ÅRSREDOVISNING 1986

SKANSKA AB

o

(

{

I år fyller Skanska 100 år. Konstituerande bolagsstämma med aktieägarna i AB Skånska Cementgjuteriet hölls i Malmö den 26 januari 1887. Skånska Cement AB r-; var den dominerande aktieägaren med 48/2 procent av aktiekapitalet / som då var - 207.500 kr. Dess chef R F Berg skapade det nya bolaget för att introducera cement

inom svenskt byggande.

Betong som byggnadsmaterial använder Skanska än i dag med stor framgång i platsgjutna konstruktioner/ i prefabricerade produkter och i sprutbetong. Men dagens Skanska/ ett av Europas största byggbolag/utmärks främst av sitt mångsi- diga kunnande inom hela byggprocessen i fråga om såväl husbyggnad som byg- gande i mark/ berg och vatten. Skanska kan nu ta ansvar för projektering/ kon- struktion/ byggande/ funktion och drift av de färdiga projekten.

Redan på 1940-talet kompletterades byggandet med fastighetsförvaltning. Man byggde för egen förvaltning. I dag är Skanska en av Sveriges största fastighetsägare.

Vinstrika år har successivt stärkt likviditeten. Stora investeringar har det senaste

decenniet gjorts i börsnoterade aktier . Fastighets- och finansförvaltningen har gett

Skanska ytterligare två stabila ben och en god grund för framtida satsningar.

Innehåll

Koncernen i sammandrag ... . ... . Verkställande direktören om 1986 .... . .. .. . . Förvaltningsberättelse ... ... .

Koncernens organisation . . . . . . .. . . Moderbolagets regionala förvaltningar

Göteborgsförvaltningen . . . . . ... . .... . . . Södra förvaltningen . . . . .. , . . .••

stockholmsförvaltningen .... •...

Mellansvenska förvaltningen . . . . ..

s ydöstra förvaltningen. . . . Norrlandsförvaltningen . . . .. . . .. . .• .. .. ..

Utiandsverksamheten . . . . . ... . ... . Fastighetsverksamheten ... . ... . . ... . ... .. . Finansverksamheten .. ... . ... . Koncernresultaträkning , .••.•. ... ...

Koncernbalansräkning ..

Kommentarer till koncernredovisningen Personal ... . . . .. .

Finansieringsanalyser ... .. . .. . ... . Moderbolagets resultaträkning ... .. .. . . . Moderbolagets balansräkning

Specifikation av aktier och andelar

Kommentarer till moderbolagets redovisning . Vinstdisposition . . . . ...

Revisionsberättelse ... ... .. .• .. . ..

Skanska-aktien ... . . .... .... . Koncernen, fem år i sammandrag , ... . .. • ..

Några större koncernbolag

Skanska Prefab . . . . . . . . ... . . .. ... .. . . Stabilator. . . . . . • . . . . . Ohlsson

&

Skarne . . . ... .... . . . .. .• ..•..

Industriventilation ... . ... . Myresjögruppen . ... , ... . sektionsByggarna . . .•..•.. , . . . . .•

Skogs- och sågbolag . . • . . . . . .... ... . Engdahls . . . • . . . ... .• ... . .. . . . ... .. . Datech ... .. . . ... . ... . ... .••

Styrelse, revisorer . . . . Företagsledning . . . . , ... . , . . . . . Adresser ... ... ..••. , . . ..•. . •...•...•

sid 3

4 6 11

12 13 14 15 16 17 18 20 22

23

24 26 29 30 31

32 34

36 37 37 38 40

41 41 41 42 42 42

43

43

43

44 46 48

Ordinarie bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma i Skanska AB hålles

onsdagen

den 3 juni 1987 kl14.30 i Malmö Konserthus (stora konsert- salen), Föreningsgatan 35, Malmö.

Anmälan till bolagsstämman

Anmälan om deltagande i stämman kan ske D per post till Skanska AB, Juristexpeditionen,

182 25 Danderyd

D per telefon 08-753 86 01

(

direktnummer till J uristexp) Vid anmälan bör aktieägaren uppge

D namn

D personnummer (registreringsnummer) D adress och telefonnummer

D registrerat aktieinnehav

Aktieägare som vill delta i stämman måste ha anmält detta till bolaget senast fredagen den 29 maj 1987

_

kll2.00, då anmälningstiden utgår. Anmälda stämmodel tagare kommer att erhålla ett deltagarkort, som bör medta-- gas och uppvisas vid ingången till stämmolokalen.

Rätt att delta i bolagsstämman

Rätt att delta i stämman har den aktieägare som

D dels är registrerad i denutskrift av aktie boken som görs per den 22 maj 1987; aktieägare, som låtit förvaltarregi- strera sina aktier, måste således senast den 22 maj 1987 tillfälligt ha registrerat

aktierna

i eget namn för att äga rätt att delta i stämman (sådan registrering bör begäras ett par dagar i förväg

hos

den bank eller fondhandlare

som

förval- tar aktierna)

D dels anmäler sin avsikt att delta i bolagsstämman till Skanska senast kl12.00 fredagen den 29 maj 1987.

Ärenden på bolagsstämman

D Ärenden som enligt bolagsordningen skall förekomma på ordinarie bolagsstämma.

D styrelsens förslag att bolagets aktiekapital skall ökas- med högst 800.000 kronor genom nyteckning

av

högs _

_

80.000 aktier av serie B med avvikelse från aktieägamas företrädesrätt enligt följande. Teckningsberättigade skall -med hänsyn till möjligheterna att genom ett direkt aktie- ägande ytterligare öka de anställdas intresse för bolagets verksamhet - vara de

anställda inom koncernen, som

lf-

enlighet med av styrelsen fastställda regler varit

anställd~

sedan den 31 december 1984 och fortfarande

är det den 3

juni 1987. Varje teckningsberättigad skall äga rätt att teck- na fem aktier för 12 kronor per aktie. Vid tveksamhet om teckningsrätt föreligger skall styrelsen äga träffa slutligt avgörande. Nyemissionen avses kunna genomföras un- der slutet av år 1987.

D styrelsens förslag att stämman i sambandmed bolagets lOD-årsjubileum beslutar anslå ett belopp om 3 Mkr som bidrag till utvecklingsarbete vid svenska tekniska hög- skolor och handelshögskolor

,

att fördelas enligt styrelsens bestämmande.

Utbetalning av utdelning

Styrelsen och verkställande direktören har som avstäm- ningsdag för rätt till utdelning föreslagit tisdagen den 9 juni 1987. Om bolagsstämman beslutar i enlighet med detta förslag, beräknas utdelningen komma att utsändas från VPC tisdagen den 16 juni 1987.

--

KONCERNEN I SAMMANDRAG

(i miljoner kronor)

1986 1985

Omsättning . . . . . . . . . .... . .. . . .. . . . . .. . .. . .. . . . . 16.103 14.957 varav utiandsbyggande ... .. . .. . . . . ... . 2.632 2.254 16 °/o 15 °/o

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt .. .. . . . . 1.046 811 varav entreprenader m m ... .. .. . . ... ... . . -12 52 fastighetsförvaltning .. . .... . . ... .... . .. . 290 230 försäljning av förvaltningsfastigheter ... . 161 54 finansförvaltning ... . ... . .. ... . 455 478 extraordinära intäkter och kostnader ... . 152 -3 Omsättningsfastigheter (bokfört värde) .... ... . 4.248 3.781 Balansomslutning . . . . .. .. . .. .. . . . .. . .... .. ... . . . . 19.296 17.638 Utdelning per aktie . . .. ... . . . .. . . .. . . .. . .. .. .. . kr 3:00 2:50 Vinst per aktie .. . .. . ... ... .. .. . .. . . .. .. .. . .. .. kr 7:55 6:00 Vinst per aktie efter extraordinära poster ... . . ... .. kr 9:25 5:95 Räntabilitet på eget kapital ... . .. .. ...

⁰

/o ^{11,2 9,5}

Räntabilitet på sysselsatt kapital .... ... . ... . .

⁰

/o 16,2 17,1 soliditet ... ... , . .. . , ... ' ... . ...

