Uppdragsutbildningsprogram för Försvarsmakten i samarbete med Högskolan i Halmstad.
KA N D ID A T UP P S A T S
Innovera mera
Med uppdragstaktik och tillit som vapen för utveckling och innovation
Författare: Henrik Börjesson & David Karlström
Handledare: Professor Mike Danilovic & Professor Tomas Müllern Examinator: Professor Mike Danilovic
Huvudområde: Företagsekonomi med inriktning ledarskap, 15 hp Kurskod: FÖ9014
Förord
Vi som skrivit denna uppsats är officerare vid Försvarsmedicincentrum med över 40 års erfarenhet inom utveckling, utbildning, förbandsproduktion, multinationella övningar, internationell tjänstgöring och ledning av krigsförband. Vi har upplevt både kalla krigets uttåg, först nedläggning och nu återuppbyggnad av ett värnpliktsbaserat försvar och totalförsvar. Men vi har inte tidigare skrivit någon vetenskaplig uppsats.
Att skriva uppsats är en slags resa. För oss har det varit en givande sådan och att få
möjligheten att lära sig det akademiska handarbetet och kunna bidra till att Försvarsmakten blir än bättre som arbetsplats och organisation genom att erbjuda vetenskapligt förankrade kunskaper är stort. Men vi skulle inte kunnat gjort det utan det stöd vi fått från vår
omgivning. Att vi, trots covid-19, kunnat skapa en fungerande studiemiljö med tillgång till luftigt arbetsrum med en av de mest fantastiska utsikter över Göteborgs södra skärgård som man kan tänka sig. Att våra familjer varit förstående för de stundtals lustiga begrepp och diskussioner som vi tagit med oss hem till matbordet och de gemensamma samtalen. Att vi kunnat förlägga vårt arbete till dagar och tider som möjliggjort att den fria tanken fått utrymme. Ja, det är mycket som ska falla på plats, och att lära gamla hundar att sitta är inte helt enkelt, lär någon ha sagt.
Eller som Michal Lysek uttryckte det. ”Det naturliga tillståndet och känslan hos en GT forskare är förvirring, osäkerhet och panik”. Det är verkligen en underdrift och inte ogrundad teori, utan djupt grundad teori från verkligheten.
Uppsatsen är skriven inom ramen för Försvarsmaktens fristående uppdragsutbildning om 15 högskolepoäng och genomförs som studieförberedande inför högre officersprogrammet, HOP, vid Försvarshögskolan. Vi vill passa på att tacka våra respondenter från
Försvarsmaktens utvecklingsorganisation som med sitt engagemang och öppenhet givit oss kärnan till vår empiri och vårt resultat, och de studiekollegor som tålmodigt läst och
opponerat på våra i bland lite råa versioner. Ett extra tack till de i vår omgivning som tagit sig tid att kommentera vår uppsats. Vi vill också tacka våra handledare, Professor Mike
Danilovic, Professor Tomas Müllern och Dr Michal Lysek för ovärderlig utbildning och vägledning genom denna vetenskapliga resa.
Tack för möjligheten.
Göteborg 20210609.
Henrik Börjesson
David Karlström
Sammanfattning
Syftet med vår uppsats är att utveckla en förståelse för vilka förutsättningar som råder för innovation och utveckling i Försvarsmakten samt vad som kan hindra respektive främja dessa och hur dessa förutsättningar förhåller sig till varandra.Vi har gjort detta genom en kvalitativ studie där vi intervjuat Försvarsmaktens utvecklingschefer. Efter en analys, med klassisk grundad teori som metod, av våra intervjuer växte en modell fram. Modellen heter
Gränsöverskridande transformering. Den syftar just på det faktum att en transformering sker och är inledd. Att Försvarsmakten som ett resultat av den säkerhetspolitiska utvecklingen och med legitim bas i demokratiskt fattade beslut åter är i en transformering, ur ett minimalistiskt insatt insatsförsvar med professionella soldater och sjömän till att återigen utgöra ett folkligt förankrat värnpliktsbaserat försvar av den territoriella integriteten. Det sker likt det som skedde efter murens fall och som då skapade ett nytt befälssystem och pausade värnplikten.
Lika nytt och omvälvande igen. Nationellt fokus och tillväxt i både volym och geografisk förekomst såväl som förmågor och personalkategorier. Detta är en transformering som i grunden påverkar alla delar av Försvarsmakten och alla dess processer, men också samhället i stort och de orter där verksamhet nu återigen blir vardag. Vi upptäcker genom modellen att utveckling som begrepp är centralt och att innovation inte används i någon större omfattning, men att utveckling ändå inte varit prioriterat under åren av minimalistiskt insatsförsvar.
Det är därför gränsöverskridande att lämna en kultur och tidsepok och gå in i en annan. Att byta sätten vi leder och leds på i vardagen, att se utveckling och kreativitet som något som får förekomma och måste få kosta, både i tid och pengar. Det är ett gränsöverskridande och en transformering som dessutom ska ske i en kontext där samhället förändrats.
Teknikutvecklingen leds av civila intressen och Försvarsmakten har att finna sin plats i den globala världen av leverantörer och innovationer inom snart alla områden. Det är
gränsöverskridande i att Försvarsmakten återigen bryter ny mark, att Försvarsmakten måste samarbeta med omvärlden för att kunna fullfölja och få effekt av den nya inriktning som gäller i och med tagna beslut. Här får Försvarsmaktens ledarskapsfilosofi med
uppdragstaktiken och den valda ledarskapsmodellen en avgörande roll för möjligheten att genomföra en lyckad gränsöverskridande transformering. Vi drar utifrån det en
sammanfattande slutsats. Att med uppdragstaktik som filosofisk och metodologisk grund för ledning i kombination med det utvecklande ledarskapet i varje ledares medvetna utövande och med tillit mellan parter så främjas goda förutsättningar för ett innovativt och utvecklande klimat. Att det krävs att innovation blir en medveten och aktiv handling och process för att kunna dra nytta av klimatet.
Nyckelord: grundad teori, gränsöverskridande transformering, innovation, innovation som kollektiv prestation, innovation i det offentliga, kreativitet, ledarskapsfilosofi,
ledarskapsmodell, ledningsfilosofi, militär innovation, tillit, tillitsstyrning, uppdragstaktik, utvecklande ledarskap, utveckling
Abstract
The purpose of this thesis is to develop an understanding about which conditions for development and innovation that is current in The Swedish Armed Forces and what can hinder or encourage these, and also how these conditions relate to each other. We have done this through a qualitative study where we have interviewed Swedish Armed Forces managers of development. After analysing the content from these interviews with Classic Grounded Theory as a method a model was created. The models name is Cross-border transformation and the aim is at the fact that a transformation is started and is ongoing. As a result of the security policy and with a legitim base in democratic decisions the Swedish Armed Forces is yet again in a transformation. From a minimalistic inset defence with employed soldiers and sailors to a democratic conscript based national defence of our territorial integrity. This is happening in the same way as it did when the wall fell, a new officers system was developed and we paused the conscription, as new and revolving yet again. Now instead the focus is again to growth in both volume, geographically as well as in capabilities and categories of personnel. This is a transformation that effects all parts of the Swedish Armed Forces and all its processes, but also the society at large and the cities where new military establishments yet again are to become part of the normal day life. We see through our model that development rather than innovation as a concept is used, but has not bin prioritised in the Swedish Armed Forces during the years of a minimalistic inset defence
It is therefore cross-border to leave a culture and an era to cross into another. To change the way we lead and are led in normal day life, to see development and creativity as something that is allowed to exist and that can cost both in time and money. It is cross-border and a transformation in addition to happen in a context where the society has changed. The
technology development is led by civilian interests and the Swedish Armed Forces has to find its place in the global world of suppliers and innovations in almost all areas. It is cross-border that we yet again are breaking new ground, that we have to cooperate with the world around us to be able to carry out and get effect of the decisions of a new direction for the Swedish Armed Forces that has been made. At this point the Swedish armed forces leadership
philosophy, the mission tactics and the chosen leadership model plays a decisive role for the possibility of a successful cross-border transformation. Based on this we come to a
summarising conclusion that with mission tactics as a philosophical and methodological foundation for leadership, combined with developing leadership in every leaders conscious practice and with mutual trust between concerned parties will good conditions for a more innovative and developing climate be encouraged. To be able to benefit from this climate it requires that innovation becomes a conscious and active action and process.
