när Sverige bytte databas för
rovdjursinventeringar
LINDA BACKLUND
NATURVÅRDSVERKET
rovdjursinventeringar
Linda BacklundNaturvårdsverket
Tel: 010-698 10 00, fax: 010-698 16 00 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm
Internet: www.naturvardsverket.se
ISBN 978-91-620-6878-3 ISSN 0282-7298
© Naturvårdsverket 2019
Tryck: Arkitektkopia AB, Bromma 2019 Omslagsfoto: Järvspår. Länsstyrelsen Västerbotten
Förord
I Sverige har det genomförts omfattande inventeringar av de stora rovdjuren björn, järv, lodjur, varg och kungsörn sedan 1996. I Naturvårdsverkets roll som central viltmyndighet ingår att lagra och tillgängliggöra uppgifter från rovdjursinventeringarna. Sedan 2004 har uppgifterna lagrats digitalt, vilket till en början gjordes i databasen Rovdjursforum.
År 2012 införde Sverige och Norge samma metodik vid inventeringar av stora rovdjur och i samband med detta övergick Sverige till att använda den befintliga norska databasen Rovbase. Det var ett omfattande arbete att anpassa Rovbase till den nya metodiken och till svenska förhållanden och ett stort antal personer behövde lära sig hur Rovbase fungerade. Det fanns också önskemål om att Rovbase skulle bli en komplett databas för svenska inven-teringsdata, vilket innebar att alla data i Rovdjursforum behövde flyttas över till Rovbase.
Fem år har gått sedan övergången till Rovbase påbörjades och det finns behov av att utvärdera processen. Syftet med denna rapport är att beskriva vilka data som finns i Rovbase idag, vad som eventuellt saknas och hur behov och möjligheter att komplettera data ser ut. Dessutom har Naturvårdsverket undersökt hur dagens användare uppfattar databasen utifrån sina arbetsupp-gifter och behov samt vilka utvecklingsbehov som finns. Rapporten bör ses som ett underlag till kommande arbete med vidareutveckling.
Arbetet med utvärderingen av Rovbase visar vilken stor mängd data som inventeringspersonal runt om i Sverige har samlat ihop under många års tid. Dessa data ger oss inte bara kunskap om arterna i fråga, utan är också grundpelaren i förvaltningen av våra stora rovdjur. En databas som möjlig-gör hantering av dessa data är till ovärderlig hjälp för arbetet med de stora rovdjuren. Det är också glädjande att se att så många användare på olika myndigheter tycker att den i det stora hela fungerar bra, även om det givetvis finns förbättringsmöjligheter. Det fortsatta arbetet kan nu genomföras med denna rapport som underlag.
Stockholm 14 mars 2019
Mark Marissink
Innehåll
FÖRORD 3
1 SAMMANFATTNING 7
2 SUMMARY 9
3 AVVECKLING AV ROVDJURSFORUM – KARTLÄGGNING,
GALLRING OCH ÖVERFÖRING AV DATA 11
4 VAD FINNS I ROVBASE I DAG 16
4.1 Rovdjursobservation 17 Järv 19 Lodjur 20 Varg 21 Björn 22 Kungsörn 23 4.2 Döda rovdjur 24 4.3 Individ 31 4.4 Revir 31 4.5 Rovfågel – Kungsörn 32 4.6 Föryngringslokal järv 33 4.7 DNA 36 4.8 Slinga 39 4.9 Gruppering 40 Lodjur 40 Varg 42
5 ENKÄTEN OCH INTERVJUERNA 44
5.1 Genomförande 45
Urvalsprocessen för den personliga webb-enkäten 45 Kompletterande öppen webb-enkät 46
Intervjugruppen 46
5.2 Resultat från webbenkäten och intervjugrupperna 46
6 ÅTGÄRDSBEHOV OCH UTVECKLINGSMÖJLIGHETER 68
6.1 Vilka data ska registreras? 68
6.2 Kommunikation med allmänheten 69
6.3 Rovdjursobservationer 69
Grundläggande registrering av data 69 Dokumentation av art/föryngring 70
Låsta data 70
6.4 Döda rovdjur 71
6.5 Rovfåglar – Kungsörn 72
6.11 Övrigt 74 Processen när förbättringsförslag inkommer 74
Publikt eller inte 74
Kartfunktionen 74
7 GRANSKNINGSPROCESSEN 75
Konstatera art och föryngring 76 Fotoreferensgruppernas expertutlåtanden 76
8 BILAGA 1. FRÅGOR OCH SVAR FRÅN TVÅ WEBBENKÄTER: OM ÖVERGÅNGEN FRÅN ROVDJURSFORUM TILL ROVBASE, SAMT HUR ROVBASE FUNGERAR FÖR DEN SVENSKA
1 Sammanfattning
Under många år registrerades viltskador och resultat från rovdjursinvente-ringar av länsstyrelserna i databasen Rovdjursforum. När Norge och Sverige började inventera de stora rovdjuren med en gemensam metodik, beslutades det att Sverige skulle använda den norska databasen Rovbase för inventering av stora rovdjur och för skador på tamdjur och renar, orsakade av rovdjur. 2012 började avvecklingen av Rovdjursforum. Inträdet i Rovbase inleddes med registrering av björnar fällda vid licensjakter hösten 2012 och med registrering av lodjursinventering året efter.
Det finns i dagsläget en stor mängd svenska data samlade i Rovbase: rovdjursobservationer, grupperingar av lodjur och varg, föryngringar av järv, DNA-prover och information om döda rovdjur. Nästan alla data som fanns i Rovdjursforum har överförts till Rovbase men de två databaserna är dock inte helt kompatibla, vilket innebär att det saknas en del data för de äldre registreringarna.
Det är viktigt att känna till vilka krav och mål som funnits under de tidi-gare inventeringarna, då det finns rovdjursobservationer av föryngringar som inte är grupperade och individer som saknar individ-ID. Anledningen är att det tidigare inte fanns några krav på att alla observationer av föryngringar skulle grupperas, eller att alla individer skulle individbestämmas. Döda rov-djur är inte registrerade på ett konsekvent sätt men det beror snarare på att det funnits många olika, delvis överlappande, alternativ att välja mellan. Det saknas ofta referenser, såsom CITES-intyg1 och länsstyrelse-ID, vilket beror på att länsstyrelserna varken haft krav på att registrera CITES-intyg eller egna länsstyrelse-ID. När data saknas i Rovbase i dag kan detta för-klaras av att det aldrig funnits något mål att registrera dem.
Inom ett så stort dataset som Rovbase finns det oundvikligen felregistrerade data, om än förhållandevis få. Ett antal enklare förändringar i databasen skulle minska risken för felregistreringar på grund av slarv, men större förändringar behöver också göras. Registrering av kungsörn liksom föryngringslokal järv, är två exempel på funktioner som behöver utvecklas och förbättras. Likaså behöver databasen anpassas till registreringar av observationer kopplade till den kraftigt ökande användningen av viltkameror. Förslag på åtgärdsbehov och utvecklingsmöjligheter samlas i rapportens sista del, kapitel 7.
Vid övergången från Rovdjursforum anpassades Rovbase till svenska behov och de svenska användarna utbildades i hur databasen fungerar. För de som använt båda databaserna är svaret entydigt: Rovbase är den bättre databasen. De svenska användarna anser den vara lättarbetad och snabb och framhåller särskilt fördelarna vid gränsöverskridande inventeringar.
Användarna av Rovbase upplever syftet med databasen som tydligt, men när de ska ange vad syftet är skiljer sig svaren åt. Inventeringsansvariga menar att databasens primära syfte är att vara ett arbetsstöd i inventeringen. Fältpersonal anser däremot att det primära syftet är att alla relevanta data ska finnas samlade på ett ställe, oavsett om de är kvalitetssäkrade eller inte.
Inventeringsresultat fastställs idag enligt en fyrastegsprocess där läns-styrelsernas fältpersonal och inventeringsansvariga, Viltskadecenter, Naturhistoriska riksmuseet (NRM) och Naturvårdsverket deltar.
Inventeringsresultat som registreras av fältpersonal i Rovbase granskas i flera steg och det är viktigt att granskningsprocessen fungerar bra, både rent prak-tiskt i Rovbase men också i kommunikationen mellan de olika aktörerna. Här finns förbättringspotential men det framgår ändå tydligt att länsstyrel-serna är nöjda med Viltskadecenters arbete. Naturhistoriska riksmuseet har fått ett nytt uppdrag att granska inventeringsresultaten av kungsörn, som hittills endast Länsstyrelsen i Västerbottens län registrerat i databasen. Hos NRM har av naturliga skäl inga rutiner hunnit etableras än.
När den här rapporten skrevs pågick ett kontinuerligt arbete med utveck-ling av Rovbase. Äldre data importerades och den ordinarie rovdjursinven-teringen genomfördes, vilket gjorde det något komplicerat att utvärdera de data som fanns i Rovbase. Utdrag av vad som fanns gjordes ett flertal gånger och det som presenteras är rovdjursobservationer och DNA-poster till och med 30 september 2018, medan övriga data går fram till 1 december 2018. Rapporten bör ses som ett underlag till kommande arbete med att vidare-utveckla Rovbase.