⁰

/o ^{23,2 23,0}

Antal anställda i Sverige . . .. ... . 19.846 20.733 i utlandet .. . ... . . 7.781 7.501 totalt ... ... ... . 27.627 28.234

Definitioner av nyckeltal se std 26

Verkställande direktören om 1986

Byggbranschen i Sverige kämpar med svårigheter men det finns goda möjligheter att förbättra dess villkor.

Det är nödvändigt att dessa möjlig- heter tillvaratas om byggföretagen skall kunna ta såväl ett ökat ansvar för personalens anställning som ett ökat totalansvar gentemot kunderna för produkterna. Om t ex bostads- byggnadsprocessen avbyråkratise- ras öppnas möjligheter till en bättre produktutveckling och

till

en bättre planerad och därmed billigare pro- duktion.

Bostadsbyggandet_ som utgör ca en fjärdedel av det totala byggandet, är f n inte en lönsam verksamhet. Be- tydande omställningar har under ett antal år skett mot en ökad ombygg- nadsverksamhet vad gäller bostä- der. Inom denna sektor finns ett växande behov av investeringar un- der den närmaste tioårsperioden.

Samtidigt har emellertid bristen på nybyggda bostäder

i

storstadsregio- nerna nu blivit så akut att ombyg- gandet kraftigt reduceras för att ny- byggandet skall prioriteras. Sådana tvära kast i myndighetemas uppträ- dande ger ej förutsättningar för god planering och därmed gynnsam kostnadsutveckling. Redan under

1986

har en ökad efterfrågan på byggföretagens tjänster och produk- ter, speciellt i storstadsområdena, medverkat till en stark löneglidning liksom stigande priser på leveranser och tjänster från underentreprenö- rer. Detta understryker ytterligare vikten av att myndigheterna hand- lar så att byggnadsindustrin får möj- ligheter till en långsiktig planering av verksamheten.

Lars-Ove Håkansson

Under

1986

har Skanskas verk- samhet omstrukturerats. Den har fördelats på sex affärsområden:

D Svensk entreprenadverksamhet på sex förvaltningar med i huvudsak geografisk indelning.

D Industriföretag och övriga special- företag som kompletterar den sven- ska entreprenadverksamheten.

D Entreprenadverksamhet i utlandet genom projektverksamhet på två avdelningar i Sverige, komplette- rad med tiotalet dotterbolag i ut- landet.

D Verksamheterna i Nordamerika.

D Fastighetsverksamheten.

D Finansverksamheten.

Ca två tredjedelar av Skanskas personal är sysselsatt inom den svenska entreprenadverksamheten.

Utvecklingen inom detta område har de senaste åren inneburit besvi- kelser. Det är därför glädjande att nu kunna konstatera att den nedåtgå- ende trenden brutits och att en klar förbättring kan redovisas. Ännu har vi dock inte nått de försiktiga lön-

samhetskrav som vi ställt på alla de- lar av vår entreprenadverksamhet Skanskas andel av den för entrepre- nadföretagen tillgängliga bygg- marknaden i Sverige har varit ca 20 procent. Eftersom byggvolymen för- väntas öka något också under

1987,

räknar vi med en fortsatt hög be- läggning för våra resurser vid en oförändrad marknadsandel.

Under

1986

har ett omfattande strategiarbete bedrivits vilket inne-

~­

burit:

D Uppdelning i nyss angivna affärs-

-

områden innebärande att varje del av organisationen kan koncentrera sig på sin basverksamhet

D Specialisering som

syftar till att ··

Skanska för varje projekt skall kun(

_

na ställa upp med lag som har tidi- gare erfarenhet från aktuell pro- jekttyp.

D Kraftfull satsning på teknisk ut- veckling med inriktning på att ge kunden goda förslag i tidiga ske- den av byggprocessen.

D Fortsatt satsning på vårt kvalitets- program som omfattar hela bygg- processen från förslagss

kede till

driftssked e.

Denna målinriktning kommer att ytterligare öka Skanskas möjligheter att ansvara inte endast för priset utan också till att ta ett mera långt- gående ansvar för produkten/ pro- jektet, något som alltmer efterfrågas av våra beställare. Den

samlad~ ^AL

byggprocessen, ledd av en erfaren - entreprenör, ger produkten rätt kva- litet tilllägsta kostnad och dessutom en entydig ansvarsbild. Även under

1986

ökade vi andelen totalåtagan- den liksom andelen förhandlings1 entreprenader.

Under de senaste åren har vi sat-

sat på ett stort antal nya affärskon-

cept och utvecklingsprojekt. Dylika

satsningar ger inte alltid resultat

men innebär nästan alltid höga ini- tialkostnader. Några olönsamma verksamheter har under 1986 av- vecklats samtidigt som vi kunnat glädja oss åt framgångar för bl a våra ansträngningar inom energiområ- det. Vidareutvecklingen av våra ide- er från Bo 85 har också rönt intresse och har liksom vår satsning på stadsförnyelse i samband med om- byggnad av bostadsområden resul- terat i ett antal projekt. Under det gångna året har vi deltagit i Bo 86 i

--"Malmö med ett antal idehus.

Under 1986 har också ett för hela Skanska gemensamt datasystem för kalkylering, budgetering, kostnads-

-

ilvstämning och återrapportering

_)iv kostnader färdigställts. Detta

medverkar till säkrare kalkyler och en bättre styrd produktion samt ger våra beställare en säkrare rapporte- ring avseende kostnaderna i varje skede av byggprocessen. Inom CAD-området har ett utvecklings- projekt, som stöds av Statens råd för byggforskning och Byggbranschens utvecklingsfond (SBUF), fullbordats.

Inom utbildningsområdet har bl a ett särskilt program för chefsutveck- ling påbörjats. En mer systematisk användning av planeringssamtal har vidare introducerats som hjälp- medel för personalutveckling. Här- till kommer att en omfattande vida- reutbildning av yngre ingenjörer

-

'har inletts.

- '

Våra tekniska avdelningar har

haft en mycket hög beläggning un- der 1986. Aven för våra specialföre- tag inom olika områden har 1986 va-

--.,_rit ett framgångsrikt år. Samtliga

:Större företag med undantag för vs-

--

företagen har redovisat goda re- sultat.

Om utvecklingen sålunda i stort varit positiv för den svenska verk- samheten har vi däremot åsamkats

några mycket stora förluster i vår ut- landsverksamhet. Detta medför att vi för första gången på åtskilliga år- tionden redovisar ett negativt resul- tat av vår samlade entreprenadverk- samhet, och detta trots att den resul- tatavräknade volymen är något stör- re

än

en årsomsättning. Det är ett antal av våra projekt i Afrika med stark koncentration till Libyen som förorsakat de stora förlusterna. An- ledningen är en kombination av för låga anbud, svåra arbetsförhållan- den och bristande betalningsförmå- ga hos våra libyska beställare. Pro- jekten kontrakterades före 1986. Fle- ra har avslutats under året. För de resterande som i huvudsak avslutas under 1987 har avsättningar för vän- tade förluster gjorts.

Vår fastighetsverksamhet visar en fortsatt positiv utveckling. Resulta- tet har ökat. Dessutom har mark- nadsvärdena ökat starkt under året, speciellt för centralt belägna kom- mersiella fastigheter. Den höga in- vesteringstakten i speciellt stock- holmsområdet har ytterligare bidra- git till att öka värdet på Skanskas fastigheter. Färdigställda projekt är till 98 procent uthyrda.

Vi avser fortsätta uppbyggnad av det egna fastighetsbeståndet med utnyttjande av koncernens samlade kompetens. Våra byggares stora kontaktyta och förmåga att finna lösningar för olika kundbehov gene- rerar hela tiden nya fastighetsaffä- rer. Genom bolagets tekniska kun- nande och långa erfarenhet av fas- tighetsförvaltning har vi konkur- rensfördelar. Detta gäller speciellt vid tekniskt komplicerade projekt.

Skanska kommer framöver att prio- ritera satsning p

å

kontors-, affärs- och industrilokaler i attraktiva lägen

i

kommersiellt expansiva orter. På- gående och planerade projekt möj-

liggör en fortsatt hög aktivitet för fastighetsverksamheten även under de närmaste åren. Då utbudet av le- diga lokaler på sina håll i landet kan förväntas öka väsentligt kommer ak- tuella igångsättningar av egna pro- jekt att övervägas noga.

