110325
Anteckningar från TCGR-rådets möte
Datum: 22 februari, 8.30-12.00 Plats: Business Region Göteborg Rum: Sparre
Adress: Norra Hamngatan 14, Göteborg Deltagare:
Camilla Lagerqvist Lernia Utbildning, Linda Skår Metso Sverige, Kurt-Olof Sjöström, vuxenutbildningsgruppen GR, Jan Johansson GTC, Pernilla Börjesson Midroc, Anders
Thelander Borealis AB, Thomas Pompe Metso, Raymond Vaske Stenungsunds kommun, Eva Wiberg Lindholmens tekniska gymnasium, Lennart Lundgren Chalmers, Håkan Cardfelt, Polhemsgymnasiet Göteborg, Lars Berfenhag Kungälvs kommun, Marianne Hedkvist
Kungälvs kommun (Mimers hus), Eva Lind-Johansson Molekylverkstan Stenungsund, Bengt Forsling IF Metall, Thommy Ottosson Heka Mekaniska, Stina Johansson Vuxenutbildningen Göteborg, Lennart Österlund Teknikföretagen, Eric Alexandersson Volvo Cars Cooperation, Boye Johansson BRG
1. Business Region Göteborg
Välkommen till BRG och information om verksamheten, Boye Johansson
BRG omfattar samma område som GR. Fler kommuner skulle gärna vilja vara med. Göteborgsregionen står för hållbar tillväxt och de små och medelstora företagen är
huvudmålgruppen även om de stora företagen också ingår. Visionen är att vara ett ledande nordeuropeiskt centrum för kompetens och tillväxtföretag. BRG är en neutral part som ska medverka till att skapa hållbar tillväxt. Företagens affärsutveckling, nya investeringar och ett bra affärsklimat är i fokus. Hållbar ekonomisk tillväxt, hög sysselsättning och ett diversifierat näringsliv är några av målen.
BRG startades år 1977 och bolagiserades år 2000. Ungefär 90 anställda finns i verksamheten. Företagsutveckling, branschutveckling, marknadsföring, internationalisering och
etableringsservice är exempel på tjänster som erbjuds. Tillväxtkluster som är uppbyggda i dagsläget:
Biokemi, Fordonsindustri, Miljöutveckling, Livsmedel, ICT, Infrastruktur och logistik, Strategisk kompetensförsörjning, Design och marknadskommunikation, Finans, Enterprise Europé Network, Upplevelseindustri mm.
Många enmansföretag har bildats under de senaste åren. Mind your own business heter verksamheten som finns i Angered och i centrum.
Strategisk kompetensförsörjning
Avanto är ett samverkande tillväxtprojekt mellan BRG och GR för företag och organisationer som vill uppnå rätt kompetens, på rätt plats vid rätt tid.
- Kompetensförstärka organisationen
- Öka medarbetarnas delaktighet i verksamheten - Verka för en jämställd verksamhet
Kompetenshöjande aktiviteter Målgrupp:
40 företag/organisationer 2800 ledare/medarbetare för små och medelstora företag inom teknikföretag, energi, miljö, biokemi, IT, hälsa men även offentlig verksamhet som står inför generationsväxlingar.
Vice projektledare är Catarina Lindfors och projektledare Karin Ingelhag Vad är det vi ska uppnå?
Behovsstyrd kompetensutveckling och strategi för strategisk kompetensförsörjning Omfattningen är 36,3 miljoner kronor 2011-2013
Samarbetspartners
AF, Unionen, Almega, IF Metall m fl.
Kluster som en förlängd arm för att inte få för stor styrgrupp.
En av de största utmaningarna är att möta den stora kompetensbristen. 2. Föregående mötesanteckningar
Anteckningarna lades till handlingarna efter genomgång. Punkter som kommenterades: Företagsnätverket ska träffas snart igen.
50 arbetsförmedlare kommer till Volvo och de ska bland annat få ta del av Teknikcollegekonceptet.
3. Uppdatering av rådsmedlemmar samt kopplingen till lokala styrgrupper Reviderad deltagarlistan skickas med anteckningarna.
