Tillblivelsen av "Klassifikationssystem för svenska bibliotek"

Tillblivelsen av

"Klassif ikat ionssystem för svenska bibliotek"

Joacim Hansson

MAGISTERUPPSATS 1995:6

Rapporter fran Bibliotekshögskolan

Svensk titel Tillblivelsen av "Klassifikationssy stem för svenska bibliotek"

Engelsk titel The birth of "The Swedish Library Association Classification System (SLACS)"

Författare Joacim Hansson

Färdigställt 1995

Handledare Civilekonom Magnus Torstensson

---II---

Sammanfattning / Abstract

The study's aim is to create an understanding for the question why Sweden in 1921 chose to create its own classification system for public libraries instead of adapting e.g.

the Dewey-system which

-

at this time

-

was internationally we11 spread. It examines the social changes which proceeded the creation of the Swedish Library Association (SLA) in 1915 and discusses in depth the work of the committee appointed by SLA to create the classification system. Special interest is also given to the relation between SLACS and the Dewey-system.

The study shows that the main influence on the c o d t t e e ' s work was the former Swedish tradition of classification practice. The Dewey-system was seen as in- appropriate to adapt in the Swedish libraries because of the vast changes that would have to be done, and the fact that the decimal notation was practically unused in any libraries in Sweden.

From a methodological point of view, the study tries to apply a critical hermeneutical approach as developed by Paul Ricoeur.

The study contains an extended English summary.

Somebody said it happens all over the world

Z do believe that it 3 true And the sun 3 coming up And we're doing all the things that

we should

Doesn't everybody here believe in the things that we do?

David Byme

Innehåll:

1

.

^Inledning

...

5

Undersökningens syfte och problem

...

6

Avgränsning och urval

...

8

Undersökningens teoretiska och metodologiska uppläggning

...

9

2

.

Vetenskapsteoretiska utgångspunkter: Paul Ricoeurs kritiska hermeneutik

...

^{l 0} Undersökningens genomförande

...

13

Biblioteks- och Informationsvetenskaplig referensram

...

15

Den vetenskapsteoretiska förskjutningen inom B & I

...

¹⁵

Teori- och metoddiskussion inom

...

Information Retrieval-forskningen 17 Informationsåtervinning : från system till användare till holistisk

...

kontextanalys 18 Det kognitiva synsättet : individen i centrum

...

18

Kritik mot det kognitiva synsättet : mot en ny holism

...

19

Kunskapsorganisation : klassifikationsforskning

...

²⁰

Tillämpad klassifikationsforskning

...

^-21

Analytisk klassifikation

...

²¹

Syntetisk klassifikation

...

22

Teoretisk klassifikationsforskning

...

23

Klassifikations- och indexeringsprocessen : subjektivitet kontra

...

regelstyrning -23 Ämnesbegreppet

...

25

Teoretiska och metodologiska alternativ

...

²⁵

Undersökningens fortsatta genomförande

... .., ...

²⁷

4

.

Utvecklingen av den svenska samhällsstrukturen och dess betydelse för biblioteken

...

28

Grunderna i den boströmska filosofins syn på samhällets struktur...

..

29

...

Den boströmska filosofins praktiska uttryck 30 Slutet för den boströmska statsmodellen

...

3 1

5

.

Bibliotekens förhållande till staten

...

34

Sockenbiblioteken

...

-34

Arbetarbiblioteken

...

^-37

Studiecirkelbiblioteken

...

³⁸

Sammanfattning

...

³⁹

6

.

Tillkomsten av Sveriges Allmänna Biblioteksförening

...

42

Folkbiblioteken

...

4 2 En egen förening

...

44

Det första årsmötet

...

^{4 6}

....

Biblioteksbladet

... ..

^-46

Sammanfattning

...

⁴⁸

.

⁷

.

Aldre svensk klassifikationspraxis

.. ...

50 .

Diskussionerna vid SAB:s årsmöten

...

54

Klassifhtionskommitt6ns hållning gentemot äldre svensk praxis

...

⁵⁷

8

.

Diskussionen om Dewey-systemet : impulser utifrån

...

59

...

Den svenska hållningen 61

...

KlassifikationskoIIMitt6ns inställning till Dewey.systemet 64

...

Sammanfattning 66

...

7 9

.

Varför valde Sverige sin egen väg? 68

...

Av vem skapades "Klassifikationssystem för svenska bibliotek"? 68- För vem skapades "Klassifiiationssystem för svenska bibliotek"?

...

⁷⁰

-

Hur

skapades "Klassifhtionssystem för svenska bibliotek"?

...

⁷¹

...

Vad skapades? -72 Varför skapades "Klassifikationssystem för svenska bibliotek"?

...

⁷⁵

...

10

.

Konkulusion -78 Referenser

...

⁸⁰

...

English summary 86

1. Inledning

"Det av Sveriges allmdnna biblioteksförening utarbetade WassiJikationssystemet föreligger nu färdigt och säljes i bokhandeln till ett pris av 2:25 kronor samt genom

Sveriges allm. biblioteksförening till ett pris av 1:50

+

ersättning för porto med 20 öre (oavsett posiförskottsavgift). Systemet avser att kunna användas av stads-, folk- och skolbibliotek samt andra mindre bibliotek som hadanefter nygrundas och vid

reorganisation av äldre, ävensom i bibliografler, som vända sig till en större allmihhet.

Utgivaren av Arskatalogför svenska bokhandeln har redan förklarat sig för sin del ämna använda systemet, liksom det kommer att tillämpas i grundkatalogen för folk- och skolbibliotek. Från och med detta år används det i Biblioteksbladet, va@r det för dettas prenumeranter är välbekant.

Till hjälp för användningen följer ejler varje huvudavdelning ett större eller mindre antal förklarande »anmärkningar,>. Slutligen ar systemet försett med ett sakregister avsett till hjälp vid placeringen.

För att ytterligare underlätta användningen av klassifikationssystemet för de mindre biblioteken ha d r k n i n g a r , som ha speciellt intresse även för dessa umärkts med ett streck i kanten.

Genom sina anmiirkningar och sitt register kommer systemet att bli till stor hjälp även för de allra minsta biblioteken, som endast använda systemets huvudavdelningarJJ.

Denna notis står 192 1 att läsa i Biblioteksbladet (s. 182). Den berättar att

"Klassifikationssystem for svenska bibliotek" har kommit från trycket och nu ligger fardigt för spridning bland de svenska biblioteken. Detta utgör slutpunkten for det skeende som den här undersökningen intresserar sig för.

I och med att "Klassifikationssystem for svenska bibliotek" fardigställts och tagits i b d , så hade den svenska biblioteksvärlden valt en vag för organiserandet av sina bestånd som innebar att man ämnesindelade sina dokument enligt ett för landet unikt system. Den process som ledde fram till det fardiga systemet påbörjades formellt

Ma

år tidigare, d& man vid Sveriges Allmänna Biblioteksforenings (SAB) &möte 1917

,

på initiativ av bibliotekarien vid Malmö Arbetarbibliotek, Frithiof Berlin, beslöt tillsatta en kommitt6 med uppdrag, ^" att utarbeta ett för folk- och skolbibliotek samt andra med

dem jämförliga bibliotek lämpligt katalogsystem, innefattande anvisningar såväl for boktitlarnas förtecknande som för arbetenas klassificering" (Berättelse

...

1917, s.214).

Diskussionerna om hur biblioteken skulle klassificera sina samlingar hade dock förts i folkbiblioteks- och folkbildningskretsar sedan mitten av 1800-talet, när de första mönsterkatalogerna for sockenbibliotek började sätta sin prägel på såväl bokinköp som organsiserandet av bestånden. Den diskussion om behovet av en homogenisering av folkbiblioteksvärlden som fördes vid 1900-talets början fick sin verkliga relevans för klassifikationsf~gorna i och med det beslut om statsbidrag som togs i riksdagen 1912 och som stadgade att bidragen till biblioteken i första hand skulle utgå U1

litteraturinköp bundna till en mönsterkatalog som skulle upprättas för ändamålet. Tiii redaktör för denna katalog utsågs Fredrik Hjelmqyist, som i och med den reform som beslutet om statsbidrag utgjorde, hade utsetts till förste bibliotekskonsulent. Den mönsterkatalog som bibliotekens litteraturinköp skulle göras utifrån, Grundkatalogen (GK), utkom for första gången 19 15 och när arbetet med den påbörjades 19 13 kontaktade Hjelmqvist i klassificeringsfrågan chefen for Kungliga Biblioteket (KB) E.W.Dahlgren och rådgjorde med honom om hur grunderna i ett lämpligt system skulle kunna se ut. Hjelrnqvist skriver att Dahlgren "föreslog att man borde taga till mönster 'Accessionskatalogens' (AK) system. Rådet följdes. Och det är alltså detta system som går igen i grundkatalogen" (Hjelmqvist, 1950, s. 350). Därmed, skulle det visa sig, fanns forutsättningarna for att seriöst diskutera möjligheterna till att skapa ett eget, enhetligt klassifikationssystem.

