1992: FN:s konferens “Earth Summit 1” i Rio.
Mångfaldskonventionen (CBD) formulerades.
– Agenda 21
– Riodeklarationen – Skogsprinciperna
– Konventionen om klimatförändringar
– Konventionen om biologisk mångfald Konventionen har idag 193 parter
CBM – bakgrund
”...variationsrikedomen bland levande organismer av olika ursprung, inkl bl.a. land-, havs- och sötvattensekosystem samt de ekologiska komplex i vilka de ingår. Detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och mångfalden av ekosystem.” (Från Konventionen om biologisk mångfald (CBD)
Gener
Ekosystem Arter
Biologisk mångfald
Konventionen om biologisk mångfald
Bevarande av biologisk mångfald
Hållbart nyttjande av biologisk mångfald
Tillgänglighet och rättvis fördelning
Biologisk mångfald – varför då?
Ekologiska skäl Etiska skäl
Estetiska skäl
Ekonomiska skäl Ekosystemtjänster För framtiden
Ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster kallas de gratistjänster naturen gör som är till nytta för oss människor, direkt eller indirekt. T.ex:
växternas fotosyntes ger oss syre att andas insekter pollinerar våra grödor
fåglar äter upp skadedjur våtmarker renar vatten klimatet hålls stabilt
vattnets kretslopp fungerar
Millenium Ecosystem Assessment (MA):
”Världens största hälsoundersökning av planeten jorden”
Över 1300 forskare från 95 länder Rapport från FN 2005
De nedslående resultaten av MA-studien visar att cirka 60 % av de undersökta
ekosystemtjänsterna idag utnyttjas på ett ohållbart sätt.
2010-målet: FN (2002): Förlusten av biologisk mångfald ska tydligt minska till 2010.
EU (2001): Förlusten av biologisk mångfald ska stoppas till 2010.
Sverige (2005): 16:e miljökvalitetsmålet
”Ett rikt växt- och djurliv”
Mål
Miljömål 16: Ett rikt växt- och djurliv
Delmål enligt riksdagen
Delmål 1, 2010. Hejdad förlust av biologisk mångfald Delmål 2, 2015. Minskad andel hotade arter
År 2015 skall bevarandestatusen för hotade arter i landet ha förbättrats så att andelen bedömda arter som klassificeras som hotade har minskat med minst 30 procent jämfört med år 2000, och utan att andelen försvunna arter har ökat.
Delmål 3, 2007/2010. Hållbart nyttjande
Senast år 2007 skall det finnas metoder för att följa upp att biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten nyttjas på ett hållbart sätt.
Senast år 2010 skall biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten nyttjas på ett hållbart sätt så att biologisk mångfald upprätthålls på landskapsnivå.
The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB)
• Studie som visar på kostnaderna för förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i ett globalt perspektiv och jämför det med vad det skulle kosta att bevara dem istället.
•Inspirerad av Stern-rapporten som redovisade hur mycket det skulle kosta att skjuta upp
klimatåtgärderna.
• FN:s miljöprogram (UNEP) är värd för studien
• Initierades 2007 av EU-kommissionen
• Flera delrapporter, riktade till olika målgrupper, bl.a.
näringsliv och beslutsfattare
http://www.teebweb.org
Global Biodiversity Outlook 3
Rapport från CBD-sekretariatet, maj 2010
“Natural systems that support economies, lives and livelihoods across the planet are at risk of rapid degradation and collapse, unless there is swift, radical and creative action to conserve and sustainably use the variety of life on Earth.”
Global Biodiversity Outlook 3
United Nations Secretary-General, Ban Ki-moon:
“To tackle the root causes of biodiversity loss, we must give it higher priority in all areas of decision making and in all economic sectors.
As this third Global Biodiversity Outlook
makes clear, conserving biodiversity cannot be an afterthought once other objectives are addressed – it is the foundation on which
many of these objectives are built.”
