. . ' .
ÅRSREDOVISNING 1986
STOCKHOLM f'ji
• KöPENHAMN
at~AM~UtG·
azORtctt
.MILANO
ASSis HEMMAMARKNAD - VASTEUROPA 1986
USA-dollarn, vars kurs var ca 8 SEK vid nyåret, försvagades successivt och sjönk till under 7 SEK efter halvårsskif- tetl986.KanadaochUSAfickdärmed lättare att sälja sina skogsprodukter i Västeuropa. Det var främst pappers- massan som blev drabbad.
D Brasilien fortsatte, med sin eukalyp- tusmassa, att vara trendsättare på den västeuropeiska marknaden. Det bi- drog kraftigt till att resten av massa- branschen upplevde sin tillvaro som en "hiss mellan himmel och helvete".
D Oljepriset sjönk ytterligare under första halvåret En prisutveckling som förstärktes av OPEC-ländemas villrå- diga agerande och beslut vid sina mö- ten i Wien.
D Lär av den engelska premiärminis- tern Margaret Thatcher! Så löd en uppmaning, som allt oftare hördes från kontinenten under det gångna året och man hänvisade till den fram- gångsrika utförsäljningen av det stats- ägda brittiska Televerket. Underför- stått; Sverige borde följa det brittiska receptet med sina statliga företag, dit bland andra ASSI hör.
D Miljö- och hälsovårdsmyndighe- terna slog nya larm på kontinenten, där bl a skogarnas försurning, floder- nas och sjöarnas förorenino"'r --~r. .J-
olikaindt ge allvari DKärnkr Frankrike
2
ning nära burgs grär om kärnk veckling energihusl ser höjda 1 världens ht DFAO,FN skogsbruk,
världens kc ---·· ~y ..,appt:r oKar med 2,6-2,90/operårfram tilll995. Ut- vecklingsländernas behov av förpack- ningar blir hela tiden större. Industri- länderna kräver i sin tur snyggare, mer säljande och tryckvänliga förpack- ningar i en allt flärdfullare omvärld.
BSSI
ISSI
ASSis
ANPASSNING
TILL VASTEUROPA 1986
Dollarkursens nedgång utnyttjade ASSl till fördelaktiga råvaruinköp. Vi köpte flis från både USA och Spanien.
Dessutom massaved från Sovjet och Chile.
D I sarnarbete med KTH i Stockholrn startades i Piteå en ny högskoleutbild- ning i cellulosateknik - för att avhjälpa Norrbottens brist på kvalificerade tek- niker.
D ASSI Timber AB, Lövholmens Sågverk, beslutadeatt undersökamöj- ligheterna till vidareförädling - kap- ning, klyvning och torkning av virke.
Virket efterfrågas av fönster-, dörr- och möbeltillverkare ute i Europa. Fär- diga snickerikomponenter kan bli en liten ljusning för de konjunkturdrab- bade sågverken - där Lövholmens Sågverk utgör ett hoppfullt undantag.
D "Jag har ingenting emot att börs- notera ASSIH. Så replikerade ASSls verkställande direktör Hans Carlsson på vissa ekonomers och politikers uppmaning att privatisera de statliga företagen. "Börsnoteringen skulle stärka ASSI. Där våra konkurrenter kan betala med en riktad emission av aktier, måste vi som statligtbolagbeta- la med kontanter", sa Hans Carlsson.
D ASSI fortsatte att föregå med gott exempel när det gäller miljövård. Ny reningsanläggning, som eliminerar de illaluktande gaserna frånASSI Kraftli- ners sulfatfabrik, var bara en av de
mång~ rniljösatsningarna.
D FR OVI höll i höstas seminarium för ca 40 förpackningskonstruktörer från Norge, Danmark osh Sverige. Semi- nariet är ett av FROVI Carriers nya grepp att bearbeta den västeuropeiska marknaden, där bl a leksaksindushin och bryggerinäringen kräver nya för- packningslösningar.
D Som svar på efterfrågan på mer säl- jande och tryckvänliga förpackningar invigde SwissweiL ASSJs dotterbolag i Schweiz, Bobst 2000. Maskinen som trycker fyra färger på färdig wellpapp.
Swissweil är den första wellpapp- fabriken i världen som har en sådan maskin.
INNEHÅLL
styrelse Ledningsgrupp
Verkställande direktören Pappersföretagen Förpackningsföretagen Byggmaterialföretagen
Il ASSI-Koncernen 1982-1986 Förvaltningsberättelse Koncernens resultaträkning Koncernens
finansieringsanalys Koncernens balansräkning Moderbolagets resultaträkning Moderbolagets finansieringsanalys Moderbolagets balansräkning
Kommentarer till boksluten Revisionsberättelse
Personalutveckling
ASSI i Sverige och Europa Adresser
STYRELSE
Ordinarie ledamöter
Sid 4 Sid
s
Sid 6 Sid Io Sid 16 Sid 22 Sid 25 Sid26 Sid 32 Sid 32 Sid 33 Sid 34 Sid 34 Sid 35 Sid 36 Sid 41 Sid 41 Sid 42 Sid 45
KARL ERIK PERSSON, fi919, ordfö- rande i ASSls styrelse 1983, fd VD i Kooperativa Förbundet. styrelseord- förande i PKbanken, Teno AB. Styrel- seledamot i SJ, SILA, ABA
4
HANS CARLSSON, f 1932, VD i ASSI 1983. Ordinarie ledamot 1983, tidigare suppleant sedan 1977. styrel-
seordförande i flera av ASSI-koncer-
BSSI
ASSis ledningsgrupp (stående från vänster): Ragnar Thulin, Ulf Kilander (sittande från vänster): Hans nens dotterbolag. styrelseledamot i
Domänverket, Götabanken Norra Re- gionen, Fagerlids Såg & Träindustri, Tumba Bruk.
HÅKAN GEHLIN, f 1949, departe- mentssekreterare i Industrideparte- mentet, ordinarie ledamot 1986, tidi- gare suppleant sedan 1985.
BO 5 HED STRÖM, f I 938, generaldi- rektör i Domänverket, ordinarie leda- mot 1983. styrelseordförande i Sveri-
ges Skogsvårdsförbund, Domänföre- l:agen, Göta Kanal AB. styrelseleda- mot i skogsstyrelsen, Skogs- och Jordbrukets Forskningsråd.
SVEN JOHANSSON, f 1920, direk- tör, ordinarie ledamot1983, tidigare le- damot 1972-1976. styrelseordföran- de i Ncb, stvrel5eledamot i SAKAB, Hannoversche Papierfabriken.
HENRY LINDBERG, f 1932, klubb- ordförande SALF, ASSI Kraftliner och
iSSI
(t' VD), Bo Kungberg, Olle Lindqwisfer, Rolf Enblad, Bo Jönestedt,
~arlsson (VD) o~h Bengf A Holmberg.
ASSI Timber AB, Lövholmens Såg- verk, ordinarie ledamot from 1985, ti- digare suppleant sedan 1984. Arbets- tagarrepre!'cntant. Slyrelseledamot i SALf-S.
BERT LIND STRÖM, f1922, ordinarie ledamot 1986. Tidigare ledamot 1962 -1973. styrelseordförande i Christta- nia Bimk AB och Nordinvent AB, sty- relseordförandei-ledamot i Neste- koncemens svenska dotterbolag, vice ordförande i Swedfund, styrelseleda-
mot i Svenska Perroleum Exploration AB, Swedforest Consulting AB.