Undersökningens syfte och problem

Att skapa ett Massifikationssystem är en mycket komplex process som är beroende av en mängd faktorer av social, vetenskaplig och biblioteksavhängig natur.

Hur

man tar ställning till och låter sådana faktorer påverka arbetet får stora konsekvenser för de bibliotek som berörs av det nya systemet, varför det är av stor vikt att motivera beslut och val i samband med att ett nytt system ska introduceras, inte minst i den stora skala som gällde för "Klassifikationssystem för svenska bibliotek".

Syfet med den har undersökningen är att söka första va@ör den svenska biblioteksvärlden valde att skapa ett eget klassij=ikationssystern istället för att

exempelvis utveckla det internationellt val spridda Dewey-systemet. Dessutom söker studien ett vetenskapsteoretiskt förhållningssätt och darigenom en position inom biblioteks- och infonnationsvetenskapen som kan ligga till g d f o r en framtida utveckling av undersökningens perspektiv och problemställning.

Ett universellt klassifiationssystem, som "Klassifikationssystem for svenska

bibliotek", ses här inte bara som ett praktiskt redskap för organiserandet av dokument i ett bibliotek, utan som en epistemologisk, social och kulturell positionsbestämning som speglar den tid och det samhälle i vilket &t skapas och är tänkt att fungera (Wilson 1992). Detta leder till att ett studium av systemets tillkomst måste ta såväl samhällsstrukturella hänsyn, samt beakta de aktörer, personliga och institutionella, som är med och påverkar utformningen av det. Detta synsätt pekar mot en rad delfrågor som fokuserar processen, dess aktörer och relationen till de

stukturomvandlingar som var aktuella i sAväl bibliotekssektom som samhället i stort vid tiden från sekelskiftet 1900 och in pA 1910-talet.

De frågor som vi ska försöka besvara i analysen for att nå fram till ett svar på frågan varför vi valde att skapa ett eget system är:

-

Av vem skapades klassifikationssystemet?

Vilka satt i kommittth, vilken var deras ställning i biblioteksvärlden? Företrädde de nhgra samhälleliga särhtressen eller specifika biblioteksintressen?

Kan

de som stod utanför, men som deltog i den offentliga debatten sitgas ha deltagit i skapandet och i så fall på vilket satt?

- För vem skapades systemet?

Skapades systemet för bibliotekarierna eller användarna? Framträder någon av dessa grupper i debatten och i så fail på vilket satt?

- ^Hur

skapades systemet?

Vilka var de utgångspunkter man tog fasta på? På vilket satt påverkade den offentliga debatten den process som ledde fram till tillsättandet av den ovan nämnda kommitt6n och går det att se hur den påverkade dess inre arbete? Hur öppet var kommittkns arbete i förhållande till biblioteksvärlden i stort och på vilket sätt kunde utomstående påverka dess arbete?

-

Vad skapades?

I vilken relation till olika förändringar i samhället och i biblioteksvärl&n stod klassifrkationssystemet? Vad kan det sägas spegla for tidsbild och vilken var dess relation till andra, konkurrerande lösningar? Speglar denna konkurrens något i sin tid?

PA

vilket satt utformades systemet rent tekniskt?

Somliga av dessa frågor kommer att få sina svar i studiens olika beskrivande avsnitt, men huvudparten kommer att ligga till grund för den analys som ska leda till ett besvarande av frågan:

- Varför skapades "Klass~kationssystem för svenska bibliotek"?

Vilka explicita syften låg bakom? Går det att urskilja nagra implicita avsikter med det forfaringssatt som tillblivelsen utgjordes av eller av det slutliga resultatet? Varifran tycks dessa implicita avsikter i sa fall vara formulerade?

Beteckningama SAB-systemet och "Klassifiikationssystem för svenska bibliotek" är i den fortsatta undersökningen synonyma.

Avgränsning och urval

Vi kommer att studera den väg som leder fram till Massifikationssystemets

fardigställande genom att betrakta den offentliga debatt som omger processen. Den tidsperiod som täcks in sträcker sig mellan 1859 och 1921, då klassifiiationssystemet publiceras. Det fardiga systemet är alltså inte av primärt intresse i den här studien, aven om det av naturliga skäl förekommer rikligt med hänvisningar till det. Det största intresset tillmäts perioden mellan 19 15 och 192 1, dvs. den period då den explicita diskussionen fördes inom SAB om utformningen av systemet och dess funktion.

Detta ger, att det urval som görs med avseende pil primärkUoma, begränsas till den arena där den väsentligaste diskussionen förs, viket i detta fall är Biblioteksbladet (BBL). Att inskränka urvalet till enbart Biblioteksbladet innebär dock problem, då det första numret inte kom förrän 19 16, alltså ett år innan SAB:s klassifiikationskommitt6 tillsattes. Tidskriften är dock central också för att det är i den vi finner berättelserna från SAB:s årsmöten, vilka utgör den andra stora debattkanalen. Då syftet är att förstå varför systemet skapades genom att studera den process som leder fram till det, tvingas vi dock att söka oss längre tillbaka i tiden. När vi gör det blir även

kallmaterialet mer disparat, emedan avsikten hela tiden är att arbeta med källor som är av direkt relevans for undersökningens grundläggande frågeställning. Det kommer då att röra sig om, i första hand, olika skrifter om biblioteksskötsel och, inte minst, de mönsterkataloger som utgavs till stöd for olika typer av folkbibliotek, vilkas

ämnesindelningar utgör den andra centrala polen i käilmaterialet. Vad b e M a r urvalet av dem har de valts som, i första hand, bedömts vara representativa för sina

bibliotekstyper. I viss mån har det också varit styrande om uppgifter om katalogerna eller de enskilda biblioteken återfunnits i de använda sekundärkällorna. Vad gäller den beskrivning som finns av samhällets strukturella utveckling under den undersökta tidsperioden, så används enbart sekundärkällor, d& syftet med detta avsnitt enbart är att skapa en fond, mot vilken klassifiationssystemet och diskussionen om det kan

ställas. Valet av sekundärkällor kunde naturligtvis ha gjorts annorlunda och vad gäller de använda historiska översiktsarbetena så har i viss mån tillfagheter avgjort.

Undersökningens teoretiska och metodologiska uppläggning

Studien har sin teoretiska och metodologiska ugångspunkt i synen på

klassifikationssystemet som en spegel av den samtid vari det skapas och fungerar.

Dess utformning, i likhet med alla typer av kunskapsklassifikation, är i hög grad beroende på den sociala och disciplinara kontext som omger det. Studiet av SAB- systemets tillblivelse och dess orsaker blir därför med nödvändighet ett som måste vaga in en rad hänsyn till olika kontextuella betingelser. I en undersökning av den här storleken kan bara några enstaka väljas och rimligt som en startpunkt for ett större studium av problemet tycks den sociala utvecklingens inverkan p& biblioteken i stort och på framtagandet av "Klassifiationssystem för svenska bibliotek" i synnerhet vara.

Det kontext- och diskursberoende som omgärdar problemställningen leder oss in mot en hermeneutisk metodologi. Det går inte att skapa en förståelse enbart genom att identifiera en samling kausala relationer, utan strävan efter ett holistiskt perspektiv gör att vi tvingas bort från varje erkännande av en utvald metodologisk mall som den apriori riktiga för vår studie. Istället får problemet i sig vara det styrande och relationen tiii vedertagna vetenskapsteoretiska ståndpunkter eiler tidigare utarbetade metoder reduceras till användandet av dem som inspiration och, i viss mån, praktiska

utgångspunkter. Därmed inte sagt att den föreliggande undersökningen gör anspråk på någon form av metodologisk originalitet. Studien är en dokumentanalys som tar sin utgångspunkt i nedan valda vetenskapsteoretiska perspektiv. Resultaten gör inte anspråk p& n&gon generaliserbarhet i vidare bemarkelse, utan får, utifrån valda källor och sKväl biblioteks- och informationsvetenskapliga som vetenskapsteoretiska utgångspunkter, spegla den fhtåelse som bildats i den här aktuella situationen.

