Linköpings universitet HT 2012
Studiehandledning
Socialt arbete som profession och vetenskap 15 hp
Social Work as Profession and Science, 15 ECTS Credits
745G49
Kursansvarig och examinator: Susanne Severinsson
susanne.severinsson@liu.se
Socialt arbete som profession och vetenskap 15hp, 745G49
Innehåll och mål
Vi hoppas att den här studiehandledningen ska hjälpa dig att orientera dig genom kursen. Jag som är ansvarig för kursen heter Susanne Severinsson. Jag är också examinator. Till min hjälp har jag ytterligare fyra lärare som kommer att leda varsin seminariegrupp. På kursen kommer också ett antal föreläsare att medverka, alla experter i sitt område. Denna första kurs kommer att förbereda dig inför din kommande profession och vi hoppas inspirera till reflektion och erbjuda förutsättningar för lärande. Tillsammans med dig hoppas vi att kursen blir en värdefull och intressant introduktion till din utbildning där du ska tillvarata kunskaper och färdigheter i socialt arbete på individ, grupp och samhällsnivå i teori och praktik.
När vi lärare på utbildningen planerat kursen med beteckningen 745G49 har vi strävat efter att ge en så bra och tydlig inledning på socionomutbildningen och socialt arbete. Kursen utgör både en förberedelse inför ett yrke, en profession och en första bekantskap med forskningsfältet socialt arbete - en vetenskap. I kursplanen som styr vad denna kurs ska innehålla står:
”Kursens innehåll
I kursen ingår samverkan med verksamhetsföreträdare och brukarorganisationer vilket ger studeranden möjlighet att skaffa sig en översiktlig bild av verksamhetsfältet och socialarbetarens roll och funktion i socialt arbete. Professionsetik, bemötande och mänskliga rättigheter är centralt. I denna kurs introduceras även den professionella personliga utvecklingen, PPU i form av reflektionsgrupper. I övningar och uppgifter tränas kommunikation och samspel i grupp. Grundläggande kunskaper i vetenskapligt förhållningssätt, kritiskt tänkande och akademiskt skrivande introduceras. Kursen ger en introduktion till socialt arbete som profession och som vetenskapligt ämne. Det sociala arbetets framväxt och dess idéhistoriska utveckling nationellt och internationellt studeras liksom övergripande forskningsområden inom socialt arbete. Centrala begrepp och teorier i socialt arbete introduceras. Vidare studeras hur sociala problem kan förstås på individ-, grupp- och samhällsnivå med fokus på mångfaldsfrågor. Kursen ger en introduktion till socialt arbete med och för barn, ungdomar, familjer, äldre, personer med funktionsnedsättning, i fattigdom, i missbruk, i kriminalitet eller på annat sätt i socialt utsatta situationer.”
”Mål
Efter avslutad kurs skall den studerande kunna
- redogöra för centrala begrepp, teorier och perspektiv inom socialt arbete som verksamhet, vetenskapligt ämne och forskningsområde
- beskriva och förstå professions- och verksamhetsutvecklingens historia i socialt arbete nationellt och internationellt
- redogöra för mänskliga rättigheter i relation till socialt arbete
- visa förmåga att identifiera den problematik som berör socialt utsatta individer och grupper ur ett mångfaldsperspektiv
- visa insikt om övergripande mål med insatser i socialt arbete utifrån ett brukar-, organisations- och samhällsperspektiv
- visa grundläggande förmåga till vetenskapligt förhållningssätt, kritiskt tänkande och akademiskt skrivande.
- visa insikt om och förståelse för ett professionsetiskt förhållningssätt - reflektera över socialarbetarrollen i relation till professionell utveckling - visa insikt om betydelsen av kommunikation och samspel i grupp.”
Examination
Examinationen av kursen grundar sig på ett flertal olika uppgifter samt en avslutande hemtentamen. Uppgifterna beskrivs under särskilda rubriker senare i texten. Uppgifterna examineras alltid individuellt även om redovisningarna sker tillsammans med arbetsgruppen.
Examinationerna är bedömningstillfällen i syfte att kontrollera att du tillägnat dig de kunskaper som målen anger, men examinationerna ses också som lärtillfällen. Syftet med dessa är att du som studerande, ibland tillsammans med arbetsgruppen, ska ha möjlighet att både redogöra för hur du själv arbetat med uppgifterna och också lyssna och reflektera kring hur andra redogör för det sociala arbetets mångsidighet och vilka olika perspektiv som valts.
Utvärdering
Utvärdering är i alla sammanhang viktig och inom universitetet har vi en skyldighet att utvärdera och utveckla vårt arbete i förhållande till utbildningsplan, kursplaner och examinationsrätt. Utvärdering är också en vital del i socionomprofessionen, där all verksamhet bör följas upp och revideras utifrån utvärdering. Kontakta oss gärna för att delge era synpunkter under kursens gång och vi återkommer naturligtvis i slutet av kursen med utvärderingsfrågor i Linköpings universitets utvärderingssystem, KURT.
Glöm inte att ta med denna studiehandledning till introduktionen av kursen!
Tider mm.
Studiehandledningen är upplagd så att du kan använda den parallellt med ditt schema.
Glöm inte läsa elektroniskt schema (time edit) kontinuerligt eftersom det kan förekomma ändringar under kursens gång. Där finns alla lokalangivelser. Time edit hittar du via LIU:s hemsida www.liu.se på kursens beteckning 745G49. Det schema du fått inledningsvis är preliminärt även om större ändringar försöker undvikas.
Studierna är på heltid varvid du förväntas ha möjlighet att hantera även sena ändringar av schemat samt eventuella lokaländringar.
Kursen introduceras tisdag v. 35 och avslutas v. 44.
