BUDGET MED
VERKSAMHETSPLAN 2016
Sollentuna kommun
Inför kommunstyrelsens sammanträde 2015-05-25
Innehållsförteckning
1 Politisk inriktning för 2016 ... 1
1.1 Ansvarsfull ekonomisk politik ... 1
1.2 Fler i arbete ... 2
1.3 Lära för livet ... 2
1.4 Stöd och omsorg ... 2
1.5 Boende och byggande ... 3
1.6 Miljö och klimat ... 3
1.7 Tryggare Sollentuna ... 4
1.8 Öppet Sollentuna ... 4
2 Sollentuna kommuns ekonomiska situation ... 5
2.1 Samhällsekonomin ... 5
2.2 Kommunernas ekonomi ... 6
2.3 Den kommunalekonomiska utjämningen ... 6
2.4 Sollentuna kommuns ekonomi 2010 - 2014... 8
2.5 Kommunens finansiella mål ... 10
2.6 Sollentuna kommuns ekonomi... 10
3 Bostadsbyggande och befolkning ... 12
3.1 Bostadsbyggande ... 12
3.2 Befolkningsutveckling ... 12
4 Fokusområden och mål ... 14
4.1 Ansvarsfull ekonomisk politik ... 14
4.2 Näringsliv och arbetsmarknad ... 15
4.3 Utbildning... 15
4.4 Förebyggande insatser och omsorg ... 16
4.5 Miljö och samhällsutveckling ... 16
4.6 Kommunikation ... 17
5 Resultatbudget ... 18
7 Balansbudget ... 22
8 Kassaflödesanalys ... 23
9 Finansiering ... 24
9.1 Skattesats ... 24
9.2 Utjämning och fastighetsavgift ... 24
10 Utdelning från kommunala bolag ... 24
11 Finansiella mål ... 25
12 Driftbudget ... 26
13 Investeringsbudget ... 27
14 Nämnderna ... 28
14.1 Kommunstyrelsen ... 29
14.2 Kommunstyrelsen – exploateringsverksamhet ... 31
14.3 Barn- och ungdomsnämnden ... 33
14.4 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ... 36
14.5 Vård- och omsorgsnämnden ... 39
14.6 Socialnämnden ... 42
14.7 Kultur- och fritidsnämnden ... 44
14.8 Miljö – och byggnadsnämnden ... 47
14.9 Trafik – och fastighetsnämnden ... 49
14.10 Rösjöstyrelsen ... 52
14.11 Överförmyndarnämnden ... 53
15 Regler för nämndernas budget för verksamhetsåret
1 Politisk inriktning för 2016
Sollentuna kommun ska vara en välkomnande kommun som nyfiket och öppet utvecklas mot framtidens behov och utmaningar. Under året tar vi tydliga steg mot vårt mål om en socialt, ekologiskt och
ekonomisk hållbar kommun där vi kombinerar ett ambitiöst bostadsbyggande, i alltmer stadslik form, med att vi bevarar och anpassar oss efter de gröna lungor som finns i kommunen.
Sollentuna ligger centralt i en expansiv storstadsregion. Det ger kommunen utmaningar i flera aspekter.
Kollektivtrafik och vägnät behöver byggas ut. Det ökande antalet kommuninvånarna ska garanteras hög kvalitet i välfärden, en egen bostad och ges möjligheten att hitta ett arbete.
För att nå en god utveckling krävs att kommunens verksamheter ständigt utvecklas. Vi vågar granska, ta intryck av andra och pröva nya vägar för att nå en jämlik och jämställd kommun där alla Sollentunabor ges möjlighet till ett gott liv.
1.1 Ansvarsfull ekonomisk politik
I en ansvarsfull ekonomisk politik är ett effektivt utnyttjande av resurserna till Sollentunabornas bästa grundläggande och hållbarhetsaspekterna är ledstjärnan i utvecklingen av kommunen. Kommunen prioriterar miljösatsningar som bidrar till en ansvarsfull och långsiktigt hållbar ekonomi. För att kunna bibehålla och utveckla kvaliteten krävs att kommunen är öppen för innovationer i hur servicen ges till kommuninvånarna, exempelvis genom IT-tekniken.
Sollentuna kommun har i grunden en god ekonomi. Det finns dock utmaningar i form av en osäker världskonjunktur, kostnader i form av bl a stort investeringsbehov genom den kraftiga
befolkningsökningen samt troliga förändringar i det mellankommunala skatteutjämningssystemet. För att möta dessa utmaningar och för att säkerställa en god kvalitet i välfärden kan det bli aktuellt att justera skattesatsen kommande år.
Kommunen ska förbättra den kontinuerliga kontrollen av sina entreprenörer så att avtal, lagar och förordningar följs. Kommunen ska ställa samma krav på kvalitet och uppföljning av verksamheten oavsett vem som bedriver den. Sollentuna kommun ska ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor i avvaktan på en lagändring.
Kommunens fastighetspolitik ska utvecklas. Många skolor och vård- och omsorgsboenden är slitna. Nya förskolor, skolor och andra verksamhetslokaler behöver byggas för att möta befolkningsökningen i kommunen. Provisoriska lokaler ska snarast ersättas med permanenta. Trafik- och fastighetsnämnden behöver ha en bättre framförhållning för att kunna ombudgetera under året.
Kommunen ska arbeta medvetet för att vara en attraktiv arbetsgivare som tar tillvara personalens initiativkraft, samtidigt som personalen ges chans att utvecklas. Kommunens personalpolicy ska gälla även för de kommunala bolagen, vilket inte minst är viktigt nu när kommunens utförare av äldre- och handikappomsorg har bolagiserats. De kommunanställda ska ha rätt att jobba heltid. Andelen
visstidsanställda ska minskas. Insatser ska göras för att minska de hinder som finns för kommunen att rekrytera personal inom vissa sektorer. För att garantera en god arbetsmiljö så behöver kommunen alltid vara beredd att anställa ny personal inom sektorer där det finns högt tryck på de anställda. Kommunen ska erbjuda traineeplatser för nyexaminerade.
1.2 Fler i arbete
Att ha ett arbete och därmed möjlighet till egen försörjning är en väsentlig del av varje människas liv.
Det betyder delaktighet i samhällets utveckling, delaktighet i en gemenskap och friheten att forma sitt liv. Varje människa i arbetsför ålder ska beredas möjlighet att efter förmåga delta i arbetslivet. Ju fler Sollentunabor som arbetar desto högre blir dessutom de skatteintäkter som ska finansiera vår välfärd.
Kommunen har en viktig roll att spela i arbetsmarknads- och näringspolitiken. Arbetet med att utveckla företagsklimatet i Sollentuna ska fortsätta. Ett gott samspel mellan kommun och företag ökar den ömsesidiga förståelsen för varandras verksamheter och leder till att fler arbetstillfällen kan skapas. En viktig del i detta är att kommunens service förbättras till exempel genom handläggningstider vid
myndighetsutövning kortas. Kommunen ska medverka till att det finns tillräckligt med mark och lokaler för småföretagare i Sollentuna. Det är viktigt med fler bostäder, särskilt hyreslägenheter, för att
underlätta för företag att rekrytera medarbetare lokalt.
Kommunen ska på ett aktivt sätt möta och stödja ungdomar och andra invånare som av olika skäl inte kommit in på arbetsmarknaden. Det ska vara enkelt att få information, stöd och åtgärder efter behov.
Sommarjobb är ofta ett första steg in på arbetsmarknaden för unga. Kommunen ska erbjuda fler sommarjobb i den egna verksamheten och bidra till sommarjobb i näringslivet på samma sätt som tidigare.
Rätten till en ny eller kompletterande utbildning är en central del i det livslånga lärandet.
Vuxenutbildningen är därför ett viktigt verktyg att få ut fler på arbetsmarknaden. Några andra
verktyg är samarbete med arbetsförmedlingen och en ansvarstagande personalpolitik. Kommunen ska samordna arbetsmarknadsinsatser i syfte att erbjuda en väg in där individen är i fokus. Ingen som kan jobba ska behöva gå på försörjningsstöd.
1.3 Lära för livet
Kunskap är en rättighet som skapar möjligheter. Kommunen ska därför skapa förutsättningar för och bejaka lärandet i livets alla skeden. Pedagogisk mångfald ska stimuleras. Det livslånga lärandet inkluderar studier, arbetsliv och fritidsaktiviteter.
