Anteckningar till TCGR-rådets möte 13 september 2010
Datum: Måndagen den 13:e september Plats: KY-Akademien, Lindholmen
Närvarande: JosefinGrahn, Margaretha Allen, Bengt Forsling, Lennart
Österlund, Eric Alexandersson, Jan Johansson, Lennart Lundgren, Torbjörn Claesson, Thommy Ottosson, Kurt-Olov Sjöström, Eva Lind Johansson, Stina Johansson, Jonna Weinelid Forss, Karin Ingelhag, Svante Boström, André Essebro, Karl-Johan Höjer,
Frånvarande: Lars Lind, Lars Josefsson, Boye Johansson, Pernilla Börjesson, Gösta Lindvall, Maria Lissmatz, Anders Bergius, Linda Skår Almqvist, Björn Winblad
Minnesanteckningar
1. Ny ordförande och vice ordförande presentation nya deltagare Lennart Ö.
Lennart öppnar mötet och hälsar alla välkomna, särskilt de nya medlemmarna Eva Lind Johansson (Molekylverkstan) och Lennart Lundgren (Chalmers).
Presentationsrunda genomförs.
Eric Alexandersson föreslås av AU som ny ordförande. Någon däremot? –Nej.
Ö Eric Alexandersson vald till ny ordförande Val av vice ordförande skjuts upp till nästa möte.
2. Återkoppling till ordförandeträffen i Blekinge Eric A.
Ordförandeträff genomförs två gånger per år och under det senaste mötet pratade Riksföreningen Teknikcollege Sverige styrelseordförande bl.a. om
kompetensplattformar och detta är något vi i regionen bör tänka på. Demografin och söktrycket är oroande i många delar av landet. Gruppen diskuterade hur man kan lyfta Teknikcollege på företagsagendan. Det anses viktigt att få in det i det dagliga arbetet så att Teknikcollege inte blir ett sidoprojekt. Centrala pålagor, förfrågningar och annat ska hanteras med försiktighet för att regionerna ska orka med.
Lennart Ö: Industriavtalet är uppsagt och bakgrunden är att motparten i många fall blev LO snarare än IF Metall och det påverkade förhandlingarna negativt.
Teknikcollege är fortfarande ett samverkansprojekt och man har redan tidigare tänkt
på att industriavtalet skulle kunna sägas upp och med anledning av det skapade man
Riksföreningen Teknikcollege Sverige.
Eric: Det är viktigt att lyfta fram nyttan med Teknikcollege för företagen, så som att de anställda kan få kompetenslyft genom att man samverkar med utbildningsanordnare som kan skapar möjligheter genom att man ställer tomma platser på delkurser till förfogande för de samverkande företagen.
3. Föregående mötesanteckningar 2010-05-19
Arbetet med AUs förslag kommer att initieras nu när vi har en ny ordförande på plats.
I övrigt inga synpunkter, anteckningarna läggs därför till handlingarna.
4. Kompetensbehovet just nu Bengt F.
Hur ser det ut nu när det vänder och vad har vi lärt oss? För en tid sedan hade Bengt en dragning om kompetensbehovet och hur man genom Teknikcollegearbetet kan rusta för att möta behovet för 150 arbetsförmedlare från hela landet. Det blev mycket nyheter för många av arbetsförmedlarna, som inte kände till Teknikcollegekonceptet tidigare.
Just nu står KFY i fokus. 43 000 lämnar arbetsmarknaden, 2 000 lämnar industrin, 60 000 behöver omställning, 41 500 är nya på arbetsmarknaden. Vilket innebär att det finns ett underskott av arbetskraft.
Omställningsbolagen har inte alltid bilden av nyansskillnaderna i ett jobb till ett annat med samma titel. Det är därför viktigt att precisera kompetensbehoven inom olika yrkesområden och titulaturer.
AF vill prata om det yrkesår man lanserat som ett pilotprojekt i Gnosjö. Yrkesåret går ut på att om en fd. Teknikcollegeelev inte fått jobb sex månader efter slutförd
Teknikcollegeutbildning går hon/han in i ett sk. yrkesår för att höja sin kompetens och på så vis ges möjlighet till bättre villkor. Om deltagarna inte gått en Teknikcollege- certifierad utbildning på gymnasiet erbjuds de en preparandutbildning under 16-24 v.
och först därefter yrkesåret. I de fall deltagarna inte slutfört en gymnasieutbildning är tanken att de ska lotsas de via yrkesvux och preparandutbildningen till yrkesåret.
