VA-översikt Gnosjö kommun

(1)

VA-översikt

Gnosjö kommun

Del 1 i kommunens VA-plan

Gnosjö avloppsreningsverk, med en våtmark som sista reningssteg.

Styrdokument

Plan

Fastställd av: Fastställd datum: Diarienummer:

Kommunfullmäktige 2021-09-30 KS/2021:265

Ansvarig chef för revidering: Revideras senast: Giltighetsperiod:

2021–2028

(2)

2/43 Medverkande

Ann-Sofi Boberg, Vatten och Samhällsteknik Rapportförfattare Håkan Andersson, Vatten och Samhällsteknik Rapportförfattare

I samarbete med Michael Bucht, Veronica Öhrn, Jörgen Nilsson, Ilpo Koli och Jan-Ove Rickardsson, Gnosjö kommun.

VA-planen har delvis finansierats av Länsstyrelsen i Jönköpings län via LOVA - bidrag.

Det står därmed länsstyrelsen fritt att använda denna VA-översikt.

(3)

3/43

Innehållsförteckning

1. Inledning... 5

2. Naturgivna förutsättningar ... 5

Geologi ... 5

Hydrologi ... 6

Klimat ... 6

Klimatförändringar ... 8

3. Lagar, mål och normer ... 9

Lagstiftning ... 9

Globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030) ... 10

Miljömål ... 11

Regionala styrande dokument ... 12

Klimat- och energistrategi... 12

Utvecklingsstrategi ... 13

Vattenförsörjningsplan ... 13

Styrande dokument i Gnosjö kommun ... 13

Vattenmyndigheten, miljökvalitetsnormer ... 14

4. Befolkningsprognos ... 16

5. Allmän VA-försörjning ... 16

Organisation ... 16

Verksamhetsområden ... 17

Vattentäkter och vattenverk ... 18

Bäckshult ... 18

Nissafors... 20

Åsenhöga ... 21

Marieholm ... 21

Avloppsreningsverk ... 22

Marieholms avloppsreningsverk ... 26

Åsenhöga avloppsreningsverk ... 26

Dagvatten ... 27

Ledningsnät ... 27

Dricksvattenledningar ... 27

Avloppsledningar ... 28

Underhåll av ledningsnätet ... 29

Sammanfattning allmän VA-försörjning ... 29

(4)

4/43

Allmän vattenproduktion ... 29

Allmänna avloppsreningsverk ... 31

Ledningsnät ... 32

6. Enskild VA-försörjning ... 32

Enskilt vatten ... 32

Större enskilda vattenanläggningar ... 33

Enskilt avlopp... 33

Riktlinjer enskilda avlopp ... 34

Inventering enskilda avlopp ... 34

Gemensamhetsanläggningar och större privata anläggningar ... 35

Slamtömning och omhändertagande av slam ... 36

7. Nya utbyggnadsområden för allmänt VA ... 36

8. Resurshushållning, kretslopp ... 38

9. Påverkan på miljökvalitetsnormerna för vatten ... 38

Allmänt ... 38

Allmänna anläggningar ... 38

Gnosjö ... 39

Hillerstorp ... 39

Nissafors... 39

Kulltorp ... 40

Marieholm ... 40

Åsenhöga ... 40

Enskilda avloppsanläggningar ... 40

10. Pågående utredningar och arbeten ... 41

11. Sammanfattning och behovsanalys ... 41

(5)

5/43

1. Inledning

Denna VA-översikt är den första delen i kommunens VA-plan. Syftet med VA-översikten är att översiktligt beskriva nuläget för VA-försörjningen i kommunen, såväl allmän (kom- munal) som enskild försörjning. Översikten ligger till grund för VA-planens övriga delar;

VA - policy, handlingsplan samt rutin för genomförande och uppföljning.

De uppgifter som redovisas i denna översikt härrör från arbetsbeskrivningar, driftinstruk- tioner, tidigare utredningar, kommunala handlingar, statliga myndigheters hemsidor samt muntliga kontakter med företrädare från Gnosjö kommun.

2. Naturgivna förutsättningar

Geologi

Gnosjö kommun präglas till stor del av skogar och sjöar med rikliga inslag av mossar.

Berggrunden består uteslutande av gnejs och granit som på många platser går i dagen i den annars dominerande moränmarken. I väster och öster, längs med Nissan respektive Storån, finns större isälvsavlagringar i form av sand och grus, se figur 1 nedan. I dessa finns goda förutsättningar för grundvattenbildning och vattenproduktion.

Figur 1. Jordarter i (och kring) Gnosjö kommun. Rött = berg, ljusblått = morän, grönt = isälvsavlagring, brunt = mosse (www.sgu.se).

(6)

6/43

Hydrologi

Topografin i Gnosjö kommun är överlag tämligen varierad, vilket innebär att det finns många små vattendrag och sjöar. Bland de större sjöarna kan nämnas Södra Gussjö i väster, Flaten och Kävsjön i öster och Hären i söder. Den västra delen av kommunen har sin av- rinning mot Nissan och den östra till Lagan via Marieholmskanalen och Storån, se figur 2 nedan.

Figur 2. Huvudavrinningsområden i Gnosjö kommun (åtskilda med streckad linje).

Klimat

Klimatet har en avgörande betydelse för såväl grund- som ytvattenbildning. Jämfört med övriga delar av södra Sverige har Gnosjö kommun hög nederbörd eftersom området ligger relativt nära västkusten.

SMHI har under lång tid haft kontinuerliga mätningar av nederbörd vid stationer fördelade över landet. Den nederbördsstatistik som redovisas nedan baseras på SMHI:s mätningar under 1908 – 2019 i Kävsjö, som ligger i närheten av Hillerstorp i Gnosjö kommun. Vid mätstationen i Kävsjö har det under denna period i genomsnitt fallit 762 mm/år, med lägsta uppmätta värde 495 mm/år och det högsta 1256 mm/år (avser hydrologiskt år, d v s perioden oktober - september).

(7)

7/43 En statistisk bearbetning av SMHI:s uppmätta nederbörd i Gnosjöområdet redovisas i figur 3 nedan. Diagrammet skall läsas med sannolikheten för att en viss nederbörd skall överskridas som en gång på x antal år (våtår, blå staplar) respektive underskridas som en gång på x antal år (torrår, röda staplar). Diagrammet visar nederbörden under ett hydrologiskt år.

Figur 3. Statistisk bearbetning av nederbörd i Gnosjöområdet under ett hydrologiskt år för perioden 1908/09 till 2018/19.

VA-försörjningen kan drabbas hårt av såväl torka som intensiva regn.

När det gäller vattenförsörjning är det huvudsakligen de torra perioderna som innebär problem i form av vattenbrist, men som även kan påverka vattnets kvalité. Viktigt är härvid att notera sammanhängande perioder med extrem torka. Exempel på torrår som satt avtryck i vattentillgången är 1940–1941, 1946–1947, 1962–1963, 1975–1976, 1995–1996.

Intensiva regn eller perioder med mycket nederbörd påverkar avloppssystemen med risk för bland annat översvämningar, såväl i källare som på ytor, och utsläpp av orenat avloppsvatten(bräddningar). Exempel på tydliga våtår är 2006–2007 och 2013–2014.

För vattenförsörjningen är den yt- och grundvattenbildning som sker under vinterhalvåret särskilt viktig eftersom nettonederbörden då är större än avdunstningen. Under sommaren, då den mesta nederbörden tas upp av vegetationen eller avdunstar, kan det bli brist på vatten på grund av att användningen överstiger nybildningen. Ett diagram över den nederbörd som faller under vinterhalvåret redovisas i figur 4 nedan.

(8)

8/43 Figur 4. Statistisk bearbetning av nederbörd i Gnosjöområdet under oktober – mars

för perioden 1908/09 till 2018/19. (Under 2006 - 2007 föll 617 mm jämfört med medelnederbörden 351 mm, därav det statistiskt höga värdet).

Som framgår av diagrammet ovan var grundvattenbildningen generellt svag under första halvan av 1900-talet. Torra vintrar som sticker ut på senare halvan av 1900-talet är vintern 1962/63 då det var ett torrår 1:355 och vinter 1995/96 då det var ett torrår 1:192. Vintern 2015/2016 motsvarade ett torrår 1:12.

