Biogasproduktion för miljö och ekonomi

för miljö och ekonomi

Resultat och erfarenheter av biogasåtgärderna inom

Klimatinvesteringsprogrammen (Klimp)

NATURVÅRDSVERKET Resultat och erfarenheter av biogasåtgärderna

inom Klimatinvesteringsprogrammen (Klimp)

Daniel Tamm Martin Fransson

Beställningar

Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Postadress: CM Gruppen AB, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/publikationer

Naturvårdsverket

Tel: 010-698 10 00 Fax: 010-698 10 99 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm

Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-620-6457-0

ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2011 Tryck: CM Gruppen AB, Bromma 2011

Omslag: Kaigan TBK AB. Foton små: Sten-Allan Östby, Hans Runesson, Hallbo, Malmö Stad, SCA Forest Products. Foto stor: Piia Doyle

Förord

Naturvårdsverket har finansierat utvecklingen av biogasområdet i Sverige genom klimatinvesteringsprogrammen (Klimp). Närmare 200 stycken av åtgärderna inom Klimp berör biogas med en total bidragsvolym på 622 mil-joner kronor. Biogasåtgärder inom Klimp har en stor geografisk spridning där 17 av Sveriges 21 län beviljats bidrag för en biogasrelaterad åtgärd. Omfattningen av finansieringen och behovet av att få en bild av effekterna av biogasåtgärderna inom Klimp motiverar en utvärdering av detta arbete. Syftet med utvärderingen är att belysa effekterna av biogasåtgärderna och sammanställa erfarenheter som har gjorts under programtiden.

Naturvårdsverket har gett teknikkonsultföretaget Biomil AB att genomföra utvärderingen. Uppdraget har två huvudsyften. För det första att samman-ställa och undersöka vilka miljöeffekter som biogasåtgärderna inom Klimp har bidragit till idag och kommer att bidra till i framtiden. Det andra är att undersöka hur Klimpåtgärderna har bidragit till teknikutveckling, systemin-tegration och andra dynamiska effekter i samhället. Goda exempel, erfaren-heter och nyckelfaktorer som lett till framgångsrika biogasprojekt ska fång-as upp och presenterfång-as för att på så sätt främja den fortsatta biogfång-asutveck- biogasutveck-lingen i Sverige.

Naturvårdsverket vill varmt tacka alla de intervjupersoner som delat med sig av kunskaper och erfarenheter och andra som lämnat underlag till utvärde-ringsarbetet.

Utvärderingsarbetet har utförts av ett konsultteam lett av Daniel Tamm (pro-jektledare) och Martin Fransson. En referensgrupp har varit knuten till arbe-tet. I den deltog Ulf E Andersson (beställarrepresentant) och Catarina Öst-lund från Naturvårdsverket, samt Kalle Svensson, Energimyndigheten, Da-niel Hellström, Svenskt vatten, Angelika Blom, Avfall Sverige, Helena Gy-rulf och Daniel Aulik, Energigas Sverige.

Författarna svarar ensamma för rapportens innehåll och slutsatser. Stockholm juli 2011

Innehåll

1.2.1 Sammanställning av slutrapporter och MIR 14

1.2.2 Enkät 15

1.2.3 Intervjuer 15

2 SAMMANSTÄLLNING AV BEFINTLIG DATA UR

MIR-DATABASEN 16

2.1 Biogasåtgärder inom Klimp 2003 till 2008 16

2.2 Regional spridning 17

2.3 Åtgärdernas spridning inom biogassystemets olika delar 18

2.4 Typ av huvudman 21

3 MILJÖEFFEKTER 23

3.1 Positiva miljöeffekter – reduktion av växthusgaser 23

3.1.1 Biogasåtgärdernas reduktion av växthusgaser 24

3.2 Negativa miljöeffekter – emissioner från biogassystemet 28

3.2.1 Metanemissioner 28

3.2.2 Lukt 30

3.3 Nationella miljökvalitetsmål 31

3.3.1 Begränsad klimatpåverkan 31

3.3.2 Frisk luft 33

3.3.3 God bebyggd miljö 34

3.3.4 Ingen övergödning 34

3.3.5 Bara naturlig försurning 35

3.3.6 Sammanställning 36

4 FORSKNING OCH UTVECKLING 37

4.1 Frågeställningar 37

4.2 Koppling till forskning och utveckling 38

4.3 Problem vid samarbetet med forskarvärlden 39

4.5 Enskilda iakttagelser 41

4.6 Vardagsrationalisering 42

4.7 Kunskapsöverföring och konkurrens 43

5 SYSTEMINTEGRATION OCH HELHETSSYN 46

5.1 Helsingborg 46 5.2 Göteborg 47 5.3 Lidköping 48 5.4 Linköping 49 5.5 Boden 50 5.6 Sammanfattning 50

6 HINDER, DRIVKRAFTER OCH DYNAMISKA EFFEKTER 52

6.1 Hinder 54

6.2 Drivkrafter 57

6.3 Rötrest 58

6.4 Dynamiska effekter 60

7 FRAMGÅNGSFAKTORER 64

7.1 Kartlägg och förstå biogasens värdekedja 64

7.2 Samverka 65

7.3 Involvera de offentliga aktörerna 65

7.4 Långsiktiga och genomarbetade affärsmässiga koncept 66 7.5 Kunskap kring tillståndsprocessen och regelverken 66

7.6 Arbeta parallellt 67

7.7 Rätt teknik för ändamålet 67

7.8 Rötrest 68

7.9 Arbeta aktivt med processutveckling 69

8 IAKTTAGELSER, SLUTSATSER OCH RÅD TILL AKTÖRER 71

8.1 Nationella beslutsfattare 72

8.2 Kommunala och regionala beslutsfattare 74

8.3 Anläggningsägare 74

9 UTBLICK 76

10 KÄLLFÖRTECKNING 77

11 BILAGA A: FÖRTECKNING ÖVER KLIMP-ÅTGÄRDER INOM

BIOGAS 78

13 BILAGA C: WEBBENKÄT ANONYM DEL 2 106

14 BILAGA D: URVAL AV BIOGASÅTGÄRDER FÖR EN

FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 112

Sammanfattning

År 2002 ersattes de lokala investeringsprogrammen (LIP) av klimatinvester-ingsprogrammet (Klimp) där fokus låg på minskade utsläpp av växthusgaser och effektivare energianvändning. Närmare 200 stycken av åtgärderna inom Klimp berör biogas och med en total bidragsvolym på 622 miljoner kronor motsvarar det en tredjedel av den totala bidragsvolymen inom Klimp. Syftet med utvärderingen är att belysa effekterna av biogasåtgärderna och sammanställa erfarenheter som har gjorts under programtiden. Resultatet kan användas som underlag vid utformningen av framtida statliga stöd, sam-tidigt som aktörer inom branschen kan lära sig av erfarenheterna och på så sätt skynda på utvecklingen.

Biogasåtgärder inom Klimp har en stor geografisk spridning där 17 av Sve-riges 21 län beviljats bidrag för en biogasrelaterad åtgärd. Det är dock två län som utmärker sig, Skåne och Västra Götaland som tillsammans beviljats ungefär hälften av den totala bidragsvolymen.

Åtgärderna skiljer sig mycket åt både vad gäller typ och omfattningen men två typer av åtgärder dominerar och har kategoriserats som antingen

Gas-produktion eller Trafik. 47 stycken åtgärder har identifierats inom kategorin Gasproduktion och denna kategori har beviljats ca 50 % av den totala

bi-dragsvolymen inom Klimp. Kategorin Trafik med åtgärder som fokuserat på uppgradering till fordonsgas, distribution och gasfordon omfattar 111 styck-en åtgärder och har tillsammans beviljats ca 40 % av dstyck-en totala bidragsvo-lymen.

Kvantitativt så har biogasåtgärderna bidragit till en minskning av utsläppen av växthusgaser med ungefär 170 000 ton CO2-ekv/år. Biogasåtgärderna har visat sig effektiva för att sänka utsläppen av växthusgaser och det är främst genom att vara en metod för produktion och användning av förnyel-sebara drivmedel inom transportsektorn. När biogas ersätter fossila drivme-del såsom bensin eller diesel så minskar emissionerna av luftföroreningar. Detta har visats i ett flertal studier som även visat att biogas leder till lägre utsläpp än andra förnybara drivmedel. Biogasens förmåga att reducera ut-släpp av luftföroreningar beror mycket på hur biogasen framställs och om biogas ersätter drivmedel i tunga eller lätta fordon.

Metanslip på produktions- och uppgraderingsanläggningar innebär en viss minskning av miljönyttan, vilket har räknats in i ovanstående siffra. En an-nan viktig aspekt i samband med biogasverksamhet är luktemissioner. När-boende fruktar att biogas ska orsaka luktstörningar vilket ofta har lett till motstånd vid lokalisering av nya anläggningar.