4. Omvärldsbevakning och kompetensbehov
Senaste konjunktur- och kompetensbarometern presenterades av Lennart Österlund, Teknikföretagen
Teknikföretagen i världen ökade med 15 % förra året. Ökningstakten minskar framgent. ICT, data, tele, elektronik har bromsat in i många asiatiska länder. Stora lager finns som man behöver anpassa takten till. Det är dock en stark återhämtning efter krisen 2009. EU har ökat med 10 % och USA 9 %. Bilindustrin står för en stor del av den globala tillväxten. Tillväxten ökade med 22%.
Spanien, Portugal och Irland är länder som ligger illa till. Tyskland ligger 20 % högre än förra året. 5,5 miljoner bilar producerades jämfört med 4,9 miljoner 2009. Nivån är 10 -15 % lägre
än 2008 inom maskinindustrin. USA tillverkade 71 miljoner fordon 2010 mot 57 miljoner 2009. Största tillväxtmarknaden är Kina.
BNP i Sverige är 6,9 % i årstakt. Helåret ligger på 3,5%. Riksbanken har stora problem med räntan. Inflationen ligger ungefär där den ska ligga.
Teknikföretag globalt ska nå en tvåsiffrig tillväxt 2012. En minskning med 18 % gör att man måste öka med 22 % för att komma tillbaka. De fakto minskade man 50 % och måste då upp 100 %.
AF:s analysavdelning har också precis publicerat en barometer kring brist, balans och överskottsyrken.
5. Återrapport från årsmötet för föreningen Teknikcollege
Eric Alexandersson, Margaretha Allen och Bengt Forsling deltog i årsmötet. Exempel på frågor som behandlades:
- Avgifter till föreningen - Motionen från TCGR
- Utredningen om teknikcollege framöver, då verksamhet och organisation behöver ses över. Ett seminarium om vuxnas lärande, där GR har den ledande rollen, erbjöds också deltagarna i samband med årsmötet. Hur blir Teknikcollege ett arbetsmarknadspolitiskt forum?
Sveriges ingenjörer kommer nu att gå in i teknikcollegekonceptet och blir fullvärdiga
medlemmar. De kommer att representeras av Peter Larsson. Josefin Larsson och Karin Tapper kommer att vara ansvariga för granskningskommittén. Jan Olsson, Industriarbetsgivarna, gick i pension och avslutade med att konstatera att det finns för få nya yrkeslärare. Det går inte att bedriva yrkesutbildning med endast lärlingsutbildning om man vill ha en kvalitativ utbildning. För TCGR blir det viktigt med samarbete med Centrum för yrkeskunnande som kan vara en spelare.
Minnesanteckningarna från årsmötet skickas ut.
6. Återgranskningen av Teknikcollege Göteborgsregionen
TC-Region Fyrbodal ska återgranskas och TCGRs ordförande och process ledare har inbjudits att delta i granskningen. Viktigt att behandla i återansökan för TCGRs del är:
Integration vuxenutbildning Infrastruktur för vuxna
Företagsengagemang på regional nivå, måste hitta bättre former för
Organisationsutredningen och att öka fokus på kvalitetssäkringen. Samma i hela landet. 7. Kungsbackas ansökan/ansökningar
Gösta Lindvall, SKF tekniska gymnasium ingår i Kungsbackas styrgrupp, Tommy Ottosson, Heka har också fått frågan om att delta i styrgruppen. Ansökan är på gång och kan ev. komma upp på nästa TCGR-möte.
8. Skolinspektionens inspektion av APU
Margaretha Allen återgav rapportens resultat och slutsatser. Denna bifogas anteckningarna. Rapporten läggs också ut på TCGR:s webbsida.
Vilka slutsatser drar Skolinspektionen? Kvaliteten på den arbetsplatsförlagda utbildningen är undermålig. Vad kan göras för att förbättra resultaten?
Skolledningen och läraren är viktiga nyckelpersoner. Det bör finnas en strategisk plan för hur APU ska genomföras och följas upp för att förbättringar ska kunna ske. Eldsjälarna är viktiga men får inte dominera så att kvaliteten hänger på en person. Eleverna får inte alltid APU. Kraven skärps i nya gymnasieskolan. Ett program får inte anordnas om APL inte kan erbjudas. Lärarna ges inte alltid tid att besöka eleverna. Skolledningen bör se över
möjligheten till kvalitativ uppföljning. Betygsättning sker inte på det innehåll som finns i styrdokumenten utan på helt andra grunder. Det är ett rättsosäkert läge för eleven.