Man kan således med tillgängliga historiska data skapa en bild av naturliga variationer och vilken marginal för kommande extremsituationer som rimligen måste finnas.

De naturliga variationerna är i ett långt perspektiv större än effekterna av klimatförändringar, men det är viktigt att även addera klimatförändringarna till de historiska värdena.

Klimatförändringar

SMHI har gjort länsvisa klimatanalyser för Sveriges län fram till år 2100, baserade på de två scenarierna ”begränsade” respektive ”höga” utsläpp av växthusgaser. I en rapport¹ redovisas följande översiktliga analys för Jönköpings län och Gnosjö kommun:

Beroende på scenario ökar uppvärmningen i länet successivt med 3 grader fram till 2050 och med 5 grader till 2100, med störst ökning vintertid. Vintern blir således kortare och vege- tationsperioden ökar med 2–3 månader. Sommaren förväntas bli varmare och längre.

Årsmedelnederbörden ökar med ca 10 % fram till 2050 och med ca 20 % till 2100, även den främst vintertid – i Gnosjö kommun beräknas nederbörden öka uppemot 40 – 50 % fram till

1 Klimatologi Nr 26, 2015

(9)

9/43 2100. De förändrade nederbördsförhållandena innebär att tillrinningen till vattendragen ökar under vintern och minskar under sommaren, se medeltillrinningen till Storån vid Hillerstorp i figur 5 nedan. Den nederbörd som faller under vintern förväntas i betydligt större utsträck- ning bestå av regn som direkt avgår till vattendragen. En varmare temperatur innebär dessutom längre vegetationsperiod, högre avdunstning och lägre tillrinning sommartid.

Observera att figur 5 anger medelvärden, stora variationer kan förekomma.

Figur 5. Beräknade medelvärden av tillrinningen till Storån, jämfört med referensperioden 1961 - 1990 (SMHI Klimatologi nr 25, 2015).

3. Lagar, mål och normer

Lagstiftning

Relevanta lagar för VA-hantering är främst

• Vattentjänstlagen (LAV 2006:14)

• Miljöbalken (1998:808)

• Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter (LIVSFS 2017:2)

• Plan- och bygglagen (2010:900)

• Anläggningslagen (bildande av gemensamhetsanläggningar, 1973:1149)

• Säkerhetsskyddslagen (2018:585)

(10)

10/43 Vattentjänstlagen ställer krav på kommunen att ordna med verksamhetsområden för allmänt VA om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön som behövs för en viss befintlig eller blivande bebyggelse (ett större sammanhang). I övrigt reglerar lagen förhållan- det mellan VA-huvudmannen och abonnenterna, där båda parterna har sina skyldigheter och rättigheter. Vattentjänstlagen ger möjlighet för VA-huvudmannen att ta ut skäliga avgifter för att finansiera sin verksamhet.

Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter innehåller bland annat krav på dricksvatten- kvalitet i det vatten som distribueras till abonnenterna och miljöbalken innehåller bland annat bestämmelser om prövning och tillsyn av miljöfarlig verksamhet till exempel avlopps- reningsanläggningar. Plan- och bygglagen är central när det gäller bygglov samt planering av bostads-, industri- och andra områden.

Som alternativ till verksamhetsområde för allmänt VA kan vatten och avlopp inom samman- hållen bebyggelse ordnas genom bildande av gemensamhetsanläggningar. I sådana fall til- lämpas anläggningslagen.

Sedan i juni 2018 har VA-verksamheten även Säkerhetsskyddslagen att ta hänsyn till. De avsnitt i lagen som berör VA-verksamheten är information, personal och fysiskt skydd.

Dessa delar i lagen omfattar bland annat vad som är tillåtet att informera om och sprida vidare (sekretess), att personal ska vara klassad och bedömd för att arbeta inom samhälls- viktiga anläggningar och hur samhällsviktiga anläggningar ska skyddas för yttre påverkan och att tredje part inte skadas.

Globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030)

De globala målen för hållbar utveckling, Agenda 2030, antogs 2015 av FN:s medlemsländer, se figur 6. Agenda 2030 är en universell agenda som består av 17 globala mål och 169 delmål. Agendan innebär att alla medlemsländer i FN har förbundit sig att arbeta för att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. ²

2 https://www.globalamalen.se/

(11)

11/43 Figur 6. Globala miljömålen för hållbar utveckling, Agenda 2030.

(Bild hämtad från: https://www.globalamalen.se/)

De globala mål som främst berör VA-försörjning är:

Mål 3 God hälsa och välbefinnande Mål 6 Rent vatten och sanitet för alla

Mål 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur Mål 11 Hållbara städer och samhällen

Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion Mål 14 Hav och marina resurser

Mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald

Miljömål

Sveriges riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål, varav främst fem berör VA-försörjning.

• Giftfri miljö handlar om förekomsten och hanteringen av farliga kemiska ämnen, d v s en av de viktigaste riskfaktorerna för påverkan på miljön, däribland mark och vatten. Dricksvatten ska vara fritt från farliga ämnen, vilket även bör gälla för utsläppt avloppsvatten.

• God bebyggd miljö handlar bland annat om infrastruktur och hållbar samhälls- planering, där olika VA-anläggningar är centrala.

• Grundvatten av god kvalitet

”Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.” Det är därmed viktigt att skydda grundvattnet från förorening.

(12)

12/43

• Ingen övergödning

”Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.” Gödande ämnen ingår i avloppsvatten, främst spillvatten men till mindre del även i dagvatten.

• Levande sjöar och vattendrag

”Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livs- miljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kultur- miljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.

Länsstyrelsen samordnar på olika sätt det regionala arbetet med de nationella miljömålen, bland annat genom ett regionalt åtgärdsprogram som ger vägledning och stöd för prioriteringar av insatser.

Regionala styrande dokument

Nedan redovisas de regionala styrande dokumenten för Jönköpings län som omfattar vatten och avlopp.

Klimat- och energistrategi

Länsstyrelsen i Jönköpings län har under 2019 tagit fram en regional klimat- och energistrategi som omfattar vision och mål för Jönköpings län till år 2045. Framtagandet av strategin har skett i bred samverkan med olika aktörer i länet, bland annat Klimatrådet för Jönköpings län, offentlig sektor, privata näringslivet och organisationer.

Strategins vision är att Jönköpings län senast år 2045 ska vara ett klimatsmart plusenergilän.

Tre övergripande mål har tagits fram för att synliggöra vad aktörer i länet behöver prioritera i arbetet framöver:

• Senast 2045 är de totala utsläppen av växthusgaser från Jönköpings län lägre än 1 ton per invånare och år.

• Senast 2045 producerar Jönköpings län mer energi än vi använder. Energin vi producerar är förnybar och mängden är minst 10 000 GWh/år.

• Klimatförändringarna möts aktivt i Jönköpings län genom att skapa ett samhälle som minskar sårbarheter och tillvaratar möjligheter, för ett varmare, torrare och blötare län.

Klimat- och energistrategin pekar ut sju fokusområden med tillhörande inriktningar och mål som är särskilt viktiga för länet för att nå de regionala klimat- och energimålen. De fokus- områden som främst berör vatten och avlopp är samhällsplanering, konsumtion och livsstil samt gröna näringar och natur.

(13)

13/43 Utvecklingsstrategi

Under 2020 har region Jönköping, i samarbete med länets kommuner, länsstyrelsen i Jönköpings län och övriga myndigheter, näringsliv och invånare, tagit fram en regional utvecklingsstrategi för åren 2020–2035. I strategin identifieras behov och prioriteringar för en hållbar utveckling och tillväxt i länet. Strategins huvudmål är att Jönköpings län år 2035 ska vara ett hållbart län. Ett delmål är att till år 2035 säkerställa en robust och miljömässigt säker vattenförsörjning och god vattenstatus i länets stora vattentäkter genom hållbar konsumtion, skydd mot ytföroreningar och en avancerad vattenrening.

Den regionala utvecklingsstrategin är uppdelad i tio delstrategier. De delstrategier som främst berör vatten och avlopp är:

• Säkerställa ett miljömässigt hållbart län som minskar belastningen på miljö, klimat och förbrukningen av jordens resurser.

• Säkerställa att länet står väl rustat och är motståndskraftigt inför kommande klimat- förändringar med mer extremväder.