Fältappen är en applikation för androidtelefoner som möjliggör registrering av rovdjursobservationer direkt i fält. Appen började användas i Sverige i februari 2017 och används av fältpersonal i allt större utsträckning. Fältappen har utvecklats och förbättrats parallellt med pågående utvärdering av Rovbase och diskuteras därför inte i denna rapport. Inte heller har Skandobs utvärderats här eftersom även den databasen fick en större genomgång under 2018.
2 Summary
For many years, the results from large carnivore monitoring and damage caused by wildlife species were registered by the County Administrative Boards in the database Rovdjursforum. When Sweden and Norway started to monitor large carnivores with a common methodology in 2012, it was decided that Sweden should use the Norwegian database Rovbase in order to register large carnivore monitoring, as well as depredation on domestic animals and reindeers caused by large carnivores. The decommissioning of Rovdjursforum started in 2012. The shift towards Rovbase began with regis-trations of bears felled during license hunting in autumn 2012 and continued with registration of lynx monitoring the following year.
As of today, there is a large amount of Swedish data collected in Rovbase; observations of large carnivores, groups of observations regarding lynx, wolf and wolverine reproductions, DNA-samples and information about dead carnivores. Almost all the data from Rovdjursforum has been transferred to Rovbase. However, the two databases are not completely compatible, which means that there are some data missing regarding older registrations.
It is important to have knowledge about the requirements and goals that applied during previous monitoring since there are observations of carnivore reproductions which have not been grouped, and individuals who have no individual ID in Rovbase. The lack of some information is due to the fact that there were previously no requirements that all observations of repro-ductions should be grouped, or that all individuals should be individually identified. Neither have dead carnivores been registered in a consistent way because there have been many different registration alternatives to choose from, where the alternatives overlapped each other. Different references are often missing, such as CITES-certificates and County Administration Board ID: s, this is because the County Administrative Boards were not required to register this information during the early phase of monitoring. Thus, data that is missing in Rovbase today can partly be explained by that there never was a goal to register it to begin with.
With such a large data set as Rovbase there are inevitably also some mis-registered data, although relatively few. Some minor adjustments in the data-base interface would decrease the risk for misreporting caused by negligence, but there is also a need for more comprehensive changes. Two examples of functions that needs to be further developed and improved are registration of golden eagle, and registration of wolverine reproduction areas. There is also a need to adapt the database to registration of observations related to the substantially increased use of wildlife cameras. Proposed need for action and opportunities for development are presented in the reports last part, chapter 7.
Rovbase was adapted to Swedish needs during the transition from Rovdjursforum, and the Swedish users were trained to use the new data-base. For those who have used both databases the answer is unambiguous; Rovbase is the better database. The Swedish users consider it to be fast and
easy to work with and acknowledges that one of the main advantages is experienced during transboundary monitoring.
The users of Rovbase experience that the purpose of the database is clear, however, the answers differ when the they are asked to define that purpose. According to monitoring managers, the primarily purpose of the database is to provide support while working with monitoring of large carnivores.
Field staff, on the other hand, consider that the primarily purpose is to gather all relevant data in one place, regardless of whether it has been quality-assured or not.
As of today, the monitoring results are determined according to a four-step process which involves the County Administration Boards field staff and monitoring managers, Wildlife Damage Center (VSC), the Swedish Museum of Natural History (NRM) and the Swedish Environmental Protection Agency. Monitoring results that are registered by field staff in Rovbase are reviewed in several steps and it is important that the review process works well, both in terms of practicality in Rovbase but also in terms of communica-tion between the different stakeholders. Although there are potential for impro-vement in this area, it is nevertheless clear that the County Administration Boards are satisfied with Wildlife Damage Centers (VSC) work. The Swedish Museum of Natural History (NRM) has received a new mandate to review the monitoring results of golden eagle, which until now only has been regis-tered in the database by the County Administration Board in Västerbotten County. No routines have been established at NRM yet, for natural reasons.
This report was written during a process of continuous work to further develop Rovbase. Older data was imported, and the ordinary monitoring of large carnivores was carried out which made it complicated to evaluate exis-ting data in Rovbase. Extractions of exisexis-ting data were made several times, and what is presented is observations of large carnivores and DNA-posts up to and including September 30th, 2018. Other data are up to and including December 1st, 2018. The report should be viewed as a basis for future work in the process of further developing Rovbase.
The field app is an application for android phones that enables regist-rations of large carnivore observations directly in the field. The app started to be used in Sweden in February 2017 and is now used by field staff to an increasing extent. The field app has been developed and improved simultan-eously as the ongoing evaluation of Rovbase and is therefore not discussed in this report. The same goes for Skandobs which neither has been evaluated in this report, the reason being that the Skandobs database also received a larger review in 2018.
3 Avveckling av Rovdjursforum
– kartläggning, gallring och
överföring av data
Standardiserade inventeringar av stora rovdjur i Sverige har genomförts i större omfattning sedan 1996, de tidigare åren framför allt i renskötselområdet.
Organiserade inventeringsinsatser förde med sig ökad mängd data och behovet av en datasamlingsplats växte. Databasen Rovdjursforum började användas för registrering av viltskador år 2003 och året efter för rovdjurs-inventering. I Norge utvecklades databasen Rovbase under 1987 och blev ett verksamhetsstöd för hela rovdjursförvaltningen i Norge.
När samarbetet mellan Norge och Sverige gällande rovdjursinventeringar intensifierades 2012, var Rovdjursforum en relativt gammal databas och Naturvårdsverket hade redan tidigare bestämt att en ny IT-lösning behövdes. Andra alternativ för datalagring hade undersökts men skulle bli kostsamma. En möjlighet inom ramen för det nya samarbetet var att även Sverige skulle börja använda Rovbase (se samarbetsformuleringen som senare skrevs, Memorandum of understanding, MOU mellan det svenska Naturvårdsverket och det norska Miljödirektoratet, diarienummer NV-02584-15a). Detta skulle inte lösa datalagringsbehovet för viltskador, som också var en del av Rovdjursforum, men väl för inventeringsdelarna. Rovbase hade i viss mån redan tidigare använts även i Sverige, vid registrering av döda lodjur från licensjakterna i Jämtland och Västernorrland. Även DNA-prover från vargar i renskötselområdet och de tidigaste björnspillningsinventeringarna från Jämtland och Västernorrland hade registrerats i Rovbase. Naturvårdsverket gjorde en konsekvensbeskrivning för hur avvecklingen av Rovdjursforum skulle gå till. Ett avvecklingsprojekt föreslogs, där ett antal aktiviteter behövde genomföras;
• gallring och lagring av äldre data
• anpassning av Rovbase till svenska behov • överföring av befintliga data till Rovbase
• utbildning och information för svenska användare
• utredning av behov och möjligheter att använda Rovbase för svenska kungsörnsdata.
I april 2012 startade den omfattande och tidskrävande processen att avveckla Rovdjursforum till förmån för Rovbase. Viltskadecenter (VSC) fick en viktig roll i arbetet eftersom de sedan länge haft uppdrag inom inventeringsverk-samheten för stora rovdjur i Sverige. De fick även ett utökat uppdrag i sam-band med översynen av inventeringssystemet 2012–2013.
Arkivering och tillgängliggörande av data från Rovdjursforum
För närvarande pågår arkivering av Rovdjursforum i e-arkivet hos Naturvårdsverket. Hela IT-systemet arkiveras, bortsett från dubbletter av viltskadeärenden, inloggningshistorik, lösenordshistorik och viss system-dokumentation, som saknar betydelse för förståelsen av systemet (se vidare i Naturvårdsverkets ärenden NV-00388-18 och NV-08315-16). Formatet på det arkiverade materialet gör att detta inte är särskilt tillgängligt för verk-samheten och kopiering av inventeringsdata till Rovbase har därför gjorts. I tabell 1 visas vilka olika typer av data som har kopierats eller ska kopieras.Tabell 1. Olika typer av inventeringsdata som fanns i Rovdjursforum. Allt har kopierats eller ska kopieras till Rovbase.
Typ av data Beskrivning av data
Inventering Uppgifter om planerad inventering, vilken/vilka arter den omfattar, område, tidsperiod och metod.
Slinga Färdväg när man letat efter djur/spår av djur eller boplatser.
Observation Uppgifter om observationer av djur/spår av djur eller boplatser gjorda av inventeringspersonal eller allmänhet.
Spårning Den sträcka man följt djurens spår, samt dokumentation av revir-markeringar och andra revir-markeringar. Detta hör alltid till en observation. Bytesdjur/kadaver Bytesdjur som dödats, eller som förmodats vara dödat, av något av de
stora rovdjuren, samt uppgifter om bedömd dödsorsak.
Gruppering En eller flera observationer som bedöms vara av samma föryngring (familjegrupp) eller, för varg, annan typ av förekomst (revirmarkerande par, familjegrupp, övrig stationär varg, övrig varg).
Boplats Ide, lya eller bo för något av de stora rovdjuren.