Fyra skolor inom GR har deltagit i granskningen. Nösnäsgymnasiet var bland annat med i undersökningen.
Här inleddes en animerad diskussion om APU och dess kvalitet, vilken återges nedan. Raymond Vaske:
Raymond Vaske konstaterade att APUn inte har styrts på det sättet att skolledningen har varit med och angett målen. Alla program ska nu använda sig av APU-pärmen. 7500 veckor under elevernas utbildning läggs på APU. Politiken måste nu in i diskussionen. Vissa program har god kvalitet medan andra inte har det. Tillsynsrapporten är utmärkt i lärandet kring kvaliteten. Eva Lind Johansson:
Vid ett programrådsmöte framförde hon att APU:n är en utbildningssituation, men då kom det kritik från både skolan och arbetslivet.
Raymond Vaske:
Man kan fundera på skolans kontakter med arbetslivet. Vilken semantik använder vi? Nösnäsgymnasiet har enormt många företagskontakter. 800 företag finns med i samverkan och av dessa kontaktas 500 per vecka. Det är en omfattande process.
Däremot är det bekymmer med Barn- och fritidsprogrammet. Det finns ett stort behov av att samverkan med den kommunala arbetsgivaren, med offentlig sektor är sämre på att ta emot ungdomarna. Det andra är att många av programmen vänder sig till småföretagare. Problemet är att APU:n ska ske på en- eller tvåmansföretag. Vi måste nu tänka nytt och kanske jobba med branschråd i stället för programråd. Just nu diskuteras t ex hotell och restaurangdelen och om man kan ta med många olika företag. Det skulle också gå att hålla kontakt med andra företag via webb eller mail.
APUn var väl fungerande i TC-styrgruppen för industriprogrammet och teknikprogrammet och där kommer det att utgöra programråd.
Bengt Forsling:
Yrkeslärare är viktiga. Ibland körs handledarutbildningar tillsammans, vilket leder till kontinuitet för handledarna. Det finns däremot inget forum dem. Det fanns t ex på Lindholmen med läraren Viking Slottner som ledstjärna.
Centrum för yrkeskunnande kommer att erbjuda träffar en gång i månaden för lärare och handledare. Vi kan vara med och påverka innehållet i dessa seminarier.
Skulle vi kunna ordna en träff i Stenungsund, i Kungälv och en i Göteborg och bjuda in handledare?
Handledarutbildningen görs på ett mycket bra sätt. Problemet är att vi har 500 elever som ska ha handledning. 30 handledare finns i Stenungsund just nu. Man måste se det processartat. Det måste vidtas åtgärder över tre-fyra år. Bra resultat har uppnåtts för
teknikcollegeutbildningarna.
Vi borde också arbeta fram alternativa handledarutbildningar med koncept för att genomföra en handledarutbildning ute och att chefen tilldelar lärarna mera tid för att genomföra detta. Finns det andra teknikcollege som kan dela med sig av detta?
Lars Berfenhag:
Vad lär sig eleven när den är ute? Det blir viktigt att ha ett koncept som håller inför den nya reformen. Pröva på och nyinlära. Det är alldeles för mycket slentrian idag.
Eric Alexandersson:
Det är svårt att ha specifika saker som eleven ska lära sig. Det kommer inte att bli lättare. Man lär sig mycket annat på arbetsplatsen dock. Eleverna växer när de är ute på APU.
Självförtroende stärks under APUn. Det kan bli problem på företagen om man ska skärpa uppdraget.
Jan Johansson:
Det är svårt för handledarna att komma till en utbildning. Företagen har skurit ner på tiden. Vi kanske kan hitta ett annat sätt att göra detta på. Ett sätt är att komma ut till arbetsplatserna i stället.
Margaretha Allen:
Egentligen kanske det handlar om att läraren och handledaren måste hjälpas åt att se vad som är lärande och att få tag i det lärandet, omvandla det till styrdokumentens text och sedan bedöma och betygssätta.
Stina Johansson:
Det handlar om att översätta och tolka vad som händer. Vad är annars syftet med att vara ute på en arbetsplats?