Vattenförsörjningsplan

Länsstyrelsen i Jönköpings län har tagit fram ett förslag till en regional vattenförsörjnings- plan för åren 2020–2050 med utblick till år 2100. Vattenförsörjningsplanen ersätter en tidigare plan från 2015.

Den regionala vattenförsörjningsplanen syftar till att säkra tillgången till vatten i ett helhets- och flergenerationsperspektiv, varför flera intressen utöver dricksvatten omfattas till exempel jordbruk, industri, natur- och kulturvärden.

Vattenförsörjningsplanens övergripande vision är att Jönköpings län ska ha god vattentill- gång, tillväxt och hälsa för alla behov. Målet är att vattenförsörjning ska tillgodoses även under (klimat-)extrema år och perioder av leveransstop. Syftet med vattenförsörjningsplanen är att den ska utgöra underlag och bidra till att vision och mål nås.

Vattenresurser som bedöms som viktiga idag och/eller i framtiden har identifierats och kart- lagts i planen. I planen beskrivs även vattenanvändning och vattentillgång idag och i framtiden, risker har bedömts och åtgärder för att trygga vattenförsörjningen för kommande generationer föreslås. Planen ska utgöra underlag för myndigheters, kommuners och verk- samheters långsiktiga strategiska beslut och ska påverka hur allmänheten agerar kring vatten- användning.

Styrande dokument i Gnosjö kommun

De styrande dokument och planer som omfattar vatten och avlopp i Gnosjö kommun är:

• Översiktsplan 2015

• Vattenförsörjningsplan för Gnosjö kommun 2010 - uppdateras i denna VA-plan

• VA-plan för Gnosjö kommun 2017 – uppdateras i denna VA-plan

(14)

14/43

• Allmänna bestämmelser för användande av Gnosjö kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning (ABVA) 2020

• Riktlinjer för små avloppsanläggningar i Gnosjö kommun Vattenmyndigheten, miljökvalitetsnormer

Målsättningen med EU:s ramdirektiv för vatten är att alla vattenförekomster på sikt ska uppnå och behålla god ekologisk och kemisk status. Den svenska vattenförvaltningen drivs i sexårscykler där de svenska vattenmyndigheterna bland annat fastställer miljökvalitets- normer för ett stort antal vattenförekomster. För ytvatten fastställs normer med avseende på ekologisk- och kemisk status och för grundvatten kvantitativ- och kemisk status. För att uppnå målet om god status fastställer vattenmyndigheten ett åtgärdsprogram som är riktat till kommuner och myndigheter.

Inför sexårscykeln 2016 – 2021 har Vattenmyndigheten för Västerhavet klassat såväl den kvantitativa som kemiska statusen som god för samtliga grundvattenförekomster inom Gnosjö kommun. Undantaget är en sand- och grusförekomst mellan sjön Flaten och Töres- torp som, på grund av förorenade markområden med trikloretylen i Hillerstorp, är klassad med otillfredsställande med avseende på kemisk status. De utpekade grundvatten-

förekomsterna finns för övrigt uteslutande i de isälvsavlagringar som återfinns längs med Nissan och Storån, se figur 7 nedan som visar förekomsternas kvantitativa status.

Figur 7. Grundvattenförekomster (gröna) med god kvantitativ status enligt Vatten- myndigheten (www.viss.se).

(15)

15/43 När det gäller sjöar och vattendrag är den kemiska statusen generellt klassad som god (med undantag för kvicksilver och bromerade difenyletrar vars EU-gränsvärde överskrids i landets samtliga ytvatten) medan den ekologiska statusen däremot inte uppfyller god status för några vattenförekomster.

Vatteninformationsystem Sverige (VISS) har bedömt den ekologiska statusen för ett antal ytvattenförekomster inom kommunen. VISS senaste klassning redovisas i figur 8 nedan, där mörkgrön färg anger god ekologisk status och gul färg måttlig status.

Figur 8. Sjöar och vattendrag med beslutade miljökvalitetsnormer för ekologisk status. Grön = god status, gul = måttlig status (www.viss.se).

Som framgår av kartan är det bland sjöarna endast Hären, söder om Gnosjö, som inte uppnår god ekologisk status. När det däremot gäller vattendragen uppnår inget god ekologisk status.

Hären uppnår inte god status på grund av förhöjda kopparhalter i bottensedimenten, medan anledningen till endast måttlig status i vattendragen främst beror på problem med morfologi och vandringshinder för fisk. I Gåröström, genom Gnosjö, förekommer även problem med förhöjda halter av nickel och PFOS (perfluoroktansulfonsyra).

(16)

16/43 I vattenmyndighetens åtgärdsprogram anges att kommunen på olika sätt ska arbeta för att miljökvalitetsnormerna nås. Särskilt anges skydd av vattentäkter, tillsyn av avloppsanlägg- ningar samt framtagande av VA-planer.

I enlighet med EU:s vattendirektiv och den svenska vattenförvaltningen ska målen om god status uppnås och därefter bibehållas. Enligt vattenmyndigheten ska god ekologisk status vara uppnådd i kommunens samtliga ytvattenförekomster senast år 2027. VA – sektorns påverkan på vattenförekomsterna inom Gnosjö kommun beskrivs utförligare i kapitel 9.

4. Befolkningsprognos

Gnosjö kommun har i dag ca 9 700 invånare. Befolkningstrenden har enligt kommunens översiktsplan (ÖP) varit ett minskat invånarantal i kommunen under de senaste tio åren, en trend som gäller de flesta av Sveriges kommuner och som förväntas hålla i sig även i framtiden. Gnosjö centralort och vissa delar av den södra kommundelen har dock klarat att behålla sin befolkning och i några områden har den ökat något.

Även om prognosen visar en minskande befolkning bedömer kommunens VA–avdelningen att kraven på den allmänna VA-försörjningen ökar; bl. a bedöms industrins behov öka och fler abonnenter kommer att anslutas.

5. Allmän VA-försörjning

Av kommunens ca 9 700 invånare (4 100 hushåll) är ca 4 500 bosatta i Gnosjö tätort. Under 2019 var omkring 70 % (2 900 hushåll) av kommunens invånare anslutna till den allmänna (kommunala) VA-försörjningen. Verksamhetsområden med allmän VA-försörjning finns på nio orter.

Uppskattningsvis använder bostäder ca 65 % av det allmänna vattnet. I övrigt använder industrin ca 32 % och turismen ca 3 %.

VA-verksamheten finansieras av den VA-taxa som är antagen av kommunfullmäktige.

Förutom lagen om allmänna vattentjänster (LAV 2006:412) regleras verksamheten av Gnosjö kommuns allmänna bestämmelserna för vatten och avlopp (ABVA), även de antagna av kommunfullmäktige.

Organisation

Huvudman för den allmänna VA-verksamheten är kommunstyrelsen. Verksamheten sker i egen regi inom Teknik- och fritidsförvaltningen. Organisationen inom förvaltningens VA- verksamhet består av en teknisk chef (huvudansvarig för teknik- och fritidsförvaltningen), en avdelningschef (VA-chef), en VA-administratör och fyra drifttekniker (varav en är

samordnare) som ansvarar för driften av vattenverken och avloppsreningsverken.

Den personal som ansvarar för ledningsnäten består av en arbetsledare, två rörnätstekniker och en inhyrd grävare. Arbetsledaren ansvarar även för planering, inmätning, ledning av

(17)

17/43 inhyrd personal, diverse utredningsfrågor m.m. Förutom i VA-arbeten deltar denna personal- grupp även i övrigt kommunalt underhåll, till exempel justering av asfalt, renhållning, snöröjning, skogsskötsel, lekplatser m.m.

Verksamhetsområden

I enlighet med § 6 i lagen om allmänna vattentjänster skall kommunen besluta om verksam- hetsområden för de vattentjänster (dricksvatten och avlopp, eventuellt också dagvatten) som med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön, behöver ordnas i ett större sammanhang för viss befintlig eller blivande bebyggelse.

Verksamhetsområden för kommunala vatten- och avloppsanläggningar finns för Bränne- hylte, Gnosjö, Hillerstorp, Kulltorp, Marieholm, Marås, Nissafors, Törestorp och Åsenhöga.

