Är skolgårdarna i Blekinge rökfria?

(1)

Är skolgårdarna

i Blekinge rökfria?

En kartläggning av hur rökförbudet på skolgårdar följs i Blekinge län

Rapport: 2017:1

(2)

2

Rapport: 2017:1

Rapportnamn: Är skolgårdarna i Blekinge rökfria?

Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371 86 Karlskrona Diarienummer: 706-4569-2015

Kontaktpersoner: Carin Håkansson, 010-224 02 33 Carin.hakansson@lansstyrelsen.se

Foto: Länsstyrelsen ISSN: 1651-8527

Utgåva: Endast publicerad digitalt.

Finns under publikationer. www.lansstyrelsen.se/blekinge

(3)

Förord

Frågan om rökfria miljöer är ett aktuellt ämne på regional, nationell och internationell nivå. Generellt sett kan man se en på- gående normförändring och en önskan av allt fler rökfria ut- omhusmiljöer, framför allt för att skydda våra barn och unga.

Som en del i detta inledde Länsstyrelsen i Blekinge år 2014 en kartläggning över tobakssituationen på länets högstadie- och gymnasieskolor. Kartläggningen genomfördes åter 2015 inom ramarna för projektet TBU - tobaksfria barn och unga i Ble- kinge. Under hösten 2016 har kartläggningen återigen genom- förts med samma syfte; att utifrån kartläggningen få en nulä- gesbild för att kunna stödja ett långsiktigt och hållbart tobaks- förebyggande arbete riktat till barn och unga i Blekinge län.

Med denna rapport vill TBU fortsatt uppmärksamma nuläget på länets skolgårdar efter det gångna årets insatser och ytterligare föra dialog om det tobaksförebyggande arbetet i ett större perspektiv. Rökfria skolgårdar är ett steg på vägen för att gynna normen om tobaksfrihet för barn och unga och vi i TBU ser fram emot att tillsammans fortsätta kraftsamla kring arbetet med att främja våra barn och ungas hälsa. Vi ser därmed fram emot att tillsammans arbeta för individens rätt att slippa utsät- tas för tobaksbruk.

Lars Olsson

Avdelningschef för samhällsutveckling Länsstyrelsen i Blekinge län

3

(4)

4

IN NEH Å LL

Sammanfattning...5

Inledning...6

Bakgrund...7

Metod...10

Resultat ...11

Diskussion...15

Åtgärdsförslag...16

Slutord ...19

Referenslista...21

Kartlagda skolor...22

Bilagor...23

(5)

5

Sammanfattning

Enligt tobakslagen (SFS 1993:581) ska alla skolgårdar vara helt rökfria, alla tider på dygnet, alla dagar på året, oavsett vem brukaren är. Det står i tobakslagen (SFS 1993:581) som upprättades för över 20 år sedan. Trots att skolgårdar enligt lag ska vara rökfria är Ble- kinge läns skolgårdar långt därifrån. TBU gjorde under hösten 2016 med utgångspunkt från rådande bestämmelser i tobakslagen observationer kring hur tobaksbruk ter sig på högstadie- och gymnasieskolor i Blekinges fem kommuner. Under dessa kunde det uti- från olika indikatorer konstateras att det fortfarande i hög grad röks på skolgårdar i Ble- kinge jämfört med en identisk kartläggning som genomfördes 2014 och 2015 med samma syfte. Genom kartläggningen observerades bland annat huruvida det förekom rökning på eller i anslutning till skolgårdar, om det fanns övriga tecken på rökning i form av exempelvis fimpar, samt om det fanns vilseledande faktorer som uppmuntrade till rökning såsom askkoppar, rökrutor eller väderskydd. Trots att det fortfarande i hög grad röks på skolgårdar- na visade resultatet vid årets kartläggning på en minskning jämfört med de förgångna. År 2014 röktes det på 68 % (15 av 22) av de observerade högstadieskolorna och 92 % (12 av 13) på gymnasieskolorna. 2015 röktes det på 78 % (18 av 23) av de observerade högstadieskolor- na och 93 % (13 av 14) på gymnasieskolorna.

Detta år observerades däremot rökning på 57

% (13 av 23) av de observerade högstadiesko- lorna och 71 % (10 av 14) på gymnasieskolorna.

Det observerades också hur pass uppskyltade

skolgårdarna var med rökförbudsskyltar och dekaler och resultaten tydde på att skyltning var mer prioriterat i år, om än mer på gymnasieskolor, jämfört med föregående år. Däremot före- kom det, likt tidigare kartläggning, flertal informella askkoppar.