KARL-HENRIK PEITERSSON, f 1937.
bankdirektör i Första SparBanken, or- dinarie ledamot1986. Slyrelseledamot i Cityvarvet AB, Spadab, Västfinans.
ULF STRÖMBÄCK, f 1939, avdel- ningsordförande SPlAE ASSI Karls- borg, ordinarie ledamot 1977. Arbets- tagarrepresentant. Styrelseledamot i SPIAFs Förbundsstyrelse.
SuQpleanter
ANDERS DANIELSSON, f 1933, skogsmästare, ASSI Råvara Mellan- sverige AB, utsedd from 1985. Ar- betstagarrepresentant (SIF).
EINO KATISKO, f 1934, klubbordfö- rande STIAF. ASSI Timber AB, Val- åsens Sågverk, suppleant 1981. Ar- betstagarrepresentant.
HANS NYMAN, f 1944, kansliråd i Industridepartementet, utsedd 1986.
SÖREN ÖBERG, f 1943, VD i Do- mänföretagen, suppleant 1983. styrel- seordförande i flera av Domänföreta- gens dotterbolag.
ASSis bolagsstämma ägde rum 1816 1986.
Direktör Bert Lindsrröm, bankdirek- tör Karl-Henrik Pettersson och depar- tementssekreterare Håkan Gehlin ut- sågs då till ordinarie ledamöter av sty- relsen. Direktör Rune Brandinger av- gick ur styrelsen under april 1986. Vid bolagsstämman utsågs kanslirådet Hans Nyman till suppleant i styrelsen.
Han efterträder departementssekrete- rare Margaretha Stålfors.
LEDNINGSGRUPP
HANS CARLSSON, VD och kon- cernchef
ROLF ENBLAD, Chefsutveckling BENGT A HOLMBERG, Koncemut- veckl~g
BO JONESTEDT, Inköp och Trans- porter
ULF KILANDER, vVD, Ekonomi BO KUNGBERG, Finanser
OLLE LINDQWISTER, Administra- tion
RAGNAR THULIN, Virkesråvara BENGT HAMREFORS, VDs ställfö- reträdare i de utländska wellpappföre- tagen.
KURT FAXANDER, VD i ASSI Tirn- ber AB är också v VD i moderbolaget.
REVISORER
SUNE CARLSSON, auktoriserad re-
visor j
HANS LINDEN, auktoriserad revisor 1 RevisorsSUP-P-leanter l
l
LARS-GÖRAN NILSSON, auktori- :
serad revisor !
G(?RAN TIDSTRÖM, auktoriserad
l
reVIsor .
6
EUROPAS VARUDISTRIBUTION STIMULERAR VÅR UTVECKLING
ASSI är i dag ett företag inriktat på för- packningspapper och transporlför- packningar av wellpapp. Vara mark- nader i Europa har sin varudisbibu- tion till stor del uppbyggd på förpack- ningar av papper och kartong. Euro- pas mångskiftande disbibution ger oss både stimulerande möjligheter till utveckling och stabilitet. 700/o av vår försäljning finns inom detta affärsom- råde.
ASSI är för sin verksamhet helt be- roende av Våsteuropas utveckling.
Ekonomisk och kommersiell politik speciellt inom Den Gemensamma
BSSI
Marknaden anger i stort våra arbets- förutsättningar. Invånarna i Europa
Lothar Ban11ch, försäljningsansvarig för pappers- oCh massaprodulcter, ASSI Forsfprodulde, Hamburg.
bestämmer kraven på dagens och morgondagens förpackningar. Vi ar- betar därför för att ständigt tori~::Ottr::~
och utöka vår kunskap om den peiska marknaden och dess krav på våra produkter_
Efterfrågan på våra produkter har varit god 1986. Försäljningen har kun- nat ökas både i volym och värde för flertalet produkter. ASSI har under 1986 levererat 800000 ton förpack- ningspapper, 210 000 ton pappersmas- sa, 280000 ton wellpapp och 660000 m3 trävaror.
Tillverkningen av kraftpapper och blekt pappersmassa i ASSI Karlsborg har varit utsatt för allvarliga produk- -tionsstörningar. Förnyelsen av pro- duktionslinjer har inneburit delvis nya processförlopp.lntrimningen av dessa har varit betungande.
Produktionen av kraftliner i Piteå utvecklats tillfredsställande. Under har styrelsen bes l u ta t om en större modemisering av en av pappersma- skinerna. Investeringen skall ge ökad produktion och möjligheter till bred- dat sortiment.
I FRÖVI har produktionen av dryckeskartong och andra kartong-
Giacomo Penna, VD ASSI Ita/iana, Milano
kvaliteter utvecklats positivt. Leveran- ser och produktion av kartong har ökat jämfört med 1985. Den kvarva- rande produktionen av oblekt pap- persmassa är olönsam.
AS Sis förpackningsföretag svarade för 340/o av koncernens försäljning. De redovisar en fortsatt stabil och god lönsamhet. Investeringarna har varit omfattande. Under hösten slöts ett av- tal om förvärv av Thames Case Ltd i England. Tillträde skedde den l janua- ri 1987. Vår förpackningsrörelse om- fattar därmed 18 wellpappfabriker
ISSI
samt 14 mindre enheter för förpack- ningar av papper och plast.
Trävarurörelsen, ASSI Timber, vi- sar ånyo en stor förlust. T rots detta fick sågverken acceptera nya prisökningar på sin råvara. Konkurrensen på den europeiska marknaden för s k bygg- nadsvirke bedöms ha långsiktig inver- kan på sågverksrörelsen. En anpass- ning till den nya situationen kommer att föreslås under 1987.
ASSI, liksom andra skogsföretag, importerar betydande kvantiteter
Per-Gunnar Gustafsson, försäljningsansvarig för pap- persmassa och frävaror; ASSI Frana, Paris
massaved. Det bedöms möjligt att långsiktigt basera viss produktion på massaved importerad till rimlig mer- kostnad. Samtidigt finns dessa kvanti- teter ekonomiskt och biologiskt till- gängliga inom Sverige. Den nödvän-
Eduard Riggenbach, VD Swisswell, Möhlin (Basel)
diga drivkraften för utökad avverk- ning saknas dock. Inom ASSI har vi startat ett program för att begränsa be- hovet av import.
Gordon A Whitehead, VD Dolan Packaging Ltd, Crewe (Manchester)
ASSis vinst efter avskrivningar och räntor 1986 uppgår till80 MSEK. Det- ta innebär en nedgång jämfört med
Alf McSweeney, VD ASSI Timber (UK), Croydon (London)
1985. soliditeten är fortsatt god och uppgår till 370/o.
Såvitt nu kan förutses kommer re- sultatet 1987 att förbättras jämförtmed 1986.
Hans Carlsson
u;
1ft t1l
ISSI
Detaljhandel och varutransporter i Europa IJygger på säljande och effektiva förpack- ningar. Papper och kartong är det viktigaste materialet i förpackningar.
ASSI säljer 800 000 ton förpacknings- papper varje år. Papperet används till för- packningar för drycker, livsmedel och många andra produkter. Med kartonger och påsar av papper kan tillverkarna sälja och skydda sina produkter.
9
ASSI KARLSBORG HAR INTRODUCERAT NYA KVALITETER KRAITP AP PER
ASSI Karlsborg i Kalix marknadsför bleU pappersmassa och blekta kraft- papper. Cellulosafabriken är helt mo- derniserad under 1980-talet. Kapacite- ten är 195 000 ton blekt pappersmassa och 90 000 ton blekt kraftpapper per år.
Antalet medarbetare är 800.
