Kandidatuppsatser i miljövetenskap 012-2019
Campus Gotland
Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet
Uppsala Universitet, Campus Gotland
L UFTMILJÖVÅRD I S VERIGE
E N FALLSTUDIE FRÅN V ÄSTMANLAND
Emelie Sundlin
Kandidatuppsats i miljövetenskap 15 hp, 2019
Handledare: Karin Bengtsson, Institutionen för ekologi och genetik Biträdande handledare: Robert Axelsson, Länsstyrelsen i Västmanlands län
Examinator: Maria Fredriksson, Institutionen för teknikvetenskaper, Kvalitetsteknik.
Bilden på framsidan föreställer: Trafikerad väg i Västerås, Västmanland.
Fotograf: Emelie Sundlin
Denna uppsats är författarens egendom och får inte användas för publicering utan författarens eller dennes rättsinnehavares tillstånd. Emelie Sundlin
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
ABSTRACT ... 2
SAMMANDRAG ... 2
INTRODUKTION ... 3
Syfte ... 3
Frågeställning ... 4
Avgränsningar ... 4
BAKGRUND OCH TEORI ... 4
Luftförorenande ämnen - deras källor och spridningsvägar ... 5
Hälsopåverkan ... 7
Astma ... 7
KOL ... 7
Reproduktion ... 8
Partiklar ... 8
Kväveoxider ... 8
Ozon ... 8
METOD ... 9
RESULTAT ... 9
Kommunernas kontrollkrav ... 9
Kontrollmetoder ... 9
Samverkan ...11
Luftmiljövård i Västmanlands läns kommuner ... 11
Luftkvalitetskontroll och rapportering ...12
Kostnader ...13
Kunskap och brister ...13
Samarbeten och luftvårdsförbundet ...14
DISKUSSION ... 14
Slutsats ... 15
TACK ... 16
REFERENSER ... 16
Personlig kommunikation... 18
SUMMARY... 19
BILAGA 1 ... 22
Intervjufrågor ... 22
LUFTMILJÖVÅRD I SVERIGE: En fallstudie från Västmanland Emelie Sundlin. Självständigt arbete i miljövetenskap, 15 hp.
ABSTRACT
It is since long known that air pollutants negatively affect the airways and the lungs, the first to come in contact with air pollution through respiration. But air pollution can also cause, among other things, cardiovascular diseases, infectious diseases and types of cancer.
Exposure can even lead to premature death. There are several air pollutants that adversely affect human health, but those that have been shown to have the greatest effect, especially with regard to early death, are PM2.5, PM10 and ozone. All municipalities in Sweden are obligated to monitor and report the air quality in their own municipality, especially in urban areas, to ensure that environmental quality standards are not exceeded. This should be done through measuring, modeling or objective estimation. There are 10 municipalities in
Västmanland County. Interviews with these municipalities showed that there were
deficiencies regarding the monitoring of air quality and the work with air quality management in multiple municipalities. There were those who do a lot and those who do barely nothing.
Most municipalities do not exceed the limit values, but even relatively low levels of pollutants can have negative health effects.
SAMMANDRAG
Det är sedan länge erkänt att luftföroreningar påverkar luftvägarna och lungorna, de första att komma i kontakt med förorenad luft vid inandning, negativt. Men luftföroreningar kan även orsaka bland annat hjärt-kärlsjukdomar, infektionssjukdomar och typer av cancer. Exponering kan till och med leda till för tidig död. Det finns flera luftförorenande ämnen som påverkar människors hälsa negativt redan vid låga halter men de som visat sig ha störst effekt, speciellt vad gäller för tidig död, är PM2,5, PM10 och ozon. Alla kommuner i Sverige är skyldiga att kontrollera och rapportera luftkvaliteten i den egna kommunen, framförallt i tätorterna, för att se till att miljökvalitetsnormerna inte överskrids. Detta ska göras genom mätning, modellering eller objektiv skattning. I Västmanlands län finns det 10 kommuner. Genom intervjuer med dessa framkom det att det fanns brister vad gäller kontroll av luftkvaliteten och arbetet med luftmiljövård i flera kommuner. Det fanns bland dessa de som gör mycket och de som knappt gör något alls. De flesta kommuner överstiger inte gränsvärdena men även relativt låga halter kan ha negativ hälsopåverkan.
INTRODUKTION
Luftföroreningar i för höga halter påverkar människor, miljön, infrastruktur och kulturminnen negativt (Varotsos, Tzanis & Cracknell 2009) och har på flera områden i världen nått farligt höga nivåer (McNeill 2019). 50% av alla människor i världen bor i städer där
luftföroreningarna är som värst (Hertel & Goodsite 2009) och 90% av världens befolkning lever i områden där luftföroreningarna överstiger riktlinjerna framtagna av
världshälsoorganisationen (hädanefter förkortat WHO för engelskans World Health
Organization). I stora städer så som Peking och New Delhi ligger luftföroreningarna så tätt att det är svårt att se längre än korta avstånd. Hälsorisken och svårigheter att se har lett till att skolor, företag och flygplatser behövt stänga (McNeill 2019). Mycket forskning har gjorts på höga halter av luftförorenande ämnen som kan ge allvarliga hälsoeffekter och leda till för tidig död (Hollingsworth & Nadadur 2015; Olstrup, Johansson, Forsberg & Åström 2019).
Olika siffror finns att hitta i olika artiklar, WHO skrev i en rapport från 2006 (World Health Organization (WHO) 2006) om en bedömning de gjort som visat att mer än 2 miljoner människor årligen dör en för tidig död av orsaker kopplade till luftföroreningar.
Hollingsworth & Nadadur (2015) skriver att föroreningar i form av partiklar orsakade 3,1 miljoner dödsfall år 2010 medan McNeill (2019) beskriver att antalet för tidiga dödsfall, kopplade till luftföroreningen PM2,5(partiklar med en diameter mindre än 2,5μm), år 2015 uppgick till 4,2 miljoner.
Den samtida forskningen har lagt vikt på områden och större städer i världen som generellt har svårare luftförorening. I Sverige har en del forskning gjorts på större städer i landet så som Stockholm, Göteborg och Malmö, bland annat av Olstrup et al. (2019) och Olstrup et al.
(2018a). Trots att de största källorna till utsläpp finns i större städer så är det inte enbart stora städer som kan ha problem med luftföroreningar, skriver IVL Svenska Miljöinstitutet i ett pressmeddelande (2013). Mindre orter kan också ha problem med luftkvaliteten, särskilt när det gäller förhöjda halter av partiklar och kvävedioxid. Varje kommun ansvarar, enligt 26§
luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477), för att kontrollera och rapportera luftkvaliteten i den egna kommunen, framförallt i tätorterna, för att se till att miljökvalitetsnormerna inte överskrids. Trots att de flesta kommuner klarar sig under miljökvalitetsnormerna finns det flera som inte klarar sig under gränsen för miljökvalitetsmålet frisk luft, förklarar IVL Svenska Miljöinstitutet i sitt pressmeddelande (2013). Effekten av nedsatt hälsa hos människor har bevisats även då uppmätta halter av luftföroreningar inte överstiger
miljökvalitetsnormerna. Särskilt känsliga är barn vars lungsystem inte är färdigutvecklade än (Brydolf & Sjövall 2019).
Luftföroreningar orsakar också samhället ekonomiskt negativt. De negativa hälsoeffekterna de orsakar uppskattas kosta Sverige 56 miljarder kronor årligen. Det kan gälla kostnader för mediciner, sjukhuskostnader och förlorad produktivitet. För Västmanlands län beräknas kostnaden ligga på 1,2 miljarder kronor årligen. Den här siffran, tillsammans med antalet döda i förtid och antalet sjuka, riskerar att öka i och med att fler människor flyttar in till städer och utsätts för högre halter. Faktorer som också har betydelse är att befolkningen ökar och blir allt äldre samt att städerna blir tätare desto större urbaniseringen är. Kort riskerar halterna att öka och fler att utsättas för dem (Arbets- och miljömedicin i Örebro, 2018).
Syfte
Syftet med den här studien är att undersöka om och hur Västmanlands läns kommuner utför kontroller och rapportering av sin luftkvalitet. Studien syftar till att ta reda på hur kraven för luftkvalitetsrapportering ser ut samt hur kommunerna arbetar med mätning och rapportering av luftkvaliteten i nuläget. Västmanlands läns luftvårdsförbund kan härigenom få en lägesbild
av hur luftkvalitetsrapporteringen går till i kommunerna och förslag och synpunkter på förbättringsområden från medlemskommunerna själva. Med det här arbetet får även
kommunerna en uppfattning av vad som görs i länets andra kommuner och ett tillfälle att föra fram åsikter om vad de vill få ut av medlemskapet i sitt luftvårdsförbund.