Formella rökrutor observerades inte på någon av besökta skolor, men av tobaksskräp att döma kunde det ses hur rökning emellertid förekom på koncentrerade och inte allt för sällan på undanskymda platser såsom bakom husväggar och i skogsdungar.

Tydliga policys och handlingsplaner på skolor är en viktig del i det tobakspreventiva arbetet och utöver det bör också en samverkan ske mellan berörda aktörer. Det är viktigt att skapa ett gemensamt budskap kring tobaksbruk på alla arenor som barn och unga spenderar en betydande del av sin vardag på. Barn och unga bör bemötas med samma intolerans mot tobaksbruk både innan, under och efter skoltid i exempelvis det egna hemmet, på fritidsgårdar och vid andra fritidsaktiviteter. Skolans personal behöver bli informerad om vilka policys och handlingsplaner som gäller på berörd skola för att vidare veta hur de kan agera om en elev ertappas med att använda tobak på skolgården. Genom att samarbeta kring ett budskap mot tobaksbruk gyn- nas också normen om att det är en rättighet att slippa exponeras av tobaksrök. Tobakslagen bör därmed i första hand vara ett skydd för barn och unga, inte en reglering över var brukare får och inte får använda tobak. För att gynna detta perspektiv arbetar TBU för en tobaksfri skoltid, vilket innebär att all form av tobaksbruk kommer vara förbjudet under hela skoldagen, inte endast på skolgården.

(6)

Inledning

Tobaksbruk utgör ett av de största folkhälso- problemen i Sverige, bland annat för att de i vidare mening inte endast skadar brukaren utan även påverkar personer i omgivningen, genom bland annat passiv rökning. Detta le- der till att sjukdomsfall och dödsfall på grund av tobak varje år är uppskattningsvis hög (Wramner, Pellmer & Hellström, 2010). Med hänsyn till detta utgör ett av de långsiktiga målen i den svenska ANDT-politiken att skydda barn och unga mot skadliga effekter orsakade av tobak. Bland annat genom insatser i tidigt skede riktade till barn, ungdomar och unga vuxna för att minska antalet som debuterar i tobakskonsumtion och genom att erbjuda avvänjning till de som redan debute- rat (Socialstyrelsen, 2010). Tobaksfria var- dagsmiljöer är en betydelsefull skyddsfaktor för att skona barn och unga från exponering av tobak.

TBU – tobaksfria barn och unga i Blekinge

TBU är ett länsgemensamt projekt som arbetar för att utveckla arbetssätt och metoder för ett långsiktigt och hållbart arbete kring tobaksprevention i Blekinge. Projektet tar ett helhetsgrepp kring tobaksfrågan gällande barn och unga och utgår från fyra hörnstenar: be- gränsande, förebyggande, normförändrande och avvänjande.

2015 inleddes projektet med syftet att öka samverkan kring tobaksprevention i Blekinge län. Det gjordes då bl.a. en kartläggning över hur rökfria skolgårdarna egentligen var. Utef- ter resultaten kunde åtgärder inrättas för att, långsiktigt, göra Blekinge läns skolgårdar helt tobaksfria. Som uppföljning till kartläggning- en 2015 genomfördes det hösten 2016 ännu en kartläggning med samma syfte. Resultatet presenteras i följande rapport. Hur ser egentligen tobaksbruket ut på skolgårdarna efter dessa åtgärder? Skolgårdsobservationerna har gjorts av Länsstyrelsen i Blekinge län, Ronne- by kommuns tobakshandläggare och miljöför- bundet Blekinge väst. Rapporten har samman- ställts av Emelie Andersson, student vid Folk- hälsovetarprogrammet Kristianstad högskola.