I samtliga verksamhetsområden finns såväl kommunalt vatten som kommunalt avlopp, se figur 9 nedan. Inom verksamhetsområdena finns enstaka spridda fastigheter som inte har anslutit sig till kommunalt vatten utan har egen brunn.

Figur 9. Översiktskarta verksamhetsområden.

(18)

18/43

Vattentäkter och vattenverk

Vattenförsörjningen i Gnosjö kommun baseras på produktion från de fyra vattenverken i Bäckshult, Nissafors, Marieholm och Åsenhöga. Vattenverket i Bäckshult är det största verket och är kommunens huvudvattenverk med tillhörande vattenöverföringsledningar, låg- och högreservoarer och tryckstegringsstationer.

Från Bäckshults vattenverk pumpas vatten i en huvudledning till Gnosjös lågreservoar vid Hovmannakull, varifrån vattnet pumpas till ett vattentorn och ledningsnätet i Gnosjö. Från reservoaren i Hovmanakull pumpas Bäckshultsvatten via överföringsledningar och tryckstegringsstationer även till Marås, Hillerstorp, Törestorp och Kulltorp. Uppkoppling finns för övervakning och kommunikation mellan kommunens vattenverk och övriga VA-

anläggningar. Samtliga vattenverk är utrustade med reservkraftaggregat.

Bäckshult

Vattentäkten ingår i vattenförekomsten Gislaved – Alabo som är en sand- och grus-

förekomst. Bäckshults vattenverk togs i drift 1970 och i december 1971 fick även Hillerstorp sitt vatten från Bäckshult. Totalt står vattenverket för ca 90 % av dricksvattenförsörjningen i Gnosjö kommun. Vattenverket ligger vid Nissan, nordost om Gnosjö centralort. Grund- vattentäkten består av tre produktionsbrunnar, varav en i reserv, och försörjer ca 2 000 abonnenter i Gnosjö centralort, Marås, Brännehylte, Hillerstorp, Österskog, Törestorp, Tyngel och Kulltorps samhällen med dricksvatten. I Hillerstorp används en förhållandevis stor andel vatten för industriändamål, ungefär lika mycket som används av hushållen.

Vattenverket i Bäckshult producerade under 2019 totalt 556 415 m³, motsvarande ca 1 500 m³/d. Vattentillgången i Bäckshult är generellt god och maximal möjlig produktion i vattenverket uppgår till 2 500 m³/d. Vid en högre produktion märks en sämre funktion på kalk- doseringen och sandfiltren.

Huvudvattentäkten består av två råvattenbrunnar (brunn 1 och 2) som är lokaliserade i anslutning till vattenverket. Brunn 1 anlades 1968 och har en maximal uttagskapacitet på 40 l/s.

Brunn 2 driftsattes 1984 och har en kapacitet på 14 l/s. Reservvattentäkten (brunn 3) består av en brunn som ligger sydväst om vattenverket. Brunn 3 anlades 1992 och har en uttagskapacitet på 25 l/s. I dagsläget nyttjas dock ingen av de tre brunnarnas fulla kapacitet.

Råvattenuttaget från brunn 1 uppgår till 22 l/s (79 m³/h) och från brunn 2 till 8 l/s (29 m³/h).

Båda vattentäkterna är belägna intill ån Nissan. Reservvattentäkten har sämre kvalitet på råvattnet och nyttjas sparsamt endast för att hålla i gång utrustningen. Beredningsanlägg- ningen är inte heller anpassad för den grundvattenkvalitet som är i reservvattentäkten.

I Bäckshult finns också en reservvattentäkt för Gislaveds kommun som ligger i närheten av Gnosjös reservvattentäkt (brunn 3). Bäckshults vattenverk är sammankopplat med reserv- vattentäkten för Gislaved. Det finns en gemensam sammankoppling på överföringsledningen mellan Gislaveds och Gnosjö kommun, vilket ger ökad driftsäkerhet och viss reservvatten- beredskap.

(19)

19/43 I Bäckshults vattenverk behandlas grundvattnet först genom kolsyradosering och alkalisering genom tillsättning av kalk. Därefter passerar vattnet genom tre parallella snabbfilter. Det behandlade vattnet leds sedan till lågreservoaren som har en volym på 450 m³. Därefter leds vattnet via ca 1 mil lång överföringsledning till Hovmannakull i Gnosjö där det finns en tryckstegringsstation med två lågreservoarer.

I tryckstegringsstationen vid Hovmannakull behandlas vattnet med UV-ljus innan det distribueras ut via lågreservoarerna på ledningsnätet. Vid Hovmannakull finns även utrustning för dosering av klor om klorering av utgående vatten behövs.

Vattenkvalitet

Grundvattnet från huvudvattentäkten kännetecknas av ett stabilt pH och överlag god vattenkvalitet. Analyser indikerar på att grundvatten från brunn 1 är ett något äldre grundvatten med högre oxidationsnivå än grundvattnet från brunn 2. Detta indikerar att grundvattnet från brunn 2 periodvis kan vara påverkat av vatten som tillförs täkten via inducerad infiltration från angränsande vattendrag. Grundvattnets kvalitet vid brunn 2 indikerar även att den naturliga grundvattenbildningen är större än de vattenuttag som sker idag från täkten. Detta inne- bär att en eventuell periodvis förekommande inducerad infiltration från vattendraget inte på- verkar grundvattenkvalitén nämnvärt.³

Vattendom och vattenskyddsområde

För de två brunnarna vid huvudvattentäkten finns en vattendom från 1975 som tillåter ett uttag på 3 500 m³/dygn i medeltal per år och maximalt 4 300 m³/dygn under ett och samma dygn. I vattendomen ingick även tillstånd att, som reservuttag, anlägga ytterligare tre uttags- brunnar inom vattentäkten inom en byggnadstid på tio år. De extra uttagsbrunnarna anlades dock aldrig.

För reservvattentäkten finns en vattendom från 1996 (mål nr VA 33/95:6) som ger tillstånd för uttag av 2 500 m³ per dygn i medeltal per år, dock högst 3 700 m³under ett och samma dygn. Enligt domen får uttag ur vattentäkten enbart ske vid de tillfällen då den kommunala huvudvattentäkten är helt eller delvis ur funktion. Vid de tillfällen när uttag sker från båda vattentäkterna får det sammanlagda uttaget ej överskrida de uttagsmängder som föreskrivits i domen för huvudvattentäkten.

Länsstyrelsen fastställde under 1994 vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter för Bäckshult vattentäkt.

Risker och hot

Riskbilden vid vattentäkten och vattenverket är tämligen låg då anläggningarna ligger långt från mänsklig påverkan. Viss risk finns för påverkan via inducerat vatten från Nissan, men denna risk har i dagsläget bedömts som låg.

3 Principutredning avseende framtida utformning av dricksvattenförsörjning, Gnosjö kommun, WSP 2019-10-22.

(20)

20/43 Vattentäkten ligger i anslutning till skogsmark och för att förebygga förorening från skogsmaskiner finns restriktioner upprättade i vattenskyddsföreskrifterna, till exempel får inte mineralolja användas i maskinerna.

Nissafors

Nissafors vattentäkt ingår i vattenförekomsten Gislaved – Alabo som är en sand- och grus- förekomst. Vattenverket är byggt i början av 1960-talet och ligger invid Nissan, nordväst om Nissafors samhälle. Vattenverket försörjer ca 120 abonnenter i Nissafors samhälle med dricksvatten. Den totala årsproduktionen under 2019 var 16 254 m³, motsvarande ca 44 m³/d.

Vattenverkets maximala kapacitet uppgår till 100 m³/d.

Grundvattentäkten består av två råvattenbrunnar som ligger i nära anslutning till vattenverket. Den första brunnen driftsattes 1963 (brunn 1) och den andra (brunn 2) 1991. Den maximala uttagskapaciteten från vardera brunnen är 2 l/s (7,2 m³/h). I dagsläget är endast den äldsta brunnen i drift men den nyare planeras att köras igång under 2021, vilket skulle dubblera uttagskapaciteten. Råvattenuttaget från brunn 1 uppgår till 1,5 l/s (5,5 m³/h) och brunnen uppges ha god kondition med god tillgång på vatten. När brunn 2 tas i drift kommer de båda brunnarna att kunna utgöra reserv åt varandra. I övrigt saknas reservvattentäkt för Nissafors.

