“ Det är svårt att bli svensk, det är svårt ...”
Utvärdering av Smålandsidrottens integrationsprojekt “Inkludering och mångfald för nyanlända” 2015–2018
Oktober, 2019
Michael Sjökvist, Birgitta Ander.
Avdelningen för socialt arbete, Hälsohögskolan.
Jönköping University.
SAMMANFATTNING
I föreliggande rapport presenteras utvärderingen av Smålansidrottens integrationsprojekt Inkludering och mångfald för nyanlända. Syftet är att utvärdera projektet genom att både fokusera på föreningars och deltagares erfarenheter av projektet och dess resultat.
I projektet deltog 116 idrottsföreningar i Småland. Data till utvärderingen samlades in dels via enkäter, som skickades ut till kontaktpersoner i samtliga deltagande föreningar, dels via intervjuer med deltagande, nyanlända ungdomar.
Då projektets övergripande syfte och mål varit oklara är det svårt att uttala sig om i vilken grad ett önskat utfall har uppnåtts eller ej. Fokus för utvärderingen har istället varit att lyfta fram föreningars och deltagares erfarenheter, och genom detta identifiera ett antal goda exempel kopplat till de genomförda projekten, men också sådant som anses ha utgjort ett hinder för ett gott utfall.
Resultatet visar att de flesta föreningar var positiva till att delta i projektet och en majoritet av föreningarna menar att projektet i stort kan betecknas som framgångsrikt.
Positiva effekter av projektet, som föreningarna identifierar, kopplas inte minst till kommunikationsfrågan, att nyanlända, genom projektet, har utvecklat sina färdigheter i svenska språket, vilket ses som en viktig del kopplat till integration. Även detta att projektet har främjat kulturmöten lyfts, av föreningarna fram som något övergripande positivt och värdefullt. Utifrån ett föreningsperspektiv anses projektet även ha bidragit till att stärka föreningslivet som sådant genom att fler har deltagit i verksamheten.
Den kanske viktigaste framgångsfaktorn i projektet, enligt föreningarna, har varit tillgången på engagerade och kompetenta ledare. Därutöver lyfts betydelsen av samarbeten med andra aktörer, såsom kommuner och andra föreningar, fram som centrala komponenter för ett lyckat utfall. Flera av de aspekter som föreningarna menar har försvårat projektet är sådant som dessa anser har legat utanför föreningarnas kontroll, såsom bristande kommunikationer, eller att de nyanlända plötsligt har flyttat från orten ‒ och därmed inte längre haft samma möjlighet att delta i föreningslivet. Att deltagaren drabbas av psykisk ohälsa är ytterligare en faktor som anses falla utanför föreningens
kontroll, men som påtagligt kan försvåra integrationsmöjligheterna. Utifrån nyanlända ungdomars perspektiv anses projektets värde ligga i att engagemanget i en idrottsförening kan bidra till en högre grad av gemenskap, att man får ökade möjligheter att lära sig svenska och få ökade kunskaper om Sverige, men också att idrottsutövningen i sig anses ha en positiv inverkan på den egna psykiska hälsan. Det som intervjupersonerna menar hindrar ett gott utfall är, i likhet med vad föreningarna framhöll, exempelvis
myndigheters agerande inte minst när det gäller boendefrågor, vilket snabbt kan förändra förutsättningarna för att kunna delta i en idrottsförening.
FÖRORD
Författarna till studien, Michael Sjökvist och Birgitta Ander, är verksamma vid Avdelningen för socialt arbete, Hälsohögskolan, Jönköping University. Studien har tillkommit på initiativ av och finansierats av Smålandsidrotten. Kontaktperson där har varit idrottskonsulent Rasmus Ax. Författarna vill tacka Smålandsidrotten och alla föreningar som besvarat enkäten. Ett stort tack också till de intervjuade flickorna och pojkarna som delat med sig av sina erfarenheter och reflektioner.
SAMMANFATTNING ... 2
FÖRORD ... 4
BAKGRUND ... 8
Regeringens satsningar... 8
Riksidrottsförbundets (RF) mål med projektet... 9
Smålandsidrotten väg in i projektet ... 10
TIDIGARE FORSKNING ... 12
SYFTE ... 15
METOD ... 16
Definitioner ... 16
Enkätundersökning ... 16
Bortfall ... 17
Intervjuer ... 17
RESULTAT ... 19
Enkät ... 19
Svar med fasta svarsalternativ ... 19
Projektets positiva effekter (Svar på fritextfrågor) ... 242422
Svårigheter med projektet ... 242423
Framgångsfaktorer på individ-, grupp- eller samhällsnivå ... 252523
Försvårande faktorer på individ-, grupp- eller samhällsnivå ... 252523
Deltagande ungdomars uppfattningar om projektet ... 262624
Positiva erfarenheter av projektet ... 272725
Negativa erfarenheter av projektet ... 282826
DISKUSSION ... 292927
Förutsättningar för utvärdering ... 292927
Integreringsarbetet... 303028
Positiva effekter av projekten ... 313129
Negativt, icke påverkansbara faktorer ... 313129
Framgång ... 323230
Pojkars och flickors deltagande ... 333331
Vad kan föreningarna påverka? ... 343431
Metoddiskussion ... 343432
ATT DISKUTERA VIDARE ... 363634
REFERENSER: ... 373735
INLEDNING
“Integrationsprojektet slutade med att laget försvann”
(DN 8/4 2019)
“I vår förening tror vi på de nyanländas kraft”
(DN 30/5 2019)
Ovanstående rubriker kommer från DN där idrotten, som en del i integrationspolitiken, har uppmärksammats och diskuterats. Artiklarna beskriver väl olika föreningars positiva och negativa erfarenheter av att arbeta med olika typer av integrationsprojekt kopplat till nyanlända1. I linje med denna ökade uppmärksamhet menar Hertting, Karlefors (2007) att de senaste årens invandring intensifierat föreningars arbete med att inkludera nyanlända i sina verksamheter.
Integration, mångkulturalism och delaktighet är några av de begrepp som används rörande nyanlända personer och deras vägar in i det svenska samhället. Stat, kommun och civilsamhälle har avsatt stora resurser i form av både pengar och engagemang för att på olika sätt skapa förutsättningar för att nyanlända så snart som möjligt ska bli en del av det svenska samhället.
Under det senaste året har ett antal lokala projekt och distriktsprojekt, som varit aktiva sedan 2015, utvärderats. Inkludering av unga med flyktingbakgrund i värmländsk idrott (Carlman & Vikström 2018) är ett exempel på tidigare utvärderingar och materialet utgår från analyser av projektansökningar, focus- och individuella intervjuer.
Smålandsidrotten, som är ett av Riksidrottsförbundets 20 distrikt, har också varit aktiva i detta arbete för ökad inkludering, och denna utvärdering kan därför ses som ett led i deras strävan att få ökad kunskap om värdet av olika integrationsprojekt.
Då det, på nationell nivå, finns en begränsad kunskap om effekten av idrottsföreningars arbete med nyanländas integrering och inkludering i det svenska samhället finns det ett
1I den fortsatta texten används termen nyanlända om projektens tänkta målgrupp utifrån dokument från regeringen (ex regeringskansliet 3/10 2014). Även Riksidrottsförbundet har valt att använda sig av denna term.
behov av ytterligare undersökningar om hur verkningsfullt idrottsrörelsens arbete har varit och vad detta arbete har bestått av. För att möta detta behov har Smålandsidrotten formulerat ett uppdrag, där berörda aktörers erfarenheter av projektet har efterfrågats. En genomgång av relevanta projektdokument visar samtidigt att målen på såväl statlig som regional nivå ofta är oklara till sin karaktär, vilket i sin tur försvårar en analys av måluppfyllelse och projektets eventuella effekter kopplat till integration och inkludering.