Sollentuna ska ha Sveriges bästa skolor. Hög kvalitet och likvärdiga villkor ska garanteras i samtliga Sollentunas skolor från förskola till vuxenutbildning, så att alla har möjlighet att nå sin fulla
potential. Läsförmågan ska vara utvecklad i årskurs 1 och alla elever skall ha tillgång till ett skolbibliotek. Specialpedagoger behövs för att säkerställa att alla lär sig läsa och skriva. Avgiftfri läxläsning ska erbjudas, så att fler når godkänt i alla ämnen. Sollentunas skolor ska sätta fokus på lärande och trygg studiemiljö. Elever i behov av särskilt stöd ska ges relevant stöd och deras behov ska inte prioriteras bort av ekonomiska orsaker. Mindre klasstorlekar ska eftersträvas. Tillgången till jämlik elevhälsovård ska öka. Lärarna ska ha goda arbetsvillkor och kommunen ska arbeta för att höja lärarnas status, genom till exempel högre lön och ökade möjligheter till karriärvägar.
Arbetsmiljön ska vara god i Sollentunas skolor. Det förutsätter att skollokalerna håller god standard och att nödvändiga renoveringar sker i tid.
Detta ställer ändrade krav på omsorgsarbetet. Det är viktigt att Sollentuna är väl rustat inför den utmaningen. Individen ska få kunskap, redskap och möjlighet att vara delaktig i utformandet av sin äldreomsorg. Boenden ska finnas i alla kommundelar så att man kan fortsätta bo kvar i sin
kommundel om man så önskar. Närståendes insatser kan fylla en viktig funktion i vårdprocessen. De ska mötas med respekt, stöd och avlastning. Mobilitet och digitaliseringens möjligheter ska
tillvaratas. (E-hälsa.) Kommunens ersättning till hemtjänstutförarna behöver sannolikt höjas.
När en äldre behöver hemtjänst eller behöver flytta till ett äldreboende ska tillgången till detta avgöras utifrån individens behov av hjälp. Även den enskildes upplevda otrygghet ska kunna vara ett av skälen till plats på äldreboende. Det ska vara möjligt även för den äldre med låg pension att bo på ett sådant boende utan att tvingas leva på mindre än en skälig levnadsnivå. Det ska arbeta välutbildad personal i tillräcklig bemanning inom äldreomsorgen. Inom såväl hemtjänst som äldreboende är det särskilt viktigt att kommunen strävar efter stor personalkontinuitet.
Tillsyn och uppföljning är viktiga redskap för att förbättra kvalitén i de valfrihetssystem som finns i Sollentuna idag.
Kommunen ska tillgodose att det finns tillräckligt med boendeplatser för personer med
funktionsnedsättning inom LSS-området. Personalen ska vara välutbildad. Bemanningen ska fylla de behov som uppstår i hemtjänst, boendestöd, serviceboende och gruppboende
1.5 Boende och byggande
En egen bostad är en social rättighet. Vägen till ett sammanhållet Sollentuna kräver en social bostadspolitik som bidrar till att möta den tilltagande boendesegregationen. Vi vill ha variationsrika bostadsområden med attraktiva bostadsmiljöer som innehåller olika upplåtelse- och boendeformer. Då blir det lättare att hitta en första egen bostad och att byta bostad efter livets olika skeden.
Nya bostäder gör att bostadsbristen minskar. Det behöver i synnerhet byggas fler hyresrätter i Sollentuna, inte minst för att antalet hyresrätter har minskat de senaste åren. Sollentunahem behöver därför ha byggprojekt inplanerade för varje år i olika kommundelar. En stor andel av de bostäder som byggs på kommunens mark i Väsjöområdet bör bli hyresrätter.
Sollentuna ska vara en trygg och snygg kommun med god boendemiljö. Renhållning och skötsel av grönområden, parker, bostadsområden, centrumområden med mera behöver därför förbättras så att de är attraktiva för Sollentunaborna. Utemiljön vid de äldres och funktionshindrades boenden ska vara god och säker.
Naturreservaten ska tillgängliggöras genom skyltar, tavlor med mera.
1.6 Miljö och klimat
Miljö- och klimatarbetet ska genomsyra alla kommunens verksamheter och vara något kommunen aktivt arbetar med. Genom att lägga vikt vid det strategiska miljöarbetet och stärka kommunens förmåga att hantera klimatutmaningarna tas nya steg för att följa den nyantagna miljöpolicyn. Kommunen ska tillvarata de kunskaper som samlats in under de senaste åren. Kommunen har även ett stort informationsansvar gentemot kommuninvånarna
En kartläggning av kommunens energiförbrukning och klimatpåverkan har genomförts. Det är angeläget att mätning och påverkan av energiförbrukning och klimatpåverkan från kommunens egna fastigheter fortsätter. De brister som har framkommit vid kartläggningen ska åtgärdas.
Arbetet med grön IT, samt val av transporter och produkter som är bra både för hälsa och miljö innebär att kommunen tar ett helhetsgrepp för att minska klimatpåverkan.
Miljö- och klimatarbetet innefattar också att underlätta för kommuninvånarna att bli mer miljövänliga.
Många av de åtgärder som krävs för att minska växthusgaserna, ansvarar var och en av oss för helt själva. Andra åtgärder är lättare att genomföra om kommunen hjälper till. Detta kan exempelvis ske
Det är viktigt att kommunen agerar mot utmaningar som buller- och partikelproblematiken samt arbetar för en god vattenkvalitet. Samverkan med andra kommuner, staten och övriga aktörer är nödvändigt för ett framgångsrikt miljöarbete. Kommunen ska fortsätta verka för att tvärspårväg ansluts till Sollentuna Centrum. Vi vill att kommunen, tillsammans med trafikverket, ska ta fram alternativ till att bygga ytterligare 1-2 järnvägsspår i markläge genom de centrala delarna av Sollentuna.
1.7 Tryggare Sollentuna
Vi ska fortsätta att arbeta för ökad öppenhet och mångfald. Människor med olika bakgrund ska ges lika möjligheter att mötas och vara delaktiga i samhället. Segregation och diskriminering ska bekämpas med utbildning, arbete och stöd till föreningslivet. Vi kan aldrig acceptera att man gör skillnad på människor.
Förebyggande insatser ska prägla socialtjänstens arbete. Barnperspektivet ska vara i fokus. Ungas psykiska hälsa måste förbättras. Tidiga insatser med stöd, råd och behandling ska prioriteras för utsatta barn och unga, samt deras föräldrar. Kommunen ska även utveckla nätverk, interna och externa, för att kunna erbjuda effektiva åtgärder som är anpassade efter individens behov och önskemål. Förebyggande insatser, inte minst mot missbruk, leder till att färre hamnar i utanförskap eller behöver långvariga vårdinsatser. En egen bostad och egen försörjning är viktiga delar i det förebyggande arbetet.
Kommunens arbete mot hemlöshet och med de hemlösa ska intensifieras. Arbetet för att stödja och hjälpa de fattiga EU-migranter som vistas i kommunen måste intensifieras.
Kommunens arbete med att ta emot nyanlända ska bli bättre. Flyktingströmmarna ökar och Sollentunas ansvar växer med det. Kommunen behöver skyndsamt lösa bostadsfrågan för denna grupp i lägenherter och tillfälliga bostäder. En individuell kartläggning över behoven för att de ska komma i arbete ska göras. Ensamkommande barns behov av trygghet, psykosocialt stöd, utbildning och meningsfull fritid medför ett särskilt ansvar för kommunen.
Vi vill skapa ett säkert och tryggt Sollentuna. Kriminalitet och skadegörelse i kommunen måste motverkas effektivt och minskas radikalt. Trygghetsskapande åtgärder i utemiljöerna som till exempel bättre belysning ska prioriteras.
Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem och barnmisshandeln likaså. Kommunens arbete för jämställdhet och mot våld i nära relationer ska därför prioriteras. Kvinno- och tjejjouren ska få förbättrade möjligheter till långsiktighet i sitt arbete. Nyckelområden för politiken är en egen bostad för de utsatta kvinnorna och barnen, samt förskole- och skolplats för barnen. Vi välkomnar att en mansjour bildats i Sollentuna.
1.8 Öppet Sollentuna
I Sollentuna finns ett rikt kultur- och idrottsutbud som skapar mötesplatser. Föreningslivet är en viktig mötesplats för Sollentunabor med olika bakgrund och förutsättningar. Kommunen ska aktivt stödja föreningslivet i kommunen genom att öka det ekonomiska stödet efter den mångåriga neddragningen. Den sociala ekonomin ska stimuleras med föreningslivet som motor. Kommunens ska stödja lokalt förankrade eldsjälar.