Råvattnet behandlas genom UV-ljus och sodadosering. Vattnet passerar UV-ljuset i vatten- verksbyggnaden, därefter doseras sodalösning från doseringsanläggningen direkt på råvatten- ledningen. Doseringspumpens driftperiod är synkroniserad med grundvattenpumparna. Från vattenverket pumpas vattnet via lågreservoaren ut i distributionsnätet. Vid behov av klorering görs detta i lågreservoaren med hjälp av ett mobilt doseringsaggregat.

Renovering av verket pågår under vintern 2020/2021 med bland annat elsanering och byte av el- och elskåp. Två hydroforer ska bytas mot en hydropress och pumparna ska utrustas med frekvensomriktare.

Vattenkvalitet

Inga problem som föranleder särskilda åtgärder.

Det saknas vattendom för vattentäkten. Vattenskyddsområde med tillhörande vattenskydds- föreskrifter fastställdes 1974 av länsstyrelsen.

Risker och hot

Vattenverket och vattentäkten ligger i anslutning till en landsväg, vilket innebär att transport av farligt gods, olyckor och vägsalt från vägen kan utgöra potentiella risker för täkten.

Högt vattenstånd i Nissan, som ligger nedanför vattentäkten, är också ett potentiellt hot mot täkten. Förebyggande åtgärder har genomförts i form av mikrobiologisk barriär och invall- ning av den nya vattentäkten. Den äldre täkten ligger högre än den nya, varför ett alternativ kan vara att bara använda denna när vattenståndet är högt.

(21)

21/43 Vattentäkten ligger i anslutning till skogsmark och för att förebygga förorening från skogsmaskiner finns restriktioner upprättade i vattenskyddsföreskrifterna, till exempel får inte mineralolja användas i maskinerna.

Åsenhöga

Åsenhöga vattenverk försörjer ca 70 abonnenter i Åsenhöga samhälle och närliggande samhällen med dricksvatten. Vattenverkets totala årsproduktion under 2019 var 7 872 m³, motsvarande ca 21 m³/d. Vattenverkets maximala kapacitet uppgår till ca 45 m³/dygn.

Grundvattentäkten ligger inom vattenförekomsten Åsenhöga som är en sand- och

grusförekost. Vattentäkten består av två borrade aktiva brunnar (brunn 2 och brunn 3) som var för sig har ett råvattenuttag på 0,14 l/s (0,5 m³/h). Den maximala pumpkapaciteten för respektive brunn är 3,5 m³/h.

Det har funnits ytterligare en brunn som numera är avställd (brunn 1). Brunn 1 anlades under 1960-talet, brunn 2 anlades 1963 och brunn 3 togs i drift 1989. Brunn 2 ligger vid vattenverket och brunn 3 ligger utmed vägen strax innan vattenverket. Samtliga brunnar är

placerade på vattenverkstomten. En inventering för en 4:e brunn kommer att ske 2022 för att möjligt säkerhetsställa kvantitet och en god status på vattenkvalitén. Åsenhöga saknar reservvattentäkt.

Periodvis är tillrinningen till viss del för låg för att producera tillräckligt med dricksvatten i Åsenhöga. Nivåmätningar visar på en sjunkande trend för grundvattennivåerna i området vilket beror på ett varmare klimat och mindre nederbörd (torka).

Vattenkvalitet OK.

Vattendom för vattentäkten saknas. Vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter beslutade av länsstyrelsen finns från 1974.

Risker och hot

Vattentäkten ligger i anslutning till skogsmark och för att förebygga förorening från skogsmaskiner finns restriktioner upprättade i vattenskyddsföreskrifterna,

till exempel får inte mineralolja användas i maskinerna.

Marieholm

Vattenverket i Marieholm försörjer ca 70 abonnenter i Marieholm samhälle och närliggande samhällen med dricksvatten. Den totala årsproduktionen under 2019 var 7 468 m³, motsvarande ca 20 m³/d. Vattenverkets maximala kapacitet är 35 m³/d.

(22)

22/43 Grundvattentäkten ligger inom vattenförekomsten Mo som är en sand- och grusförekomst.

Vattentäkten består dock av uttag av grundvatten från två bergborrade brunnar som är placerade på samma fastighet som vattenverket. Brunn 1 är en äldre brunn som etablerades 1958 men som inte togs i drift förrän 1991. Brunn 2 anlades och togs i drift 1991. Den maximala pumpkapaciteten för respektive brunn är ca 3,5 m³/h. Råvattenuttaget från

respektive brunn är i dagsläget ca 0,15 l/s (0,54 m³/h). De båda brunnarna körs parallellt och utgör reserv åt varandra. I övrigt saknas reservvattenkapacitet för vattentäkten.

Periodvis är tillrinningen för låg för att producera tillräckligt med dricksvatten i Marieholm.

Nivåmätningar visar på en sjunkande trend för grundvattennivåerna i området vilket beror på ett varmare klimat och mindre nederbörd (torka).

I området runt vattenverksfastigheten finns ytterligare två brunnar. Fram till 1991 användes en bergborrad brunn som togs ur drift p g a höga halter av järn och mangan. 1999 borrades ytterligare en brunn för att undersöka möjligheterna till ett bättre råvatten då råvattnet i brunn 1 och 2 hade visat på något förhöjda halter av mangan samt lågt pH och alkalinitet under senare delen av 1990-talet. Brunnen som borrades 1999 togs aldrig i bruk p g a för- höjda halter av aluminium.

Vattenkvalitet

Problem med något förhöjda halter av mangan samt lågt pH.

Vattendom för vattentäkten saknas. Vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter beslutades av länsstyrelsen 2011.

Risker och hot

Vattentäkten ligger i nära anslutning till en landsväg och skyddsåtgärder har därför vidtagits.

Längs vägdiket ligger en skyddsduk, med avledning bort från området, och begränsningar finns när det gäller saltning av vägen. I anslutning till vattentäkten finns betesmarker med nötkreatur.

Förebyggande åtgärder för att säkerställa dricksvattenkvalitén finns genom vattenskydds- föreskrifter och mikrobiologisk barriär i form av UV-filter på utgående vatten från vattenverket.

Avloppsreningsverk

Allmänna (kommunala) avloppsreningsverk finns i Gnosjö, Hillerstorp, Kulltorp, Marie- holm, Nissafors och Åsenhöga.

(23)

23/43 I Marås samhälle finns en mindre anläggning med biodammar för rening av avloppsvatten.

Anläggningen i Marås planeras att läggas ner inom något år för att istället pumpa spillvattnet via överföringsledning till Gnosjö avloppsreningsverk.

Kommunen har överlag god kapacitet på sina avloppsreningsverk.

Gnosjö avloppsreningsverk

Gnosjö avloppsreningsverk är byggt 1980 och ligger söder om centrala Gnosjö.

Avloppsreningsverket är dimensionerat för en belastning motsvarande 7 000 pe och ett inkommande flöde på 242 m³/h. Den inkommande belastningen (antal anslutna) är i dagsläget ca 4 200 pe från Gnosjö tätort. Verket belastas inte av processvatten från industrier, de på- kopplade industrierna avleder i huvudsak sanitärt avlopp och ingår i den belastning som anges ovan. Under 2019 uppgick det totala årsflödet till 769 849 m³. Marås, med ytterligare ca 100 hushåll, planeras att anslutas under 2021.

Avloppsvattnet behandlas med mekanisk avskiljning (sandfång, rensgaller och försedi- mentering), biologisk rening (biobäddar) och kemisk rening (ekoflock och slutsedimentering). Avloppsreningsverket är utrustat med två parallella slutsedimenteringssteg. Avfall i form av avskilt rens förbränns. Under 2009 kompletterades anläggningen med en anlagd våtmark i anslutning till verket där slutbehandling av avloppsvattnet sker. Det renade vattnet leds sedan via Gåröström till recipienten Gnosjösjön som ingår i Nissans avrinningsområde.

Enligt tillståndet får den maximala BOD7 -belastningen maximalt vara 490 kg/dygn mätt som rullande fyramånadersmedelvärde och utsläppen av BOD och fosfor får inte överstiga 10 mg/l respektive 0,3 mg/l.