Boye Johansson:
Varför gör vi detta i praktiken? Det är jättebra om detta är genomtänkt och att det sker en samverkan mellan teori och praktik som tillämpas ute på arbetsplatsen.
Varför lära jag mig detta och vad har vi för nytta av det?
Om jag kommer ut och det inte är förberett – vad blir det då? Var kommer kopplingen till matematiken och fysiken till exempel? Det är här som grundproblemet är att man måste få pröva praktiskt.
Raymond Vaske:
En semantisk lista med något så enkelt som orden som används vore bra. Praktik och garanterad undervisningstid gäller oavsett konjunktur. Hade inte kemiindustrin ställt upp under lågkonjunktur, så hade inte programmet TUNA funnits kvar.
I den nya gymnasieskolan får man inte ut sin examen om APL inte finns med.
Nu när konjunkturen går bra är det ok, men tänk om vi hamnar tillbaka i en lågkonjunktur. Hur ska vi få ut den informationen och om det lärande som sker?
Bengt träffade Volvoklubben i veckan. Innehållet var bland annat GTC och kvaliteten. De vuxna som är praktikanter ökar. Dimensioneringen av antalet platser är mycket viktig. Detta är ett större uppdrag, eftersom det är så mycket som är arbetsplatsförlagt. Exempelvis tillkommer nu Sfi och 6000 vuxenlärlingar.
Erik Alexandersson:
Det kommer inte att fungera om alla dessa ska ut.
Däremot är det viktigt att elever praktiserar. Elever från GTC som åker till USA får jobb då de visar att de också har varit ute i verkstaden och har praktisk erfarenhet.
Boye Johansson:
Det förekommer en mängd förkortningar kring dem som ska komma ut till arbetslivet. Det gäller att hitta en bra matchning utifrån önskat innehåll och nivå.
Stina Johansson:
Vuxenlärlingar har med sig 50 000 kronor ut. Vill man förlägga en verksamhet ute så kostar det pengar.
Raymond Vaske:
Dimensioneringen och behovet av praktik redovisade i en rapport som togs fram. Varje person som jobbar inom GR ska i så fall bidra med en praktikvecka om året.
Kanske bör vi göra en ny undersökning nu? Jan Johansson:
GTG lyckades ordna praktik även under krisen. Det skedde genom informella nätverk. Hur kan vi leva upp till kriterierna inom rådets verksamhet?
Detta är en sådan fråga som vi kan bli bättre på för att leva upp till ansökan. Så hur gör vi?
Tommy Ottosson:
Varför tar vissa företag emot och varför inte? Han gav ett exempel utifrån sin egen erfarenhet. Tommy har 11 anställda. Vad har jag för roll här i TCGR? En timme är lång tid att sitta på möte.
Varför är det alltid samma företag som engageras sig? De som är ganska stora kan avsätta någon, men de små har större svårigheter.
Varför är Tommy engagerad? Han var på SKF i verkstaden i sju år. Praktikanter fanns och han tog hand om dessa på samma sätt som han själv en gång blev omhändertagen. Han tyckte att det var kul att vara lärare och prövade ett vikariat på Frölundagymnasiet. Suget på att bli lärare ökade och efter utbildning blev det 6 år som lärare på SKF. Det var spännande men sex år räckte för Tommy tyckte att det var som att vara en papegoja. Han bytte till annat arbete. Studierektorn i Kortedala sa då till Tommy att fortsätta att ta emot praktikanter.
Det är svårt för Heka att få glädje av praktikanter på kort sikt. Antalet elever som är
intresserade har gått ner drastiskt med utbildning inom svarv och fräs. Antalet har minskat på alla de tre gymnasier som erbjuder utbildningen. Skärande bearbetning har otroligt få
sökande. Tommy brinner för detta.
Företaget vill tjäna pengar, men han kan inte bara gnälla utan måste hjälpa till. Vad görs då för att vara en intressant verkstad. Eleverna måste få möte mycket nytt och intressant innehåll och bra utrustning.
Vad händer då när Tommy medverkat i utbildningen? Andra företag tar hans praktikanter. Dessutom försvinner de som redan har arbete till andra företag som kan betala bättre. Detta är verkligheten.