2 Sollentuna kommuns ekonomiska situation
2.1 Samhällsekonomin
Sveriges kommuner och landstings (SKL) bedömning av svensk ekonomi är att efter en stark avslutning på 2013 har svensk ekonomi under 2014 utvecklats förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag svensk export. Svensk BNP beräknas 2014 växa med 1,9 procent. Förutsättningarna ser bättre ut 2015 och BNP beräknas då växa med 2,9 procent.
Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning.
Den starka ökningen av arbetskraften har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent.
Den förväntas nu successivt minska ned till cirka 6,5 procent för åren 2016 - 2018. Tack vare att ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas förväntas det reala skatteunderlaget växa relativt snabbt, med 2,4 procent 2015 och 1,8 procent 2016. Underskottet i den offentliga sektorns finanser minskar långsamt men stannar ändå på minus 0,5 procent 2018, betydligt lägre än det mål som riksdag och regering ställt upp för sparandet om ett överskott på 1 procent.
Omvärldens ekonomier går i otakt. I USA har tillväxten etablerat sig på en hygglig nivå och arbetslösheten har sjunkit snabbt. Utvecklingen på andra viktiga svenska exportmarknader har varit blandad. I Storbritannien har den ekonomiska utvecklingen varit förvånansvärt stark och den brittiska ekonomin förväntas visa fortsatt styrka i år och nästa år. I våra nordiska grannländer har den
ekonomiska utvecklingen snarast gått i motsatt riktning. Det ekonomiska läget i euroområdet har försvagats under hösten.
Inte bara omvärlden går i otakt, det gäller också den svenska ekonomin. Tillväxten har dämpats markant sedan uppsvinget under andra halvåret 2013. Trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar öka i god takt. Det betyder att produktiviteten utvecklas mycket svagt. I denna spretiga bild klarar sig skatteunderlaget förvånansvärt bra, med reala ökningar runt 2 procent 2014 och 2015, främst tack vare den starka ökningen av antalet arbetade timmar, med den för kommunsektorn gynnsamma priseffekten (kommunsektorns priser stiger långsammare än löneökningarna).
Produktivitetsutvecklingen har varit mycket svag, eller obefintlig i ett antal år. Den svaga utvecklingen inleddes redan 2006, ett par år före finanskrisen. Efter återhämtningen 2010 har produktiviteten varit i stort sett oförändrad. SKL räknar med att den återgår till att öka, men inte lika snabbt som tidigare. Det kommer att ha betydelse för såväl BNP-utvecklingen som löneökningarna på sikt.
Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrat. En bidragande orsak till denna stagnation är lägre räntor, men även den
underliggande inflationen (KPIF) har varit mycket låg.
Utöver demografiska förändringar de närmaste åren finns ytterligare utmaningar för såväl kommuner som för landsting. Det gäller till exempel ökade investeringsbehov, ett ökat asyl- och flyktingmot- tagande och för landstingens del kostnader för nya dyra läkemedel. Under 2014 sökte fler än 80 000 personer på flykt asyl i Sverige. Det har riktat ljuset på hur det svenska mottagningssystemet fungerar.
Mottagandet av asylsökande, ensamkommande barn, nyanlända flyktingar och deras anhöriga är en angelägenhet för både statliga myndigheter, kommuner och landsting såväl som för näringsliv och det civila samhället. Ett fungerande mottagningssystem är avgörande för integrationen och nyanländas etablering men också en utmaning som ställer krav på en bättre samverkan mellan samhällets aktörer.
Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i
arbetskraften fortsatt att växa. På sikt är det naturligtvis bra, men med den begränsade efterfrågan på arbetskraft har det inneburit att arbetslösheten har bitit sig fast runt 8 procent. SKL räknar dock med att arbetslösheten sjunker under 2015.
Den ökade tillväxt i ekonomin som SKL nu ser kommer att innebära ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Men det faktum att sysselsättningen tidigare hållits uppe trots svag tillväxt innebär också att det finns gott om ledig personell kapacitet i många företag vilket kan göra vägen till lägre
SKL:s bedömning av den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges
2013 2014 2015 2016 2017 2018
BNP 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9
Sysselsättning, timmar 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4
Öppen arbetslöshet, nivå 8,0 7,9 7,4 6,6 6,5 6,5
Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 2,8 3,0 3,2 3,4 3,5
Konsumentpris, KPI 0,0 - 0,2 0,6 2,1 3,2 3,1
Källa: Sveriges Kommuner och Landsting ”Ekonomirapporten”, dec 2014.
2.2 Kommunernas ekonomi
Trots mycket återhållsam kostnadsutveckling räknar SKL med ett resultat 2015 för kommunerna på 4 miljarder kronor, vilket motsvarar 1 procent av skatter och statsbidrag.
Flera kommuner genomförde skattehöjningar inför 2015. Sammantaget höjer 24 kommuner skattesatsen medan 4 sänker den. Medelskattesatsen för riket ökade med 5 öre.
SKL:s skatteunderlagsprognos dec 2014 Procentuell förändring
2013 2014 2015 2016 2017 2018
SKL, dec 2014 3,4 3,3 5,2 4,7 4,2 4,2
Källa: Sveriges Kommuner och Landsting ”Ekonomirapporten”, dec 2014
Kommunernas resultat uppgick till cirka 5 miljarder kronor 2014. Det motsvarar drygt 1,1 procent som andel av skatteintäkter och generella statsbidrag. Sedan 2000-talets början har kommunernas resultat i genomsnitt motsvarat 2 procent, ett mått som brukar anges som tumregel för en sammantaget god ekonomisk hushållning för kommunerna.
Skatteunderlaget fortsätter att växa i god takt perioden ut. Ökningstakten avtar dock efter 2015, främst till följd av att arbetade timmar inte längre ökar i samma utsträckning och att konjunkturuppgången beräknas övergå till en situation med en ekonomi i balans 2016.
2.3 Den kommunalekonomiska utjämningen
Grundprincipen är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att erbjuda sina invånare välfärd. För att detta ska komma till stånd när det finns stora skillnader i förutsättningar har riksdagen beslutat att det ska finnas ett system för kommunalekonomisk utjämning.
Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service och
Kommuner med en ogynnsam kostnadsstruktur får ett bidrag av staten. De som har en gynnsam struktur får betala en avgift till staten. Kostnadsutjämningen sker enligt den så kallade standardkostnadsmetoden där varje verksamhet eller område behandlas separat. Kostnadsutjämningen är statsfinansiellt neutral, då summan av bidrag och avgifter är lika stora och därför tar ut varandra.
För att statens bidrag inte ska påverkas av den fastställda nivån i inkomstutjämningen och för att staten samtidigt ska ha kontroll över den totala kostnaden för utjämningssystemet finns ett regleringsbidrag och en regleringsavgift. Dessa ska även användas för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn.
2.3.1 Förslag till förändring av inkomstutjämningsavgift för kommuner och landsting Regeringen har presenterat en promemoria med förslag till förändringar i utjämningssystemet. Förslaget innebär att inkomstutjämningsavgiften höjs för de kommuner och landsting som betalar avgift vilket sker genom en återgång till de regler för beräkning av inkomstutjämningsavgifter som gällde fram till utgången av 2013. Förslaget innebär att man inom inkomstutjämningen justeras ”marginaleffekten”
genom en höjning från 60 till 85 procent av den länsvisa skattesatsen mellan 115 och 125 procent av medelskattekraften för de kommuner och landsting vars medelskattekraft överstiger 115 procent av rikets medelskattekraft.
Därutöver föreslås en avskaffning av det särskilda bidrag som kompenserar de kommuner och landsting som fick lägre intäkter till följd av sänkningen av inkomstutjämningsavgiften 2014. Dessa medel kommer, tillsammans med de ökade avgiftsinkomsterna, i stället att fördelas till alla kommuner och landsting. Förslaget är tänkt att genomföras från och med 1 januari 2016.
För Sollentuna kommun skulle det innebära en högre avgift motsvarande 840 kronor per invånare, vilket motsvarar cirka 58 miljoner kronor när förändringen når full helårseffekt.