Ingenstans i studiens problemställning eller syfte ligger anspråken på att nå något annat en en konsensus om resultatens rimlighet.

2. Vetenskapsteoretiska utgångspunkter

:

Paul Ricoeurs kritiska hermeneutik

Vid sökandet efter en konstruktiv vetenskapsteoretisk bas att utgå

f h

tar vi fasta på Benediktsson (1989) och den diskussion han för om Paul IPicoeur som en lämplig förebild för hermeneutiska studier inom Biblioteks- och Informationsvetenskap. Vid ett närmare studium av Ricoeur visar det sig emellertid att fler aspekter av hans tänkande än de rent strukturalistiska som Benediktsson framhäver kan vara relevanta för vår studie. Hans utarbetande av en kritisk hermeneutik visar sig omfatta en vetenskapsteoretisk ståndpunkt som ligger val i linje med det perspektiv som vi söker att anlägga. I det följande kapitlet kommer sedan vi att se hur den kritiska

hermeneutiken fungerar i relation till andra teoretiska utgångspunkter som använts vid liknande studier inom kunskapsorganisationsforskningen.

Det sätt som Paul Ricoeur arbetar på när han undersöker olika företeelser och begrepp är, att antitetiskt stäila tidigare traditioner och tänkare mot varandra för att genom en dialog ni3

fram

till en tredje, syntetisk standpunkt. Konfiikten ses inte som ett hinder, utan som en fönitsattning för ett filosofiskt framåtskridande. I utvecklandet av sin kritiska hermeneutik ställer han Gadamers traditionshermeneutik mot Habermas' kritiska teori för att söka en position där de t+ inte utesluter varandra, utan tvärtom kompletterar och kanske rent av förutsätter varandra (Ricoeur 1993). Ricoeurs hermeneutik avser texttolkning, i första hand syftande på litterära verk, men genom den kritiska hermeneutiken vidgar han textbegreppet till att lata det omfatta varje tänkbar textform, vilket gör att dess tillämpning även kan oimfatta vår studie. Att vi trots allt hänvisas till texten som sidan innebär att vi tvingas arbeta med en frnerad diskurs i studiet av exempelvis en diskussion som förs i ett tidskriftsforum, vilket passar utmärkt här.

Gadamer awisar möjligheten till objektivitet i tolkningsprocessen, då våra fördomar ligger vägen för varje objektivt anspråk. Detta ser han dock inte som ett problem utan en möjlighet, om vi är öppna for våra fördomar och kan lita dem spela en aktiv roll i forskningssituationen. Då inte alltid forskarens förståelse av en text sammanfaller med upphovsmannens, bIir ett av syftena med tollcningsprocessen att synliggöra den

"ho~sontsammansma1tning~' som via verket åstadkoms mellan upphovsman och uttolkare. Ricoeur accepteqar bara till viss del denna subjektorienterade syn på texten och tolkningsprocessen och liter, med inspiration

fran

strukturalismen, texten utgöra en autonom enhet, som spränger författarens intentioner och framstår som ett

självständigt forskningsobjekt som istället speglar en i skrift fixerad muntlig diskurs:

"

With the written discourse, the author's intention and the meaning of the text cease to coincide (...) What the text says now matters more than what the author meant to say, and every exegesis unfold its procedures within the circurnference of a meaning that has broken its moorings t4 the psychology of its author" (Ricoeur, 1971, s.534). Den funktion texten hade for foFattaren reduceras alltså

till

förmån for den funktion texten får för uttolkaren. Istället for att se texten som en spegel av en enskild författares avsikter ses den av Ricoeur som en spegel av den omgivande diskurs som den skapats i. Att låta texten distanseras från sin upphovsman innebär inte bara att Ricoeur skapar förutsättningar för ett tolkn,ingsförfarande som går utöver det subjektorienterade sätt som förespråkas av Gadarner; det innebär aven ett frånhavdande av författarens auktoritet över sitt verk. Just synen på olika auktoriteters företräden i förhållandet till texten och det den utgör en! bild av är en av de punkter där Ricoeur låter Gadamer och Habermas smälta samman1 Gadarner utgår

från

de klassiska humanvetenskaperna i sin hermeneutik och Habermas

fran

samhällsvetenskapen. Medan auktoritet för Habermas är ekvivalent med fortrycklde stnikturer i samhallet som vetenskapen har till uppgift att blottlägga är auktoritet hos Gadamer något som tillkommer genom någon form av acceptans av en företeelsesl auktoritära status. Den högsta auktioriteten är hos Gadarner traditionen, vilket leder till att hans hermeneutiska process ger den en stor betydelse i tolluiingsförfarandet och accepterar den som en auktoritet, utan vilken det är omöjligt att utföra W g a tolkningar av det objekt man som forskare undersöker. En auktoritet blir en auktoritet forst när den ekänns som en sådan och behöver därför inte till sin natur vara förtryckande. 1

Hos Habermas representerif auktoritetsbegreppet ett repressivt förhållande som inte bygger på någon konsensus. Vetenskapens uppgift blir att avslöja de intressen som ligger bakom olika sociala företeelser, exempelvis genom att studera olika typer av sociala auktoritetsförhållanden. Det innebär bland annat att det heller inte är möjligt att erkänna traditionen som auktoritet, då traditionen per definition ses som en

representant för olika fortryckande intressen. Forskaren måste alltså sträva efter att ställa sig utanför varje bindning till en tradition. Relationen till marxismen är inte oproblematisk då traditionsfornekandet sätter aven det förhållandet på prov. Helenius konstaterar lakoniskt att den kritiska teorins "företrädare engagerar sig a priori mindre

för praktisk politik och makt än marxisterna, som kan g& med kommunisterna och vänsteraktivistiska rörelser eller a l l m b t fönitsatts hålla med dem. Man vet åtminstone vart man har dem. Det är svårare att placera en kritisk teoretiker (...) eftersom han alltid har lika svårt att förlika sig med det etablerade, oavsett om detta företräds av regeringen eller en konventionell politisk opposition" (Helenius 1990, s. 16 1).

Ricoeur låter Gadarners och Habermas' synsätt skära varandra i fyra punkter (Ricoeur 1993, s.150ff):

1. Distanseringen till texten. Ricoeur ser att texten äger en trefaldig autonomi: a) mot författarens intention, b) mot den sociala och kulturella kontexten vid skapandet och c) mot den ursprungligt avsedda mottagaren. Lasningen utgör en rekontextualisering av texten, vilket utgör en grund for ett kritiskt moment i tolkningen av den.

2. Rekontextualiseringen leder till att diskursen fmerad i ett "verk" av nfigot slag ges möjlighet att ständigt läsas på nytt, vilket skapar tolkningens dialektiska stniktur vid läsakten, som inte bara utgör en rekontextualisering av verket, men också en

rekonstruktion, unik i varje tolkningsprocess. Denna rekonstruktion bär alltid ett självskrivet kritiskt inslag med sig.

3. "Det f m s ingen dold intention att söka bakom texten, men en värld som öppnar sig framför texten. Men denna textens förmåga att öppna en verklighetsdimension medför i sig sjäiv en kritik mot all given verklighet och därmed erbjuder den en möjlighet till kritik av det verkliga" (Ibid, s. 153-154). Den värld som öppnar sig framfor texten är dubbel, dels öppnas den värld som texten speglar per se, dels öppnas nya perspektiv i uttolkarens värld, vilket möjliggör en kritisk hållning vid varje ny läsning.

4. Textens autonomi gör att forskarens subjektivitet förändras i tolkningsprocessen:

"Förhållandet till textens värld ersätter förhållandet till författarens subjektivitet (...) Att första är inte att lfita sig speglas i texten, utan att utsätta sig for texten" (Ibid, s. 155).