Våra stora aktieplaceringar i ett antal välrenommerade industri-, förvaltnings- och fastighetsbolag har utvecklats väl under 1986.

På relativt kort tid har Skanska anpassat sin organisation till den nya uppdelningen i affärsområden.

Under samma period har vår led- ning förnyats på många håll. Det har också medfört att vår verksamhet genomlysts. Vi söker ständigt an- passa företaget till ändrade förhål- landen och nya mål med sikte på framtiden. Därför kommer vårt före- tag även under 1987 att vara mitt uppe i ett omfattande åtgärdspro- gram för att förbättra produktion och lönsamhet. Skanska har mycken kunnig och erfaren personal med den rätta viljan. Kring den skall vi bygga våra lag och fortsätta vårt ar- bete med ett stort ansvarstagande långt ned i organisationen.

Under 1987 fyller Skanska 100 år.

Detta ger oss ytterligare en möjlig- het att samlas kring företagets fort- satta utveckling och att informera om vad vi kan, vad vi vill och vad vi står för. Denna möjlighet skall vi ta vara på. Vi hoppas att på olika sätt få möta våra aktieägare, våra kunder och dem vi på annat sätt samverkar med i ett trevligt jubileumsfirande.

Danderyd i april 1987

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Styrelsen och verkställande direktö- ren för Skanska Aktiebolag får här- med avge berättelse över bolagets verksamhet under

1986,

bolagets

hundrade verksamhetsår.

Konjunkturen

Den internationella ekonomiska ut- vecklingen under

1986

nådde inte upp till de förväntningar som fanns vid årets början. Den svenska till- växten blev - i likhet med de när- mast föregående åren -

lägr~

än i de flesta andra industriländer. Okning- en av bruttonationalprodukten stan- nade sålunda vid knappt

1,5

procent.

Inflationen fortsatte att sjunka.

Sänkta räntor och oljepriser jämte fallande dollarkurs bidrog till att ök- ningen av konsumentprisindex un- der

1986

stannade vid

3,3

procent. I ett internationellt perspektiv är dock den svenska inflationen fortfarande hög.

Byggnadsinvesteringarna i Sveri- ge, som i flera år visat en sjunkande tendens, ökade något. Det sänkta ränteläget medverkade till en steg- rad investeringsaktivitet inom fram- för allt industri- och servicenäring- arna. Bostadsbyggandet, som under en lång följd av år visat sjunkande siffror för igångsättningen, ökade också. Under året påbörjades

28.900

lägenheter, innebärande en ökning med

8

procent jämfört med

1985.

Utlandsmarknaden karakterisera- des av en fortsatt hård konkurrens och en otillfredsställande prisnivå.

Valutaoron, de sjunkande oljepri- serna och utvecklingsländemas skuldbörda medverkade till ökade problem för svenskt byggande ut- omlands.

De svenska marknadsräntorna ut- märktes av en kraftig nedgång u n- der första halvåret, en svagare ned- gång under tredje kvartalet och en snabb uppgång under årets sista månader. Diskontot sänktes vid fyra tillfällen med sammanlagt 3 procent- enheter för att under senare delen av året stanna vid

7,5

procent. Under hösten beslöt Riksbanken att av- skaffa den s k placeringsplikten, vil- ket innebar att obligationsräntan för bostadsfinansiering anpassades till marknadens nivå.

Fakturering och rörelseresultat Koncernen

Koncernens fakturering (inklusive hyresintäkter) steg under

1986

med närmare

8

procent till

16.103

Mkr (f.å.

14.957).

Härav svarade den svenska marknaden för

13.471

Mkr

(12.703),

vilket motsvarade en upp- gång med 6 procent. Utiandsfaktu- reringen - som sjönk kraftigt

1985

- ökade med cirka

17

procent till

2.632

Mkr

(2.254).

I de angivna vär- dena ingår andelar i sådan bygg- nadsverksamhet som utförts tillsam- mans med andra byggnadsföretag.

Faktureringen på årets resultatav- räknade arbeten uppgick till

16.303

Mkr

(12.470).

Resultatavräknings- graden, d v s resultatavräknade ar- beten i förhållande till årets fakture- ring, steg till

108

procent

(89).

I lik- het med tidigare år har resultaträk- ningen belastats med årets admini- strationskostnader. Den relativt hö- ga resultatavräkningsgraden inne- bär en minskning av tidigare konso- lidering.

Årets resultat av entreprenad- verksamhet m m efter avskrivningar blev

-12

Mkr

(52).

Orsakerna till försämringen kommenteras under rubriken Moderbolaget.

Moderbolaget

Årets fakturering för moderbolaget och de dotterföretag som bedrev sin rörelse i kommission för detta ökade till

12.399

Mkr

(11.704).

I Sverige ökade faktureringen från

10.486

Mkr till

11.070

Mkr. Utiandsfakturering- en steg också, från

1.218

Mkr till

1.329

Mkr. Bolagets andelar i bygg- nadsverksamhet som utförts i sam- arbete med andra byggnadsbolag ingår i årets fakturering med

1.522

Mkr

(1.397).

Moderbolagets inköp från andra koncernföretag uppgick till

290

Mkr och försäljningen till andra koncernföretag till

553

Mkr.

Årets rörelseresultat efter avskriv- ningar enligt plan sjönk till

-110

Mkr

(49)

trots att resultatavräk- ningsgraden ökade till

111

procent

(89).

Bidraget från resultatavräknade svenska arbeten visade en viss för- bättring. Orsaken till det försämrade utfallet kunde helt tillskrivas ut- landsverksamheten.

Bolaget har under en följd av år bedrivit en relativt omfattande pro-

duktion i Libyen. Under

1985

och

1986

har möjligheterna till fortsatt verksamhet i landet successivt för- sämrats. Betalningar för utfört arbe- te upphörde i stort sett under

1986.

Inför hotet om ytterligare växande fordringar beslöts därför under

1986

att upphöra med verksamheten.

Även för några andra utiandsprojekt har avsättningar för förlustrisker gjorts.

Orderingången från den svenska marknaden blev under

1986

cirka

15:

procent högre än under föregående år. En försämrad orderingång från utiandsverksamheten medförde dock att den ej upparbetade order- stocken vid

1986

års utgång sjönk till -

7,7

miljarder kronor

(8,3).

UtlandsJ verksamhetens andel utgjorde

14

procent

(23).

Övriga entreprenadföretag

Den sammanlagda omsättningen för dessa företag ökade till

1.792

Mkr

(1.511).

Faktureringen på resultatav- räknade arbeten uppgick till

104

procent

(63)

av nämnda belopp. Rö- relseresultatet efter avs

krivni

ngar förbättrades och uppgick till

l

Mkr.

Beträffande några av de större bola- gen lämnas i det följande en kortfat- tad kommentar. En fylligare redogö- relse återfinnes på sid

41-42.

Omsättningen i Ohl sson

&

Skarne AB ökade kraftigt även under

1986

och nådde

634

Mkr

(535).

Den resul tatavräknade volymen uppgick dock till endast

307

Mkr, varför rörelsere- sultatet stannade vid

0,2

Mkr

(-9,3).

I det danska dotterbolaget C G Jensen A/ S steg omsättningen till

Omsättning

l Mkr 15 000 ...... - - - --=:;r-,\-- 12 500

5 000

2 500

n ~ ~ ~ ~ ~ M ~ ~ ~

• Moderbolaget D Koncernen

- Fast pennningvärde koncernen (1977 års priser)

580 Mkr (564). Den resultatavräkna- de volymen översteg

900

Mkr, vilket medverkade till att rörelseresultatet efter avskrivningar förbättrades till 1,1 Mkr (

-17,2).

Industriventilationsgruppens om- sättning steg till

341

Mkr

(287)

och rörelseresultatet efter avskrivningar till

7,8

Mkr (

-1,7).

Industriföretag m m

-

Jnom den grupp av koncernföretag _/som bedrev rörelse utanför entre-

prenad- och fastighetsområdena steg årets omsättning till 950 Mkr (865). Samtidigt förbättrades rörel- - seresultatet efter avskrivningar och

)lppgick till

81

Mkr.

-

Myresjökoncernens omsättning ökade med

.~ästan 20

procent till 652 Mkr (553). A ven rörelseresultatet ef- ter avskrivningar förbättrades kraf- tigt till

35,8

Mkr

(15,7).