En fördjupande granskning av åtgärderna har baserats på dels en webbase-rad enkät för ett brett underlag där två tredjedelar av åtgärderna lämnat svar, dels på personliga intervjuer med utvalda åtgärder för en djupare förståelse av mer komplexa sammanhang.

Resultaten från enkäter och intervjuer visar att ett konkret samarbete mellan åtgärderna och den akademiska forskarvärlden förekommer relativt sällan. Bland orsakerna nämns bland annat olika tidsperspektiv, svårigheten att direkt tillämpa forskningsresultat i verksamheten samt även sekretess och konkurrens. De aktörer som har haft ett samarbete med den akademiska forskningen har däremot inte upplevt några samarbets- eller kommunika-tionsproblem.

Gemensamt för alla biogassystem är att de består av ett flertal delsystem (substrat, rötning, biogödsel, gasuppgradering, distribution, tankning) som ägs av flera olika aktörer. Verksamheterna i de olika delsystemen skiljer sig mycket åt och passar inte in i en enda aktörs verksamhetsområde. Det ställer stora krav på samordning mellan olika parter. De undersökta systemens aktörer verkar ha lyckats bra med kommunikationen och har ett bra arbets-klimat både internt och mellan företagen vilket är en förutsättning för att samarbetet ska leda till framgångsrika projekt. Även kommunikation, ut-bildning och marknadsföring gentemot slutkunden har visat sig vara avgö-rande ur ett helhetsperspektiv. Många av Klimp-programmen inkluderar åtgärder för folkbildning och information vars direkta effekt är svår att kvantifiera men som är minst lika viktiga som övriga länkar i kedjan. På samma sätt har kommunernas åtgärder för stöd av gasfordon bidragit till att biogasmarknaden kunnat ta fart.

De olika tekniska delsystemen behöver sammankopplas för att kunna skapa integrerade systemlösningar. På denna tekniska nivå finns det några områ-den som förtjänar speciell uppmärksamhet så som en väl optimerad styrning vilket krävs för att få ett bra samspel mellan anläggningsdelarna. Ett annat område som hänger ihop med styrningsproblematiken gäller behovet av tillräcklig buffertkapacitet mellan anläggningsdelarna.

Även andra aspekter som inte är specifika för Klimp-åtgärder har under-sökts. En viktig del i undersökningen är faktorer som gör att aktörer satsar eller inte satsar på biogasprojekt. Förutom problemet med ekonomisk lön-samhet så finns det framförallt ett stort behov av långsiktiga politiska signa-ler och skatterelaterade spelregsigna-ler. Även processen för miljötillstånd har lyfts fram som ett svårbedömt hinder för framdrift i projekten.

Det har visat sig vara svårt att göra en ekonomisk utvärdering av enskilda åtgärder. I kommunala projekt saknas det ofta en klar avgränsning till annan verksamhet, samtidigt som ekonomiska resultat allokeras till olika

verksam-heter inom organisationen. Privata aktörer agerar idag på en konkurrensut-satt marknad vilket gör att ytterst få är villiga att dela med sig av ekonomisk data. Istället för en ekonomisk utvärdering har därför mer kvalitativa fakto-rer som är viktiga för att biogasåtgärder ska vara framgångsrika arbetats fram. Utvärderingen har identifierat bland annat följande framgångsfaktorer för ett lyckat genomförande av biogasprojekt.

 Kartlägg och förstå biogasens värdekedja

 Skapa en samsyn kring biogasens nytta, och tydliga incitament för alla aktörer

 Involvera de offentliga aktörerna

 Långsiktiga och genomarbetade affärsmässiga koncept  Kunskap kring tillståndsprocessen och regelverken  Arbeta parallellt med flera utvecklingssteg

 Välj rätt teknik, beroende på bl a substrat och lokala förutsättningar  Skapa avsättning för rötresten

 Arbeta aktivt och kontinuerligt med processutveckling

Utvärderingen lämnar också ett antal generella råd till beslutsfattare på na-tionell, regional och lokal nivå samt anläggningsägare hur utvecklingen inom biogasområdet kan främjas.

Totalt sett har utvärderingen visat att Klimp-bidragen fungerar dels som ett ekonomiskt stöd men även som ett ”moraliskt” stöd genom att signalera att biogasen ses som en av politiken önskad och prioriterad teknik, vilket har spelat en viktig roll i utvecklingen av biogassektorn i Sverige.

Summary

In 2002 the Local Investment Programmes (LIP) was replaced by the Cli-mate Investment Programmes (Klimp) that focused on reducing greenhouse gas emissions and energy efficiency in Sweden. Almost two hundred pro-jects within Klimp were related to anaerobic digestion and the production of biogas and with a total volume of 622 million SEK (68 million EUR) it cor-responds to one third of the total budget of Klimp.

The purpose of the evaluation is to investigate the effects of the biogas pro-jects within Klimp and to compile experiences from the program. The result can be partly used to inform policy- and decision makers of future govern-ment subsidy programs, while the industry may learn from experience and thus accelerate the progress and development of the biogas sector in Swe-den.

Biogas projects within Klimp has a wide geographic spread, where 17 of Sweden's 21 regions received a grant for a biogas related project. However, there are two regions that stands out, Skåne and Västra Götaland, which together received almost half of the total 622 million SEK.

The biogas projects vary widely in terms of both type and extent, but two types of projects dominates and has been categorized as either Biogas

pro-duction or Traffic. Forty-two projects have been identified in the category Biogas production and this category has been granted about 50 % of the

total 622 million SEK. The category Traffic consists of projects that focused on upgrading biogas to vehicle fuel, distribution of gas and financial support for investment in gas vehicles. It includes 111 individual projects and to-gether they have been granted about 40% of the 622 million SEK.

A compilation of the biogas projects’ overall environmental impact in terms of greenhouse gas emissions show a total decrease of approximately

170 000 metric tonnes of CO2-equivalents per year. Biogas have proved effective in reducing greenhouse gas emissions and it is mainly by being an renewable option to the fossil fuel used in the transport sector. When biogas replaces fossil fuels such as gasoline or diesel it also reduces emissions of air pollutants. This has been demonstrated in several studies that also show that biogas results in lower emissions than other renewable fuels. Biogas ability to reduce emissions of air pollutants depends on how the biogas is produced and if the biogas replaces fossil fuel in heavy or light vehicles. Emissions of methane to the atmosphere from plants for anaerobic digestion and upgrading contributes to some reduction of the environmental benefits, which have been included in the calculations. Another important aspect of

the production of biogas by anaerobic digestion is odor emissions. The gen-eral public and neighbors are still concerned that biogas plants will cause problems with odor, which often has led to resistance from them when new facilities have been planned in the vicinity of populated areas.

The review of the projects have been based on both a web-based survey in which two-thirds of the projects provided answers, and partly on personal interviews with selected projects for a deeper understanding of the more complex questions.

Cooperation between the biogas projects and the academic research com-munity has been shown not to occur in that extent that was expected. Rea-son not to cooperate includes different time horizons, the difficulty of di-rectly applying research results in the operation of a plant as well as secrecy and competition. The actors that do work together with academic research did not experience any cooperation or communication problems.

Common to all of the biogas systems is that they consist of several subsys-tems (substrate, anaerobic digestion, bio-fertilizer, upgrading, distribution, refueling) owned by several different actors. The activities of the various subsystems are very different and do not fit in a single players activity. This demands coordination between different parties. The investigated systems operators seem to have succeeded well in communicating and have a good working climate both internally and between the companies which is a pre-requisite for the cooperation that will lead to successful projects. Communi-cation, education and marketing to end-customer have shown to be critical from a holistic perspective. Many Klimp programs include measures for public education and information whose direct effect is difficult to quantify but which are just as important as other activities. Similarly, the local action in support of gas vehicles contributed to the development of the biogas mar-ket.

The different technical subsystems need to be connected to create efficient integrated systems. On the technical level, there are some areas that deserve special attention such as optimized control system which is necessary to obtain an interaction between different parts of the plant. Another area that is related to control issues is the need of sufficient buffer capacity between the subsystems.

Other aspects that are not specific to Klimp related biogas projects have also been investigated. An important part of the study are factors that drives players to invest or not to invest in biogas projects. Apart from the problem to find profit without great financial risks, there is a great need for long-term policies and tax rules. The process for environmental permits have also been highlighted as a difficult barrier to surpass for the biogas projects.