Efterfrågan på blekt pappersmassa har utvecklats positivt under 1986.
Överlager vid årets ingång har av- vecklats och full avsättning har nåtts för 1986 års produktion. Prisnivån vid årets början var mycket otillfredsstäl- lande. Under året har den stigitmed ca 19%. Priserna vid årets slut medger ej full täckning för produktionskostna- derna. Dessa är i dag i Sverige högre än hos viktiga utländska konkurrenter.
Pappersbrukets produkter är blekt säckpapper och ett antal nya kvaliteter kraftpapper för förpackningsändamåL De nya kvaliteterna är inriktade på att kombinera kraftpapperets goda styr- keegenskaper med de stigande kraven på god tryckbarhet En egenskap som främjat kundemas marknadsföring.
Produktutveckling för den enskilde kunden är en betydelsefull del av verk- samheten.
Tillgänglig produktionskapacitet har i stort sett kunnat utnyttjas. Prov- körningar av nya kvaliteter papper har skett i stor omfattning.
Produktionen har under året utsatts för allvarliga driftsstörningar. Inkör~
ning av ny teknik i cellulosalinjen har inneburit avsevärda merkostnader.
Detta gäller främst. övergång till s k två-stegskokning som görs av miljö- skäl. Under året har också en anlägg- ning för biogas startats. Denna har gjort det möjligt att ersätta olja i me- saugn med träbränsle.
Nettoleveransvärdet uppgick till 825 MSEK (751 MSEK). Resultatet ef- ter avskrivningar och räntor försämra- des till-116 MSEK (-42 MSEK).
10
1551
LEVERANSER AV PAPPERSMASSA 1932-1986
k~on
300
250
200
150
100
50
o
1982 1983 1984 1985
• Blekt pappersmas~ [ ] Oblekt pafJpE'!'smassa
NETIOPRiS FOR PAPPERSMASSA 1982-1986, ÅnSGENOMSNITI
SEK/ton 5000 4500 400C 3500 3000 2500
2000 1500 1000 500
o
1982 1983 1984 1985
1986
~· '
Blekt Oblekt
1986
BSSI
LEVERANSER AV PAPPER OCH KARfONG 1982-1986
kton 900
800 700 600 -C•10 400 300 200 100
o
1982 1963 1984- L985 198&
D
Oblekt lX!ckpapper Bldtt sackpapper • OvngtNOTOPWS fOR PAPPER OCH I<ARTONGJ982-1986, ÅRSGENOMSNITI
Kartong<;
Oblekt kr<'fthno~
1000
OL-- - -- --
1982 1983 1984 1985 1986
~: Gt>nomsmttl!gt ~artongpns FROVI
ASSI KRAFTLINER HAR HAFT POSITIV liTVECKLING PÅ SINMARKNAD
ASSI Kraftliner i Piteå är Europas största pappersbruk för tillverkning av kraftliner. Denna papperskvalitet an- vänds i ytterskikten i wellpapp. Kapa- citeten är 500 000 ton per år av oblekt och marmorerad kraftliner. Antalet medarbetare är 860.
Marknaden för kraftliner har varit positiv under 1986. Priserna har kun- nat höjas under året, i synnerhet på ex- portmarknaderna. Ca310foavproduk- tionen har leverera !:s till de i koncernen ingående wellpappföretagen.
Tillgänglig produktionskapacitet har helt utnyttjal:s. Under året har ett antal investeringar för förbättrad pro- duktkvalitet och för energibesparing blivit klara. Produktionskostnaderna i Sverige har stigit mer än hos viktiga konkurrenter inom och utom Västeu- ropa.
Under hösten beslöt styrelsen att en större ombyggnad av en pappersma- skin skall ske. Investeringen ger under 1988 möjligheter till ökat produktpro- gram och en kapacitel:shöjning till to- talt 535 000 ton. Myndigheterna har beviljat koncession.
Nettoleveransvärdet uppgick till 1285 MSEK (1235 MSEK). Resultatet för året blev 123 MSEK (136 MSEK) efter avskrivningar och räntor.
FRÖ VI EXPANDERAR PA DRYCKESKARTONG
Frövifors Bruk AB har sulfatfabrik och kartongbruk i Lindesbergs kommun i Närke. Kartongbruket har en kapacitet på 170 000 ton bestruken oblekt kar- tong per år. Dessutom produceras 40 000 ton av oblekt pappersmassa per år. Antalet medarbetare är 680.
Huvudprodukter i kartongbruket, som är ett av Europas modernaste, är kartong för dryckesförpackningar samt "carrier board" för andra slag av förpackningar. Kartongen har hög styrka och utmärkt tryckbarhet. Möj- ligheterna att erbjuda kunden ytor för olika slag av kvalificerade tryck är ett vik~gt argument i marknadsföringen.
FR OVI tillverkar också kraftliner med vit yta för wellpappindustrin.
Konsumtionen av -~ryckeskartong fortsätter att öka. FROVIs leveranser har mer än väl följt marknadsutveck- lingen. Marknaden för "carrier board"
har kännetecknats av stabilitet och hård konkurrens. Man har under året genomfört flera kampanjer riktade till skilda grupper av användare av kar- tong. Försäljningsorganisationen har byggts ut.
Marknaden för oblekt pappersrnas- sa har trots vissa prisökningar fortsatt att vara olönsam. Full produktion har kunnat avsättas.
Tillgänglig kapacitet i produktio- nen har utnyttjats helt.
Under året startade den nya anlägg- ningen för mottagning och barkning av virke. Med det nya renseriet kan FRÖVI ta emot ökade kvantiteter av nya råvaror som okvistat virke fallan-
de längder. ..
Nettoleveransvärdet för FROVI 1986 var 823 MSEK (715 MSEK). Re- sultatet efter avskrivningar och räntor blev en förlust på 50 MSEK (-60 MSEK).
ÖREBRO PAPPERSBRUK ÄR FRAMGÅNGSRIKT PA PLASTBELAGDA PAPPER
Örebro Pappersbruk AB i Örebro marknadsför plastbelagt papper och kartong samt kartong för främst gips- plattor. Kapaciteten för plastbelägg-
12
BSSI
ning är 40000 ton per år och för till- verkning av kartong 40 000 ton per år.
Kartongbruket använder enbart retur- papper som råvara. Antalet medarbe- tare är 290.
Marknaden för plastbelagda pap- per har varit stabil under 1986. Mark- naden för kartong för gipsplattor har utvecklats positivt. Leveransvolymen har stigit. Tillgången på returpapper har varit god.
Under året har tillverkningen av papperssäckar upphört.
Nettoleveransvärdet blev 312 MSEK (297MSEK). Ca2/3avdettaav- ser plastbelagda produHer. Resultatet efter avskrivningar och räntor blev 22 MSEK (8 MSEK).
Dryckeskartong tillverkas av oblekt pappers- massa. Den är ren och stark. Vit yta för att- raktivt och säljande (ryck nås genom besfryk- ning eller genom att lägga på ett tunt lager blekta fi!Trer. Vår produktion av dryckeskar- tong blir hos kunderna 4 miljarder mjölk-, juice- och vinförpackningar varje år. __
Blekta kraftpapper används till många ·;
ändamål. God tryckbarhet och hög styrka är -~'\
viktiga egenskaper för t e.x biljettomslag, bär- kassar och påsar.
iii
IIIm
·~
,l (
, •
' l'
l .