Keywords: creativity, cross-boarder transformation, development, developing leadership, Grounded theory, innovation, innovation as a collective achievment, innovation in public sector, leadership model, ledaership philosophy, military innovation, mission tactics, trust
Disposition
Dispositionen syftar till att ge en kortfattat beskrivning om uppsatsens uppbyggnad och varför den är disponerad som den är samt skapa en läsanvisning. Nedan ger vi först en kort ingress till kapitlen och därefter inleder vi med en fördjupad förklaring av upplägget i respektive kapitel för att skapa en djupare läsanvisning. Kapitlens placering och innehåll bygger på vår induktiva ansats och att vi genom vår analysmetod, klassisk grundad teori, låtit en modell växa genom vår tolkning av empirin. Vi har därför inte haft några forskningsfrågor utan har låtit resultatet av våra öppna intervjuer styra vår dataanalys och resultat. Det innebär att vi inte har ett renodlat analyskapitel utan istället redovisas hur vi genomfört dataanalysen under metodkapitlet och vad den ledde fram till i resultatkapitlet. Baserat på resultatet av vår modell och de perspektiv den givit oss har referensram tagits fram vilket lett oss in i
diskussionen och vidare till slutsatser.
Kapitel 1. Inledning
Kapitlet ger en övergripande bakgrund av vårt valda intresseområde och vad som är syftet med uppsatsen.
Kapitel 2. Metod
Kapitlet ger en bild av hur vi metodologiskt och etiskt genomfört vår uppsats samt hur vi granskat och diskuterat dess kvalitet.
Kapitel 3. Resultat
Kapitlet ger en bild av resultatet från analysen av vår empiri med klassisk grundad teori och presenterar vår modell Gränsöverskridande transformering med sina faktorer.
Kapitel 4. Referensram
Kapitlet redogör för referensramen vi valt ut baserat på vårt induktiva arbetsätt och resultatet av vår dataanalys genom klassiskt grundade teori. Referensramen med de valda perspektiven och centrala begreppen används i den efterföljande diskussionen.
Kapitel 5. Diskussion
Kapitlet sätter vår modell och valda perspektiv i ett sammanhang. Via diskussionen analyserar och förstår vi modellen från ett större perspektiv och sammanfattar den med en syntes.
Kapitel 6. Slutsatser
Kapitlet redovisar våra slutsatser med syntes som växt fram utifrån vår modell i
diskussionskapitlet. Vi genomför därefter en rådgivande diskussion och ger förslag till fortsatt forskning. Kapitlet utgör slutet på en iterativ arbetsprocess.
Kapitel 7. Referenslista
Kapitel 8. Bilagor
I bilagorna återfinns viktigare fördjupningsmaterial som kan vara till nytta för den som vill gå på djupet och förstå hur vi arbetat mer utförligt.
Innehållsförteckning
Förord ________________________________________________________________1 Sammanfattning ________________________________________________________2 Abstract _______________________________________________________________3 Disposition _____________________________________________________________4 Innehållsförteckning _____________________________________________________5 Figurförteckning ________________________________________________________7 Förkortningar och akronymer _____________________________________________8 1. Inledning ____________________________________________________________9
1.1.Bakgrund ...9
1.2.Problematisering ...11
1.3.Syfte ...13
2. Metod _______________________________________________________________14 2.1.Vetenskapligt ställningstagande ...14
2.2.Metodologiska val ...15
2.3.Intervjustudie ...16
2.4.Genomförande av intervju - Insamling av data ...17
2.5.Urval av respondenter ...18
2.6.Etiskt ställningstagande ...19
2.7.Kvalitativ dataanalys ...20
2.7.1.Klassisk grundad teori ---20
2.8.Genomförandet av textanalys med klassisk grundad teori ...22
2.8.1.Konceptualisering ---22
2.9.Metoddiskussion ...26
2.9.1.Vår förförståelse ---26
2.9.2.Styrkor och svagheter med våra metodologiska val. ---26
2.9.3.Uppsatsens giltighet ---27
3. Resultat _____________________________________________________________29 3.1.Gränsöverskridande Transformering ...29
3.1.1.Utvecklande transformering ---30
3.1.2.Helhetsskapande ---32
3.1.3.Tillväxande ---33
3.1.4.Nätverksskapande ---35
3.1.5.Konservativt ledande ---36
3.1.6.Otillräckligt organiserande ---37
3.1.7.Tillåtande kreativitet ---38
3.2.Avslutning ...40 4. Referensram _________________________________________________________41
4.1.1.Uppdragstaktik ---41
4.1.2.Tillit ---43
4.1.3.Innovation som kollektiv prestation ---45
4.2.Centrala begrepp ...47
4.2.1.Innovation ---47
4.2.2.Innovation i det offentliga ---48
4.2.3.Militär innovation. ---49
4.2.4.Utveckling ---50
4.2.5.Utvecklande ledarskap ---51
4.2.6.Organisation ---52
4.3.Tidigare forskning ...53
5. Diskussion ___________________________________________________________55 5.1.Gränsöverskridande transformering ...55
5.1.1.Uppdragstaktik och tillit ---56
5.1.2.Målbild och improvisation ---58
5.1.3.Tillåtande kreativitet ---60
5.1.4.Nätverkande över gränser ---61
5.1.5.Processorientering ---62
5.1.6.Tillit som styrning ---63
5.1.7.Ledarskapet och uppdragstaktiken ---65
5.1.8.Utveckling och innovation ---67
5.1.9.Vägen framåt ---68
5.2.Sammanfattning ...69
6. Slutsatser och rådgivande diskussion ______________________________________70 6.1.Slutsatser ...70
6.2.En rådgivande diskussion ...71
6.3.Förslag till vidare forskning ...73
7. Referenslista _________________________________________________________74 8. Bilagor ______________________________________________________________77 8.1.Bilaga 1, Intervjuguide med riktlinjer för bisittare ...77
8.2.Bilaga 2 Transkriberingsmall ...78
8.3.Bilaga 3, Utdrag ur kodningsarbetet ...79
8.3.1.Öppen och selektiv kodning ---79
8.3.2.Teoretisk kodning ---83
Figurförteckning
Omslagsbild. Aggregerad modell från syntesen. Författarnas egna grafik.
Figur 1. Bild som beskriver metodologiska valen. sid 15.
Figur 2. Forskningens iterativa genomförande. sid 16.
Figur 3. Principer för kodning enligt klassisk grundad teori sid 21.
Figur 4. Sammanfattande process över genomförandet av klassisk
grundad teori. sid 22.
Figur 5. Exempel på öppen kodning i tabellformat. sid 23.
Figur 6. Processbilder från kodningen. sid 24.
Figur 7. Modell efter genomförd analys. Kategorier nivå 2 och
kärnvariabel. sid 24, 29, 40.
Figur 8. Skiss efter genomförd teoretisk kodning. sid 25.
Figur 9. Att leda och bli ledd. sid 42.
Figur 10. Beskrivning av multifaktorsamverkan. sid 55.
Figur 11. Utveckling med olika fokus i olika tidsperspektiv. sid 59.
Figur 12. Improvisation. sid 59.
Figur 13. Uppdragstaktikens olika styrsignaler. sid 64.
Figur 14. Bild av aggregerad modell från syntesen. sid 69, 70.
Förkortningar och akronymer
BOA Beslut om användning. Process i FM för att på ett kontrollerat sätt införa ny material och tekniska system i organisationen.
FHS Försvarshögskolan.
FM Försvarsmakten.
FMV Försvarets Materielverk.
Upphandlar, utvecklar och levererar materiel och tjänster till det svenska försvaret.
FM Vind Försvarsmaktens regelbundna medarbetarundersökning.
FOI Totalförsvarets forskningsinstitut.
GT Grounded Theory, grundad teori. Se kapitel 2 för mer information.
HKV Försvarsmaktens högkvarter.
Syftar på den centrala myndighetsledningen och administrationen av Försvarsmakten. Kan även utgöra ett eget krigsförband.
HOP Högre Officers Program.