I den kritiska teorins awisande hållning gentemot traditionen som auktoritet visar Ricoeur på det kanske viktigaste avkallet som denna måste göra till

traditionshermeneutiken. Den måste erkänna sitt beroende av just traditionen. Det går inte att ställa sig u W o r p& ett satt som upphäver varje form av beroende av den tradition man avsäger sig delaktighet i. Avsägandet genererar delaktighet. Genom denna insikt blottläggs ocksh de hermeneutiska föntsattningarna för ett vetenskapligt

kritiskt perspektiv. "Delaktigheten i en fungerande och levande

kornrnunikationsgemenskap innefattar också möjligheten till kritisk distans"

(Kristensson Uggla 1994, s. 323).

När vi väljer Ricoeurs kritiska hermeneutik som vetenskapsteoretisk bas för vår undersökning, så innebär det att vi kan söka anta ett förhållningssätt till källmaterialet och att vi kan koppla detta till ett genom den kritiska teorin angivet perspektiv. De resonemang som Ricoeur för ligger dock på en sådan abstraktionsnivå att vi inte får någon metodologisk

mall

att förhålla empirin till, vilket innebär det sätt som våra frågor behandlas p i i kallorna i hög grad får styra vägen till svaren på dem.

Ett komplementärt syfte för studien blir dafor söka utgöra en tillämpning av den kritiska hermeneutiken utifran de teoretiska och ideologiska ställningstaganden som den ger vid handen.

Undersökningens genomförande

Efter att nu ha angett en vetenskapsteoretisk rikting för vår studie, sa kommer nästa kapitel att utgöra ytterligare en positionsbestämning, nämligen en biblioteks- och informationsvetenskaplig. Vi kommer att söka nå en punkt i utvecklingen av de mest relevanta delarna av ämnet, där såväl undersökningens syfte som vetenskapsteoretiska hållning naturligt passar in.

Synen på ett klassifikationssystem som en spegel av den sociala kontext som det skapas i gör det naturligt att låta studiens arbetsgång g8

fran

en större

kontextbeskrivning till en mer avgränsad analys av den diskussion som slutligen leder fram tili det fardiga klassifikationssystemet.

Efter avsnittet om den Biblioteks- och Informationsvetenskapliga referensramen kommer undersökningen således att genomföras i följande steg:

1. En beskrivning av de stddurförändringar som skedde i Sverige runt sekelskiftet 1900 och hur denna paverkade utvecklingen av de svenska folkbiblioteken. Vi kommer aven att se pil enskilda aktörer, som exempelvis Sveriges Allmänna Biblioteksförening och dess grundande.

2. En beskrivning av de alternativ som fanns att tillgå vid skapandet av SAB-systemet,

exempelvis kommer diskussionen om ett införande av Dewey-systemet att belysas.

Svensk kiassif.i.iationspraxis innan SAB-systemet kommer att diskuteras, med exempel på kiassifhtionssystem från olika bibliotekstyper.

3. I den här delen kommer vi att explicit söka svaren på de ovan ställda frågorna för att kunna fullfölja studiens syfte.

3. Biblioteks- och Informationsvetenskaplig referensram

Syftet med det här kapitlet är att skapa en biblioteks- och informationsvetenskaplig referensram för undersökningen som ligger i linje med den kritiska hermeneutikens vetenskapsteoretiska position.

Kapitlet börjar i biblioteks- och informationsvetenskapen (B&I) som helhet och går via forskningen om infonnationsåteminning, Information Retrieval (IR), i stort in på den klassifikationsforskning som ligger i linje med vår undersökning om SAB-systemets uppkomst.

Den vetenskapsteoretiska förskjutningen inom Biblioteks- och Informationsvetenskapen

Biblioteks- och inforrnationsvetenskap har funnits som akademiskt ämne i olika former sedan mitten av 1950-talet, men forskning om frågor som berör exempelvis bibliotek och informationsförmedling har pågatt sedan slutet av 1800-talet. Dess första starka instutionella forankring uppstod i USA under 1920-talet när den första "Graduate Library School" startades vid universitetet i Chicago (Torstensson 1991). Ämnets tvänetenskapliga karaktär gör att såväl teorier som metoder hämtas fiån flera håll innan de "konsolideras" och görs till en del av ämnets egen teoribildning. Förutom den debatt som har varit gällande metodfrågor har det aven funnits en ständigt pågående diskussion om ämnets kärna. Vickery & Vickery har exempelvis en mycket bred definition av Information Science: "Information science is not solely concemed with science information (...), but with all forms of information transfer in society "(1992, s. 11). Denna extremt breda definition gör dock en rad avgränsningar svåra p& ett satt som gör den besvärlig att utga ifrån. Det viktiga är dock att den, bortsett f i h sitt implicita avgränsningsproblem, fokuserar på förmedlingsprocessen. Att begränsa ämnet till förmedlingsprocessen är gångbart, men denna måste utvidgas till att inte bara omfatta information, utan aven ett explicit formulerat kuiturförmedligsbegrepp.

Dessutom måste denna process ske via någon form av intermediär, t-ex. ett

informationssystem eller ett bibliotek. En tredje begränsning är att enbart låta ämnet omfatta information knuten till nigon form av dokument.

En rad forskare har ägnat sig åt att kartlägga såväl B&I:s ursprung som dess

vetenskapliga karaktär och relation till omgivande discipliner (Wersig, 1993; Schrader 1989; Olaisen 1985). Olaisen identifierar Qra vetenskapsteoretiska positioner som dominerat och i viss mån avl~st varandra under det senaste halvseklet:

-

'Thefunctiomlist paradigm reflects empiricism as a research orientation, assurned that library relations have a concrete, real existence and a systematic caracter

...

The real world is considered essentially as conflict-free and harmonious at a higher leve1 of aggregation. This correspond with an ideal of science being objective and vaiue free".

-

"The socio-political paradigm is based on the assumption of predietable uniformities in library behavior".

-

"The subjective world view, or the interpretive paradigm (...) holds that social reality does not exist in any concrete sense, but is the product of the subjective and

intersubjective experience of individuals".

-

"The liberating paradigm (...) assumes that what passes for reality is socially created and socially maintained. Our perception is socially determined. The role of the science then is to identify the actors in the systems, their goals, interests, and power bases in order to describe the conflicts and contradictions of the system and show way to emancipation" (Olaisen, 1985, s. 14 If).

Utvecklingen från en positivistiskt färgad vetenskapssyn, med tydliga influenser från en naturvetenskplig och sociologisk statistisk metodologi mot en mer pluralistisk syn på metodfrågor och teoretiska utgångspunkter har ägt

rum

över hela B&I. I en genomgång av den svenska biblioteksforskningen visar Maj Klassson att denna trend aven går att se i Sverige (Klasson, 1990). Fokuseringen i studiet av informations- och kul~ormedlingsprocesserna har förflyttats från ett system- till ett

användarperspektiv. Det senare perspektivet innebär dock inte att det förra lämnas, utan att forskningen alltmer har komnit att bedrivas utifrån en holistisk grundsyn, där inte bara systemens funktioner och effektivitet, eller användarens individuella

informationsbeov och sökstrategier studeras, utan i kraft av sin tvärvetenskaplighet har ämnet kunnat utvecklas i riktning mot en syn på sitt område som ett socialt, komplext sammansatt, forskningsfalt.

Ingwersen ser en förskjutning av intresset från informationssystemen till användarna

och interaktionen mellan systemlanvändare under åren 1977-1980. Det som kommer i fokus blir "the study of the user's reasons for aquiring information, recorded in systems of various kinds, the processes of providing the desired information to users qualitatively and the processes of use andfirther generation of information"

(Ingwersen 1992, s. 11). När användarna kommer i fokus, så innebär det även en spridning av kvalitativa metoder inom den biblioteks- och informationsvetenskapliga forskningen (jfr. "the subjectiv view, ovan).

Övergången till en mer kvalitativt pluralistisk vetenskapsteoretisk ståndpunkt innebär aven en konsolidering av ämnet, där man finner ett fokus som ännu inte är centralt i niigon annan, etablerad, disciplin. Wersig ser det dock som ett direkt hot mor B&I om ämnet skulle tvingas in under ett traditionellt paradigmstyrt disciplinbegrepp:

" If there is something like Information Science or what ever this field may be called, it

will not have a theory, but a framework of broad scientific concepts or models and reformulated common concepts

...