Också sek- tionsByggarna Oresjö AB ökade sin omsättning och nådde

121

Mkr

(100).

Rörelseresultatet efter avskriv- ningar steg till 9,6 Mkr

(6,5).

Box- holms Såg AB redovisade en omsätt- ning av 119 Mkr (106). De fortsatta svårigheterna för branschen med- förde att rörelseresultatet efter av- skrivningar blev

-7,1

Mkr (

-6,3).

Förvaltnings AB Albus visade som rörelseresultat från sin aktiehandel ett överskott om 35,4 Mkr (20,1). För-

~~äljningen

av en post C-aktier i Ahl-

""=-

'sell AB bidrog med närmare hälften

av detta överskott.

Redogörelser för några av de stör- re bolagens verksamhet återfinns på

-,sid 42-43.

l

Fastighetsförvaltande företag Hyresintäkterna steg till

962

Mkr (871). Rörelseresultatet för förvalt- ningsfastigheterna efter avskriv- ningar och räntor på främmande ka- pital uppgick till

290

Mkr

(230). 1985

års resultat påverkades av vissa kostnader av engångskaraktär om cirka 40 Mkr. Fastighetsskatten - som för förvaltningsfastigheternas del uppgick till

47

Mkr - har i likhet med

1985

redovisats som skatt och har således inte påverkat rörelsere- sultatet. En fylligare redogörelse för utfallet av årets fastighetsförvalt- ning lämnas på sid

21.

Förvaltning av saneringsfastighe- ter samt delägda handels- och kom- manditbolag gav ett rörelseresultat om

16

Mkr.

Försäljning av förvaltnings- fastigheter

Koncernens försäljningar av förvalt- ningsfastigheter inbringade under

1986

sammanlagt

189

Mkr

(79).

Hu- vuddelen avsåg fastigheter för kom- mersiellt bruk i storstockholmsom- rådet men försäljningarna omfattade även bostadsfastigheter i Mariestad, Stockholm och Ulricehamn. I försälj- ningsbeloppet ovan har inte inklu- derats den försäljning av andelar i AB Farsta Centrum KB, som nedan beskrivs under rubriken Aktier och andelar. Denna avyttring medförde en bokföringsmässig vinst om 51 Mkr. Med hänsyn till innehavets ka- raktär har den i resultaträkningen betraktats som vinst vid försäljning

Koncernen: litlandsomsättning

tdkt 3 !00 - - - · ··---u-•• ~--

av förvaltningsfastigheter. Aven AB Mälarhus genomförde en liknande försäljning av andelarna i Tullinge Kontorshus KB, vilken redovisats på motsvarande sätt.

Koncernens förvaltningsfastighe- ter ägs

i

huvudsak av bolag, som ur skattesynpunkt betraktas som rörel- sedrivande. Resultat av fastighets- försäljningar blir därför sällan be- skattade enligt realisationsvinstreg- lerna.

Finansiella intäkter och kostnader

Koncernens finansiella tillgångar förvaltas i huvudsak av moderbola- get, där finansnettot minskade till

520

Mkr (555). Koncernens finans- netto blev också lägre, 455 Mkr (478).

Nedgången blev sålunda - trots de kraftigt sänkta marknadsräntorna - av begränsad omfattning. Samman- taget ökade likvida medel och korta placeringar något mot slutet av året.

Föreliggande skillnader i avkastning medförde tidvis betydande omdis- positioner mellan olika tillgångs- slag. På likviditetskonto i Riksban- ken innestod under större delen av året drygt

265

Mkr med en fast av- kastning av 7 procent.

Utdelningarna från utomstående bolag ökade kraftigt. Koncernen er- höll sammanlagt 175 Mkr (137) i så- dana utdelningar. Härav kom

125

Mkr

(80)

från bolag, vilkas aktier ut- gör s k organisationsaktier för äga- ren. Utdelningarna är i sådana fall skattefria hos mottagaren.

.---- - - ^--~- Koncernen: Sohditet

Resultat före dispositioner och skatt

Koncernresultatet steg till 1.046 Mkr (811). Som framgår av resultaträk- ningen svarade aktieförsäljningarna

- som

redovisas som extraordinär post - för 155 Mkr av denna förbätt- ring. De höjda räntorna under årets senare del och ett starkt tredje tertial för flera dotterbolag är de huvud- sakliga orsakerna till att den i hös- tens delårsrapport avgivna progno- sen överträffats.

Räntabilitet

Den synliga räntabiliteten på syssel- satt kapital före skatt sjönk till 16,2 procent (17,1). Räntabiliteten på eget kapital efter full skatt blev dock högre än 1985, 11,2 procent (9,5). Vid beräkningarna har värdestegringen på koncernens innehav av aktier och fastigheter inte beaktats.

Personal

Branschens sysselsättningsläge var under året i stort sett oförändrat i jämförelse med 1985. Andelen ar- betslösa byggnadsarbetare uppgick i medeltal för hela landet till6,2 pro- cent (6,4). Fortfarande förelåg bety- dande regionala skillnader mellan storstadsområdena och flertalet skogslän, där arbetslösheten i vissa fall var högre än under 1985.

Medelantalet anställda inom kon- cernen minskade under året med drygt 600 personer. Antalet anställ- da i utlandet ökade med 280 perso-

ner, medan nedgången i Sverige uppgick till närmare 900 anställda.

Minskningen avsåg nästan helt den kollektivanställda personalen.

En organisatorisk renodling av vissa affärsområden (svensk entre- prenadverksamhet, fastighetsför- valtning, utländsk entreprenadverk- samhet) liksom ändrad förvaltnings- indelning har medfört betydande omgrupperingar av tjänstemanna- personal. Arbete pågår med att an- passa personalstyrkan till respektive affärsområdes marknads- och lön- samhetssituation. Företagets mål- sättning att öka andelen totalåtagan- den kommer att medföra en ökad satsning på att rekrytera och utveck- la personal för dessa typer av uppdrag.

Anställningsformen objektsanställ- ning - som idag helt dominerar in- om nyproduktionen- är föremål för diskussioner mellan arbetsmarkna- dens parter. En eventuell övergång till tillsvidareanställning måste kom- bineras med bl a en rad åtgärder från samhällets sida för att förbättra konti- nuiteten i byggproduktionen.

Investeringar Koncernbolag

Skanska-koncernens sammansätt- ning var under året i stort sett oför- ändrad.

I slutet av december 1986 träffades ett avtal innebärande att Skanska förvärvade samtliga aktier i det all- männyttiga bostadsföretaget AB Göteborgshem. Aktierna tillträddes i februari 1987, men affärens slutliga

Koncernen: Omsättning fördelad på produktionsområden

~100===========~====~

Hyresintäkter 90 - - - - _ _ _ Försäljning av varor 80 ---~ _.-.:::::::.-

_... Bergrum, hamnar, vatten- och avlopp etc

~ ~~ >--Kraftverk

::~ j

Gator, vägar och broar

: : Skolor, sjukhus, hotell, kontor etc

20

=- ^~ _

!ndustnbyggnader

10 ~

i

flerfamiljshus

.. ~Småhus

~ ~ ~ ~ M ~ ~ M M ~

genomförande är beroende av ut- gången av vissa hos Riksskattever- ket sökta förhandsbesked. Koncer- nen tillföres genom affären ett bo- stadsbestånd om bl a 4.300 lägenhe- ter. Merparten av dessa är i behov av modernisering och ombyggnad, vilket kommer att ge en betydande sysselsättning inom den närmaste tioårsperioden.

Omsättningsfastigheter

Under året färdigställdes fastighetet1 för egen förvaltning för 211 Mkr (381). Årets försäljningar av förvalt- ningsfastigheter uppgick till 189 Mkr (79). Beträffande råmark och sa- neringsfastigheter skedde en del försäljningar i samband med

at~

marken bebyggdes.

Vid årets slut uppgick det bokför- da värdet av samtliga omsättnings- fastigheter till 4.248 Mkr (3.781).

Därav svarade färdiga förvaltnings- fastigheter för 2.960 Mkr (2.924), rå- mark och saneringsfastigheter för 716 Mkr (590) och förvaltningsfastig- heter under uppförande för 572 Mkr (267).