Uppdragsutbildning vid FHS. Programmet leder till antingen magisterexamen (60hp) eller masterexamen (120hp). Utbildningen sker på uppdrag av
Försvarsmakten.
HRC FM-HRC. Försvarsmaktens HR-centrum skapar förutsättningar för Försvarsmaktens operativa förmåga och ett starkare försvar genom att säkerställa resurs- och kostnadseffektiva logistik-, HR- och servicetjänster som tillgodoser förbandens behov. Kan även utgöra ett eget krigsförband.
UL Det Utvecklande Ledarskapet. Se kapitel 4 för mer information.
1. Inledning
I inledningskapitlet beskriver vi bakgrunden till vår uppsats vilket innefattar en allmän beskrivning av vårt valda intresseområde, en problematisering kring vårt valda fenomen och slutligen vad som är syftet med uppsatsen.
1.1. Bakgrund
”Man kan inte inspirera en blomma att växa genom att försöka övertala eller peppa den och inte heller genom att visa den policies och visioner. Det trädgårdsmästaren gör istället är att skapa förutsättningar för tillväxt, genom att sätta plantan i rätt jordmån och klimat, och genom att tillsätta det den behöver i form av vatten och näringsämnen, och skydda den mot t ex skadeinsekter.” (Södergren 2008, s. 41).
Metaforen om trädgårdsmästaren, ursprungligen skapad av Peter Senge, belyser behovet av gynnsamma förutsättningar och ett gott klimat i organisationen och får stå modell för vårt sökande efter vad som kan främja utveckling och innovation i dag. Försvarsmakten är en organisation som ytterst ska fungera när det är kris och krig och däremellan är det en statlig förvaltningsorganisation med ett stort antal produktionsplatser, skolor, förband och med insatser som ständigt pågår. Vi vet att Försvarsmakten som organisation har ett stort
kunskapskapital investerat i ledarskap, men hur väl detta ledarskap leder till förutsättningar för innovation, nytänkande och främjar utveckling är inte tydligt eller synliggjort. Vi har med oss en erfarenhet av att företag och organisationer som anser sig vara innovativa även har andra goda egenskaper i sitt klimat och ledarskap, egenskaper som borde kunna gynna
Försvarsmakten som arbetsgivare och myndighet satt under tillväxt. Exempel på faktorer som kan tänkas påverka är ledarskapet och arbetsklimatet, men även kultur och organisation kan tolkas in.
”För det första: För att vara en relevant försvarsmakt måste vi ständigt utveckla våra förmågor. Mer av det vi har räcker inte utan vi behöver även tänka nytt. Det kräver att vi utmanar oss själva, våra arbetssätt och våra regelverk. Det måste också gå fortare än i dag. Vi måste vara ständigt anpassningsbara.
För det andra: Vi måste hålla oss i framkant och dra nytta av en teknisk utveckling av t.ex. obemannade system, artificiell intelligens samt ökat nyttjande av rymden för militära ändamål. Teknikutvecklingen går i dag allt snabbare och kommer att leda till att konflikters karaktär förändras. Spetsteknologi är en allt viktigare strategisk tillgång.
Därför behövs ett fortsatt nära samarbete med näringslivet, lärosäten och
forskningsinstitut. Det gäller hela vägen från forskning och utveckling till resultat i operativ förmåga. Ett bredare grepp om forskning och utveckling är nödvändigt för att säkerställa nationell handlingsfrihet på längre sikt.” (Bydén 2021, s. 4).
Att teknikutvecklingen är snabb och riskerar att gå emot Försvarsmakten om inte
Försvarsmakten kan ta för sig är en farhåga som alltid är aktuell. Överbefälhavare Micael Bydén anger i ovanstående citat flera tydliga förutsättningar, som intresserar oss, för att kunna vara relevant som Försvarsmakt. Det är inte den tekniska utvecklingen i sig eller att
Det är öppenheten inom och mellan organisationen. Att samarbete med näringslivet och forskning är en nyckel. Inte bara på grundläggande nivå utan hela vägen till operativ
förmåga. En annan förutsättning som nämns är att kvantitet inte går före förmågan att tänka nytt!
Att utmana våra invanda mönster, att göra nya saker för att att uppnå nya effekter och förmågor, att anpassa våra regelverk och arbetsmetoder. Här finns en utmaning som
angränsar till innovation i sig. Här finns något bortom det som går att köpa för pengar i form av teknik och materiel.
Här finns något som är mjukare än vapen, men med mer kraft, tankens kraft. Att på nya sätt skapa värde för Försvarsmaktens operativa förmåga genom att göra saker annorlunda än idag och dessutom i nära samarbete med forskning och utbildning, industri och akademi, inom och utom den egna organisationen.
Innovera, som vi ser det, är något som kan resultera i en innovation eller ses som en process eller ett fenomen, att något är innovativt. Klimat och kultur kan vara innovativt liksom personer, organisationer och ledare likväl som ledarskap. Som fenomen hänger det ihop med kreativitet och utveckling. Vi har genom våra intervjuer uppmärksammat att innovation som begrepp inte är särskilt vanligt förekommande till vardags i Försvarsmakten, men är trots det en förekommande företeelse och naturlig del av Försvarsmakten, liksom i stora delar av näringslivet och offentlig sektor (Vinnova 2019). Vi är medvetna om att det skiljer sig mellan företag och en myndighet och organisation som Försvarsmakten, men också att mycket kan vara lika.
“En chef i en offentlig förvaltning strävar efter precis samma säkerhet som en militär officer på slagfältet, det är vilka beslut som ska fattas som skiljer dem
åt.” (Försvarsmakten 2019a, Bilaga 9, s. 22).
1.2. Problematisering
Så hur står det då till med möjligheterna för innovation i Försvarsmakten, finns det utrymme och klimat för den innovationskraft som ÖB så tydligt efterlyser? Har trädgårdsmästaren gjort sitt jobb?
”Den snabba teknikutvecklingen kräver nya sätt att tänka kring hur vi tar till oss ny kunskap. Nya tekniker innebär att våra medarbetare måste utveckla nya tankesätt och förmågor för att kunna tolka och analysera data” (Haggren 2021, s. 7).
Försvarsmaktens chef för ledningsstaben uttryckte ovanstående vid rikskonferensen 2021, anordnad av Folk och Försvar, som ett mycket konkret behov av att vara innovativa och tänka nytt, att hantera teknikutvecklingen och tänka i nya banor. Men där döljer sig inte bara
teknikutveckling bakom citatet. Det är för oss uppenbart att förmågan, som medarbetare och organisation, att utveckla nya tankesätt och förmågor går bortom det rent materiella.
Nya vapen i all ära och att tekniken kommer ge mer av det mesta i framtiden. Men att utveckla nya tankesätt och förmågor är något djupare och mer mänskligt, något som hänger ihop med vårt sociala samspel i organisationen och därmed lämnar den strikta processen eller det formella i våra roller. Haggren (2021) fortsätter med att medarbetare i Försvarsmakten ska kunna tolka och analysera data och inleder med att hitta nya sätt för kunskapsbyggande.
Detta sammantaget pekar på att behoven snarast ligger i den intellektuella dimension, att utveckla kognitiva förmågor. Sammantaget är detta saker som kräver en god jordmån i den kultur där sådana här effekter kan förväntas.
Överbefälhavaren (Bydén 2021) tryckte på kopplingen till näringslivets och forskning och akademier som en förutsättning i sitt tal. Det behovet delas med andra offentliga aktörer och belyses ur just ett innovationsperspektiv i samverkan med andra av Vinnova (2019) som att.
”offentliga aktörers innovationskraft behövs inte enbart i frågor där de själva äger huvudansvaret. De är centrala kunder för innovativa lösningar från näringslivet genom sin upphandling och de sätter spelregler för andra genom policy och lagstiftning. De utgör även nyckelspelare för samverkan i frågor som kräver utveckling av
systemlösningar i samspel mellan många olika aktörer.” (Vinnova 2019, s. 7).
Har perioden av neddragningar, yrkesförsvar och internationella operationer med höga krav på interoperabilitet, skapat en försvarsmakt som inte längre kan utveckla och vara en arbetsplats med ett kreativt och utvecklande klimat? Är det en annan försvarsmakt i dag än för 20 år sen?