I promemorian föreslås också ett nytt införandebidrag för att effekterna inte ska bli alltför drastiska för kommuner som får betala en högre avgift. För kommuner som får en negativ effekt införs förändringen successivt under högst fyra år. De kommuner som förlorar på förändringen kommer att få en
upptrappning av effekten med högst 250 kronor per invånare och år.
För Sollentuna innebär det en högre avgift med 17,5 miljoner kronor för 2016 och 35,0 respektive 44,3 miljoner kronor för 2017 och 2018, beräknat på förväntat invånarantal den 1 november 2015. I tabellen nedan kan det förändrade systemets effekt för Sollentunas skatteintäkter 2016 – 2018 avläsas i de röda staplarna. De blå staplarna utgör budgeterade skatteintäkter för 2016 – 2018. Förändringen ingår inte i kommunens budget för något av åren i perioden 2016 – 2018.
Utöver den generella förändringen av inkomstutjämningen har Statskontoret föreslagit en förändring i
3 495,0 3 477,5
3 585,2
3 550,2
3 695,4
3 651,1
3 300,0 3 400,0 3 500,0 3 600,0 3 700,0 3 800,0
Budget 2016 inkl rev ink.utj 2016
Plan 2017 inkl rev ink.utj 2017
Plan 2018 inkl rev ink.utj 2018
Skatteprognoser för 2016 - 2018 i mkr
kronor per invånare, vilket på helårsbasis blir drygt 3 miljoner kronor. Modellen för individ- och familjeomsorg ger däremot ett försämrat utfall med 86 kronor per invånare, vilket på helårsbasis blir drygt 6 miljoner kronor. Sammanvägt gör det att förslagen innebär minskade intäkter för Sollentuna med cirka 3 miljoner kronor. Förändringen kan enligt Statskontoret genomföras från och med 1 januari 2016.
Effekterna av förslagen ingår inte i budget 2016 och plan 2017 – 2018.
2.4 Sollentuna kommuns ekonomi 2010 - 2014
Sollentuna kommuns ekonomiska utveckling har varit god de senaste åren. Under perioden 2010 till 2014 har kommunen redovisat resultat som överensstämmer med målen om god ekonomisk hushållning Det är viktigt att kommunen kan säkerställa en god ekonomisk hushållning och därmed inte skjuta över finansieringen av dagens verksamhet till kommande generationer.
Årets resultats andel av skattenettot 2010-2014, procent
Resultatet för 2014 exklusive realisationsvinster visar ett överskott på 34,7 miljoner kronor. Resultatet innebär att kommunen uppfyller balanskravet. Ett uppfyllande av balanskravet är en grundförutsättning för en långsiktig, stabil finansiell utveckling och ett instrument för att förhindra en negativ utveckling av kommunens ekonomi.
3,5%
6,0%
2,8%
2,5%
2,1%
2010 2011 2012 2013 2014
Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsförmåga. De tillgångar som en kommun behöver för att driva en verksamhet kan finansieras på olika sätt, med eget eller med främmande kapital och oftast med en kombination av dessa. På lång sikt måste kommunen ha en balanserad finansiering av sina tillgångar vilket innebär att man inte kan ha hur mycket lån som helst. En bra soliditet är också av betydelse för att kunna möta tuffare tider utan att för den skull hamna på ekonomiskt obestånd.
Soliditeten anger hur stor andel av kommunens totala tillgångar som finansierats med eget kapital.
Sollentuna kommun, soliditet exklusive och inklusive pensionsåtagande 2010 – 2014, procent
Soliditet exklusive och inklusive pensionsåtagande 2013 jämförelse, procent
Sollentuna kommun har en god soliditet. Det senaste året har soliditeten inkl. pensioner ökat något.
Detta hänger samman med ett minskat pensionsåtagande.
Sollentuna kommun har god soliditet jämfört med genomsnittet i riket och ett antal jämförelsegrupper.
79% 84% 83% 81% 80%
55% 56% 57%
52% 55%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
2010 2011 2012 2013 2014
Soliditet, kommun Soliditet inkl. pensioner, kommun
81%
51% 48% 50%
52%
15% 16%
4%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
Sollentuna Förortskommuner till storstäder
Länet Riket
Soliditet, kommun Soliditet inkl. pensioner, kommun
2.5 Kommunens finansiella mål
Enligt kommunallagen ska kommunerna ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning.
Sollentuna kommuns mål för den finansiella planeringen är:
• Årets resultat före extraordinära intäkter ska vara så stort att det egna kapitalet värdesäkras.
• Soliditeten bör inte understiga 75 procent exklusive pensionsförpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser.
• Likviditeten (exklusive kapitalförvaltningen) bör inte understiga fyra procent av de externa utgifterna.
2.6 Sollentuna kommuns ekonomi
Sollentuna kommer som alla kommuner att gå in i en sämre ekonomisk utveckling de närmaste åren.
Kommunen har i en ekonomisk långtidsprognos gjort en bedömning av den framtida investeringsnivån för kommunen. Totalt motsvarar investeringsbehoven för verksamheterna 4,5 miljarder kronor fram till 2023. Inklusive exploateringsutgifter exklusive markförsäljningar uppskattas det totala investerings- behovet till 5,5 miljarder kronor. Samtidigt skapar kommunen ett överskott via den löpande verk- samheten motsvarande 2,2 miljarder kronor. Detta förutsätter ett resultat på 1 procent av intäkterna från skatter och bidrag. Finansieringsbehovet som återstår blir således 3,3 miljarder kronor. Detta finansieras delvis via försäljning av finansiella tillgångar och exploatering men övergår till ett lånebehov.
Den finansiella analysen visar också det kommer att krävas effektiviseringar på nära 1 procent årligen för att klara ett resultat som motsvarar 1 procent av skatter och bidrag. Om inte effektiviseringar kan genomföras så kommer det på sikt att krävas skattehöjningar.
2.6.1 Sollentuna kommuns skatteintäkter 2016
Skatteintäkterna för 2016 har efter den senaste prognosen (29/4) från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ökat med drygt 12 miljoner kronor jämfört med prognosen i februari som ligger till grund för preliminär budget, se tabellen nedan (i prognoserna ingår även den kommunala
fastighetsavgiften). Aprilprognosen utgör kommunens budget för skatteintäkter 2016. Skatteintäkterna är baserade på skattesatsen 18,10 kronor.
3 495,0 3 482,6 3 489,9 3 477,8
3 466,7 3 432,6 3 400
3 500 3 600
Skatteprognoser för 2016 (SKL) i mkr
kommuner som har befolkningsökningar som överstiger vissa gränsvärden. Beräkningen baseras på att Sollentunas befolkning uppgår till 70 460 invånare per 2015-11-01. Vilket motsvarar en ökning med 1 200 invånare från 2014-11-01. Sollentuna har under de senaste åren haft en befolkningstillväxt som överstiger gränsvärdet (1,2 %) och därigenom erhållit kompensation för s.k. eftersläpningseffekter. Fram t.o.m. budget 2015 har kompensationen dock inte budgeterats utan redovisats som ett positivt utfall för skatteintäkterna i respektive års bokslut.
3 Bostadsbyggande och befolkning
3.1 Bostadsbyggande
För kommuner i Stockholmsregionen är bostadsbeståndet en mycket viktig faktor för
befolkningsutvecklingen. Sollentuna kommun är i början av en period med stort bostadsbyggande.
Stadsbyggnadsnämnden fastställer årligen ett bostadsantagande. Detta antagande bygger på uppgifter hämtade från respektive projekt och byggherre. Antagandet ska inte förväxlas med de mer strategiska riktlinjer för bostadsbyggandet som kommunen tar beslut om varje mandatperiod enligt lagen om kommunens bostadsförsörjningsansvar.
2015 års bostadsantagande visar att pågående projekt, om de genomförs enligt nu gällande tidplaner, kommer att medföra ett tillskott under en tioårsperiod på drygt 6 500 nya bostäder i Sollentuna, varav Sollentunahem ska bygga drygt 800. Större delen av tillskottet är i flerbostadshus. Till
bostadsantagandet har därefter tillförts en uppskattning gällande styckebyggen.
3.2 Befolkningsutveckling
Under år 2014 ökade befolkningen i Sollentuna kommun med 1 180 personer från 68 145 till 69 325 invånare. Detta motsvarar en befolkningstillväxt på 1,7 procent.
Nivån på kommunens folkmängd är avgörande för intäkterna från skatter, statsbidrag och den kommunalekonomiska utjämningen. En ökad befolkning ger ökade intäkter även om den
samhällsekonomiska utvecklingen och statens bidrag har stor påverkan på vilka resurser kommunen har att förfoga över.