Prov EAN-kod för prov insamlat för DNA-analys samt vilken observation provet tillhör.
Anpassning av Rovbase
Som en följd av den gemensamma inventeringsmetodiken behövdes anpass-ningar av Rovbase till nya förhållanden. Nya funktioner som tillkom var möjligheten att på en karta rita in sträckan där man sökt efter djur eller spår av djur (slinga), respektive sträckan där man spårat djur (spårning). I båda fallen kan data från GPS-enheter importeras i Rovbase.
En annan funktion som tillkom var gruppering, som används för att sammanställa antalet föryngringar av lodjur samt föryngringar och övriga förekomster av varg. En gruppering har sin grund i observationer som gjorts under säsongen och inventeringsmetodiken reglerar om de bedöms höra till samma eller olika föryngringar/förekomster.
Behovet av grupperingsfunktionen var störst på svensk sida eftersom ansvaret (enligt Förordning 2009:1263 om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn) för att inventera och sammanställa inventeringen är fördelat mellan landets 21 länsstyrelser. Även ett gemensamt verktyg där man kunde se data som registrerats över länsgränserna var nödvändigt. I Norge var det istället Rovdata, en del av Norsk institutt for naturforskning (NINA), som ensam gjorde sammanställningen av uppgifterna i Rovbase efter inventeringssäsongerna.
Slingor införlivades i den nya metodiken och en funktion för att registrera dem i Rovbase tillkom. Slinga, spårning och gruppering var funktioner som fanns i Rovdjursforum och tidigare års data kopierades till Rovbase för att vara tillgängliga för verksamheten.
Utöver de nya funktionerna i Rovbase gjordes en mängd tillägg av attribut och justeringar, för att samma begrepp som användes i inventeringsverk-samheten också skulle registreras i databasen. Rovbase kompletterades med en lista på svenska postnummer, svensk topografisk bakgrundskarta, läns-, kommun- och samebygränser samt möjligheten att hantera de svenska referens-systemen RT90 och Sweref 99 TM.
Rovbase har efter övergången anpassats ytterligare såväl till svenska för-hållanden som till förändringar i inventeringsmetodiken allteftersom behov har dykt upp.
Löpande förändringar har dessutom gjorts för att förbättra användar-vänligheten.
Kopiering av data till Rovbase
När de viktigaste anpassningarna hade genomförts i Rovbase var nästa steg att importera data från Rovdjursforum. Själva importen krävde ett omfattande förarbete då de två databaserna inte var helt kompatibla med varandra. Det mesta genomfördes genom att särskilt utformade importfiler skapades, där data för respektive aktivitet samlades och kodades för att därefter föras in i Rovbase.
Huvuddelen av arbetet genomfördes av Viltskadecenters personal med stöd av en testledare. Uppgifter om döda rovdjur och DNA-prover fanns inte i Rovdjursforum utan fick importeras från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och DNA- laboratoriernas egna databaser.
Data har importerats stegvis och vid den här rapportens färdigställande var nästan alla inventeringsdata samt viltskador av rovdjur överförda. I de kommande kapitlen redovisas vilka data som nu finns i Rovbase.
Utbildning och information för svenska användare
Viltskadecenter fick i uppdrag att vara stödfunktion för användare av Rovbase, och utbildning av nya användare var en av deras uppgifter. Hösten 2012 började registrering i Rovbase av björnar som fällts vid licensjakter och samtidigt genomfördes utbildningar i hur döda djur skulle registreras. Utbildningarna skedde via Lyncmöten och vid ett utbildningstillfälle på kursen Besiktning av statens vilt, i augusti 2012.
Från oktober 2012 till januari 2013 genomförde Viltskadecenter en mer omfattande utbildningsinsats, där kurser hölls för berörd personal vid samt-liga länsstyrelser.
Länen besöktes, ofta i samband med länsstyrelsernas ordinarie uppstarts-träffar, och fältpersonal, besiktningsmän och handläggare/chefer deltog i kurserna. I renskötsellänen deltog även rovdjurssamordnare från samebyar. En utbildningsmiljö skapades för alla användare, där det fanns möjlighet
att när som helst träna på att registrera observationer, lägga in slingor med mera. Utbildningar anordnades även för personal vid Sametinget, SVA och Naturhistoriska riksmuseet (NRM).
Flera webbaserade utbildningstillfällen med olika teman genomfördes också. I tabell 2 redovisas de största utbildningsinsatserna inför övergången till Rovbase. Inventeringssäsongen 2012–2013 blev en viktig brytpunkt, då resultaten från den svenska lodjursinventeringen helt registrerades i Rovbase. Järvinventeringen började registreras senare under vintern 2013 och i
Rovdjursforum stängdes hela inventeringsdelen ned.
Tabell 2. Viktiga utbildningstillfällen inför övergången till Rovbase Tema Utbildningstillfälle Tidpunkt Döda rovdjur Kurs: Besiktning av statens vilt Augusti 2012 Döda rovdjur Lyncmöte Hösten 2012
Inventering Fysiska träffar i länen Oktober 2012 – januari 2013
Dataläggningsrutiner förtydligades i svenska manualer. Sammanlagt finns elva manualer för Rovbase, varav en beskriver hur viltskada ska registreras, en behandlar registrering från Skandobs och övriga nio är kopplade till registrering av inventeringsresultat. Manualerna finns tillgängliga på Rovbases inloggningssida.
• Installationsanvisning för Garmin Communicator Plugin (översättning från norsk version)
• Rovbase – Logga in och anpassa • Rovbase – Registrera slinga • Rovbase – Registrera observation • Rovbase – Manual till GPS-dialogen • Rovbase – Registrera DNA-prov • Rovbase – Hitta analysresultat
• Rovbase – Dokumentation av järvinventering • Rovbase – Registrera döda rovdjur
• Rovbase – Manual för gruppering i Rovbase (inaktuell och används inte längre)
• Rovbase – Registrera viltskada
• Skandobs – Kvalitetssäkring av observationer
När lodjursinventeringen började registreras i Rovbase fanns alla nödvändiga manualer på plats. Manualen för att registrera observationer under järvinven-teringen publicerades senare under vintern.
Behov av lagringsplats för svenska kungsörnsdata
Data från kungsörnsinventeringar, både från länsstyrelsernas egna obser-vationer och från de ornitologiska föreningarna, lagrades till viss del i Rovdjursforum. Någon lösning som kunde ersätta kungsörnsregistrering-arna i Rovdjursforum fanns inte när det stängdes. I stället var ambitionen att göra en översyn av kungsörnsinventeringarna liknande den som gjordes för de fyra övriga rovdjursarterna. I översynen skulle analyser göras av hur data från kungsörnsinventeringarna skulle kunna lagras. En arbetsgrupp för översynen tillsattes 2017 och översynen pågår fortfarande. Data som fanns i Rovdjursforum ligger tills vidare lagrade hos Naturvårdsverket, eftersom det finns en oro från ornitologernas sida att platsuppgifter för bon riskerar att hamna i orätta händer om de lagras i en gemensam databas.
I Norge lagras all kungsörnsinformation i Rovbase och databasen har därför funktioner som stödjer den norska inventeringen av kungsörn. En större omarbetning av funktionen genomförs under hösten 2018, vilket ska resultera i att den bättre passar det praktiska fältarbetet och uppföljningen av revir över tid. Den nya funktionen ska vara tillgänglig inför inventerings-säsongen 2019 och även Sverige har då goda möjligheter att börja registrera kungsörnsdata i Rovbase.
Föryngringslokal järv
Järvinventeringen har sedan 1996 baserats på besök i tidigare kända revir för att avgöra om föryngring skett, det vill säga om honan i reviret har fött ungar. I Rovdjursforum användes termen boplats för platser som rovdjuren återkom till under ynglingssäsongen och för järv motsvarade det honornas revir. I nuvarande inventeringsmetodik, och i Rovbase, används i stället termen föryngringslokal. De boplatser som registrerades i Rovdjursforum kunde inte överföras direkt som föryngringslokaler i Rovbase, eftersom vissa närliggande boplatser enligt den nya metodiken skulle betraktas som samma föryngringslokal. Det fanns även dubbletter av boplatser.
Nya föryngringslokaler skapades i Rovbase utifrån de gamla reviren. Vissa län registrerade alla äldre data manuellt och andra län skapade Excel-filer med data som sedan importerades till Rovbase. Fortfarande saknas en del data från framför allt Norrbotten och Västerbotten, men data från 2002 till 2012 är på väg att importeras.
4 Vad finns i Rovbase i dag
Rovbase rymmer en stor mängd data från både svenska och norska rovdjurs-inventeringar och från observationer av skador på tamdjur orsakade av rovdjur i de båda länderna. I Norge används Rovbase även för andra djurarter och verksamheter. Databasen är uppdelad i två större arbetsområden: Inventering och Viltskada. I den här rapporten utvärderas endast arbetsområdet Inventering.
Arbetsområdet Inventering är uppdelat i nio olika typer av funktioner som berör olika arter (se tabell 3). Den största mängden data är rovdjursobserva-tioner, följt av DNA-prover och tillhörande analysresultat. DNA-prover kan inte sökas på landsnivå, varför tabell 3 visar antalet DNA-prover från både Sverige och Norge. Övriga poster i tabellen avser siffror från Sverige.