Arbetsgrupper, seminariegrupper och lärare
Kursen läses av ca 100 studerande som delats upp i 15 arbetsgrupper. Dessa 15 arbetsgrupper bildar 5 seminariegrupper med 3 arbetsgrupper i varje enligt nedan. Vi fem lärare ansvarar för varsin seminariegrupp, dvs tre arbetsgrupper var.
a, b och c Susanne Severinsson susanne.severinsson@liu.se d, e och f Ingrid Söderlind ingrid.soderlind@liu.se
g, h och i Jonas Lindbäck jonas.lindback@liu.se j, k och l Elin Nilsson elin.nilsson@liu.se
m, n och o Karin Fried karin.fried@liu.se
Lärarnas uppgift är att vara resurspersoner och ett stöd i själva arbetsprocessen, d.v.s. att underlätta lärandet, samarbetet och stimulera ett konstruktivt arbete i förhållande till kursens mål. Läraren ska också leda seminarier och själv vid behov vara aktiv i syfte att lyfta och/eller tydliggöra seminariets mål och syften. Det förekommer också studentledda seminarier.
Kursansvarig finns som regel tillgänglig vid varje schemalagt grupptillfälle. Gruppens lärare och kursansvarig kontaktas via It´s learning meddelande. Lärares uppgift är också att bedöma att målen har uppnåtts genom examination.
Du är alltid välkommen med frågor och tankar om kursen och dina egna studier. Mitt tel 011- 36 45 40 men jag nås säkrast per mail susanne.severinsson@liu.se Mailen läser jag kontinuerligt, men inte alltid omedelbart. Jag sitter i rum 4215 på våning 4 i huset som kallas för Spetsen (Kungsgatan 38).
Arbetssätt
It´s learning- en utbildningsplattform
Vi kommer att kommunicera med dig via en databaserad utbildningsplattform - It´s learning.
It´s learning fungerar ungefär som ett avancerat mailprogram där du kan kommunicera med mig, övriga lärare och med andra studerande på kursen. Du kan också hitta olika kursdokument där och en del kortare texter, som t ex de historiska texter som ni ska läsa i början av kursen. Så småningom ska du själv lägga ut texter där som ni skrivit i den arbetsgrupp som du kommer att tillhöra.
Arbetsgruppen
Arbetsgruppen är navet i kursen. I arbetsgruppen sker lärandet genom att ni tillsammans bearbetar och reflekterar över föreläsningar, litteratur och gemensamma uppgifter.
Diskussionen ni haft i gruppen dokumenteras i ett protokoll som läggs ut under er grupp på It´s learning där gruppen senare får återkoppling från respektive seminarielärare.
Arbetsgruppen är tänkt som en resurs för er som enskilda studerande under hela kursen, något som kräver att alla bidrar efter förmåga i gruppens arbete. Arbetsgruppen är ett viktigt instrument för att uppnå kursens mål. Det är i dialog med andra, som man har möjlighet att få syn på sina värderingar liksom på kunskap och okunskap och därmed fördjupa egen kompetens. Arbetet i arbetsgruppen är både viktigt för att ge diskussioner kring attityder, värderingar och kunskap en dynamisk prägel och för att så många perspektiv som möjligt ska synliggöras.
Det är av stor vikt för lärande- och grupprocessen att ni regelbundet utvärderar ert eget och gruppens arbete i slutet av några av era arbetstillfällen eller vid de reflektionspass som sker regelbundet i arbetsgruppen.
Färdighetsträning
Att erbjuda studerande möjlighet till en personlig och professionell utveckling (PPU) ingår i socionomprogrammens uppdrag från Högskoleverket. En del i PPU är de olika typer av färdighetsträningar som sker i kurserna. Syftet med färdighetsträningar är att på olika sätt träna och öva på olika färdigheter som krävs för professionen som t ex rollspel och kommunikationsövningar. Färdighetsträningar bör innehålla en personlighetsutvecklande aspekt där studenten får möjlighet att reflektera över hur nyvunnen kunskap kan komma att påverka mötet med andra. Du förväntas lära dig mer om hur du fungerar tillsammans med andra. Vilka värderingar har du och hur stämmer de överens med andras uppfattningar? Att våga ta kontakt med andra och att kunna ta och ge feed-back samt att kommunicera via jag-
budskap är några av de delar som ingår i en så kallad relationskompetens, vilken är en av de specifika kompetenser som socionomprogrammet vill medverka till att du vidareutvecklar.
Färdighetsträningarnas innehåll är i flera fall reflektions- och samtalsträning med progression över terminerna. Efter att du gått termin 1 anger lärandemålen för PPU att ska du kunna visa insikt om och förståelse för ett professionsetiskt förhållningssätt, reflektera över
socialarbetarrollen i relation till professionell utveckling samt visa insikt om betydelsen av kommunikation och samspel i grupp (mer information finns i informationen om PPU på It´s learning).
Reflektionspass
En annan del i momenten för PPU (personlig och professionell utveckling) är de obligatoriska reflektionspassen där ni i arbetsgruppen förväntas reflektera kring egen personlig professionell utveckling samt gruppens klimat och arbetssätt. Under det första året leds reflektionspassen av en eller två studerande från termin fem och sex i socionomprogrammet under handledning av lärare. Det kan under den första kursen handla om att kunna strukturera arbetet och hitta former för samarbete i arbetsgruppen och få syn på roller i gruppen men det kan också handla om de frågeställningar som uppkommer utifrån kursernas innehåll (se mer information i speciell information om reflektionspassen som finns på It´s learning).
Seminarium
Seminarium avslutar ofta ett avsnitt i kursen där studerande får tillfälle att bearbeta och redovisa det aktuella kursinnehållet under seminarietillfället. Seminariet är ett
examinationstillfälle, men också ett lärtillfälle där alla förväntas delta i en aktiv diskussion om kursinnehållet och de frågor som lyfts. Seminarium sker i arbetsgruppen eller tillsammans med andra arbetsgrupper. Samtliga seminarier är obligatoriska och vid frånvaro sker ett uppföljningstillfälle i kursens slutskede utifrån ett skriftligt underlag.
Föreläsningar
Föreläsningarna introducerar eller fördjupar olika delar i kursen. I arbetsgrupperna efteråt diskuterar ni både föreläsningarna och litteraturen för veckan. T ex vad handlar det om, vad är det viktigaste, vilka funderingar väcker innehållet hos er?