Frågeställning
1. Vad finns det för rapporteringskrav på kommuner (enskilda och samverkande) för luftkvalitet?
2. Hur ser kontrollen och rapporteringen för luftkvalitet ut hos kommunerna i Västmanlands län?
Avgränsningar
Arbetet har avgränsats till enbart Västmanlands län och dess tio kommuner. Det här har gjorts eftersom det i länets luftvårdsförbund fanns ett behov av att undersöka om och hur varje kommun gör sin kontroll och rapportering av luftkvaliteten.
BAKGRUND OCH TEORI
Luftföroreningar är inget nytt fenomen utan har funnits så länge jorden har existerat. Man kan dela upp luftföroreningarna i två huvudgrupper; naturliga och antropogena. Källor till
naturliga luftföroreningar kan till exempel vara vulkanutbrott, skogsbränder eller
dammpartiklar som dras upp av starka vindar. Idag ligger istället de antropogena källorna bakom de största utsläppen av luftförorenande ämnen. Luftförorening från mänskliga aktiviteter kan spåras tiotusentals till hundratusentals år tillbaka, till då människan lärde sig kontrollera elden. Sot från eldandet och stendamm från karvande av sten gav människorna hälsoproblem så som andningssvårigheter redan då (Kuschner & Paintal 2012).
Luftföroreningar som ett hälsoproblem kom att uppmärksammas efter den industriella
revolutionen då man började bränna kol i de tätbefolkade städerna (Hollingsworth & Nadadur 2015). Luftföroreningar bildar, tillsammans med dimma, smog (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) 2015) som resulterade i katastrof i London år 1952. Att elda med kol hade blivit allt vanligare och detta skapade tjock smog i staden som ledde till
tusentals människors död. Det här var en av de första gångerna luftföroreningar kopplades till dödlighet (Hollingsworth & Nadadur 2015).
EU-krav, svenska förbindelser och mål
Genom Sveriges medlemskap i EU ställs det krav på luftkvaliteten för att skydda Europas människor och miljö. EU har två luftkvalitetsdirektiv som styr hur Sverige som medlemsland jobbar med luftkvalitet:
- Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG, om luftkvalitet och renare luft i Europa.
- Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/107/EG, om arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten i luften.
Direktiven innehåller gränsvärden för vad som är den högsta godtagbara halten för några luftförorenande ämnen, halter som dessutom är praktiskt genomförbara att nå.
Luftkvalitetsdirektiven finns i Sverige främst applicerade i Luftkvalitetsförordningen men även i miljöbalken, Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS) och plan- och bygglagen (Naturvårdsverket 2018a). Implementering av miljökvalitetsnormer för
utomhusluft i svensk lagstiftning skedde år 1999 i samband med att miljöbalken infördes (Naturvårdsverket 2019a). Regeringen har sedan utfärdat luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) med miljökvalitetsnormerna för flera luftförorenande ämnen i utomhusluften i landet (Naturvårdsverket 2019b). Dessa normer är gränsvärden som ska följas och som inte får överskridas. Det finns även målsättningsnormer som ska eftersträvas men där det inte finns något krav på att de ska följas (Naturvårdsverket 2019b). Värt att betona är att halterna miljökvalitetsnormerna anger inte är de ultimata halterna för god luftkvalitet, utan den lägsta godtagbara luftkvaliteten som är ekonomiskt och tekniskt genomförbar. För att uppnå god luftkvalitet finns miljömålen och framförallt miljömålet Frisk luft. Miljömålen är inte juridiskt bindande utan fungerar istället som en vägledning i arbetet mot bra
miljöförhållanden och en hållbar utveckling (Naturvårdsverket 2019a).
Nedan förklaras var de luftförorenande ämnena kommer ifrån och hur de påverkar människors hälsa. Främst förklaras luftföroreningar från partiklar, kväveoxider och ozon eftersom det är dessa som visat sig ha störst hälsoeffekt på människor, speciellt vad gäller för tidig död, och som kommunerna har som svårast att klara gränsvärdena för. som ett
klargörande till varför kraven på luftkvalitetsrapportering finns.
Luftförorenande ämnen - deras källor och spridningsvägar
De ämnen som det finns miljökvalitetsnormer för idag är kväveoxid, kvävedioxid, partiklar, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, arsenik, nickel, bens(a)pyren, kadmium och bly (Naturvårdsverket 2019b). Utav ovan nämnda luftförorenande ämnen är det främst partiklar och kvävedioxid som Sveriges kommuner har störst problem med, förklaras det i
pressmeddelandet från IVL Svenska Miljöinstitutet (2013). Det finns flera olika källor till dessa luftföroreningar men halterna påverkas även starkt av hur en stad är uppbyggd. Hur höga och tätt placerade byggnaderna är och hur breda eller smala gator som finns spelar roll och kan skapa höga halter av föroreningar. Föroreningar från trafiken blir kvar på smala gator med höga byggnader runt omkring samtidigt som förorenad luft som färdas med vinden kan blåsa in och även den hållas kvar mellan byggnaderna. Den förorenade luften blir kvar och cirkulerar på platsen och höga halter byggs upp (Fig. 1).
Figur 1. Föroreningar från trafiken och föroreningar som transporteras med vinden blir kvar i gatuutrymmet och den förorenade luften cirkulerar på platsen vilket driver föroreningarna åt den ena sidan av gatan där halterna blir högre.
Även var ett område är placerat geografiskt spelar roll. Om området är placerat på en relativt öppen plats eller i en dal har betydelse för hur vinden påverkar området, hur effektivt
luftutbytet går till och vare sig luftföroreningarna hålls kvar eller sprids ut (Hertel & Goodsite 2009).
Partiklar benämns ofta som PM2,5och PM10 (PM är förkortning för det engelska begreppet particulate matter) som används för att beskriva partiklarnas storlek. PM2,5 är benämningen på alla partiklar som har en diameter som är mindre än 2,5μm (mikrometer) och PM10 på
partiklar som har en diameter som är större än 2,5μm och upp till 10μm (Naturvårdsverket 2019a). Dessa partiklar kommer främst från antropologiska källor och bildas vid vägslitage, slitage av bildäck, vedeldning och avgaser från bilar och andra fordon. Partiklar bildas också i ofullständig förbränning av biobränsle och fossila bränslen så som olja och kol (Mannerling
& Hagström 2017). När det kommer till de större partiklarna under benämningen PM10 är det framförallt slitage från däck och vägar som är den största källan. Att det bildas mycket partiklar i dessa situationer beror främst på användandet av dubbdäck och sandning av vägarna under vinterhalvåret (Olstrup et al. 2018b; Forsberg et al. 2005). Forsberg et al.
skriver i artikeln Comparative Health Impact Assessment of Local and Regional Particulate Air Pollutants in Scandinavia (2005) att denna källa av PM10 är betydligt större än den från fordonsavgaser och visade sig under en tvåårsperiod vara i genomsnitt 8 gånger så stor. I Stockholm under tidig vår, när dubbdäck fortfarande används och gatorna är torrare än under vintern, kan upp till 90% av PM10 komma från vägslitaget (Olstrup et al. 2018b). Även Silvergren et al. (2016) tar upp effekten på partikelhalterna vägbanans torrhet har. I januari är vägbanan normalt fuktig och halterna lägre men när solinstrålningen ökar, närmare våren, torkar vägbanorna och högre halter uppmäts.
I Sverige är det vanligt att elda med ved i hushållen. Partiklarna som skapas vid den här förbränningen kan betydligt påverka partikelhalterna lokalt i dessa områden. Luftföroreningar kommer till största del från lokala källor, så som tidigare nämnts trafik och vedeldning, (Hertel & Goodsite 2009). Partikelhalten i Stockholms bakgrundsluft består till 20% av partiklarna från vedeldning (Eneroth, Hurkmans, Hagberg & Burman 2019). Partiklar färdas också långa sträckor med vinden. Det här har lett till att delar av de partiklar som bildas i andra delar av Europa, färdas med vinden och hamnar i Sverige (Forsberg et al. 2005; Hertel
& Goodsite 2009). Höjden som luftförorenande ämnen släpps ut på spelar också roll och påverkar de lokala halterna. Om de släppt ut i luften från en hög höjd, så som högre skorstenar på fabriker, så färdas de till största del med vinden bort från eventuella
tätortsområden och hamnar istället på landsbygden. Det är därför framförallt fordon, som släpper ut avgaser och bidrar till slitage på marknivå, som är källan till luftföroreningar i städer och tätorter (Hertel & Goodsite 2009).