“Försvarsmaktens centrala ledning har förändrats i flera omgångar sedan sent 90-tal och tidigt 2000-tal. Under hela 1990-talet genomgick försvaret en genomgripande förändring. Större organisationsförändringar skedde 1998, 2000, 2003, 2005, 2007, samt i en period mellan 2009 och 2014.“ (Försvarsmakten 2019a, Bilaga 9, s. 3).
Har de många större organisationsförändringarna gjort att vi tappat bort andra aktörer, civila som militära, näringsliv som akademier? Eller har de inte tillåtits delta i Försvarsmaktens utvecklingsverksamhet under den internationella eran som resulterat i ett förvaltande och ständigt neddragande av volym såväl som kompetens? Är det så att personalförsörjningen som infördes på 2010-talet resulterat i en obalans i resurser och skapat en begränsad kader av dugliga, erfarna och kreativa officerare och medarbetare att bemanna våra
utvecklingsavdelningar med?
“2000-talet har Försvarsmaktens verksamhet präglats av en logik som i en allt högre utsträckning fört verksamheten i en riktning av att kunna genomföra internationella insatser och organisera sig för en fredstida rationalitet.” (Försvarsmakten 2019a, Bilaga 9, s. 13).
Borta är också det påbörjade paradigmskiftet att införa det nätverksbaserade försvaret
(Hartman 2020) som hann implementera tydliga processer och metoder kring utveckling och innovation inom ett stort antal områden med teknik - metod - ledning och verkan i fokus (Lindström 2005), men som nu har raserats. Ett resultat är att Försvarsmakten inte längre har en central utvecklingsprocess eller bedrivit sammanhållen utveckling under många år.
“Merparten av de identifierade tillkortakommandena anses kunna härledas ur en bristfällig egen utvecklingsorganisation och en otydlig, i många stycken icke existerande, utvecklingsprocess för ny och förändrad förmåga. Det sistnämnda är särskilt anmärkningsvärt då LU 19 anser att förmågeutveckling är en av de tre
huvudsakliga ansvaren som Försvarsmaktens högkvarter har jämte förmågeproduktion och förmågenyttjande.” (Försvarsmakten 2019a, s. 38).
Försvarsmakten står inför en framtid som innebär tillväxt och ett förändrat strategiskt fokus att återigen, med värnplikten som bas, bygga ett försvar av och för Sverige i Sverige. Nu skall Försvarsmakten starta nya regementen, utbilda värnpliktiga och officerare, genomföra
fredsbevarande insatser samt utveckla och vidmakthålla det vi redan har. Till detta arbete finns varken tillräckligt med personal eller resurser vilket kommer kräva större effektivitet och mycket högre grad av utveckling och innovativa lösningar på vardagens utmaningar såväl som krigets krav.
“Dagens och morgondagens utmaningar är till stor del gränsöverskridande, de känner ofta inga nationsgränser liksom att de går över traditionella organisations- och
ämnesgränser.” (Haggren 2021, s. 4).
Är det så att fokus på annat gjort att vi som organisation inte längre har det naturligt att vara innovativa? Är det så att styrmodellen för Försvarsmakten är anpassad till förvaltning?
Saknas den kreativa myllan, den innovativa kulturen? Hur är förutsättningarna att hantera den fundamentala förändring som nu sker och finns förutsättningarna där att återigen bli en relevant försvarsmakt med större fokus på nationella förmågor, värnplikt och volym i förbandskostymen?
“Ett särskilt identifierat område är hur Försvarsmakten hanterar utvecklingsfrågor.
Med ett förändrat operativt/strategisk tempo och en förändrad tyngdpunkt blir utvecklingsfrågor allt mer centrala – detta gäller utveckling på lång sikt (jmf.
forskning) såväl som utveckling och anpassning i kortare (jmf. teknik- och taktikanpassning). Detta relaterar dessutom till diskussionen om ev. tillväxt av Försvarsmakten…” (Försvarsmakten 2019a, Bilaga 9, s. 14).
Med detta i problembilden så sträcker sig Försvarsmaktens innovationsbehov väl utanför den egna organisationen och tvingar Försvarsmakten att skapa sådana förutsättningar att detta kan ske på ett för alla parter givande vis, annars kommer samarbetet inte fortgå. Den sträcker sig antagligen över flera olika områden och påverkar även anskaffning och upphandling. Två områden som är behäftade med många regler och metoder som alltså kan behöva utmanas och transformeras, gränser behöver kanske flyttas för det som upplevts som tillräckligt och rationellt i ljuset av det som varit.
Frågorna är många och historien har lärt oss att det är i tider av utmaningar som
uppfinningsrikedom och kreativitet gynnas. Så baserat på det borde Försvarsmakten ha haft all anledning att främja och tillämpa sina kreativa och innovativa krafter runt om på skolor, centra och förband.
Vi är, av egna erfarenheter, övertygade om att det sker innovationer både här och där, i stort och i smått inom Försvarsmakten. Det är inte det vi vill undersöka eller påvisa. Med ett intresse för hur fenomenet innovation, utveckling eller hur kreativitet kan uppstå vill vi förstå vilka förutsättningar och hinder som Försvarsmakten upplever idag. I egenskap av att ha deltagit i den Försvarsmakt som fanns innan 2000-talets omvälvande paradigmskifte, som tog många år att genomföra. Det inkluderade ett i grunden förändrat utbildningssystem, och med synen på Försvarsmakten som nationell resurs är det inte självklart att det bara är att ta ut en ny kompasskurs och stäva in i framtidens hav.
Genom att vi söker förståelse i vilken kontext innovation kan uppstå och främjas väljer vi att se bortom enskilda processer eller resultatet av dessa. Vi har valt att inte låta antalet
innovationer eller hur framgångsrik utvecklingen är vara i fokus. Utan på vad som kan bidra till att skapa det klimat som kan ge medarbetare och organisationen det självförtroende som behövs för att kunna vara mer innovativt, skapande och kreativt, och därmed bidra till att bli relevanta som myndighet och försvarsmakt. Att innovera mera helt enkelt. Men hur?
“Det kräver att vi utmanar oss själva, våra arbetssätt och våra regelverk.”
(Bydén 2021, s. 4).
1.3. Syfte
Syftet med vår uppsats är att utveckla en förståelse för vilka förutsättningar som råder för innovation och utveckling i Försvarsmakten samt vad som kan hindra respektive främja dessa och hur dessa förutsättningar förhåller sig till varandra.
2. Metod
I första delen av metodkapitlet förklarar vi vårt vetenskapliga ställningstagande, våra metodologiska val, forskningsdesign samt vilka forskningsmetoder vi valt att använda och varför. Vi gör detta med koppling och förklaring utifrån aktuell vetenskapsmetodologi.
Därefter beskriver vi vårt etiska förhållningssätt och för en diskussion där vi granskar
uppsatsen. I denna redovisar vi och reflekterar öppet kring hur vår förförståelse påverkat samt hur vi genomfört vår uppsats. Vi granskar hur vi undersökt och skapat förståelse för det som vi genom vårt syfte avsåg att göra och om detta genomförts på ett forskningsetiskt och metodologiskt riktigt sätt.
2.1. Vetenskapligt ställningstagande
Vi har ett hermeneutiskt förhållningssätt och syftet med vår uppsats är att vi vill undersöka, tolka och sätta oss i våra respondenters tolkning av vilka förutsättningarna för innovation och utveckling som finns inom Försvarsmakten utifrån sitt perspektiv. Hermeneutiken som paradigm kännetecknas enligt Thyrén (2007) av just förståelse och tolkning och den öppnar upp nya möjligheter till kunskap som gör den rikare och mer nyanserad.
"Den utgår ifrån en kunskapskälla vid sidan av de fem sinnenas iakttagelser och den logiska analysen. Det är igenkännandet eller empatin.”(Thyrén 2007, s. 94).
Jacobsen (2017) beskriver Hermeneutiken som det tolkningsbaserade perspektivet där
”Verkligheten blir på så sätt konstruerad genom en rad olika tolkningar som görs av olika människor.” (Jacobsen 2017, s. 22), med tre centrala delar.