Kurslitteratur
Lista över kurslitteratur fastställs av ansvarig institution/motsvarande. Se litteratur under egen rubrik.
Övrigt
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen
överensstämmer med kursplanen. Det finns en strävan att bedriva kursen på ett sådant sätt att både äldre och yngre, mäns och kvinnors samt etnicitet får betydelse när erfarenheter och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Planering vecka för vecka
Vi ser fram emot att arbeta tillsammans med dig och hoppas att kursen kommer att inspirera till studier, diskussioner, reflektioner och lärande. Här nedan kommer en beskrivning över ditt och arbetsgruppens arbete vecka för vecka. Läsanvisningarna fungerar bäst om man hunnit läsa merparten innan eller i alla fall till början av varje vecka med tanke på diskussionstillfällena. Sedan följer en beskrivning över uppgifter och examinationer. Tänk på att detta är din första kurs och att det tar en tid att komma in i allt, så ha tålamod både med er
själva, med era kurskamrater och med oss. Snart är ni inne i allt. För frågor om stort och smått kan ni ha stor nytta av era reflektionspass då ni möter erfarna ”äldre” studerande som ledare, så passa på att fråga om allt mellan himmel och jord.
Vecka 35
Obligatorisk litteratur: De historiska texterna i kompendiet (finns på ITS) samt kapitel 1, 2 och 3 i boken ”Perspektiv på sociala problem”. (Läsanvisningarna fungerar bäst om man har läst
litteraturen inför respektive veckas början)
Den första veckan introduceras kursen och de olika uppgifter du kommer ha under kursens gång. Dra ut studiehandledningen och ta med den på introduktionen.
Föreläsning av Docent Ingrid Söderlind berättar om socialt arbete ur ett historiskt perspektiv och du möter en av de också historiskt centrala teoribildningarna i socialt arbete – symbolisk interaktionism i en föreläsning av FD Susanne Severinsson. Ni får också träffa socionomprogrammets kontaktbibliotekarie Anna Pettersson som går igenom hur ni kan använda universitetsbiblioteket.
Ni får under veckan bekanta er med varandra och träffas i arbetsgruppen första gången. Som en första färdighetsträning vill vi att ni intervjuar varandra två och två om vilka ni är, er bakgrund och vilka förväntningar ni har på utbildningen och på yrket. Först intervjuas den ena och sedan den andra, ca 20 min var. Detta första samtal/intervju behandlar utbildningsval och att som ”klient” beskriva delar av din egen bakgrund. När ni intervjuat varandra återvänder ni till arbetsgruppen efter ca 40 min. Som ”socialarbetare” gör du i arbetsgruppen en
presentation av den du intervjuat för att alla ska lära känna varandra mera, ca 45 min. Du tränar därigenom på att kunna lyssna och ta andras perspektiv samt bekräfta och återspegla vad de förmedlat.
Du ska sedan enskilt skriva ner dina funderingar/tankar/förväntningar på utbildningen och på socionomyrket på ett papper som läggs i ett kuvert som du skriver namnet på. Kuvertet samlas in av en i varje grupp och lämnar dem i programmets postlåda på Spetsen vån 4.
I arbetsgruppen diskuteras denna vecka (som under alla veckor) litteraturen och föreläsningar.
Börja med att gå igenom vad ni förstått och inte, och hjälp varandra att få ut så mycket som möjligt av det ni läst. Syntetisera dvs diskutera vad det är författarna vill säga? Vad handlar det om? Vad är huvudpoängen? Vem är personen som har skrivit texten? Lägg ut ett protokoll över era diskussioner på It´s learning under er grupps ”flik” om vilka som närvarat och vad ni kommit fram till, så får ni kort feedback av lärare. Förbered också litteraturseminariet om de historiska texterna i kompendiet som ni ska ha nästa vecka.
Bestäm tider att ses i arbetsgruppen för att planera för gruppuppgift 1 om ni behöver mer tid.
Vecka 36
Obligatorisk litteratur: kapitel 1, 8 och 14, 15, 16, 17 i ”Socialt arbete - en grundbok”
Professor Margareta Hydén presenterar (och problematiserar) i en föreläsning vad socialt arbete är. I veckan ägnar ni er sedan åt att lära er hur man söker litteratur och artiklar i Campus biblioteket. En av de senare uppgifterna på kursen ska du använda en engelskspråkig
artikel (om genus, klass eller etnicitetsfrågor i socialt arbete) som du själv sökt reda på, så det är viktigt att lära sig bibliotekssökning redan nu.
Litteraturseminarium om historiska texter. Den första gången vi ses tillsammans för att diskutera litteratur gör vi det i den lilla arbetsgruppen och då är det de historiska texterna i kompendiet som ska bearbetas. (Senare seminarier sker med tre arbetsgrupper tillsammans) Ställ frågor till texterna; Vem har skrivit texterna? Vad ville han eller hon säga? Vad beskrivs som sociala problem i de olika tidsepokerna? Vad var lösningen som den presenteras i texterna? På litteraturseminariet bearbetar vi texterna, dvs ni analyserar och diskuterar dem utifrån de frågor som ni förberett.
Krav för att bli godkänd på litteraturseminariet.
*Presentera och diskutera den litteratur du läst.
*Varje student tar med sig egna anteckningar utifrån frågorna som förberetts som underlag för diskussionen.
*Konstruktivt aktivt deltagande i seminariets diskussioner..
Att delta konstruktivt betyder att du är väl förberedd genom inläsning av seminarietexterna och att du därigenom kan medverka konstruktivt i gruppens lärande genom relevanta inlägg, frågor och diskussion. Ett konstruktivt deltagande innebär också att du lyssnar till övriga deltagare. Det behöver inte innebära att du innan seminariet förstått allt man mött i litteraturen, men att du under seminariets gång är intresserad av att diskutera och försöka förstå det man läst. Seminariet ska ju utöver en kontroll att du tillgodogjort dig texterna, också vara ett lärtillfälle.