,:.· '
/t l
:t·
i
(~ / l
l
'
III III III
-
BSSI
Varje kund och varje produkt ställer speciella krav på sin förpackning. Varje dag tar våra konstruktörer fram många nya förpack- ningar för skilda krav på säljande budskap och skydd av värdefulla produkter.
Våra produktutvecklare använder datorn i sitt arbete. Genom CAD-teknik ritas ett för- slag först på en dataskärm och de första prov- kartongerna tas fram automatiskt. Vår kund kan direkt se och prova sin nya förpackning.
FÖRPACKNINGS- FÖRETAGEN HAR VUXIT I STYRKA
Förpackningar svarar 1986 för 340fo av koncernens verksamhet. Sammanlagt ingår företag i fem länder med 12 well- pappfabriker.
Huvudprodukt är förpackningar av wellpapp, som tillverkas i eller i närhe- ten av befolkningscentra i Europa.
Wellpapp är den viktigaste transport- förpackningen och används för alla slags varor. Ca en tredjedel av well- pappkartongerna används för livsme- del. Detta gör produkten relativt okänslig för konjunkturväxlingar. I övrigt säljs och tillverkas förpack- ningsmaskiner och plastförpack- ningar.
Efter att avtal slutits hösten 1986 övertog ASSI den l januari 1987 Thames Case Ltd i England. Företaget tillverkar ca 110000 ton wellpappför- packningar per år och har 1200 med- arbetare. l och med detta har förpack- ningsgruppen en förbrukning av kraftliner som svarar mot en tredjedel av kapaciteten i koncernen.
Investeringsverksamheten har varit omfattande. Kapaciteten för stansade produkter har ökat liksom möjlighe- terna att erbjuda kunderna alltmer säl-
jande tryck på sina förpackningar. l Danmark startades en anläggning för förtryckt liner, där tryckningen sker före tillverkningen av wellpapp. Det blir då möjligt att rationellt nå högsta tänkbara tryckkvalitet.
Nettoleveransvärdet 1986 blev 2 005 MSEK (1740 MSEK). Resultatet efter avskrivningar och räntor var 173 MSEK (146 MSEK).
16
iiSSI
LEVERANSER FRÅN WELLPAPPFORETAGEN 1982-1986
M(m')
t\()()
550 500
450 .tOO 350 300 250
200 150 100 50
o
1982 198:3 1984 1985 1986
GENOtJISNITTLIGT FORSAUNINGSPRIS FOR WELLPAPPFORETAGEN 1982-1986
~~ rn1
A,O 3,5 3,0 2,5
2.0
1.5
1,0
().~
o
1982 19~ 1984 1985
FÖRENADE WELL UTVECKLAR FÖR AlT ERBJUDA KOMPLETTA FÖRPACKNINGSLÖS- NINGAR
Förenade Weil-gruppens verksamhet omfattar tillverkning och försäljning av förpackningar i wellpapp. Dessut- om sker utveckling och tillverkning av förpackningsmaskiner. Detta för att kunna erbjuda kunderna kompletta förpackningslösningar i wellpapp.
Wellpappfabriker finns i Eslöv, Gävle och Brännögård. Antaletmedarbetare -·-är 815.
I gruppen ingår också Por-Pac Plast AB med verksamhet: inom området cellplast: samt Modefa AB som tillver- kar och trycker polyetenfilm.
Marknaden för wellpapp har ut- vecklats positivt under året. Fortsatta ansträngningar har gjorts för att möta stigande krav på leveransservice och produktutveckling.
Por-Pac fortsätter attutvecklas posi- tivt och har både marknadsmässigt och tekniskt byggt upp en god sl:äll- ning inom sina områden.
Modefa redovisar ettnegativt resul- tat. Förändringar sker nu i organisa- tion och produktion. Dessa kommer att få positiva ·resultateffekter under 1987.
Nettoleveransvärdet för Förenade Weil totalt 1986 blev 548 MSEK (504 - MSEK). Resultatet är tillfredsställande.
DANSK KRAFT- EMBALLAGE OCH
·-~ASSI
EMBALLAGE - HAR STÄRKT SIN
STÄLLNING
I Danmark har ASSI två wellpappfö- retag med fabriker i Kolding och Her- fölge. Till gruppen hör också fyra kon- verteringsanläggningar. Antalet med- arbetare är 730.
Den danska marknaden för well- pappförpackningar har utvecklats po- sitivt under 1986. Marknadsandelen har ökat till 28%.
I augusti 1986 startade produktio- nen av förtryckt papper i dotterbolaget Corr Print AS. Den nya anläggningen
BSSI
-den första i Skandinavien- kan leve- rera papper med en mycket hög tryckkvalitet Dansk Kraftemballage kan med denna investering befästa sin ledande ställning för högklassiga transport- och konsumentförpack- ningar.
Resultatet efter avskrivningar och räntor är tillfredsställande.
DOLAN PACKAGING VISAR BÅDE POSITIV UTVECKLING OCH BRA RESULTAT
Do lan Packaging Ltd i England har två wellpappfabriker samt tre stycken konverteringsanläggningar. Well- pappfabrikerna finns i Manchester och Bristol. I gruppen ingår också ett pappersbruk i Birmingham som till- verkar papper främst för de egna well- pappfabrikerna. Pappersbruket för- sörjs med returpapper av ett separat helägt bolag. Antalet medarbetare är 980.
Den engelska marknaden för well- papp har utvecklats positivt under 1986. Volymen har kunnat ökas samti- digt som andelen mer kvalificerade kartonger stigit. Tidigare års investe- ringsprogram har till fullo kunnat ut- nyttjas.
SWISSWELL
VISAR FORTSAIT GOD LÖNSAMHET
Weilkarton AG Swissweil marknads- för ett brett sortiment av wellpappför- packningar i en anläggning i Schweiz.
Antalet medarbetare är 150.
Efterfrågan för wellpapp steg under året såväl i Schweiz som på närliggan- de exportmarknader. Tillgänglig ka- pacitet utnyttjades.
Swisswell avslutade 1986 ett större investeringsprogram. Detta omfatta- de utbyggnad av fabriken, nyttdator- styrt system för interntransporter och en stansmaskin med fyra färgverk.
Lönsamheten förblev tillfredsstäl- lande.
WELLPAPPFÖRETAGEN ITYSKLAND
HÄVDAR SIG VÄL I HÅRD KONKURRENs
I Tyskland äger AS 51 fyra wellpappfa- briker. I Hilden och Karlsruhe har AS 51 Weil Verpackungswerke Gm bH tvåstörreanläggningar.ASSIWell Lii- beck Gm bH har en störreanläggning i L
u
beck och en mindre i Berlin. Antalet medarbetare är totalt 630.Marknaden för wellpapp i T y s klan d har kännetecknats av hård konkurrens och positiv volymökning. Priset på wellpapp har sjunkit markant liksom priserna på de olika papperskvalite- tema.
Under december upphörde pro- duktionen vid pappersbruket i Lii- beck. I början av 1987 har förhandling- ar inletts om en nedläggning av well- papptillverkningen i Berlin.
Wellpapp är en genial konstruktion. Med li- ten materialåtgång når man ett billigt och ef- fektivt skydd för en förpackad produkt. För- packningen kan göras stor eller liten och skräddarsys för kundens krav. Wellpapplå- dor kan förses med eft säljande tryck på vit yta i sex färger eller en enkel märkning på brun yta, alltefter kundens krav.
ASSI säljer 400 000 ton wellpapp eller 700 miqoner lådorvarje år från 18 wellpapp- fabriker spridda i fem länder i Europa. Vi har vidare 10 mindre anläggningarför konverte- ring av wellpapp och fyra fabriker för plast- förpackningar.