Kväveoxider (NOx) är benämningen som innefattar både kvävemonoxid (NO) och
Kvävedioxid (NO2) (Naturvårdsverket 2017). Den största källan till kväveoxider i urban miljö är fordonsavgaser (Olstrup et al. 2018a) från både diesel och bensindrivna fordon. Antalet fordon som drivs av diesel i Sverige har ökat och de släpper dessutom ut mer kväveoxid än fordon som drivs av bensin. Detta beror på att dieselfordon inte har samma typ av katalysator och med det sämre rening av avgaserna. Detta tillsammans med ökad trafik gör det svårt att minska utsläppen av kväveoxid och halter vid högt trafikerade gator har i Sverige visat sig överstiga miljökvalitetsnormen (Naturvårdsverket 2019a). Under vintern är det mer trafik och väderförhållanden som gör att utsläppen inte har samma utspädning i luften som under
sommaren. Detta leder till att det under sommarmånaderna sker en signifikant minskning av utsläppen av kväveoxider. (Olstrup et al. 2018b). I Sverige är halterna av kväveoxider på landsbygden väldigt låga och ligger på mellan 6% och 14% av halterna som uppmätts i städerna (Olstrup et al. 2018a).
Ozon (O3) bildas bland annat genom fotokemisk produktion. Solljuset bryter ner kvävedioxid från fordonsavgaser som sen genom en reaktion med syre bildar ozon (Olstrup et al. 2018b).
Halterna i Sverige påverkas också av långväga globala transporter av ozon från Europa (Olstrup et al. 2019). Ozonhalterna är lägre i städerna än på landsbygden (Olstrup et al.
2018a). Det här beror på att ozon reagerar med kväveoxid, som kommer från
fordonsavgaserna, och bildar kvävedioxid. Det här innebär att när halterna av kväveoxid är låga är halterna av ozon istället höga, och tvärtom.
Hälsopåverkan
Luftföroreningar är sedan länge en erkänd orsak till lungsjukdomar. Luftvägarna och lungorna är det första som luftföroreningarna kommer i kontakt med i människor och sjukdomar kopplade till andningssystemet är bland de vanligaste sjukdomarna kopplade till exponering redan vid låga halter. Man vet idag att luftföroreningar även orsakar bland annat hjärt-kärlsjukdomar, infektionssjukdomar, typer av cancer och troligtvis också
reproduktionssvårigheter (Hollingsworth & Nadadur 2015). Det finns ett flertal
luftförorenande ämnen som påverkar människors hälsa negativt men de som visat sig ha störst effekt, speciellt vad gäller för tidig död, är PM2,5, PM10 och ozon. (Olstrup et al. 2019;
Olstrup et al. 2018b). Som nämnts tidigare är stora delar av lokala luftföroreningar fordonsrelaterade och att bo intill en mycket trafikerad väg har visats öka risken för
luftvägssjukdomar (Brydolf & Sjövall 2019). I ett pressmeddelande från IVL (2013), säger forskaren Karin Persson att det är vanligt att tro att det endast är stora städer som kan ha svårigheter med luftkvaliteten men att detta inte stämmer. Relativ låga halter av
luftföroreningar så som kväveoxider, ozon och partiklar kan, förutom att orsaka sjukdomar, också förvärra situationen betydligt för de som redan lider av, till exempel, astma och KOL (Forsberg et al. 2005; Hollingsworth & Nadadur 2015; Olstrup et al. 2019).
Astma
Exponering för luftföroreningar har visat sig starkt påverka människor med astma, en kronisk luftvägssjukdom. Eftersom luftvägarna kommer i direkt kontakt med luftföroreningarna vid inandning kan, framförallt partiklar och ozon, skapa allvarliga och akuta reaktioner hos astmatiker. Enligt Hollingsworth & Nadadur (2015) visar flera undersökningar på att astma kan förvärras när man vistas inom några hundra meter från en högt trafikerad väg på grund av de höga halterna av partiklar. Det finns även andra studier som gjorts som påvisar att
inflammation av luftvägarna orsakas av partiklar i luften, särskilt PM2,5(Hollingsworth &
Nadadur 2015). I en studie utförd i New York visade resultatet att det fanns en ökad risk för både akut och generell sjukhusvård när halterna för PM2,5och ozon var höga. Den största risken fanns för barn och unga i åldrarna 6 till 18 (Silverman & Ito 2009). Det finns klara bevis för att ozon förvärrar astma. Effekter som nedsatt lungfunktion och irritation av luftvägarna visas hos astmatiker men även hos människor som inte lider av astma
(Hollingsworth & Nadadur 2015; Naturvårdsverket 2018b). Värt att notera är att luftvägarna hos människor kan visa en negativ påverkan redan vid låga halter av ozon. Även NO2 har visats förvärra astma men inte lika kraftigt som partiklar och ozon (Hollingsworth & Nadadur 2015).
KOL
Kronisk obstruktiv lungsjukdom, kort KOL, är en kronisk sjukdom som i svåra fall kan leda till att luftflödet i andningssystemet blir kraftigt försämrat och att sjukdomen blir livshotande.
Det är främst tobaksrökning som orsakar KOL men att exponeras för luftföroreningar ökar risken att drabbas och förvärrar framförallt sjukdomen för de som redan lider av den. Två av
de främsta luftföroreningarna som kopplats till KOL är NOx och PM2,5från trafikrelaterade källor (Hollingsworth & Nadadur 2015).
Reproduktion
Hollingsworth & Nadadur (2015) skriver att det finns studier som kommit fram till att luftföroreningar som vi dagligen kommer i kontakt med kan påverka människors
reproduktion negativt. Det kan bland annat ha en effekt på fertilitet, fostrets hälsa och fostrets utveckling. Han skriver också att de i studien nämner att det även finns andra faktorer än luftföroreningar som kan skapa osäkerheter i resultatet. Det finns få studier gjorda vad gäller fertilitet och påverkan av luftföroreningar, särskilt hos kvinnor, och fler studier skulle behöva göras för att säkerställa hur stora riskerna är (Hollingsworth & Nadadur 2015).
Partiklar
Att exponering för partiklar leder till ökade sjukdomsfall och tidigare död är ett samband som många studier stöttar och har hittat bevis för (Forsberg et al. 2005; Hollingsworth & Nadadur 2015). Partiklar som PM2,5är så små att de vid inandning kommer långt ner i lungorna
(Eneroth et al. 2019) och kan vid höga halter leda till svåra lung-, hjärt- och kärlsjukdomar (Hollingsworth & Nadadur 2015; McNeill 2019) och är enligt Olstrup et al. (2018a) den femte största riskfaktorn för en förkortad livslängd. Forsberg et al. uppskattar i artikeln Comparative Health Impact Assessment of Local and Regional Particulate Air Pollutants in Scandinavia från 2005, att långtidsexponering av partikelhalterna i Sverige leder till ungefär 5300 fall av för tidig död med en förkortad livslängd på upp till 10 månader. Utav dessa uppskattas 600 ske på landsbygden och resterande i tätorter. Forsberg et al. beskriver även effekten av de partiklar som transporteras med vinden till Sverige. Det har uppskattats att dessa partiklar orsakar ungefär 3500 fall av för tidig död varje år hos den svenska
befolkningen med en förkortad livslängd på upp emot 7 månader (Forsberg et al. 2005).
Partiklar anses vara den hälsofarligaste av luftföroreningar människor exponeras för, vilket kan ses på effekten de har på dödsfall kopplade till luftföroreningar. Enligt WHO kan en minskning från 70μg/m3 till 20μg/m3 minska dessa dödsfall med 15% (Hertel & Goodsite 2009). Det är erkänt att höga halter av partiklar kan leda till akuta hälsoproblem men WHO har, i en granskning av luftföroreningars hälsopåverkan, kommit fram till att även låga halter av partiklar kan vara en betydande hälsorisk för människor (Forsberg et al. 2005).
Kväveoxider
Kväveoxider är skadliga och irriterar luftvägarna (Naturvårdsverket 2017) men påverkar också, vid höga halter, lungfunktionen negativt (Hertel & Goodsite 2009).
Långtidsexponering av kväveoxid har även visat sig kunna ha liknande påverkan på förtidig död som höga halter av partiklar. Störst påverkan har setts på barn, redan vid låga halter (Naturvårdsverket 2019a), där kväveoxid ökar risken för bronkit, särskilt hos astmatiska barn (Hertel & Goodsite 2009; Naturvårdsverket 2018b).