Since everything is connected with everything somehow Information Science will have to develop some kind of conceptual navigation system" (Wersig 1993, s.238f). Wersig landar sitt resonemang i en postmodem vetenskapssyn som inte bara bygger på det feurabendska imperativet

"Anythmg goes", utan innebär ett brott mot tanken pil vetenskaplighet i dess olika traditionella klädnader. Vad som exempelvis uppkommer i kölvattnet av Wersigs resonemang blir metodologier som olika former av diskursanalys och kritisk hermeneutik, vilande på teoretiker som Foucault och Ricoeur (Frohmann, 1994;

Radford, 1992; Benediktson, 1989). Då har vi aven nått fram till Olaisens "Iiberating paradigm", med en forskning som utifrån ett kritiskt perspektiv belyser informations- och kulturförmedlingsprocessen med hjälp av en långt gången metodologisk

liberalism.

Teori- och metoddiskussion inom Information Retrieval-forskningen

Information Retrieval-forskningen har i sig avgränsningsproblem såväl internt gentemot andra delar av B&I, som mot kringliggande vetenskaper som lingvistik, semantik, datalogi, epistemologi, vetenskapssociologi, kognitionsforskning och psykologi. Information Retrieval-forskningen består av tvii huvudsakliga, överlappande, delar:

-

informutionsåtervinningsprocessen, där interaktionen mellan den informationssökande manniskan, hennes kontext och olika typer av

informationssystem studeras.

-

kunskapsorganisation, där informationsystemens intellektuella organisation studeras.

Detta kan göras med fokus på dess relation till exempelvis de vetenskapliga disciplinernas struktur, den sociala och kulturella diskursen eller dess relation till användarna.

Informationsåtervinning : från system till användare till holistisk kontextanalys.

Den ovan skisserade förskjutningen från system till användare inom B&I har i hög grad aven gällt for

IR.

Ellis (1992) har karaktäriserat "The physical paradigm" (jfr.

"thefinctionalist paradigm" ovan) och "the cognitive paradigm" (jfi. "the subjective world view" ovan). I det förra utfördes forskning om organiserandet av kunskap i olika återvinningssystem ofta i laboratoriemiljöer med naturvetenskapliga förebilder vad gäilde exakthet och objektivitet. Utvecklandet av system i isolerade miljöer utsattes efterhand for allt mer kritik och inflytandet ökade från forskning inom artificiell

intelligens (AI) och kognitiv psykologi. Forskningen började fokuseras på

"matching available information with an information need" (Soergel, 1985, s. 3), dvs.

en utgångspunkt i en interaktionistisk syn på relationen mellan den informationssökande människan och informationssystemen.

Det kognitiva synsättet : individen i centrum

Den tydligaste formen av användarrelaterad

IR,

det kognitiva synsättet, är en modifierad tillämpning av kognitivismens teorier inom psykologi och AI. Den mest extrema kognitivismen likställer den mänskliga hjärnan med en dator. Hjärnan agnar sig uteslutande åt symbolmanipulation och det bästa sättet är att studera den är att arbeta med datorprogram som utför symbolmanipulation. Den IR-syn som vilar på en kognitivistisk grundsyn g& inte så långt, men anser att det är möjligt att skapa IR- system som, genom en kartläggning av användarens kognitiva stnikturer, b'attre skulle kunna representera hans eller hennes infonnationsbehov. Försöken att efterlikna användarens kognitiva stnikturer leder till att utformningen av grhssnittet blir ett centralt forskningsobjekt. Dessutom blir intermediärens tolkande funktion av central betydelse.

Ingwersen beskriver det kognitiva synsättets syfte: "The task of IR and IR-systems design is to bring cognitive smctures of authors, systems designers and indexers into

accord with those of the information worker, and the user

-

at the event of searching"

(Ingwersen 1992, s.39). Användaren ska i SA hög utsträckning som möjligt styra uppbyggnaden av informationsåtervinningssystemen och utvärderingarna av dem ska, istället för på statistisk väg i laboratorierniljö, ske på användarnas villkor genom empiriska studier. Ingwersen & Mark Pejtersen (1986) har visat att ett systemcentrerat perspektiv producerar klassifikations- och indexeringssystem som ofta inte s t m e r överens med användarnas satt att tanka, vilket leder till svårigheter for dem att utnyttja dem till fullo och visar därför på en väg för att skapa användarbaserade retrieval- system genom detaljerade studier av enskilda biblioteksanvändares sökstrategier.

Skapandet av informationsAtervinningssystem (t.ex. klassifikationssystem och tesauri) tar hos dem sin utgångspunkt i användarnas behov. Informationsbehovet ses hi som något individuellt som föregår en social ochleuer institutionell kontext: "although the individual's world model becomes created in a social-organisational

context,

it is the individual alone who retrieves information. It is the individual retrieval situation in

J R

interaction that

IR

research is basically concemed with"(Ingwersen 1992, s. 39).

Att det kognitiva synsättet placerade den informationssökande människan i fokus ledde till att kvalitativa forskningsmetoder trädde i förgrunden. Fidel (1993) har visat p&

bredden i dessa studier och hon pekar bland annat p% den metodologiska öppenhet som kom i och med den kvalitativa forskningens genombrott inom

IR.

Den "nya"

forskningens öppenhet visar sig bland annat genom metodtriangulering, dvs.

användande av flera metoder i samma undersökning. Ett exempel på en triangulerad metodologi är Carol Kuhlthaus undersökning "Seeking meening : a process approach to library and information services" (1993) som kan betraktas som en holistisk undersökning av IR-processen baserad på ett kognitivt synsätt.

Kritik mot det kognitiva synsättet : mot en ny holism

Den kognitiva riktningen har under senare år fått utstå mycket kritik. Bernd Frohmann låter i en kritisk diskursstudie det kognitiva synsättet bli en sinnebild för ett

forskningsideal starkt knutet till en liberal marknadsdiskurs, vilket skulle förklara dess starka ställning under de tv& senaste decennierna: the reification of the user's 'state of lmowledge' as an object that can be 'harmonised' with a similar kind of object from the 'knowledge store' enables a discourse of image delivery and exchange differhg in no serious respect from a discourse of a market economy of consumer

goods9'(Frohmann, 1992, s. 383). Det kognitiva synsättets individualistiska grundpostulat är inte okontroversiellt och Birger Hjgrland har presenterat ett

pragmatiskt materialistiskt alternativ som ställer individen i ett större socialt och

institutionellt sammanhang genom att utgi

fran

att det är individens omgivande kontext som skapar dess informationsbehov, vilket f& till följd att, om vi sätter forskaren i fokus, "den individuelle erkendelsesudvikling vi1 i forskningsprocessen normalt vsre karakteriseret ved, at forskeren gradvis tilnzrmer sig det kollektive erkendelsesniveau for en given problemstilling" (Hjgrland, 1993, s. 185). Den kollektiva

kunskapsmassan ligger alltså före den individuella och den utgör på så satt något mer än bara summan avlde enskilda individernas kunskapsstrukturer. "De individuelle vidensstnikturer kan kun fgrstås udfra en gruppem~ssig anaiyse af sprogbrugerne.

Hvad en bestemt person ved og ikke ved, hvad utbytte han kan f& af

informationssystem, hvilke problemer og barrierer, der ligger i udnyttelsen af viden, belyses ikke fgrst og fiemmest ved psykologiske studier af hjemens kapacitet og mekanik(...), men ved at kende vedkommendes sociale rolle, hans

uddannelsesmzssige baggmnd, faglige forbindelser etc." (Hjflrland, 1991, s.25).

Synen på individens informationsbehov, kunskapsutveckling och dess kontextuella beroende skildras här som närmast polära ståndpunkter gentemot det kognitiva synsättet. Vi kommer nedan att se hur synen p& individen aven paverkar

kontstruktionen av klassifikationssystem, dess funktion samt uppfattningen om dem, som varande speglar av kognitiva strukturer eller av sociala och institutionella

diskurser.

Kunskapsorganisation : klassifikationsforskning.

Vi kommer här att koncentrera framställningen till klassifikationssystem, dvs system som på ämnesbasis söker strukhmra ett innehållsligt universum i dokument p& ett sätt som dels följer på förhand uppgjorda logiska och lingvistiska principer, dels motsvarar den indelning och strukturering av ämnena som definieras av dessa själva och deras omgivande vetenskapliga och sociala kontext.