Wellpapp är en miljövänlig produkt. En wellpappkartong i Europa besfår till213 av returpapper och tilll/3 av nya fibrer. Papper är en naturprodukt som bryts ner av natur- liga biologiska processer.
18
ISSI
-
en en
III
-
Ul
l
BSSI
Trä utgör sedan århundraden ett basmaterial för våra möbler och för våra hus. Våra träva- ror utvecklas och anpassas för dagens kunder och för nya användningsområden.
Vid våra fem sågverk tillverkas 650000 m3 trävaror eller 32 miljoner brädorvarje år för kunder inom snickeri- och byggindustrin i Europa och Mellanöstern.
E tri Fönster är Sveriges ledande tillverkare av fönster. Genom utvecklat tekniskt kun- nande kan kunderna välja mellan olika ma- terial och skilda krav på underhållsfrihet.
;
l l
l l
l
lASSI TIMBER .SÖKERNYA.VÄGAR
ASSI Timber består av fem sågverk, två komponentfabriker samt ett antal försäljningsbolag i Våsteuropa. De fem sågverken finns på Seskarö vid Haparanda, i Kalix, Piteå, Skinnskatte- berg och Karlskoga. Total produk- tionskapacitet är 650000 m3 sågade trävaror och 50000 m3 komponenter per år. Antalet medarbetare är 1050.
Sågade trävaror säljs till snickeri- och byggl):adsindustri i Europa och Mellersta Ostern.
Marknaden har fortsatt att vara svag under 1986. De låga priserna för furuvaror bestod medan granpriserna
22
BSSI
LEVERANSER AV SÅGADE TRAVAROR 1982-1986
k(m3)
700
r-
-l
r ----.
600 l l
l
500 l
400 300
fiJ
200
Ii
100
o
1982 1983 19S4 1985 1986
• Fu.tu
O
GranNEITOPRIS FOR SÅGADE TRAVAROR 1982-1986, ÅRSGENOMSNIIT
sw~
ldOQ 1200
IQOO
aoo
~600
400 2:00
o
1S82 198l 1~84 1985 1~86
F"1lhl
-G.r.~n
~ ,l
långsamt förbättrades från en låg nivå.
Produktionen har kunnat säljas och lagret är normalt vid årsskiftet.
Under 1985 och 1986 har stora delar av svensk sågverksindustri redovisat avsevärda förluster. Det är främst det billigare s k byggnadsvirket som gett de dåliga resultaten. Konkurrensen från lokal produktion på flera markna- der har ökat markant samtidigt som kostnaderna för råvara fortsatt att stiga i Sverige.
Inom ASSI Timber pågår utred- ningsarbete för att finna vägar för en anpassning till den nya situationen.
. Förslag till åtgärder framläggs under
·-.. 1987. Den låga lönsamheten är både
J
konjunkturellt och strukturellt be- tingad.
Nettoleveransvärdet blev 1986 916 , MSEK (85b MSEK). Resultatet efter
1, avskrivningar och räntor är en förlust på 68 MSEK (-46 MSEK).
ETRI FÖNSTER
KOMPENSERAR SVAG MARKNADMED
ÖKAD FÖRÄDLING
Etri Fönster AB består av fyra olika produktionsenheter med sammanlagt 750 medarbetare. Tillverkningen sker på fyra orter: Norsjö i Västerbotten, Sparreholm i Södermanland, Udde- vaHa och Vimmerby.
_ Den svenska fönstermarknaden har f starkt påverkats av nedgången i ny-
- l
byggandet. Efterfrågan från nypro- duktionen är nu vid 80-talets mitt en- .dasten tredjedel av volymen i slutet av _ .70-talet. Ett ökat förädlingsvärde per enhet och en växande renoverings- marknad har kompenserat en del av den volymmässiga tillbakagången.
Under 1986 kunde dessutom en ök- ning av efterfrågan noteras jämfört med föregående år.
Etri har under de senaste fyra åren behållit en marknadsandel på 300/o och därmed sin position som marknadsle-
BSSI
dare. Resultaten har, trots stagnerad volym under den perioden, hela tiden förbättrats. Detta trots hårt tryck på både priser och volymer från den överetablerade marknaden.
Etri bedriver en målmedveten pro- duktutveckling. Som exempel kan nämnas att Etri tagit fram ett system för renovering av äldre energislukan- de och underhållskrävande fönster - System UNITECH.
Nettoleveransvärdet ökade från 286 MSEK 1985 till300 MSEK under 1986.
Resultatet efter avskrivningar och rän- tor blev 8 MSEK (O MSEK).
-
Ul UJ
ra
BS&I
ASSI-KONCERNEN 1982-1986
1982 1983 1984 1985 1986 RESUlTATPOSTER, MSEK
Nettoleveransvärde
-Sverige 986 1167 1332 1410 1507
-Utlandet 3357 3909 4059 4063 4444
Totalt 4343 5076 5391 5473 5951
Rårelgeresultal fore avskrivningar 293 781 1000 560 543
Rorelseresultat efter avsknvningar - 12 541 781 321 251
Finans1ella poster - 545 -314 -196 -202 174
Valutakursdifferenser - 214 - 54 - 44 36 3
Resultat efter finansiella poster - 771 173 541 155 80
Extraordinära poster 1928 29 20 1
Resultat fore bokslutsdisposiboner och skatt 1157 202 561 154 80
BALANSPOSTER. MSEK
OmsåttningE>tillgångar 4351 2978 3238 2696 2676
Anläggningstillgångar 3387 3334 3219 3506 3444
Summa tillgångar 7738 6312 6457 6202 6120
Kortfnstiga skulder 2351 1353 1491 1532 1530
Långfristiga skulder 3451 2917 2413 2022 1921
Obeskattade reserver 435 602 896 1008 862
Beskattade reserver 450 369 361 342 313
Eget kap1tal J051 1071 1296 1298 .1494
Summa skulderleget kapital 7738 6312 6457 6202 6120
FRÅN FINANSIERINGSANALYSEN, MSEK
Internt hllförda medel -224 422 673 346 340
t:;Iettoinvesteringar -229 - 251 - 353 -458 -318
Over-lunderskott efter investeringar - 453 171 320 -112 22
Finansienng m m 476 119 -265 - 127 -171
Fårandring av likvida medel 23 .290 55 - 239 - 149
FINANSIELLA NYCKELTAL (Definitioner sid 36)
Rantabilitet på totalt kapital %
o
11 15 7s
Rantabilitet på sysselsatt kapital, q{J
o
14 18 8 7Räntabilitet på eget kapital, Wo
o
5 13 4 3soliditet, 0/o 22 28 33 35 37
Rantenetto l %
av
leveransvärdet 13 6 4 4 3Råntetackningsgrad, ggr 0,1 1,6 2,9 1,4 1,3
Vmstmarginal, q-o 1 13 18 8 5
Balanslikviditet ggr 1,9 2,2 2,2 1,8 1,7
Kap1talomsattning, ggr 0,71 0,84 0,84 0,86 0,97
PERSONAL
Anställda i Sverige 5943 5748 5570 5453 5654
Anstålida i utlandet 2585 2553 2143 2235 2559
Totalt 8528 8301 7713 7688 8213
Löner inkllonebikostnader, MSEK 1084 1133 1132 1230 1405
D:o i <tb av nettoleveransvärde 2..'l 22 21 22 .24
MARKNADSU1VECKLING OCH FÖRSÄLJNING Den ekonomtska bilväxttakten mom OECD-områ<iet avtog marginellt un.
der 1986. Tillvaxten
sjonk
tillbaka från 30fo 1985 hll2,$0/o. Forhoppningen om en starkare tillvaxt i bOrjan på året, då oljepriserna mer än halverades och de internationella rantorna böqade sjun- ka, Infriades inte.Industrikonjunkturen i Svenge av·
mattades under första delen av året h.ir att i slu~et på året åter skjuta fart.