Hur många som bor i kommunen och i vilken ålder de är har även stor inverkan på kommunens
kostnader. Detta oavsett om det är kostnader för verksamhet i egen regi eller kostnader för verksamheter som bedrivs på entreprenad.
För att kunna dimensionera verksamheter och prognostisera kommunens intäkter tar kommunen fram en befolkningsprognos. Som grund för denna ligger ovan beskrivna bostadsbyggnadsprognos men även antaganden om födelsetal, flyttströmmar och förtätning i befintligt bostadsbestånd.
Bostadstyp 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Totalt Flerbostadshus 569 430 550 581 697 765 610 605 485 415 5 707
Småhus 26 87 101 69 84 80 66 55 50 50 668
Kategoribostäder 162 50 26 31 0 125 0 0 0 0 394
Totalt 757 567 677 681 781 970 676 660 535 465 6 769
Antagande om antal inflyttningsklara bostäder i Sollentuna kommun år 2015-2024
Enligt prognosen beräknas befolkningen i kommunen öka med nästan 16 000 personer mellan år 2014 och 2024 vilket är en ökning med 23 procent. År 2024 beräknas antalet invånare vara drygt 85 000.
Befolkningen beräknas öka varje år under prognosperioden. År 2020 bedöms befolkningstillväxten bli som störst till följd av ett stort antal planerade inflyttningsklara bostäder under detta år.
Under perioden fram till 2024 beräknas den största ökningen i absoluta tal ske för personer i åldersgrupperna 0-5 år, 13-19 år, 29-39 år, 50-63 år och 77-82 år.
4 Fokusområden och mål
Nedan redovisas, under respektive fokusområde, de kommunövergripande målen med beskrivande texter. Vänsterpartiets tillägg markerade med rött.
Från och med 2015 innehåller Ansvarsfull ekonomisk politik en grundbeskrivning gällande kommunens verksamheter och utvecklingen av kommunen som organisation.
4.1 Ansvarsfull ekonomisk politik
En ansvarfull ekonomisk politik utgör grunden i Sollentuna kommun.
För att på bästa sätt kunna utnyttja kommunens finansiella resurser krävs en god kontroll över den löpande användningen av budgeten. Det krävs också ett ständigt fokus på utveckling av verksamheternas effektivitet och kvalitet.
Nämndernas kontroll över den löpande användningen av budgeten följs upp genom måtten
prognossäkerhet och budgetavvikelse. Detta utgör en del av nämndernas ekonomiska uppföljning och utvärdering.
Genom målstyrningsmodellen fokuseras vissa utvecklingsinsatser som direkt bidrar till de
kommunövergripande målen. För samtliga verksamheter måste också finnas ett systematiskt, långsiktigt och gemensamt utvecklingsarbete kring verksamhetens kvalitet och effektivitet. Formerna för att analysera, planera, genomföra och följa upp utvecklas både kommungemensamt och inom respektive nämnd.
Den viktigaste resursen i det ständiga utvecklingsarbetet kring verksamheternas kvalitet och effektivitet är kommunens medarbetare och chefer. Kommunen präglas av att medarbetare och chefer utvecklar sig själva och kommunens verksamheter. Kommunen är också en attraktiv arbetsgivare som skapar
attraktiva arbetserbjudanden.
4.2 Näringsliv och arbetsmarknad
Mål 1 Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet
Kommunen ska vara en aktiv part i kontakterna med företagen för att fortsätta att utveckla
företagsklimatet i kommunen. Det ska finnas ett fungerande samspel mellan kommun och näringsliv.
Ökat samarbete ger större insyn och förståelse för varandras beslutsprocesser. Samtidigt måste det stå helt klart att kommunens huvuduppgift är att ge en god service åt kommuninvånarna. Detta kan i vissa fall göras i samverkan mellan näringsliv och kommun.
Särskilt fokus ska läggas på att:
• tillvarata gemensamma intressen genom att utveckla samarbeten
• förbättra tillgängligheten och servicen till företagare
• aktivt verka för att uppmuntra nyföretagande och utveckling av befintliga företag stärka företagens möjlighet att göra etiska val
Mål 2 Fler i arbete
Varje människa är en resurs och ska ges möjlighet att med sitt arbete bidra efter sin egen förmåga. Fokus på utbildning och egen försörjning är nödvändigt om utanförskapet ska minska.
Målet är att alla ska lämna gymnasiet med godkända betyg. I det fall detta inte uppnås ska möjlighet finnas att komplettera för behörighet till vidare studier.
För att ge alla elever goda möjligheter senare i livet är det viktigt att snabbt fånga upp de ungdomar som hoppar av skolan för att de snabbt ska få hjälp att finna en ny väg.
Det är viktigt att bejaka lusten att lära i livets alla stadier. Kompetensutveckling ska vara möjligt för alla som står utanför arbetsmarknaden.
Kommunens och andra arbetsgivares delaktighet och samverkan är viktigt i ett aktivt mångfaldsarbete för ett mer inkluderande arbetsliv för alla.
En del av att få fler i arbete är också att stärka rätten till heltid. Kommunen ska gå före genom att erbjuda alla kommunanställda rätt till heltid.
4.3 Utbildning
Mål 3 Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet
Sollentunas barn och ungdomar ska ha möjligheter att utvecklas och att möta utmaningar på sin egen nivå oavsett vilken förskola/skola/fritids de väljer att gå i. Målet är att samtliga skolor ska ha höga kunskapsresultat. Den fysiska och psykiska skolmiljön ska vara god.
Det administrativa arbetet för både lärare och skolledare ska effektiviseras så att tid frigörs för kärnuppdraget.
FN:s barnkonvention utgör en grund för att skapa öppenhet och mångfald bland barn och ungdomar.
En förutsättning för att nå goda studieresultat är att eleverna är trygga. Nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling ska alltid gälla.
Ny lagstiftning gör skolbibliotek obligatoriskt för varje skola. Det är viktigt att ett skolbibliotek är ett centrum för spontan och organiserad kunskapsinhämtning ledd av en utbildad bibliotekarie.
Därför ska kommunen verka för att varje grundskola i kommunal regi har ett eget skolbibliotek med utbildad personal.
4.4 Förebyggande insatser och omsorg
Mål 4 Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv Förebyggande insatser ska vara i fokus i livets alla skeden. Barnperspektivet är en viktig del i detta arbete.
Skolan och civilsamhället är viktiga arenor. Där ska barn och ungas problem identifieras och fångas upp.
Samverkan mellan kommunens verksamheter och andra aktörer måste förstärkas för barnens bästa.
En viktig förutsättning för att kunna leva ett tryggt och självständigt liv är att invånarna har boende och egen försörjning.
Kommunens äldre invånare ska erbjudas ett aktivt och socialt liv. Kommunen ska prioritera förebyggande insatser som höjer de äldres livskvalitet.
Mål 5 Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet
Sollentuna kommun ska erbjuda vård och omsorg som präglas av hög kvalitet och värdighet.
E-hälsan fyller en viktig funktion när det gäller att öka tillgängligheten och effektivisera vårdinsatserna.
Ett problem som gör att äldre riskerar hamna mellan stolarna är att de inte själva kan, eller har anhöriga som kan välja utförare för olika vårdinsatser. Därför avskaffas Lagen om valfrihet i kommunen.
Vårdinsatserna måste också anpassas på ett sådant sätt att personalen klarar att ge en fullgod vård. En utredning för att undersöka möjligheten till en arbetstidsförkortning tillförs.
4.5 Miljö och samhällsutveckling
Mål 6 Arbeta för en god bebyggd miljö
En god bebyggd miljö ställer krav på luft- och vattenkvalitet. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara, liksom att bullerstörningarna ska minska och en giftfri miljö eftersträvas. Miljövänliga och
resurseffektiva val ska förespråkas vid såväl ny- som ombyggnation.
Boendet i kommunen ska möjliggöra miljövänlig livsstil med alternativa val vid resande. Förtätning bör främst ske i stationssamhällena. Grönområden fyller en viktig funktion i stadsutvecklingen.
Översiktsplanen ska ses över i en rullande process för att anpassas till de förändringar och den utveckling som sker i kommun och omvärld.
Det är viktigt att den bebyggda miljön tillvaratar platsens kvaliteter och utvecklas efter människors behov. Att skapa delaktighet är därför av stor vikt.