Ozon
Effekten av ozon varierar eftersom människor är olika känsliga, men det är erkänt att ozon kan irritera luftvägarna och påverka andningssystemet negativt. Effekterna är särskilt skadliga för människor som lider av astma. Exponering för ozon har visat att antalet människor som lagts in på sjukhus ökat och att det finns ett samband mellan ozon och en ökad dödlighet.
Detta fenomen gäller inte enbart för exponering av högre halter. Även vid lägre halter kan ozon göra skada, särskilt vid långtidsexponering i relativt låga halter (Naturvårdsverket.
2018b; Naturvårdsverket 2019a; Olstrup et al. 2019).
METOD
För kraven på kommunerna över kontroll och rapportering, hämtades informationen främst från Naturvårdsverkets handbok om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (Naturvårdsverket 2019a), Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2016:9) och
luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477).
Strukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med kommuner i Västmanlands län. Detta för att ta reda på hur kontroll och rapportering av luftkvalitet ser ut i länet. Samtliga 10 kommuner i länet kontaktades med en förfrågan om intervju. Intervjufrågorna var 17 stycken till antalet (bilaga 1) och riktade sig främst till de tjänstemän på kommunerna som ansvarar över luftmiljövården. Telefonintervjuer hölls med sex av kommunerna och för tre kommuner erhölls svar över mailkommunikation. Gällande den sista kommunen beror svarsbristen på kontaktsvårigheter och svaren är baserade på kort information över telefon.
Information om hur kontroll och rapportering görs finns inte redovisat hos alla kommuner.
Om undersökningen gjorts genom enkäter hade risken funnits att svaren inte varit lika utförliga och intervjuer ansågs därför vara det bästa tillvägagångsättet. Intervjuerna analyserades genom en tematisk strategi (Hallin & Helin 2018) för att kunna strukturera kommunernas svar och se mönster, och för att kunna beskriva hur situationen ser ut i kommunerna och länet idag.
RESULTAT
Kommunernas kontrollkrav
Varje kommun ansvarar för att kontrollera och rapportera luftkvaliteten i den egna
kommunen, framförallt i tätorterna, för att se till att miljökvalitetsnormerna, med några få undantag, inte överskrids. Miljökvalitetsnormerna för ozon ansvarar istället Naturvårdsverket för att kontrollera. Det är även Naturvårdsverket som ansvarar för kontrollen av kväveoxider, svaveldioxid och partiklar (PM2,5) i regional bakgrund. Kontroll av halterna för dessa tre i tätorterna ansvarar kommunerna för. Kommunerna kan välja att själva ansvara för kontroll och rapportering eller att samverka med flera kommuner. Dessa kontroller kan utföras på flera olika sätt, genom mätning, modellering eller objektiv skattning på områden som är
representativa för halterna av luftföroreningar och för människors exponering för dem (Naturvårdsverket 2019a).
Kontrollmetoder
Enligt 26§ Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) ska kontrollen ”ske genom mätningar, beräkningar eller skattning, genom analyser samt genom redovisningar och rapportering”.
Vilken typ av kontroll och hur omfattande den bör vara beror på befolkningsmängden i kommunen, tidigare mätningar samt om kommunen samverkar med andra (Naturvårdsverket 2019a). Det första steget vid kontroll av luftkvaliteten i en kommun, om det aldrig gjorts förut, är att genomföra en grundläggande kartläggning, vilket meddelas i Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2016:9). Genom kartläggningen får kommunen reda på om det finns problem med luftkvaliteten och i så fall vilka luftföroreningar det gäller, vilka källorna är och var de befinner sig. Utifrån kartläggningen kan sedan en kontrollstrategi tas fram med vilken utrustning man ska använda sig av, i vilket antal och var man ska placera den. Data från de olika kontrollerna, mätningar, beräkningar eller skattning, skickas sedan av kommunerna till SMHI som är datavärd för luftkvalitet på uppdrag av Naturvårdsverket.
SMHI tar emot, sammanställer, lagrar och redovisar luftkvalitetsdata Naturvårdsverket 2019a).
Luftkvalitetskontroll i form av mätning delas upp på tre sätt, kontinuerlig mätning, indikativ mätning och övrig mätning. Kontinuerliga mätningar är mätningar som ska pågå kontinuerligt under ett kalenderår på en och samma plats. I regel ska den här typen av mätning utföras i kommuner med mer än 10 000 invånare om halterna av föroreningar överskrider den lägsta utvärderingströskeln. Undantag finns för de kommuner som inte samverkar och de med färre invånare, så länge ingen miljökvalitetsnorm överskrids. Kontinuerliga mätningar är att föredra eftersom de ger en helhetsbild av hur situationen ser ut där man också tydligare kan se
fluktuationer över året (Naturvårdsverket 2019a). Indikativa mätningar är en något enklare metod och innebär att mätningarna sker på en och samma plats men under minst 51 dagar om året. Dessa dagar kan fördelas på olika sätt på ett år. Det viktigaste är att se till att
mätningarna är så pass informationsomfattande att man tydligt kan avgöra om någon
miljökvalitetsnorm överskrids (Naturvårdsverket 2019a). Det finns flera mätmetoder som inte når upp till den kvalitet och de krav som de kontinuerliga och indikativa mätningarna gör men som ändå är betydelsefulla på flera sätt. De kan till exempel användas i den inledande
kartläggningen, användas som ett sätt att bekräfta modellberäkningar, fungera som ett underlag för objektiv skattning eller för att se om man når miljömålet för frisk luft. Själva mätningarna kan bland annat vara mätningar som bara pågår över en månad, eller
halvårsmätningar som bara visar hur luftkvaliteten ser ut vid just den halvan av året.
(Naturvårdsverket 2019a).
För kontrollmetoden beräkning finns det olika typer av beräkningsmodeller som varierar mellan väldigt enkla och riktigt avancerade. Ett exempel på en sorts modell är
emissionsdatabaser som visar geografiskt kartlagda utsläppskällor. Ett annat exempel på beräkningsmodeller är emissionsmodeller. Med dessa kan man se hur stora utsläpp en särskild aktivitet skapar, till exempel vägtrafiken. Med spridningsmodeller kan man se hur
luftförorenande ämnen sprider ut sig och transporteras med vinden (Naturvårdsverket 2019a).
För objektiv skattning ligger grunden i den inledande kartläggningen där man undersöker om halterna ligger över den lägre utvärderingströskeln. Så länge halterna inte överstiger den får kontrollen av luftkvaliteten göras genom skattning eftersom syftet med metoden är att undersöka att halterna fortfarande inte överstigit tröskeln. Objektiv skattning har inte särskilt höga kvalitetskrav på grund av svårigheterna att få fram ett tillräckligt exakt resultat.
(Naturvårdsverket 2019a).
Begreppet utvärderingströsklar, som nämnts tidigare, består av två nivåer, den övre och den undre utvärderingströskeln. Dessa fungerar som varningsintervall för halter som ligger under miljökvalitetsnormerna. Det finns olika kontrollkrav i förhållande till utvärderingströsklarna (Fig. 2). Beroende på vad tidigare mätningar och beräkningar visar i förhållande till de två utvärderingströsklarna, finns det olika bestämmelser som redogörs i
Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) 27§. Om värden från tidigare mätningar ligger över den övre utvärderingströskeln så ska kontrollen ske genom kontinuerliga mätningar (Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) 27§). Om värden från tidigare mätningar ligger emellan de två trösklarna, och kommunen ingår i en samverkan, ska kontrollerna ske genom kontinuerliga mätningar. För en kommun som ensamt kontrollerar luftkvaliteten räcker det att de utför indikativa mätningar. Om värden från tidigare mätningar ligger under den nedre tröskeln behöver kontrollen av luftkvaliteten endast göras genom beräkningar eller objektiv skattning. Dessa får även alltid användas som komplement vid mätningar. (Naturvårdsverket 2019a).
Figur 2. Figuren visar kontrollkraven beroende på var de uppmätta halterna placeras i förhållande till miljökvalitetsnormer och utvärderingströsklar.
Samverkan
Enligt luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) 26§ kan kommunerna välja att utföra kontrollen av luftkvaliteten själva, att samverka med andra kommuner
(luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477)) eller att anlita en konsult (Naturvårdsverket 2019a). Att samverka kan vara fördelaktigt av flera anledningar. Eftersom många kommuner har små organisationer och låga invånarantal så kan det vara svårt ekonomiskt och
kompetensmässigt att nå upp till dessa krav. Genom att kommuner bildar ett
samverkansområde eller ett luftvårdsförbund för att samarbeta med varandra kan man samla ihop resurserna som finns och skapa en större kompetens än vad kommunerna har själva. Ett samarbete leder till minskat resursbehov i form av personal och att kraven på
luftkvalitetskontrollerna sänks när det gäller antalet mätstationer som behöver placeras ut, vilket ger ekonomiska fördelar. Samverkningsområdet bestämmer själva vem som ska göra kontrollerna. En eller flera kommuner kan ansvara för att genomföra hela eller delar av kontrollen, länsstyrelsen kan göra den åt kommunerna eller man kan dela upp ansvaret så att vissa delar genomförs enskilt hos kommunerna medan andra genomförs gemensamt i
samverkan (Naturvårdsverket 2019a).