” 1. Den sociala verkligheten är inte stabil utan förändras kontinuerligt…”
” 2. Det finns ingen objektiv social verklighet utan snarare olika förståelse av verkligheten…”
”3. Förståelsen av verkligheten kan bara kartläggas genom att forskarna sätter sig in i hur människor tolkar och meningsbestämmer specifika sociala fenomen…”
(Jacobsen 2017, s. 22).
För att kunna göra detta måste vi kunna sätta oss in i andras situationer och själv kunna tolka och förstå den empiri som vi undersöker och skapar. Jacobsen (2017) ser det alltså som en tolkningsprocess och denna syn ses ofta som hermeneutisk. Det innebär att detta perspektiv på vetenskap inte tror att det är meningsfullt att bara se verkligheten som objektiv på grund av att de familjer, samhällen och organisationer som studeras är konstruerade fenomen och inte fysiska ting. Vår forskning präglas av just denna subjektivitet både utifrån våra
respondenter samt vår egen syn på vårt fenomen vilket gör att denna uppsats har ett tydligt tolkningsbaserat och hermeneutiskt perspektiv.
2.2. Metodologiska val
Våra metodologiska val har krävt en god insikt och kunskap från oss för att kunna göra medvetna val som passar vårt syfte och som fungerar i relation till varandra. Detta är centralt inom vetenskapsmetodologin och vi väljer att beskriva det med en modell för att sätta de stora valen i relation till varandra. Se figur 1 och nedanstående beskrivning av våra metodologiska val.
Figur 1. Figur som beskriver de metodologiska valen. Författarnas egen.
Med vårt syfte och vår hermeneutiska ställningstagande som grund blev valet av en kvalitativ ansats självklar. De kännetecknande dragen för en kvalitativ ansats är enligt Creswell (2017) att utforska och förstå meningen som individer eller grupper av människor tillskriver ett socialt eller mänskligt problem. Det innefattar framväxten av frågor och procedurer där data ofta samlas in genom intervjuer. Data analyseras oftast mer induktivt från enskilda delar till teman. Forskaren tolkar sin data för att hitta innebörden och betydelsen. Kvalitativa forskare är generellt mer induktiva och fokuserar på individuell betydelse och vikten av att fånga komplexiteten i en situation.
Vår induktiva ansats föll sig därför naturlig och har påverkat vår forskning från början till slut. Somekh (2005) hänvisar induktiv ansats till processen av att konstruera teorier från empiriska data genom att söka efter teman och hitta mening från bevisen. Jacobsen (2017) beskriver den induktiv ansatsen genom att forskaren går från empiri till teori där starten på forskningen kännetecknas av ett öppet sinne där forskaren samlar in all den relevanta information som behövs för att analysera datan och systematisera den. Med det som
utgångspunkt bildas teorierna. Denna process syftar till inte begränsa vilken information som
Med vår grund, vår kvalitativa och induktiva ansats har vi valt en intervjustudie som forskningsdesign. I intervjustudien vill vi genomföra och analysera resultatet av våra intervjuer med ett så öppet sinne som möjligt och låta det styra den fortsatta forskningen.
Därför blev valet av metoden klassisk grundad teori lämplig (Glaser 1978). Klassisk grundad teori beskrivs som.
“…syftar till att upptäcka vilka faktorer som har relevans för det studerade fenomenet samt undersöka sambandet mellan dessa faktorer, d.v.s. hitta relevanta mönster ur vilka nya teorier och modeller kan växa fram.“ (Guvå & Hylander 1998, s. 7).
Med denna beskrivning av våra metodologiska val lyfter vi fram att syftet är både grunden och målet med vår uppsats.
2.3. Intervjustudie
“Om man vill veta hur människor uppfattar sin värld och sitt liv, varför inte prata med dem? Att samtala är en grundläggande form av mänsklig interaktion. Människor talar med varandra: de interagerar, ställer frågor och besvarar frågor. Genom samtal lär vi känna andra människor, vi får kunskap om deras erfarenheter, känslor, attityder och den värld de lever i. I ett intervjusamtal ställer forskaren frågor om och lyssnar till det som människor berättar om sin levda värld.” (Kvale & Brinkman 2014).
Kvale & Brinkmans beskrivning av hur vi tar reda på hur människor uppfattat sin värld är talande för genomförandet med vår forskningsdesignen. I figur 2 visualiserar vi de olika stegen i uppsatsen och hur vårt arbetssätt att gå fram och tillbaka mellan stegen har präglat den för att kunna anpassa arbetet löpande fram till att vi uppfyllt syftet med vår uppsats.
Figur 2. Forskningens iterativa genomförande. Författarnas egna bild.
Resultatet blev en modell som beskriver vårt fenomen och gav oss perspektiven
uppdragstaktik, tillit och innovation som kollektiv prestation. Med dessa perspektiv byggde vi vår referensram som vi därefter genomförde vår diskussion utifrån. Ur diskussionen växte sedan en syntes fram och vi kunde dra våra slutsatser och uppfylla vårt syfte med uppsatsen.
2.4. Genomförande av intervju - Insamling av data
Med vår forskningsdesign som utgångspunkt har vi genomfört en öppen intervju för att skapa förståelse för vårt fenomen inom Försvarsmakten. Vårt fokus har varit att föra ett samtal med våra respondenter och en öppen fråga har fått inleda. Samtalet har därefter hållits så öppet som möjligt utan att lämna det valda intresseområdet. Vi har i samtalsform bemött och fördjupat oss i det som respondenten berättat om och försökt locka fram mer genom
följdfrågor inom någon intressant del. Den öppna intervjun är den som bäst ger oss möjlighet att utföra en kvalitativa databehahandling och är också den form som mest stödjer vårt syfte och den paradigmatiska utgångspunkten, där holismen och det subjektiva får vara i fokus. Att tolka det som respondenterna ger uttryck för (Lantz 2013).
Ämnet bröts ned i en intervjuguide som hjälpt oss att hålla kursen, inte för att ge svar (Hallin
& Helin 2018). Vi deltog båda två under intervjuerna vilket enligt Larsen (2018) är centralt i en kvalitativ intervju där en är aktiv och leder intervjun samtidigt som den andre har en mer passiv roll som observatör. Den passiva intervjuaren kunde bidra med realtidsreflektion och analys av vilken väg samtalet tog. Då vi båda därför deltog och fick själva upplevelsen från samtalet, med undantag för en intervju, kunde vi lätt dela upp transkriberingsarbetet och gemensamt känna vårt data.
Den valda intervjutekniken skapade ett slags interaktion mellan oss, så som ett samtal bör vara, och därmed har den interaktionen fått resultera i vad som framkommit. Som intervjuare har vi strävat efter att förstå hur det som sägs kan beröra det fenomen vi söker och i viss mån styrt samtalet i en riktning eller djup som önskades, inte efter specifika svar.
Situationen i Sverige med covid-19 pandemin och de begränsningar och risker som den innebar för fysiska möten, särskilt med nya bekantskaper, gjorde valet av videosamtal åt oss.
Samtalet planerades som en ostrukturerad intervju (Hallin & Helin 2018, s. 42) med
tillhörande intervjuguide via distansmötesverktyg. Intervjuguiden baserades på öppna frågor eller teman som stöd till intervjuaren, syftande till att få ut så mycket som möjligt av
intervjun utan att detaljstyra den i enlighet med den valda metoden. Under samtalet lämnade vi guiden flera gånger och tillät oss sväva fritt mellan dess bubblor i den takt den intervjuade tillät, och inte sällan tillkom teman. Vissa teman upplevdes som uttömda redan tidigt och vi fokuserade då på öppna frågor för att komplettera. Avslutningsvis användes vid några
tillfällen mindre öppna frågor, ofta för att sammanfatta ett redan fört resonemang eller för att förtydliga något vi upplevt otydligt under samtalet. Se bilaga 1 för intervjuguide.
Med hjälp av distansmötesverktyget kunde vi ha god ögonkontakt och i viss utsträckning ta del av varandras kroppsspråk. Verktyget gav oss möjligheten att spela in samtalet så att fokus kunde ligga på interaktionen och närvaron i samtalet istället för att föra anteckningar. Rollen som observatör kunde med lätthet fånga anteckningar och nyanser som intervjuaren inte
uppfattades som tillräckliga och att samtalet nådde ett djup i ämnet som inte skulle ha gynnas av mer tid. Därefter skedde en transkribering av intervjuerna enligt en mall som skapades fritt efter Hallin & Helin (2018, s. 73) i tabellformat. Se bilaga 3 för transkriberingsmall.