Exempel på detta är att relevanta dokument från regering, Riksidrottsförbundet och Smålandsidrotten ofta saknar definitioner av centrala begrepp, såsom integration och delaktighet och hur de ska tolkas och förstås i relation till de aktuella projekten. Utifrån detta har tyngdpunkten i utvärderingen istället lagts på att redovisa och diskutera föreningarnas verksamheter och hur dessa har uppfattats av föreningen, men också hur nyanlända personer som tagit del av dess verksamhet uppfattar projektets styrkor och svagheter.
BAKGRUND
År 2015 kom ett stort antal asylsökande personer till Sverige. Det svenska samhället ställdes då inför stora utmaningar i sitt arbete med att ta emot och härbärgera människor, samt utreda asylskälen för de familjer och ensamkommande barn som migrerat till Sverige. Som visas i tabell A var det drygt 35 000 ensamkommande barn som ansökte om asyl 2015. De vanligaste länderna de nyanlända kommer ifrån är: Syrien, Afghanistan, Irak, Iran, Somalia
A. Antal inkomna ansökningar om asyl
År Totalt Ensamkommande barn
2015 162877 35369
2016 28939 2199
2017 25666 1336
2018 21584 944
Källa: Migrationsverket 2019
Det offentliga samhället i form a stat, regioner och kommuner tilldelades extra resurser.
En del av dessa satsningar är de 224 miljoner kronor som Riksidrottsförbundet tilldelades mellan åren 2005och 2018. Även landets civilsamhälle, dvs, kyrkor, organisationer och föreningar som av tradition har en stark ställning i arbetet med samhällsutmaningar, aktiverades i arbetet med att främja integrering och inkludering.
Regeringens satsningar
En totalsumma av 224 miljoner kronor satsades under åren 2015–2016 på idrott för nyanlända, 32 miljoner 2015 och 64 miljoner per år under perioden 2016–2018. De ansvariga politikerna, dåvarande idrottsminister Gabriel Wikström och dåvarande vice ordföranden i riksdagens kulturutskott Gunilla Carlsson, betonade att de statliga medlen skulle användas till idrottsrörelsens arbete att hjälpa nyanlända grupper att etablera sig i samhället, honnörsordet i sammanhanget var ökad delaktighet. “Av särskild vikt är det att
nyanlända barn, ungdomar och vuxna oavsett kön, ges goda förutsättningar att bli delaktiga i det svenska samhället” (Regeringskansliet, 2015).
De första åren användes också termen integration av regeringen, vilket senare ersattes av inkludering (Carlman, Vikström 2018) “Idrottsrörelsen erbjuder en fantastisk plattform för integration av nyanlända, men också aktiviteter för asylsökande” (Regeringskansliet, 2015).
Den skiftande begreppsanvändningen till trots har satsningen alltså inneburit att idrottsrörelsen har lyfts fram som en viktig aktör när det gäller att stärka arbetet med att inkludera nyanlända i samhället. Genom satsningarna gavs idrottsrörelsen ytterligare ekonomiska förutsättningar och incitament för att utveckla verksamheter för målgruppen, detta genom att locka och rekrytera nya utövare och ledare.
Med beslutet att tillföra extra medel betonades vikten av att nyanlända pojkar och flickor, män och kvinnor, som fått uppehållstillstånd, ges goda förutsättningar för att bli delaktiga i det svenska samhället. Av beslutet framgår att det främst är distriktsidrottsförbunden, som i samarbete med landets idrottsföreningar, ska erbjuda aktiviteter och en
grundläggande introduktion till svenskt samhällsliv (Socialdepartementet 2015).
Riksidrottsförbundets (RF) mål med projektet
Ett av Riksidrottsförbundets prioriterade områden är ett livslångt idrottande för alla olika grupper i samhället och att idrotten ska vara inkluderande och utgöra en positiv kraft i arbetet mot segregation och utanförskap. Som ett led i Riksidrottsförbundets arbete med nyanlända startades projektet Idrott för nyanlända, som utgår från devisen om ett livslångt lärande och som tar avstamp i idén om den lokala idrottsföreningens kraft och engagemang. I Riksidrottsförbundets skrivningar beskrivs samtidigt vad som kan hindra någon från att börja med organiserad idrott. Dessa hinder förlägger förbundet till stor till en individnivå med betoning på att idrottsrörelsens strategi måste vara att bli ännu bättre på aktiviteter på just den nivån.
“Det kan finnas större eller mindre hinder för att börja idrotta och de hindren kan variera beroende på var du bor, hur mycket idrotten kostar och hur nära du har till idrotten till exempel.
Hindren är individuella och det är också en del i idrottens strategi att bli ännu bättre på att göra det enklare för alla att vara med, oavsett bakgrund. Barn idrottar mer när deras föräldrar tycker att idrott är viktigt och stödjer sitt barn i idrottandet”.
(Riksidrottsförbundet, 2019)
Enligt RF genomfördes under år 2016 olika slags verksamheter kopplade till integration av nyanlända i 256 av landets 290 kommuner och uppskattningsvis 160 000 personer deltog i olika aktiviteter (Idrottsforskning. se)
En ytterligare aspekt som betonas i Idrott för nyanlända är att idrotten, förutom möjlighet till gemenskap och kamrater, är tänkt att sprida idrottens positiva värderingar. Dessa värderingar har, enligt projektet, visat sig ge en bra grund och trygghet för individen och dessutom främjat en snabbare väg in i det svenska samhället:
“Idrotten är en del av samhället. I och med att du som nyanländ blir en del av gemenskapen i ett lag, en förening får du mycket annat på köpet som kompisar och språk. Du får också del av idrottens värderingar. Det i sin tur har visat sig ge en bra grund och trygghet för individen och en enklare och snabbare väg in i det övriga samhället.”
(Riksidrottsförbundet, 2019)
Smålandsidrotten väg in i projektet
Det lokala perspektivet har varit viktigt i Riksidrottsförbundets arbete och ökade ekonomiska anslag tilldelades de olika regionerna. I Småland innebar de ökade anslagen större möjligheter till att stödja föreningar i form av idrottskonsulteter och nya
projektmedel. Föreningarnas ansökningar behandlades och beslutades av
idrottskonsulenter på regionnivå. I informationen till föreningarna framkommer att föreningarna genom projektet Inkludering och mångfald kunnat söka medel för att täcka följande behov och kostnader
• Utbildningar
• Mötesplatser
• Projektkostnader
• Föreningsutveckling
• Materialinköp
• Projektets prioriteringsområden var följande:
• Starta upp ny verksamhet
• Skapa mötesplatser
• Utveckling av förening (Smålandsidrotten.se)
Erhållna medel varierade från 800 000 kr till 4 800 000 kr och gavs i störst omfattning under åren 2016 och 2017, vilket också innebar att antal beviljade projekt ökade. De aktuella åren fick Smålandsidrotten även ekonomiska medel att täcka ökad
administration och personaltillförsel, 600 000 kr/år.
B. Sammanställning av erhållna ekonomiska medel, utbetalda summor till föreningar och antalet föreningar
Intäkter från RF, (kr) Utbetalt (kr) Beviljade projekt
2015 800 000 837 236 26
2016 4 600 000 3 203 152 112
2017 4 800 000 1 363 819 74
2018 2 88 000 2 315 202 91
Det är 152 föreningar som erhållit de 303 projektbidragen, d.v.s. flera föreningar har beviljats projektbidrag för flera år eller för flera projekt samma år.