Tabell 3. Översikt över de nio olika funktionerna i Rovbase, vilka arter som varje funktion berör, samt hur många svenska poster som finns registrerade till och med 1 december 2018.
Inventering
nivå 1 Inventering nivå 2 Berörda arter Totalt antal poster t.o.m. 2018-12-01 Rovdjursobservation
(inklusive DNA-prover, se nedan)
Varg, järv, lo, björn, kungsörn, fjällräv,
mårdhund 122 894*
Döda rovdjur Varg, järv, lo, björn, kungsörn, fjällräv,
rödräv 7 206
Individ Varg, järv, lo, björn, kungsörn, fjällräv,
mårdhund 17 175
Revir Fjällräv, kungsörn, järv, varg 1 049
Rovfåglar Kungsörn Kungsörn 251
Föryngringslokal järv Järv 2 374
DNA Provregistrering Varg, järv, lo, björn, kungsörn, fjällräv 60 220* Analysresultat Varg, järv, lo, björn, kungsörn, fjällräv 48 871* Slinga Varg, järv, lo, björn, kungsörn, fjällräv 53 457*
Gruppering Lo, varg Lo: 3 476
Varg: 834 *Antal poster till och med 30 september 2018.
I funktionen rovdjursobservationer ingår även DNA-prover eftersom ett DNA-prov som samlas in under pågående spårning blir ett så kallat auto-genererat DNA-prov och registreras som en rovdjursobservation.
Döda rödrävar registreras endast i Rovbase om de är fällda i samband med något åtgärdsprogram för fjällräv. Ett fåtal DNA-prover är registrerade för grävling, hund, hönsfågel, korp, kråka, rödräv och mårdhund, trots att det inte finns något särskilt syfte med att registrera sådana prover. I rapporten kommer dessa prover inte att diskuteras.
Skador på tamdjur (inklusive renar) och annan egendom som besiktats av länsstyrelserna utgör också underlag för rovdjursobservationer. I Norge base-ras den ekonomiska rovdjursersättningen till renskötseln på dokumenterade skador, vilket gör att det finns ett väl utvecklat och omfattande system för kadaverdokumentation. Detta utgör också viktigt underlag för registrering
av rovdjursförekomst. I Sverige baseras ersättningen framförallt på förekom-sten av rovdjur, vilket gör att dokumentationen av skador på ren inte är lika omfattande. Skador på annat än ren (tamdjur och gröda) sker oftast utanför inventeringsperioden. Nästan utan undantag dokumenteras förekomsten av rovdjur under inventeringsperioden med observationer av spår/spårtecken eller insamlade prover.
Samtliga dataposter tilldelas en kontrollstatus vid registrering, beroende på hur den har upprättats. Det finns åtta typer av kontrollstatus:
• Fotodokumentation
• Fältkontroll – Länsstyrelse (LST) • Fältkontroll – Rovviltkontakt • Fältkontroll – Sameby
• Fältkontroll – Statens naturoppsyn (SNO) • GPS/Radiopejling
• Inte kontrollerad • Intervju/brev • Laboratorium
Observationer som ges kontrollstatus Fältkontroll – Sameby kontrolleras i de flesta fall även av länsstyrelserna. Att ange Sameby som kontrollstatus är oftast ett sätt att visa att rapporten ursprungligen kommit från en sameby.
Samtliga dataposter ska också bedömas och det finns fem olika bedömningsklasser:
• Dokumenterad • Bedömd som säker • Felaktig
• Kan inte bedömas • Osäker
En datapost kan endast bedömas som Dokumenterad, Bedömd som säker eller Felaktig när den har följts upp i fält av länsstyrelsens fältpersonal eller samebyns inventeringssamordnare.
4.1 Rovdjursobservation
Det finns 122 894 registrerade rovdjursobservationer, av arterna björn, järv, lodjur, varg, kungsörn, fjällräv och mårdhund (se tabell 4). Ett antal av dessa observationer är autogenererade DNA-prover (se vidare kapitel 4. Vad finns i Rovbase idag). Samtliga observationer av björn, järv, lodjur och varg som fanns i Rovdjursforum är kopierade till Rovbase, förutom observationer från lyebesök där kopiering pågår. Observationer av kungsörn från Rovdjursforum är lagrade hos Naturvårdsverket tills vidare. Alla rovdjursobservationer som kva-litetssäkrats som ett av de stora rovdjuren i Rovdjursforum, fick vid importen
till Rovbase bedömningen Bedömd som säker. Nedanstående genomgång behandlar data som fanns i Rovbase till och med 30 september 2018. Observationer har tillkommit efter detta datum, men de gäller främst inven-teringsperioden 2018–2019.
Tabell 4. Översiktstabell över svenska rovdjursobservationer i Rovbase. Data från de flesta inventeringarna är överförda från Rovdjursforum. Det saknas endast data från järvinventering före 2012 men kopiering pågår.
Art Status Eventuella brister
Björn Överföring från Rovdjursforum klar. Data från spillningsinventeringar från och med 2001 finns.
Järv Överföring från Rovdjursforum klar.
Data från 2004 finns. Data för föryngringar och tillhörande lyebesök före 2012: kopiering pågår. Lodjur Överföring från Rovdjursforum klar.
Data från 2004 finns.
Varg Överföring från Rovdjursforum klar. Data från 2004 finns.
Kungsörn Data från Rovdjursforum finns inte i Rovbase.
Fjällräv Fjällräv fanns inte i Rovdjursforum. Finns ett fåtal observationer.
Mårdhund Mårdhund fanns inte i Rovdjursforum. Finns ett fåtal observationer.
En rovdjursobservation registreras för närvarande i nio olika delar: Art, Plats, Observation och bedömning, Godkänd, Referens, Individ och revir, Kopplade element, Bilaga och Karta. För sex delar finns uppgifter att fylla i och för fyra av dessa finns uppgifter som är obligatoriska att fylla i (se figur 1). Kopplade element visar uppgifter som på något sätt är kopplade till observationen och kartdelen visar observationens plats på karta.
Innehållet i de obligatoriska uppgifterna kan variera något, beroende på vad som rapporterats, men de grundläggande elementen är: art, platskvalitet och platsangivelse (koordinater eller kartreferens), observationsdag, kontroll-typ, bedömning, föryngring JA/NEJ, om observationen ska visas publikt och vem som har godkänt observationen. Aktivitetsdag är obligatoriskt för varg och lodjur eftersom det styr hur observationer av familjegrupper/andra varg-förekomster ska slås samman.
Figur 1. Rovdjursobservationens nio delar. Rödmarkerade delar är obligatoriska. Art Plats Observa on och
Observationer av fjällräv och mårdhund registrerades inte i Rovdjursforum och därför är registreringarna i Rovbase av dessa arter från senare tid.
Observationer som utgör underlag för inventeringsresultat (föryngring eller, för varg, annan förekomst) är låsta och kan varken raderas eller redigeras av andra än Viltskadecenter och Naturvårdsverket. Dessa observationer är märkta med en hänglås-symbol på söksidan. Alla övriga observationer kan raderas eller redigeras i efterhand av de användare som har behörighet till det.
Järv
I Sverige registrerades alla besök vid lyeplatser som rovdjursobservationer under inventeringsperioden 2013 och parallellt registrerades också besöken under respektive föryngringslokal. Från och med 2014 års inventering bör-jade besöken, precis som i Norge, istället registreras i föryngringslokalen och antalet observationer minskade därför drastiskt. Dokumentation av föryng-ringar ska numera endast registreras som observationer i de fall det rör sig om en ny föryngringslokal eller om det är oklart vilket revir som är aktuellt. Även spår/spårtecken efter djur kan registreras som en rovdjursobservation.
Det finns 22 585 svenska rovdjursobservationer av järv registrerade i Rovbase till och med 30 september 2018. De flesta har kontrollstatus Fältkontroll – LST (se tabell 5). Majoriteten av observationerna, 15 797 stycken, har bedömningen Dokumenterad, 5 673 observationer har Bedömd som säker, 38 har Felaktig, 997 har Kan inte bedömas, 79 har Osäker och en har ingen bedömning.
Utifrån instruktionerna i inventeringsmetodiken har 32 observationer givits oriktig bedömning: två observationer som inte är kontrollerade har trots det bedömningen Dokumenterad eller Bedömd som säker och 30 observationer som har kontrollstatus Intervju/brev har bedömningen Dokumenterad eller Bedömd som säker.
Tabell 5. Kontrollstatus för samtliga järvobservationer till och med 30 september 2018. Länsstyrelsen har kontrollerat de flesta observationerna.