Bengt Forsling:
Tommys engagemang har beskrivits i en artikel i IF Metalls tidning. Ett antal reportrar hörde av sig. Idag finns ytterligare en artikel på www.dagensarbete.se
Margaretha A länkar in den på webben. 9. Progressionsplan för TCGR
Eric Alexandersson berättade att TC Värmland och TC Sydost har tagit fram exempel på hur kvalitetssäkringen ska kunna gå till. Båda två är utifrån kriterierna
Ska vi använda en sådan i fortsättningen?
I den ursprungliga så finns det endast gymnasieskoletänk. Vi driver att det ska finnas med även vuxna.
10. Fjärde året på teknikprogrammet Läget kring ansökningarna
Margaretha Allen berättade att 54 ansökningar har skickats till Skolverket som, efter råd från ett interimistiskt programråd ska besluta om vilka 10 skolor som får bedriva
försöksverksamhet under nästa läsår. Besked väntas i april. 11. Teknikcollege.net
Eric Alexandersson visade den nya moodel som kan användas för kommunikation inom TCGR. Det finns en grupp för TCGR-rådet, en för utbildarna och en för företagsnätverket. Lösenord till TCGR-rådet samt instruktion för hur man tar sig in har skickats ut via mail från Eric A. Margaretha A informerade om att loggor och kommunikationsplan för TCGR finns på moodeln, när godkända skolor vill använda dessa för t ex trycksaker och annat material. 12. Gemensam kompetensutvecklingsdag 10 mars för teknikprogrammets lärare Margaretha Allen berättade att GR som ett led i att stärka kvaliteten inom TCGR med fokus på teknikprogrammet anordnar en utbildningsdag för lärare kring nya ämnen och kurser. Samtliga skolor har inbjudits. Inbjudan har också skickats till samtliga processledare inom TC i Sverige.
13. Nätverk för skärande bearbetning på Lindholmen
Bengt Forsling berättade om ett initiativ som tagits av företag inom skärande bearbetning med en gemensam mässa. Bengt undersöka om detta kan göras gemensamt mellan de skolor som har skärande bearbetning. Parterna bjuder in till ett möte på Lindholmens Science park. De träffas regelbundet i ett nätverk (ett kluster) mellan dessa företag.
Lernia ser företag som har ett stort behov av denna kompetens. Kan Lernia vara med i detta? De olika teknikcollegeanordnarna kan då ha bord som visar var man kan få utbildning. Man vill också kunna utbilda på företagen.
Bengt menade att det behövs en struktur för att inte behöva varsla igen. Det kan göras ett gemensamt arbete för att stötta företagen.
14. Övriga frågor Frågor från lokala TC
Bengt F hade kopierat ur IF Metalls medlemstidning. En artikel handlar om en
yrkeshögskoleutbildning som lockar anställda. Produktionslogistik skulle erbjudas på dagtid men den lockade få sökande. När den däremot förlades på onsdagskvällar och en lördag i månaden var det 90 sökande som ville gå utbildningen. IKIV i väst har ett nätverk som bland annat erbjuder anställda utbildning.
Jan Johansson:
Målgruppen som vill läsa det på heltid är inte stor. De som är anställda vill gärna utbilda sig på andra tider.
Bengt Forsling:
Många vill gärna bättra på sin kompetens, så att de inte tappar sin anställning i nästa nedgång. Även yrkesvux erbjuder sådana kurser. Svetsning är ett exempel. Det finns ett utbud inom gymnasieskolorna.
Margaretha Allen:
Det passar bra att övervintra yrkesutbildningar under det att ungdomskullarna går ner. Eva Wiberg:
Lindholmens tekniska gymnasium har ingen rapport kring vad som har hänt kring dem som gick tekniktrainee, men gissar att det har gått bra. Projektet vände sig till elever som avslutat gymnasiet precis men som inte hade arbete. De fick bygga vidare på sina kunskaper.
Bengt Forsling:
Det har gått ganska bra för dem och de fick en högre nivå på sina utbildningar. I andra omgången kunde elever från elprogrammet köra verkstadsmaskiner redan efter tre veckor, då de hade en högre matematisk kompetens.
Margaretha Allen:
En annons om teknikcollege inom Göteborgsregionen kommer att finnas med i tidningen Ett2tre. Den är gratis och kommer att skickas ut till alla elever i årskurs två i gymnasieskolan. Här kan eleverna hitta möjligheter till vidareutbildning inom teknikområdet.