TIDIGARE FORSKNING
I rapporten “Nyanlända barns och ungdomars uppfattningar om och upplevelser av föreningsidrotten i Sverige”, redovisar författarna att drygt hälften av de intervjuade nyanlända ungdomarna aldrig idrottat i en förening i Sverige medan en fjärdedel deltar i olika föreningars verksamhet. Av de ungdomar som inte deltar i föreningsidrott uppger en majoritet att de skulle vilja vara aktiva i förening (Wagnsson, Augustsson,
Kougioumyzis, Stråhlman, Patriksson 2019).
I en intervjustudie med tio idrottsföreningar aktiva i integrationsfrågor visar Hertting och Karlefors (2017) att föreningarna har olika fokus i sitt arbete och utgår från olika perspektiv i sitt integrationsarbete. Några föreningar prioriterar en tydlig
arbetsmarknadsorientering medan andra föreningar betonar vikten av delaktighet i närsamhället och sätter själva integrationsprocessen i fokus. Trots sina olika
utgångspunkter delar föreningarna gemensamma erfarenheter av sitt integrationsarbete, bland annat när det gäller svårigheter med att få kontakt med ungdomarnas föräldrar och att göra dessa delaktiga i föreningarnas verksamhet. En ytterligare gemensam erfarenhet är föreningarnas ifrågasättande av idrottsrörelsens struktur och organisering. Författarna menar att det traditionellt organiserade föreningslivet har svårt att möta samhällets nya utmaningar, såsom att arbeta med ungdomar utan några tidigare erfarenheter av idrottsföreningar. I sina försök att locka ungdomar har föreningarna testat nya former av aktiviteter, exempelvis dropp-in verksamheter, organiserad spontanverksamhet och att starta separata lag för nyanlända. Föreningarna upplever också svårigheter när det gäller att upprätthålla kontinuitet, något som försvåras av att ungdomar flyttas till andra delar av landet eller att de utvisas. Föreningars ofta dåliga ekonomi ses även det som ett gemensamt och återkommande problem.
I en dansk studie ställer sig Agergaard (2011) frågan om idrottsföreningar riskerar att bli halv-officiella organ i och med att de tar emot ersättning från staten med motkravet att de ska verka för att uppfylla välfärdsstatens integrationsmål. Författaren menar att det finns en risk för att föreningar kan tappa sin självständighet och därmed förlora sin “idrottsliga själ”.
I en studie om hur idrottsföreningar i Värmland har arbetat med nyanlända visar att många av de deltagande ungdomarna inte hade någon tidigare erfarenhet av att idrotta i föreningsform (Carlman, Vikström 2018). Ungdomarna, främst pojkar, som engagerat sig i föreningar är dock överlag positiva till att ha deltagit i föreningarnas verksamhet. För föreningarna har arbetet inneburit att många ledare har upptäckt hur svårt det kan vara för nyanlända att komma in i det svenska föreningslivet utan tidigare erfarenhet. Samtidigt visar studien att det kan finnas liknande hinder för ungdomar som önskar engagera sig i idrottsföreningar oavsett etnisk bakgrund, nämligen svaga socioekonomiska resurser.
Studier visar också att Riksidrottsförbundets mål om jämlikhet utifrån den socioekonomiska faktorn inte har uppnåtts när det gäller andel ungdomar i
idrottsföreningar. I en studie från 2019 Ökar ojämlikheten i föreningsidrotten - en studie om socioekonomisk bakgrund visar författarna att ungdomar och vuxna från resursstarka socioekonomiska grupper deltar i föreningsidrotten i betydligt större utsträckning än resurssvaga socioekonomiska grupper, och att skillnaderna är större bland flickor jämfört med pojkar. Studien visar vidare att barn och ungdomar i de resursstarkare grupperna, även efter kontroll för utländsk bakgrund, i högre utsträckning är med i föreningsidrotten än de i de lägre socioekonomiska grupperna (Blomdahl, Elofsson, Bergmark, Lengheden Åkesson 2019).
Bilden av och kunskapen om den svenska idrottsrörelsen som en viktig aktör i det svenska samhället är också något som skiljer sig åt mellan infödda svenskar och nyanlända. I sin rapport Bilder av idrott menar författarna att bilden av idrottsrörelsens betydelse är något som de flesta som är födda i landet har kunskap om sedan de varit barn, d.v.s. att idrotten är del av den svenska traditionen. För nyanlända som inte har samma erfarenhet av idrottsrörelsen kan det vara svårt att förstå idrottens roll i det svenska samhället. Författarna menar att det är viktigt att de nyanlända med sina olika erfarenheter görs delaktiga i att utveckla och förändra den svenska traditionen hur idrottsföreningar organiseras och inte enbart fostras in i den traditionella verksamheten i idrottsföreningen (Hertting, Karlefors 2012).
I FoU-rapporten Idrottens samhällsnytta diskuterar Fundberg (2017) problemen med att så många olika termer används såsom: nyanlända, migrationsbakgrund, utländsk
bakgrund, utrikesfödda och dess ibland oklara definitioner. Speciellt termen integration kan vara problematisk då den kan tolkas som en ambition att olika grupper ska föras samman och där fokuset ligger på gruppers olikheter. De olika begreppen pekar på en viktig skiljelinje inom svensk idrott, nämligen att en migrationsbakgrund kan uppfattas som något avgörande. Författarens slutsats är att en stor del av forskningen riskerar att upprätthålla och fördjupa en uppdelning mellan “svenskar” och “invandrare” (Fundberg 2017).
Sammantaget visar de redovisade studierna att forskningsfältet etnisk mångfald, integration och idrott kan anses som relativt begränsat även om det under senare år har publicerats ett flertal böcker, rapporter och artiklar i ämnet. Dock finns det relativt få avhandlingar och vetenskapliga artiklar som utgår från att problematiserande perspektiv på området etnisk mångfald och idrott, vilket kan uppfattas som ett tecken på att det politiska intresset för området är större än det vetenskapliga (Fundberg 2017). Även Hertting & Karlefors (2017) menar att kunskapen om nyanlända barn och ungdomars väg in i svenskt föreningsliv är begränsad och att ytterligare forskning behövs.
SYFTE
Syftet med utvärderingen är att beskriva och analysera Smålandsidrotten projekt Inkludering och Mångfald, och hur dess värde har uppfattats av såväl föreningar som av nyanlända ungdomar. Utvärderingen har tagit avstamp i följande frågeställningar:
• I vilken utsträckning, och på vilket sätt, anses projektet ha varit lyckosamt mindre lyckosamt?
• Vilka faktorer förklarar, enligt föreningarna, ett positivt respektive negativt utfall av projektet?
• Återfinns alternativt förklaras de upplevda hindren på individ-, grupp- eller samhällsnivå?
• Återfinns alternativt förklaras de upplevda positiva effekterna på individ-, grupp- eller samhällsnivå?
METOD
Utvärderingen har utgått från rapporter, sammanställningar av projektansökningar, sökningar på hemsidor hos regering, departement, RF och Smålandsidrotten. Av tidsskäl har utvärderingen inte haft möjlighet att närmare studera föreningarnas ansökningar.
Viktiga data för utvärderingen har varit enkätsvaren från 60 föreningar som ansökt om projektmedel och som besvarat enkäten, samt de intervjuer som utfördes med ett tio-tal ungdomar i två idrottsföreningar.