It has proved difficult to make an economic assessment of the biogas pro-jects. With municipal projects, there is often not a clear demarcation to other activities and financial performance is allocated to different activities within the organization. Private companies are today acting in a competitive market which means that very few are willing to share financial data. So instead of an economic evaluation the report presents some qualitative factors shown important to the success or failure of biogas projects in Sweden:

 Identify and understand the value chain for the biogas system

 Create a consensus on the value of biogas and clear incentives for all actors in the system

 Involve the public actors

 Long-term and thoroughly analyzed business concepts  Knowledge of the permit processes and regulations  Work in parallel with several development stages

 Choose the relevant technical solutions, depending of the substrate and local conditions

 Create a market for the produced bio-fertilizer

 Work actively and continuously with quality and process develop-ment

The report also gives a few general recommendations to policy makers at national, regional and local level, and to plant operators of how the devel-opment of the biogas sector in Sweden can be promoted.

Overall the evaluation showed that Klimp not only serves as a financial support for biogas projects but also as a "moral" support that signals that biogas is seen as a desired and preferred technique at a national level. It also shows that Klimp has played an important role in the development of the biogas sector in Sweden.

1 Inledning

2002 ersattes de lokala investeringsprogrammen (LIP) av klimatinvester-ingsprogram (Klimp) för att bidragssystemet skulle fokusera på minskade utsläpp av växthusgaser och effektivare energianvändning. Riksdagen avsat-te under åren 2003-2008 knappt två miljarder kronor för stöd till klimatinve-steringar som minskar växthuseffekten. Det resulterade i 126 klimatinvester-ingsprogram i samtliga 21 län och en total investeringsvolym på 8 miljarder kronor. Sista ansökningsrundan för Klimp var hösten 2007 och genomfö-rande av Klimpprogrammen pågår till och med 2012.

Bidraget till Klimp bygger på samverkan mellan nationell och lokal nivå. Tanken är att kommuner, företag och andra aktörer ska stimuleras att göra långsiktiga investeringar som minskar miljöbelastningen och uppmuntrar lokalt engagemang och lokala initiativ. Genom att minska utsläppen av växthusgaser bidrar Klimp till att vi når det svenska klimatmålet, samtidigt som det stärker det lokala klimatarbetet.

Ett klimatinvesteringsprogram består av åtgärder som till största delen ut-görs av fysiska investeringar. Programmen löper under fyra år, och slutrap-porteras därefter. Då bestäms vilket slutligt bidrag som ska utgå till de som gjort investeringar, beroende på hur väl de lyckats uppfylla de mål som an-gavs i ansökan. Efter slutrapportering fattas beslut om slutliga bidrag löpan-de inom Naturvårdsverket.

Många av åtgärderna inom Klimp berör biogas och sammantaget motsvarar dessa åtgärder en betydande del av det totala Klimp-bidraget. Att få miljöef-fekter, ekonomi, teknikaspekter och dynamiska effekter av biogasåtgärderna är ett behov inte bara hos Naturvårdsverket utan också hos andra intressen-ter, som Energimyndigheten, branschorganisationer samt lokala och regio-nala aktörer.

Naturvårdsverket arbetar också med spridning av kunskap och erfarenheter från Klimatinvesteringsprogrammen genom att dels låta utföra olika slags utvärderingar och dels genom att ta fram goda exempel från programmen; dvs. identifiera enskilda åtgärder som har goda miljömässiga och ekonomis-ka effekter.

Utvärderingarna (som t ex denna utvärdering eller den tidigare utvärdering-en av biogasprojekt inom LIP-programmet) rör antingutvärdering-en specifika branscher eller mer generella eller övergripande frågor, som t.ex. resultatspridning eller i vilken omfattning klimatstrategier fungerar som drivkraft.

De goda exemplen väljs ut inom varje åtgärdsgrupp som t.ex. biogas. Tio procent av de mest lyckade projektresultaten väljs ut som ”Goda exempel”. Urvalet av de goda exemplen baseras på kriterier som miljönytta (t.ex. minskade växthusgasutsläpp) och god ekonomi (t.ex. lägre driftskostnader). Även projektets spin-off-effekter, möjliga överförbarhet och innovations-grad är urvalskriterier, tillsammans med en bedömning av långsiktig strate-gisk nytta för miljö, sysselsättning och regional utveckling.

En expertbedömning av samtliga projekt utifrån kriterierna har gjorts av konsulter verksamma inom respektive sakområde för att hitta de bästa pro-jektresultaten. Konsultbedömningarna har kvalitetssäkrats genom en dialog med kommunen eller annan huvudman för projektet. Dessa goda exempel är inte nödvändigtvis de bästa exemplen i alla avseenden som finns i Sverige, utan de är utvalda som de bästa resultaten från investeringsprogrammen Klimp och LIP, se Naturvårdsverkets hemsida

http://www.naturvardsverket.se/godaexempel.

1.1 Utvärderingens

syfte

Uppdraget har två huvudsyften. För det första att sammanställa och under-söka vilka miljöeffekter som biogasåtgärderna inom Klimp har bidragit till idag och kommer att bidra till i framtiden. Det andra är att undersöka hur Klimpåtgärderna har bidragit till teknikutveckling, systemintegration och andra dynamiska effekter i samhället. Goda exempel, erfarenheter och nyck-elfaktorer som lett till framgångsrika biogasprojekt ska fångas upp och pre-senteras för att på så sätt främja den fortsatta biogasutvecklingen i Sverige.

1.2 Utvärderingsmetoden

Utvärderingen har gjorts för att på bästa sätt möta de krav som ställts från Naturvårdsverket. Utvärderingen har utförts genom att stegvis bygga upp kunskapsunderlaget för att till sist utifrån insamlade data kunna bearbeta ovannämnda delområden. Arbetet med att bygga upp ett kunskapsunderlag har gjorts i tre huvudsteg, sammanställning av befintlig data (slutrapporter och MIR), enkäter och till sist intervjuer med åtgärdsägare.

1.2.1 Sammanställning av slutrapporter och MIR

Alla åtgärder identifierades och kartlades för att ligga till grund för utred-ningen. En kvantitativ sammanställning gjordes utifrån de data som är in-rapporterade i MIR samt slutrapporter från avslutade åtgärder.

1.2.2 Enkät

För att komplettera informationsunderlaget från sammanställningen av in-rapporterade data i MIR samt slutrapporter genomfördes en webbenkät. Alla åtgärdsägare inbjöds till att delta i enkäten. För att öka svarsbenägenheten på vissa frågor delades enkäten upp i en öppen del och en anonym del. Frå-gorna i enkäten finns i bilaga B Webbenkät del 1och bilaga C Webbenkät del 2.

1.2.3 Intervjuer

Utifrån det underlag som tagits fram genom sammanställningen och enkät-svaren valdes några åtgärder ut för vidare intervjuer (se bilaga D Förteck-ning över utvalda åtgärder för intervju). Fokus för urvalet har varit på hela program som innefattar flera åtgärder kopplat till både produktion, distribu-tion och användning av biogas. Utöver dessa program så har även några enskilda åtgärder inkluderats som är av intresse av andra skäl. För urvalet har det eftersträvats en spridning i geografi, storlek, användningsområde, ägare, teknik och substrat. Målet är att en fördjupad analys av dessa åtgärder ska ge en god bild av hur Klimpbidrag har påverkat utvecklingen av svensk biogasproduktion och användning.

Intervjuerna genomfördes därefter som ett målöppet samtal där en intervju-mall användes för att ledsaga och säkerhetsställa att relevanta frågor ställdes och besvarades, se bilaga E Intervjumall.

2

Sammanställning av befintlig

data ur MIR-databasen

Under åren 2003 till 2008 har Naturvårdsverket beviljat bidrag inom Klimp i fem ansökningsomgångar (år 2005 var ej ett ansökningsår). Åtgärderna inom ett beviljat program ska genomföras inom fyra år vilket innebär att de sist beviljade åtgärderna från 2008 kommer att vara slutrapporterade tidigast 2012. Ändringar kan ske i pågående program eller åtgärder och det före-kommer också att beviljade projekt läggs ned. Detta medför att den beräk-nade omfattningen av Klimp förändras något under genomförandetiden. Uppgifter för varje beviljad åtgärd finns sammanställda i MIR (Miljöinve-steringsregistret) som tillhandahålls av Naturvårdsverket. Underlaget i data-basen ändras allt eftersom åtgärder slutförs eller ändras. Utdraget ur databa-sen som följande sammanställning baseras på hämtades den 25/10-2010 då det fanns totalt 196 åtgärder med biogasanknytning varav 60 var slutrappor-terade (se bilaga A Förteckning över Klimpåtgärder inom biogas).

Det bör poängteras att det finns en osäkerhet i uppgifterna eftersom de till stor del baseras på förväntade resultat istället för faktiska för majoriteten av åtgärderna.

2.1

Biogasåtgärder inom Klimp 2003 till

2008

En sammanställning av alla biogasåtgärder som beviljats bidrag genom åren har gjorts och presenteras i tabell 1.

Tabell 1: Alla beviljade biogasåtgärder fördelat per år.