Transkriberingen genomfördes som en ordagrann transkribering av det centrala partiet. Det innebar att inledning med hälsningsfraser och avslutning med vad som sker efteråt och hur respondenten kan komma i kontakt med oss transkriberades inte. Det utgjorde ca 5 minuter av varje intervju. Med ordagrann menas att vi skrev ner talspråket så exakt som möjligt, inklusive pauser, hummande m.m. i syfte att få ett så rikt och autentiskt material som möjligt för den efterföljande dataanalysen. Det var en krävande metod med gav oss en bra grund och upplevdes efteråt som meningsfull. Som kuriosa tog en intervju ca 6-8 timmar att
transkribera. I samband med transkriberingen gjordes en inledande tolkning och en god förståelse skapades för vad materialet innehöll vilket underlättade vid uppstarten av analysen och kodning av data. Intervjuerna transkriberades samlat under en vecka och då var den äldsta intervjun ca fyra veckor gammal, och den senaste genomföra mindre än en vecka.
Detta upplevdes som effektivt och att närheten till samtalet och själva intervjutillfället var ett stöd i transkriberingen.
2.5. Urval av respondenter
Urvalet var vårt sätt att styra vår empiri. Eftersom vår uppsats syftar till förståelse för ett fenomen inom Försvarsmakten valde vi en målgrupp som kunde representera en bredd av Försvarsmaktens olika kulturer och särarter, men samtidigt en likformighet för att om möjligt koncentrera och effektivisera vårt data.
Vi valde att själva avgöra vilka som ska delta utifrån en princip enligt nedan. Larsen (2018) skriver att detta är en form av strategiskt urval där vi som forskare väljer medvetet vem som ska delta utifrån ändamålsenliga behov för att belysa problemformuleringen, syftet och fenomenet i vårt fall.
Här krävdes det en balansgång att finna respondenter som var bekanta och bekväma med det som vårt fenomen antogs kretsa runt, nämligen ledarskap - organisation - utveckling.
Likaså utgick vi från att det krävs flera års erfarenhet av Försvarsmakten för att kunna reflektera kring hur detta sker och upplevs. Vi sökte därför efter en minsta gemensamma nämnare hos våra respondenter. Vi fann en grupp, utvecklingschefer, som finns på flera platser och förekommer i en hierarkisk relativt jämn nivå. Vi antog också med bakgrund i vår förförståelse att dessa befattningshavare borde ha erfarenhet av såväl tiden innan den
strategiska timeouten som av internationella insatser och samverkan i bred bemärkelse både nationellt och internationellt. Vår erfarenhet sade oss också att det ofta var officerare med ett naturligt intresse för utveckling och förnyelse. Vi har därför valt att intervjua
utvecklingscheferna vid: Marskstridsskolan, Sjöstridsskolan, Luftstridsskolan,
Försvarsmaktens tekniska skola, Skyddscentrum, Försvarsmedicincentrum samt chefen för högkvarterets nyligen upprättade enhet för organisation och metodutveckling vid
ledningsstaben. Den sistnämnda avviker något från gruppen, genom att både vara högre i hierarki och dessutom placerad vid HKV. Totalt sju respondenter. Därmed har vi ett brett
underlag från en relativt homogen, men funktionellt och organisatorisk spridd målgrupp inom vårt intresseområde.
2.6. Etiskt ställningstagande
Forskningsrådets publikation God Forskningssed har legat som rättesnöre för hur vi planerat och genomfört denna uppsats (Vetenskapsrådet 2017).
Vetenskapsrådets åtta sammanfattande regler att efterleva:
”1) Du ska tala sanning om din forskning.
2) Du ska medvetet granska och redovisa utgångspunkterna för dina studier.
3) Du ska öppet redovisa metoder och resultat.
4) Du ska öppet redovisa kommersiella intressen och andra bindningar.
5) Du ska inte stjäla forskningsresultat från andra.
6) Du ska hålla god ordning i din forskning, bland annat genom dokumentation och arkivering.
7) Du ska sträva efter att bedriva din forskning utan att skada människor, djur eller miljö.
8) Du ska vara rättvis i din bedömning av andras forskning.”
(Vetenskapsrådet 2017, s. 8).
Vår tillämpning av rådets rekommendation baseras på att vi ej genomför en studie som kräver tillstånd från etikprövningsnämnden eller att studiens källdata eller annan text är av sådan karaktär att den kommer omfattas av sekretess enligt offentlighets och sekretesslagen eller att de intervjuade utgör en yrkesgrupp som omfattas av tystnadsplikt (Vetenskapsrådet 2017). Vi har därför fokuserat på att skapa en erforderlig integritet för de medverkande i studien.
För primärdata via intervjuer har vi i samtliga fall erbjudit deltagarna att endast delta av egen frivillighet. De har blivit informerade om att de när som helst kan kontakta oss och korrigera eller fråga om det data vi samlat in från dem. De har även fått möjligheten att om något känns fel dra sig ur deltagandet. Vi har erbjudit konfidentialitet och anonymitet och att det endast är vid eventuellt behov av namngivna citeringar som vi önskar kunna peka på citatets källa i klartext. Då kommer den aktuella respondenten erbjudas möjlighet att läsa citatet i sitt sammanhang innan samtycke ges. Efter framlagd och avslutad uppsats kommer allt inspelat källmaterial att förstöras och kvar blir endast uppsatsen i sitt slutliga skick och anonyma transkriberingar av intervjuer med tillhörande textanalys.
Våra teman under intervjun och uppsatsen syfte är av den karaktären att inget personligt ska behöva framkomma och den valda dataanalysen skapar en abstraktionsnivå som ytterligare skyddar respondenten från att kunna bli personligt negativt påverkad i sin tjänst med anledning av deltagandet. Detta är också en faktor som diskuterades inledningsvis i varje samtal för att erbjuda en möjlighet att reflektera och problematisera kring det inför den enskilda intervjun.
Vi redogör öppet i uppsatsen för det beroende som föreligger mellan Försvarsmakten, vår arbetsgivare, och den uppdragsutbildning som resulterat i denna studie. Det föreligger en
högre officersprogram, HOP, avgörs med studien, och kursen som helhet. Därmed kan vi inte ses som helt fria från påverkan av arbetsgivaren eller av arbetsgivaren upphandlad leverantör, Halmstad högskola. Under vår vetenskapsmetodologiska kurs, som genomförts parallellt med uppsatsen, lärde vi oss om metoder för insamling och analys av data. Dessa fångade vårt intresse och bidrog till valet av metod för dataanalys. Detta till trots har ingen påverkan från arbetsgivaren eller leverantören skett kring valt ämne eller utformning och genomförande av studien, annat än vad som skett genom den kunskapsprocess som ett deltagande i
utbildningen inkluderat handledningen utgjort. Vi anser att vår forskning väl efterlever de åtta grundläggande reglerna och att vi hade den vetenskapliga etik som krävdes för denna typ av forskning.
2.7. Kvalitativ dataanalys
2.7.1. Klassisk grundad teori
Klassik grundad teori uppstod när forskarna Glaser och Strauss analyserade data gällande döende på sjukhus genom proceduren av att analysera olika koncept, alltså kontextanalys (Glaser 2016). 1967 gavs första initiala formuleringen av proceduren ut i ”The Discovery of Grounded Theory: Strategies for Qualitative Research 1967 by Glaser and Strauss.” (Glaser 2016, s. 6). Håkansson (2005) skriver vidare om grundad teori.
“Grounded Theory är en upptäckande process, där teori genereras utifrån data.
(Glaser & Strauss, 1967; Glaser 1978). Det är en empirinära metod, där data måste få tala för sig själv, ’It must earn its way’ (Glaser 2004) och därför blir teorin relevant för det fält som undersöks och beskriver vad som är angeläget för just dessa personer:
’What is the main concern of these people and how is it to be solved?’ (Glaser 2004).