Vecka 37
Obligatorisk litteratur: kapitel 4, 5 och 7 i ”Socialt arbete - en grundbok” samt kap 1-2 och 8 i ”Forskningsmetodik för socialvetare”
Den tredje veckan fortsätter ni med fältstudieuppgiften som introducerades vid kursstart.
Fundera på vilka olika sätt ni kan samla material och hur ni kan få veta något om ett område.
(observationer, intervjuer, statistik, hemsidor, mm) och hur ni kan dela upp arbetet.
Denna vecka erbjuds ni först föreläsningar av docent Ingrid Söderlind sam FD Päivi Turunen som ger olika perspektiv på sociala problem som en hjälp i er fältstudie och ni får också exempel på forskningsområden i socialt arbete av dem. Senare under veckan handlar det om missbruk där ni träffar professor Jan Blomqvist från Stockholms universitet och FD Arne Kristiansen från Lunds universitet. En av dagarna sker föreläsningarna tillsammans med socialarbetare från Norrköpings kommun.
FD Gunilla på Petersson går igenom hur man skriver en vetenskaplig rapport och hur man refererar litteratur/källor korrekt.
Arbetsgruppen träffas och diskuterar litteratur och föreläsningar och ska lägga ut ett protokoll på It´s learning ”under” fliken för er grupp.
Vecka 38
Obligatorisk litteratur: Kapitel 4 tom 11 i ”Perspektiv på sociala problem” Kap 7 i ”Socialt arbete - en grundbok”
I denna vecka fortsätter föreläsningarna med teorier och metoder i socialt arbete. Ni bekantar er med att socialt arbete sker på både individ (mikro) grupp (meso) och samhällsnivå (makronivå) och att lite olika typer av teorier kan användas för att förstå detta. Ni möter doktorand Elin Nilsson, FD Susanne Severinsson och FD Päivi Turunen i föreläsningar som ger olika teoretiska ingångar till socialt arbete.
Den fjärde kursveckan fortsätter ni arbetet i arbetsgrupperna med fältstudieuppgiften. Ni fortsätter även arbetet om litteraturen och föreläsningarna, diskuterar och sammanfattar ett protokoll till Its learning.
Reflektionspassen introduceras av socionom/leg psykoterapeut Martin Wiklander. Se separat kompendium på It´s learning om reflektionspassen. Ni kommer nu också ha det första reflektionspasset med en ”äldre” student som samtalsledare.
Vecka 39
Obligatorisk litteratur: Hela “International social work education at the crossroads” samt kap 19 i ”Socialt arbete – en grundbok” samt kap 5 och 6 i ”Forskningsmetodik för
socialvetare”.
Ni får denna vecka ta del av ytterligare två forskningsområden där ni träffar FD Maria Wolmesjö som sätter er in i och FD Els-Marie Anbäcken som föreläser om forskning om äldre ur ett livsloppsperspektiv.
Ni färdigställer denna vecka rapporten om ert geografiska område (gruppuppgift 1).
Arbetsgruppen planerar för redovisningen av fältstudieuppgiften som sker på seminariet samt diskuterar litteratur och lägger ut protokoll på It´s learning. På seminariet redovisas gruppuppgift 1 och vad ni funnit i er fältstudie för två andra arbetsgrupper. (se beskrivning av gruppuppgift 1) Ni ska där presentera av ert arbete (ca 20 minuter) och på slutet formulera en fråga som ska kunna öppna upp en diskussion på seminariet. Seminariet avslutas med en utvärdering och reflektion kring gruppens arbete (vad vi lärt oss, hur gruppens arbete fungerat etc). Tänk på att det är viktigt att alla deltar aktivt.
Välj denna vecka en gemensam skönlitterär bok i gruppen som handlar om ett socialt problem (Förberedelse till gruppuppgift 2). Det finns en del tips sist i studiehandledningen. Kontrollera så att inte de andra två arbetsgrupperna ni har seminarium med senare, väljer samma bok.
Diskussion av litteratur och föreläsningar och protokoll till It´s learning som vanligt.
Vecka 40
Obligatorisk litteratur: Kapitel 6 i ”Socialt arbete - en grundbok” samt kap 1-6 i
”Handlingsutrymme” (+ börja med skönlitteratur).
Denna vecka sker en introduktion till juridik i socialt arbete. FD Ann-Christine Hjelm föreläser och ni har på torsdagen också en gemensam barnrättsdag tillsammans med BRIS - Barnens rätt i samhället.
Ni fortsätter att träffas i arbetsgruppen och diskutera det ni hört och läst och att skriva protokoll till Its´learning. Ni börjar arbeta med gruppuppgift 3.
Förbered i arbetsgruppen frågor att ställa till de yrkesverksamma socialarbetare och brukarorganisationer som ni kommer att möta i nästa vecka, i formen av workshops som
representerar olika verksamheter, områden och nivåer inom det sociala arbetet. En workshop kan beskrivas som ett möte kring ett fokuserat tema med ett begränsat antal deltagare, för att aktivt diskutera olika frågeställningar/ett område. Ni möter socialarbetare och företrädare för brukare/ brukarorganisationer och några företrädare för andra professioner som arbetar nära socionomer i sin yrkesutövning.
Vecka 41
Obligatorisk litteratur: kap 2, 3 i ”Socialt arbete – en grundbok”. Kapitel 12 och 13 i
”Forskningsmetodik för socialvetare” samt kap 7-10 i ”Handlingsutrymme”.
Denna vecka får bekanta er med två andra forskningsområden i socialt arbete. FD Anna Olaison ger en introduktion till gerontologiskt socialt arbete och professor Dimitris Michailakis föreläser om forskning om funktionsnedsättning.
Onsdag, torsdag och fredag har vi besök av yrkesverksamma socialarbetare och
brukarorganisationer där ni får möjlighet att stifta bekantskap med olika arenor från det sociala arbetets praktik i olika workshops.
Under dessa workshops är tanken att ni skall få ta del av de inbjudnas erfarenheter genom en ömsesidig dialog kring verksamhetsområden, arbetsuppgifter och målgrupper samt vad socialt arbete och vad professionell kompetens kan vara. Vad gäller samverkanspartners skall de ge samma bild kring verksamhetsområden, arbetsuppgifter och målgrupper fast utifrån sitt perspektiv samt ge en bild av i vilka sammanhang de möter socionomer, hur samverkan sker samt vilka förväntningar de har på socionomernas kompetens etc.