Klassifikationsforskningen är det fdt inom B&I som kanske har den längsta historien.

Klassifikation av kunskap har varit i fokus för filosofernas intresse sedan åtminstone två och ett halvt årtusende och klassifikation av dokument har varit objekt for teoretiskt tänkande sedan mitten av 1500-talet. Det var då de första genomarbetade

ämnesbaserade bibliografiska klassifikationssystemen framträdde genom luinpsande bibliografers försorg i Europa (Malcles, 1989). KZassifikationsfrågor har kommit att studeras på i huvudsak två nivåer:

-

en tilZiimpad nivå, dvs. skapande och utvecklande av klassifikationssystem, såväl universella som specialsystem agnade åt enskilda ämnen och discipliner (Maltby,

1976),

-

en teoretisk nivå, som arbetar med att finna teoretiska grunder för systematisering och strukturering av discipliner och språkliga enheter. Den teoretiska

klassifikationsforskningen har intima kopplingar till bland annat epistemologi, taxonomi och lingvistik ( Dablberg, 1978).

Vid forskning om klassifiiationssystem får inte användaren som individ lika hög prioritet som i forskningen om IR-processen, då ämnesanalysen och studiet av

ämnesbegreppet, aboutness-begreppet etc. kommer att spela en större roll. Dock ligger användarnas sökbeteende som en fond till all forskning på området, då den som ett av sina viktigaste syfte har, att skapa system som kan användas och anpassas till de krav som användarna kan tänkas ha på möjligheten att göra ämnessökningar på biblioteken.

Utöver den användartillvända forskningen har aven en mer socialt inriktad gren funnits under hela 1900-talet, i vilken sambandet mellan vetenskapssociologiska mönster och indelningen av h e n i bibliotekskataloger studerats (Bliss, 1929; 1934).

Tillämpningsinriktad klassifikationsforskning

Det finns två typer av klassifionssystem som principiellt och teoretiskt inte skiljer sig åt annat än vad galler deras grad av specialisering. De universella

klassifikationssystemen strävar efter att p% ett objektivt satt spegla hela det mänskliga kunskapsuniversat, genom att ge en M g t detaljerad beskrivning av alla discipliner.

Specialsystem söker att så detaljerat som möjligt beskriva och analysera en vetenskaplig disciplin eller ett ämnesområde.

De universella systemen, vilka är de som intresserar oss mest här, går att dela in i två huvudkategorier, analytiska (enurnerativa) och syntetiska (facetterade).

Analytisk klassifikation

Vid skapandet av analytiska system identifieras först ett antal grundläggande

discipliner. Detta görs antingen på filosofiska eller pragmatiska grunder. Därefter delas varje disciplin in i ett antal underklasser, så långt som det bedöms nödvändigt för att fylla behoven for exempelvis den bibliotekstyp systemet vänder sig till. Det analytiska i systemen ligger i, att "the enumeration in such schemes reflects an analytical

approach to knowledge, with subjects subdivided into their component subfields. The subdivision of a subject defmes the categories in that area of the scheme. Such

schemes are essentualy analytical in nature, but do not pennit any synthesis or joining together of concepts that have been divided from one another" (Rowley, 1992, s.180).

Utvecklandet av denna systemtyp består av en fortgående ämnesanalys som syftar till att identifiera och inplacera nya begrepp i en existerande hierarkisk stniktur. Exempel på ett system som i hög grad har behålit sin analytiska prägel är Dewey-systemet

.

Även SAB-systemet har en huvudsakligen analytisk uppbyggnad. Mycket forskning har under de senaste åren agnats åt att söka utveckla elektroniska versioner av saväl Dewey-systemet som SAB-systemet (Hedman 1984; 1989). En analytisk systematik har visat sig mycket svår att överföra till databaserade system, då man bibehåller ett gnindl'aggande problem med den här systemtypen, nämligen svårigheten att hantera andra en enkla ämnen. Att inte kunna skapa s.k. compound subjects, sammansatta ämnen, innebär en brist hos analytiska Massifikationssystem. Det resulterar i att schemana blir mycket omfattande och det var inte minst på grund av otillfredsställelse med detta som Ranganathan presenterade sitt facetterade system, Colon Classification, vilket utgör fundamentet i den syntetiska klassifikationen.

Syntetisk klassifikation

Vickery beskriver ett facetterat klassifikationssystem som "a scedule of standard terms to be used in the subject description of documents. The terms are fmt of all grouped into homogenous subject fields( ...). Within each subject field the terms are divided into groups known as 'facets', and within each facet they may be arranged

hierarchically. The facets are listed in the schedule in a prescribed order which is usually the order in which terms are to be combined to form compound subjects"

(Vickery, 1970, s. 9). Även facetterade klassifikationssystem rymmer enumertiva uppställningar av övergripande ämnesområden. Det som skiljer dem är att de via facetterna, eller de "aspekter" som man väljer att Iagga på respektive ämne, underlättar skapandet av sammansatta ämnen. Ranganathan såg de grundläggande disciplinerna, som utgjorde basstnikturen i hans system, som något för alltid givet och oföranderligt och han delade in dem i tre plan, idé-planet, det verbala planet och notationsplanet. Om idé-planet skriver han: "In the language of the theists, God is invisible; and yet, He is omnipotent and omnipresent. So it is with the Class idea or the isolate idea, as the case may be. It is omnipotent" (Ranganathan, 1994, s. 61). Även de facetter som varje ämne kan delas in i är enligt Ranganathan givna. De sammanfattas i hans berömda PMEST-formel. Varje grundlaggande ämne (isolate) kan delas in i facetterna

Personality, Matter, Energy, Place och Time. Formeln visar också den

citationsordning som gäller for dem, enligt principen "decreasing concreteness

-

categories of more concrete concepts should be cited before those of less concrete concepts" (Vickery, ibid. s, 28).

Principerna for facetterade klassifikationssystem har fått det största inflytandet på skapandet av olika specialsystem. Under 1950- och 1960-talen skapades av Classification Research Group i England ett antal sådana, bland annat for B&I, på grundval av Ranganathans teorier. Deras betydande roll i modem

klassifikationsforskning fmns b1.a. beskriven av bland andra Dahlberg (1977). Bland de universella systemen är &t främst

UDK

som har tagit intryck av syntetiska

klassifikationsprinciper, inte minst när &t gällt att skapa möjligheter for en MARC- anpassning av systemet (Gilchrist & Strachan, 1990).

Teoretisk klassifikationsforskning

Den del av klassifikationsforskningen som inte si% mycket vänder sig "ut" mot systemens funktionella sidor, utan ägnar sig åt frågor som vatter mer åt lingvistiska och epistemologiska områden, tenderar ofta att hamna i diskussionen som vi

diskuterade ovan i avsnittet om

IR,

subjektivism kontra objektivism, kognitivt synsätt mot ett materialistiskt.

Klassifikations- och indexeringsprocessen : Subjektivitet kontra regelstyrning

Quinn har skrivit om "recent theoretical approaches in classification and indexing"

(Quinn, 1994). I sin artikel belyser han frågan om objektiviteten i klassifikations- och indexeringsprocessen. Här ställs å ena sidan de som anser att det aldrig går att komma runt det subjektiva dilemmat mot de som anser att graden av subjektivitet i

klassificeringsprocessen är beroende på det regelverk som finns for ämnesanalys och begreppsformulering.

Beghtol(1986) ser klassifikationsakten ur ett utpräglat kognitivistiskt perspektiv baserat på lingvistisk diskursanalys. Klassifrkationssystemet likstalls i hennes d y s med vilken text som helst och möjligheten att underkasta den en semantisk analys skiljer den inte påtagligt fiån andra textformer. Hon beskriver i *ra steg hur

klassifikatören i ämnesanalysen av ett dokument:

1. blottlägger dokumentets djup-stuktur,

2. blottlägger klassifikationssystemets djup-stniktur, 3. förenar de båda djup-strukturerna och

4. "öppnar upp" den sammanslagna djup-strukturen så, att den formuleras enligt de regler som ges i det enskilda kiassifikationssystemet. Därmed ges dokumentet sin vederbörliga representation. (Beghtol, 1986, s. 102).