Definitioner
I materialet från regering, RF och Smålandsidrotten som ligger till grund för denna utvärdering/rapport finns, som påpekats ovan, inga definitioner av centrala begrepp såsom integration och delaktighet, och hur dessa ska förstås i relation till
idrottsföreningarnas integrationsarbete. Integration är i sig ett problematiskt begrepp då det kan förstås och beskrivas på olika sätt. Det riskerar alltså att bli ett otydligt begrepp som dessutom kan blandas ihop med andra termer. Ett vanligt sätt att förstå och använda begreppet integration är enligt Fundberg (2017) att en minoritetsgrupp ska integreras med majoritetsgruppen med fokus på vad som skiljer olika grupper åt. Ett annat sätt att närma sig integrations-begreppet är utifrån Gustafsson (2004), som menar att integration framför allt måste förstås en ömsesidig process.
Enkätundersökning
För att samla in data till utvärderingen konstruerades en webbaserad enkät. Innan enkäten distribuerades till alla i projektet ingående föreningar pilottestades den av några utvalda kontaktpersoner. Av 7 skickade pilotenkäter besvarades 4. De insamlade pilotenkäterna gav upphov till smärre förtydliganden av enkätens frågor.
Den justerade enkäten bestod både av frågor med slutna svarsalternativ och frågor med fritextsvar (bilaga 1). Enkäten skickades i mitten av februari via mail till kontaktpersoner i projektets ingående föreningar.
Bortfall
För att kunna generalisera resultaten brukar en svarsfrekvens på 60 % anges som rimlig.
Vid en svarsfrekvens på mellan 50 och 60 % ska resultaten hanteras med försiktighet.
Om svarsfrekvensen understiger 50 % bör inga kvantitativa analyser över huvud taget genomföras (Mangione 1995)
Bortfallet brukar anges som externt och internt bortfall. Med externt avses det bortfall avses enkäter som i sin helhet inte är besvarade för att respondenterna av någon anledning inte kunnat eller velat delta i undersökningen. Om svar på enskilda frågor utelämnas kallas det internt bortfall.
Enkäten skickades ut till angiven kontaktperson i 116 föreningar som enligt Smålandsidrottförbund deltagit i projektet. Av 116 utskickade enkäter besvarades sammanlagt 60 efter två påminnelser. Det externa bortfallet blev alltså 48 %.
Intervjuer
Författarna kontaktade företrädare för Smålandsidrotten för att få förslag på föreningar för intervjuer. Kriterierna var att det skulle finns ungdomar ur målgruppen som var aktiva i föreningen och fanns i utvärderarnas geografiska närhet, detta för att underlätta genomförandet av intervjuerna. Utifrån en erhållen lista på tre föreningar kontaktade författarna föreningarna per e-post och telefon varefter intervjuer genomfördes i de två föreningar som visade intresse av att vara behjälpliga med kontakter.
10 personer, 5 män i åldrarna 18–20 i och 5 flickor i åldrarna 15–16 intervjuades. De intervjuade ungdomarna har bott i Sverige olika länge. Några av flickorna är födda i landet eller kom hit som barn medan pojkarna har varit här i högst tre år. Sammanlagt genomfördes 5 intervjuer, som alla spelades in. Alla deltagarna blev muntligen
informerade om syftet med intervjuerna och att deltagandet var frivilligt. Alla deltagarna gav sitt muntliga tillstånd till att intervjuerna spelades in (Patton 2002).
Intervjuerna, som utfördes gemensamt av båda utvärderarna i föreningarnas lokaler, var semistrukturerade, vilket innebar att frågorna ställdes utifrån förberedda teman.
Intervjuerna genomfördes på svenska, vilket innebar att intervjuaren ibland måste förklara begrepp eller ord då intervjupersonens svenskkunskaper var begränsade. Utifrån deltagarnas önskemål genomfördes intervjuerna ibland enskilt, ibland tillsammans med andra nyanlända ungdomar. Tre intervjuer genomfördes med en person, en intervju med två personer och ytterligare en intervju med fem personer samtidigt. Intervjuerna tog mellan 15 och 45 minuter. De inspelade intervjuerna lästes igenom i sin helhet av bägge utvärderarna med syftet att identifiera återkommande teman i ungdomarnas utsagor.
Intervjuerna har inte transkriberats i sin helhet. Däremot har direkta, meningsbärande, citat hämtats från inspelningarna och i rapporten återgivits i transkriberad form.
RESULTAT Enkät
Inom ramen för satsningen på integration via Smålands Idrottsförbund har några föreningar genomfört enstaka projekt, medan andra föreningar arbetat med frågorna kontinuerligt under flera år. Som tidigare beskrivits besvarade 60 föreningar enkäten vilket utgör 52 procent av de aktuella föreningarna i utvärderingen. Resultatberäkningar i nedanstående tabeller utgår således från de som besvarade enkäten.
Svar med fasta svarsalternativ
Tabell 1. Föreningens motiv till deltagande i projektet (flera svar möjliga).
Antal Procent
Hjälpa till i mottagandet av nyanlända
38 63,3
Underlätta integration i det svenska samhället
53 88,3
Få fler aktiva i föreningen 46 76,7
Ytterligare ekonomiskt bidrag till föreningen
18 30,0
Annat 6 10,0
I tabell 1 framgår det har funnits olika motiv till att delta i projektet. Det vanligaste motivet var att underlätta integration i det svenska samhället (53 föreningar) men noterbart är att både detta att få flera aktiva i föreningen (46 föreningar) och att hjälpa till i mottagandet av nyanlända (38 föreningar) angavs som centrala motiv för att delta i projektet. Av resultatsammanställningen framgår också att många föreningar har haft flera motiv för sitt deltagande.
Tabellen nedan beskriver vilka som har godkänt deltagande i projektet från föreningens sida.
Tabell 2 Aktörer som godkänt projektansökan Antal
Procent
Kontaktperson 30 50,0
Styrelse 53 88,3
Utskott 1 1,7
Enskild ledare 3 5,0
Årsmöte/medlemsmöte 4 6,7
Annan 2 3,3
Av tabell 2 framgår att styrelsen har haft störst betydelse medan kontaktpersoner i föreningarna också ofta har deltagit i godkännandet. Enligt svaren har i många föreningar flera aktörer varit med och godkänt ett projektdeltagande.
Tabell 3 visar att deltagande och svarande föreningar försökte rekrytera och informera om verksamheten och projektet i olika typer av boenden.
Tabell 3 Boenden kontaktade i samband med projektet
Antal
Procent
Asylboenden 30 50,0
HVB-hem 32 53,3
Familjehem 12 20,0
Annat 19 31,7
Tabell 3 visar att den vanligaste kontaktvägen att nå nyanlända för föreningarna var HVB-hem (32 föreningar) tätt följt av asylboenden (30 föreningar). Här angavs också
annat-alternativet ganska frekvent (19 föreningar). Exempel på ”Annat” visade sig vara SFI, skola, fråga från kommun eller migranter som själva kontaktade med föreningen Enligt tabell 4 nedan har föreningarna främst vänt sig till pojkar och män och då fram för allt till dem under 18 år. Bland flickorna och kvinnorna har man också i större
utsträckning vänt sig till de yngre, under 18 år.