Om samverkan sker i form av ett luftvårdsförbund finns det möjligheter att bredda luftkvalitetsarbetet till att omfatta mer än bara kontroll och rapportering. Länsstyrelser, industrier och företag kan vara med i förbundet och på så sätt kan man tillsammans skapa en helhetsbild av hur luftkvaliteten är i området samt samarbeta med åtgärder för att förbättra den. Länsstyrelsen kan få material och data för att underlätta planläggning och kan bidra med information om arbetet med att nå miljömålen där frisk luft är ett av dem (Naturvårdsverket 2019a).
Luftmiljövård i Västmanlands läns kommuner
I Västmanlands län finns 10 kommuner där Västerås kommun är den största till invånarantal.
Den största staden är Västerås (Regionfakta 2019). I Västmanland finns Västmanlands läns luftvårdsförbund som bildades år 1993 och som idag består av alla länets kommuner, utom en, samt större företag och organisationer i länet (Västmanlands läns Luftvårdsförbund 2016).
Intervjuerna inleddes med frågor gällande personen/personerna som är ansvariga för
luftvårdsarbetet i kommunen. Det var endast tre av 10 kommuner, Västerås, Sala och Köping, som hade någon anställd där kontroll av luftmiljövård ingick i arbetet. I dessa kommuner var det generellt en person som hade det här ansvaret men vissa delar av arbetet kunde ligga fördelat på andra. Hur stor del av tjänsten som var tillägnad arbete med luftmiljö varierade.
Västerås kommun uppgav att det gällde 50% av tjänsten där medan Sala kommun uppskattade delen av tjänsten till 5% och Köping kommun uppskattade det till en till två timmar i veckan. För resterande kommuner var det svårt att få tag i någon som hade möjlighet att svara på frågor gällande luftmiljövård. För dessa såg situationen lite olika ut. I Kungsör, Hallstahammar, Surahammar och Skinnskatteberg fanns det ingen anställd för arbete med luftmiljövård och luftkvalitetskontroll. Arboga hade för närvarande inte någon anställd för den här sortens frågor eftersom den som tidigare hade tjänsten nyligen slutat och de inte hunnit hitta en ersättare än. Fagersta och Norbergs kommuner ingår i ett samarbete med Avesta kommun i Dalarna där man slagit ihop kommunernas bygg- och miljöförvaltningar till det gemensamma Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning. Förvaltningen berättar att det för Avestas del finns ett mätförbund i Dalarnas luftvårdsförbund som tar hand om luftövervakningen och rapporterar in data men att det för Fagersta och Norbergs del inte finns någon som sköter det här.
Luftkvalitetskontroll och rapportering
Varje kommun frågades om hur de utför sin luftkvalitetskontroll och rapportering. För Västerås sker rapporteringen till datavärden genom kontinuerlig mätning som görs via
konsult. För kommunen görs det även beräkningar och skattningar men detta är ingenting som skickas in. Det finns i kommunen ett beräkningsprogram som inte används så ofta och
beräkningarna görs oftast av konsulter. Det görs även indikativa mätningar med några års mellanrum, som kommunen utför själva, för att hålla koll på trenderna för luftförorenande ämnen. I Sala kommun görs kontrollen främst genom objektiv skattning men det görs även mätningar och modellberäkningar av kommunen själv. I Köping kommun görs kontrollen enbart genom mätningar. Mätningarna tillhandahålls av IVL Svenska Miljöinstitutet. För Kungsörs kommun görs kontroll och rapportering helt via konsult. Structor Miljöteknik AB förklarar över mail att det inte görs några mätningar i Kungsörs kommunoch att det görs en objektiv skattning för rapporteringen. Arboga kommun förklarade via mail att det inte genomförts några mätningar i kommunen de senaste åren ochatt det år 2017 gjordes en kartläggning av luftkvaliteten som visade att kontrollen i fortsättningen kan göras genom objektiv skattning. En skattning ska då genomföras även i år men vem och hur denna ska göras är ännu inte klarlagt.
I Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg görs det ingen kontroll av luftkvaliteten och det sker inte heller något aktivt luftvårdsarbete, berättar Västmanland-Dalarna miljö- och
byggförvaltning och Skinnskattebergs kommun. Bygg- och miljöförvaltningen i
Hallstahammar förklarar att det i kommunen inte sker något aktivt arbete med luftmiljövården förutom tillsyn för större verksamheter med utsläpp till luft där gränsvärden i tillstånden kontrolleras. De berättar att det vid ett tillfälle för några år sedan gjordes en
bakgrundsmätning tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet men att kontroller nu sker efter begäran, ofta i samband med länsprojekt, och att det då sker via upphandling.
Hallstahammar kommer på Naturvårdsverkets begäran rapportera för det gångna året.
Miljökontoret på Surahammars kommun förklarade att de inte har något riktigt aktivt arbete med luftkvalitetskontroll. På grund av svårigheter att komma i kontakt med kommunen kan ingen vidare information om kommunens arbete gällande kontroll och rapportering redovisas.
Kostnader
Det var endast 2 kommuner, Västerås och Köping, som hade och kunde uppskatta hur mycket pengar de lägger på arbete med luftmiljövård varje år. De båda kommenterade att det är svårt att veta exakt och att det beror mycket på hur man räknar och vad man inkluderar. Västerås kommun berättade att de betalar 300 000 kr för mätningarna som konsulterna utför och 50 000 kr för beräkningsprogrammet de har. Arbetstid samt en del små åtgärder tillkommer också men för dessa kunde det inte uppskattas någon summa. Köping kommun berättar att miljökontoret och tekniska kontoret delar på vissa kostnader och att det 2016 uppgick till 40 000 kr, plus lön för arbetstiden som det inte fanns en uppskattad siffra på vid tillfället.
Kunskap och brister
Kommunerna frågades om hur de uppskattar sin kunskapsnivå vad gäller krav som beskrivs i politiska riktlinjer för arbete med mätning och rapportering av luftkvalitet, regelverk och vad arbetet innebär. De generella svaren från hälften av kommunerna var att kunskapsnivån var
“okej”, att den är “hyfsad”, “inte på topp” och att den “skulle kunna vara högre”. Västerås kommun beskrev det som “Vad det gäller lagar och regler så tycker jag att vi vet vad som gäller och vi försöker uppfylla vad som krävs av oss. Men sen allt annat kring, var uppstår det och vad kan man göra åt det och hur mycket borde man göra och sådär, där behöver man ju alltid veta mer.” Kommunen förklarar också att den halvtidstjänsten som finns är all den tid kommunen lägger på det här arbetet och att de då, i jämförelse med Stockholm och Göteborg med fler resurser, ligger långt efter. Köping kommun beskriver det som att det finns en allmän kunskap men inga specialkunskaper. Kommunen berättar att de satt sig in i
administrationen, varit med på en kant i luftvårdsförbundet och läser på vid behov men att de skulle vilja gå någon kurs för att öka kunskaperna. På grund av anledningar som bland annat personalomsättning och att det inte fanns någon anställd för den här typen av frågor, finns det inget tydligt svar gällande kunskapsnivån från Arboga, Kungsör, Skinnskatteberg,
Hallstahammar och Surahammar. Skinnskattebergs kommun sammanfattar kunskapsnivån som “väldigt dålig”.
Kommunerna frågades också om de upplevde att det fanns några brister i deras arbete med luftmiljön och hur de skulle önska att det sköttes om de inte behövde tänka på kostnader.
Västerås kommun sa att det i idealvärlden skulle vara fler som arbetade med det här och att kompetensen skulle vara utspridd på olika förvaltningar. Fortsatt berättar en tjänsteman på kommunen att “Problemet med att jobba ensam är ju att det blir utifrån vad jag kan och vet och hittar på som vi borde göra, så det är ju den stora bristen tycker jag då.” Skinnskattebergs kommun, som i allmänhet inte utför något arbete med luftmiljön, nämner också att de skulle vilja ha en större kompetens på området och att de skulle önska att de hade någon med luftkvaliteten som sitt ansvarsområde och som accepterades ägna en viss tid åt det. I Sala kommun visar mätningar att utvecklingen går åt rätt håll men kommunen menar att det ändå är viktigt att de satsar på att bygga upp en högre kompetensnivå. En tanke är, enligt Sala kommun, att de skulle kunna vara med i ett större luftvårdsförbund men de ser samtidigt inte heller att de i nuläget har ett behov av det. Köpings kommun ser det som en brist att de inte gjort någon utvärdering av vad det är de mäter, vad det ger och hur och var mätningarna skulle kunna ge mer nytta. De tillägger att det kanske inte heller har funnits någon större nytta av det eftersom de länge legat under miljökvalitetsnormerna. De skulle gärna se att de gjorde mer modellering som ett verktyg i planering. På det sättet skulle de kunna ge mer belägg för det som de uttryckte var en vanlig standardfras, att “vi ligger långt under MKN och att det inte kommer påverka luftkvaliteten i tätorten.”
Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning sa att det finns massor med brister eftersom arbetet inte sköts för Fagersta och Norberg. Problemet, förklarar de, är att det är oklart om det
är dem, på denna samarbetande förvaltning, som ska sköta arbetet med luftkvaliteten eller om det är de enskilda kommunerna som ska göra det. På Hallstahammars kommun menar man att det såklart alltid finns mer man skulle kunna göra om resurserna fanns.
Samarbeten och luftvårdsförbundet
Vad gäller samarbete med de andra kommunerna i länet så var det generella svaret hos kommunerna att det huvudsakligen sker via luftvårdsförbundet. Kommunerna frågades om hur de skulle vilja se att Västmanlands läns Luftvårdsförbund utvecklades samt vad de skulle vilja få ut av sitt medlemskap i förbundet. De kommuner som haft möjlighet att ge svar på den här frågan har alla tagit upp att de skulle vilja få mer hjälp av luftvårdsförbundet. Flera av dem ser gärna att det är förbundet som sköter mätningar, kontroller och rapportering åt de kommuner som vill det eller att det åtminstone ska finnas möjlighet att få stöd och hjälp med detta genom eventuella handlingsplaner och program. En annan punkt som tas upp är att luftvårdsförbundet skulle kunna öka samarbetet och kommunikationen mellan kommunerna inom luftvårdsfrågor. Västerås kommun tar upp att kurser och kompetensutveckling av förbundet skulle vara av intresse och att det även är ett bra sätt för kommunerna att kunna knyta kontakter och träffa andra som jobbar med liknande frågor. Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning säger att de skulle vilja att det fanns stöd för kommunerna i bedömningar för, till exempel, planläggning av nya bostadsområden vad gäller riskfaktorer som kan medföra sämre luftkvalitet. De sa också “Att få stöd med det när man sitter med det själv, så istället för att det är en konsult då som ska göra någon mera utredning så skulle det vara bra att kunna ha någon att kunna rådfråga.” Köping kommun tog även de upp att de skulle vilja ha stöd i tolkningar och kompetensutveckling samt hjälp från någon man kan vända sig till angående modellering. Tjänstemannen på kommunen fortsätter med att i intervjun säga “[...] jag känner att jag mäktar liksom inte med att börja med några såna här saker. Jag har alldeles för lite tid i min tjänst för det.”
DISKUSSION
Studiens syfte var att undersöka om, och hur, Västmanlands läns kommuner utför kontroller och rapportering av sin luftkvalitet. Resultatet visar att luftkvalitetskontrollen i vissa
kommuner är bristfällig. I kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg sker det för närvarande ingen form av kontroll eller arbete med luftkvaliteten. Vad gäller Fagersta och Norberg beror det här på att det finns en förvirring både från Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltnings sida och från kommunernas sida där de båda tror att det är de andra som har ansvaret. Det här verkar ha lett till att luftvårdsarbetet står helt stilla. I Skinnskatteberg finns det ingen som hanterar luftkvalitetsfrågor, de är medlemmar i Västmanlands läns
Luftvårdsförbund men förutom det verkar luftvårdsarbetet även här stå stilla. Inte heller i Kungsör har man någon anställd för att hantera luftkvalitetsfrågor och man har här valt att använda sig av konsulttjänst istället. Flera kommuner, bland annat Arboga och
Hallstahammar uppgav att de på grund av personalomsättning inte har personal och kompetens på det här området.
Enligt vad som framgick av intervjuerna är personalbristen ett klart problem, något flera kommuner också nämnde som sin största brist i arbetet med luftmiljövård. Eftersom flera kommuner uppgav att de endast har en person som i sin tjänst har någon form av huvudansvar för kontroll och rapportering, så hamnar kommunerna i en problematisk situation om den här personen skulle välja att avsluta sin tjänst. Kommunen skulle då ha de årliga
rapporteringskraven på sig utan någon i kommunen att utföra dem. Det är precis den här
situationen Arbogas kommun befinner sig i då den tidigare handläggaren slutat och de ännu inte har någon ny på plats och för närvarande inte vet hur eller vem som ska göra detta. De personer hos kommunerna som kunde uppskatta hur stor del av deras arbetstid som var tillägnad luftmiljövård uppgav en relativt liten del förutom Västerås kommun som uppgav att en tjänsteman jobbar halvtid med det. De tog även upp en viktig punkt angående att man koncentrerar kompetensen med en enda person. Arbetet sker då utifrån vad just den personen tycker och kan utan att det sker någon diskussion eller överläggning med någon annan lika insatt. Flera av tjänstemännen nämnde även att de inte kände att de hade tid att, till exempel som Köping kommun tog upp, sätta sig in i och lära sig mer om modellering, eller utvärdera och se över hur arbetet sköts. Å andra sidan, eftersom luftvårdsarbetet hos kommunerna idag inte motsvarar en heltidstjänst, kan det verka svårmotiverat att utöka antalet tjänster på det här området.
Västerås kommun nämner i telefonintervjun att de inte riktigt tror att ämnet luftmiljövård tas på allvar eftersom de inte haft några stora problem med luftföroreningar genom åren. Om man tittar på tidigare studier om luftföroreningar, till exempel Adams & Kanaroglou (2015) och Xu, Chen & Ye (2013), har en stor del fokuserat på problemet globalt eller på områden och städer i världen där luftföroreningar faktiskt orsakar ett betydligt större problem än i Sverige. Även studier utförda i Sverige har framförallt fokuserat på större städer så som Stockholm, Göteborg och Malmö (Olstrup et al. 2018a; Segersson et al. 2017). Som IVL tar upp i ett pressmeddelande (2013) så är det inte många kommuner som överskrider
gränsvärdena och de som har gjort det har varit större städer i Sverige. Det finns därför en risk att kommunerna generellt inte lägger lika stor vikt på luftmiljövården som de borde.
Forskaren Karin Persson säger, i samma pressmeddelande från IVL (2013), att det är vanligt att tro att det endast är stora städer som kan ha svårigheter med luftkvaliteten men att fallet inte är sådant. Bara för att inga gränsvärden överskrids behöver inte det betyda att
luftkvaliteten är god. Flera rapporter (Forsberg et al. 2005; Hollingsworth & Nadadur 2015;
Olstrup et al. 2019) visar att även relativ låga halter av luftföroreningar som kväveoxider, ozon och partiklar kan leda till en rad sjukdomar och förvärra situationen betydligt för de som redan lider av, till exempel, astma och KOL. Dessa relativt låga halter har till och med visats kunna leda till förkortad livstid.
På grund av bland annat personalomsättning, var det inte alla kommuner som hade någon som ansvarar över luftkvalitetskontroll och rapportering. Intervjun fick då göras med den näst bäst lämpade eller någon annan på kommunen som någorlunda kunde svara på frågorna (bilaga 1).
Det kan, på grund av det här, finnas en osäkerhet i viss information. I svaren som redovisas i rapporten framställs det, i flera av dessa fall, om det finns eventuella osäkerheter, på ett sådant sätt att det inte påverkar rapportens resultat. Att dessa osäkerheter på ställen framträder och att det på vissa kommuner inte finns någon bra lämpad att svara på frågor som dessa, är ett resultat i sig.
Slutsats
Trots att det kanske inte finns någon större risk, för de flesta kommuner i Västmanlands län, att överskrida gränsvärdena bör luftmiljövården tas på allvar för att se till att invånarnas hälsa inte riskeras. I de kommuner där arbetet med kontroll och rapportering inte sköts bör man se över detta så snart som möjligt. Kommunerna kom med flera förslag på hur de vill se att luftvårdsförbundet utvecklas. Tydligt var att de vill ha mer hjälp och stöd från förbundet, framförallt i bedömningar, planering, modellering, rådfrågning och kompetensutveckling.