Ämnesanalysen och formaliserandet av dokurnenetets innehaU till

klassifikationssystemets stniktur ses som en renodlat kognitiv process och kan inte studeras annat än genom en analys som bygger på de premisser som impliceras av en sådan grundsyn. Mot detta vänder sig exempelvis Frohmann: "It [det kognitiva synsättet] conceals problems pertaining to the construction of rules (...). The problem of indexer inconsistency (...) is not solved by first discovering and then bringing order to the motley of tacitly known niles unconsciously followed by indexers, but by replacing prevailing vague d e s (...) with rules sufficientiy precise to serve as

justifications, as standards of correctness, and as instruments of indexer training. The shift from rule discovery to d e constmction implies corresponding methodological reorientations" (Frohmann 1990, s. 94). Inte heller tar den kognitiva synen pil

klassifikationsakten hänsyn till de kontextuella förhållanden som omger klassifikatören och som med nödvändighet måste påverka honom eller henne i arbetet. Det är mycket for att begränsa det kontextuellt betingade subjektiva inslaget, som kan uppkomma, som Frohmann understryker behovet av klara regler som for indexering och

klassificering. Han får stöd av Fugmann, vars "five basic axioms" (Fugmann, 1983;

1993) är ett försök att skapa en gnuid för en konsistent indexering.

Hjgrland (1994) understryker den kontextuella betydelsen vid utformandet av

indexerings- och klassifikationssystem, inte minst förhållandet till rådande disciplinära stukturer och deras förändring.

Det som skiljer de sistnämnda teorierna

fran

tidigare forskning som syftat till att öka indexeringens konsistens är, att de betraktar klassifikations- och

indexeringsproceessema som komplexa aktiviteter som måste studeras ur ett holistiskt perspektiv dar de individuella förutsättningarna vags samman med de kontextuellt betingade, såväl vid ämnesanalysprocessen som vid studiet av de f e g a systemen och deras utveckling.

Ämnes begreppe t

Utöver teorier rörande indexerings- och klassifikationsprocessen ^är den teoretiska Massifikationsforskningen upptagen av den ständigt pågående diskussionen om ämnesbegreppet. Några av de frågor som ständigt tas upp

till

prövning är: Hur ska ett ämne definieras? Hur är ärmesbegreppets relation till disciplinbegreppet?

Hjgrland argumenterar for en h e s s y n som står i skarp kontrast till Ranganathans idealism, vilken kan ses i citatet ovan (s. 22). Vid ett flertal tillfallen har han fört f i a . ett materialistiskt ämnesbegrepp(Hj@rland 1992; 1993; 1994): "Subjects budd on an evaluation of the documents' properties with regard to optimizing the potential perception of the document. Which properties of documents are relevant, and which analytical functions are to be instituted with regard to these properties is not given a priori, but is, inter alia, dependent on context. Subjects in themselves must thus be defned as the epistemological potentials of documents" (Hj@rland, 1992, s. 185).

Att bestämma ett dokuments ämne som dess kontextbundna epistemologiska potential är en syn som ger konsekvenser för hur exempelvis klassifikationssystem ska

bedömas och studeras i ett vidare perspektiv. Denna ämnessyn implicerar en syn på klassifikationssystemet som en socialt betingad autonom företeelse, vilket ligger väl i linje med den syn som vår studie om SAB-systemet grundar sig på.

Teoretiska och metodologiska alternativ

Det kognitiva synsättet förde med sig en öppning för kvalitativa forskningsmetoder inom Biblioteks- och Informationsvetenskapen, men den sökte också en paradigmatisk hegemoni som den har haft svårt att leva upp till. Genom att satta den enskilda

individens mentala processer i centrum, både vad gäller utvecklandet av

informationsbehov, sökprocessen och klassifikationsprocessen, så tenderar det att utveckla en form av individuaslistisk idealism, som knappast kan stå ensam inom ett forskningsfalt som långt ifrån enbart handlar om individiduella relationer till olika informationsystem, utan som i hög grad rymmer en social dimension inom såväl producent-, system-, intermediär- som användarsf&ema. Det kognitiva synsätttets universella anspråk, som kritiseras av Frohmann (1992) låter sig aven kopplas

samman med dess anspråk på generaliserbarhet av dess givna forskningsreultat, vilket ligger i dess försök att skapa allmänna mönster för sökbeteenden och utvecklande av informationsbehov utifrån ett begränsat individbaserat empiriskt material, med hänsyn

tagen till kontextuella betingelser som enbart sekundära. Dessa begränsningar har under de senaste åren givit upphov till en rad alternativa teoribildningar, som i och för sig inte underkänner det kognitiva synsättet som företeelse, men som bättre svarar mot ett behov av att inbegripa aven sociala och institutionella förhållanden i DR-processens olika steg. Vi ser här en övergång från det tredje stadiet till det fjärde i Olaisens evolutionsteckning över B&I: uppkomsten av " h e liberating paradigm".

Det gemensamma för de teoretiker som representerar detta post-kognitivistiska stadium är en utpräglat kritiskt materialistisk hallning till IR-problematiken, som motvikt till det kognitiva synsättets individcentrerade idealism. Bland dessa nya metodologiska utgångspunkter är Bernd Frohrnanns diskursanalytiska modell speciellt intressant. I sin artikel "Discourse analysis as a research metod in Library and Information Science"

(1994a) citerar Frohmann Marike Finley som beskriver diskursanalysens fokus:

"...discourse analysis is the study of the way in which an object or idea, is taken up by various institutions and epistemological institutions, and of the way in which those institutions and positions treat it. Discourse analysis studies the way in which objects or ideas are spoken about" (Frohmann, 1994a, s. 121). Själv pekar han p& metodens relevans för B&I: "The ways in which its [B&I:s] 'keywords'

-

'information', 'information users', and 'information uses'

-

are used set the limits of possible question, issues, hypotheses, demonstrations, data, and research methodologies.

These ways of talking are not neutral with respect to institutional structures. Instead their discursive element get their meaning by their deployment within specific institutions" (Ibid, s. 121f).

Frohman. har gjort studier om exempelvis Dewey-systemet, där han visar p& en tydlig diskursiv koppling mellan den teknobyrakratiska samhällssyn som var tongivande i USA under andra hälften av 1800-talet och den utformning som systemet kom att få (1994b). Dessutom skulle det vara möjligt att med hjälp av diskursanalys göra en begreppsanalytisk studie där klassernas interna och externa relationer i ett

klassifkationssystem stalls mot en större kontextuell fond, i syfte att kartlägga dess spegling av en viss tidsperiods epistemologiska position. I den citerade artikeln exemplifierar han ocksa olika möjliga undersökningar, varav speciellt en, om Ranganathans klassifikationsteori är av intresse för oss. Han konstaterar dar att en teori som den inte enbart är en epistemologisk Påga, utan "they rake political problems, because they derive from the competing discourses of various factions vying for control of alternative forms of intellectual capital" (Frohmann, 1994a, s.132). Det är dessa institutionella maktanspråk som diskursanalysen syftar till att

blottlägga. Det ligger därför nära till hands att göra en koppling till kritisk teori, vars öveqyipande syfte är "att ange hur samspelet mellan olika individer och aktörer i samhällslivet försiggår" (Andersen, 1994).

De teoretiska grunderna för en diskursanalys kan hämtas

fran

ett flertal håll. Valet av teoretisk bas för undersökningen får naturligtvis konsekvenser för vilken typ av analys som data-materialet underkastas. Vi har hittills nämnt, inte bara Frohmanns analyser, utan aven Beghtols analys av den kognitiva klassifikationsprocessen, vilken är utformad som den diskursanalytisk studie men med helt andra premisser och därmed resultat, tack vare sin utgpångspunkt i en mentalistiskt lingvistisk tolkning av diskurs- begreppet (Beghtol, 1986). Frohmann och Radford hämtar sin filosofiska grund i Michel Foucaults genealogiska metod. Inte minst tycks denna metod vara lämplig att analysera förändringsprocesser med. Den har av Foucault bland annat använts for att se de kulturellt betingade diskursiva förändringar som omgivit exempelvis

kunskapsbegreppet och synen på sexualiteten (Radford, 1992).

Perspektivet i de undersökningar som Frohmann utfört på grundval av Foucaults genealogiska metod ligger nära den teoretiska utgångspunkt vi valt för vår

undersökning av SAB-systemets uppkomst, Ricoeurs kritiska hemeneutik. Att med hjälp av denna teoretiska bas se till genomförandeprocessen hos Frohmann tycks ge en bra vägledning i tillvägagångssättet vid analysen av vår grundläggande frågeställning.