Tabell 4 Aktiva deltagare i föreningsverksamheterna, utifrån kön
Antal
Procent
Pojkar under 18 år 50 83,3
Flickor under 18 år 32 53,3
Män över 18 år 30 50,0
Kvinnor över 18 år 21 35,0
Sammanställning av enkätsvaren visar att flera föreningar har haft fler nyanlända pojkar och män än flickor och kvinnor i sina aktiviteter. Vid projektets början hade 53 av 60 föreningar pojkar under 18 år i sin verksamhet medan 43 föreningar hade 60 män över 18 år i sin verksamhet. Motsvarande siffror visar att det fanns 34 flickor under 18 år och 32 kvinnor över 18 år i 60 föreningar. Vid jämförelser med hur det såg ut vid projekttidens slut var proportionerna jämförbara. Noterbart är alltså att totalt sett flera män än kvinnor var delaktiga i föreningarnas aktiviteter både vid projektets början och dess slut.
Tabell 5. Föreningars bedömningar av projektets värde
A n s e r d
u a t t p r o j e k t e t h a r v a r i t f r a m g å n g s r i k t
N e j , i n t e a
l l s , a n
J a , m y c k e t f r a m g å
a l
= 1
g s r i k t
= 4 2 3 A
n t a l
2 6 2 7
2 5
P r o c e n t
3 , 3
1 0 , 0
4 5 , 0
4 1 , 7
Nej, inte alls= 1 2 3 Ja, mycket
framgångsrikt = 4
Antal 2 6 27 25
Procent 3,3 10 45 41,7
Tabell 5 visar att de allra flesta är nöjda med projektets utfall. 52 av 60 föreningar anger en 3: a eller en 4: a på den fyrgradiga skalan där 4 betyder ”Ja, mycket framgångsrikt”.
Tabell 6. Antal aktiva nyanlända personer
Antal föreningar Procent
1 – 5 28 51,9
6 – 10 12 22,2
11 – 15 5 9,3
16 - 9 16,7
Tabell 6 visar hur många föreningar som har/hade ett visst antal nyanlända aktiva i föreningen 2019.
Tabellen visar att drygt hälften av besvarande föreningar hade 1 – 5 nyanlända personer i sin verksamhet 2019, 12 föreningar 6 – 10, 5 föreningar 11 – 15 och 9 föreningar 16 personer aktiva i sin förening under 2019. 54 av de 60 föreningar som besvarade enkäten svaradepå denna fråga.
Projektets positiva effekter (Svar på fritextfrågor)
En genomgång av enkätens fritextsvar förmedlar beskrivningar av flera positiva effekter av det genomförda projektet. Vissa av de positiva effekterna för de nyanlända ska ha inneburit att någon lärt sig en konkret aktivitet, såsom att simma eller att cykla. Andra positiva konsekvenser för den enskilde deltagaren kan beskrivas mer som spin-off- effekter av deltagandet i idrottsklubbens aktiviteter. Här nämns i enkätsvaren att individen förbättrat sina språkkunskaper, att personen i fråga ska ha lärt sig svenska värderingar eller att den nyanlända lyckats etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.
I svaren framkommer också positiva aspekter som inte relaterar till den enskilde
projektdeltagaren men som kan ses som positiva faktorer för föreningarna, exempelvis att tillströmningen av nya medlemmar har ökat. De nya medlemmarna har i vissa fall
möjliggjort att lag har kunnat hållas igång då de annars hade fått lägga ner på grund av för få spelare.
På en mer övergripande nivå beskrivs de positiva effekterna av projektet i termer av att infödda svenskar har fått möjlighet att möta och lära känna människor från andra kulturer. Dessa möten anser vissa föreningar har förändrat svenskars attityder till invandring och migration från att ha varit negativa till att bli mer positiva.
Svårigheter med projektet
Ett återkommande tema i föreningarnas enkätsvar gäller svårigheten att rekrytera flickor och kvinnor till föreningarnas aktiviteter. Dessutom beskriver en del föreningar att det har varit svårt att behålla deltagare över tid. Ett skäl till detta har varit att deltagarna har flyttats till annan ort. Andra svårigheter som föreningarna lyfter fram i anslutning till projektet berör ekonomiska problem, att det kan vara svårt att få kommunikationer och
försvårande faktor i sammanhanget.
Framgångsfaktorer på individ-, grupp- eller samhällsnivå
Att föreningsledare har haft en stor betydelse för att kunna genomföra och lyckas med projektet återkommer i föreningarnas enkätsvar. Ledarna tillmäts stor betydelse utifrån flera aspekter, men framför allt är det ledarnas uppvisade engagemang som anses vara en avgörande framgångsfaktor. I detta ligger också betydelsen av att ledarna har tillräcklig kompetens och adekvata kunskaper kopplade till olika aktiviteter; men också att de kan bidra till att lösa praktiska sysslor såsom att ordna med transporter till och från olika aktiviteter.
Olika former av samarbeten med andra intressenter verkar ha spelat en stor roll för att föreningarna ska lyckas väl med projektaktiviteter. I svaren beskrivs andra föreningars betydelse men också andra kommuners insatser och bidrag som betydelsefulla.
Vissa föreningar menar att de ekonomiska bidrag som givits i samband med det aktuella projektet har möjliggjort föreningens ökade engagemang. Transporter till och från anläggningarna återkommer som en faktor som har en positiv effekt. Transporter kan i
detta fall både handla om välfungerande kollektiva kommunikationer och privata initiativ, där personal på boenden för migranterna eller ledare i föreningen har hämtat och lämnat deltagare i samband med aktiviteten. Närhet till den anläggning där verksamheten har genomförts har också det haft en positiv betydelse, menar respondenterna.
Försvårande faktorer på individ-, grupp- eller samhällsnivå
Flera av de faktorer som verkar ha varit betydelsefulla för att lyckas bra med projektet lyfts också fram som hinder för att nå ett lyckat resultat. Ovan nämns duktiga,
kompetenta och engagerade ledare som en nyckel till framgång. På motsvarande vis ser flera att svårigheten med att rekrytera ledare har påverkat projektaktiviteter negativt.
Begränsade ekonomiska resurser beskrivs också upp som en försvårande omständighet.
Vidare beskrivs att bristen på ändamålsenliga transporter och kommunikationer har gjort det svårt för vissa nyanlända att delta i föreningslivet. Vid långa avstånd mellan personernas boenden och föreningarnas anläggningar ökar, enligt föreningarna, betydelsen av välfungerande kommunikationer.
I några enkätsvar framkommer att felaktiga föreställningar hos de nyanlända kring hur en ideell förening fungerar har skapat missförstånd kring vad man kan förvänta sig för typ av hjälp, stöd och insatser. Några menar att en grundläggande föreningskunskap i början av projektet hade kunnat avhjälpa denna typ av problem och missförstånd.
Vissa föreningar menar att den psykiska ohälsan hos migranterna har varit påtaglig och att detta faktum har försvårat genomförandet av projektets aktiviteter.
En ytterligare försvårande faktor som lyfts fram i enkätsvaren är att familjer och ungdomar flyttas till andra boenden, ofta med mycket kort framförhållning, vilket anses försvåra föreningens mer långsiktiga planering.
Deltagande ungdomars uppfattningar om projektet
Intervjuer genomfördes med 10 svensktalande skolelever, 5 pojkar och 5 flickor.
Samtliga intervjuade var aktiva i föreningar som organiserade lagidrotter. Information om föreningarna hade intervjupersonerna fått av redan föreningsaktiva kamrater. Två av pojkarna hade tidigare tränat i en annan klubb men “tvingats” sluta då det hade svårt att ta sig till föreningens lokaler. Anledningen var att de saknade tillgång till bil samtidigt som det saknades en fungerande kollektivtrafik.