Industnproduktionen okade med ca en halv procent. Under 1980 skedde inget trendbrott berråffande lönebild- ningen.
Under året har marknadsbilden va- rierat for ASSis huvudprodukter. For bleH pappersmassa var priset svagt vid årets ingång Successivt under
1986 förbättrades dock priset, men medgav vid årets utgång ej full ko5t- nadstäckning. Leveransvolymen oka- de kraftigt. Marknaden for oblekt kraftliner var svag i slutet av 1985. Ef.
terfrågan starktes dock redan i början av 1986 och pnset kunde höjas. For dryckeskartong var marknaden god.
Wellpappmarknaden i Västeuropa har varit fortsatt god i flertalet länder. Le- veransvolymen for sågade trävaror okade Järnfort med 1985 men till fort- satt mycket otillfredsställande priser.
Koncernens nettoleveransvärde uppgick till ;; 951 MSEK (få
s
473MSEK), en okning med 90/o (20fo). Net- toleveransvärdet ökade for sarntbga resultatenheter. Mer betydande ök- ningar redovisade f9rpackningsföre-
tagen (15%)
och
FROVI (13%).Exporlandelen for koncernens svenska företagvar 66o/o (66%). Värdet av de svenska bolagens leveranser till utlandet, inklusive till koncernens ut- landsbölag, uppgick till 3231 MSEK (2 973 MSEK). Inklusive utlandsbola-
26
B&SI
FÖRVALTNIN
for AB Statens
NETTOLEVERANSVI\.RDE PER MARKNAD 1982-1986
Ovng~ varli!er. exkl Europa
MSE~
600'l
55 L 'G
5000 ---~ -
----·-- -· ~---~--- ~
41)1){)
3500
'jQOO
?500 200lJ 150() 1000 500
o
1982 1983 1984
NETTOLEVERANSVARDE PER PRODUKT 1982-1986 (EXKL INTERNLEVERANSER)
MSEK 6000 5500 5000 4500 4000 3500 3000
2500 2000 1500 1000 500
o
l9tl2 1983 !984
· ·, Exkl testimer oc!i schrt-nz
2; FROVl, fS·Karton, Orebm Pappt>rsbrull· '·
1985 1986
Ovngt
CD
Pappersmass3
1985 1986
GSBERÄITELSE BSSI
Skogsmdustrier
RESULTAT EFTER FINANSIELLA INTAKTER OCH KOSTNAOEr< 1982-1986
~SEfl.
700 600 500 400
31)(1
20<) 100
o
-100 -200 -300
l
~00
~
-500 -600 -700 -800
l
---
; - - -
l i l r !
.1983 1984 1985 1986
RESULTAT 1986
MSEK
300
Resultat fcre avskrM11ngar Resultat 'lfter flnJnSiella poste•
ASSI ASSI FROVI OrebrG For~Jack- ASSI Etn Ovngt
Karl~bwg Kraftllller Pappersbwk m ng T 1mber fonster
gens forsaljning uppgick leveransvär- det på marknader utom Sverige till 7Sq1J (74%) av koncernens netroleve- ransvarde.
Pris- och volymutvecklingen for vtssa betydelsefulla produkter åter- finns under beskrivningen av de olika företagen pä sidorna 10-23.
RESULTAT
Koncernens resultat efter finansiella mtäkter och kostnader sjönk från 155 MSEK till BO MSEK. Den framsta or- saken till resultatnedgängen år den kraftiga förlusten i ASSI Karlsborg
Rorelseresultatet fore avskrivningar och råntorminskade med 17 MSEK till 543 MSEK. Resultatförsamlingen hånfor Mg framst till ASSI Karlsborg.
Forpackningsforetagen förbåttrade sttt rorelseresultdt kraftigt.
Avskrivningar enhgt plan ökade med 52MSEK till292MSEK Föränd- ringen beror bl a på okade investering- ar och på kortare avskrivningstider.
Räntenettot forbättrades med 28 MSEK bll-174 MSEK. Forbåttringen beror främst på lågre råntenivåer.
Energipriserna (de gent,msmttliga priserna for koncernens förbrukning av elkraft, eldningsolja och externt fast brånsle) minskade under året med 8%
(+ 100to). Kostnaderna uppgick under året till272 MSEK (291 MSEK). Kon- cernens elkraftforbrukrung uppgick under året hll1126 milj kWh (1102 milj k Wh) och tillgodosågs till 29%
(29%) genom egen produktion av mottryckskraft.
RÅVARA
VirkesförsorJningen ar en avgörande fråga för landets skogsindustri. Under året har Lantbruksuniversitetets av- verkningsberäkningar- A\-13 85-pre- senterats Dessa vi5ar att avverknings-
m vån kan hojas till ca 75 Mm 3sk per år från dagens nivå på ca 65 Mm3sk.
Riksdagen antog under våren 1986 ett program innehållande bl a forbåttrade regler för $kogskonton och lagre ran- sonenngskrav för att stimulera till okad avverkning. Vrrkesmarknadens parter har också under året- tillsam- mans och enskilt- satsat på en bred in- formation till enskilda skogsagare.
Som ett resultat av dessa åtgårder-
1 kombination med kraftiga prishoj~
ningar på framförallt massaved - har det skett en markbar okning av av- verkningarn-a inom det enskilda skogsbruketisodra och mellersta Sve- rige. Trots detta har en okning av vir- kesimporlen skett under 1986 till följd av en ökad virkesförbruknmg och mycket små virkeslager.
Forsotjningssttuabonen i Norrbot- ten har starkt påverkats av den omfat- tande stormfaUningen hosten 1985.
Timmertillgången har således varit onormalt god. Den höga fiberfårbruk- ningen har framtvingat en okad im- port trots att anskaffningen från pri- vatskogsbruket utvecklats positivt Försörjningen i Mellansverige har pråg)ats av en hård konkurrens vad gåller såghmmer.
Priserna på massaved steg kraftigt sasongen 1986i87. Genom den alltmer försvagade sågverkskonJunkturen blev prisförändringarna för sågtim- mer relativt små.
Forbrukningen av VIrkesråvara inom ASSls industrier under 1986 uppgick till4,20 Mm3fub (3,90 Mm3 fub), viJket år en okning jämfört med 1985. Ökningen beror på ett högre ka- pacitetsutnyttjande generellt och ut- okad produktionskapacitet i Karls- borg. Av forbrukningen svarar ASSis mellansvenska industrier för 1,13
Mm3fub eller 27o/o av förbrukningen och Norrbotten-industrierna for 3,07
2S
ISSI
VIRKESFORBRUKNJNG MASSAINDUSTRI OCH SAGVERK 1982-1986
Mm3f 5
4
· ·-~
l1982 1983
-~rån Domallverket
,.