År Antal åtgärder Antal nedlagda Antal slut-rapporterade Miljörelaterad investering (Mkr) Bidrag (Mkr) Andel bidrag (%) 2003 30 3 30 245 61 25 2004 27 7 27 296 74 25 2005 - - - - 2006 51 0 3 466 117 25 2007 53 0 0 1098 212 19 2008 35 0 0 536 159 30 Summa 196 10 60 2640 622 24

Sammanlagt inom hela Klimp beräknas knappt 1,7 miljarder kronor ha be-viljats till 913 projekt i 126 program och 23 fristående projekt. Av dessa 1,7 miljarder kronor har 622 miljoner beviljats projekt med biogasanknytning vilket motsvarar cirka en tredjedel av de totala bidragen som beviljats inom Klimp.

2.2 Regional

spridning

En närmare undersökning av hur den regionala spridningen av beviljade bidrag ser ut presenteras i tabell 2 nedan.

Tabell 2: Biogasåtgärder länsvis fördelade.

Län Antal åtgärder Miljörelaterad investering (Mkr) Bidrag (Mkr) Blekinge 1 5 1,5 Dalarna * 1 0 0,0 Gotland 0 0 0,0 Gävleborg 0 0 0,0 Halland 8 101 29,0 Jämtland 5 44 12,3 Jönköping 11 101 28,6 Kalmar 8 79 20,4 Kronoberg 4 46 11,2 Norrbotten 1 22 8,4 Skåne 61 919 190,2 Stockholm 12 301 66,0 Södermanland 5 120 31,5 Uppsala 1 29 8,8 Värmland 5 58 16,2 Västerbotten 0 0 0,0 Västernorrland 0 0 0,0 Västmanland 2 10 1,7 Västra Götaland 44 602 146,2 Örebro 5 98 25,2 Östergötland 22 106 24,8 Summa 196 2 640 622,0 * Inget bidrag har betalats ut p.g.a. nedlagd åtgärd.

Av Sveriges 21 län så har 17 län beviljats bidrag för en biogasrelaterad åt-gärd inom ramen för Klimp. Dock är det stor skillnad i fördelningen mellan olika län eftersom några län har beviljats betydligt mer pengar än genom-snittet. Detta illustreras tydligare i figur 1 nedan.

Figur 1: Länsvis fördelning av beviljat Klimp-bidrag.

Figuren visar att i synnerhet två län, Skåne och Västra Götaland har bevil-jats ca 50 % av den totala summan. Det bör även påpekas att detta är regio-ner med en relativt hög befolkningsdensitet där ca 30 % av Sveriges totala befolkning återfinns. Det visas även i studien Den svenska biogaspotentia-len från inhemska restprodukter (Linné et al, 2008) att majoriteten av den svenska biogaspotentialen återfinns i dessa regioner vilket illustreras i figu-ren nedan.

Figur 1: Länsvis fördelning av den svenska biogaspotentialen från inhemska restprodukter (Linné et al, 2008).

2.3

Åtgärdernas spridning inom

biogas-systemets olika delar

Varje åtgärd som beviljats Klimp-bidrag har klassificerats av Naturvårds-verket. De identifierade biogasåtgärderna presenteras efter kategori och undergrupp i tabell 3 nedan.

Tabell 3: Tabell över alla kategorier och undergrupper.

Kategori Undergrupp Antal

åtgärder

Bidrag (Mkr)

Gasproduktion Rötning - samrötning av olika fraktioner 7 102,3 Rötning av slam 4 11,2 Rötning av avfall 5 32,7 Rötning av jordbruksrester 14 125,8

Kategori Undergrupp Antal Bidrag åtgärder _(Mkr)

Gasproduktion Rötning från livsmedelsavfall 6 45,5 Övrigt 11 22,8 Trafik Infrastruktur för biogas 48 171,2

Övriga fordon 4 7,2 Biogasfordon 56 71,7 Infrastruktur för andra alternativa drivmedel 3 10,9 Energi Biobränsle övrigt 1 0,8

Pellets 1 0,3 Biobränsle 3 2,5 Fjärrvärme 1 0,1 Elproduktion 1 0,6 Övrigt 5 2,4 Information Trafikrelaterad 10 7,0 Energirelaterad 2 0,7 Avfallsrelaterad 2 1,4 Övergripande 6 2,1 Stödjande åtgärder Utvärdering 2 0,2

Övrigt 1 0,2

Övrigt Övrigt 3 2,3

Summa 196 622,0

Inom kategorin Gasproduktion så återfinns åtgärder som på något sätt har att göra med rötning eller förbehandling av biologiskt avfall och jordbruks-rester där vissa åtgärder även innefattar uppgradering av rågas till fordons-kvalitet. Inom kategorin Trafik finns alla åtgärder som berör uppgradering, distribution, tankstationer eller biogasfordon. Kategorin Energi består till stor del av åtgärder som genom energieffektivisering på befintliga biogasan-läggningar frigör biogas som tidigare använts internt för fordonsgas- eller elproduktion. Exempel på åtgärder inom kategorin Information är informa-tionskampanjer där kommuner kommunicerar med allmänheten om det på-gående klimatarbetet. Stödjande åtgärder består av tre åtgärder av mer utre-dande karaktär. Den sista kategorin Övrigt består av 3 åtgärder. En åtgärd skulle anlägga en vassbädd på 10 ha, en åtgärd skulle köpa in ett biogaståg som skulle trafikera Kinnekullebanan och den tredje ville ansluta en ny pro-duktionsanläggning till det befintliga järnvägsnätet.

Figur 3 nedan visar hur de totalt 196 åtgärderna är fördelade per kategori. Observera den nya kategorin Övrigt nu även består av kategorin Stödjande

Figur 3: Alla biogasåtgärder fördelade per kategori.

Figur 3 visar att den i särklass största kategorin är Trafik där antalet åtgärder motsvarar knappt 60 % av alla identifierade biogasåtgärder. För att ge en tydligare bild av biogasåtgärderna så bör även fördelningen av bidragen per kategori studeras. Figur 4 visar hur den totala bidragsvolymen är fördelad över olika kategorier.

Figur 4: Beviljat bidrag (Mkr) per kategori.

I genomsnitt så har en åtgärd inom kategorin Gasproduktion beviljats 7,2 Mkr medan en åtgärd inom Trafik i genomsnitt beviljats 2,4 Mkr. Av de tio största bidragen som betalats ut återfinns nio stycken inom kategorin

Gasproduktion, se tabell 4 nedan.

Tabell 4: De 10 största beviljade bidragen till biogasåtgärder inom Klimp.

Åtgärdsnamn År Län Huvudman Grupp Bidrag

(Mkr) Biogas – Storskalig produktion i Malmö hamn 2007 Skåne E.ON Gas Sverige AB Gasproduktion 45,1 Biogas på Jordber-ga 2007 Skåne Skånska Biobränslebolaget AB Gasproduktion 36,0

Åtgärdsnamn År Län Huvudman Grupp Bidrag (Mkr) Biogasanläggning i Katrineholm 2006 Söderman-land SBI AB Gasproduktion 24,0 Biogasanläggning 2004 Halland Falkenberg

Biogas AB Gasproduktion 21,4 Utbyggnad av biogasanläggning 2008 Västra Götaland Tekniska Nämnden Gasproduktion 20,4 Biogasanläggning i Sävsjö 2008 Jönköping Sävsjö Biogas AB Gasproduktion 19,5 Produktion av biogas från jord-bruksgrödor

2007 Stockholm SBI AB Gasproduktion 19,4

Biogasproduktion i Lidköping 2006 Västra Götaland SBI AB Gasproduktion 17,3 Biologisk fordons-gasproduktion i Lunds kommun 2008 Skåne Lunds Energikoncernen AB Gasproduktion 16,7 Flytande biogas i Lidköping 2008 Västra Götaland Lidköpings kommun Trafik 16,0 Summa 235,7

Intressant att notera är även att de tio största bidragen motsvarar nästan 40 % av den totala summan som beviljats till biogasrelaterade åtgärder. Av dessa åtgärder så är det än så länge endast biogasanläggningen i Falkenberg som slutrapporterats och beslutats. Biogasanläggningen i Katrineholm har skickat in slutrapporten och preliminära siffror visar en begäran på knappt 17 Mkr vilket är något lägre än den ursprungliga ansökan. Också värt att notera är att varken Malmö hamn eller Jordberga kommer att genomföras inom Klimp-programmet (se även 3.1.1).

2.4 Typ

av

huvudman

Varje åtgärd inom Klimp har en huvudman som har klassificerats enligt följande.

 Kommunal förvaltning  Kommunalt bolag  Landsting

 Företag

 Övrigt (statliga organisationer eller olika regionala eller kommunala sam-arbetsformer)

Hur antalet biogasåtgärder och beviljade bidrag inom Klimp fördelats över olika typer av huvudmän visas i figurerna 5 och 6.

Figur 5: Antal biogasåtgärder fördelade på typ av huvudman.