4.6 Kommunikation
Mål 8 Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling
Kontaktvägarna ska vara enkla och tydliga. Invånarna ska ges möjlighet att vara delaktiga i utvecklingen av kommunen till exempel genom medborgardialoger. Genom införandet av E-tjänster ges invånarna ytterligare möjlighet att vara aktiva medborgare.
Valmöjligheter är viktigt för att bemöta olika människors behov. Med många valmöjligheter behövs bra vägledning för att göra sina val.
Grunden för en god extern kommunikation är att den interna kommunikationen och samspelet fungerar väl och ska fortsätta att utvecklas.
5 Resultatbudget
Resultatbudgeten visar de totala intäkterna och kostnaderna för samtliga nämnder samt de poster som återfinns under avsnitt 6, kommentarer till resultatbudget avseende verksamhetens nettokostnader. Av resultatbudgeten framgår också avskrivningar, skatteintäkter, fastighetsavgift, inkomst- och
kostnadsutjämning samt finansiella intäkter och kostnader. Netto av samtliga poster summerar till årets resultat (vilket motsvarar förändringen av eget kapital).
För att uppfylla god ekonomisk hushållning krävs normalt ett resultat som över tiden värdesäkrar kommunens förmögenhet, det vill säga att årets resultat ska vara positivt. Enligt balanskravet ska intäkterna överstiga kostnaderna. Ett nollresultat ska dock ses som ett golv eller en miniminivå.
Intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning ska räcka både till löpande kostnader och till att värdesäkra det egna kapitalet. Värdesäkringen innebär att årets resultat ska ge ett överskott. För 2016 innebär resultatmålet ett positivt resultat på 34,5 miljoner kronor. Mer om resultatmålet kan läsas i avsnitt 11.
Resultatbudget 2015–2018, miljoner kronor
Budget
2015
Budget 2016 Verksamhetens nettokostnader -3 302,7 -3 519,7
Avskrivningar -96,0 -104,0
Verksamhetens nettokostnader -3 398,7 -3 509,5
Skatteintäkter 3 220,5 3 448,9
Kommunal fastighetsavgift 102,0 101,1
Generella statsbidrag och utjämning 49,4 -1,0
Finansiella intäkter 65,0 41,0
Finansiella kostnader -5,0 -6,0
Årets resultat 33,1 34,5
Resultatmål 34,5
Överskott resultatmål 0,0
6 Kommentarer till resultatbudget
I tabell 1 framgår verksamhetens nettokostnader. Utöver det som ingår i nämndernas preliminära budgetförslag har inte några medel avsatts för pris- och löneökningar för 2016 - 2018. Nytt för perioden är att poster för effektiviseringar av inköpshanteringen från 2016 samt generella effektiviseringar fr.o.m.
2017 har tagits upp centralt men inte fördelats på nämndnivå. Under benämningen Kommunstyrelsens oförutsedda i tabell 2 har medel avsatts i två kategorier, bundna och ospecificerade. För åren 2016 - 2018 finns inte någon buffert avsatt för täckning av underskott för främst försämrade skatteintäkter och/- eller försämrat finansnetto.
Tabell 1 Verksamhetens nettokostnader
Budget 2015
Budget 2016
Nämnderna
Preliminärt budgetförslag -3 345,1 -3 442,9
Pris- och lönereserv 0,0
Volymer
Kapitaltjänstkostnader 141,0 145,0
Pensioner -71,5 -72,0
(utöver det som påförts verksamheterna) Övrigt
Effektivisering inköpshantering 6,0
Effektivisering from 2017
KS oförutsedda *) -27,1 -41,6
Osäkerhetsfaktorer 0,0
Buffert/täckning av underskott 0,0 0,0
Verksamhetens nettokostnader -3 302,7 -3 405,5
Tabell 2 Kommunstyrelsens oförutsedda Budget 2016 Bundna medel
- UAN, Yrkesvux -4,0
- UAN, Unga utanför -2,0
- UAN, Länsprislistan 2016 -6,0
- KFN, Friidrottshall ökad kostnad -5,0
- KFN, 2 st. nya idrottshallar -2,5
- KFN, Kapitaltjänst fotbollshall -1,0 - KFN, Kapitaltjänst fotbollshall från KFN -1,8
- UAN, Volymökning -2,7
- VON, OPI -8,5
Summa bundna medel -33,5
Ospecificerade medel -8,1
I tabell 3 avseende skatteintäkter och utjämning är skatteintäkterna baserade på skattesatsen 18,10 kronor för samtliga tre år. Skatteunderlagets utveckling bygger på Sveriges Kommuner och Landstings prognos per 2015-04-29.
Inkomstutjämningen avser att utjämna olikheter i skatteunderlag mellan kommunerna. Via inkomst- utjämningen fördelas merparten av statens generella statsbidrag till kommunerna. Samtliga kommuner garanteras en beskattningsbar inkomst som uppgår till 115 procent av genomsnittet. Kommuner som har en egen skattekraft som överstiger den garanterade nivån får lämna ifrån sig den överstigande delen.
Sollentuna är en av dessa betalande kommuner i utjämningssystemet.
I Sollentuna kommuns preliminära budget med plan för 2016 - 2018 justerades skatteintäkterna med den av regeringen föreslagna förändring av inkomstutjämningssystemet. För Sollentunas del innebär
förändringen en utökad avgift med 17,5 miljoner kronor för 2016 samt 35,0 respektive 44,3 miljoner kronor för 2017 och 2018. I kommunens slutliga budgetförslag har däremot inte den höjda avgiften beaktats, eftersom förändringen ännu inte är beslutad av riksdagen.
Utöver den generella förändringen av inkomstutjämningen föreligger ett föreslag om förändring i två av kostnadsutjämningens delmodeller. För Sollentuna innebär förändringen av delmodellen för förskola ett förbättrat utfall med 45 kronor per invånare, vilket på helårsbasis blir drygt 3 miljoner kronor.
Förändringen av modellen för individ- och familjeomsorg ger däremot ett försämrat utfall med 86 kronor per invånare, vilket på helårsbasis blir drygt 6 miljoner kronor. Sammanvägt gör det att förslagen innebär minskade intäkter för Sollentuna med cirka 3 miljoner kronor. Förändringen kan enligt
Statskontoret genomföras från och med 1 januari 2016. Effekterna av förslagen ingår inte i budget 2016 och plan 2017 – 2018.
Kostnadsutjämningen avser att omfördela resurser med hänsyn till en förväntad efterfrågan med utgångspunkt i kommunens struktur. Områden som beaktas är ålderssammansättning, socio-ekonomi samt geografi. I Budget för 2016 ingår en prognostiserad kompensation för s.k. eftersläpningseffekter med 16,5 miljoner kronor. Sådan ersättning utgår till de kommuner som har befolkningsökningar som överstiger vissa gränsvärden. Beräkningen baseras på att Sollentunas befolkning uppgår till 70 460 invånare per 2015-11-01. Vilket motsvarar en ökning med 1 200 invånare från 2014-11-01. Sollentuna har under de senaste åren haft en befolkningstillväxt som överstiger gränsvärdet (1,2 %) och därigenom erhållit kompensation för s.k. eftersläpningseffekter. Fram t.o.m. budget 2015 har kompensationen dock inte budgeterats utan redovisats som ett positivt utfall för skatteintäkterna i respektive års bokslut.
Tabell 3 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning
Budget 2015
Budget 2016
Kommunalskatt 3 220,5 3 394,9
Summa skatteintäkter 3 220,5 3 394,9
Kommunal fastighetsavgift 102,0 101,1
De finansiella posterna i tabell 4 avser intäkter som avkastning från kommunens finansiella
placeringar, likviditet och utdelningar från kommunens dotterbolag. De finansiella kostnaderna avser bland annat ränteuppräkning av pensionsskuld samt räntekostnader för finansiering av investeringar. För att finansiera investeringar kommer ränteplaceringar att avyttras och upplåning genomföras. Tidigare år har kommunen klarat investeringarna genom självfinansiering. När i tiden det kommer att ske beror på investeringstakten under perioden.