För att identifiera ’the main concern’ hos de personer som undersöks krävs initialt en allmänt hållen och oprecis frågeställning som gradvis förfinas i takt med att
forskningsprocessen framskrider. Ett centralt inslag i Grounded Theory är att allt är data, inklusive forskaren själv och för Glaser och Strauss (1967) existerar sålunda ingen tudelning i kvalitativa och kvantitativa data.” (Håkansson 2005, s. 151).
Marvasti (2004) beskriver att klassisk grundad teori som att analysmetoden fokuserar på själva procedurerna som grundar teorierna snarare än verifierandet av dem. Det är ett
induktivt sätt som börjar med generella observationer och genom en analytisk process skapar den konceptuella kategorier som förklarar aktuellt ämne. Metoden anger att forskaren
identifierar vad som är väsentligt för undersökningspersonerna och de frågeställningar som genereras i måste härröra från data och inte tvingas in i förutbestämda kategorier (Håkansson 2005).
Klassisk grundad teori skiljer sig väsentligt gentemot annan forskning när det gäller
förförståelse. Den utgår enligt ursprungsförfattaren Glaser (2016) ifrån att forskaren inte har någon förförståelse utan låter respondenterna tala om vad som skall undersökas. Lösningen vi antog var att vara tentativa och följsamma och helt enkelt låta empirin styra oss i detalj mot lämplig referensram och tillåta oss att justera syfte och problematiseringen.
Håkansson skriver.
“Forskarens eventuella förförståelse i form av kunskaper och erfarenheter om det fält som studeras kan också påverka neutraliteten. ’Interview yourself! Let the data start correcting you. One should have as less preconceptions as possible so suspend them for the moment. Use the tentative ideas that emerge and develop your own concepts and let the concepts fit the data.’ föreslår Glaser (2004) som lösning på
problematiken.” (Håkansson 2005, s. 152).
Nedan följer en beskrivande schematisk bild av hur den klassiska grundade teorin som
analysverktyg kan beskrivas med sina ingående steg och element, hur analysen av data går till och vad de olika stegen omfattar.
Figur 3. Principer för kodning enligt klassisk grundad teori enligt Holton and Walsh (2017)
Begreppet substantiell kodning syftar i figur 3 på en samlingsrubrik för öppen och selektiv kodning. Alvesson & Sköldberg (2017) menar att substantiell kodning och teoretisk kodning är val av vilken ambition din grundade teori ska uppnå.
2.8. Genomförandet av textanalys med klassisk grundad teori
Figur 4 är en sammanfattande grafik för hur vi tillämpade och genomförde textanalysen.
Figuren belyser det iterativa i arbetsmetoden och hur de olika stegen i grundad teori både sker sekventiellt och iterativt. Vi var öppna för detta och lät oss ledas av vårt data med hjälp av metoden.
Figur 4. Sammanfattande process över genomförandet av klassisk grundad teori. Författarnas egna figur.
2.8.1. Konceptualisering
Enligt vår forskningsdesign har vi valt att tillämpa klassisk grundad teori enligt Glaser (1978) som metod för att analys och bearbetning av vår data.
Vi genomförde sju intervjuer om ca 50-60 minuter per styck. Dessa transkriberades i sin helhet och utgjorde därefter vårt källmaterial. Sex av intervjuerna genomgick därefter kodning och sammanlagt 277 st indikatorer skapades, se figur 5.
Efterhand som kategorier tillkom skedde en utveckling av dess beskrivningar och ett
jämförande pågick. Att skapa indikatorer tog ca en dag per intervju och i direkt anslutning så fortsatte kodningen av kategorier på nivå 1. Arbetet skedde i tabell, se figur 5, för att kunna strukturera och hantera data efterhand som det växte. Efterhand uppstod ett antal förändringar och med hjälp av konstant jämförande och våra minnesanteckningar förflyttades
indikatorerna till att bli abstraktioner som fångade vårt fenomen mer och mer. Den sjunde intervjun användes inte i kodningen. Orsaken var att vi dels hade en tydlig mättnad, och att intervjun låg utanför den primära målgruppen. Den användes istället i diskussionen eftersom den är högst aktuell med koppling till vårt fenomen.
Vår modell syftar till att förklara ett socialt fenomen inom organisationen. Den är av det substantiella slaget, även om vi utfört även teoretisk kodning. I detta sammanhang beskrivs det som att,
“ ...GT syftar till att att skapa teoretiska begrepp ur data som kan förklara sociala fenomen och processer, dvs. teorigenerering.” (Olsson & Sörensen 2011, s. 178).
Figur 5. Exempel på öppen kodning i tabellformat. Författarnas egna figur.
Efter den öppna kodningen representerades intervjuerna av 56 kategorier på nivå 1 och åtta stycken på nivå 2. Vi fick fram två möjliga kärnvariabler. Den ena beskrev hindrande förutsättningar medan den andra beskrev de främjande. Utifrån vårt syfte valde vi att i den selektiva kodningen låta en kärnvariabel utvecklas som fångade hela fenomenet. I detta steg togs en nivå 2 kategori bort och flera kategorier på nivå 1 bytte plats eller togs bort.
Figur 6. Processbilder från kodningen. Författarnas egna figur.
Figur 6 visar hur arbetsflödet såg ut genom hela kodningen där de olika stegen skapade nya mönster fram till att modellen, figur 7, med sin kärnvariabel uppstod. Se bilaga 3 för detaljer.
Figur 7. Modell efter genomförd analys. Kategorier nivå 2 och kärnvariabel. Författarnas egna figur.
Modellen fick sin slutliga form enligt figur 7 och varje kategori nivå 2 fick en beskrivning som utgjorde en kortversion av dess roll för det sökta fenomenet. Modellen speglar hela fenomenet i form av rådande, hindrande och främjande förutsättningar, men även de önskvärda. För en beskrivning av modellen och dess ingående faktorer i form av kategorier nivå 2, se kapitel 3.
Analysen avslutades med att den teoretiska kodningen utfördes (Glaser 1978). I vårt fall gjorde vi den på de slutliga nivå 2 kategorierna. I den teoretiska kodningen fördjupades förståelsen för både kärnvariabeln och hur fenomenet var beroende av sina underliggande faktorer, våra nivå 2 kategorier. Se figur 8 för översiktlig beskrivning av vilka teoretiska koder som genererades.
Figur 8. Skiss efter genomförd teoretisk kodning. Författarnas egna figur.
Med metoden erhöll vi en modell som beskriver både förutsättningarna och önskvärda
beteenden och förutsättningar för att möta det behov av utveckling, innovation och kreativitet som respondenterna ansåg behövas. Med metoden skapades en gemensam förståelse baserad på samtliga respondenter och den enskildes del uppgår i en helhet. Vi lät empirin från
intervjuerna växa fram och leda oss vidare i fortsatt analys för att bygga en modell i vårt resultat.
2.9. Metoddiskussion
I metoddiskussionen redovisar vi och reflekterar öppet kring hur vår förförståelse påverkat samt hur vi genomfört vår uppsats. Vi granskar hur vi undersökt och skapat förståelse för det som vi genom vårt syfte avsåg att göra och om detta genomförts på ett forskningsetiskt och metodologiskt riktigt sätt.
2.9.1. Vår förförståelse
Vi har som officerare i Försvarsmakten, med över 40-års erfarenhet och kunskap om organisationen, givetvis en viss förförståelse. Detta skulle kunna påverka studien negativt.
Men vi upplever genom valet att undersöka ett fenomen där vi saknar kunskap som att det hjälpt oss att bibehålla ett öppet sinne. Vår bakgrund har även skapat förtroende med respondenterna som resulterat i ett mer kollegialt samtal under våra intervjuer. Det tror vi gynnat öppenheten och förståelsen för synen på fenomenet och skapat en subjektiv och god utväxling. Respondenterna har vi inte haft någon relation till, möjligen mött vid enstaka tillfällen, dock med ett undantag, respondenten från Försvarsmedicincentrum. Här hade vi en nära yrkesmässig relation till respondenten.
2.9.2. Styrkor och svagheter med våra metodologiska val.
Precis som alla vetenskapsmetodologiska val får dessa både positiv och negativ kritik.