Aktier och andelar

Koncernens portfölj av aktier och andelar, vilka bokförts som anlägg- ningstillgångar, förändrades under 1986 genom en rad affärsavslut. För- värven - inkl deltagande i nyemis- sioner - uppgick sammanlagt til · 386 Mkr (1.116) medan försäljning-

~

arna var betydligt mer omfattande.

Det bokförda värdet av försålda ak- tier uppgick till 471 Mkr (22).

I samband med nyemissioner el- ler erbjudanden om aktieteckning(

förvärvade Skanska mindre aktie- poster i Klövern Förvaltnings AB, AB Piren och EDEBE Promotion AB.

Bolaget tecknade även 20 procent av aktierna i det nybildade Atrium Fas- tighets AB, ett bolag inriktat på in- vesteringar i centrumanläggningar.

Därutöver förvärvades cirka 5 pro- cent av aktierna i Investment AB Öresund, ett innehav som genom ingångna optionsavtal kan komma att utökas under 1987.

De viktigaste försäljningarna har

- eftersom de inträffade i början av

1986 - behandlats såväl i fjolårets

förvaltningsberättelse som i höstens

delårsrapport. Innehaven i Säfveån

AB, AB Cardo och Wilh. Sonesson

AB avyttrades. I det förstnämnda fallet erhölls som dellikvid konver- tibla skuldebrev i AB Catena, av vil- ka en mindre del senare försåldes.

Försäljningen av andelama i AB Far- sta Centrum KB har tidigare berörts.

Innehavet- motsvarande 1/3 av an- delskapitalet - avyttrades i början av året till Atrium Fastighets AB.

Förvaltnings AB Albus bedriver aktiehandel som rörelse, varför bo- lagets portfölj av värdepapper redo-

!

visas som omsättningstillgångar.

Värderade enligt lägsta värdets princip var värdepapperen vid 1986 års början bokförda

i

94 Mkr och vid årets slut till 104 Mkr. Rörelseresul- tatet för 1986 uppgick till 35,4 Mkr

l

(20,1).

Vid slutet av 1986 var koncernens totala innehav av börsnoterade vär- depapper bokfört i 3.365 Mkr (3.478). Börsvärdet uppgick till 7.323 Mkr (5.100). Aktieinnehavet i Gra- ningeverkens AB har inte medräk- nats i dessa belopp. Efter årsskiftet har skillnaden mellan bokfört värde och börsvärde ytterligare ökat och uppgick den 15 april till 4.872

Mkr.

Den 15 december 1986 träffades en överenskommelse mellan skan- ska och AB Industrivärdens helägda dotterbolag AB Handus om överlå- telse i två steg av detta bolags samt- liga aktier i JM Byggnads och Fastig- hets AB. Vid en extra bolagsstämma

1

i Skanska den 4 mars 1987 besluta- des om nyemission av 808.500 A-ak- tier i Skanska som likvid för av Han- dus överlåtna A-aktier i JM. Härefter utnyttjade Skanska en genom nyss- nämnda överenskommelse erhållen option att förvärva även Handus B- aktier. Skanskas aktieinnehav i JM motsvarar därefter 32,4 procent av aktiek11pitalet och 49,7 procent av röstetalet.

I mars 1987 riktades ett erbjudan-

de till aktieägarna i Fastighets AB Stockholms Badhus att till Livför- säkrings AB Skandia överlåta sina aktier. Om erbjudandet accepteras av Skanska och

·

i övrigt fullföljes, kommer den bokföringsmässiga vinsten att uppgå till drygt 340 Mkr.

Maskiner och inventarier

Investeringarna i maskiner och in- ventarier ökade under 1986.

Kancer~

nens totala inköp blev sålunda 391 Mkr (348). Härav svarade moderbo-

laget för 291 Mkr (277). Bolagets all- männa investeringsfond utnyttjades för köp av maskiner avsedda att an- vändas inom de s k stödområdena.

Under året avyttrades maskiner och inventarier med ett bokfört värde av 45 Mkr (41).

Anläggningsfastigheter

Fastigheter avsedda att användas i berörda bolags rörelse är bokförda som anläggningsfastigheter. Under året har beståndet tillförts fastighe- ter för

344 Mkr (45).

Det största en- skilda objektet är vattenkraftverket Kymmen i RE)ttnens vattensystem i västra Värmland. Kraftverket, vars normalårsproduktion beräknas till 60 GWh, kan vid extrema belast- ningsförhållanden utnyttjas som pumpkraftverk Som anläggnings- fastighet redovisas ett belopp om 250 Mkr, varav 21 Mkr avser mark.

Hela investeringen exklusive mark har avskrivits mot särskild och all- män investeringsfond. Avtal om le- verans av den producerade energin har träffats med Uddeholm Kraft AB. Bland övriga nytillko~na anlägg- ningsfastigheter kan för moderbola- gets del nämnas nya kontor i Unkö- ping och vid betongvarufabriken i Sjövik, nordost om Göteborg. Dot- terbolagens investeringar domine- rades av Myresjö-koncemens ut- byggnad av sina produktionslokaler

i

Myresjö och Vetlanda samt C G Jensens förvärv av en kontorsfastig- het i Köpenhamnsområdet Fastig- heter med ett bokfört värde av 4 Mkr (3) har avyttrats under året.

I årets balansräkning är anlägg- ningsfastigheterna

·bokförda i 753

Mkr (458). Planenlig avskrivning har då skett med 26 Mkr (18). Vid års- skiftet fanns dessutom fastigheter under uppförande bokförda till 2 Mkr (157).

Smärre försäljningar av skogsfas- tigheter genomfördes under 1986.

Koncernen äger därefter 47.000 hek- tar produktiv skogsmark, vars bok- förda värde uppgår till 330 Mkr (332).

Ändringar i moderbolagets styrelse och

or~anisation

I samband med 1986 års ordinarie bolagsstämma avgick Birger Löwha-

gen som verkställande direktör och efterträddes av Lars-Ove Håkans- son. Birger Löwhagen avgick också som ordinarie ledamot av styrelsen.

Till nya styrelseledamöter utsågs Percy Barnevik och Lars-Ove Hå- kansson, den senare dessförinnan suppleant i styrelsen.

Med verkan från och med den 1 januari 1987 genomfördes en rad organisationsändringar.

Vice VD Göran Lidström utsågs till VDs ställföreträdare och avgick därmed som chef för bolagets ut- landsverksamhet. Ny chef för ut- landsverksamheten blev Mats Dahl- bom. Vice VD Lennart Larsson av- gick som chef för fastighetsverksam- heten och efterträddes på denna post av Bo G Boestad. Den för några år sedan nedlagda Sydöstra förvalt- ningen med kontor i Växjö etablera- des på nytt. Till nya förvaltnings- chefer utsågs Per Westlund för Gö- teborgsförvaltningen och Tommy Semelin för Sydöstra förvaltningen.

Eget kapital

En extra bolagsstämma hölls som ti- digare nämnts den 4 mars 1987, var- vid stämman beslöt att till AB Han- dus rikta ett erbjudande om att teck- na 808.500 A-aktier i Skanska och att därvid avvika från tidigare aktieäga- res företrädesrätt. Teckningskursen var 215 kronor. Aktierna medför rätt till utdelning för verksamhetsåret 1986. Emissionen registrerades den 30 mars 1987. Härigenom ökade Skanskas aktiekapital med 8.085.000 kronor till 625.016.600 kronor och re- servfonden tillfördes 165.742.500 kronor.

Skanskas styrelse har, som ett led

i firandet av bolagets 100-årsjubile-

um, beslutat föreslå den ordinarie

bolagsstämman i juni 1987 att stäm-

man måtte besluta att öka bolagets

aktiekapital med ytterligare högst

0,8 Mkr och därvid avvika från ak-

tieägarnas företrädesrätt. Teck-

ningsrätt till fem B-aktier föreslås

tillkomma anställda

i

koncernen,

vilka enligt av styrelsen fastställda

regler uppnått en lägsta anställ-

ningstid om cirka 2 1/2 år. De nya

aktierna skall utges till en kurs av 12

kronor per aktie och vara berättiga-

de till utdelning från och med för

verksamhetsåret 1987. Överkursen på två kronor per aktie skall avsättas till reservfonden. Antalet tecknings- berättigade beräknas till högst 16.000 personer.