Figur 6: Beviljat bidrag (Mkr) fördelat på typ av huvudman.

Figurerna visar tydligt att kommunala förvaltningar beviljats bidrag för många mindre biogasåtgärder såsom informationsinsatser och bidrag till inköp av biogasfordon. Privata företag och även i viss omfattning kommu-nala bolag har fokuserat på större biogasprojekt. Det rör sig då om invester-ingar i nya eller befintliga produktionsanläggninvester-ingar.

3 Miljöeffekter

Biogas har en rad positiva miljöeffekter som alla bidrar till att uppfylla någ-ra av de nationella miljömålen. Biogassystem medför dock även en del ne-gativa miljöeffekter såsom metanemissioner eller utsläpp av illaluktande ämnen. Detta kapitel kommer att kvantitativt och kvalitativt undersöka vilka positiva och negativa miljöeffekter som biogasåtgärderna inom Klimp har bidragit till. Kapitlet kommer även att beskriva hur biogasåtgärderna inom Klimp bidragit till att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen.

För varje beviljad ansökan om Klimp-bidrag finns en beräkning av åtgär-dens kvantitativa miljöeffekter. Dessa data finns tillgängliga i

MIR-databasen och när en åtgärd slutrapporteras så görs en ny beräkning vartefter databasen uppdateras. Informationen i följande kapitel är en sammanställ-ning från MIR-databasen den 25/10-2010. Det ger en osäkerhet i resultatet eftersom endast 60 av 196 biogasåtgärder då hade slutrapporterats vilket läsaren bör beakta.

3.1

Positiva miljöeffekter – reduktion av

växthusgaser

En av de viktigaste miljöeffekterna som utvärderats är hur biogasåtgärderna har hjälpt till att minska utsläppen av växthusgaser och i detta kapitel kom-mer biogasåtgärdernas samlade effekt att sammanställas.

Då biogassystem införs så finns det två faktorer som tydligast påverkar ut-släppen av växthusgaser. Det ena är rötning av gödsel som ger ett minskat utsläpp av metan jämfört med konventionell gödselhantering. Det är idag väldigt svårt att exakt beräkna hur stor indirekt miljövinst som kan göras vid gödselrötning. I studien Systemoptimerad produktion av fordonsgas (Bör-jesson et al, 2009) så redovisas en siffra på 1,5 kg CH4/ton svingödsel som spontant bruttoläckage av metan vid konventionell gödsellagring. Det är rötningsanläggningar som helt eller delvis behandlar gödsel som kan tillgo-dose sig ett reducerat utsläpp av metan till atmosfären. Tre åtgärder som redovisat ett kraftigt bidrag till reduktion av metanutsläpp är Falkenberg, Katrineholm och Biogas Brålanda. Det är alla åtgärder som i ansökan har uppgett att stora mängder gödsel kommer att rötas i och med genomförandet av åtgärden. Falkenberg och Katrineholm är två centrala produktionsan-läggningar som idag är i drift och rötar gödsel. Biogas Brålanda är däremot en åtgärd som beviljats bidrag för att bygga ett ledningsnät som i sin tur ska underlätta för lantbrukare i regionen att investera i en gårdsanläggning. Idag så byggs den första gårdsanläggningen och det är först då alla 18 gårdsan-läggningar är byggda som full miljöeffekt kommer att erhållas.

Den andra faktorn är att när biogas ersätter fossila drivmedel så görs stora minskningar av utsläpp av växthusgaser vilket har visats i flertalet studier. I tabellen nedan visas resultat från rapporten Livscykelanalys av svenska bio-drivmedel (Börjesson et al, 2010).

Tabell 5: Utsläpp av växthusgaser för biogas som fordonsbränsle ur olika substrat. Hela produktionskedjan inklusive markkolsförändringar på 25 % av odlingsarealen men utan slutanvändning.

CO2-ekv.

(g/MJ bränsle) (g/kWh bränsle) CO2-ekv.

* Reduktion CO2-ekv. (g/kWh) * Reduktion (%) Vallgrödor 11,5 41,4 260,3 86 Sockerbetor& blast 12,5 45 256,7 85 Majs 21,2 76,3 225,4 75 Flytgödsel -40,4 -145,4 447,1 148 Livsmedelsavfall -15,8 -56,9 358,6 119 Hushållsavfall -2,3 -8,3 310 103 * Utsläpp från fossila drivmedel antas vara 301,7 g per kWh.

3.1.1 Biogasåtgärdernas reduktion av växthusgaser

Genom att sammanställa de uppgifter som finns tillgängliga i MIR-databasen har miljöeffekten av biogasåtgärderna inom Klimp undersökts. I följande figur presenteras varje biogasåtgärds årliga minskning vad gäller utsläpp av växthusgaser. Åtgärderna har kategoriserats efter ansökningsår och alla växthusgaser inklusive lustgas och metan presenteras i form av CO2-ekvivalenter.

Figur 7: Varje åtgärds årligt minskat utsläpp av växthusgaser (ton CO2-ekv/år) fördelat på ansökningsår. Cirklarnas yta motsvarar åtgärdens utsläppsminskning.

I figur 7 syns det hur två stora åtgärder skiljer sig från övriga åtgärder. Des-sa åtgärder är Biogas–Storskalig produktion i Malmö Hamn och Biogas på

Jordberga som båda beviljades Klimpbidrag år 2007. Båda projekten har

sedan ansökan genomgått stora förändringar och i dagsläget kommer varken Malmö Hamn eller Jordberga att genomföras inom ramen för Klimp. Trelleborgs kommun beviljades 2007 bidrag för sitt klimatinvesteringspro-gram och en av åtgärderna i detta proklimatinvesteringspro-gram var Biogas på Jordberga med Skånska Biobränslebolaget AB som huvudman. Jordbergaprojektet syftade ursprungligen till att använda spannmål för storskalig biogasproduktion som sedan skulle uppgraderas och tillföras högtrycksnätet. I ansökan beräknades produktionen till 330 GWh/år vilket skulle ge ett årligt minskat utsläpp av växthusgaser med 71 000 ton CO2-ekv.

Trelleborg kommun begärde 25 oktober 2010 en ändring av åtgärden vad gäller omfattning, beviljat bidrag och genomförandetid. Orsaken till änd-ringen var de kraftigt förhöjda spannmålspriserna som gjorde att projektet blev oekonomiskt. Produktionen grundade sig nu i första hand på sockerbe-tor och beräknades till 100 GWh i en första etapp vilket skulle ge en reduk-tion med 24 000 ton CO2-ekv per år och genomförandetiden skulle flyttas fram med 1 år till 22 maj 2012. Ändringsanmälan fick dock avslag från Na-turvårdsverket, vilket innebär att projektet inte kommer att genomföras inom ramen för Klimp.

Miljöeffekter som biogasåtgärderna inom Klimp har bidragit till förändras när data korrigerats för ovan beskrivna åtgärder och illustreras i figuren nedan.

Figur 8: Varje åtgärds årligt minskat utsläpp av växthusgaser (ton CO2-ekv/år) fördelat på ansökningsår där Malmö hamn och Jordberga har tagits bort. Cirklarnas yta motsvarar åtgärdens utsläppsminskning.

Om miljöeffekterna för alla biogasåtgärderna inom Klimp i figur 8 ovan summeras så ger det att de tillsammans har bidragit till ett årligt minskat utsläpp av växthusgaser med ca 380 000 ton CO2-ekv. En minskning med 380 000 ton CO2-ekv motsvarar en produktion av ca 1,1 TWh fordonsgas om substratmixen är enligt tabell 6 och biogasen ersätter fossila drivmedel. Detta kan jämföras med Sveriges totala biogasproduktion 2009 på totalt ca 1,4 TWh per år (Energimyndigheten 2010). Med detta beräkningssätt skulle alltså den största delen av den producerade biogasen komma från biogasåt-gärder inom Klimp, vilket inte är sannolikt. Biogasåtbiogasåt-gärdernas verkliga minskning av CO2-utsläpp kan därför anses ligga under de beräknade 380 000 CO2-ekv/år.

Problemet med en summering av alla biogasåtgärder istället för en samman-ställning ur ett systemperspektiv ligger i att det sker en dubbelräkning av klimatnyttan eftersom flera åtgärder inom samma biogaskedja tillgodoser sig hela minskningen då fordonsgas ersätter fossila drivmedel. Det syns då enskilda åtgärder studeras men även då kategorierna Gasproduktion och

Trafik summeras var för sig vilket visas i figur 9 nedan.

Figur 9: Totalt årligt minskat utsläpp av växthusgaser för kategorin Gasproduktion och Trafik.