Brukarrepresentanterna kommer från olika brukarorganisationer som företräder sina medlemmars intressen på olika sätt. De kan dels ge en bild av organisationens
verksamhetsidé, dels ett brukarperspektiv på socialt arbete och mötet med yrkesverksamma socionomer.
Efter dessa möten och efter att ha tagit del av kursens övriga delar ska ni nu kunna klara av att börja på gruppuppgift 3 som handlar om att göra en bild/modell eller karta över hur ni
uppfattat socialt arbete och professionell kompetens i socialt arbete. Den ska ni sedan berätta om på seminariet den sista kursveckan. Ni ska även lämna in en kortare skriftlig beskrivning av (se gruppuppgift 3).
Glöm inte diskutera litteratur och lägga ut protokoll.
Vecka 42
Obligatorisk litteratur: Egen vald artikel och kap 9-12 i ”Socialt arbete - en grundbok” samt kap 12-15 i ”Perspektiv på sociala problem”.
Under v 42 föreläser professor Margareta Hydén om familjerelaterat våld (preliminärt) och doktorand Karin Krifors om genus-, etnicitet- och klassfrågor i socialt arbete. Dessa frågor jobbar ni sedan särskilt med inför redovisningen av analysen av den skönlitterära boken.
Denna vecka sker sedan det seminarium där ni presenterar gruppuppgift 2 och analysen av den skönlitterära boken för två andra grupper. Här har ni användning för er valda artikel (se uppgiftsbeskrivning).
Ni gör även en andra färdighetsträning där ni träffas ca tre studerande från respektive
arbetsgrupp och berättar för varandra om era egna erfarenheter av att möta människor i olika utsatta livssituationer. När träffade du första gången någon som du tyckte var avvikande eller annorlunda på något vis? Hur gammal var du då? Hur reagerade du och hur reagerade dina föräldrar? Var det någon med utvecklingsstörning, demens, någon som hade druckit för mycket eller på något annat sätt väckte din uppmärksamhet? Hur nära har du kommit
personer som av sociala skäl behövt samhällets hjälp? Vilka erfarenheter av dessa möten bär du med dig som kan ha betydelse för dit kommande yrke? På vilket sätt kan detta bli en tillgång i ditt kommande sociala arbete? På vilket sätt kan detta bli ett hinder? Vad betyder i ditt kommande yrke att ha väldigt lite erfarenheter? Och att ha väldigt mycket?
Diskutera i tre-gruppen och låt var och en ha en egen tid först och berätta för de andra och diskutera sedan tillsammans på slutet. Tänk på att låta det ni talar om stanna i gruppen och träna på att kunna behålla förtroenden ni fått för er själva. Som socionom arbetar du oftast under sträng sekretess och det är bra att öva på detta.
Ni har även denna vecka litteraturdiskussioner och också ett reflektionspass med en ”äldre”
student.
Vecka 43
Obligatorisk litteratur: Hela ”Etik och socialtjänst”, Mänskliga rättigheters websida samt SSR:s etiska riktlinjer, kapitel 15 i ” Forskningsmetodik för socialvetare”. Kapitel 13 och 18 i
”Socialt arbete- en grundbok”.
Under veckan får ni föreläsning om etik i socialt arbetes forskning och praktik. FD Sabine Gruber föreläser om forskningsetik och FD Susanne Severinsson om etik i socialt arbetes praktik.
Ni förbereder ett rollspel i arbetsgruppen utifrån ett etiskt dilemma som ni sedan spelar upp för de andra två grupperna på ett seminarium för en gemensam diskussion som respektive grupp leder. Hitta på ETT eget etiskt dilemma i arbetsgruppen eller välj något etiskt dilemma från socialstyrelsens hemsida (www.socialstyrelsen.se sök på ”etiskt dilemma”). Förbered i arbetsgruppen genom att träna på rollspelet och fundera över tänkbara sätt att hantera situationen och vilka olika sätt att handla det kan finnas och led en diskussion om det på seminariet efter att ni spelat upp rollspelet där. Se till att välja lite olika dilemman i de tre grupperna.
Diskutera litteraturen och lägg ut protokoll på It´s learning.
Vecka 44
Examinationsvecka
Arbetsgruppen redovisar varsin karta/bild/modell och åskådliggör hur ni nu tänker om socialt arbete och professionell kompetens på ett seminarium för två andra arbetsgrupper. Lämna in en skriftlig redogörelse som beskriver er karta/bild/modell skriftligt. Den skriftliga
redogörelsen ska innehålla det ni berättar på seminariet med referenser till kurslitteraturen/föreläsningar.
På onsdag morgon kl 8 får ni frågorna till den individuella hemtentamen utlagda på It´s learning. Svaren lämnas in senast på fredagen kl 17.00 i postlådan utanför Therese Nilssons rum, våning 4, hus Spetsen. Skriv på hemtentamens kuvert och på hemtentamen vilken grupp du tillhör, så sorteringen går lätt. OBS Tentamen måste mailas in också för granskning (plagiat) till susse51.liu@analys.urkund.se Det är urkundsinskicket som räknas som inlämningstid.
Obligatoriska och examinerande moment (kursuppgifter):
Gruppuppgift 1: Socialt arbete inom ett geografiskt avgränsat område
Inom ett geografiskt avgränsat område, t ex en mindre kommun eller stadsdel, bedrivs socialt arbete på en rad olika sätt. Vad som ska räknas som socialt arbete eller inte beror naturligtvis på hur begreppet definieras och används. För att kunna förstå innebörden av socialt arbete är det därför viktigt att först diskutera och reflektera kring vad som kan ses och definieras som ett socialt behov och/eller socialt problem.