Kontrollstatus Antal observationer Fotodokumentation 411 Fältkontroll – LST 21 123 Fältkontroll – Rovviltkontakt 21 Fältkontroll – Sameby 34 Fältkontroll – SNO 16 GPS/Radiopejling 1 Inte kontrollerad 907 Intervju/brev 72 Totalt 22 585
Mellan 2000 och 2018 registrerades 2 112 observationer av järv som doku-mentationer av föryngringar (se figur 2). Av dessa registrerades 1 648 obser-vationer som föryngring trots att inga ungar finns angivna. En förklaring kan vara att observationerna är från barmarkskontroller där inga ungar är konstaterade. Det kan också vara så att fältpersonal glömt att fylla i antal ungar. Det finns 54 observationer där minst en unge konstaterats men där ändå ingen föryngring registrerats. Detta kan till exempel bero på att obser-vationen är gjord utanför inventeringsperioden eller att man glömt att kryssa i rutan för föryngring.
Figur 2. Mellan åren 2000 och 2018 registrerades 2 112 observationer av järvföryngring i Rovbase.
Lodjur
Observationer av spår/spårtecken eller djur registreras som rovdjursobserva-tioner, vilka i sin tur kan utgöra underlag för grupperingar av familjegrupper. Alla observationer från Rovdjursforum är överförda till Rovbase och fram till den 30 september 2018 fanns 37 538 svenska lodjurobservationer registrerade där. Majoriteten av dem har kontrollstatus Fältkontroll – LST (se tabell 6).
21 706 observationer har bedömningen Dokumenterad, 7 404 är Bedömd som säker, 573 är Felaktig, 7 490 Kan inte bedömas och 365 är Osäker.
Utifrån instruktionerna i inventeringsmetodiken har 514 observationer givits oriktig bedömning. Sju observationer som inte kontrollerats har trots det bedömningen Dokumenterad eller Bedömd som säker, medan 507 observa-tioner som har kontrollstatus Intervju/brev har bedömningen Dokumenterad eller Bedömd som säker. Från 9 631 observationer av familjegrupper (inklusive
döda lodjursungar) har underlag hämtats till 3 466 grupperingar (se vidare kapitel 4.9 Gruppering). Ytterligare 959 observationer har registrerats som föryngring men är trots det inte grupperade, vilket kan bero på följande:
• 305 av dem är inte godkända som underlag (bedömningen är Osäker, Kan inte bedömas eller Felaktig)
• 14 har felaktigt registrerade bedömningar (Dokumenterad, trots att de är okontrollerade eller felaktiga)
• 95 observationer är dokumenterade utanför inventeringsperioden (1 mars – 30 september)
• 545 observationer har markerats som Bedömd som säker eller Dokumenterad och är inom inventeringsperioden. De kan vara ogrupperade på grund av att alla observationer inte behövde grupperas före 2012, så länge det inte påverkade antalet grupper.
Tabell 6. Kontrollstatus för samtliga lodjursobservationer till och med 30 september 2018. Länsstyrelsen har kontrollerat de flesta observationerna.
Kontrollstatus Antal observationer Fotodokumentation 1 814 Fältkontroll – LST 27 818 Fältkontroll – Rovviltkontakt 8 Fältkontroll – Sameby 98 Fältkontroll – SNO 9 GPS/Radiopejling 21 Inte kontrollerad 5 199 Intervju/brev 2 571 Totalt 37 538 Varg
Observationer av spår/spårtecken eller djur registreras som rovdjursobserva-tioner, som i sin tur kan utgöra underlag till grupperingar av familjegrupper, revirmarkerande par, övrig stationär varg eller övrig varg. Alla observationer från Rovdjursforum är överförda till Rovbase och fram till den 30 september 2018 hade 32 375 svenska observationer registrerats. Majoriteten har kontroll-status Fältkontroll – LST (se tabell 7), medan 18 411 observationer har bedömningen Dokumenterad, 6 073 har Bedömd som säker, 1 501 har Felaktig, 5 850 har Kan inte bedömas och 539 har Osäker. En observation har ingen bedömning.
Utifrån instruktionerna i inventeringsmetodiken har 189 observationer givits oriktig bedömning: 13 observationer som inte har kontrollerats har trots det bedömningen Dokumenterad eller Bedömd som säker, medan 176 observationer som har kontrollstatus Intervju/brev har bedömningen Dokumenterad eller Bedömd som säker.
Tabell 7. Kontrollstatus för samtliga vargobservationer till och med 30 september 2018. Länsstyrelsen har kontrollerat de flesta observationerna.
Kontrollstatus Antal observationer Fotodokumentation 537 Fältkontroll – LST 26 194 Fältkontroll – Rovviltkontakt 42 Fältkontroll – Sameby 22 Fältkontroll – SNO 11 GPS/Radiopejling 9 Inte kontrollerad 4 252 Intervju/brev 1 307 Tom 1 Totalt 32 375
Från 12 937 observationer av varg har underlag hämtats för 834 grupperingar (se vidare kapitel 4.9 Gruppering). Det finns 14 708 observationer med registrerad revirmarkering och 4 586 observationer med registrerad föryng-ring. Av de senare finns 997 observationer registrerade som föryngring men trots det inte som del av en gruppering, vilket kan bero på följande:
• 16 av observationerna är inte godkända som underlag (bedömningen är Osäker, Kan inte bedömas eller Felaktig)
• Tre har felaktigt registrerade bedömningar (Dokumenterad trots att de är felaktiga eller inte kontrollerade)
• 85 är observerade utanför inventeringsperioden
• 893 observationer har Bedömd som säker eller Dokumenterad och är dokumenterade inom rätt period. Att de inte ingår i en gruppering kan bero på att de inte säkert kunnat knytas till ett specifikt revir. Sådana observationer grupperas inte, eftersom de kunde ge en felaktig bild av revirets utbredning. Det finns inte heller ett mål att gruppera alla obser-vationer av vargföryngringar (som för lodjur) och en ensam spårobserva-tion kan inte ligga till grund för bedömningen att det är en föryngring. För detta behövs fler spårobservationer och/eller DNA-prov.
För närvarande är det obligatoriskt att ange om en observation är från en föryngring eller ej, trots att den frågan egentligen kan besvaras först på gruppe-ringsnivå. En översyn ska göras om frågan verkligen behöver vara obligatorisk.
Björn
Alla rovdjursobservationer från Rovdjursforum är överförda till Rovbase och fram till den 30 september 2018 fanns 26 421 svenska observationer registre-rade (se tabell 8). Björn inventeras endast genom spillningsinventeringar och utgör därför majoriteten av rovdjursobservationerna med kontrollstatus Laboratorium. Av alla observationer som inte är DNA-prover, har 3 027 bedömningen Dokumenterad, 984 har Bedömd som säker, 70 har Felaktig, 3 736 har Kan inte bedömas och 17 har Osäker.
Utifrån instruktionerna i inventeringsmetodiken har 70 observationer givits oriktig bedömning: två observationer som inte kontrollerats har trots det bedömts som Dokumenterad eller Bedömd som säker, medan 68 observationer baserade på Intervju/brev har bedömts som Dokumenterad eller Bedömd som säker.
Tabell 8. Kontrollstatus för samtliga björnobservationer till och med 30 september 2018. Majoriteten av proverna är DNA-prover som har kontrollstatus Laboratorium; därutöver har länsstyrelsen kontrollerat de flesta observationerna.
Kontrollstatus Antal observationer Fotodokumentation 90 Fältkontroll – LST 3 986 Fältkontroll – Rovviltkontakt 8 Fältkontroll – Sameby 2 Fältkontroll – SNO 3 GPS/Radiopejling 14 Inte kontrollerad 3 600 Intervju/brev 131 Laboratorium 18 587 Totalt inkl. DNA-prov 26 421 Totalt exkl. DNA-prov 7 834
Kungsörn
Västerbottens län har som första län börjat registrera observationer i Rovbase från kungsörnsinventeringen ovan odlingsgränsen. Syftet är att i samband med översynen av kungsörnsinventeringen testa Rovbase. Data registreras under arbetsområdet Rovfåglar-Kungsörn och utgår från de olika reviren och deras boplatser (se vidare kapitel 4.5 Rovfågel – Kungsörn).
Fram till den 30 september 2018 fanns 623 svenska observationer registre-rade i Rovbase. Majoriteten har kontrollstatus Fältkontroll – LST (se tabell 9). 127 observationer har bedömningen Dokumenterad, 463 Bedömd som säker, 27 Kan inte bedömas och 6 Osäker. Med användning av samma instruktioner som i inventeringsmetodiken för de stora rovdjuren har 11 observationer givits oriktig bedömning: de har kontrollstatus Intervju/brev men har trots det bedömts som säkra.
Tabell 9. Kontrollstatus för samtliga kungsörnsobservationer till och med 30 september 2018. Länsstyrelsen har kontrollerat de flesta observationerna.
Kontrollstatus Antal observationer Fotodokumentation 27 Fältkontroll – LST 555 Fältkontroll – Rovviltkontakt 2 Fältkontroll – Sameby 1 Inte kontrollerad 2 Intervju/brev 36 Totalt 623
Sammanfattning av rovdjursobservationer samt möjligheter
att komplettera data
• I förhållande till det totala antalet rovdjursobservationer är antalet som är felregistrerade litet.