Hoten mot mångfalden
Förlust av livsmiljöer Klimatförändringar
Föroreningar och övergödning Överexploatering
Invasiva arter
Centrum för biologisk mångfald
Bakgrund
FN:s konferens “Earth Summit 1” i Rio 1992. Måndfaldskonventionen (CBD) formulerades.
Proposition 1993
Centrum för biologisk mångfald – CBM bildades 1994 av regeringen, som ett led i Sveriges genomförande av konventionen om biologisk mångfald
Centrum för biologisk mångfald
Proposition 1993:
Nationell strategi
Landsstudie och aktionsplaner
Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald Centrum för biologisk mångfald
”CBM ska bedriva och stödja ämnesövergripande forskning och
undervisning som rör biologisk mångfald, särskilt i ett samhällsperspektiv, och utgöra navet i ett nätverk för överföring av kunskap mellan
forskningsinstitutioner, myndigheter och andra avnämare.”
CBM:s uppdrag
• Initiera och samordna forskning
• Öka kunskap om hållbart nyttjande av biologisk mångfald
• Sprida kunskap
”CBM är motorn i Sveriges biodiversitetsarbete. En fusionskammare där idéer blandas med kunnande och input från omvärlden.”
Centrumbildning Uppsala universitet + SLU
CBM är en nationell stödfunktion för Sveriges arbete med mångfaldskonventionen. Finns i Uppsala, Alnarp och Umeå
Ca 55 anställda. Omkring 300 personer knutna till olika projekt som administreras av CBM.
Budget för 2007: 39 miljoner kronor, varav 85 % externa forskningsmedel.
CBM
0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
KSEK
Koordineras av CBM Externa bidrag Statsanslag
Vad har CBM gjort?
•
Forskningsprogram• Projekt
• Utbildning
• Utredningsuppdrag från myndigheter och departement
• Remissinstans
• Seminarier och konferenser
• Information
• Böcker
•Tidskrift
• Utvärdering av Sveriges genomförande av CBD
Rapporter och regeringsuppdrag
Underlagsrapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007:
Biologisk mångfald och klimatförändringar:
- Vad vet vi?
- Vad behöver vi göra?
- Vad kan vi göra?
Rapporter och uppdrag
Tredje nationella rapporten om genomförandet i Sverige av konventionen om biologisk mångfald (CBD).
• Produktskydd för patent på genteknikområdet
• Definitionen av betesmarker
• Jakt och fiske i samverkan
• Samernas sedvanemarker
• Ett förnyat strandskydd
• Åtgärdsprogram för utter
• Genomförande av EU:s jordbruksreform i Sverige
• Naturvårdsverkets skrivelse: ”Ett rikt växt- och djurliv - Förslag till miljökvalitetsmål för biologisk mångfald"
Remissvar – några exempel
Ämnesområden – organisation
Jordbruk och fjäll
Skog och vatten
Samhällsplanering
Odlad mångfald
Globala gener
Traditionell kunskap & etnobiologi
Utvecklingssamarbete
Skötsel av ängs- och hagmarker
– ekonomi, ekologi och sociala villkor
POM – Programmet för odlad mångfald
Bevarande och nyttjande av odlad
mångfald, genresurser och kulturhistoria Bevarande av frömaterial tillsammans med Nordiska genbanken
• Fröuppropet
• Perennuppropet
• Rosuppropet
• Lök- och knöluppropet
• Frukt- och bäruppropet
• Träd- och buskuppropet
• Sparrisuppropet
• Krukväxtuppropet
Landsomfattande inventeringar
Bruka och ta till vara akademisk vetenskaplig
kunskap + folklig vetskap för att förstå ekologiska samband kopplat till användandet av naturen.
Nationellt program för lokal och traditionell kunskap relaterad till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald
Människan, växterna och djuren –
Etnobiologi i Sverige
Kartläggning av traditionell ekologisk kunskap.
Samarbetsprojekt med: Ajtte,
Julita, KSLA, Nordens ark, Nordiska kulturlandskapsförbundet,
Naturhistoriska riksmuseet, Skansen, Fredriksdals friluftsmuseum
Skall ta fram metoder som kan hjälpa transportsektorn bidra till att biologisk mångfald upprätthålls på landskapsnivå.