6

(7)

7

Bakgrund

Rökning påverkar inte endast brukaren, även personer i dennes omgivning utsätts för samma hälsorisker, om än i mindre utsträckning (Statens folkhälsoinstitut, 2010; Wramner, Pellmer & Hellström, 2010). Barn och unga utsätts för passiv rökning i offentliga miljöer, och då inte allt för sällan på eller i anslutning till skolgårdar trots att tobakslagen (SFS 1993:581) som antogs 1993 förbjuder rökning på just skolgårdar. 2015 års kartläggning visar att det röktes på 78 % av länets högstadiesko- lor samt på 93 % av gymnasieskolorna. Sett till tobaksbruk på högstadie- och gymnasieskolor ur ett nationellt perspektiv röks det mer bland gymnasieelever jämfört med högstadieelever även om vi ser en trend i att tobaksanvändning bland de äldre eleverna succesivt minskar. En- ligt en undersökning av CAN år 2015 uppgav ungefär var sjätte gymnasieelev att de brukade tobak frekvent (Henriksson, 2016). Vidare uppgavs det även i en Blekingeenkät om ungas tobaksvanor att sju av tio elever störs av rök- ning på skolgårdarna och andra offentliga platser, t.ex. entréer (Länsstyrelsen Blekinge, 2016). Trots detta och trots att de störs av tobaksbruk på offentliga platser och att det i re- gel blivit mindre socialt accepterat sedan tobakslagen inrättades (Statens folkhälsoinsti- tut, 2010), råder det alltså fortfarande rökning på skolgårdar. Barn och unga utsätts frekvent för tobaksbruk på den plats som de spenderar en betydande del av sin uppväxt på. Vidare innebär detta att den andel barn och unga, med exempelvis astmaproblem, tvingas utsät- tas för tobak i sin vardag. Rökning på skolgår- dar normaliserar tobaksbruk vilket innebär att barn och unga har ökad risk att debutera i

tobaksbruk då det finns så nära dem. De har därmed ökad risk för att utveckla ett multipelt drogberoende eftersom tobak är en inkörsport till andra droger. Risken för att bli blandmiss- brukare är större hos de individer som debuterar i användandet av tobak tidigt i livet

(Wramner, Pellmer, Hellström, 2010).

Sveriges nationella ANDT-strategi Ett minskat tobaksbruk i Sverige är ett över- gripande och prioriterat delmål i den nationella ANDT-strategin. Insatser för att skydda barn och ungdomar från eget och andras skadliga bruk utgör grunden för det förebyggande arbetet inom ANDT-politiken. Insatserna ska även främja långsiktighet och kontinuitet i arbetet för tobaksprevention gentemot medicin- ska samt sociala skador orsakade av tobak. Vi- dare erhåller ANDT-strategin en målstruktur för att främja denna långsiktighet och kontinuitet i arbetets insatser. Målstrukturen beak- tar bland annat tidig uppmärksamhet samt insatser i tidigt skede riktade till barn och unga för att minska antalet individer som debuterar i tobaksbruk.

Nationell strategi för rökfria skolgårdar Den nationella strategin för rökfria skolgårdar är framtagen av Statens folkhälsoinstitut som ett stöd för kommuner och skolledningar i det tobaksförebyggande arbetet. Vidare kan fler åtgärder för minskat tobaksbruk implemente- ras för att ytterligare gynna normen om rök- fria offentliga miljöer och tobakens minskade sociala acceptans i eftersträvan att skydda barn och unga från tobak. Den nationella strategin för rökfria skolgårdar kan användas för

(8)

att underlätta långsiktigt policy-skapande kring en tobaksfri skolmiljö. Strategin föreslår bland annat samverkan med föräldrar och elevhälsa för att skapa ett kontinuerligt samar- bete kring tobaksprevention (Statens folkhäl- soinstitut, 2010).

Tobakslagen

Då tobaksanvändning utgör en hälsorisk för brukaren och personer som vistas i samma omgivning beslutade riksdagen om att anta tobakslagen (SFS 1993:581) för att minska tobaksbruk och skapa rökfria miljöer. Enligt 2§

tobakslagen är rökning förbjuden i lokaler som är avsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn eller ungdomar samt på dessa områden och på motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritids- hem. Rökförbudet gäller alla som vistas på skolgårdar, oavsett ålder och tid på dygnet.

Enligt 7§ tobakslagen ansvarar den som i egenskap av ägare eller på annan grund dispo- nerar över en lokal, ett annat utrymme eller ett område utomhus som omfattas av rökför- bud, för att lagen följs. Rektorer har alltså ansvar att se till att skolgårdarna är rökfria.

År 2005 antogs förändringar i tobakslagen varpå försäljning och marknadsföring av för- säljning begränsades. Det blev dessutom för- bud mot rökning inomhus på serveringsstäl- len, så som restauranger och krogar, vilket har påverkat normen kring rökning på offentliga platser som i sin tur har haft inverkan på den sociala acceptansen. Det anses idag vara mindre socialt accepterat med rökning på offentliga platser (Statens folkhälsoinstitut, 2010).