För att undvika dubbelräkningen är en möjlighet att endast studera en del i systemet, t ex Gasproduktion. Det skapar visserligen en ny osäkerhet efter-som alla systemdelar inte alltid är del av Klimp-programmet. Exempelvis blir miljönyttan för låg i ett fall där bara gasuppgraderingsanläggningen men inte rötningen har beviljats bidrag inom Klimp. Åt andra hållet blir den be-räknade miljönyttan för hög om bara rötningen har beviljats bidrag men resterande delar i systemet har finansierats utan Klimp. Dessa effekter bör dock till viss utsträckning jämna ut varandra.

I figurerna 10 och 11 nedan visas antal gasproduktionsåtgärder per år samt dess beräknade minskning vad gäller utsläpp av CO2-ekv.

Figur 10: Antal Klimp-åtgärder per år inom kategorin Gasproduktion.

Figur 11: Beräknad minskning av växthusgaser i ton CO2-ekv./år för åtgärder inom kategorin Gasproduktion.

Enligt detta sätt att sammanställa biogasåtgärdernas miljöeffekt så har de totalt bidragit till en minskning med ungefär 170 000 ton CO2-ekv per år. Om detta räknas om till producerad fordonsgas från en substratmix enligt tabell 6 nedan så motsvarar det en produktion på ca 0,5 TWh fordonsgas per år.

Tabell 6: Reduktion av växthusgaser för en fiktiv substratblandning i en tänkt samröt-ningsanläggning. Data enligt tabell 5 (Börjesson et al, 2010).1

Substrat Andel

(%) (g/kWh bränsle) CO2-ekv. Reduktion CO2-ekv.

2 (g/kWh) Reduktion (%) Vallgrödor 16,7 41,4 260,3 86 Sockerbetor& blast 16,7 45 256,7 85 Majs 0 76,3 225,4 75 Flytgödsel 33,3 -145,4 447,1 148 Livsmedelsavfall 16,7 -56,9 358,6 119 Hushållsavfall 16,7 -8,3 310,0 103 Totalt 100 -44,9 346,6 115

Det har visat sig väldigt svårt att utifrån tillgänglig data kvantifiera miljö-nyttan för biogasåtgärderna inom Klimp. Detta beror både på att varje bio-gassystem i sig är unikt och att de uppgifter som lämnas för varje åtgärd sällan har varit kopplade till tidigare genomförda åtgärder. För att på ett säkert sätt kvantifiera nyttan så måste åtgärderna sättas in i sitt sammanhang och en utvärdering göras av hela systemet. I detta sammanhang måste även beslut fattas om hur systemdelar hanteras som inte ingår i

Klimp-programmet. Det råder dock inga tvivel om att åtgärderna har bidragit till en reducering vad gäller utsläpp av växthusgaser och då främst genom att ersät-ta fossila drivmedel inom transportsektorn.

3.2

Negativa miljöeffekter – emissioner från

biogassystemet

Biogassystem har idag negativa miljöeffekter där okontrollerade metan-emissioner till atmosfären utgör en av de viktigaste. En annan negativ effekt av biogassystem är de utsläpp av illaluktande ämnen som kan uppkomma då en ny biogasanläggning uppförs.

3.2.1 Metanemissioner

Okontrollerade utsläpp av metan kan förekomma vid både rötning och upp-gradering och bidrar därigenom till en negativ miljöpåverkan. Metan är en väldigt potent växthusgas med en 23 gånger större växthuspåverkan än kol-dioxid. Tidigare studier har visat att beroende på biogassystemets utform-ning och vilka substrat som rötas så kan utsläppen av metan uppgå till 8-26 % av den producerade mängden metan innan systemet har en lika negativ klimatpåverkan som ett fossilt referenssystem (Berglund & Börjesson,

1 _{Siffrorna som anges i Börjesson (2010) överensstämmer sannolikt inte helt med de beräkningar som}

gjordes i programmen eftersom till viss del andra siffror gällde tidigare.

2003). Det finns förutom miljömässiga skäl även ekonomiska vinster att göra då metanemissionerna minskas. Även ur säkerhets- och luktsynpunkt kan anläggningarna förbättras då metanemissionerna reduceras.

Vid ansökan och i slutrapporten ombeds huvudmannen att beräkna vilken påverkan åtgärden har på metanemissioner. Även om dessa siffror räknas in då den totala påverkan vad gäller växthusgaser beräknas så är det värdefull data i sig för att närmare granska de olika åtgärderna. Av de 196 identifiera-de åtgäridentifiera-derna har endast 37 lämnat information om åtgäridentifiera-dens påverkan på metanemissioner. Att endast knappt 20 % av de identifierade åtgärderna har beräknat dess påverkan på metanemissioner gör det omöjligt att utifrån be-fintlig data direkt kvantifiera alla åtgärders sammanlagda miljöeffekt vad gäller metanemissioner.

Avfall Sverige har idag ett program för frivilligt åtagande för biogasanlägg-ningar där de förbinder sig till att systematiskt arbeta med att kartlägga och minska sina utsläpp av metan. En del av det frivilliga åtagandet är att åter-kommande genomföra emissionsmätningar vid anläggningen för att be-stämma metanutsläpp och metanförlust. Resultat av genomförda mätningar 2007 till 2008 visar att svenska biogasanläggningar sammantaget har ett metanutsläpp som är mindre än 3 % av den totala produktionen (Avfall Sve-rige, 2009).

Det är framförallt vid uppgradering av biogas som emissioner sker och be-roende på teknik så varierar utsläppen av metan. PSA-anläggningar och vattenskrubber är generellt den teknik som leder till de största okontrollera-de utsläppen och några åtgärokontrollera-der inom Klimp har fokuserat på att minska dessa utsläpp. Detta har gjorts genom att installera utrustning för oxidering av metan i restflödet från anläggningen.

I den genomförda enkätundersökningen så tillfrågades alla som markerat sin åtgärd som en rötningsanläggning om de deltog i Avfall Sveriges program för frivilligt åtagande samt om de också arbetade för att minska metanut-släppen. Resultatet visas i figur 12 nedan.

Figur 12: Andel av åtgärderna med rötningsanläggningar som deltar i Avfall Sveriges frivilliga åtagande att minska metanutsläppen.

Av de svarande så deltog cirka en tredjedel i programmet och lika många arbetade för att minska metanutsläppen. De som svarade att de arbetade för att minska utsläppen ombads därefter att utveckla sina svar angående vad som görs för att minska metanemissioner. De flesta svarade då ”oxidering

av metan från restströmmar” samt ”gastäta biogödsellager”. Ingen av de

svarade uppgav att de arbetar kontinuerligt med läcksökning eller mätning av metanhalten i restflödet från uppgraderingen vilket är åtgärder som anses vara viktiga för att upptäcka och åtgärda metanemissioner från anläggning-en.

Även om metanutsläppen vid rötning och uppgradering står för en liten del av den totala klimatpåverkan så är det relativt enkelt och konkret att göra någonting åt det. Idag är det allt fler anläggningar som har villkor på metan-utsläppet i sina miljötillstånd vilket ytterligare är en drivkraft för fortsatt arbete med att minimera utsläppen.

3.2.2 Lukt

Utsläpp av illaluktande ämnen är ett problem vid biogasanläggningar som kan leda till en försämrad miljö på anläggningen och i närområdet. Detta är ett problem både för att skapa ett förtroende hos allmänheten samt ur ar-betsmiljösynpunkt. Det finns många exempel på hur tillståndsprocessen har försvårats eftersom det har funnits en mycket stor oro hos de närboende huruvida uppförandet av en ny biogasanläggning kommer att leda till lukt-olägenheter (se även kapitel 6.1). Det är därför viktigt för biogasanläggning-arna att försöka minska sina utsläpp av illaluktande ämnen genom att instal-lera utrustning för reduktion av illaluktande ämnen och aktivt arbeta med denna problematik.

Rapporten Metoder att mäta och reducera emissioner från system med röt-ning och uppgradering av biogas (RVF, 2005) visar att utsläpp av luktäm-nen primärt är kopplade till mottagning, förbehandling och rötning av det organiska avfallet. För att komma tillrätta med detta så rekommenderar de att anläggningarna ska eftersträva att ha verksamheten inomhus. Det gäller i synnerhet vid öppen hantering av organiskt avfall eftersom det ger möjlighet att övervaka och behandla emissioner i ventilationsluften.

En större åtgärd inom Klimp är uppförandet av SYSAV:s förebehandlings-anläggning för källsorterat matavfall. Anläggningen tar idag emot matavfall från 14 kommuner och har en kapacitet på 10 000 ton matavfall per år. Stort fokus låg på att bygga en anläggning med minimala utsläpp av illaluktande ämnen och en god arbetsmiljö. Anläggningen är idag helt inbyggd och ut-rustad med ett omfattande ventilationssystem samt tillsats av joniserad luft.