Prognos

De svenska byggnadsinvesteringar- na torde komma att öka något under innevarande

år. Den stigande

efter- frågan på bostäder - framför allt i storstadsområdena - medför san- nolikt en ökande igångsättning av

nya sådana objekt. Tidigare prisnivå - som inte medgivit en acceptabel lönsamhet - torde komma att något förbättras. Den internationella byggmarknaden bedöms däremot även under 1987 krympa med en fortsatt hård priskonkurrens som följd.

Utfallet av

entreprenadverksam-

heten under 1987 väntas mot nämn- da bakgrund bli förbättrat i jämfö- relse med 1986. Fastighetsförvalt- ningens resultat beräknas också bli bättre, främst beroende på anpass- ning till rådande marknadsläge vid

Skanska satsar på internutbildning och har ett rikt utbud av kurser.

· omförhandlingar beträffande kom- mersiella lokaler.

Finansnettot är starkt beroende av utvecklingen på marknadsräntorna.

Vid rådande räntenivå kan ett i stort sett oförändrat finansnetto förutses.

Under förutsättning av att det ovan berörda erbjudandet till aktieägarna i Stockholms Badhus accepteras och fullföljes, kommer en betydande ex- traordinär intäkt att uppstå.

Under ovan

angivna

förutsätt- ningar beräknas koncernresultatet före bokslutsdispositioner och skatt bli högre än 1986 års resultat.

l

Koncernens organisation

l[

L.. . -

STABER

l

DOTIERBOLAG NORDAMERIKA

AFFÄRSOMRADE Utländsk

entreprenadverksamhet

VVD l

l ^FINANS-

VERKSAMHET

ÖVRIGA

L ^l

INDUSTRIBOLAG

AFFÄRSOMRADE Svensk

i entreprenadverksamhet

-~

AFFÄRSOMRADE Fastigheter

-·~ Utiand Stockholm /

dl

6 förvaltningar /

j

Projektfastigh. Stockholm

====3

₁

^j

Utiand Göteborg/Malmöt;: /====~~~

V

Fastighetsavd. Stockholm

Y d

^{CG Jensen /}

%2 - ' ^{~~ --V}

Fastighetsavd. Göteborg

~=- --- - --~ - -: - ---Y -~'·· ~=:~·

^{A/5 /}

~ ^! ~ :::::~:::v;:;,:;:;:rnö

Skanska Bau

f-· ~ . V

/

~

stabilatar

l _ __ _ t;::/:=:=:::::!ih:'/)1}

Skanska Prefab

{------ - - Industriventilation

/

Förvaltningspresentation

Industrin drivkraft i Västsverige

Göteborgsförvaltningen är inne i en omställningsfas. Den från årsskiftet ändrade gränsdragningen medför att Hallands län med undantag för Kungsbacka kommun lämnat förvaltningen liksom byggverksamheten i Jönköpings län och i Habo och Mullsjö kommuner i Skaraborgs län. Däremot kvarstår väg- och anläggningsbyggandet i dessa delar fram till1987 års ut- gång. Förvaltningen består nu av sju husbyggnads-, en väg-, en anläggnings- och en teknisk avdelning.

Till- och ombyggnaden av posttermina- len i centrala Göteborg.

Marknaden inom förvaltningen var

generellt sett

bra under 1986,

om

också hårt konkurrenspressad.

Drivkraften var och är industrin.

Främst i Göteborg och

"Trestad"

(Trollhättan, Vänersborg och Udde- valla) har

Skanska

lyckats försäkra

sig om en god andel av byggena för

industri och vårdsektor, för hotell och skolor. Bostadsbyggandet har däremot försvårats av lånereglerna och planläget inom kommunerna.

Utbudet av mark- och vägarbeten har varit normalt och vägavdelning- en har med sin goda etablering, sina många fasta anläggningar

och konti-

nuitet i verksamheten generellt

en stor andel.

Marknaden för stora an- läggningsarbeten

är

däremot svag.

De småarbeten och den upprust- ning av befintliga anläggningar som bjuds ut

kan inte sysselsätta de re- surser där finns.

Några goda

referensobjekt

har 1986 tagit form

i Göteborg: Tornhu-

Asfaltbeläggning med åtelVunna fräs- massor.

set

med dess privata

alternativ

för äldreboende och det

stora ombygg-

nadsprojektet Solstaden, som bl a bidrog till att det blev Skanska som fick förvärva Göteborgshem med 4.300 lägenheter. Dessa skall rustas upp under en 8-10-årsperiod till en beräknad kostnad av 100-150 Mkr per år.

Årets intressantaste uppdrag och Skanskas första markerade byggled- ningsuppdrag rör Volvo Uddevalla.

Det mest spektakulära bygget som nu står inför sin igångsättning är skanskas eget kontorsprojekt

i kv

Guldet

vid

Lilla Bommen i Göte- borg. IBM-bygget i

samma

kvarter är

årets

största i konkurrens tagna byggentreprenad.

En

annorlunda entreprenad är inredningen av Stena Lines i Polen byggda färja. Utbyggna- den av

Sommarland i

Skara och av Volvo-anläggningarna

i Skövde är

kontinuerlig och mångårig.

Vägavdelningens satsning

på

fi-

Göteborgsförvaltningen

Göteborg

Alingsås Angered Borås Falköping Lidköping Mariestad Mellerud Mölndal

Skara Skövde stenungsund Strömstad T i bro Trollhättan Uddevalla

Omsättning 1986: 2.150 Mkr

Orderstock per 1986-12-31: 1.554 Mkr Antal årsanställda: 3.345

FöiValtningschef: Per Westlund

berbeläggningar

är en

innovation som sprider

sig över landet. Avdel-

ningens energigrupp

i

Trollhättan har

öppnat en

intressant nisch

ge-

nom att bygga ut och ansvara för

värmeleveranser via fjäJ;IVärmenät.

Bristen på yrkesarbetare inom re- gionen är besvärande och den därav följande löneglidningen ett

stort

problem. Däremot har ingenjörsre-

kryteringen varit

tillfredsställande.

Man

arbetar

mycket med rekryte- ring och

fadderskap/inskolning

av nyanställda.

En viktig serviceenhet för pro- duktionen

är förvaltningens väl

ut- rustade förråd i Linnarhult

Under de senaste

åren har dotter-

bolaget Gråbo Bygg omstrukturerats från villabyggande till specialisering på badrum, bodar och bostadspavil- jonger.

Den högt kvalificerade konstruk- tionsavdelningen hjälper de

byg-

gande enheterna vid totalentrepre- nader och med

att såväl

förebygga

som lösa problem i alla typer av en-

treprenader.

Förvaltningen saknar dock inte

problem.

Några stora

entreprenader

i

Göteborg har gett dåligt utfall och

dotterbolaget IMS måste dra ner sin

verksamhet

och avveckla

Lödöse

varv.

Sfs nya färjeläge i Helsingborg. Bakom ses Lantmännens silor.

I Södra dominerar mindre projekt

Södra förvaltningen reducerades i och med att Sydöstra för- valtningen bildades den 1 januari 1987. Nu omfattar Södra bara M och L-län. Den har fem husbyggnadsavdelningar, en väg-, en anläggnings- och muddringsavdelning samt en tek- nisk avdelning. Inom Skåne har utbudet varit hyggligt men

1

konkurrensen hård. Förvaltningen har god sysselsättning med många små och medelstora projekt.

I år väntas utbudet på bostadsbygg- nadsmarknaden öka. De otillräckli- ga låneramarna utgör dock ett kvar- stående hinder för ett snabbt ökat bostadsbyggande. Ombyggnads- verksamheten går ned i Malmöre- gionen. I fråga om industribyggan- de, den offentliga sektorns byggan- de och vägbeläggningsarbetena väntas en oförändrad situation.

Förvaltningen har en stor teknisk avdelning och dessutom speciell kompetens i fråga om glidformsar- beten, tunga industribyggnader och hamn- och vattenbyggnadsarbeten.