Undersökningens fortsatta genomförande

När vi nu på en vetenskapsteoretisk grund placerat in vår undersökning i en större biblioteks- och informationsvetenskaplig ram har vi fått de metodologiska

utgångspunkter som gör det möjligt för oss att gå in i den empiriskt baserade delen av undersökningen. Efter de avsnitt som utgörs av beskrivningar av den samhälleliga strukturomvandlingen under den aktuella tidsperioden, klassifikationspraxis vid de svenska biblioteken innan SAB-systemet samt den diskussion som omger utvecklandet av systemet kommer vi s i att söka svaren på de frågor vi stäilde i inledningen.

4. Utvecklingen av den svenska samhällsstrukturen och dess betydelse för biblioteken

Vid studiet av ett klassifikationssystems tillblivelse är det nödvändigt att sätta det i relation till det samhälle det skapas i. Syftet med detta kapitel är att visa på den samhällsförändring som skedde under de sista decennierna av 1800-talet och hur den påverkade biblioteken. Beskrivningen är W att fungera som en fond för den analys som senare kommer att göras av den diskussion som fördes vid och inför konceptionen av "Klassifikationssystem för svenska bibliotek".

Den samhälleliga utvecklingen under 1800-talets övergång till 1900-tal har engagerat många forskare, däribland Svenbjörn Kilander (1991) Svante Nordin (1981).

Hur biblioteken påverkades av de förändrade samhällsförhållandena har bland annat studerats av Magnus Torstensson (1993; 1994a), Hans Larsson (1989),

ils-Ake

Sjösten (1993) och Ake Åberg (1979). Det är i huvudsak dessa texter som ligger till grund för den följande framställningen.

Den samhällssyn som rådde i Sverige under stora delar av 1800-talet, fram till industrialismens genombrott kan lättast sammanfattas genom den filosofi som utarbetades av Cristopher Jacob Boström på 1820-talet. Denna starkt konservativt idealistiska statsfilosofi behärskade den svenska samhällsstrukturen i varierande omfattning, med sin peripeti under 1860-talet, ända fram till åren närmast efter sekelskiftet. Att beskriva den sociala ramen till folkbibliotekens utveckiing gör det därför nödvändigt att stifta bekantskap med denna Wosofis praktiska uttryck och dess konsekvenser for biblioteken. Den övergång

f h

den boströmska samhällsstrukturen till den som initierades av den framväxande arbetarrörelsen och sedemera befastes av socialdemokratin skisseras W ö r för att ge en bild av de möjligheter som uppstod i skarven mellan de båda samha1lssystemen för biblioteken att skapa en större nationell homogenitet. Betydelsen av denna utveckling vid skapandet av det svenska

klassifikationssystemet kommer därigenom att få en viktig aspekt belyst.

Grunderna i den boströmska filosofins syn på samhällets struktur

Den filosofi som Boström utvecklade under första halvan av 1800-talet var en

alltigenom svensk företeelse. I Norge och Danmark, som var betydligt mera öppna för influenser såväl söder- som västerifrån framstod den som förlegad redan när den på allvar började diskuteras på 1820-talet. Själv betecknade Boström sin filosofi som

"rationell idealism" (Nordin, s.22) och den bar samtidigt alla monismens ingredienser.

Gud sågs som det högsta absoluta. Gud var allomfattande och det som rymdes inom honom var format som ett strikt hierarkiskt system. Dessa hierarkier som var synliga i samhäilet betraktades som personligheter av Gud. För att beskriva det system som dessa personligheter utgjorde användes av Boström talsystemet som övergripande metafor. Ett högsta tal bestämdes i en talserie och varje tal under detta högsta omfattades av det och på så satt åstadkoms en bild där det var möjligt att placera in såväl enskilda individer, yrkesgrupper, samhällsklasser, kommuner, stater etc. Det som är speciellt med den hierarkiska konstruktion av Guds personligheter som Boström konstruerade är just det, att såväl enskilda individer som statsbildningar rymdes i samma systen. I denna statsfilosofi ligger förmodligen Boströms mest originella bidrag till filosofihistorien, aven om Liedman skriver, att "Boström skapade ingenting, han ordnade med en tänkan& kamrers prudentlighet en redan existerande men osammanhängande föreställningsvärld" (Liedman 1984, s. 408). Förklaringen till det stora inflytande som hans tankar fick låg kanske just i att han stnikturerade hela den breda och svepande idealism som framför allt dominerade de svenska

universitetsstiiderna. Hans system skapades utifrån specifkt svenska förhållanden och speciellt då de strömningar som var dominerande vid Uppsala universitet, där han verkade som bland annat professor i praktisk filosofi. Universiteten hade under större delen av 1800-talet en mycket dominerande roll i det intellektuella livet, vilket inte minst syntes i dess forgreningar till statsapparaten, som tog stort intryck av de idéer som odlades i, i första hand, Uppsala. Redan på 1830-talet började dock mer radikala och liberala kretsar göra sig giillande på den offentliga arenan, inte minst genom den framväxande dagspressen, men det skuile dröja innan de lyckades röra det inflytande som kom ifrån de uppsaliensiska filosoferna.

Boströms statsfilosofi delade in samhället i tvil sfärer: en privat, omfattande familjen, ständerna och kommunen, och en publik eller of'tlig, omfattande staten,

statssammanslutningar etc. De två levde sida vid sida i ömsesidig respekt, men fick inte beblanda sig med varandra. Nordin skriver: "Den politiska innebörden av denna konstruktion är tydlig och klar. Boströms fiende är liberalismen. Den liberala ideologin

utmärks av att den är atomistisk och att den i konsekvens härmed ser staten som ett bolag. Ett bolag är något som individema godtyckligt kan inratta och upplösa alltefter vad deras intressen dikterar. Enligt Boströms uppfattning är staten däremot s.a.s.

instiftad i himlen. Statens idé är ju högre än individernas, medan dessa bara 5ir statens organ. Människorna är till för lagens skull, inte lagen for manniskomas. Suveräniteten härstammar då heller inte nerifrån, från folket, utan uppifrån, från statens idé och i sista hand från Gud" (Nordin 198 1, s. 27). Detta förklarar också Boströms tro på en absolut monarkisk makt. Eftersom staten är en personlighet i Gud, så måste den representeras av en person och denna person, konungen, är det högsta "talet" i staten och omfattar varje del av den.

Boström motsatte sig kraftigt den reform som 1866 ändrade representationsformen från ståndsriksdag till tvakanamarriksdag. Uppdelningen i ständer var en naturlig konstruktion av staten, som väl stämde överens aven med andra delar inom den boströmska filosofin. Att den också stämde väl överens med den agrara stuktur som det svenska samhället hade ända in till 1800-talets sista decennier är också uppenbart.

Den boströmska skolan hade bland annat som syfte att skapa en bevarande filosofisk överbyggnad

till

de produktionsförhållanden som förelåg när Boström först

presenterade sina teser. Denna konservatism var, skulle det visa sig, också det som innebar hans skolas hastigt minskande inflytande över statsapparaten runt sekelskiftet

1900, när industrialismen slutgiltigt hade ändrat det svenska samhället i dess grundvalar. Hans läror levde dock kvar vid de filosofiska fakulteterna långt in i modem tid.

Den boströmska filosofins praktiska uttryck

Det finns en viktig skillnad i uppdelningen mellan de privata respektive offentliga sfdrema. "Staten var det publika samhället, kommunen var ett av de privata"

(Kilander, 199 1, s.45). Till de privata sfärerna räknades exempelvis aktiebolag och andra mänskligt "konstruerade" infattningar. Delarna i den privata sfken kunde alltid upplösas och omformas efter människors behov och vilja. Dess existens och

utfondng var inte given. Given var däremot staten och det publika samhället. Det var inrättat enligt principer som det inte var for manniskan att ändra. Sverige hade allts& en samhällsstruktur som var, på det statliga planet, extremt konservativ, medan

forhållandena på det kommunala planet var mycket liberala. Även om representationsfornen ändrades, och därigenom förutsattningama för

boströrnianismen, så fanns det stora delar av den som var fullt tillämpliga aven i en