1984 1985 1986
ANTAL ANSTALLDA OCH NffiOLEVERANSVARDE PER ANSTALLD 1982-1986
!.:~tal anst?llda 10000'
90()0 8()1)() 7000 60()0 5000
3000
{J
1982 I983
Antal anstalida 1 SvengJ
O
Antal anstalfda 1 utlandet - Nettoleveransvarde per anstalldkSEK gco~
800 700
6C()
500
400 300 200 100 o
1984 1985 1986
!1SSI
INVESTERINGAR OCH INTF..RNT TILLFORDA MEDEL1982-1986
MSEK
800 700 600
500 400 '100 200 100
·.,, - ' o
-100 -200 -300
1982 1983 1984 1985 1986
lnve5termgar Internt tlllforda medel
RANTABILITET PÅ TOTALT KAPITAL OCH EGET KAPITAL1982-1986
% 16 14 12 lO
8
6 4 2
G
l982 1983 1984 1985
Rantab~;tet p~ totalt ki'IPitJi - Rantab1htet på eget ~aprtal
1986
Mm3fub, vilket år 73% av forbruk- ningen.
Dernånverkets leverans stci.lld i rela- tion till förbrukningen har minskat till
43% (48%). For Mellansverige var an- delen 470AJ (480/o) och för Norrbotten
42% (48%).
Den totala kostnaden for virkesrå- vara inom ASSI blev 1986 1608 MSEK (1426 MSEK).
PERSONAL
Medelantalet anstalida 1 koncernen uppgick till 8213 (7688). Öknmgen beror på att de under 1985 forvarvade bolagen ASSI Well Li.ibeck GmbH, ASSI Well Berlm GmbH samt Li.i- becker Papierfabrik GmbH fr o m 1986
redovisas på helärsbasis. Vidare på- verkas antalet anstalida av att Et:ri Fonster numera ar ett helägt dotter- bolag.
Av de anstalida arbetade 2 559 (2235} eller 31Qio (290/o) utanfor Sve- rige.
Loner och sociala kostnader inklu- sive pensroner ökade med 175 MSEK till 1405 MSEK. Kostnaden per an- ställd uppgår till SEK 171 080 (159980).
KAPITALBINDNING Koncernens lagerv:irde minskade med 21 MSEK till1284 MSEK (1305 MSEK). Fårdigvarulagren minskade for koncernen med 36 MSEK (6%) till
586 MSEK. Lagervarder redovisas närmare i not 10.
ASSis invesrerrn~ under 1986 har i huvudsak vanl-inriktade på attöka ef- fektiVIteten i anlåggnmgarna och för- bättra produktkvaliteten. Koncernens investeringar uppgick 1986 hl] 321
MSEK {475 MSEK) varav allt i anlagg- ningar. Av de totala investeringarna gjordes 196 MSEK i Sverige och 125
MSEK i utlandet. Några av de större projekten som färdigställts under året beskrivs i samband med de olika före-
29
tagen pä sid 10-23. Efter att avtal slu- tits ho&ten 198o forvarvade ASSI den l januan 1987 det engelska wellpapp- feretaget lhames Case Ltd Foretaget omsatter 700 MSEK och har 1200 an- stallda Under året upphörde produk- tionen vid det tyska pappersbruket L u beck er Papierfabrik Foretaget hade ett 70-tal an'ltallda. ASSI overlat i slu- tet av 1986 sina akher i Swedspan AB tillSwanboard Masomte AB. Som be- talning erholl ASSI aktier i Swan- board Masonif:e AB.
RÄNTABILITET
I likhet med andra skogsindustnföre- tag ar AS 51 ett kapttalintensivt foretag.
Ett effekhvt kapitalutnyttjande bhr därmedsärskiltvlktigt.Av ASSis
tota-
la bilgångarar
54% eller 3 288 MSEK bundet i anläggningarna, d v& maski- ner och byggnader mm. Ett högt kapa- citetsutnyttjande i ASSis svenska bas- mclusmer ar en forutsåttning for en till- fredsståilande lbnsamhet. Kapacil:et5- utnytt]andet vid koncernens svenska enheter var 1986 90<l1> (93Wo). Kund- fordringar och lager utgor 34% av de totala tillgångarna eller 2099 MSEK.En effekbv rörelsekapitalhantering, vilken har som målsåttning att samti- dtgt uppnå god leveransl:illrorlillighet,
god inkops- och produktioru;ekonomt samt lågkapttalbmdning, intarenfort- satt framskjuten plats 1 ASSis '3trävan att ytterligare k.onsohdera koncernens finansiella ställmng.
Räntabiliteten på totalkapitalet minskade och uppgtck till 5% (7%).
Vinshnarginalen forsåmrades från 80fo
till so/o. Kapitalomsättningshastighe- ten okade till 0,97 ggr (0,86 ggr).
Rantabiliteten på eget kapital för- sämrades och uppgtck bll 30fo (4Wo)
och räntabiliteten på sysselsatt kapital
min~kade bU 7% (81Yo). Definitioner av räntabilitetsbegrepp redovtsas på sidan 36.
30
ISSI
KAPITALOMSATINING OCH VINSTMARGINAL 1982-1986
KaprtaiQI'Tlsattmn;i ggr
1.0,... _ __ _
- r --·---·---T · - -
---~--1986
l
l. l l
l0.9
1--- ~ ---i · -+- · ----il
I l
1985 : 198::!i i --- ~·~ l
0.8
1--- ----+1- - -
1982
- - ----f- -- ! ----+-~
l l _ __ L ____ -f-_~
l l l
!)7
06
05~---~---~---~---~
o
5 10 15 20 Vtn..•tmargllltl %UKVIDA MEDEL OCH LIKVIDITET l % AV NffiOLEVERANSVARDET 1982-1986
MSEK
800
ll
700 18
600 500
16 l
:l
12 r- - - ,
o l
l l
400 lO
300 8
. .., 6
200
4
100 2
o
o1982 1983 1984 1985 1986
r - ,
~....-J Lrk111da medel
- Ltkvtdttet ! % av netto~ver~nsvardet
B SBl
SOUDfTET 982-1986
% 40 35 30 25 20 15
lO
5
o
1982 1983 1984 1985
FOf?,ADLINGSVARDE 1986
Kvar 1 koocernen 3~~ Skatter l r,t Foradhngwardl!/dn'italld = 237185 SEK
1986
LIKVIDITET OCH FINANSIERING
De likvida medlen inldusive kortfnsh- ga placeringar uppgick VId årsskiftet
1986/1987 till257 MSEK (406 MSEK).
De råntebarande fordringarna har minskat med 9 MSEK. Liksom under
1935 har någon namnvård nettoupp- låning ej foretagits under 1986. Amor- teringar uppgick hll 344 MSEK (489 MSEK). Som framgår av koncernens finansieringl)analys har årets internt hllförda medel fmansierat investenng-
ama 1 anläggningstillgångar.
Koncernens sohd1tet uppgJck VId utgången av 1986 hll 37~u (350/o). en okning med 2 procentenheter.