Under

året har ett silobygge på 80

Mkr påbörjats åt Skånska Lantmän-

nen och ett tågfärjeläge för SJ fär- digställts, båda i Helsingborg. Ett nytt kontorshus för Televerket i

Malmö för ca 100 Mkr är en av årets större order liksom ombyggnaden av Caroli City i Malmö till SAS-ho- tell för 65 Mkr.

Utbyggnaden av landets första forskarby Ideon vid Lunds Tekniska Högskola pågår sedan flera år och har nu stor volym. Skanska har där varit med redan på idestadiet (1983) och genom totalåtagande aktivt bi- dragit till dess förverkligande. skan- ska är också med från start när Me- deon, en mindre forskarby vid All- männa sjukhuset i Malmö, nu byggs för medicinsk och dental forskning.

Under året har personalstyrkan på förvaltningens stabs- och stödavdel- ningar reducerats och organisatio- nen effektiviserats. Fortsatt effekti- visering är nödvändig. Därutöver är

Södra förvaltningen Malmö

Dal by Eslöv Fosie Helsingborg Hässleholm Kivik

Kristianstad Lund Trelleborg Ängelholm Önnestad

Omsättning 1986: 1.830 Mkr

Orderstock per 1986-12-31: 1.600 Mkr Antal årsanställda: 2.933

Förvaltningsch e!: Sven-Eric Hersvall

Claus Mortensens hus i Malmö har byggts om åt Sulcus.

den alltför stora löneglidningen in- om regionen ett problem. Ett annat är den negativa påverkan på bygg- verksamhetens resultat som avslut- ningen av

vissa

utiandsprojekt in- neburit.

Tekniska avdelningen har haft en god

sysselsättning

med både exter- na och interna kunder i sitt register.

Även det stora förrådet i Fosie har haft hög aktivitet i sin verksamhet.

Bland förvaltningens dotterbolag

kan särskilt nämnas Skånska Maka-

dam,

som

under året

aktivt

mark-

nadsfört sig, vilket gett gott resultat.

Järnvägsresenärernas nya vänthall i Stockholm Klara.

stockholmsförvaltningen Stockholm/Danderyd Farsta

Huddinge Sollentuna Sundbyberg

SödertälJ. e _~ ""·· _/; Trångsund Upplands Väsby Älv~ j ö

Omsättning 1986:2.579 Mkr

Orderstock per 1986-12-31:2.600 Mkr Antal årsanställda: 2.730

Förvaltningschef: Bert Lilja

stockholmsregionen en intressant

marknad för framtidsbetonade projekt

stockholmsregionens marknad är mycket god. Ca en tredjedel av landets byggande sker där. Det är en intressant marknad där mycket händer inom alla verksamhetsområden. Förvalt- ningen, som har sex husbyggnads-, en väg-, en anläggnings- och en teknisk avdelning, satsar även

p~

och deltar i framtids- betonade projekt såsom Arlanda Stad, Osterleden, utbyggna- den för lokal- och fjärrtågstrafik m fl. Skanskas välutvecklade CA D-teknik för både mark- och husbyggnadsprojekt har bi- dragit till fina tekniska lösningar i de olika projekten.

Regionens tillväxt är till gagn för he- la landet. Här finns stora behov av kringfartsleder, utbyggnad av dub- belspår och järnvägsstationer, av energiförsörjning och av både nya och ombyggda bostäder- en allvar- lig bostadsbrist hotar. Skanska del- tar aktivt med projekt för att till- fredsställa dessa behov.

Förvaltningens medverkan i pro- jekt Österleden, avtalet med Nynås- kombinatet om en hetvattensled- ning mellan Nynäshamn och Stock- holm och förslaget till fjärrtågssta- tion i Flemingsberg är exempel på detta. Andra exempel är satsningen på Novum, det biotekniska forsk- ningscentret vid Huddinge sjuk-

hus, och deltagandet i upprustning- en av miljonprogrammets bostads- områden i Storstockholm - Brand- bergen i Haninge, Saltskog i Söder- tälje och Granängsringen i Tyresö.

Andra framtidsinriktade Skanska- projekt är förslaget till bebyggelse i kv Korpkulla i Upplands Väsby och ungdomsbostäder genom förtätning

i

Sollentuna. De senare skall vara klara före detta års utgång. I Järfälla pågår Barkarbys

fömyel~e

med bo- städer, kontor och centrum.

1986 fortsatte Skanskas utbygg- nad av Rissne och Stockholm Klara.

De stora arbetena vid Södra station och bygget av Bankgirocentralen startade. Det stora bostadsprojektet

i Edsbacka, Sollentuna, och den mil- jötekniska upprustningen av Hen- riksdalsberget slutfördes.

Förvaltningens serviceverksam- het under namnet ByggDirekten ut- vecklades starkt under 1986. Då bil- dades också asbestsaneringsbolaget Sanab tillsammans med Calor-Celsi- us.

I år avser man att även utöka för- valtningens kross- och asfaltverk- samhet med en anläggning i Arian- daregionen.

Förråd och verkstäder i Upplands Väsby hade en omfattande och framgångsrik verksamhet under året. Där arbetar man på att ständigt öka servicegraden.

Förvaltningens tekniska avdel-

ning deltog

som

alltid med fram-

gång i Skanskas arbeten både i Sve-

rige och utlandet. Tack vare ett väl-

gjort eget förslag fick t ex anlägg-

ningsavdelningen entreprenaden på

Ekolsundsbron. Undersökningsre-

surserna för VA-Rot utnyttjades fli-

tigt under året.

Totalåtaganden allt vanligare inom Mellansvenska

Utbudet på byggmarknaden 1986 var överlag bra inom Mellan- svenska förvaltningen, där varje län har en husbyggnadsav- delning och en arbetschef för vägbyggandet, vilket hålls samman av en vägavdelningschef. Undantagna från det goda utbudet var Södermanlands och Orebro län. En viss avmatt- ning märks nu också i vissa andra delar. Ett krympande utbud på en överetablerad och hårt konkurrensutsatt marknad är ett allvarligt varningstecken för alltför höga overheadkostnader, om man inte i tid anpassar resurser och verksamhet till kun- dernas behov och önskemål på orten. Utvecklingen går mot fler totalåtaganden med ansvar för funktion, ekonomi, kvali- tet och drift av färdiga projekt.

På flera orter har man också lyckats få vara med tidigt i projekten med egna förslag. Exempel på detta är en centrumanläggning

i

Stöten, Dalar- na, den vunna markanvisningstäv- lingen för det centralt belägna kv Prinsen i Motala, totalentreprena- den på omdaning av Västerås bo- stadsområde Vallby med 1.400 lä- genheter åt det kommunala bolaget Mimer samt Hyresbostäders i Enkö- ping uppdrag att - enligt eget pro- gram inom låneramarna - bygga om 800 lägenheter och ansvara för såväl projektledning som admini- stration av ombyggnaden.

Andra nya grepp som tagits inom förvaltningen är att Skanska överta- git en skola i Falun från kommunen, byggt om den och hyr ut den till bl a Regionmusiken.

I

kv Vapensmeden i Eskilstuna satsar man på ett ut- vecklingscenter tillsammans med Utvecklingsfonden, FoU-rådet, Hög- skolan Eskilstuna/Västerås, FFV och kommunen. Projektiden kallas Samtek och syftar till att skapa en miljö för utveckling av människor, teknik och affärsideer. I Uppsala har man gått in som delägare i forskar- byn Glunten, vars första etapp om 4.000 m

²

börjat byggas i år.

Hotell Kompaniet i Nyköping ingJr i Home Hotel-kedjan.

Mellansvenska förvaltningen

Stockholm! Danderyd

Arvika

Borlänge Bålsta Enköping Eskilstuna Falun Karlskoga Karlstad Linköping

Mora

Norrköping Nyköping Säffle Tierp T ors by Uppsala Västerås Örebro

Omsättning 1986: 1.766 Mkr

Orderstock per 1986-12-31: 1.320 Mkr Antal årsanställda: 2.335

Förvaltningschef: Göran Larsson

I Mora har Skanska gått samman med kommunen och bildat ett kom- manditbolag, som bygger ut befint- liga turistanläggningar vid Gesun- daberget. Anläggningarna arrende- ras. och drivs av fyra lokala företaga- re

i

ett gemensamt bolag.