• Majoriteten av observationerna har kontrollerats av länsstyrelserna (kontrollstatus Fältkontroll – LST), förutom björnobservationer som i huvudsak utgörs av DNA-prover (kontrollstatus Laboratorium). • Det finns observationer om järvföryngringar, trots att det anges noll
ungar. Sannolikt är majoriteten av dem från barmarkskontroller och gäller äldre data då barmarkskontroller registrerades som rovdjurs-observation. Numera registreras de under föryngringslokal järv. • Det finns 54 observationer av järvungar som inte registrerats som
föryngring. Dessa ligger troligen utanför inventeringsperioden.
• Det finns observationer av föryngringar av såväl lodjur som varg som inte är grupperade, vilket kan förklaras av att alla lodjursobservationer tidigare inte behövde grupperas samt att det i varginventeringen inte finns som mål att gruppera alla observationer.
• Mycket information finns i kommentarsfälten, framför allt för äldre observationer.
4.2 Döda rovdjur
Länsstyrelsen registrerar alla djur som fälls i samband med licens- och skyddsjakter och skickar dem till SVA. Dödsorsak och art avgör om hela eller delar av kroppen skickas in. Rovdjur som avlivas av polisen eller hittas döda av andra anledningar än laglig jakt, ska enligt lagstiftningen hanteras av polisen som i sin tur skickar dem till NRM (kungsörn) eller SVA (övriga rovdjursarter).
När ett dött rovdjur registreras i Rovbase anges om möjligt art, döds-orsak, dödsdag, kön, ålder, vikt och jägare/observatör. Om djuret försetts med ett mikrochip ska även det registreras. Under fliken Referens finns också möjlighet att koppla till annan information, till exempel CITES-intyg, Länsstyrelse-ID, Skandobs-ID, SVA-ID och forsknings-ID. Vid registreringen skapas ett Rovbase-ID som alltid börjar med ett M. Samtidigt skapas auto-matiskt posten vävnadsprov, som kopplas till posten med det döda djuret och får ett DNA-ID.
Det finns 7 127 döda rovdjur registrerade i Rovbase till och med 1 december 2018. Vid sökning via rapportverktyget räknas även individer som klassificerats som påskjuten – ej avräknad (79 stycken), vilket innebär att 7 206 poster visas. Dessa 79 påskjutna djur är dock inte bekräftade döda.
Alla data om döda rovdjur, förutom för lodjur, fjällräv och kungsörn, har importerats till Rovbase från Rovdjursforum. De flesta registrerade djuren är döda björnar (se tabell 10), men fortfarande saknas en del döda björnar.
Tabell 10. Döda rovdjur fördelade efter art, registrerade i Rovbase till och med 1 december 2018. Majoriteten är björnar. Siffror i parentes representerar djur klassificerade som påskjuten – ej avräknad och inte konstaterade döda.
Art Antal Björn 5 444 (59) Fjällräv 3 Järv 239 Kungsörn 6 Lodjur 880 (10) Okänd 2 Rödräv 61 Varg 571 (10) Totalt 7 127 (7 206)
Information om döda lodjur mellan 2002 och 2012 saknas från alla län utom Jämtland och Västernorrland. Rödrävar som dödats inom ramen för något åtgärdsprogram för fjällräv registreras i Rovbase i syfte att bättre kunna följa upp åtgärden. Rödrävar som dött av annan orsak registreras inte här.
SVA-ID
När ett dött djur eller prover från ett dött djur, oavsett dödsorsak, inkommer till SVA, tilldelas det ett SVA-ID. Med 7 127 döda djur registrerade i Rovbase borde det finnas lika många SVA-ID men bara 5 328 döda rovdjur har ett sådant. För 1 792 individer, främst björnar men även järvar, fjällrävar, kungs-örnar, lodjur, rödrävar och vargar, saknas SVA-ID (se tabell 11). Närmare 1 000 av de björnar som saknar SVA-ID är fällda under licensjakt.
Det finns några förklarande faktorer till varför ett antal djur saknar SVA-ID: • Cirka 300 björnar har efter 1 december 2018 kompletterats med ett
SVA- ID. Det kan finnas fler som ska kompletteras.
• Det kan finnas dubbletter av registrerade döda björnar, där den ena saknar SVA-ID och en post ska raderas, men det arbetet inte är slutfört än. • Individer som är felaktigt registrerade och inte konstaterat döda (borde
ha varit registrerade som påskjuten – ej avräknad).
• Alla djur som är påskjutna men inte återfunna (registrerade som påskjutna) blir registrerade som döda rovdjur men inkommer aldrig till SVA eftersom de aldrig hittades.
• Djur har registrerats i Rovbase av länsstyrelserna men inte inkommit till SVA. De kan ha lämnats till polisen och blivit liggande i polisens frysboxar en längre tid.
• Rödrävar som fällts i samband med åtgärdsprogram för fjällräv registreras i Rovbase men skickas inte till SVA. De registreras endast i syfte att bok-föras, inte för att de ska obduceras och tilldelas därför inget SVA-ID.
Tabell 11. Olika ID-nummer registrerade per art till och med 1 december 2018. Påskjutna men ej avräknade individer är inte inkluderade här. Många individer saknar SVA-ID och LST-ID. Art Antal
DNA-ID SVA-IDAntal saknar SVA-IDAntal som LST-IDAntal
Björn 5 385 3 818 1 567 1 090 Fjällräv 3 1 2 Järv 239 229 10 12 Kungsörn 6 1 5 Lodjur 870 721 149 103 Okänd 2 2 Rödräv 61 61 Varg 561 556 5 36 Total 7 127 5 328 1 792 1 241
LST-ID
Djur som är fällda i enlighet med länsstyrelsernas beslut om licens- och skyddsjakter kan också tilldelas ett LST-ID. Dessa beslut omfattar närmare 5 000 individer men endast en femtedel av dessa har ett LST-ID kopplade till sig (se tabell 11). Sannolikt beror det på att kunskap om möjligheten att registrera ett LST-ID under fliken Referens har varit bristfällig.
CITES
Det går inte att söka information i rapportverktyget om djur som registrerats med CITES-intyg. På söksidan för döda rovdjur visas 616 poster som har CITES-intyg kopplade till sig. Det finns information om CITES för fler indi-vider, men dessa finns i kommentarsfält eller som bifogade filer (kopior på CITES-intygen) och är inte sökbara på samma sätt som när intyget är kopplat som en referens.
Under ett antal år har Jordbruksverket utfärdat förifyllda CITES-intyg till länsstyrelserna att använda vid licensjakterna på björn. Detta har gjorts för att göra det möjligt att snabbt kunna sälja slaktkroppen innan köttet blir förstört. Precis som vid registrering av LST-ID för döda rovdjur har det troligen saknats kunskap om hur CITES-intyg ska kopplas som en referens. Jordbruksverket har inte heller registrerat intygen.
Skinn- och kraniemikrochip
Skinn från alla djur som fällts vid licensjakt ska märkas med ett mikrochip. I Rovbase finns 4 656 individer fällda vid licensjakt, vilket innebär att det borde finnas minst lika många mikrochip registrerade. Det är dock bara 2 516 individer som har ett mikrochip registrerat vilket är sökbart via rapportverk-tyget. Sannolikt finns många chipnummer noterade i kommentarsfälten.
Kranie-mikrochip går inte att registrera på ett sökbart sätt utan kan endast anges i kommentarsfältet. Kranie-mikrochip kan lämnas till den som björnen tillfaller och ägaren till björnen ansvarar själv för att det monteras inom sex månader.
Ålder
Vid registrering av ett dött djur kan ålder anges. Om djuret besiktas av läns-styrelsen görs en åldersuppskattning vid fältbesiktningen. Vid SVA görs även en åldersuppskattning vid obduktionen, men huvudsakligen görs åldersbe-dömning genom tandanalyser. Det tar närmare sex månader för tandanaly-serna att bli färdiga vilket innebär att de preliminära åldersuppskattningarna är viktiga. Tandanalyserna ger ett bra facit för de uppskattningar som gjorts, såväl i fält som vid obduktion.
Ålder registreras under fliken Död Individ. För närvarande framgår det inte vem som har registrerat åldern och vilken metod som bedömningen baserats på. Det bör finnas en given plats för alla olika åldersbedömningar i Rovbase där det tydligt framgår vilken metod som använts. Det bör också finnas olika behörighetsområden för olika typer av åldersbedömning.
Till exempel bör endast SVA ha behörighet att registrera åldersbedöm-ningar från tandsnitt och obduktion.
Dödsorsak
Vid registrering av ett dött djur är det obligatoriskt att ange dödsorsak. För närvarande finns 23 olika dödsorsaker att välja på och de många alternativen kan göra det svårt för besiktningsmännen att registrera enhetligt. För regist-rering av djur fällda vid licens- och skyddsjakter kan till exempel följande alternativ användas: • selektiv jakt • jakt – fällfångst • jakt – hagel • jakt – kula • påskjuten – avräknad • påskjuten – ej avräknad • licensjakt • skyddsjakt
Kategorin Annan dödsorsak har ofta använts istället för Osäker dödsorsak. Det finns också djur som registrerats som Annan dödsorsak, men som enligt kommentarsfältet fällts med stöd av jaktförordningen (JF) 40 c §, i nöd, eller som har dött i trafiken. De flesta djur som angetts ha annan dödsorsak skulle kunna få en tydligare dödsorsak.