Intervjusvaren presenteras utifrån två teman, positiva respektive negativa erfarenheter av att vara med i en idrottsförening.
Intervjupersonerna, som saknade tidigare erfarenheter av föreningsliv eller organiserad idrottsutövning, beskrev flera positiva effekter av att delta i den här typen av aktiviteter.
Inte minst är det intressant att notera hur de identifierade föreningslivet som ett sammanhang där de fick träffa andra svenskar och därigenom också lära sig mer om Sverige och svenska förhållanden. Inte minst framkom det att idrottsföreningens aktiviteter ansågs vara ett bra sätt att få ökade möjligheter att lära sig prata svenska. En viktig aspekt kopplad till denna känsla av gemenskap tycks också ha varit betydelsen av att få ingå i ett lag. Även föreningslivets positiva inverkan på den egna hälsan var något som deltagarna lyfte fram en viktig faktor i sammanhanget, eller som en deltagare formulerade det: “Sport gör att när man har många tunga tankar blir man frisk och glad” (Pojke 19 år)
Alla de intervjuade ungdomarna var involverade i lagidrotter, några av dem hade dessutom erfarenheter av att vara aktiva i individuella sporter men det var lagsporten som var viktigast för dem. Ungdomarna kände sig mycket välkomna i sina respektive föreningar och de menade att möjligheten för alla att delta var något mycket positivt. En deltagare uttryckte det såhär “I de här lagen kan alla komma och spela, det är många
som inte har pengar men alla kan komma, när det är tufft och Migrationsverket...., alla kan komma med (Pojke 18 år)
Både flickor och pojkar var mycket positiva till sina föreningar och ledarnas insatser.
Ledarna hjälpte dem mycket, både när det gällde idrotten, men också när det gällde att fungera som ett bollplank kopplat till frågor om svenska förhållanden och det svenska samhället.
Att vara del av ett lag, en gemenskap, sågs av intervjupersonerna som ett sätt att komma in i det svenska samhället, något som främjades av att de nyanlända fick träna
tillsammans, åka på turneringar och vara delaktiga i skötseln av klubbens lokaler och material. Flickorna, som alla var aktiva i samma klubb, berättade att innan träning fanns det också tid för läxhjälp, och klubben visade att de tyckte det var viktigt att de skulle
klara sin skolgång. Några av flickorna ville själva bli ledare i klubben och arbeta tillsammans med de yngre flickorna.
Negativa erfarenheter av projektet
Även om de nyanlända pojkarna spelade i samma förening som “svenska” ungdomar så beskrev de att lagen var uppdelade. I det lag där de intervjuade pojkarna spelade i fanns inga svenska spelare. Umgänget med de svenska ungdomarna begränsades mest till att titta på matcher tillsammans och de umgicks inte utanför träningen. Kontakten med ledare och lagkamrater skedde till största del i samband med träningstillfällena. Samtalen rörde sig oftast kring träningen eller om vädret. Även om de var nöjda med mottagande och bemötande från föreningen så hade de önskat blandade lag och mer umgänge på fritiden.
Flera av pojkarna hade under lång tid väntat på uppehållstillstånd och de upplevde att denna tid hade varit mycket psykiskt påfrestande. En av de intervjuade pojkarna hade ännu inte fått uppehållstillstånd utan väntade fortfarande på besked och var mycket bekymrad för sin framtid. Under tiden pojkarna varit aktiva i föreningen hade flera av deras lagkompisar fått avslag på sina asylansökningar och därmed försvunnit. I intervjuerna framkom tydligt att detta skapade en ovisshet och en mycket psykiskt
påfrestande situation. Pojkarna kände sig splittrade i sina tankar om sin framtid i Sverige.
Å ena sidan, menade de, fanns de som arbetade för att nyanlända skulle bli en del av samhället; å andra sidan fanns myndigheter som kunde fatta beslut om att flytta dem till annan plats eller ge avslag på deras ansökan om uppehållstillstånd. Detta försvårade enligt de intervjuade deras möjligheter att få lära sig språket och skaffa sig en utbildning, vilket hade en negativ inverkan på deras framtidstro, eller som en deltagare
sammanfattade det “det är svårt att bli svensk, det är svårt.... (Pojke 19 år).
DISKUSSION
Förutsättningar för utvärdering
Ett grundläggande problem i denna projektutvärdering är att det saknas tydligt mätbara mål att utvärdera mot och att projektet ofta inte har haft tydligt definierade syften, vilket har försvårat arbetet med utvärderingen. Projektet Inkludering och Mångfald har främst formulerat sina syften i termer av att starta olika aktiviteter. En förklaring till detta kan vara att även regeringens och RF:s syften med de ekonomiska bidragen i sig har varit otydligt formulerade. Det är viktigt att det finns tydliga och avgränsade syften i projekt som under ett år i taget ska arbeta med komplicerade samhälleliga strukturer såsom förändringsarbete och integration. En fråga som kan resas är om det över huvud taget är rimligt att i ett-åriga projekt arbeta med projekt av liknande karaktär genomföras borde utvärderingar vara ett obligatoriskt inslag och planeras tydligare i samband med planeringen av ett projekt.
Förutom att etnicitet kan vara en problematisk term att utvärdera finns det i detta sammanhang ytterligare termer som inte är definierade, varken av regeringen, RF eller Smålandsidrotten såsom nyanlända, inkludering, delaktighet, integration och assimilation. Avsaknaden av tydliga syftesformuleringar och bristen på definierade begrepp försvårar arbetet i de olika projekten. Avsaknaden av gemensamma definitioner av centrala begrepp är problematisk och kan utgöra en grund för missförstånd och otydlighet. Ett exempel på lokal nivå är en kommentar till en av enkätfrågorna där det framgår att en förening menar att de har arbetat med assimilering. Innebär svaret att föreningen arbetat med assimilering eller kände de inte till innebörden och skillnaden av begreppen integration eller assimilering? Genom tydliga definitioner av bärande begrepp kan liknande tveksamheter undvikas.
En av svårigheterna med att studera och utvärdera hur föreningar lyckats med sina aktiviteter för att hjälpa till med nyanländas integrering är projektets fokusering på ett fåtal faktorer såsom etnicitet och i viss utsträckning genus. Andra aspekter, såsom socioekonomiska faktorer, som tidigare forskning visat vara viktiga i integrationsarbetet,
betonas inte i skrivningarna som ligger till grund för det aktuella projektet. Tidigare studier visar på stora svårigheter med integrationsprojekt som inte beaktar just socioekonomiska faktorer utan helt fokuseras på etnicitet (Fundberg 2017). Blomdahl m.fl. (2019) visar i sin rapport att ungdomar med en låg socioekonomisk standard har lägre deltagande i föreningslivet, även när etnicitet beaktas. Detta är speciellt bekymmersamt eftersom flera studier understryker vikten av att inte enbart lyfta fram migrationsbakgrunden som det avgörande i sammanhanget (t ex Idrottens samhällsnytta, Fundberg 2017).
Integreringsarbetet
Integration in i det svenska samhället är ett av de uttalade målen med den ekonomiska satsningen, men hur integreringen ska genomföras och vad som är idrottsföreningarnas roll i detta sammanhang är otydligt. På vilken nivå förväntas arbetet ske, på individ-, grupp- eller samhällsnivå?
Tidigare forskning och resultatet i denna studie pekar på att faktorer som är viktiga för att nyanlända ska bli en del av det svenska samhället återfinns både på individ- grupp- och samhällsnivå. Smålandsidrotten information rörande vad projekten kan innehålla tycks främst beröra individ- och gruppnivån. Det kan därför framstå som oklart på vilka nivåer föreningarna förväntas vara aktiva och bidra.