En erfarenhet man dragit från arbetet med VästKraft är att många företag saknar kompetenskartläggning för sina anställda och meritportföljer skulle kunna vara potentiell lösning. Därför har man under ledning av VGR skickat in en ESF-ansökan kring detta. Ambitionen är att fånga upp deltagare i hela Västra Götalandsregionen och Halland. Vinsterna skulle vara bättre omställningsförutsättningar för företagen och för individen samt legitimiteten i att man kan det man kan och har intyg som bevisar det.
De regionala kompetensplattformarna måste göras i samverkan med collegen, så att man inte gör dubbelt arbete och det ligger som en grund i ansökan.
Lennart Ö redovisar ekonominytt för augusti och det ser generellt mycket positivt ut.
Man tror inte att det blir en dubbeldipp.
5. Laget runt kompetensbehov och konjunkturläge Avnämarerepresentanterna
Jonna: Det ser ljusare ut. Man har nått otroligt låga nivåer och i landet ligger man lite
olika, men det är totalt sett volymtillväxt överallt. Vad gäller kompetensutvecklings-
behovet är det så att bemanningen är mindre och man arbetar därför för att behålla och
satsa på de som är kvar. Fokus kommer dock att ligga på produktion just nu och inte så mycket på KFY.
Thommy: Heka är jämförelsevis litet och har som konsekvens av lågkonjunkturen minskat personalstyrkan med 30 % (man gick från 20 anställda till 14/15personer).
2009 var ett mycket tufft år och företaget tvingades låna 2 miljoner för att täcka upp till lönerna, när inte det räckte sålde man av sina pensionsförsäkringar. Ett av de värsta scenarierna är att säga upp någon i en så liten trupp.
Sedan företaget köptes 2002 har man amorterat för att bli av med skulden, samtidigt som man har investerat för att hänga med i teknikutvecklingen. Strategin inför nästa lågkonjunktur ser annorlunda ut. Erfarenheten från det gångna året är att det hade varit något lättare med ett reservkapital, eftersom det visat sig att det inte är hållbart att gå till banken och be om pengar i ett sådant läge.
Branschen är en av de sämst betalda och är både kostsam och krävande. Man kan hela tiden bara blicka två veckor framåt och just nu ser de närmsta veckorna bra ut då man har fullt upp. Kunderna har oftast inte möjlighet att vänta och även om förfrågningarna haglar in kräver kunden svar inom 24h och väntar inte längre än 3 veckor på leverans, så mycket tid och energi läggs ner på planering och logistik.
Heka mekaniska har sysslat med prototyper i 50 år. Systerbolagets styrka är svåra detaljer, man har bra maskiner, verktyg, personal, logistik, flexibilitet och mätverktyg.
Volymen för de flesta beställningar ligger på 1-20 detaljer och de anställda måste ha bred kompetens.
Kompetensbehovet tillgodoses genom att den anställda och arbetsledaren inför medarbetarsamtalet fyller i samma blankett och utifrån de behov man lyckats ringa in på detta sätt diskuterar KFY. Kompetensen hos de anställda är så specifik och
mångfacetterad att det inte finns en enda arbetssökande idag som har rätt kompetens för att jobba på företaget. Att låna pengar till maskiner under lågkonjunkturen har gått alldeles utmärkt, men att hitta någon som kan sköta utrustningen har visat sig vara en utmaning.
Lärlingsutbildning är det man tillämpar och för att behålla de i företaget satsar man på arbetsmiljön. Man anställer huvudsakligen individer som gått ut KTP, där eleverna redan har varit inne på företaget under studietiden. 20-22 anställda är det ultimata för företaget. I dagsläget består personalstyrkan till 100 % av män, men man se flera vinster med att ha kvinnliga anställda, inte minst då man upplever det som att pappaledigheten ställer till det idag. Men det är ont om kompetenta tjejer. Man har iakttagit att Lindholmen och Elof Lindälv inte håller den nivå man kräver. Man har aldrig nekat någon som är vass nog att kvala in anställning, oberoende av låg- eller högkonjunktur.
Eric: Volvo har en ny ägare. Belgien har hög omsättning och svårt att hitta folk.