Avloppsreningsverket har under de senaste åren haft problem med att gränsvärdena för BOD7 har överskridits i utgående vatten. Orsaken till detta var dels att materialet i verkets biobädd var gammalt (sedan verket byggdes), dels att tillståndet ändrats till lägre utsläpps- värden. Under 2019 rustades därför verket upp med en ny biobädd och sedan den nya bio- bädden togs i drift visar BOD7 - värdena en positiv trend.

Det pågår en ombyggnation av intagsdelen och slambehandlingen. Ny utrustning installeras för grovrens och externslam för att få bättre avskiljning i dessa steg samt för att förbättra arbetsmiljön. I samband med dessa om- och tillbyggnationer görs även en allmän uppfräsch- ning av lokalen.

Inkommande flöde belastas troligtvis även med interna flöden vilket kan vara en orsak till missvisande analysresultat. Detta kommer att byggas bort vid den pågående ombyggna- tionen.

Det slam som uppstår i Gnosjö avloppsreningsverk behandlas i en slamförtjockare och avvattnas sedan idag med hjälp av en skruvpress som består av en roterande siltrumma med press. Till Gnosjö avloppsreningsverk kommer även oavvattnat slam från avloppsreningsverken i Kulltorp, Marieholm, Nissafors och Åsenhöga samt slam från enskilda avlopp - totalt 2 711 m³ under 2019. Under 2019 har totalt 1 048 ton avvattnat slam producerats i Gnosjö avloppsreningsverk.

(24)

24/43 Avvattnat slam töms på en asfalterad platta vid Gnosjö avloppsreningsverk och blandas med torv och sand för att sedan komposteras direkt på plattan. Till komposteringsplattan körs också avvattnat slam från Hillerstorps avloppsreningsverk. Rejektvattnet från slammet och lakvattnet från komposteringen leds tillbaka till Gnosjö reningsverk. Från och med årsskiftet 2020/2021 kommer slam från enskilda avlopp inte längre att tas emot för avvattning i avloppsreningsverket. Sannolikt kommer detta slam att temporärt under en övergångsperiod hanteras separat i en särskild extern container för mekanisk rensning. Lakvattnet från containern kommer att ledas med självfall in till externslambassängen i Gnosjö avloppsreningsverk.

Det komposterade slammet används som konstruktionsmaterial i växtskiktet vid sluttäckning av deponin vid Gynnås avfallsanläggning. Det beräknas finnas behov av att använda kompo- sterat slam som konstruktionsmaterial fram till år 2030 då sluttäckningen av deponin bedöms vara färdigställd.

Regelbunden provtagning görs på utgående vatten från våtmarken och det renade vattnet som släpps till Gnosjösjön bedöms ha en låg påverkan på recipienten Gnosjösjön. Lokal på- verkan skulle kunna förekomma vid en eventuell bräddning, men sådana förekommer ytterst sällan. Det renade avloppsvattnet innehåller rester av fosfor, kväve och syreförbrukande ämnen.

Hillerstorp avloppsreningsverk

Hillerstorp avloppsreningsverk ligger sydväst om Hillerstorp centrum. Reningsverket är byggt 1991 och är dimensionerat för en belastning motsvarande 3 000 pe och ett flöde på 86 m³/h. Anläggningen tar emot avloppsvatten från Hillerstorp, Brännehylte, Törestorp och Kävsjö samhällen, nöjesparken High Chaparral samt begränsande mängder externslam från enskilda avlopp i kommunen. Vid akuta situationer kan Hillerstorp avloppsreningsverk även ta emot externslam från de mindre avloppsreningsverken i kommunen.

Det totala årsflödet under 2019 var i medeltal 45 m³/h (389 673 m³), men den inkommande belastningen är något ojämn och hög i förhållande till dimensionerad kapacitet. En utredning har gjorts som visar på att interna vattenströmmar (rejektvatten från centrifug, ytslam och dekantering) är orsaken. För att utesluta att interna flöden påverkar mätning av inkommande belastning har nya rutiner upprättats som innebär att funktionerna som ger interna flöden stängs av under provtagningsdygnet. För att komma till rätta med de interna vatten- strömmarna krävs en ombyggnad av reningsverket.

Hillerstorp avloppsreningsverk belastas inte av processvatten från industrier, de industrier som är kopplade till verket ska i huvudsak släppa sanitäravloppsvatten som ingår i den ovan nämnda belastningen. Förhållandevis höga zink- och nickelhalter i slammet indikerar dock på en tillförsel av industriellt avloppsvatten. Kommunen har därför beslutat om tillsyn av industrierna i området.

Reningsprocessen vid Hillerstorps avloppsreningsverk är uppbyggd av mekanisk avskiljning (sandfång, rensgaller och försedimentering), biologisk rening (biobäddar, luftning, mellansedimentering) och kemisk rening (ekoflock och slutsedimentering). För att höja pH i ut-

(25)

25/43 gående vatten används kalk. Reningsverket är utrustat med dubbla rensgaller (det ena an- vänds för inkommande vatten och det andra för externslam) samt dubbla sedimenterings- bassänger för varje steg, vilket gör att verksamheten kan fortsätta även vid ett eventuellt haveri på någon del. Det renade avloppsvattnet leds till recipienten Storån som ingår i Lagans avrinningsområde.

Under 2019 har 382 ton slam producerats vid avloppsreningsverket i Hillerstorp. Slammet avvattnas med centrifug och transporteras därefter till slamplattan vid Gnosjö avloppsreningsverk. Rejektvattnet från avvattningen leds tillbaka till inloppet till Hillerstorps reningsverk. Vid avloppsreningsverket i Gnosjö komposteras slammet för att sedan användas som konstruktionsmaterial i växtskiktet vid sluttäckning av deponin vid Gynnås avfalls- anläggning.

Det renade vattnet innehåller rester av fosfor, kväve och syreförbrukande ämnen men bedöms ha liten påverkan på miljön vid normal drift. Eventuella bräddningar kan ha en påverkan på miljön lokalt.

Det planeras för att anslutna Kulltorps samhälle via en överföringsledning till Hillerstorps avloppsreningsverk och i samband med det genomföra en om- och eventuellt tillbyggnad av reningsverket. För att genomföra detta krävs ansökan om ett nytt tillstånd. Det nuvarande tillståndet för Hillerstorps avloppsreningsverk är från 1987 och inte anpassat till dagens reningskrav.

Nissafors avloppsreningsverk

Avloppsreningsverket i Nissafors är byggt 1964, med en större ombyggnad 1998, och är beläget väster om Nissafors samhälle. Anläggningen behandlar avloppsvatten från Nissafors samhälle. Det finns en industrianslutning (påsfabrik) till avloppsreningsverket som står för en stor del av den inkommande belastningen. I övrigt är resterande anslutningar till verket från hushåll. Avloppsreningsverket är dimensionerat för en belastning på 400 pe. Inkom- mande belastning (antal anslutna) är 381pe och ett totalt årsflöde på 27 211 m³ (2019).

Nissafors avloppsreningsverk har under många år haft problem med hög inkommande belastning av organiskt material (BOD, COD) och fosfor, vilket har lett till att verket inte klarar gällande utsläppskrav. De höga inkommande värdena beror på periodvis hög belastning från industrin som är inkopplad på avloppsreningsverket. Problemet med den höga belastningen från industrin har utretts i många år och har bland annat resulterat i att industrin byggt en reningsanläggning för utgående vatten. Denna är troligtvis inte tillräcklig då belastningen är fortsatt hög. I övrigt, sett till den totala reningsgraden, har reningsverket fungerat bra.

Avloppsreningsverket drivs som en aktivslamanläggning och reningen sker i följande steg:

grovrens, luftning, aktiveringsbassäng, fällning och slutsedimentering. Det renade vattnet släpps därefter via en ränna till ett V-skibord, varefter det leds via Källerydsån till Vikare- sjön, som utgör en del av Nissans vattensystem.

En mindre renovering av verket genomfördes 2020 då en ny intagssil med renstvätt och press installerades.

(26)

26/43 Slammet lagras i en bassäng där ytavvattning sker. Det ytavvattnade slammet töms med slambil och körs till Gnosjö avloppsreningsverk för avvattning och kompostering. Totalt producerades 121 m³ slam under 2019 vid avloppsreningsverket i Nissafors.