Kurt-Olof Sjöström:
En arbetsgrupp för vuxnas lärande bör dra igång. Margaretha A skickar ut ett mail om vem som vill vara med. Vi behöver ta initiativ till att inbjuda till ett nytt nationellt möte.
15. Centrum för yrkeskunnande
Samverkan mellan TCGR och det nya centrumet, hur kan den se ut? Finns det intresse för doktorander inom tekniksidan?
P-O Tång medverkade och inledde med att det var mycket roligt att så många kom till invigningen. En broschyr om verksamheten delades ut.
Regionen ingår i ett nordiskt och internationellt nätverk kring yrkeskunnande. En tidskrift ges ut via nätverket. En nordisk forskarskola skulle kunna bli ett resultat. Nordiska rådet är intresserat av verksamheten.
Centrum för yrkeskunnande kommer att arrangera en seminarieserie under våren och det kommer också en ny under hösten. Innehållet är bland annat den nya yrkeslärarutbildningen, matematik på yrkesprogram och en arbetsmarknad i förändring. Seminarierna är öppna och alla är välkomna.
Ganska många universitet och högskolor fick inte examensrätt för yrkeslärare. Alla tre sökande i väst fick tillstånd. Dessa är Högskolan Väst, Skövde och Göteborg. Just nu arbetas det febrilt med förutsättningarna för antagning, validering och innehåll. Det går väldigt fort nu t ex kring valideringen, där högskoleverket har skickat ut en remiss kring vilka behörigheter som ska gälla. Universitetet funderar på att göra validering i samverkan med Meritea och branscherna. Målet är att komma igång i höst på halvfart. Möjligen kan utbildningen erbjudas på heltid på några ställen. Mera om detta kommer på seminariet. Ett problem är att det inte finns någon utbildning norr om Dalälven.
Det är väldigt få som har skrivit avhandlingar om yrkeskunnande.
Vetenskapsrådet har tilldelat en forskarskola inom området. Linköping, Umeå, Stockholm och Göteborg ingår i denna. En doktorand per lärosäte kommer att ingå. De är inte helt
finansierade. Omfattningen är tänkt mot licnivå i första hand. Då kan man gå vidare till forskning. Dessa är framtidens ledare inom området och de krävs för successionen. Informera gärna dem som kan vara intresserade. LUN vid GU vet mera om finansiering. Det kan t ex handla om att man vill stödja någon inom teknikområdet. 400 000 kr på halvtid krävs för att finansiera detta. Det behövs också en liten kritisk massa för att genomföra utbildningen. En annons om doktorand inom yrkesdidaktik kommer att finnas i pressen.
Erik Alexandersson:
Under mötet har vi haft en debatt om APU och yrkeslärarrollen och det finns väldigt lite forskning om detta. Arbetsintegrerat lärande skulle vara intressant att få veta mera om. Trollhättan har haft en professur inom området.
GU söker för Handledningsfrågor och ett EU-projekt. Lärarens roll blir väldigt annorlunda. Fyrbodal har gjort en studie om efterfrågan.
Jan Johansson:
Det finns ett uppdämt behov av yrkeslärare inom regionen. Vad förväntas nu av
utbildningsanordnarna? Vi har många anställda utbildare som vill bli lärare och vi är gärna med.
Per-Olof Tång:
Det är viktigt att hitta former för detta. Vi måste tänka om och ha många öppningar. Mera digitala satsningar bör göras och utbildningen bör kombineras med ett modernt arbetsliv. Vi behöver stärka dem som har lång erfarenhet och hitta nya upplägg.
Handledarutbildning är också centralt. Universitet ska nu ta fram modeller, former och rutiner för antagning. Yngre människor som har erfarenhet kring validering blir engagerade. De kommer att ta kontakt med skolorna.
Bedömning och betygsättning (tex kring YH) och handledarutbildning är exempel på innehåll i höstens kursutbud.
Bengt F sitter med i den referensgrupp som Centrum för yrkeskunnande har. Om vi kommer fram till något i TCGR-rådet, som vi vill ha in i seminarieserien, är det bara att tipsa Bengt. Vid anteckningarna