Just nu satsar man i Göteborg på kompetensutveckling för några av de anställda genom en konstruktionsutbildning via GRvux. Detta kompletteras av och med
utbildningar inom GTCs ESF projekt IKIV. Man nyanställer inte riktigt än, men är på gränsen.
Eva: Industrin i Stenungsund rekryterar framförallt ifrån TUNA, som man ser som
”sitt program”. Huvudkontoren ligger inte i Stenungsund, utan där är det
produktionsdelarna av bolagen sitter. Det går bättre ur konjunkturläget och det som är
stort just nu är den hållbara utvecklingen.
Margaretha: Nu när man byggt ut, är det svårt att få tag i folk? Eva: Nej, man har redan anställt dessa för ett par år sedan, så att de ska vara klara när det drar igång, samtliga har man rekryterat från TUNA.
6. Tidplan återcertifiering Margaretha A.
Margaretha ställde frågan till UC om man ska ha Teknikcollege framöver och då gjorde man en återblick över det senaste året. I samband med detta tryckte man på ansvarsfördelningen och på att även UC kan och bör ta på sig Teknikcollegehatten i olika sammanhang. En fråga som dök upp var vad man fått ut av att vara certifierat Teknikcollege och detta besvarade Raymond Vaske som var på plats.
Margaretha presenterar tidplanen och poängterar hur viktigt det är att alla lämnar in det som ska in i rätt tid för att vi ska kunna gå framåt i processen.
Internrevisionsunderlag från de lokala collegen rapporteras till processledare 2010-11- 15. Regional återansökan skickas till IK februari 2011. Granskningsbesök beräknas kunna genomföras under mars månad. Om GK har krav på kompletteringar beräknas dessa åtgärdas och rapporteras snarast, så att regionen kan återcertifieras i april månad.
Ö Göteborgsregionen anses som en stor och viktig spelare nationellt och TCGR-rådet ställer sig bakom att man skriver en motion till Riksföreningen Teknikcollege Sverige beträffande förslaget att förlänga certifieringsperioderna till fem år efter den första godkända återcertifieringen.
7. Opinionsbildning/marknadsföring Dagens Industri
Bengt F. och Margaretha A.
Margaretha: Riksföreningen Teknikcollege Sverige har initierat produktionen av en Teknikcollegetidning som kommer att samdistribueras med Dagens Industris riksupplaga om 120.000 tidningar, torsdagen den 7 oktober. Tidningen är 20 sidor lång, varav 7 sidor är annonser från företag som är engagerade i Teknikcollege och resterande 13 sidor utgörs av redaktionellt material.
Under hösten blev TCGR tillfrågade om man ville medverka i ett redaktionellt
material kring integration av vuxenutbildning och en telefonintervju genomfördes med Margaretha Allen och Josefin Grahn i förra veckan och går för tryck idag. Margaretha redovisar artikeln och tidningen kommer även att finnas på plats under
rikskonferensen den 14/10.
Bengt: Det är viktigt att vi tänker på hur vi marknadsför de insatser vi gör på bästa sätt. 20 tjejer som blev uppsagda, kanske kan bli ett missförstånd. 20 tjejer fick möjlighet till utbildning. Vi gör så mycket bra, men lyfter sällan fram det faktum att det är inom ramen för Teknikcollege. Varför blåser man inte upp det mer?! Tipsa media, tipsa processledningen, tipsa Riksföreningen Teknikcollege Sverige, tipsa parterna för att lyfta fram och sprida det som görs så att vi kan hjälpas åt att sprida det.
IF Metalls ungdomskommitté har lanserat en hemsida och har nu följt upp det med en facebooksida. Skulle vi kunna starta en sådan för TCGR?
När de certifierade utbildningsanordnarna annonserar i samband med sina utbildnings-
starter är det viktigt att ha med Teknikcollegeloggan.
8. Intagningen TE IN utbud 2011 Margaretha A.
Att öka andelen ungdomar som läser teknik- och industriprogrammen i regionen är ett av målen för TCGR och nu är slutintagningen gjord och finns på Indra för de som är intresserade av att ta del av den senaste statistiken. Se bifogad fil för en jämförelse mellan detta och förra årets slutintag.
GTG ökade sina platser och har högre antagningsbetyg. 71 % av dem som börjar läsa på GTG har syskon eller släkt på GTG/GTC eller Volvo.