Resultatet visar på olikheter i hur idrottsföreningarna ser sin uppgift i integrationsarbetet och detta bekräftas också i tidigare studier, till exempel Hertting och Karlefors (2017).
Att arbeta med integration innebär för föreningarna allt från att köpa nytt material till idrottsaktivitet till att söka samverkan med myndigheter och kommuner. Det positiva i att idrotten kan fungera som en kompletterande plats att lära sig svenska på, att bli en del i ett lag och att genom idrotten öka möjligheterna att må bättre fysiskt och psykiskt betonas i undersökningen. I arbetet med dessa faktorer på individ- och gruppnivå uppvisar flera föreningar ett stort engagemang, där de arbetar med en rad olika
aktiviteter. Däremot upplever föreningar det som mer problematiskt att tackla faktorer på samhällsnivå såsom hur olika myndigheter kommunicerar och arbetar med målgruppen.
Då faktorer på samhällsnivån är en viktig del i en lyckad integrationsprocess behöver föreningarna mer stöttning i detta arbete, t.ex. samhällskontakter och utbildning.
De intervjuade ungdomarna uppger att de fått en motsägelsefull bild av det svenska samhället. Föreningslivet uppfattas som “goda krafter”, men samtidigt finns det upplevda
“hotet” på samhällsnivå från bland annat Migrationsverket vilket har befogenhet att flytta dem till annan ort eller har makten att utvisa dem till ett annat land.
Positiva effekter av projekten
De positiva aspekterna i integrationsprocessen, som framkommit genom enkäterna och intervjuerna, återfinns på både individ- och samhällsnivå. Till exempel framhölls ledarnas insatser som oerhört viktiga. Detta matchar väl Wangsson m.fl. (2019), som konstaterar att ledarnas sociala kompetens och stöttande förmåga betyder mycket för nyanlända barns och ungdomars idrottande. Vikten av enskilda ledares stora betydelse framhålls därmed såväl i resultatet som i forskningen (exempel “Idrottens
samhällsnytta”, Faskunger m.fl. 2017).
Föreningarna betonade också vinsten i ett fungerande samarbete med exempelvis kommuner och myndigheter, bl. a kopplat till ekonomiskt stöd och hjälp med
informationsspridning. De positiva effekterna av projektet, som framkom i intervjuerna med deltagare, tangerade främst individnivån, exempelvis möjligheten att må bättre genom träning, möjligheten att få möta nya personer och genom detta få träna sig i att prata svenska, men också få ökade möjligheter att lära sig mer om Sverige.
Negativt, icke påverkansbara faktorer
De flesta negativa synpunkter/reflektioner som framkom i materialet kan föras till samhällsnivån, då de svårligen kan åtgärdas av de berörda. Exempel på negativa faktorer som både föreningar och intervjupersoner lyfte upp var en dåligt fungerande
kollektivtrafik, vilket försvårade förflyttningen till och från träning. Även myndigheters och kommuners agerande kunde påverka aktiviteterna negativt. Speciellt i svaren från
föreningar framkommer en frustration över olika kommuners och myndigheters beslut, exempelvis när det gäller boendefrågan, som upplevdes försvåra föreningarnas arbete och en långsiktig planering. I intervjuerna framkom också den psykiska press som
intervjupersonerna befann sig i eller hade befunnit sig i under väntan på besked om uppehållstillstånd. Denna situation förvärrades av att få se lagkamrater få avslag på sina ansökningar. Intervjuerna återspeglar även deltagarnas ifrågasättande av att en stat som ger anslag till integration med ena handen medan den andra försvårar eller motverkar detta.
Samverkan mellan föreningen och andra aktörer såsom kommun och Migrationsverket visade sig ibland inte fungera eller fungera dåligt, vilket fick föreningarna att känna sig motarbetade i sitt arbete med integration, där de kan uppleva en känsla av maktlöshet, att inte kunna påverka.
Framgång
En utmaning i bedömningen av projektets värde är hur framgång egentligen ska definieras eller förstås Vem avgör vad som är framgångsrikt? Det kan tillsynes verka enkelt att definiera vad som är framgång i en idrottsförening. Det kan handla om att mäta prestationer i form av vunna matcher. För att tolka svaren på frågan om föreningen tyckte att deltagandet varit framgångsrikt måste man dock relatera svaren till syftet med projektet. Det faktum att projektet i sig innebar att en mängd nya aktiviteter tillskapades kan i sig ses som en framgångsfaktor då flera nyanlända ungdomar därmed kunde delta i idrottsaktiviteter. Studiens resultat är därmed i linje med Wagnsson m.fl. (2019) som visar att majoriteten av studiens intervjuade ungdomar skulle vilja vara aktiva men att endast 5 % blivit kontaktade utav föreningar.
Flertalet föreningar menar att skapandet av aktiviteter inom ramen för detta projekt syftade till att underlätta integration i det svenska samhället och att hjälpa till i mottagandet av nyanlända. Man kan också notera att mer föreningsnyttiga skäl angavs.
Exempelvis motiverade ett stort antal föreningar sitt deltagande med att detta också
skulle locka fler aktiva till föreningen. För cirka en tredjedel av de som svarade syftade deltagandet till att få ytterligare ekonomiska bidrag till föreningen.
På frågan om i vilka avseenden projektet har varit framgångsrikt är svar som handlar om integration återkommande. Bl.a. beskriver ett flertal respondenter hur deltagandet i föreningens verksamhet har bidragit till ökade språkkunskaper för nyanlända eller att dessa ska ha tagit sig in på den svenska arbetsmarknaden. Vanliga svar på
framgångsfrågan handlar också om specifika kunskaper och kompetenser som den enskilde ska ha tillägnat sig.
Det är också intressant att se hur normativa dimensioner, som att de nyanlända har lärt sig svenska värderingar, på ett närmast oreflekterat sätt identifieras som en framgång i sammanhanget.
Föreningarnas svar pekar också på en vidare samhällsvinst genom utökade möjligheter till kulturmöten, vilket anses ha bidragit till mer positiva attityder. Man kan alltså se att svaren på frågan om projektet har varit framgångsrikt ganska väl relaterar till hur föreningarna angav sina syften med projektet.
Faktorerna framgång och framgångsfaktorer kan inte alltid separeras. Det som ses som en framgång kan också ses som en framgångsfaktor. Är exempelvis många ledare i en förening en framgång eller en framgångsfaktor? Man kan också se en dubbelverkan i flera fall, såsom att delaktighet kan leda till ökad hälsa men att god hälsa också gör människor mer benägna att delta.
Pojkars och flickors deltagande
En faktor som många föreningar ser som problematisk är svårighet att locka flickor till verksamheten. Frågan är dock vad problemet består i? Är detta en fråga om etnicitet, att idrottsaktivitet inte har samma självklara roll för “invandrarflickor” som för
“invandrarpojkar” eller beror det mer på vad som erbjuds och hur det erbjuds? Eller är det så att enbart “etnicitetsglasögonen” används för att besvara frågan?
Kanske borde det svenska föreningslivet i ökad utsträckning bredda sina verksamheter och möta flickor med ett vidgat utbud av aktiviteter. Det är inte givet att flickorna lockas till verksamheterna på samma grunder som pojkarna.