Syftet med följande arbete är att i arbetsgruppen studera ett väl avgränsat geografiskt område och kartlägga vilka behov och sociala problem som kan tänkas finnas inom det valda området och vilken typ av socialt arbete som kan tänkas bedrivas inom detta geografiska område. Ni ska i arbetsgruppen:
1. Välja ut ett väl avgränsat område (t ex kommun, stadsdel)
2. Beskriva det geografiska området avseende samhällsstruktur, demografisk och social struktur, statistik över relevanta områden. Följande uppgifter är exempel på vad som kan ingå i en social områdesbeskrivning:
- hur stort är det geografiska området - det geografiska områdets historia
-hur ser bebyggelsen ut? Vad är det för typ av bebyggelse?
-vilken offentlig och kommersiell service finns i ert geografiska område?
-vilka kommunikationer finns?
-näringsliv och arbetsmöjligheter?
-vilka bor inom området?
- social befolkningssammansättning – ålder, kön, etnicitet, klass.
Andra intressanta uppgifter kan vara hur många individer som lever i familj, hur många ensamstående hushåll, vilka yrken finns representerade, vilken sysselsättningsgrad har invånarna, hur ser inkomstfördelningen ut, finns arbetslöshet, sjukskrivna etc?
–vilka offentliga välfärdsinsatser (t ex socialförsäkringsbidrag, socialbidrag mm) finns inom ert geografiska område
- finns uppgifter om in- och utflyttningsfrekvens inom området - utmärker sig området på något speciellt vis?
osv….ställ egna frågor som ni finner relevanta och besvara dem.
3. Formulera en egen specifik frågeställning som på något sätt berör sociala behov och/eller problem. Det kan t ex handla om att antalet äldre är stort i förhållande till andra åldersgrupper eller att antalet sjukskrivna eller
förtidspensionärer är oroväckande stort. På vilket sätt kan denna fördelning av invånare/grupper definieras som socialt behov/problem?
4. Undersöka vilken typ av socialt arbete på olika nivåer i samhället som kan tänkas bedrivas för den här specifika gruppen. Redogör och beskriv arbetet såsom det formuleras på kommunens/stadsdelens hemsidor etc.
5. Relatera er valda frågeställning till kurslitteraturen dvs hur kan er frågeställning förstås/förklaras utifrån det sociala arbetets olika perspektiv.
Arbetet ska också innehålla en kritisk granskning av de källor/material som använts.
Arbetet ska vara på max 12 sidor (i det angivna sidantalet ska
abstract/sammanfattning, innehållsförteckning och referenser ingå med
radavstånd 1,5, teckenstorlek 12) och följa de riktlinjer som finns presenterade i Formalia vid uppsats/papper/rapportskrivande. Se socionomutbildningens hemsida eller It´s learning.
Rapporten lämnas in i papperskopia i samband med redovisningsseminariet till respektive lärare samt mailas in till följande adress:
susse51.liu@analys.urkund.se.
Till seminariet ska ni förbereda en presentation av ert arbete (ca 20 minuter) och formulera en fråga som ska kunna öppna upp en diskussion på seminariet.
Seminariet avslutas med en utvärdering och reflektion kring gruppens arbete (vad har vi lärt oss, hur har gruppens arbete fungerat etc). Tänk på att det är viktigt att alla deltar aktivt.
Till den här uppgiften kan all kurslitteratur vara relevant att använda. OBS Arbetet med bedömning och återkoppling skickas ut via It´s learning så på försättsbladet (som inte behöver räknas in i det angivna antalet sidor) ska gruppens beteckning finnas.
Gruppuppgift 2: Att förstå och förklara sociala behov och problem i skönlitteratur
Syftet med följande uppgift är att läsa, diskutera och reflektera kring ett skönlitterärt verk och det sociala problem/behov som kan urskiljas i boken. Viktigt att fundera över är hur sociala problem/behov kan definieras och hur detta kan förstås utifrån kategorier som klass, genus, etnicitet och/eller ålder. Till uppgiften hör också att ni ska söka och läsa en vetenskaplig artikel som kan hjälpa till att förklara/förstå bokens problemområde. Ni ska i arbetsgruppen:
1. Läsa en av de föreslagna romanerna (se litteraturlistan). Ni måste läsa samma bok i hela arbetsgruppen.
2. Bearbeta och diskutera det problemområde som kan urskiljas i boken.
3. Fundera över hur ovanstående kategorier behandlas och problematiseras i romanen t ex är det någon kategori som är särskilt tydlig, saknas någon kategori etc.
4. Sök och bearbeta en internationell vetenskaplig artikel som berör det valda problemområdet. Jämför bokens och artikelns innehåll. Vilka likheter och skillnader kan upptäckas? Artikeln ska vara hämtad från en tidskrift i socialt arbete.
5. Förbered en presentation av ert arbete vid seminariet v 41 (ca 20 minuter) som avslutas med att ställa en fråga som diskuteras på seminariet.
6. Fullständig referens av den individuellt valda artikeln samt den artikel ni valde till presentationen mailas till respektive seminarieledare. Samtliga referenser läggs också ut på It´s learning och kan användas som
referenslitteratur.
Gruppuppgift 3: Modell/karta bild över socialt arbete och professionell kompetens
1. Under v 41 har ni mött många yrkesverksamma från socialt arbetes praktik och ni har under kursen läst litteratur och haft flera föreläsningar om forskning, teori och etik.
Detta ger er underlag så att arbetsgruppen kan börja med den sista gruppuppgiften.
Gruppen ska bearbeta både den kunskap som inhämtats under de olika workshopen som gruppmedlemmarna deltagit i samt den kunskap som inhämtas av var och en från kurslitteraturen och föreläsningar. Uppgiften består av att göra en modell/bild/karta som presenteras på ett seminarium v 44.
2. Modellen/bilden/kartan ska ta tillvara alla delar av kursen och beskriva hur dessa delar relaterar till varandra i förhållande till socialt arbete och professionell kompetens.