SKF har inte en enda tjej bland de antagna i år. Man kommer att öka antalet platser.
Många av de studerande har föräldrar som jobbar på SKF. Att man har beslutat att inte längre tillämpa automatisk anställning påverkar säkert söktrycket, men de studerande utgör ändå rekryteringsunderlaget för SKF utifrån rådande behov och därför är chanserna att få anställning ändå stora.
Tjörn har minskat från tre till två platser och antagningsbetyget har sänkts.
Nösnäsgymnasiet har gått ner i antalet platser och antagningspoängen har sjunkit, undantaget TUNA och Datorteknikprogrammet.
Mimers Hus färre sökande och lägre antagningspoäng. Två nya lärare av tre.
Jan: Detta är jätteallvarligt. Vi måste arbeta med det här.
Bengt: Den mediala bilden har påverkat antagningen och det är viktigt att vi arbetar för att motverka denna bild.
Jonna: Spelar ingen roll att utbildningen är kvalitetssäkrad om vi inte har kvalificerade sökande till utbildningarna.
Kurt-Olov: tekniksidan är inte efterfrågad bland de sökande och vägledarna är en nyckel i detta.
Svante: Teknikföretagen måste ta tag i detta så att folk söker framförallt i lågkonjunktur.
Lennart L: När de går ut går de ju ut i en högkonjunktur!
Lennart Ö: Teknikföretagen satsar på 5:e klassarna för att marknadsföra
teknikindustrin så att det finns ett teknikintresse med under hela studietiden. Vi måste på sikt göra någonting åt hur vi behandlar våra anställda. Vi kan inte sparka ut folk och hoppas att de kommer tillbaks när vi behöver dem. Lagstiftningen måste anpassas efter konjunkturerna. Om man dubblar eller tredubblar uppsägningstiden så att man kan utbilda och höja kompetensen gör de anställda under en lågkonjunktur istället för att man bara har ett alternativ som idag, att säga upp folk. Att IF Metall tillvaratog möjligheterna under det gångna året fick till följd att 10-15 000 blev kvar i anställning.
Jonna: MaTeNa måste också lyftas. Man måste hitta en lösning så att arbetsgivarna inte direkt efter en nyanställning måste sätta de rekryterade i utbildning. Man måste leta bredare och satsa på omställning.
Eva: Bilden i media är ensidig och man glömmer alla dessa som jobbar, det är ju de som ska vara förebilderna och deras kompetens måste lyftas fram så att statusen höjs.
Bengt: I samband med tekniktraineeintervjuerna har jag pratat med många som inte har några positiva förebilder i anställning, flera känner inga alls som har jobb.
Samhällsproblemet är stort eftersom unga omges av människor utan anställning.
Margaretha: Inom GR pågår det ett Darwinprojekt, som går ut på ”survival of the fittest” bland gymnasieskolorna. Just nu tittar gymnasierektorsgruppen tillsammans med friskolorna på vem som ska erbjuda vilka utbildningar framöver och hur dimensionerna ska se ut i samband med att elevkullarna blir mindre.
GR:s uppgift att informera oberoende om utbudet i regionen har resulterat i foldern Vad ska jag välja? Däri kommer helt annorlunda teknik- och industriprogram att presenteras. De nya programmen tilltalar förhoppningsvis framtida elever.
9. GY 2011 och det 4:e året
Vilka behov på arbetsmarknaden skulle T4 kunna möta?
Margaretha A.
Det fjärde året följer direkt efter de första tre åren på Teknikprogrammet och tanken är att man hakar på någon av de inriktningar man redan valt.
Försöksverksamhetsinnehållet håller på att formas och man är väldigt sent ute eftersom utbildningsanordnarna inte vågar budgetera förrän man har ett beslut. Detta är Skolverket högst medvetna om. Fjärde året beräknas vara igång som ordinär verksamhet från och med 2014.
Utredaren har pratat med företrädare för stora och små branscher, samt
arbetsmarknadens parter och hittills har man fått ett positivt mottagande, som visar på att det finns ett tryck bakom det fjärde året. Gruvindustrin i Kiruna kommer t.ex. inte att ge sig förrän det finns ett 4:e år som passar just deras kompetensbehov och frågan är om det inte är så att man i TCGR kan verka för ett gemensamt kompetensbehov.