Flera vill gärna att förbundet helt tar över kontroll och rapportering från kommunernas ansvar. I Västmanlands läns Luftvårdsförbund bör man i utvecklingen ta till sig de här punkterna och förslagen som kommunerna kommit med. Detta för att se över vad för hjälp
och tjänster förbundets medlemmar kan tänkas erbjudas och hur arbetet i förbundet i
framtiden ska gå till. Vad som framstår som viktigt är att man i förbundet ser till att ta sin roll, som samlingsplats och förbindelse för kommunikation och samarbete vad gäller
luftvårdsfrågor kommunerna emellan, på större allvar. Det är tydligt att kommunerna behöver öka kommunikationen och samarbetet med varandra för att inte känna sig lika ensamma och överväldigade i arbetet. Det här arbetet har belyst flera områden där det för luftvårdsförbundet finns förbättringspotential och dessa kan fungera som en bra inledning i utvecklingsarbetet av förbundet.
TACK
Jag vill tacka mina två handledare, Robert Axelsson på Länsstyrelsen i Västmanlands län och kursansvarig Karin Bengtsson, för all hjälp med examensarbetet. Jag vill också tacka alla Västmanlands kommuner för att de ställt upp på intervjuer och tagit sig tid att svara på mina frågor. Jag vill även tacka Maria Fredriksson, examinator för det här arbetet, för hennes hjälpande kommentarer i återkopplingen. Slutligen vill jag tacka Karl Wallsten och hela min familj för att de stöttat mig under arbetets gång men även genom hela min utbildning.
REFERENSER
Adams, M.D. & Kanaroglou, P.S. 2015. Mapping real-time air pollution health risk for environmental management: Combining mobile and stationary air pollution monitoring with neural network models. Journal of Environmental Management, 168: 133-141.
https://doi.org/10.1016/j.jenvman.2015.12.012
Arbets- och miljömedicin i Örebro. 2018. Miljö och hälsa 2018. Örebro: Arbets- och miljömedicin.
Brydolf, M. & Sjövall, B. 2019. Bakgrundshalter av partiklar (PM10, PM2,5) och kväveoxider (NOx, NO2) vid Alva Myrdals gata 5 i Eskilstuna (Rapport 3:2019). Stockholm: SLB- analys. http://slb.nu/slb/rapporter/pdf8/slb2019_003.pdf
Eneroth, K., Hurkmans, J., Hagberg, C. & Burman, L.2019. Luften I Stockholm (17:2019).
Stockholm: SLB-analys.http://slb.nu/slb/rapporter/pdf8/slb2019_017.pdf
Forsberg, B., Hansson, H.-C., Johansson, C., Areskoug, H., Persson, K. & Järvholm, B. 2005.
Comparative Health Impact Assessment of Local and Regional Particulate Air Pollutants in Scandinavia. Ambio, 34(1): 11–19.
Hallin, A. & Helin, J. 2018. Intervjuer. 1:1 uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Hertel, O. & Goodsite, M.E. 2009. Urban Air Pollution Climates throughout the World. Air Quality in Urban Environments, 1-22. https://doi-
org.ezproxy.its.uu.se/10.1039/9781847559654
Hollingsworth, J.W. & Nadadur, S.S. 2015. Preface. Air Pollution and Health Effects.
https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1007/978-1-4471-6669-6
IVL Svenska Miljöinstitutet. 2013. Så är luftkvaliteten i Sveriges kommuner.
Pressmeddelande 2013-10-31.
https://www.ivl.se/toppmeny/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelande---arkiv/2013- 10-31-sa-ar-luftkvaliteten-i-sveriges-kommuner.html Hämtat 2019-05-14.
Kuschner, W. G & Paintal, H. S. 2012. History of Air Pollution. Friis, R. H. (Red.) The Praeger Handbook of Environmental Health, 3: 1362–1382.
Mannerling, A.-M. & Hagström, K. 2017. Hälsorelaterad miljöövervakning, Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Lindesberg 2016. Örebro: Arbets- och
miljömedicin, Region Örebro län.
https://www.regionorebrolan.se/sv/uso/Patientinformation/Kliniker-och-enheter/Arbets-- och-miljomedicinska-kliniken/Publikationer/Rapporter/
McNeill, V.F. 2019. Addressing the Global Air Pollution Crisis: Chemistry’s role. Trends in Chemistry, 1(1): 5–8.https://doi.org/10.1016/j.trechm.2019.01.005
Naturvårdsverket. 2017. Kväveoxider (NOx).
https://utslappisiffror.naturvardsverket.se/Amnen/Andra-gaser/Kvaveoxider/ Hämtad 2019-05-13.
Naturvårdsverket. 2018a. EU:s luftkvalitetsdirektiv.
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-internationellt/EUs- miljooarbete/Luftvardspolitik/EUs-luftkvalitetsdirektiv/ Hämtad 2019-05-06
Naturvårdsverket. 2018b. Marknära ozon.https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar- miljon/Klimat-och-luft/Luftfororeningar/Marknara-ozon/ Hämtad 2019-05-13.
Naturvårdsverket. 2019a. Luftguiden (version 4).https://www.naturvardsverket.se/Stod-i- miljoarbetet/Vagledningar/Luft-och-klimat/Miljokvalitetsnormer-for-
utomhusluft/vagledningsdokument/
Naturvårdsverket. 2019b. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft.
https://www.naturvardsverket.se/mknluft Hämtad 2019-05-06
NFS 2016:9. Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet. Stockholm:
Naturvårdsverket.
Olstrup, H., Forsberg, B., Orru, H., Spanne, M., Nguyen, H., Molnár, P. & Johansson, C.
2018a. Trends in air pollutants and health impacts in three Swedish cities over the past three decades. Atmospheric Chemistry and Physics, 18: 15705–15723.
https://doi.org/10.5194/acp-18-15705-2018
Olstrup, H., Johansson, C., Forsberg, B. & Åström, C. 2019. Association between Mortality and Short-Term Exposure to Particles, Ozone and Nitrogen Dioxide in Stockholm, Sweden. International Journal of Environmental Research and Public Health 16(6).
https://doi.org/10.3390/ijerph16061028
Olstrup, H., Johansson, C., Forsberg, B., Tornevi, A., Ekebom, A. & Meister, K. 2018b. A Multi-Pollutant Air Quality Health Index (AQHI) Based on Short-Term Respiratory Effects in Stockholm, Sweden. International Journal of Environmental Research and Public Health,16(1), artikel 105. https://doi.org/10.3390/ijerph16010105
Regionfakta. 2019. Ett urval av statistiken - snabbt och enkelt om regionen.
http://regionfakta.com/Vastmanlands-lan/ Hämtad 2019-05-22.
Segersson, D., Eneroth, K., Gidhagen, L., Johansson, C., Omstedt, G., Engström, A. &
Forsberg, B. 2017. Health Impact of PM10, PM2.5and Black Carbon Exposure Due to Different Source Sectors in Stockholm, Gothenburg and Umea, Sweden. International Journal of Environmental Research and Public Health, 14(7): 742.
https://www.mdpi.com/1660-4601/14/7/742
SFS 2010:477. Luftkvalitetsförordningen. Stockholm: Miljö- och energidepartementet.
Silvergren, S., Sjövall, B., Brydolf, M., Norberg, B., Norman, M. & Strömberg, P. 2016.
Halter av partiklar och kvävedioxid vid E4/E20 2015–2016 (9:2016). Stockholm: SLB- analys. http://slb.nu/slb/rapporter/pdf8/slb2016_009.pdf
Silverman, R.A. & Ito, K. 2009. Age-related association of fine particles and ozone with severe acute asthma in New York City. Journal of Allergy and Clinical Immunology, 125(2): 367- 373. https://doi.org/10.1016/j.jaci.2009.10.061
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). 2015. Smog.
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/smog-1.3924 Hämtad 2019-05-13.
Varotsos, C., Tzanis, C. & Cracknell, A. 2009.The enhanced deterioration of the cultural heritage monuments due to air pollution. Environmental Science and Pollution Research, 16(5): 590-592.https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1007/s11356-009-0114-8
Västmanlands läns Luftvårdsförbund. 2016. Om oss.http://vastmanlandsluft.se/om-oss Hämtad 2019-05-08.
World Health Organization (WHO). 2006. WHO Air quality guidelines for particulate matter, ozone, nitrogen dioxide and sulfur dioxide (Global update 2005). Genever: World Health Organization.
Xu, P., Chen, Y. & Ye, X. 2013. Haze, air pollution, and health in China. The Lancet, 382(9910): 2067.https://doi.org/10.1016/S0140-6736(13)62693-8
Personlig kommunikation
Arboga kommun. Mailkontakt 2019-05-15.
Hallstahammars kommun. Mailkontakt 2019-05-21.