FÖRSLAG TILL VINSIDISPOSITION Koncernens fria egna kapital enligt ba- lansrakningen uppgår till 497145
kSEK. Ti!l bundna fonder har roresla-
gits avsattnmg med I 003 kSEK.
l ill bolags&tcimman~ förfogande står hos moderbolaget roljande vinst- medel (kSEK)
från föregaende år balan- serade vinstmedel utdelmng betald 198b
årets vinst
Styreh;en och verkstallande direktören foreslår
att vinstmedlen överfores
424188 -20250 135565 539503
i ny rakning 539 503
31
32
l SBl
KONCERNENs RESULTA1RÄKNING
MSEK 1986 1985
Nettoleveransvårde (not 1) 5951,0 5472,7
Övriga rörelseintäkter 58 J b009,7 29,7
Rörelsens kostnader {not 2) 5466,8
RÖRELSERESULTAT FÖRE
AVSKRIVNINGAR 542,9
Avskrivningar enligt plan:
på anlaggningar (not 3) 272,4 228,3
på goodwill mm 19.1 291,5 10!9
RÖRELSERESULTAT EITER
AVsKRIVNINGAR 251,4
Finansiella mtäk.ter och kostnader:
Utdelnin~på aktier 1,1 1,1
Ranteintå ·ter 49,8 84,6
R.an~ekostnader - 245,2 - 289,9
Valutakursdifferenser (not4) 3,5 36,8
ÖVriga finansiella intäkter
och kostnader (not 5) 19,8 - 171,0 1,8
RESULTAT EffiR FINANSIELLA
INTÄKTER OCH KOSTNADER 80,4
Exrraordinära intäkter och kostnader RESULTAT FÖRE BOKSLUTS-
DISPOSillONER OCH SKAIT 80,4
Bokslutsdispositioner (not 6) 154,1
RESULTAT FÖRE SKATT 234,5
Ska~ - 16,6
KONCERNENS ÅRSRESULTAT 217,9
KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS
MSEK
Rörelseresultat fore avskrivningar Fmansiella poster
V mstlförlust vid försäljning av anläggningstillgångar l!.lräkt VId forsäljning av anläggningstiUgångar Ovriga extraordinåra likviditel:spåverkande poster Utdelning
Ska~
FRAN VERKSAMHETEN TILLFÖRDA MEDEL Föråndnng av rörelsekapital (kortfristigt)
Föråndring av långfristigt, ej råntebärande kapital INTERNT TILLFÖRDA MEDEL
Arets
inves~eringar, nettoAnvändning av räntebärande kapttal
FINANSIERING (ÖVER- ELLER UNDERSKOm
~tebarande finansiering Ovriga poster
ÖKNING!MINSKNING AV LIKVIDA MEDEL
(not 7)
(not 7)
1986 542,9 - 203,9 5,2 12,1
- 20,3 - 16,6 319,4 23,9
-
3,0340,3 - 317,9 -197,1 -174,7 . S,9 . 17,3 - 148/5
5502,4 4942,3 560,1
239,2
320,9
- 165,6
155,3
- 0,9
154,4 - 108,1 40,3 - 25,6 20,7
1985 560,1 - 241,1
- 4,1
17,1 - 5r3 - 20,2 - 25,6 280,9 53,3 11,5 345,7 - 458,1 -431,6 -544,0 26.3,0 41i) - 239,4
()
o
HSSI
KONCERNENs BALANSRÄKNING
TILLGÅNGAR, MSEK 1986-12-31 1985-12-31
OMSÅTININGSTILLG.ANCAR
Likvida medel (not 8) 257,3 405,8
Kortfristiga fordringar (not 9) 1_135,1 1392,4 984,8 1390,6
Varulager (not 10) 1164,2 1176,0
Avverkningsråtter (not 10) 119,3 1283,5 128,6 1304,6
SUMMA OMSÄTININGSTILLGÅNGAR 2675,9 2695,2
SPÄRRKONTON HOS SVERIGES RIKSBANK 7.1 0,1
ANLÄGG~GS~LGÅNGAR
Goodwill 0,5 19,4
Aktier (not 11) 58,3 45,4
Andra långfristiga fordringar (not 12) 70,0 140,8
Rattigheter (not 13) 19,7 148,5 26,4 232,0
Fastigheter och anlaggningar (not 3) 3288,0 3274,3
SUMMA ANLÄGCNINGSTILLCÅNGAR 3436,5 3506,3
SUMMA TILLGÅNGAR 6119,5 6201,6
SKULDER OCH EGET KAPITAL, MSEK 1986-12-31 1985-12-31
KORTFRISTIGA SKULDER
Räntefria skulder (not 14) 1091,4 1000,0
Råntebårande skulder (not 15) 439,0 I 530,4 531,4 1531,4
LÅNGFRISTIGA SKULDER
Räntefria skulder (not 14) 101,7 108,4
Räntebärande skulder (not 15) 1020,8 1725,5
Avsatt till pensioner (not 16) 198,4 1920,9 188,2 2022,1
OBESKATTADE RESERVER (not 6) 862,1 1007,0
BESKATIADE RESERVER (not 17) 312,5 342,2
EGET KAPITAL {not 18)
Bundet eget kapital:
Aktiekapital 675,0 675,0
Bundna reserver 321,4 - 323,5
Fntt eget kapital: 996,4 998,5
Fria reserver 279,3 279,1
Årsresultat 217,9 _2_Q2
497,2 1493,6 299,8 1298,3
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 6119,5 6201,6
St:ällda panter mm (not 19) 2050,1 1894,8
Ansvarsförbindelser 39,1 24,5
Bliiii
MODERBOLAGETs RESULTATRÄKNING
MSEK 1986 1985
Nettoleveransvarde (not 1) 2051,1 1908,9
ÖVriga rorelseintäkler 39,4 2090,5 31,7 1940 .. 6
Rorelsens kostnader (not 2) 1954,7 1750,2
RÖRELSERESULTAT FÖRE
AVSKRIVNINGAR 135,8 190,4
Avskrivningar enligt plan:
på anlaggningar (not 3) 104,0 80,5
på rattigheter 0,2 104,2 ___]J 81,6
RÖRELSERESULTAT EFIER
AVSKRIVNINGAR 31 .. 6 108,8
Finansiella mtakter och kostnader:
Utdelning på aktier 1 dotterbolag 0,7
Utdelning på andra aktier 0,$ 0,8
Råntemtikter, dotterbolag 154,4 164,3
Ranteintåkter, andra 29,8 66,4
Räntekostnader, dotterbolag - 69,3 - 51,2
Rantek~tnader, andra - 120,8 - 183.6
Valutakursd&en&er (not 4) 9,8 33,9
Övriga finansiella intäkter
och kostnader (not 5) 19!7 24,4 2) .U,4
RESULTAT EFTER FINANSIELLA
INTÄKTER OCH KOSTNADER 56,0 142,2
Extraordinära intakter och kostnader
RESUL1AT FÖRE BOKSLUTS-
DISPOSITIONER OCH SKAIT 56,0 142,2
Bokslutsdispositioner (not 6) 79,6 - 113,4
RESULTAT FÖRE SKATT 135.6 28,8
skatt
MODERBOLAGE1S ÅRSRESULTAT 135,6 28,8
MODERBOLAGETs FINANSIERINGSANALYS
MSEK 198o 1985
o
Rörelseresultat fore avsknvrungar 135,8 190,4
Finansiella poster - 8,0 - 38,4
Vmst:förlust vid forsäljning av anlåggningsbllgångar 4,9 - 0,6
Intäkt vid forsäljning av anlåggningshllgångar 0,8 0,6
Utdelning - 20,3 - 20,2
FRÅN VERKSAMHETEN TILLFÖRDA MEDEL 113,2 131,8
Förändring av rorelsekapital (kortfristigt) - 85,7 150,6
Forandring av långfristigt, ej rimlebarande kapital - 14,4 - 9,1
INTERNT TILLFÖRDA MEDEL 13,1 273,3
Arets mvestenngar, netto - 134,9 -239,3
Användning av räntebärande kapital (not 7) - 53,8 - 408,6
FINANSIERING (ÖVER- ELLER UNDERSKOTT) -175,6 -374,6
~ntebärande finansiering 97,1 3,0
Ovriga poster (not 7) :-. 46,4 88,9
ÖKNINGIMINSKNING AV LIKVIDA MEDEL -124,9 - 282,7
34