För att underlätta registreringen av dödsorsak bör antalet alternativ mins-kas (se tabell 12). Kategorin Annan bör också ändra namn till Annan känd för att på så sätt förtydliga att det är en kategori där det finns en trolig döds-orsak. Detta skulle öka sannolikheten att djur med okänd dödsorsak faktiskt registreras som just Okänd.
Listan på dödsorsaker består idag av tre typer av information: • rättslig grund (exempelvis skyddsjakt på Polismyndighetens
initiativ, licensjakt) • metod (fälla, kula, hagel)
• utfall (påskjuten avräknad, påskjuten ej avräknad)
Vid registrering av djur som dött av mänsklig påverkan bör ovanstående information helst anges, alltså på vilken rättslig grund djuret har dödats, vilken metod som använts och vad utfallet blev.
Tabell 12. Dödsorsak för de 7 206 döda rovdjuren registrerade i Rovbase till och med 1 december 2018. Observera att även 79 påskjutna men inte avräknade djur finns med i tabellen.
Dödsorsak Antal registrerade djur Alternativ dödsorsak
Nöd 100
Särskilda tillfällen 62 Oftast JF 40 c § – välj Polis… Skyddsjakt på initiativ av
polismyndigheten 30 Oftast JF 40 c § eller 9 §
Skyddsjakt 831
Licensjakt 4 656
Selektiv jakt 3 Licensjakt
Skyddsjakt enskilds initiativ 120
Annan 176 Annan känd, eller Okänd
Dödat av annat djur 88 Forskningsrelaterad död 27
Illegal jakt 62
Jakt – fällfångst 28 Licensjakt eller Skyddsjakt Jakt – hagel 17 Licensjakt eller Skyddsjakt Jakt – kula 50 Licensjakt eller Skyddsjakt Jakt – ospecificerad 20
Okänd 127
Olyckshändelse 6 Annan
Påskjuten – avräknad 83 Licensjakt eller skyddsjakt Påskjuten – ej avräknad 79
Rödrävskontroll i
fjällrävsområde 61
Sjukdom 78 Ofta JF 40 c §, välj Polis…
Trafikdödat – bil 321
Tågdödat 169
Ingen dödsorsak angiven 12 Annan eller Okänd
Bedömning och kontrollstatus
Vid registrering av dött rovdjur ska en bedömning (Dokumenterad eller Bedömd som säker) göras men det är oklart vad det är som ska bedömas och när de olika bedömningsklasserna ska användas. Bedömd som säker har använts för 562 individer varav majoriteten, 412 individer, är djur fällda vid licensjakter, medan 21 djur är markerade som påskjutna men inte avräknade.
Vid varje registrering ska även kontrollstatus anges, det vill säga vilken typ av dokumentation registreringen bygger på. I tabell 13 anges hur många observationer som finns registrerade för respektive kontrollstatus. Majoriteten har status Fältkontroll – LST, Laboratorium eller Fältkontroll – Rovviltkontakt.
Ett antal djur har kontrollstatus Fotodokumentation, Fältkontroll – Sameby, Fältkontroll – SNO, Inte kontrollerad, Intervju/brev eller ingen status (Tom). Majoriteten av de 21 fotodokumenterade djuren är fällda vid licensjakt (13) eller skyddsjakt (4) och borde därför ha kontrollstatus Fältkontroll – LST eller Laboratorium. Totalt anges 47 djur vara Inte kon-trollerade, varav majoriteten utförs av djur som registrerats som Påskjuten – avräknad. Detta är sannolikt djur som inte hittats efter en påskjutning men som bedömts vara dödligt sårade och därför har avräknats från en kvot. Det framgår inte varför vissa djur har kontrollstatus Intervju/brev.
Sammanlagt 2 265 individer har kontrollstatus Laboratorium. Denna status används främst för djur som dött på annat sätt än vid licens- och skyddsjakter, och som registrerats i Rovbase av SVA. Trots det har 530 av dessa djur dött vid licensjakt och 36 vid skyddsjakt. En förklaring till detta är att kontrollstatus kan ha ändrats när SVA lagt till uppgifter om det döda djuret, exempelvis ålder, som beräknats utifrån tandanalyser.
Ett dött djur som registreras i Rovbase måste alltid på något sätt behandlas av länsstyrelse, rovviltkontakt, SNO eller SVA. Statusklasserna Fotodokumentation och Intervju/brev borde därför vara överflödiga och endast öka risken för felregistrering.
Tabell 13. Kontrollstatus för de 7 206 döda rovdjur som registrerats i Rovbase till och med den 1 december 2018.
Kontrollstatus Antal observationer Fotodokumentation 21 Fältkontroll – LST 3 651 Fältkontroll – Rovviltkontakt 1 192 Fältkontroll – Sameby 7 Fältkontroll – SNO 2 Inte kontrollerad 47 Intervju/brev 18 Laboratorium 2 265 Tom 3 Totalt 7 206
Individer
Av alla registrerade döda djur har 2 547 individer en individbeteckning (se tabell 14). Individkunskap kan vara viktig, främst för björnar, järvar och vargar, men långt ifrån alla djur har fått individbeteckningar.
Det finns ett antal förklaringar till detta;
• Ett större antal prover, framför allt från björn, har tidigare haft som huvudsyfte att kunna följa levande individer över tid. Det pågår dock ett arbete med att lägga in fler individregistrerade björnar i Rovbase, vilket kommer att bli klart inom kort.
• Ett fåtal vävnadsprover (17 björnprover, 2 järvprover och 6 vargprover) har inte gett resultat vid analyserna och djuren var i mycket dåligt skick när de inkom till SVA.
• För unga djur (under 1 år) av främst björn och järv är individkännedom inte relevant och dessa brukar därför inte individanalyseras.
• När det finns en pågående brottsutredning och genetiska data såsom individbeteckning ännu inte är registrerade i Rovbase.
• DNA-analyser pågår.
Tabell 14. Antal döda djur som individbestämts till och med den 1 december 2018 och fått ett Individ-ID. Fjällräv, kungsörn, lodjur, rödräv och okänd art individbestäms inte.
Art Antal
DNA-ID Individ-IDAntal
Björn 5 385 1 807 Fjällräv 3 Järv 239 207 Kungsörn 6 Lodjur 870 3 Okänd 2 Varg 561 530 Rödräv 61 Totalt 7 127 2 547
Sammanfattning av data för döda rovdjur och möjligheter
till komplettering
• Totalt saknar 1 792 individer SVA-ID. Det pågår en utredning av döda björnar, och data med tillhörande SVA-ID ska importeras till Rovbase för att individbeteckning så långt möjligt ska kunna göras.
• Ett stort antal referenser saknas, exempelvis CITES-intyg, Länsstyrelse-ID och diarienummer från länsstyrelserna. Mycket information finns dock att hitta i kommentarsfälten, då referenser inte är obligatoriska uppgifter att registrera. Jordbruksverket skulle kunna komplettera med CITES-intyg men det är ett omfattande jobb. Även Länsstyrelse-ID och läns-styrelsernas diarienummer skulle kunna kompletteras.
• Vid sökning av döda rovdjur via rapportverktyget kommer även djur som registrerats som Påskjuten – ej avräknad med. Dessa är inte konstaterat döda djur och måste räknas bort vid analyser av döda djur, vilket behöver tydliggöras i Rovbase.
• Åldersbedömningen är otydlig då det inte framgår hur den görs och av vem. Ålder kan bedömas från fältbesiktning (uppskattning), obduktion (unge eller vuxen), tandanalys eller märkning. Det går bara att ange en ålder. • Många björnar har inte individbestämts eller har inget individ-ID inlagt
i Rovbase. Majoriteten av dessa saknar individbeteckning för att det tidi-gare inte funnits som krav eller ambition att alla skulle individbestämmas och proverna kanske inte ens har analyserats. Möjligheten finns att analy-sera fler på individnivå.
• Det finns möjligheter att förbättra kvaliteten på redan registrerade döda djurs angivna dödsorsaker, men detta skulle fordra omfattande arbete. I framtiden bör kategorierna användas mera konsekvent och enhetligt.
4.3 Individ
Det fanns 17 175 olika individer registrerade i Rovbase till och med den 1 december 2018 (se tabell 15).
4 261 individer, 2 299 fjällrävar och 1 962 vargar, har ett födelserevir kopplat till sig.
Tabell 15. Antal individer som fanns registrerade i Rovbase den 30 september 2018. Art Antal Individ-ID
Björn 6 593 Fjällräv 3 170 Järv 4 078 Kungsörn 102 Lodjur 602 Mårdhund 535 Varg 2 095 Totalt 17 175
4.4 Revir
Funktionen Revir används i Rovbase som en samlande term för områden som djuren använder under ynglingssäsongen. För fjällräv motsvarar det lya, för järv föryngringslokal och för varg den unika parkombination (hona + hane) som är en individs föräldrar.