Vid Falkenbergs biogasanläggning finns ett biofilter installerat för luktbe-handling och all lossning av material sker inomhus. Anläggningen fungerar idag bra och personalen är nöjda med lösningen eftersom den både minskar lukten och ger en god arbetsmiljö för lossning av inkommande material. Generellt så finns det idag en god förståelse för luktproblematiken vid bio-gasanläggningar men nya anläggningar för speciellt matavfall kommer oundvikligen att ge upphov till en viss lukt. Biogasåtgärderna inom Klimp har dock bidragit till att nya anläggningar har byggts som kan fungera som goda exempel på hur luktproblemen har minimerats och bidragit till en god miljö för både närboende och personal vid anläggningen.

3.3 Nationella

miljökvalitetsmål

Införandet av biogassystem har visat sig kunna bidra till uppfyllande av många av de nationella miljömålen. Vid ansökan så har varje åtgärd fått specificera vilka miljömål som de bidrar till att uppfylla idag och i framti-den. Detta kapitel kommer att undersöka i vilken utsträckning biogasåtgär-derna inom Klimp idag och i framtiden har bidragit till uppfyllande av de nationella miljömålen.

3.3.1 Begränsad klimatpåverkan

»

Sverige och övriga medlemsstater inom EU har enats om målet att begränsa ökningen av den globala medeltempe-raturen till högst 2 grader jämfört med förindustriell temperaturnivå. Sveriges riksdag har antagit visionen att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthus-gaser till atmosfären.

Hur har biogasåtgärderna inom Klimp bidragit till målet?

Kvantitativt så har biogasåtgärderna bidragit till en minskning av utsläppen av växthusgaser med ungefär 170 000 ton CO2-ekv/år, se kapitel 3.1.1. Biogasåtgärderna har visat sig effektiva för att sänka utsläppen av växthus-gaser och det är främst genom att vara en metod för produktion och använd-ning av förnyelsebara drivmedel inom transportsektorn. I jämförelse med andra förnybara drivmedel leder biogasproduktion till den största emis-sionsminskningen av CO2-ekvivalenter (Börjesson et al, 2010).

Biogasan-läggningar bidrar dock även till målet genom att vara en metod för att mins-ka metanemissioner då gödsel rötas. Ett mindre antal åtgärder inom mins- katego-rin Energi har bidragit till att minska utsläppen av växthusgaser genom att ersätta andra energibärare såsom el, olja eller gasol för värmeproduktion. Även om det har varit enskilt viktiga åtgärder så är de inom Klimp inte re-presentativa för det stora flertalet biogasåtgärder.

Kvalitativt så har det under de genomförda intervjuerna framkommit att det finns en mycket stark koppling mellan detta miljömål och drivkraften till att genomföra åtgärden. Detta gäller alla kategorier av biogasåtgärder från bio-gasfordon till rötningsanläggningar. En av anledningarna är att biogas som ersätter fossila drivmedel ger en mycket effektiv reducering av utsläppen av växthusgaser. Det finns idag väldigt få alternativ till de fossila drivmedlen och för många kommuner så är biogasproduktion en möjlighet till att bidra till en mer miljövänlig och hållbar transportsektor.

Många länstrafikbolag har idag en uttalad målsättning om att hela eller delar av deras fordonsflotta ska vara fossilfria inom en snar framtid. Dessa mål-sättningar har varit viktiga drivkrafter för vissa biogasåtgärder inom Klimp som omfattat både produktion och distribution av biogas.

En av indikatorerna för att följa upp miljömålet är kollektivt resande. Ge-nom att studera omfattningen och antalet resor så ges en indikation om hur Sverige närmar sig miljömålet. Under intervjuerna ställdes frågor kring hur de intervjuade upplevde att införandet av biogasbussar påverkade resandet. Införandet av biogasbussar i en kommun har ofta genomförts under en större marknadsföringskampanj vilket skulle kunna påverka det kollektiva resan-det i positiv bemärkelse. Fler människor får upp ögonen för kollektivtrafi-ken och nya och fräscha bussar bidrar till ett bekvämare åkande. Det var dock ingen av de intervjuade som direkt ville påstå att införandet av biogas-bussar lett till ett större kollektivt resande. De tillfrågade medgav dock att införandet av biogas som drivmedel var viktigt för kollektivtrafiken i sin marknadsföring som ett grönt och miljövänligt alternativ.

3.3.2 Frisk luft

»

Luftföroreningar av olika slag påverkar människors hälsa på flera sätt och medför i medeltal flera månaders förkor-tad livslängd.

Hur har biogasåtgärderna inom Klimp bidragit till målet?

När biogas ersätter fossila drivmedel såsom bensin eller diesel så minskar emissionerna av luftföroreningar. Detta har visats i ett flertal studier som även visat att biogas leder till lägre utsläpp än andra förnybara drivmedel (Börjesson et al, 2010). I rapporten Biogas, tillväxt & sysselsättning från Biogas Öst (Waluszewski et al, 2011) så har nettoreduceringen av partiklar vid användning av biogas istället för fossila drivmedel studerats.

Biogasens förmåga att reducera utsläpp av luftföroreningar beror mycket på hur biogasen framställs och om biogas ersätter drivmedel i tunga eller lätta fordon.

Tabell 7: Reducering av partiklar för olika produktions- och användningsfall av biogas.

Fordonstyp Substrat Nettoreducering av partiklar

(kg/MWh biogas)

Tunga fordon Gödsel 20,88 Personbilar Gödsel 3,96 Tunga fordon Hushålls- och industriavfall 26,28 Personbilar Hushålls- och industriavfall 9,36

Utsläppen av luftföroreningar ligger någorlunda nära de utsläpp som upp-kommer då bensin används. Då biogas ersätter diesel i tunga fordon såsom bussar eller sopbilar så görs däremot ett betydande bidrag till miljömålet om frisk luft.

I kapitel 2.3 där en sammanställning gjorts av hur biogasåtgärderna är förde-lade per åtgärdskategori visas det att nästan 60 % av biogasåtgärderna har fokuserat på vägtrafiken. Inom denna kategori återfinns många åtgärder för att ersätta gamla tunga dieselfordon med nya som drivs på biogas. Vid de intervjuer som gjorts så framkommer också att luftkvaliteten i innerstäderna är en viktig fråga för många kommuner och har i flera fall faktiskt varit den initiala drivkraften till en hel kommuns biogassatsning. Sammantaget så tyder det på att biogasåtgärderna inom Klimp har haft en betydande insats på miljömålet Frisk luft.

3.3.3 God bebyggd miljö

»

Ett stort antal människor utsätts för buller över riktvär-dena både utomhus och inomhus och trafikbuller upp-levs ofta som det största miljöproblemet i tätorter.

Hur har biogasåtgärderna inom Klimp bidragit till målet?

Fordon som drivs på biogas bullrar mindre än konven-tionella fordon varför införandet av biogasfordon är ett konkret sätt att förbättra miljön där vi människor vistas genom att bidra till minskat trafikbuller. Generellt så har gasfordon 5-10 dB lägre bullernivå men nivån beror även mycket på körsätt och hastighet (Waluszewski et al, 2011). Det är inte bara omgivningen som drar nytta av dessa fördelar utan även den personal som dagligen arbetar med dessa fordon som får en för-bättrad arbetsmiljö. En betydande del av biogasåtgärderna inom Klimp har fokuserat på att byta ut befintliga fordon mot nya gasfordon. Det rör sig om både stadsbussar, sopbilar och vanliga lastbilar som frekvent trafikerar in-nerstäderna. De kommuner som byt ut en betydande del av sin bussflotta till biogasbussar svarar att möjligheten att minska trafikbullret var en viktig anledning till genomförandet av åtgärden. Biogasåtgärderna inom Klimp har haft en positiv inverkan på miljömålet God bebyggd miljö.

3.3.4 Ingen övergödning

»

Övergödning orsakas av för höga halter av kväve och fosfor i marken eller vattnet. Källor till övergödning är gödsling från jordbruket och utsläpp från avloppsre-ningsverk och industrin. Näringsämnen hamnar även i miljön till exempel genom nedfall från luften av kväve-oxider från trafik och kraftverk.

Hur har biogasåtgärderna inom Klimp bidragit till målet?

Införandet av biogassystem kan påverka miljömålet positivt både genom att minska utsläppen av kväveoxid när biogas ersätter fossila drivmedel i tyngre fordon samt att när gödsel rötas så minskar även ammoniakavgången jäm-fört med konventionell gödsellagring.

När reningsverk prioriterar biogasproduktion leder det i många fall till högre ammoniumhalter i rejektvattnet. Detta behöver inte ge högre utsläpp och påverkar därmed inte nödvändigtvis miljömålet negativt, men kräver en ökad energiinsats för kvävereningen.