Bland större industriprojekt som påbörjats under 1986 kan nämnas utbyggnaden av Kvarnsvedens pap- persbruk åt Stora, en avfallsförbrän- ningsanläggning åt Karlstads kom- mun, en utbyggnad åt Volvo BM och ett projekt för Lantbruksdata, båda i Eskilstuna.

I

Karlstad och Linköping har Skanska fått förtroendet att bygga nya kontor åt Riksbanken.

I

Munk- fors startas i år ett bostadsprojekt åt HSB enligt Bo 85-konceptet, dvs helt prefabricerade stjärnhus med den naturliga miljön bevarad alldeles in- till husen.

För förvaltningens vägbyggare var 1986 ett bra

år.

Ett intressant Skanska-projekt som de deltar i är åtagandet i Boxholm att från det av Skanska ägda sågverkets panncen- tral distribuera och sälja fjärrvärme till bostäder, industrier och kommu- nala fastigheter.

Under året har en jordnära intem-

utbildning genomförts under mot-

tot ''Bättre byggare". Den behandlar

styrning av produktionen, ekonomi

och kvalitet på byggarbetsplatsen.

. Pånyttfödda Sydöstra har en stark marknadsposition

Den vid årsskiftet 1986/87 pånyttfödda Sydöstra förvaltning- en omfattar F, G, H, l, K och N-län, med undantag för Kungs- backa kommun. Ha bo och Mullsjö kommuner inom R-län till- hör också förvaltningen, som är uppbyggd av fem husbygg- nads- och en vägavdelning. Förvaltningen har en stark posi- tion i marknaden, som dock i vissa regioner är påtagligt svag.

Speciellt stark är Sydöstra förvalt- ningen i fråga om väg- och anlägg- ningsverksamheten. Det är den

i

kraft av en god marknadstäckning och stora resurser i väl rustade och skötta fasta anläggningar. Därtill kommer ett väl dimensionerat dot- terbolag i kommission: Schakt

&

Transport, Växjö.

De stora projekten, ett Mönsterås bruk och ett

Simpevarp,

har varit engångsföreteelser och något lik- nande är inte i sikte. Under 1987 kommer dock förvaltningen att på- börja Södra skogsägarnas 100 Mkr underhållsinvestering

i

Mörrums bruk.

Husbyggnadsverksamheten har dominerats av uppdrag åt landsting och industri. Första etappen på centrallasarettet i Växjö har avslutats under 1986, liksom kirurgblocket i Karlskrona. Alltjämt pågår det stora sjukhusbygget i Jönköping. Då det gäller industrin utförs fortfarande stora tillbyggnader åt Volvo i Kal- mar och Olofström.

Bostadsbyggandet utgörs av såväl nybyggnad som reparation, om- och tillbyggnad. I centrala Kalmar sker t ex en stadsförnyelse i kv Brygge- riet. Det gamla bryggeriet ersätts av ett bostadshus som byggs åt Kal- marhem. Aktiviteten inom bostads- byggandet väntas öka inom förvalt- ningsområdet till följd av bostads- brist i de större städerna.

tionen. Arbetet med att lösa dessa problem pågår.

Förvaltningens starka marknads- position, den pågående

resursan-

passningen och satsningarna för att bättra produktions- och kvalitets- styrningen ger förutsättningar för en väl fungerande framtida verk- samhet.

sydöstra förvaltningen Växjö

Gislaved Halmstad Jönköping Kalmar Karlshamn .Karlskrona Ljungby

Nässjö Oskarshamn Ronneby Varberg Visby Västervik

Omsättning 1986: 1.373 Mkr Orderstock per 1986-12-31: 728 Mkr Antal årsanställda: 1.951

Förvaltningschef: Tommy Semelin

Flera avdelningar inom förvalt- ningen deltog under 1970-talet och i början av 1980-talet i utlandsbyg- gandet. Nu har detta kraftigt min- skat i omfattning, vilket får till följd att organisation och resurser måste anpassas till marknaden. Övertalig-

het finns på sina håll inom organisa-

Combitechs verkstäder och kontor i Jönköping.

16

'· .

J ^{-c. ~-}

^••

•··.·

--~-1:~ -~--~

^...

^·-··

... :' ~ ... l

Norrbottensteatern i Luleå. Alpina utbyggnader i Are!Duved.

Norrlänningarna ställer om

från industri- och bostadsbygge

Den totala byggmarknaden i Norrland har stagnerat. I vissa regioner såsom Västemorrlands län halverades den 1986. De stora industrisatsningarna i Sundsvalls-och Örnsköldsviks- områdena var slut. I Gävleborgs län och Umeåområdet märk- tes däremot en viss ökning. Men konkurrensläget är hårt. Inte bara alla de riksbyggande företagen finns på plats utan på vissa orter även starka lokala byggare. Förvaltningen har fem byggnads-, en väg-, en kraftverks- och en teknisk avdelning.

För Norrlandsförvaltningens del kännetecknades 1986 av en stark satsning på att erbjuda kunderna en komplett service från ide till färdigt objekt. Ett intressant exempel på detta

är

Södra hamnens utbyggnad i Luleå med konserthall, hotell, kon- tor, P-hus och

390

lägenheter. För att

genomföra detta har ett samarbets- avtal tecknats med Riksbyggen.

Gävleborgsavdelningen har varit

lyckosam med att på totalåtagande bygga om bostäder åt bostadsrätts- föreningar.

Under 1986 slutförde Sundsvalls- avdelningen SCAs drygt 200 Mkr

bygginvest~ring

i Ortvikens pap- persbruk. Aven Sunds Defibrators nya kontor i Sundsvall färdig- ställdes.

Ömsköldsvikskontoret har under året avslutat ett stort snabbygge - den tredje pappersmaskinen

i

Hu- sum PM 8 - åt MoDo, värt ca 150

Mkr. Man har dessutom haft 60 man i arbete hela året med reparation och underhåll samt mindre entreprena- der åt MoDo i Husum och Alfreds- hem.

Eftersom industribyggnadsmark- naden börjar upphöra, satsar man på att öka kompetensen i fråga .. om bostadsbyggande i Sundsvall, Oro- sköldsvik och Umeå. Även i Norr- land börjar nämligen behov av ett ökat bostadsbyggande att göra sig påmint.

En intressant organisatorisk för- ändring har 1987 genomförts

in~m

förvaltningen. Både i Luleå och Os- tersund har väg- och husbyggnads- verksamheten lagts under en ge- mensam avdelningschef. Man har skapat vad som kan kallas "allbygg- nadsavdelningar".

Kraftverksavdelningen har fär- digställt Kymmens kraftverk i Värmland. Det är Skanskas första

r "

l

Norrlandsförvaltningen

Sundsvall

Gävle Kramfors Ljusdal Luleå Piteå Skellefteå

Sollefteå Söderhamn Umeå Ömsköldsvik Östersund

Omsättning 1986: 1.278 Mkr Orderstock per 1986-12-31: 800 Mkr Antal årsanställda: 1.809

Förvaltningschef: Lennart Daleke

egna kraftverk och kraften säljs

till

Uddeholm Kraft AB. Avdelningen har också fullbordat det första roi- nikraftverket i Norrbotten och ytter- ligare två blir klara våren 1987. En 3 km bergtunnel - 400.000 m

³

ut- sprängt berg - har

i

år påbörjats mellan Storsjön och Indalsälven åt Indalsälvens Vattenregleringsföre- tag.

I

år skall man även börja bygga en regleringsdamm och en kraftsta- tion vid skinnmuddselet i övre Gi- deälven åt Gide Kraft AB.

1986 startade en samverkan mel- lan Skanska och Graningeverken.

Skanska spränger ut nya timmerpla- ner åt GV A

i

Bollstabruk och får ta hand om massorna. Både kross och asfaltverk har startats

i

Bollsta och får användas där till

1989.

Ett mycket större bergarbete - det största i Sverige - utför Skanska i konsortium med Siab åt LKAB i V:l.- tåforsgruvan, Malmberget, där en ny gruvnivå skapas på 615 m djup - ett arbete som pågår till

1990.

Förvaltningens dotterbolag Sunds-

valls Grus och Betong liksom Häl-

singe Grus och Betong har haft ett

lyckosamt år trots att betongförsälj-

ningen i Sundsvallsområdet kraftigt

minskat till följd av det låga indust-

ribyggandet