Det finns 7 439 revir registrerade i Rovbase, där de flesta är rovfågel-revir (se tabell 16). För varje rovfågel-revir finns kopplade element, som exempelvis rovdjursobservationer och DNA-prover insamlade i reviret. Detta är dock inget som ses i rapportverktyget utan endast när man söker ett enskilt revir
från söksidan. Majoriteten av reviren är registrerade i Norge. I Sverige finns endast revir registrerade för fjällräv, järv, varg och kungsörn.
Tabell 16. Antal revir som fanns registrerade i Rovbase den 1 december 2018. Majoriteten av reviren är rovfågelrevir och fjällrävsrevir.
Art/grupp Antal revir Varav registrerade i Sverige Kungsörn (A) 1 484 59 Rovfågel (B) 2 250 Fjällräv (F) 1 446 486 Havsörn (H) 1 405 Järv (J) 672 361 Berguv (O) 11 Varg (U) 171 143 Totalt 7 439 1 049
Revir brukar normalt sett inte registreras under funktionen Revir, utan detta görs främst i samband med registrering i funktionerna Föryngringslokal järv, Fjällräv eller Rovfågel.
4.5 Rovfågel – Kungsörn
För närvarande används funktionen Rovfågel – Kungsörn i liten utsträckning i Sverige. Som hittills enda län, har Västerbotten börjat registrera kungsörns-data i större omfattning. Data från inventeringen i områden ovan odlings-gränsen registreras och totalt finns 250 poster i Västerbotten och en post i Norrbotten. I Västerbotten finns 57 revir och 72 boplatser registrerade och i Norrbotten ett revir och en boplats.
Som en del av översynen av kungsörnsinventeringen genomförde Sverige under 2018 ett försök med intensivövervakning. I ett pilottest registrerades alla data från Västerbotten i Rovbase. Eftersom Sverige och Norge fortfarande har olika terminologi för status i ett kungsörnsrevir, gjordes en ungefärlig översättning mellan de olika statustyperna (se tabell 17). I tabellen visas också antalet registrerade boplatser för respektive statusklassning.
Om Rovbase behöver anpassas till en ny framtida metodik kommer det att ske i form av en delaktivitet inom översynen.
Tabell 17. Översättning mellan de olika statustyperna i Rovbase och de som användes i den svenska metodiken. Det finns totalt 251 poster för boplatser registrerade, framförallt i Västerbottens län. I tabellen visas antal för respektive status.
Status i Rovbase Enligt svenska metodiken Antal Vellykked heckning Lyckad häckning, ungar >50 dag 37 Hekkeforsøk påvist Häckning misslyckad eller ungar <50 dag 8 Hekkeforsøk ikke påvist Besatt, komplett inventering, ingen häckning 91 Ingen hekking Inte besatt, komplett inventering 4 Usikker hekking Inte besatt, inte komplett inventering 111
Fyra boplatser saknar uppgift om typ av bo, det vill säga om boet är i ett träd eller på en klippa. Uppgifter om boplatsernas exponering är endast angivna i ett fåtal fall, liksom i vilken typ av habitat de finns (kalfjäll, björkskog, barr-skog, kust, skärgård, annat).
Möjligheter/behov att komplettera data
• Det finns stora möjligheter att komplettera med svenska kungsörnsdata om alla berörda parter så önskar.
4.6 Föryngringslokal järv
För närvarande finns data från samtliga konstaterade föryngringar från 2003 och framåt lagrade i Rovbase. Statusen på dessa är antingen Dokumenterad eller Bedömd som säker. Från 2013 har alla undersökta föryngringslokaler fått en bedömning i Rovbase med avseende på föryngring, oavsett om en sådan konstaterats eller ej (se nedan).
Efter avslutad inventeringssäsong 2018, fanns 361 registrerade föryng-ringslokaler i Sverige och 2 374 årliga bedömningar av huruvida föryngring skett eller inte. Bedömningar ges i en årlig post per föryngringslokal, en så kallad årspost.
Antalet årsposter per år motsvarar inte antalet kända föryngringslokaler, eftersom dessa inte alltid besöks varje år. I instruktionerna för järvinvente-ringen anges att alla kända föryngringslokaler, som haft föryngring någon gång under de senaste tio åren, ska besökas (prioriterade) under inventerings-säsongen. Övriga har lägre prioritet och ska endast besökas i mån av tid. Inför varje inventeringsperiod skapas endast nya årsposter för de prioriterade lokalerna. Ibland har lågprioriterade lokaler ändå tilldelats en årspost, vilket kan bero på att det gjorts besök i området och att länsstyrelsen vill ha dem registrerade.
Det finns även vissa data från järvinventeringar före 2003, som importe-rats från Rovdjursforum till Rovbase, men materialet är inte komplett. Det finns också äldre data hos länsstyrelserna i renskötsellänen och likaså har det svenska järvprojektet kunskap om äldre lokaler, framför allt i Norrbotten.
Om en föryngringslokal är att betrakta som tidigare känd, oavsett hur länge sedan en föryngring konstaterades, är det enligt inventeringsmetodiken viktigt att den registreras i Rovbase. Detta påverkar antalet besök som ska göras för att kunna konstatera föryngring om inte ungar observerats. I tabell 18 visas samtliga årsposter som finns registrerade i Rovbase.
Tabell 18. Antalet registrerade årsposter per år och fördelningen mellan län. Det finns flest regist-rerade lokaler i Norrbotten. En årspost innehåller en bedömning av föryngring per föryngringslokal ett givet år. BD: Norrbottens län, AC: Västerbottens län, Z: Jämtlands län, Y: Västernorrlands län, W: Dalarnas län, X: Gävleborgs län och S: Värmlands län.
År Antal registrerade årsposter BD AC Z Y W X S 1998 1 1 1999 2 1 1 2000 2 2 2001 3 3 2002 4 4 2003 41 37 4 2004 55 41 1 11 2 2005 61 46 2 10 3 2006 51 36 1 13 1 2007 70 45 2 21 2 2008 92 60 3 27 1 3 2009 77 51 1 25 2010 98 63 4 26 1 4 2011 100 66 30 4 2012 111 71 5 32 3 2013 152 55 27 64 1 5 2014 240 95 67 71 1 6 2015 274 112 75 77 2 7 1 2016 284 114 76 81 4 7 1 1 2017 317 141 69 88 6 10 1 2 2018 339 139 73 102 7 13 3 2 Totalt 2 374 1 173 406 693 23 67 7 5
Status i en föryngringslokal
Sedan 2013 ska alla föryngringslokaler få en status efter avslutad inventering: Dokumenterad, Bedömd som säker, Osäker, Ingen föryngring eller Kan inte bedömas. För närvarande har de flesta av årsposterna status som bekräftar föryngring. Det beror på att de data som importerades från Rovdjursforum i huvudsak innehåller årsposter med status Dokumenterad och Bedömd som säker. Några få äldre årsposter från Norrbotten har status Ingen föryngring (se tabell 19).
Det är inte möjligt att rekonstruera status på övriga lokaler eftersom det är svårt att utifrån tillgängliga rovdjursobservationer särskilja när det ska vara Osäker, Ingen föryngring eller Kan inte bedömas.
Tabell 19. Status för alla årsposter i Rovbase till och med 2018. Status 1996–2012 2013–2018 Totalt
Dokumenterad 509 384 893
Bedömd som säker 226 179 405
Osäker - 142 142
Ingen föryngring 31 878 909
Av 893 dokumenterade föryngringar har endast 450 godkända kriterier angivna: ungar eller spår av ungar har setts, ungar har hörts eller rester från döda ungar har hittats. I många fall har flera kriterier registrerats.
Sett ungar 475
Sett spår av ungar 283
Hört ungar 65
Rester från döda ungar 9
För övriga 443 dokumenterade föryngringar framgår inte på samma tydliga sätt varför föryngringen bedömts som just Dokumenterad (se tabell 20). För att få svar måste antingen relevant rovdjursobservation, kommentarer från besök eller kommentarer i statusfliken aktivt sökas upp. Spårbarheten skulle kunna förbättras mycket om observationer som kopplats till en föryngring antingen registreras som ett besök eller i alla fall omnämns i kommentarsfältet.
Sedan 2013 finns 11 dokumenterade föryngringslokaler där besök inte registrerats, men där det finns kopplade rovdjursobservationer som innehåller dokumentationsunderlaget.
Tabell 20. Det finns 443 dokumenterade föryngringar där det inte tydligt framgår varför de är klassificerade som Dokumenterad.
År Antal årsposter med status Dokumenterad som saknar sökbar* motivering
2002 1 2003 17 2004 23 2005 42 2006 28 2007 41 2008 47 2009 37 2010 56 2011 54 2012 56 2013 6 2014 10 2015 11 2016 5 2017 5 2018 4 Totalt 443
*I rapportverktyget (synobservation av unge, ljud av unge, rester av död unge
Status Osäker och Kan inte bedömas togs i bruk i samband med den nya inventeringsmetodiken 2013. Sannolikt finns en viss tveksamhet om hur status Osäker, Ingen föryngring och Kan inte bedömas ska tolkas, trots att det står i instruktionerna när de ska användas. Till exempel ska Kan inte