Tabell 4 Finansiella poster Budget 2015
Budget 2016
Utdelning, AB Sollentunahem 16,0 0
Extra utdelning, AB Sollentunahem 8,0 0
Utdelning, Sollentuna Energi AB 24,0 31,0
Avkastningar och övriga intäkter 17,0 10,0
Summa finansiella intäkter 65,0 41,0
Administrativa kostnader och finansiell pensionskostnad
-4,0 -3,0
Räntekostnader -1,0 -3,0
Summa finansiella kostnader -5,0 -6,0
7 Balansbudget
Balansbudgeten visar kommunens totala tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital på
bokslutsdagen den 31 december (balansdag). Det råder alltid balans mellan å ena sidan tillgångar och å andra sidan avsättningar, skulder och eget kapital. Det egna kapitalet utgör kommunens förmögenhet och definieras som tillgångar minus avsättning och skulder. I långfristiga skulder ingår förväntad upplåning med 400 miljoner kronor per år för 2016 och 2017.
Balansbudget 2015–2018, miljoner kronor
Budget
2015
Budget 2016 Tillgångar
Anläggningstillgångar 3 940 4 781
Omsättningstillgångar 500 409
Summa tillgångar 4 440 5 190
Eget kapital, avsättning och skulder
Eget kapital 3 704 3 854
Avsättningar 205 251
Långfristiga skulder 33 433
Kortfristiga skulder 498 652
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
4 440 5 190
8 Kassaflödesanalys
Från resultatbudgeten överförs i princip årets resultat exklusive avskrivningar till kassaflödesanalysen.
Denna visar samtliga in- och utbetalningar avseende den löpande verksamheten,
investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten. Av kassaflödesanalysen framgår också förändringen av de likvida medlen från årets början till årets slut. Med likvida medel menas kommunens bankkonto, kontanta medel samt kortfristiga placeringar.
I likviditetsbudgeten beräknas kommunens kapitalförvaltning avyttras under 2015 och 2016 Ny upplåning kan komma att göras med upp till 400 miljoner kronor både 2016 och 2017. Med dessa förutsättningar beräknas kommunen ha negativa likvida medel i slutet av 2018. Likviditeten påverkas av när i tiden som investeringar framförallt i fastigheter samt i exploateringsverksamheten görs.
Kommunens mål med en likviditet på fyra procent av kommunens externa utgifter kommer inte att nås under perioden utan varierar mellan 3 procent och minus 4 procent. För att säkra kommunens
betalningsberedskap behövs en löpande uppföljning av likviditet och investeringstakt.
Kassaflödesanalys 2015–2018, miljoner kronor
Budget
2015
Budget 2016
Den löpande verksamheten 94 137
Investeringsverksamheten -642 -895
Uttag från kapitalförvaltningen 304
Upplåning 400
Årets kassaflöde -548 -54
Likvida medel vid årets början 125 125
Likvida medel vid årets slut -32 71
9 Finansiering
9.1 Skattesats
Skattesatsen för Sollentuna kommun uppgår 2015 till 18,10 kronor. För 2016 beräknas skattesatsen uppgå till 18,46 öre vilket motsvarar en höjning om 36 öre. Motsvarande värde för Stockholms län och riket som helhet uppgår till 18,43 respektive 20,70.
Kommunal skattesats 2015, kronor
Riket Länet Sollentuna
Kommun 20,70 18,43 18:10
Landsting 11,29 12,10 12,10
Summa 31,99 30,53 30,20
För Sollentuna kommun motsvarar 10 öre i utdebitering cirka 18 miljoner kronor. Kommunens skattekraft för 2014 uppgår till 248 411 kronor per invånare. Motsvarande värde i riket som helhet uppgår till 196 651 kronor per invånare.
Kommunen kommer från 1 oktober 2015 överta ansvaret för hemsjukvård inom LSS-boendena från landstinget. Finansiering sker genom en skatteväxling på 2 öre mellan landstinget och kommunen med start fr.o.m. 2016. Det innebär att Sollentuna kommuns skattesats från 2016 kommer att bli 18,12 kronor. För 4:e kvartalet 2015 erhåller kommunen en ersättning från landstinget.
9.2 Utjämning och fastighetsavgift
Kommunerna erhåller intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften. Kommunernas skatteintäkter räcker inte till för att finansiera hela det kommunal uppdraget. Därför skjuter staten till pengar via utjämningssystemet där det sker en omfördelning av resurser mellan kommunerna.
Bedömningen av dessa poster för Sollentuna för perioden har sin utgångspunkt i beräkningar från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Den av den nuvarande regeringen föreslagna förändringen av inkomstutjämningen fr.o.m. 2016-01-01 har inte beaktats.
Intäkter från kommunal fastighetsavgift, statsbidrag och utjämning, miljoner kronor Budget
2016 Kommunal fastighetsavgift 101,1 Statsbidrag och utjämning -1,0
Totalt 100,1
11 Finansiella mål
Enligt Kommunallagen ska kommunen i budgeten ange de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Sollentuna kommun har valt tre finansiella mål vilka beskriver det
finansiella resultatet i ettårsperspektiv samt den ekonomiska styrkan på kort och lång sikt. De tre målen beskrivs nedan.
Årets resultat före extraordinära poster ska vara så stort att det egna kapitalet värdesäkras Målet garanterar en långsiktig stabil finansiell utveckling och att finansieringen av dagens verksamhet inte skjuts över till kommande generationer. Om inte målet uppnås måste den löpande verksamheten tillföras medel antingen från tidigare uppbyggt kapital, försäljning av tillgångar eller genom lån.
Intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning ska räcka både till löpande kostnader och till att värdesäkra det egna kapitalet. Värdesäkringen innebär ett behov av överskott. För 2016 innebär målet ett positivt resultat på minst 34 miljoner kronor.
I tabellen redovisas budgetens olika andelar av kommunens samlade intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning. För 2016 - 2018 uppnås målet om värdesäkring.
Resultatmål för 2016–2018, uttryckt som andel av kommunen samlade intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning.
Mål Budget
2016
Verksamheten -99,0% -97,4%
Avskrivningar -3,0% -3,0%
Finansnetto 3,0% 1,4%
Värdesäkring eget kapital -1,0% -1,0%
Summa -100% -100%
Kommunens soliditet bör inte understiga 75 procent exklusive de pensionsförpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelser
Måttet visar hur stor andel av tillgångarna som finansierats med eget kapital. Kommunen ska ha en stark långsiktig betalningsförmåga och så långt som möjligt självfinansiera sina investeringar. Soliditeten bör därför inte understiga 75 procent. Målet kommer inte att uppnås under perioden på grund av stora investeringar som kommer att behöva finansieras genom upplåning.
Soliditetsmål för 2015–2017
Mål Budget
2016 Soliditet exkl pensionsåtaganden 75 % 74 %
Kommunens likviditet (exkl. kapitalförvaltningen) bör inte understiga fyra procent av de externa utgifterna
Måttet visar kommunens finansiella styrka på kort sikt. Kommunen ska ha en god betalningsberedskap och därmed undvika nyttjande av krediter. Likviditeten bör därför inte understiga fyra procent av de externa utgifterna. Likviditetsmålet kommer inte att nås under perioden, utan varierar mellan 3 procent och minus 4 procent, se kassaflödesanalysen (kap 8).
12 Driftbudget
Av driftbudgeten framgår verksamhetens nettokostnader. År 2016 avser budget medan hela
treårsperioden utgör verksamhetsplan. Angivna belopp avser de nettoanslag som fullmäktige beviljar.
Fullmäktige beviljar inte anslag till Rösjöstyrelsen, vars budget i stor utsträckning utgörs av barnomsorgscheck och skolpeng samt beställningar från nämnder. Beloppen avser i stället det avkastningskrav som styrelsen har. Internräntan uppgår oförändrat till 2,0 procent.
Driftbudget per nämnd 2015-2018, miljoner kronor
Budget
2015
Budget 2016
Kommunstyrelsen -171,1 -173,7
Barn- och ungdomsnämnden -1 513,4 -1 563,0
Utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden
-309,4 -316,3
Vård- och omsorgsnämnden -857,5 -879,8
Socialnämnden -257,2 -261,2
Kultur- och fritidsnämnden -122,8 -128,6
Miljö- och byggnadsnämnden -19,0 -21,1
Trafik- och fastighetsnämnden -89,5 -93,6
Rösjöstyrelsen 0,1 0,1
Överförmyndarnämnden -5,4 -5,8
Summa -3 345,1 -3 442,9
Pensionskostnader -59,0 -72,0
Avgår internränta 44,0 41,0
Kommungemensamma poster* -27,1 -35,6
Totalt -3 387,2 -3 509,5
*) Specifikation av kommungemensamma poster
Pris- och lönereserv 0,0
Volymer 0,0
Osäkerhetsfaktorer 0,0
Effektivisering inköpshantering 6,0
Effektivisering from 2017 0,0
Buffert 0,0 0,0
KS oförutsedda, bundna medel -7,0 -33,5
KS oförutsedda, ospecificerade -20,1 -8,1
13 Investeringsbudget
Avser investeringar för samtliga berörda nämnder. För investeringsprojekt för fastigheter, anläggningar, gata och park anger fullmäktige i budget- och verksamhetsplan ett ramanslag. Större projekt ska
specificeras. Särskilda medel anslås årligen av fullmäktige i form av ett ramanslag (så kallad limit).