Dessa olika delar skall mynna ut i en redovisning i form av en bild, karta eller modell som behandlas vid ett examinerande seminarium v 44, där ni också muntligt förklarar er hur er modell/karta hänger ihop. Tänk på att er modell/karta ska synas på lite håll när ni redovisar för lärare och två andra arbetsgrupper. Ni kan skriva rita och berätta, åskådliggöra eller bygga när ni visar hur ni förstått kursens olika delar och hur dessa går att relatera till socialt arbete och professionell kompetens.
3. Bilden/kartan/modellen förklaras också skriftligt i en grupprapport där ni refererar till kurslitteratur. Grupprapporten lämnas i samband med seminariet v 44. Rapporten ska vara 4-5 sidor, skrivas i 12 punkter med 1,5 radavstånd och skall följa de riktlinjer som finns presenterade i Formalia vid/uppsats/paper/rapportskrivande vid
socionomprogrammet. Se socionomutbildningens hemsida.
Till den här uppgiften kan all kurslitteratur vara relevant att använda. OBS Arbetet med bedömning och återkoppling skickas ut via It´s learning så på försättsbladet (som inte behöver räknas in i det angivna antalet sidor) ska gruppens beteckning och medlemmarnas namn finnas.
Examination:
Examinationen sker i grupp och genom en individuell uppgift (hemtentamen). Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle. Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.
1. Examination i grupp består av aktivt deltagande på de tre seminarierna samt de två skriftliga gruppinlämningsuppgifterna Gruppuppgift 1: Socialt arbete i ett geografiskt avgränsat område samt Gruppuppgift 3: Modell/karta bild över socialt arbete och professionell kompetens.
Samtliga seminarier är obligatoriska och kompletteras genom en individuell
inlämningsuppgift som skickas in senast en vecka efter seminariet. Kompletteringsuppgift läggs ut på It's Learning/Kompletteringsuppgift dagen efter seminariet.
Bedömning av seminarium utgår från följande kriterier - presentation, aktivitet, delaktighet
- ämnesinnehåll, teoretisk förankring och tydlighet i svaren.
- referensgivning,
- initierande, bemötande och diskussion av frågeställning
- arbetsfördelning och process inom gruppen där ansvaret ligger hos såväl den enskilda studenten som gruppen.
Bedömning av rapporten Socialt arbete i ett geografiskt avgränsat område utgår från följande områden:
Bedömningsområden
Upplägg (relationen mellan problem/fråga och tillvägagångssätt) Teori- och litteraturförankring
Metod (genomförande och källkritiskt resonemang) Presentation och analys av empiri
Struktur och helhetsintryck Formalia
För att erhålla betyget godkänd krävs att arbetet har en röd tråd och att frågeställningarna ni tar med er ut ska vara förankrade i kurslitteraturen. Hur ni gått tillväga ska vara väl beskrivet.
Ni ska presentera er empiri (resultaten av era undersökningar) tydligt och klart och ni ska ni relatera det ni funnit till det ni läst i kurslitteraturen i rapporten som helhet, men framförallt i analysen. Språk och referensgivning ska vara korrekt. Arbetet ska ha en referenslista. Ange vilka som deltagit i arbetet på rapportens framsida och utvärdera och berätta och skriv kort hur arbetet fungerat.
Bedömning av den inlämnade Modell/karta/bild över socialt arbete och professionell kompetens utgår från följande kriterier:
Bedömningsområden
Innehåll och analys (delar i förhållande till helhet) Teori och litteraturförankring
Kritiskt granskande
Kreativitet vid presentationen Struktur och helhetsintryck Formalia
För att erhålla betyget godkänd krävs att presentationen är lätt att följa och förstå och att ert muntliga såväl som skriftliga arbete är väl strukturerat. Ni ska ha funderat över er kreativa process och framställning. Modellen/kartan/bilden över socialt arbete ska knyta an till kurslitteraturen och vara kritiskt granskande. Referensgivning och språk ska vara korrekt.
Referenslista krävs. Ange vilka som deltagit i arbetet och utvärdera och berätta och skriv kort hur arbetet fungerat.
På de gruppbaserade uppgifterna kan endast betyget godkänd (G) erhållas.
2. Den individuella examinationen (hemtentamen) kommer att bestå av ett antal frågor där varje fråga bedöms utifrån betyget godkänd (G), väl godkänd (VG) eller underkänd (U).
Bedömningen utgår från följande kriterier
-redovisad kunskap om det kursinnehåll som efterfrågas,
-tydlighet och rimlighet i användandet av begrepp och teorier i analysen, -självständighet, reflexivitet och kritiskt tänkande,
-helhetsintryck och balans mellan teori, exempel/empiri och analys, -skriftlig framställan.
För betyget godkänd (G) krävs att hemtentamen använder och refererar till kurslitteraturen på ett relevant sätt. Olika begrepp och teorier ska tydligt framgå i förhållande till frågan och exemplifieras när så begärs. Svaren ska visa att du bearbetat och förstått det du läst. Språk ska vara korrekt. Referenslista krävs.
För betyget väl godkänd (VG) på den individuella examinationen (hemtentamen) krävs utöver kraven för godkänt, att den efterfrågade kunskapen kan problematiseras och att olika
perspektiv kan relateras till frågeställningen och varandra. Hemtentamen ska vara välskriven, välrefererad och logiskt formulerad. Referensgivning ska vara korrekt.
Tentamen läggs ut på It’s Learning den 2 nov kl. 8.00 och lämnas in i papperskopia i
postlådan utanför Therése Nilssons rum (Spetsen vån 4) senast fredagen den 4 nov kl. 17.00.
Skriv på vilken grupp du tillhör. OBS Tentamen måste mailas in också för granskning till susse51.liu@analys.urkund.se Utlämning av bedömda hemtentamen sker den XX nov from kl 8.15 i XX rum på våning 4 Spetsen och återkoppling ges samma dag kl XX. Vidare
information om omtentamen läggs ut It's Learning.
Bedömningskriterier för kursbetyg
För att bli Godkänd på kursen krävs deltagande vid färdighetsträningarna, reflektionspassen samt inlämnade av ”brev”, betyget godkänt på hemtentamen, de två gruppbaserade skriftliga uppgifterna samt godkänt på de obligatoriska examinerande seminarierna. Studeranden ska på en grundläggande nivå kunna visa förmåga att analysera, teoretisera men också reflektera kring de kunskapsområden som behandlas i kursen.