Kungsör kommun. Mailkontakt 2019-05-06 Köping kommun. Telefonintervju 2019-05-15.
Sala kommun. Telefonintervju 2019-05-08.
Skinnskatteberg kommun. Telefonintervju 2019-05-21.
Structor Miljöteknik AB.Mailkontakt 2019-05-13.
Surahammar kommun. Telefonsamtal 2019-05-15.
Västerås kommun. Telefonintervju 2019-05-06.
Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning. Telefonintervju 2019-05-07.
SUMMARY
Air quality management in Sweden: A case study from Västmanland
Air pollution in high levels has a negative impact on people, the environment, infrastructure and cultural heritage and has reached dangerously high levels in several areas of the world.
Contemporary research has focused on areas and major cities in the world that generally have more severe air pollution. In Sweden, some research has been done on big cities in the
country, such as Stockholm, Gothenburg and Malmö. Although the biggest sources of emissions are found in larger cities, it is not just big cities that have problems with air pollution. Smaller places may also have problems with air quality, especially when it comes to elevated particle and nitrogen dioxide levels.
The purpose of this study is to investigate whether and how Västmanlands county municipalities carry out monitoring and reporting of their air quality. The study has also looked into what the requirements for monitoring are and how the municipalities work with measuring and reporting their air quality at present. This work also aims to investigate why these requirements exist by looking at how air quality affects human health. The study was based on interviews with the persons responsible for air quality management in 10
municipalities in Västmanland County. For various reasons, interviews could not be held with all municipalities, and answers were received over mail instead. The study has been delimited to primarily look at air pollution from particles, nitrogen oxides and ozone.
Air pollution is not a new phenomenon, it has existed for as long as the earth itself. Natural air pollutants can, for example, be from volcanic eruptions, forest fires or dust particles.
Today the anthropological sources are behind the largest emissions of air pollutants. Air pollution as a health problem was brought to attention after the industrial revolution, when coal started being burned in the densely populated cities and thousands died. Nowadays the levels of pollutants are controlled through Sweden's membership in the EU where there are demands put on the countries about their air quality. The EU has two air quality directives that govern how Sweden as a member country works with their air quality. These are, among other things, applied in the Air Quality Regulation. The government has then issued
environmental quality standards for several substances in the outdoor air. These standards are limit values that must be followed, and which must not be exceeded.
From the air pollutants that have environmental quality standards, it is mainly particles and nitrogen dioxide that Sweden's municipalities struggle the most with. Particles are often referred to as PM2.5and PM10 which are used to describe the size of the particles. These particles are formed mainly by wear of roads and car tires, wood burning, incomplete combustion and exhaust gases from cars and other vehicles. The fact that much particles are formed in these situations is mainly due to the use of studded tires and sanding of the roads during the winter months. Air pollution comes mainly from local sources, but particles can travel long distances with the wind and parts of the particles formed in Europe travel with the wind to Sweden. The largest source of nitrogen oxides in urban environments is vehicle exhaust. The number of vehicles powered by diesel in Sweden has increased and they also release more nitrogen oxide than vehicles powered by gasoline. This, together with increased traffic, makes it difficult to reduce emissions of nitrogen oxide and levels in highly trafficked streets have in Sweden shown to exceed the environmental quality standard. When it comes to ozone, it is formed through photochemical production where the sunlight breaks down nitrogen dioxide from vehicle exhausts, which then forms ozone through a reaction with oxygen. The levels in Sweden are also affected by long-distance global transport of ozone from Europe.
Air pollution has long been a recognized cause of lung diseases and diseases associated with the respiratory system are among the most common diseases linked to exposure already at low levels. It is known today that air pollution also causes cardiovascular diseases, infectious diseases and types of cancer. There are a number of air pollutants that adversely affect human health, but those that have been shown to have the greatest effect, especially with regard to premature death, are PM2.5, PM10 and ozone.
Particles such as PM2.5are so small that they, when inhaled, reach far into the lungs and can lead to severe lung, cardiovascular and vascular diseases at high levels. The World Health Organization has concluded that even low levels of particles can be a significant health risk to humans. Particulate matter is considered to be the most hazardous of air pollution to people, as can be seen from the effect they have on premature deaths associated with air pollution.
Long-term exposure to particle levels in Sweden leads to approximately 5300 cases of
premature deaths with a shortened life span of up to 10 months. Of these, 600 are estimated to be in the countryside. Nitrogen oxides and ozone are harmful and irritate the airways but also adversely affect lung function and respiratory system. Long-term exposure to Nitrogen oxide and ozone has also been shown to have a major impact on premature death. Because of the health effects, each municipality is responsible for monitoring and reporting their own air quality to ensure that environmental quality standards are not exceeded. These controls should be performed by either measurements, modeling or objective estimation. The type of control depends on the population in the municipality, previous measurements and whether the municipality cooperates with others.
In Västmanland County, there are 10 municipalities in which Västerås municipality with the largest population. The results from the interviews showed that there were only 3 out of 10 municipalities, Västerås, Sala and Köping, who had an employee where monitoring of the air quality was included in their job description and there was mainly only one person working with this at the municipalities. For the remaining municipalities, for various reasons, there were no employees specifically for work regarding air quality management and air quality monitoring.
Regarding how the municipalities perform their air quality monitoring and reporting, there was great variation in the answers. In Västerås, Sala, Köping and Kungsör, monitoring is carried out either by measuring or objectively estimating by the municipality itself or through a consultant. Arboga and Hallstahammar are to carry out the monitoring but how and who will do it is unclear. No air quality control is carried out in Fagersta, Norberg and
Skinnskatteberg, nor is there any work with air quality management being done. The municipalities were asked about their level of knowledge regarding the requirements on monitoring and reporting air quality, as well as regulations. The general answers from the municipalities were "okay", that it is "decent", "not on top" and that it "could be higher".
Skinnskatteberg summed it up as "very bad". This was due to various reasons among the municipalities, but problems such as high staff turnover and lack of time were mentioned by several.
The result shows that the air quality control in some municipalities is heavily inadequate. In the municipalities of Fagersta, Norberg and Skinnskatteberg, there is currently no form of monitoring or work with the air quality. A concern that was brought up was that air quality management isn’t taken seriously since there hasn’t been any major problems with the air quality in the county. There are not many municipalities in Sweden that exceed the limit values and those who have done so have been larger cities. There is therefore a risk that the municipalities generally do not place as much importance on the air quality management as
they should. Several studies show that even relatively low levels of air pollution can lead to a number of diseases and even be shown to lead to shortened life.
Although the municipalities in Västmanland County do not exceed any limit values, the air quality management should be taken seriously to ensure that people's health is not put at risk.
In the municipalities where the work of monitoring and reporting the air quality is not managed correctly, it is something that should be reviewed as soon as possible. In the Västmanland County air quality association you should, in the further development, take in this information to see what further assistance and support they can offer their member municipalities.
BILAGA 1 Intervjufrågor
1. Vad heter du?
2. Hur länge har du jobbat med luftmiljövård?
3. Hur stor del av din tjänst jobbar du med luftmiljövård?
4. Har du någon utbildning för arbete med luftmiljövård?
5. Hur arbetar ni med luftmiljövård i kommunen?
6. Hur många är ni som jobbar med luftmiljövård?
7. Hur utför ni er luftkvalitetskontroll och rapportering? Mätning, modellberäkning, objektiv skattning?
8. Vem utför kontrollerna och rapporteringarna hos er?
9. Hyr ni in någon konsult som stöd i arbetet med luftmiljövård?
10. Hyr ni in någon konsult som stöd i bedömningar av luftkvaliteten för nyetableringar/miljötillstånd/fysisk planering?
11. Hur mycket pengar lägger ni på arbete med luftmiljö varje år? Antal tjänster?
Konsulter? Annat?
12. Hur är er kunskapsnivå inom området luftmiljövård? Gällande regelverk/ vad som ska göras och vad arbete med luftmiljö innebär? De krav som gäller för arbete med
mätning och rapportering av luftkvalitet?
13. Tycker ni att det finns några brister i hur ni arbetar med luftmiljövård idag? Om ja, beskriv dessa brister
14. Om ni inte behövde tänka på vad det kostar, hur skulle ni då önska att arbetet med luftmiljö sköttes i kommunen?
15. Hur samarbetar ni med andra organisationer, kommuner, företag eller andra med luftmiljöarbetet?
16. Hur skulle ni vilja att arbetet i Västmanlands läns Luftvårdsförbund utvecklades?
17. Vad skulle ni vilja få ut av ert engagemang i Västmanlands läns luftvårdsförbund?
Vilken typ av stöd? Kompetensutveckling? Annat?