Fullmäktige uppdrar åt varje nämnd att löpande besluta om investeringar för nämndernas resultatenheter. Investeringar får endast göras i inventarier, datorer, fordon, maskiner och smärre ombyggnationer i förhyrda lokaler.
Investeringsbudget per nämnd 2015–2018, miljoner kronor Budget
2015
Budget 2016
Kommunstyrelsen -2,2 -2,2
Exploateringsverksamheten -208,4 -286,3
Barn- och ungdomsnämnden -8,0 -8,0
Utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden
-1,4 -1,4
Vård- och omsorgsnämnden -3,7 -3,7
Socialnämnden -0,5 -0,5
Kultur- och fritidsnämnden -2,9 -1,7
Miljö- och byggnadsnämnden -2,0 -2,0
Trafik- och fastighetsnämnden -412,1 -587,8
Rösjöstyrelsen -0,5 -0,5
Överförmyndarnämnden 0,0 0,0
Summa -641,7 -894,1
14 Nämnderna
Nedan följer en sammanställning av respektive nämnds budgetförutsättningar för åren 2016–2018.
För respektive nämnd redovisas ett nettoanslag och för vissa nämnder ett anslag för ett antal utpekade verksamhetsområden. Budgeterade kostnader och intäkter på övrig verksamhetsnivå återfinns i respektive nämnds verksamhetsplan.
För varje nämnd redovisas även en investeringslimit för perioden.
I budget för vissa nämner finns ett avsnitt om uppdrag från fullmäktige. Uppdragen ska genomföras och redovisas till kommunfullmäktige under 2016.
I kommunstyrelsens anslag för oförutsedda bundna medel finns preliminärt anslaget riktade medel avsatta för specifika satsningar för vissa nämnder. Medlen kan fördelas löpande av kommunstyrelsen under det aktuella budgetåret. I avsnitt 6, ”Kommentarer till resultatbudget”, finns tabell 2 som anger nämnd samt preliminärt belopp för aktuell satsning.
Vänsterpartiets ändringar markerade med rött.
14.1 Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen Budget
2015
Budget 2016
Nettoanslag, tkr -171 072 -173 672
Investeringslimit, tkr -2 200 -2 200
14.1.1 Nämndens ansvar
Kommunstyrelsen är fullmäktiges verkställande organ och ansvarar för att leda och samordna
kommunens verksamheter. Styrelsen ansvarar även för kommunens plan- och exploateringsverksamhet samt är arkivmyndighet och krisledningsnämnd.
14.1.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget
Kommunstyrelsens budgetram 2016 ökas med 2,6 miljoner kronor netto. Tillförda medel uppgår till 3,9 miljoner kronor men p.g.a. att medel för strategiska funktioner trappas ned (1,0 mkr) samt att medel för ökad trygghet (0,3 mkr) tas bort blir nettot betydligt lägre.
Medel avseende tjänster för strategiska funktioner vid kommunledningskontoret tillfördes 2015.
Beloppet minskas med 1,0 miljoner kronor per år för 2016 och 2017 när en tjänst vartdera året övergår till att finansieras av avgångar. Medlen för projektet Ökad trygghet avsåg framtagande av en
problemanalys.
För att säkra ett tryggt Sollentuna för alla, oavsett kön, ålder, etnicitet eller sexuell läggning behövs en översyn med fokus på tryggare stadsplanering. För detta tillförs medel (0,5 mkr).
Miljöutskottet tillförs medel (2,2 mkr) för 2016 som avser bl.a. utredningar och kapitaltjänstkostnader för investering i en klimatvåg. Inköpsfunktionen förstärks (1,0 mkr) med en tjänst som inköpscontroller.
För 2016 och 2017 tillförs medel för digitalisering av detaljplaner.
Ingen generell pris- och lönekompensation för 2016 ingår i nämndens nettoanslag.
14.1.3 Budget 2016 och plan 2017-2018 (förändringslista)
Nedan anges förändringen av budgetramen jämfört med 2015 års budgetram.
Budget 2015
Budget 2016
2015 års budgetram -171 072 -171 072
Tidigare fattade beslut för perioden 1 300
Förändringar jämfört med 2015
Pris- och lönekompensation 0
Effektivisering 0
Tillägg/avdrag -3 900
Nivåpåverkande förändringar (+/-) -3 200
Miljöutskott, utredningar, kapitaltjänst mm.
-1 000
Miljöutskott, vattenplanering -1 200
Inköpscontroller -1 000
Feministisk stadsplanering -500
Tillfälliga satsningar (+/-) -700
Digitalisering av detaljplaner -700
Nettoanslag -171 072 -175 172
Årlig förändring, tkr -2 600
Från 2015, tkr -2 600
Årlig förändring, % 1,5%
Från 2015, % 1,5%
14.2 Kommunstyrelsen – exploateringsverksamhet
Budget 2015
Budget 2016
Inkomster 221 275 79 737
Utgifter -429 700 -366 024
Netto -208 425 -286 287
14.2.1 Allmänt
Med exploateringsverksamhet avses åtgärder för att anskaffa, bearbeta och iordningställa mark för bostads- och/eller industriändamål. Med industriändamål avses arbetsområden.
Kommunens budget och investeringsplan för exploateringsverksamheten berör kommunstyrelsen som ansvarig för exploateringsverksamheten och tillhörande investeringar.
Kommunstyrelsen representerar kommunen som ägare av bland annat exploateringsfastigheter samt svarar för program, översiktsplaner och detaljplaner.
För de enskilda exploateringsprojekten eftersträvas ekonomisk balans över tiden samt minimerat tidsav- stånd mellan utgifter och inkomster.
Exploateringsverksamheten prövas och antas årligen för en treårsperiod där första året utgör budget.
14.2.2 Budget 2016 samt investeringsplan 2017–2018
I budget 2016 har tagits höjd för Väsjö-projektets planer att bygga ut allmänna anläggningar, framför allt inom etappen för Väsjön Mellersta och Frestavägen. Väsjön (sjön) ska restaureras. Markförsäljningar inom etapperna Väsjön Mellersta, Väsjön Norra och området norr om Ribbings väg kommer igång under 2016.
Under 2016 fortsätter program och förstudier för Västra Tureberg inklusive Mässområdet, Rotebro samt för Helenelunds centrum med anledning av planerna att dra Tvärbanan dit.
Stora genomföranden som planeras till 2016 är till exempel kvarteret Tidskriften och kvarteter Tårpilen där ny gatustruktur föreslås. Markinkomster som prognosticeras till 2016 avser t.ex. Breddens
industriområde och Kronåsen.
14.2.3 Förändringar
Osäkerheten kring när inkomster och utgifter i exploateringsverksamheten uppstår gör att variationen är stor över tid. Avsikten är att budgeten ska balansera över tid.
14.2.4 Exploateringsbudget per projekt Budget
2015
Budget 2016
Inkomster 221 275 79 737
Utgifter -429 700 -366 024
Netto -208 425 -286 287
varav:
Väsjön Inkomster 124 050 23 867
Utgifter -372 180 -311 429 Netto -248 130 -287 562
Tidskriften Inkomster 2 000 0
Utgifter -17 000 -30 000
Netto -15 000 -30 000
Helenelund 6:2 Inkomster 260 170
Utgifter -310 -210
Netto -50 -40
Tårpilen och Taptot Inkomster 9 175 8 000
Utgifter -4 500 -10 850
Netto 4 675 -2 850
Tabellen Inkomster 24 000 0
Utgifter -12 600 -50
Netto 11 400 -50
Kronåsen Inkomster 8 000 10 200
Utgifter -150 -200
Netto 7 850 10 000
Övriga projekt Inkomster 53 790 37 500
Utgifter -22 960 -13 285
Netto 30 830 24 215