Tillsyn

Det är kommunernas tobakshandläggare som har ansvar för tillsynen av bl.a. skolgårdar och är en viktig del av en restriktiv tobakspolitik.

En del i deras arbete är att begränsa möjlighe-

ten för ungdomar att kunna köpa och bruka tobak. Därför bör kommuners tillsyn av skol- gårdar ses som ett gott stöd för skolans övriga tobaksförebyggande arbete. Vikten av att skapa en dialog mellan kommunens tillsynshand- läggare och skolan har visat sig vara en viktig del av det förebyggande arbetet.

Skolans ansvar

Eftersom det är rektorns ansvar att se till att tobakslagen följs spelar rektorn en betydande roll i det kontinuerliga arbetet mot rökning på skolgårdarna. Men även övrig personal är viktiga förebilder för eleverna. Utöver tydlig skyltning om att rökning är förbjuden är det också viktigt att skolan har en tydlig tobakspolicy att arbeta preventivt efter. En sådan policy har visat sig påverka elevernas tobaksva- nor och är främjande i upprätthållandet av en tobaksfri norm i vardagen (Länsstyrelsen Ble- kinge, 2016). Ytterligare ett sätt att upprätt- hålla denna norm om en tobaksfri vardag är att arbeta med visionen om att tobakslagen i första hand inte är en reglering av var det är tillåtet att röka, utan att tobakslagen faktiskt är en skyddslag för att skydda barn och unga från allt tobaksbruk. Detta synsätt utgör ett tydligt barnperspektiv och främjas bland annat då man talar om att alla elever har rätt till tobaksfri skoltid, det ska således vara en rät- tighet att slippa utsättas för tobak under sin skolgång (Skolverket, 2016).

8

(9)

Metod

Under 2016 har TBU och kommunernas till- synshandläggare genomfört en ny kartlägg- ning över Blekinge läns högstadie- och gymnasieskolor för att undersöka hur rökförbudet på skolgårdar följs. Utifrån ett standardiserat protokoll har det utförts observationer på 23 högstadie- och 14 gymnasieskolor, samman- lagt 37 kommunala och privata skolor. Samtli- ga observationer har utgått ifrån följande frå- gor:

• Förekommer det rökning på eller i anslut ning till skolan?

• Finns det andra tecken på förekomst av rök ning, exempelvis fimpar?

• Finns det tecken på förekomst av snusning?

• Finns det askkoppar på skolgården?

• Finns det väderskydd för rökare på skol- gården?

• Finns det rökrutor?

• Finns det skyltar/dekaler som upplyser om rökförbudet på skolans byggnader samt vid ingångar?

Samtliga observationer; 2014, 2015 och 2016, genomfördes under vardagar mellan 10.30 och 14.00. Berörda skolor besöktes under ett till- fälle och varje besök varade i högst 30 minu- ter. Vid vissa besök togs bilder för att styrka vad som observerades, däremot togs det aldrig

bilder på personer. Materialet från observationerna sammanställdes utifrån varje enskild frågeställning i protokollet, varpå det upprät- tades diagram utefter sammanställningen som underlag till resultatdelen.

9

(10)

Resultat

Här följer en resultatredovisning av observationerna som genomförts under 2016.

En av indikatorerna som observerades under besöken på skolorna var om det röktes på eller i anslutning till skolgårdarna. Då tobakslagen gäller alla alltid, oavsett tid på dygnet, tittade man efter både elever, skolpersonal och andra vuxna.

Jämfört med kartläggningen 2015 kunde det fortfarande konstateras att det röktes mer på gymnasieskolorna än på högstadieskolorna.

Vidare observerades det även att både elever och skolpersonal rökte på skolgårdarna, om än mer öppet på gymnasieskolor, och bland annat vid ingångar till skolgårdar. På högsta- dieskolor observerades rökning i anslutning till skolgårdar. Generellt sett observerades det tobaksbruk på färre skolor detta år jämfört med föregående år. Tobaksbruk, rökning och tobaksskräp, observerades på 57% av högsta- dieskolorna och på 71% av gymnasieskolorna jämfört med förra årets 78% och 93%..