Lärmiljön ska vara direkt kopplat till arbetsplatsen och det krävs ett bransch- /programråd som skulle kunna bestå i det regionala eller de lokala
Teknikcollegeråden.
En årsplats kan komma att kosta 100 000:- men man får kanske bara 50 000:-, hur ska man då verka för att få till stånd ett fjärde år i regionen? Man kan ej vara
riksrekryterande eftersom utbildningen kan komma att innebära merkostnader för kommunerna. I samverkansavtalet för Göteborgsregionen, som gäller 4 år framåt, finns det fjärde året med i beräkningarna, så det kommer att vara fritt sök i regionen, i det fall det blir ett fjärde år hos någon eller några av utbildningsanordnarna.
Jan: GTC och SKF håller med om att det finns ett behov av ett utökat program, men pratar hellre om kompetensen än antalet år. T4 måste ligga varvat under hela resan, men man är medvetna att man nationellt kommer att betrakta det som ett fjärde år.
Karl Johan: Inte heller på Lindholmen finns det en målsättning i sig att ha ett fjärde år, utan det är the learning outcome som är intressant.
GTG, SKF, Nösnäs och Lindholmen kommer sannolikt att ansöka om att medverka under försöksverksamheten. Man hoppas att ett antal skolor med integrerat koncept skall jämföras med de som tillämpar ett fjärde år efter de tre ordinarie.
10. Tekniktrainee på Lindholmen (El och automation) Karl-Johan H.
MTG och Lindholmen fick 2 respektive 4 miljoner för att skapa 60 platser. På
Lindholmen gjordes 26 intervjuer ihop med parterna, varpå 6 personer fick jobb och
20 har arbetat utifrån individuella studieplaner där de har möjlighet att förkovra sig
och vidareutbilda sig inom olika områden, inbakat i sin tekniktrainee. På MTG blev det totalt 8 pers som kom igång. Politiken ämnar fullfölja detta och förhandlingar pågår för att hitta en gemensam lösning och nå en långsiktighet som innebär att intresset för teknik och industri bibehålls.
De som sökt till gymnasiet nu säger att det är extra intressant (även för föräldrarna) eftersom man har möjlighet att läsa en påbyggnad, vilket visar på att man månar om de studerande även i lågkonjunktur.
Problematiken är att inte konkurrera ut sig själva på APU eftersom det i många fall är så att företag som hoppas kunna anställa och när de inte kan det tar emot 4:e års studenterna före de ordinarie gymnasiestudenterna.
De som lämnar tekniktraineeperioden nu har klart bättre förutsättningar att komma i arbete än tidigare eftersom de höjt sin kompetens.
11. KY-Akademien nya YH-utbildningar Svante B.
KY-Akademien byter under hösten namn till Yrkeshögskolan Göteborg. De som slutade i julas har nu följts upp och det är en markant ökning av de som har kommit i anställning. CAD och Maskinkonstruktörerna har allihopa fått jobb, varav 85 % inom det område de studerat.
Mycket omvärldsanalyser tas fram och samtliga branscher med eftergymnasiala utbildningar täcks upp nationellt. Nystarterna har gått igenom, men det är hämmande att bara får två starter godkända åt gången. Se utdrag från hemsidan nedan beträffande utbudet inom teknikområdet.
Teknik
Tekniken spelar en allt större roll i våra liv. Är du intresserad av att vara med och påverka den fortsatta utvecklingen inom teknikområdet har vi en rad utbildningar att välja mellan. Alla med syfte att förse dig med den kompetens som efterfrågas av företagen.
KY och Yh-utbildningar
Anläggningsdykning (Lärdomsgat)
Avancerad CAD- och konstruktionsprocesser (Lärdomsgat) Automationsingenjör (Lärdomsgat)
Byggingenjör (Lärdomsgat) CAD-konstruktion (Lärdomsgat)
Computer Graphics Design (Lärdomsgat) Designteknik (Lärdomsgat)
Elektronikingenjör (Lärdomsgat) Installationsingenjör (Lärdomsgat) Logistik och terminalledning (Lärdomsgat) Logistik och transportledning (Lärdomsgat) System- och nätverkstekniker (Lärdomsgat) Teknisk ljuddesign (Lärdomsgat)
Teknisk projektledning (Lärdomsgat)