• Barriäreffekter och fragmentering
• Infrastrukturens biotoper
• Buller i naturområden Finansieras 2009-2011 av Trafikverket
TRansportInfrastrukturEKOLogi.
IENE – ett europeiskt nätverk av experter, forskare och praktiker som arbetar med infrastrukturens effekter på landskapet, framför allt hur vägar, järnvägar och kanaler påverkar livsutrymmet för växter och djur.
CBM ansvarar för sekreteriatet för Infra Eco Network Europe (IENE)
Tvärvetenskapligt forskningsprogram om hur vägar och järnvägar påverkar natur- och kulturmiljövärden, hur detta beaktas i planeringsprocessen, och hur den nuvarande situationen kan förbättras.
Mot ett transportnät i harmoni med landskapets
sociala, kulturella, historiska och ekologiska funktioner.
Forskningsprogram för helhetsbild av bättre naturvård.
2001-2007, finansierat av Naturvårdsverket.
Tyngdpunkt på skogsmiljö, men även bl.a. våtmarker, odlingslandskap, stadsmiljöer och fjäll.
Fyra viktiga länkar i naturvårdsarbetet:
mål – styrmedel – skötselåtgärder – utvärdering
Att ha tillgång till och kunna nyttja den biologiska mångfalden är centralt för världens fattiga. Därför är biologisk
mångfald också ett prioriterat område för svenskt utvecklingssamarbete.
SwedBio initerades av SIDA i samarbete med CBM år 2003.
SwedBio bidrar till att svenskt utvecklingssamarbete arbetar med att säkra en hållbar, produktiv och rättvis förvaltning av biologisk mångfald för fattigdomsbekämpning
• Kulturväxternas bevarande och nyttjande
• Mål: nationella program för växtgenetiska resurser
• Finansiellt stöd från Sida, koordineras av CBM
SEEDnet = South East European Development Network on Plant Genetic Resources
• Promotes sustainable use of plant genetic resources
• Contributes to national plant genetic programmes
• Financial support from Sida
Ett initiativ från CBM för att bevara det biologiska kulturarvet, både i Sverige och i övriga Europa.
• Promotes sustainable use of plant genetic resources
• Contributes to national plant genetic programmes
• Financial support from Sida
Biologiskt kulturarv, projekt i samarbete med Riksantikvarieämbetet (RAÄ)
MINNA – mångfald i närnatur
Ett forsknings- och utvecklingsprogram om biologisk mångfald och närnaturens
sociala värden.
Nätverk med forskare, lärare, pedagoger Samordning, kunskapsutbyte och
forskning kring olika aspekter av närnatur.
Rik närnatur för rekreation och folkhälsa, för boendemiljö och livskvalitet, för
integration och jämlikhet, samt för arbetet för ett hållbart samhälle.
Master Programme in Management of Biological Diversity (2-årigt internationellt program)
Kurser i Sverige, tropisk fältresa, forskningsprojekt i hemlandet
Finansieras av SIDA/Sarec via tre regionala nätverk för genbanker i Afrika och Sydosteuropa.
CBM – utbildning
CBM Information
Biodiverse Skriftserie Böcker Artiklar
Årsrapporter Utredningar Hemsidor
Publikationer Pressreleaser Utställningar Utbildning Studiebesök Seminarier Workshops Konferenser
Mångfaldskonferensen
Årlig konferens på olika platser i landet. Olika teman, med anknytning till aktuella naturvårdsfrågor. Riktar sig till en bred målgrupp av myndigheter, forskare, politiker, allmänhet, m.m.
Vilka jobbar på CBM?
Forskare, biolog, agronom,
samhällsvetare, arkeolog, viltekolog, skogsvetare, hortonom, statsvetare, kulturhistoriker, miljövetare, ekonom, informatör, jurist, historiker,
administratör…