Att biogödsel skulle minska läckage av näringsämnen jämfört med handels-gödsel går inte entydigt att säga. Det finns även med biohandels-gödsel risker för näringsläckage vid felaktig gödsling. Det är på samma sätt som med han-delsgödsel viktigt att givan ges vid rätt tidpunkt, med rätt metod och enligt de kvoter som är aktuella för området. Dessutom är detta en fråga om sy-stemgränser. Sett till den enskilda åkerarealen kan mineralgödsel leda till mindre utsläpp eftersom doseringen är enklare. Om man sätter systemgrän-sen kring hela livsmedelsproduktionen bör dock ökad återföring av växtnär-ing i avfallsprodukter leda till att det totala läckaget på sikt minskar.

Som tidigare nämnts så återfinns många biogasåtgärder inom kategorin Tra-fik. Åtgärderna har därigenom bidragit till att ersätta stora mängder fossil bensin och diesel vilket har påverkat miljömålet positivt. Det finns även ett antal åtgärder som har lett till att mängden gödsel som rötas har ökat, t ex Katrineholm, Lidköping och Falkenberg för att nämna några. Dessa åtgärder har minskat ammoniakavgången från gödseln och även därigenom haft en positiv påverkan på problemet med övergödning.

3.3.5 Bara naturlig försurning

»

Svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak är de ämnen som har störst betydelse för försurningen. Stora delar av de försurande ämnen som faller ner över Sverige har förts hit med vindarna från andra länder. Det finns inter-nationella avtal som behandlar just problemet med att luftföroreningar inte känner några nationella gränser.

Hur har biogasåtgärderna inom Klimp bidragit till målet?

Utsläppen av försurande ämnen minskar då biogas ersätter fossil bensin och diesel. Biogassystem minskar även utsläppen av ammoniak då gödsel rötas. Inom Klimp så har ett flertal åtgärder fokuserat på att ersätta tyngre fordon och rötning av gödsel vilket har verkat positivt på miljömålet. Dock så kom-mer stora delar av de försurande ämnen i Sverige från andra delar av världen vilket gör att biogasåtgärderna sammantaget har haft en måttlig inverkan på miljömålet.

3.3.6 Sammanställning

I tabellen nedan visas hur biogasåtgärderna inom Klimp anses ha påverkat de nationella miljömålen.

Tabell 8: Nationella miljömål som påverkas positivt av biogasåtgärderna.

Miljömål Påverkan

Begränsad klimatpåverkan +++

Frisk luft ++

God bebyggd miljö ++

Ingen övergödning +

4 Forskning

och

utveckling

Undersökningen av åtgärdernas koppling till forskning och utveckling har gjorts i två steg. I ett första steg ställdes flera mer allmänt orienterade frågor i webbenkäten, vilket gav en generell uppfattning om denna koppling. Även senare i intervjuerna har frågan lyfts, vilket gav möjligheter till mer nyanse-rade svar.

Sammanfattningsvis konstateras det att skillnad kan göras mellan forskning i den akademiska världen och teknisk utveckling inom näringslivet. Medan det sällan förekommer någon närmare koppling mellan biogasåtgärderna och den akademiska forskningen är F&U-insatser inom företagen mycket vanliga och kan anses som en förutsättning för ekonomisk framgång.

4.1 Frågeställningar

För att kunna ge svar på frågeställningen om kopplingen till forskning och teknisk utveckling har en rad frågor ställts till åtgärderna. Webbenkäten innehöll följande frågor som är länkade till forskning och teknisk utveck-ling:

1) Har det i åtgärden funnits någon koppling till forskning och ut-veckling?

a) I vilken form?

b) Vem är det som bär kopplingen?

2) Har några innovativa eller nytänkande lösningar eller för Sverige eller regionen ny teknik använts i åtgärden?

a) Vilken/vilka?

3) Har Klimpbidraget bidragit till att innovativa eller nytänkande lösningar eller för Sverige eller regionen ny teknik används? 4) Görs någon processoptimering på anläggningen?

a) I vilken form?

5) Vilka är de viktigaste åtgärderna som ni gör för att förbättra an-läggningens ekonomi?

6) Upplever ni att konkurrens inom biogasmarknaden utgör ett hinder för kunskapsutbyte?

Resultaten från enkäten har sedan följts upp i intervjuerna. Frågorna här har berört samarbetet med forskningsvärlden samt erfarenheterna av detta, samt aspekter kring vardagsrationalisering. Även fråga 6 från enkäten har följts upp i intervjuerna genom att diskutera med den svarande hur kunskapsutby-tet kan förbättras trots konkurrensen inom biogasmarknaden.

4.2

Koppling till forskning och utveckling

Frågan om kopplingen till F&U ställdes till anläggningar för rötning gas-uppgradering, elproduktion och tankning. Åtgärder för stöd av gasfordon och informationsinsatser har normalt inte något behov av sådan koppling och fick därför heller inte frågan.

Hur stor del av åtgärderna som har någon koppling till forskning och ut-veckling beror på typ av åtgärd. Figur 13 visar att nästan hälften av åtgär-derna inom rötningsanläggningar och gasuppgradering anser sig ha någon sorts koppling till F&U. Vid närmare analys av svaren blir det dock tydligt att detta ofta (och framförallt när det gäller gasuppgradering) avser att man på något sätt satsat på relativt ny teknik, som i ett tidigare skede har behövt F&U-insatser för att kommersialiseras. De flesta aktörer bevakar noga marknadens utveckling och tar därigenom del av nya produkter och metoder som lanseras. Att åtgärder i sig har någon mer direkt koppling till F&U-insatserna hos leverantörer är däremot inte särskilt vanligt.

Figur 13: Andel av åtgärder med koppling till forskning och utveckling.

I några fall har examensarbeten eller doktorandstudier utförts i direkt an-slutning till rötningsanläggningarna. Även samarbeten med universitet eller högskolor för exempelvis genomförande av utrötningsförsök förekommer. Privata aktörer är generellt försiktiga med att offentliggöra sina forsknings- och utvecklingsinsatser då de anses som en av de viktigaste konkurrensfak-torerna. Forskningen bedrivs därför ofta i egen regi, utan någon koppling till andra parter. Samtidigt bevakas dock naturligtvis resultat från andra forsk-ningsinstanser noga. Trots detta förekommer även kopplingar mellan dessa privata aktörer och högskolor/universitet i form av uppdragsforskning (se även längre fram).

När det gäller tankstationer finns kopplingen mycket mer sällan, mindre än en fjärdedel av åtgärderna ser sådan koppling. I dessa åtgärder ingår dessut-om oftast fler systemdelar, och kopplingen avser då dessa andra delar snara-re än själva tankstationen. I övriga fall anser man att det behövs

utvecklings-insatser hos leverantörer av kompressorer eller annan utrustning, men någon direkt koppling (i meningen av ett samarbete) till F&U är mycket sällsynta. I vissa fall ges leverantörer tillgång till anläggningarna för att samla in data för sin F&U eller utföra försök på plats.

Dataunderlaget för åtgärder med elproduktion är inte tillräckligt för att dra några statistiska slutsatser.

En jämförelse av situationen idag kan göras med en studie som Anna Karls-son och Bo SvensKarls-son på LiU Tema Vatten har gjort åt Energimyndigheten (Karlsson & Svensson, 2003). I rapporten konstaterades att ”Kontakten med universitet och/eller högskolor är överlag liten”. Vid den tiden hade många anläggningar ingen kontakt till forskarvärlden överhuvudtaget, och inte hel-ler någon kunskap om pågående forskning. Trots att det fanns ett intresse för forskningen hos flera anläggningar så upplevdes den som svårtillgänglig och abstrakt, och man hade svårt att se någon direkt nytta för anläggningarna. Redan då var NSR i Helsingborg den anläggningen som hade flest forskar-kontakter.

Bo Svensson ser en stark förändring av den bilden från 2003 jämfört med situationen idag, då de flesta av anläggningarna har en eller annan direkt-kontakt till forskargrupper även om inte varje konkret åtgärd direkt drar nytta av denna kontakt: ”Detta beror sannolikt på att man sett den betydelse detta haft t ex vid Svensk Biogas AB och NSR ovan. Viktiga aktörer för att åstadkomma detta är de aktiviteter, som anordnas av t ex Avfall Sverige och Svenskt gastekniskt centrum.” (se även kapitel 4.7). Bo nämner även etable-ringen av diverse forskargrupper vid olika institutioner, samt att akademiskt utbildad personal (även disputerade forskare) har anställts på anläggningar som faktorer som har fört samman driftorganisationer och forskarvärlden.

4.3

Problem vid samarbetet med

forskar-världen

Vid intervjuerna har flera åtgärder kontaktats som har någon koppling till F&U. Vid dessa samtal blev det tydligt att det i många fall bara finns myck-et liten koppling till forskningsvärlden. Intryckmyck-et från enkätsvaren har även bekräftats i intervjuerna.

En förklaring till detta förhållande är att den akademiska världen ofta ses som en avskiljd verksamhet som är föga kompatibel till näringslivets förut-sättningar. I detta sammanhang nämns bland annat