För att erhålla betyget Väl godkänd krävs förutom ovanstående krav för godkänd även betyget väl godkänd på den individuella uppgiften (se ovan).
Återkoppling av tentamen ges vid ett separat tillfälle efter kursens slut. Se schema på time edit.
Obligatorisk Litteratur 745G49
Socialt arbete som profession och vetenskap, 15hp
Dominelli, Lena (2004) International social work education at the crossroads. Social Work and Society. Vol.2. No 1, pp 8795, 8 sidor.
Etik i socialt arbete. Etisk kod för socialarbetare. Akademikerförbundet SSR www.akademssr.se , (speciellt sid 14-15), 22 sidor.
Meeuwisse, Anna & Swärd, Hans (red.) (2002) Perspektiv på sociala problem. Stockholm:
Natur och Kultur, 330 sidor.
Meeuwisse, Anna, Sunesson, Sune & Swärd, Hans (red) (senaste uppl) Socialt arbete. En grundbok. Stockholm: Natur & Kultur. Sid 17-443, 426 sidor.
Meuwisse, Anna, Swärd, Hans, Eliasson- Lappalainen, Rosmari & Jacobsson Katarina (red) (2008) Forskningsmetodik för socialvetare. Stockholm: Natur & Kultur, 251 sidor.
Mänskliga rättigheter www.manskligarattigheter.gov.se
Pettersson, Ulla (2009) (red) Etik och socialtjänst. Om förutsättningar för det sociala arbetets etik. Stockholm: Gothia, 112 sidor.
Svensson, Kerstin, Johnsson, Eva & Laanemets, Leili (2008) Handlingsutrymme. Om utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur, 255 sidor.
Kompendium
Historiska texter i socialt arbete. (Almqusit, Ernst; Ottesen-Jensen, Elise; Jonsson, Gustav;
Key, Ellen; Myrdal, Alva; Nordström, Ludvig; Takman, John; Trankell, Arne.) Distribueras via utbildningsplattformen It´s learning samt via kursadministrationen avdelningen Socialt arbete. 60 s
Artiklar
Egen sökt och vald engelskspråkig artikel i ämnet socialt arbete, omfattning ca 10-20 sidor.
(Helst en artikel inom ämnet socialt arbete och något eller alla kategorierna; genus, etnicitet, klass)
En skönlitterär bok tillkommer.
Skönlitteratur att välja ur:
Andersson, Lena (1999). Var det bra så? Stockholm: Natur och Kultur.
Andersson, Mikael (2009) Armlös, benlös men inte hopplös. Stockholm: Norstedts
Bauby, Jean-Dominique (1997) Fjärilen i glaskupan; berättelsen som blinkats fram av ett öga.
Stockhom: Dagens Nyheter
Carlshamre, M. (2006) Den oslagbara: en personlig skildring av våld i kärlekens namn.
Stockholm: Bokförlaget DN
Deckmar, Maud (1998) Freds bok. Östersund: Ord och tanke.
Deckmar, Maud. (2009) Ärrvävnad: en livsresa från kamp till läkedom - en mammas berättelse om livet med en autistisk son: andra boken om Fred. Trångsviken: Deckmar &
Jejlid.
Eman, G. (1996) Älskade barn: homo-bisexuella föräldrar berättar. Stockholm: Carlsson Eriksson. U. & Beckman. V. (1998) Vild källa - om Tourette. Stockholm: Cura
Filipsson, T. & Willner, M. (2005) Lisa: kärleken till ett annorlunda barn. Norrköping:
Skrivbyrån Norrköping.
Freihow, H. (2006) Kära Gabriel: ett brev. Stockholm: Bonnier Gerland. G. (1996) En riktig människa. Stockholm: Cura
Hayden. T L. (1991) Burpojken. Stockholm: Legenda. Natur och Kultur Hayden. T L. (1992) Rävungen. Stockholm: Legenda. Natur och Kultur Holst, H.V. (2006) Kungamordet. Stockholm: Bonniers
Höeg, P. (1996) De kanske lämpade. Stockholm: Norstedts
Inczèdy-Gombos, A. & Moberg, Å. (2002) Adams bok. Stockholm. Natur och Kultur.
Isaksson, Ulla (1994) Boken om E. Stockholm: Bonnier.
Johansson, A. (2006) Min mamma kan inte gå. Visby: Books on demand [distributör], 2006 Johansson, K. (2005) Huset vid Flon. Stockholm: Norstedts
Klingvall, Lena Maria (2000) Fot – noter. Örebro: Libris.
Klingvall, Lena Maria (2010) Våga drömma. Örebro: Libris Lapper, Alison (2007) Mitt liv i mina händer. Malmö: Bra böcker.
Largon. A-C. (1989) Kärleksgåvan om ett annorlunda barn. Uddevalla: Warne förlag.
Leiva Wenger, Alejandro (2001). Till vår ära. Stockholm: Bonnier.
Lessing, Doris (1990) En god grannes dagbok. Trevi Lindeborg, Å. (2007) Mig äger ingen. Stockholm: Atlas.
Lundberg, Kristian (2009). Yarden: en berättelse. Eslöv: Brutus Östlings bokförlag Symposion.
Runvik. J.M. (1998) Min pappa ville inte leva. Karlstad: Förlaget Pärlemor.
Stoltz, A. (2005) När livet stannar. Katrineholm: Förlaget Lokatten.
Takamatsu. G. (1989) Barnet vi fått. Gävle: Bollförlaget
Tikkanen. M. (1985) Sofias egen bok. Stockholm: Litteraturfrämjandet Tikkanen, M. (1998) Sofia är vuxen med sitt MBD. Stockholm: Forum
Wahlström. G. (1997) Kirre: en bok om att möta, vårda och fostra trasiga barn. Hässelby:
Runa
Wahlström. G. (1999) Andra boken om Kirre: om ensamhet, kamp och försoning. Hässelby:
Runa