Kulltorps avloppsreningsverk

Kulltorps avloppsreningsverk byggdes 1974 och tar emot avloppsvatten från Kulltorps samhälle som ligger ca 1 mil söder om Gnosjö. Reningsverket är dimensionerat för 400 pe.

Inkommande belastning (antal anslutna) är ca 130 pe och ett totalt årsflöde på 34 124 m³ (2019). Reningsverket klarar sina utsläppskrav.

grovrens, sandfång, luftning, mellansedimentering, aktiveringsbassäng, fällning och slutsedimentering. Efter rening släpps vattnet ut via ett Thomson-skibord till intilliggande bäck som mynnar ut i Albosjön.

Under 2019 har 209 m³ slam producerats vid Kulltorps avloppsreningsverk. Slammet lagras i en bassäng där ytavvattning sker. Det ytavvattnade slammet töms med slambil och körs till Gnosjö avloppsreningsverk för avvattning och kompostering.

Marieholms avloppsreningsverk

Marieholms avloppsreningsverk är byggt 1977 och ligger sydöst om Marieholms samhälle i anslutning till Mosjön. Anläggningen är dimensionerad för en belastning på 500 pe och tar emot avloppsvatten från Marieholms samhälle. Inkommande belastning (antal anslutna) är 76 pe och ett totalt årsflöde på 40 666 m³ (2019). Reningsverket klarar sina utsläppskrav.

grovrens, sandfång, luftning, mellansedimentering, aktiveringsbassäng, fällning och slutsedimentering. Det renade vattnet släpps därefter via en ränna till ett V-skibord och därifrån leds det till Mosjön och sedan vidare till Flaten och Storån, som utgör en del av Lagans vattensystem.

En mindre renovering av verket genomfördes 2019 då en ny intagssil med renstvätt och press installerades.

Under 2019 har 143 m³ slam producerats vid Marieholms avloppsreningsverk. Slammet lagras i en bassäng där ytavvattning sker. Det ytavvattnade slammet töms med slambil och körs till Gnosjö avloppsreningsverk för avvattning och kompostering.

Åsenhöga avloppsreningsverk

Avloppsreningsverket i Åsenhöga är byggt 1979 och ligger nordväst om Åsenhöga samhälle.

Anläggningen är dimensionerad för en belastning på 400 pe och tar emot avloppsvatten från Åsenhöga samhälle. Inkommande belastning (antal anslutna) är i dagsläget ca 62 pe och ett totalt årsflöde på 15 099 m3 (2019). Reningsverket klarar sina utsläppskrav.

grovrens, luftning, mellansedimentering, aktiveringsbassäng, fällning och slutsedimentering.

Det renade vattnet släpps därefter via en ränna till ett V-skibord och därifrån leds det via Älingabäcken till Götarpssjön, Gnosjösjön och Anderstorpsån.

(27)

27/43 En mindre renovering av verket genomfördes 2020 då en ny intagssil med renstvätt och press installerades.

Slammet lagras i en bassäng där ytavvattning sker. Det ytavvattnade slammet töms med slambil och körs till Gnosjö avloppsreningsverk för avvattning och kompostering. Totalt producerades 76 m³ slam under 2019 vid Åsenhöga avloppsreningsverk.

Dagvatten

Gnosjö kommun saknar en dagvattenpolicy som anger riktlinjer och förutsättningar för till exempel lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). Däremot finns hantering av dagvatten inskrivet i Gnosjö kommuns allmänna bestämmelser för användande av de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna (ABVA). Enligt ABVA är huvudmannen (Gnosjö kommun) inte skyldig att ta emot dag- och dränvatten från en fastighet om avledning av sådant vatten kan tillgodoses bättre på annat sätt. Avledning till en LOD - anläggning kan innebära en sådan fördel i vissa fall.

I samband med detaljplanearbetet för nybyggnationer genomför kommunen en dagvatten- utredning. Utredningen ska informera om vad som kommer att ske och vad kommunen eller exploatören behöver utföra när mark eller ytor används för byggnation.

Ledningsnät

Utbyggnaden av de allmänna VA-ledningsnäten påbörjades i slutet av 1950-talet och huvud- delen är utbyggt under 1960 - 1970-talet. Större utbyggnader genomfördes även från slutet av 1980-talet fram till mitten av 1990-talet då flertalet nybyggnationer av bland annat bostadsområden och förskolor genomfördes. Under 2000-talet har samhällena Kävsjö (2016), Brännehylte (2018) och Kärringagärde (2019) anslutits till dricks- och spillvatten- nätet.

Under 2013/2014 har även området Nissafors Strandudden förberetts för anslutning till allmänt vatten och avlopp. I området planeras för nybyggnation av totalt 32 lägenheter som kommer att anslutas till allmänt VA. Byggnationen kommer att ske i två etapper med planerad byggstart hösten 2021.

Generellt förläggs dricksvatten- avlopps- och dagvattenledningar i samma rörgrav. Undan- taget är överföringsledningar där vatten eller avlopp överförs från en ort eller anläggning till en annan.

Dricksvattenledningar

Gnosjö kommuns dricksvattenledningar har en längd av totalt ca 130 km. Ledningsnätet utgörs av dels överföringsledningar, dels distributionsledningar i de olika orterna.

Materialvalet i vattenledningsnäten är blandat; för överföringsledningar dominerar gjut- och segjärn, medan distributionsledningarna i samhällena oftast består av plast (främst PVC).

Ledningarnas kondition bedöms överlag som god.

Antalet läckor på ledningsnätet har minskat med tiden, mest beroende på att pumpar har försetts med mjukstartare eller frekvensdrift, vilket har lett till att det inte blir lika stora

(28)

28/43 tryckförändringar. Antalet läckor har under de senaste åren uppgått till ca 10 per år. Läck- sökningsutrustning finns. De vattenläckor som uppstår tycks dock bli av större dignitet och är därmed svårare att laga p.g.a. stora förslitnings- och frätskador i ledningssystemet.

Läckaget från dricksvattenledningarna uppgår på årsbasis till 11 – 15 %, med viss variation från en ort till en annan. Generellt märks läckaget mer i de mindre orterna, t. ex i Åsenhöga och Marieholm, där det dessutom kan råda vattenbrist i samband med torrperioder.

Dricksvattenledningarna underhålls främst genom renspolning via brandposter. Större under- hållsspolning av nätet sker via luft- och vattenspolning när behov uppstår. Under kommande år ska en uppdaterad spolplan färdigställas för att sedan följas och utföras de kommande 4–5 åren. Spolplanen kommer att i stora delar utföras av extern personal som kommunen har upphandlat.

Räddningstjänst och spolbilar tar för övrigt vatten i ett antal särskilt utvalda och låsta brandposter. En vattenkiosk kommer att anläggas i början av 2021 vid kommunförrådet i centrala Gnosjö.

Avloppsledningar

Spill- och dagvattenledningsnäten är till stor del separerade från varandra, bortsett från de äldsta delarna. Spill- och dagvattenledningarnas längd uppgår till ca 100 km respektive ca 80 km. Avloppssystemet har totalt 17 pumpstationer för spillvatten och fyra för dagvatten.

Utöver dessa finns även 69 lågtrycksstationer (LTA).

Inläckaget av ovidkommande vatten till spillvattenledningarna uppgår överlag till 40 – 50 %.

Förutom onödig belastning på spillvattensystemet med tillhörande avloppsreningsverk (pumpning, kemikalieförbrukning och processtörningar) kan inläckage i spillvattenledningar även orsaka källaröversvämningar och bräddningar av orenat avloppsvatten.

Regelbundet underhåll av spillavloppsledningarna sker längs sträckor med återkommande sedimentansamling. Övrigt underhåll sker främst i samband med problem. Ett ökande problem är ansamling av fett i spillavloppsledningarna, vilket i sin tur skapar igensättningar och översvämningar.

För dagvattenledningarna gäller generellt att dessa tenderar att bli för små i takt med att nya hårdgjorda ytor ansluts, med risk för översvämningar som följd.

Det finns ingen fastställd policy för dagvattenhanteringen men i samband med detaljplane- läggning övervägs möjligheterna att ta hand om dagvatten lokalt (LOD) till exempel på över- silningsytor, i dammar eller genom infiltration. I Hillerstorp är dock möjligheterna till detta begränsade på grund av flacka ytor och hög grundvattennivå. I samband med rikliga regn och hög nivå i Storån kan därför stora ytor svämmas över.