Dessutom kanske flickorna behöver fler kvinnliga förebilder och ledare för att välja att prova på och delta i idrottsliga aktiviteter. Föreningarna skulle möjligen behöva rekrytera fler kvinnliga ledare för att i ökad utsträckning få med flickorna.
Vad kan föreningarna påverka?
I föreningars arbete med integration av nyanlända är det viktigt att reflektera över vad de kan påverka och vad som ligger utanför föreningarnas kontroll. En återkommande kommentar i materialet är att kompetenta ledare har stor betydelse för framgången i föreningens integrationsarbete. Hur föreningen rekryterar och utbildar och stimulerar ledare ligger inom verksamhetens kontroll och borde prioriteras för att öka möjligheten att lyckas med integrationsarbetet. Tillgången på engagerade och kunniga ledare kan därför ses som en viktig framgångsfaktor. Hur föreningen utbildar och på andra sätt stimulerar ledarna kan också antas ha betydelse för hur lyckade föreningens aktiviteter i slutändan blir. I materialet kan också utläsas att samverkan med andra aktörer anses ha stor betydelse för ett lyckat inkluderings- och integrationsarbete. Föreningarna bör därför stöttas i att få träffa, diskutera och planera sina aktiviteter tillsammans med exempelvis kommunen, men också med andra ideella föreningar.
Metoddiskussion
De 60 besvarade enkäterna gav ett digert material att bearbeta. Kombinationen av enkätsvar och intervjuer har gett möjlighet till en breddad analys. Trots det finns begränsningar med utvärderingen. Bortfallet var nästan 50 %, vilket försvårar analys och generaliseringar (Mangione 1995). Det stora bortfallet gör därför att resultatet måste tolkas med försiktighet. Det är rimligt att ställa sig frågan huruvida svaren från de 60 inskickade enkäterna är representativa för hela populationen? Man kan anta att föreningar
med stort engagemang i flera olika aktiviteter kring integrationsprojekt under flera år varit mer benägna att besvara utskickat frågebatteri. Ett stort engagemang i
integrationsfrågor skulle kunna märkas i att föreningen har hållit igång många olika aktiviteter men också att de har varit mer motiverade att besvara enkäten. Hade resultaten varit mer negativa med en högre svarsfrekvens? Man skulle också kunna tänka sig att de föreningar som endast deltog tidigt i satsningen (2015 – 2016) har varit mindre
motiverade att besvara enkäten. Om det har gått flera år sedan föreningen deltog i projektet kanske det inte längre finns kvar personer som känner till hur föreningen använt projektmedlen i verksamheten.
Ett eventuellt etiskt problem är att det var kontaktpersonen på Smålandsidrotten som tipsade om tre föreningar att kontakta för intervjuer. Om ytterligare tid hade funnits vore det önskvärt att utvärderarna själva tagit dessa kontakter. I svaren från de intervjuade ungdomarna finns inget som tyder på att de blivit påverkade utav föreningen eller andra intressenter, det är dock önskvärt att utvärderarna själva tar kontakter för att minimera risk för påverkan. Utvärderingen hade också stärkts och fördjupats av fler enskilda intervjuer och fokusgrupper med både nyanlända och representanter från föreningarna med fördjupande frågeställningar.
Ett ytterligare eventuellt etiskt problem är att en bristande språkförståelse kan ha orsakat missförstånd och därmed upplevts som obekväma av de intervjuade ungdomarna. Några av ungdomarna saknade uppehållstillstånd och detta faktum kan ha påverkat vad de säger i intervjuerna och begränsar eventuellt kritiska åsikter som de velat framföra.
Intervjuarna har i görligaste mån försökt minimera dessa eventuella problem genom att skapa en så avslappnad och stödjande stämning som möjligt. Inga namn på intervjuade eller i vilka föreningar intervjuerna ägt rum finns därför redovisade.
ATT DISKUTERA VIDARE
• Bör alla projekt planera utvärdering från start och också reflektera över i vilken utsträckning målen är tydliga och nåbara och därmed underlättar utvärderingar?
• Hur kan projektens positiva effekter vidmakthållas efter projekttidens slut?
• I vilken utsträckning är föreningarnas verksamheter anpassade till olika målgrupper, och vad kan behöva förändras i relation till detta?
• Vilka typer av plattformar och mötesplatser kan tillskapas, där föreningar och myndigheter kan fördjupa sin samverkan i relation till inkluderingsarbete?
REFERENSER:
Agergaard S. (2011). Development and appropriation of integration policy for sport: how Danish sports clubs have become arenas for ethnic integration. International Journal of Sport Policy and Politics, 3 (3), 341-353.
Blomdahl, U. & Elofsson, S. & Åkesson, M. & Bergmark, K. & Lengheden, L. (2019) Ökar ojämlikheten utifrån socioekonomisk bakgrund när barn och ungdomar är med i flera idrotter? Ung livsstil, rapport 29. Stockholms stad, Stockholms universitet, Malmö stad.
Carlman, P. & Vikström, C: (2018): Inkludering av unga med flyktingbakgrund i värmländsk idrott. Forskningsrapport 2018:46 Karlstad University Studies.
Fundberg, J. (2017). Idrottsrörelsen och samhällsnyttan – fokus på etnisk mångfald och integration I Faskunger, J, & Sjöblom, P. (red) Idrottens samhällsnytta. En vetenskaplig översikt av idrottsrörelsens mervärden för individ och samhälle. FoU-rapport 2017:1, Riksidrottsförbundet.
Gustafson, Å. Sköra Livsmönster: om integrations- och normaliseringsprocesser bland bosniska flyktingar. Avhandling Umeå Universitet 2004.
Hertting, K. & Karlefors, I. (2017): Nyanländas integration kan vitalisera föreningslivet.
Idrottsforskning.se https://www.idrottsforskning.se/nyanlandas-integration-kan- vitalisera-foreningslivet/ Hämtad 2019-07-23.
Hertting, K. & Karlefors, I. (2012): Bilder av idrott. Idrotten som en arena för mellanmänskliga möten och integration. Stockholm: Riksidrottsförbundet.
Idrottsforskning.se: https://www.idrottsforskning.se/svart-bade-for-nyanlanda-och- svenska-ungdomar-att-komma-in-i-idrotten/ Hämtad 2019-07-23.
Mangione, T.W. (1995). Mail Surveys: Improving the Quality. Thousand Oaks, CA: Sage Migrationsverket: https://www.migrationsverket.se/Om-
Migrationsverket/Statistik/Asyl.html Hämtad 2019-07-23.
Patton, Michael Quinn (2002): Qualitative Research and Evaluation Methods. 3rd ed.
Thousand Oaks: Sage Publications.
Regeringskansliet: https://www.regeringen.se/debattartiklar/2015/04/regeringen-satsar- 224-miljoner-pa-idrott-for-nyanlanda/ 2019-07-23.
Riksidrottsförbundet: https://www.rf.se/Inkluderandeidrott/idrottfornyanlanda/ Hämtad 2019-07-23.
Smålandsidrotten: http://www.smalandsidrotten.se/globalassets/smalands-
idrottsforbund2/dokument/inkludering-och-mangfald/inkludering-och-mangfald.pdf 2019-07-23.
Socialdepartementet
2015:https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/idrottens- finansiering/regeringsbeslut-etablering.pdf Hämtad 2019-07-23.
Wagnsson, S. Augustsson, C. Kougiomtzis, K.Stråhlman, O. & Patriksson, G. (2019):
Nyanlända barns och ungdomars uppfattningar om och upplevelser av föreningsidrotten i Sverige. FOU-rapport 2019:3 Riksidrottsförbundet
Ändrad fältkod