Bryman (2018) har sammanfattat kritik mot kvalitativa undersökningar och metoder där framförallt kvantitativa forskare tycker att de är för subjektiva, genom att vi till exempel går på djupet i ett litet och mindre slumpartat urval av intervjuer. Men det är också det som är de kvalitativa undersökningarnas styrka. Vi upplever att detta varit avgörande för att uppfylla vårt syfte där vi valt att förstå vårt fenomen på ett subjektivt sätt. Det gjorde att vi kunde låta oss göra ett strategiskt urval som hade närhet och kunskap om vårt fenomen. En kvantitativ metod hade inte var lämplig eftersom den kräver ett representativt urval med ett mer generellt och objektivare syfte (Bryman 2018).
Bryman (2018) anser vidare i sin sammanfattning att kvalitativa undersökningar är svåra att replikera och generalisera och har en bristande transparens vilket gör dem svårare att kvalitets bedöma. Enligt Jacobsen (2017) så är det flera olika tolkningar av verkligheten som leder oss närmare sanningen. Som vi tolkar detta beror synen på styrkorna och svagheterna mycket på vilket vetenskapligt förhållningssätt den som granskar har. Med vår hermeneutiska grund såg vi styrkan i vår subjektivitet. Angående risk för brist på transparens så lade vi stor vikt vid beskrivningen av våra metodologiska val och genomförandet av studien. För denna typ av studie, med sitt syfte, har våra metodologiska val varit till god hjälp. Valen har dessutom legat våra personliga övertygelser nära.
När vi kommer till vårt val av kvalitativ dataanalys metod genom klassisk grundad teori så fortsätter Bryman (2018) sin sammanfattning där kritik som ofta riktas mot klassisk grundad teori är att det är svårt att vara så induktiv och öppen som metoden vill och hålla inne med sin kunskap och relevanta teorier tills ganska sent i analysprocessen.
”’One should have as less preconceptions as possible so suspend them for the moment.
Use the tentative ideas that emerge and develop your own concepts and let the concepts fit the data.’ föreslår Glaser (2004) som lösning på problematiken.” (Håkansson 2005, s. 152).
Vi har under vår analys inte upplevt detta som begränsande eller som en svårighet baserat på vårt induktiva förhållningssätt där vi inte haft den kunskapen och förståelsen om vårt
fenomen. Istället har vi låtit resultatet av analysen ge oss det genom vår modell vilket vi upplevt som en styrka med metoden.
Denscombe (2018, s. 168) uttrycker det som att vara förankrad i verkligheten och att det blir en solid grund för de begrepp och resultat som framkommer. En annan aspekt på valet av just klassisk grundad teori är att den kan förknippas med ett positivistiskt arv. Ofta är denna kritik kopplad mot att metoden tillåter att en teori genereras (Denscombe 2018, s. 170). Vi har valt att inte låta studien generera någon sådan utan ser styrkan och möjligheten i att genererat en empirinära modell med sammanfattande syntes och slutsater. Det är enligt oss en styrka att vi valt att fullt ut tillämpa den metod vi valt för att inte riskera effekter som inte med enkelhet kan hanteras i en så här begränsad studie.
2.9.3. Uppsatsens giltighet
Eftersom vi genomfört klassisk grundad teori som metod så väljer vi att granska vår uppsats genom de kvalitetsbegrepp som används kopplat till den. En av grundarna till denna metod Glaser (1978) menar att klassisk grundad teori granskas genom i huvudsak fyra begrepp. Det första begreppet är passform (fit) och innefattar om de kategorier och faktorer som har genererats passar till vårt data. Det andra om vår data är relevant (relevance) för den grupp som undersöks eller som den berör. Det tredje är om teorin faktiskt har funktionalitet eller fungerar (work) vilket handlar om resultatet går att använda där det avses. Det sista begreppet trycker på att klassisk grundad teori måste vara föränderlig eller modifierbar (modifiability) vilket syftar på att det som växer fram ur empirin genom denna dataanalysmetod inte är ett slutgiltligt svar på vad ett fenomen är utan en grund som kan användas i andra sammanhang och miljöer. Utöver dessa finns ett femte begrepp, Transcendens (överskridande), som Glaser (1978) beskriver som ett begrepp som i efterhand kan visa om resultatet av forskningen går att lyfta till en högre nivå och användas i ett betydligt större perspektiv än vad begreppet modifierbar syftar till. I följande reflektion tar vi stöd av Glasers (1978) begrepp för att granska vår uppsats.
1. Passform
I enlighet med redovisat genomförande av klassiskt grundad teori, se kapitel 2, så har vi lagt grunden till en god passform. För att påvisa att vår empiri kommer ifrån våra respondenter har vi lagt in anonyma citat från kodningen för att beskriva vår modell, men även i analys, diskussion och i slutsatserna vilket påvisar passform via närhet till aktuellt data.
2. Relevans
Vi är i en tid där Försvarsmakten är i en tillväxt och behöver utvecklas. Med vår studie vill vi utveckla en förståelse för vilka förutsättningar för innovation och utveckling som råder för att om möjligt underlätta tillväxten. Baserat på vår modell har vi tagit fram en referensram där vi använt oberoende litteratur från betrodda och väletablerade forskare, inom framförallt
ledarskap och innovation, med koppling till Försvarsmakten och annan offentlig verksamhet.
Detta för att få en så relevant bild av vårt fenomen som möjligt. Utifrån referensramen och vår modell har vi genomfört vår diskussion och dragit våra slutsatser. Detta säkerställer relevans och att studien understödjer ett behov hos Försvarsmakten, vilket Ledningsutredning (Försvarsmakten 2019a) bekräftar.
3. Funktionalitet
Vår modell visar de förutsättningar som råder, men framförallt vad som främjar ett innovativt och mer utvecklande klimat med tydliga kopplingar till vad tidigare forskning kommit fram till. Vi kan dock inte med säkerhet veta om ett sådant klimat skulle vara möjligt att skapa i Försvarsmakten. Vi kan däremot genom den tydliga kopplingen mellan referensramens begrepp uppdragstaktik, ledarskap, tillit och innovation som kollektiv prestation se att vår modell har goda förutsättningar för funktionalitet.
4. Modifierbarhet
Genom att vårt valda fenomen inte bara handlar om Försvarsmakten utan om förutsättningar för ett innovativt klimat, så tror vi att vår syntes och våra slutsatser har goda förutsättningar till modifierbarhet framförallt i Försvarsmakten, men även utanför.
Avslutningsvis anser vi att vi följt de kvalitetskriterier som ställs på denna typ av studie enligt ovan, och vi har följt Vetenskapsrådet (2017) råd i enligt med vårt etiska ställningstagande.
3. Resultat
I kapitlet redovisar vi resultaten av vår analys, genom den klassiskt grundad teorin, och den modell som växt fram. Modellen beskrivs grafiskt med sin kärnvariabel och kategorier i figur 7. Kapitlet är uppbyggt efter modellens olika kategorier och inleds med beskrivning av kärnvariabelns betydelse. Resultatet låg till grund för de perspektivval som via vår tolkning växt fram och redovisas i slutet av detta kapitel. Perspektiven lägger grunden till vår
referensram i nästa kapitel samt i den efterföljande diskussionen.
Figur 7. Modell efter genomförd analys. Kategorier nivå 2 och kärnvariabel. Författarnas egna figur.
3.1. Gränsöverskridande Transformering
Vår modell, se figur 7, syftar på det faktum att en transformering sker och är inledd. Att Försvarsmakten är under transformering, som ett resultat av den säkerhetspolitiska
utvecklingen och med legitim bas i demokratiskt fattade beslut. Från ett minimalistiskt insatt insatsförsvar med professionella soldater och sjömän till att återigen utgöra ett folkligt förankrat värnpliktsbaserat försvars av den territoriella integriteten. Nationellt fokus och tillväxt i både volym och geografisk förekomst såväl som förmågor och personalkategorier.
Inte minst bryts trenden av ekonomisk tillbakagång mot ett substantiellt ökat ekonomiskt anslag för en längre period. Detta är en transformering som i grunden påverkar alla delar av Försvarsmakten och alla dess processer, i lika stor utsträckning som när Försvarsmakten gick till det insatta insatsförsvaret efter murens fall, vilket resulterade i en minskande volym av krigsförband och produktionsenheter.