SMHI har gjort en kartläggning över effekten av ett hundraårsregn. Denna visar att ett begränsat antal fastigheter närmast Storån ligger i riskzonen. För Gnosjö tätort kan också vissa fastigheter utmed Hovmannakullbäcken genom centrum påverkas. För att hindra över- svämningar är det viktigt med tillsyn och rensningar av eventuella hinder i bäcken. Berörda fastighetsägare kan också med relativt enkla medel anordna mindre vallar och liknande för att säkerställa skydd mot inträngande vatten.

(29)

29/43 I syfte att undvika källaröversvämningar i lågt belägna fastigheter är spillvattennätet på ett 10-tal platser försett med bakvattenskydd.

Underhåll av ledningsnätet

En underhållsplan enligt Svenskt Vattens modell håller på att tas fram, för vilken det finns medel avsatta i kommunens budget för underhåll och läckor. Det är emellertid svårt att hinna med att arbeta efter de framtagna saneringsplanerna. I stället präglas underhållsarbetet mest av akuta insatser till följd av läckor, stopp, översvämning etc. I samband med ett större underhållsarbete försöker kommunen numera att renovera (sanera) hela gatan eller området om möjlighet finns. Störst saneringsbehov finns i ledningsnätens äldsta delar.

Klagomål från abonnenterna har tidigare varit sällsynta men har ökat under senare år, särskilt rörande dålig vattenkvalité. Kvalitén på det vatten som lämnar vattenverken är dock överlag god, vilket innebär att försämringen har sin orsak i ledningsnätet.

Sammanfattning allmän VA-försörjning

Allmän vattenproduktion

Samtliga allmänna vattentäkter använder grundvatten, Bäckshult och Nissafors från isälvsav- lagringar och Marieholm och Åsenhöga från berggrunden. Vattentillgången vid Bäckshults och Nissafors vattentäkter är generellt sett god. Vid Marieholms och Åsenhögas vattentäkter visar grundvattenmätningar på sjunkande nivåer och det saknas där tillräckliga reservvatten- kapaciteter.

Gnosjö kommun har under 2019 låtit göra en principutredning med syfte att se över vägval för framtida utformning av dricksvattenförsörjningen i de större orterna i Gnosjö kommun.

Principutredningen har utgått från att både Marieholms och Åsenhögas distributionsområden kopplas in på Gnosjös distributionsområde år 2025 på grund av att dessa vattentäkter periodvis har svårt att producera tillräcklig mängd dricksvatten.

Reservvattenkapacitet

Vid Gnosjös huvudvattentäkt Bäckshult finns en reservvattentäkt. I Nissafors bedöms de två brunnarna kunna fungera som viss reserv för varandra. Även i Marieholm respektive Åsen- höga finns två brunnar vardera som utgör viss reserv åt varandra. I övrigt saknas reserv- möjligheter för Nissafors, Marieholm och Åsenhöga (förutom att dricksvatten kan köras dit som nödvatten från något annat vattenverk).

Vattenkvalitet

Gnosjös huvudvattentäkt har överlag god grundvattenkvalitet. En lägre oxidationsnivå i brunn 2 jämfört med brunn 1 indikerar att det kan finnas en påverkan via inducerad infiltration i brunn 2 från närliggande Södra Gussjön och Nissan.

I Marieholms berggrundvatten är manganhalten något hög. Vattenkvalitén till abonnenterna är OK.

(30)

30/43

Tillstånd och vattenskyddsområden

Vattentäkterna i Nissafors, Marieholm och Åsenhöga saknar vattendom. Vattenskydds- områden med tillhörande skyddsföreskrifter finns för samtliga vattentäkter. De flesta av dessa är dock av äldre datum och bör uppdateras (Bäckshult 1994, Nissafors och Åsenhöga 1974).

Risker och hot

Gnosjö kommun är en utpräglad industrikommun där det har funnits och finns en mängd olikatillverkningsföretag. Många av företagen är klassade som miljöstörande industri. Till exempel ytbehandlingsindustrier och gjuterier. Det finns med andra ord en risk att marken i anslutning till dessa verksamheter kan vara förorenad, men i dagsläget förekommer ingen konflikt mellan förorenad mark och kommunens vattentäkter. Generellt ligger vattentäkterna långt från mänsklig påverkan och riskbilden bedöms överlag som låg.

Vissa risker bör ändå nämnas: Grundvattentäkterna vid Bäckshult och Nissafors ligger i nära anslutning till Nissan, vilket innebär en viss risk för påverkan av ytvatten från ån.

Närliggande vägar innebär också en risk för de allmänna vattentäkterna. Både vattentäkterna i Nissafors och Marieholm ligger i nära anslutning till landsvägar och transport av farligt gods, där olyckor och vägsalt från vägen utgör potentiella risker för täkterna.

Flera av vattentäkterna ligger i anslutning till skogsmark och för att förebygga förorening från skogsmaskiner finns restriktioner upprättade i vattenskyddsföreskrifterna (gällande vattenskyddsområden och vattenskyddsföreskrifter bör dock ses över).

Översiktliga uppgifter om vattenverken redovisas i tabell 1 nedan.

Tabell 1. Allmänna vattenverk i Gnosjö kommun (2019).

Ort Anslutna

abonnenter (fastigheter)

Dim.

kapacitet (m³/d)

Prod.

volym (m3/d)

Behandling Kommentar

Bäckshult 2 053 2 500 1 524 Kolsyradosering, alkalisering, filtrering, UV-ljus (Hovman- nakull).

Huvudvattentäkt med goda förutsättningar till ökad produktion.

Nissafors 117 100 45 UV-ljus, sodadosering Goda förutsättningar.

Åsenhöga 72 45 22 UV-ljus, sodadosering Begränsad kapacitet och tidvis

kvalitetsproblem.

Marieholm 68 35 21 UV-ljus, sodadosering Begränsad kapacitet och tidvis

kvalitetsproblem.

Totalt 2 310 2 680 1 612

(31)

31/43 Allmänna avloppsreningsverk

Gnosjö avloppsreningsverk är kommunens största. Efter att ha haft problem med renings- kapaciteten är nu verket under om- och tillbyggnad, samtidig som slamhanteringen är under förändring. När dessa åtgärder är vidtagna förväntas reningsverket få en förbättrad funktion och en ökad kapacitet.

Avloppsreningsverket i Nissafors har länge haft problem med för hög belastning från industrin, vilket innebär att verket har svårt att klara utsläppskraven.

Hillerstorp avloppsreningsverk har tidvis problem med förhållandevis höga zink- och nickelhalter i slammet troligtvis från tillförsel av industriellt avloppsvatten. Reningsverket har även haft problem med en ojämnt hög inkommande belastning, vilket har orsakats av interna vattenströmmar. Nya provtagningsrutiner har inrättats för att komma tillrätta med problemet. För att utesluta de interna flödena krävs att reningsverket byggs om.

Avloppsreningsverken i Marieholm, Åsenhöga och Kulltorp har däremot god marginal till inkommande belastning och fungerar överlag bra.

Översiktliga uppgifter om avloppsreningsverken redovisas i tabell 2 nedan.

Tabell 2. Allmänna avloppsreningsverk i Gnosjö kommun (2019).

Ort Nuvarande

belastning (pe*)

Dim.

kapacitet (pe*)

Medel- dygnsflöde

(m3/d)

Behandling Kommentar

Gnosjö 4 215 7 000 2 103 Biologisk och kemisk rening, slamkompostering.

Ombyggnad pågår för utökad kapacitet och förbättrad rening.

Hillerstorp 2 074 3 000 1 068 Biologisk och kemisk rening, slamkompostering (i Gnosjö).

Tidvis problem med hög belastning och metaller.

Nissafors 381 400 74 Luftning, mellansedi-

mentering, slamakti- vering och fällning, slutsedimentering, slamkompostering i Gnosjö.

Tidvis problem med hög belastning från fabriken.

Kulltorp 130 400 93 Luftning, mellansedi-

mentering, slamakti- vering och fällning, slut-sedimentering, slamkompostering i Gnosjö.

Planer finns på att ansluta Kulltorp till Hillerstorp.