Förekomst av rökning

Vid besöken på skolgårdarna tittade vi efter personer som rökte. Det kunde vara både elever, lärare eller andra vuxna som befann sig på skolområdet. Vi såg tydligt att frekven- sen av rökare var mycket högre på gymnasieskolorna än på högstadieskolorna. Det var både elever och skolpersonal som rökte. Rök- ningen skedde mer öppet på gymnasieskolorna vid entréer till skolan och vid cykelställ. På högstadieskolorna observerades rökning på mer undanskymda platser exempelvis bakom skolans byggnad eller i skogspartier i anslutning till skolan.

10

% 100 90 80 70 60

Gymnasieskolor

50 40 30 20 10 0

Högstadieskolor

Gymnasieskolor Högstadieskolor

Rökning på skolgårdar

% 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Rökning i anslutning till skolgårdar

% 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Förekomst av fimpar

% 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Förekomst av askkoppar

% 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Förekomst av skyltar/dekaler

% 100 90 80 70 60

Gymnasieskolor

50 40 30 20 10 0

Högstadieskolor

% 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Förekomst av skyltar/dekaler Diagrammet visar att det förekom rökning i direkt anslutning till skolan på 4 procent (1 av 23) av högstadieskolgårdarna och på 57 procent (8 av 14) av gymnasieskolgårdarna.

Diagrammet visar att det förekom rökning på 4 procent (1 av 23) av högstadieskolorna och på 43 procent (6 av 14) av gymnasieskolorna.

(11)

11 Förekomst av fimpar och annat

tobaksskräp

Förekomst av fimpar och annat tobaksskräp på marken har varit av viktig del av kartlägg- ningen. Detta då själva observationen bara ger en ögonblicksbild och fimparna ger en mer omfattande bild av den faktiska förekomsten av rökning på skolgården. Därmed säger inte omfattningen av fimpar något om vem som har rökt. Fimpar var det vanligaste tecknet på att rökning förekom på skolgårdarna, både på högstadie- och gymnasieskolorna. Även vad gäller fimpar finns en stor skillnad mellan högstadiet och gymnasiet i omfattning. På vissa skolgårdar koncentrerades fimparna tydligt till vissa platser exempelvis bredvid bänkar placerade på skolgårdarna, på undanskymda platser samt i anslutning till parkeringar och busshållplatser. Medan det på vissa skolgårdar gick att hitta fimpar mer utspritt över hela skolgården. För övrigt observerades en hel del annat tobaksskräp, framförallt i form av ciga- rettpaket och tändare.

Diagrammet visar andel skolor där det förekom fimpar på marken. Fimpar förekom på 65

procent (15 av 23) av högstadieskolorna samt 64 procent (9 av 14) av gymnasieskolorna

Förekomst av askkoppar, väderskydd och rökrutor

Vid kartläggningen tittade vi även efter askkoppar, väderskydd och rökrutor. På majorite- ten av alla skolor fanns inga askkoppar. Vid två högstadieskolor fanns informella askkoppar, det vill säga en burk eller annat som iord- ningsställts med hänvisning till att fimpar skulle slängas i den. En regelrätt askkopp på- träffades vid en av gymnasieskolorna. Inga vä- derskydd observerades, dock sågs cykelställ användas för rökning. Vi såg heller inte några rökrutor, däremot fanns det på flera skolgår- dar, både gymnasier och högstadier, platser som tydligt är samlingsplatser för rökning.

% 100 90 80 70 60

Gymnasieskolor

50 40 30 20 10 0

Högstadieskolor

% 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Diagrammet visar att askkoppar (formella och informella) fanns på 17 procent (4 av 23) hög- stadieskolor och 14 procent (2 av 14) på gymnasieskolorna. Inga rökrutor observerades, däremot fanns många platser som skulle kunna klassas som rökrutor, dvs väldigt tydliga ställen där man röker.

Diagrammet visar andel skolor där det förekom rökning och förekomst av fimpar på marken. Rök- ning och förekomst av fimpar förekom på 57% av högstadieskolorna och på 71% av gymnasieskolorna jämfört med förra årets 78% och 93%.

% 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10

0 Förekomst av rökning och fimpar

% 100 90 80 70 60

Gymnasieskolor

50 40 30 20 10 0

Högstadieskolor

% 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

(12)

Skyltar/dekaler som upplyser om gäl- lande rökförbud

Under observationerna blev det tydligt att skyltning som hänvisade till rökförbudet var mer prioriterat i årets kartläggning. I vilken omfattning skolorna skyltade skilde sig i och för sig mycket åt. Vissa skolor hade många tydliga skyltar placerade på flertalet ställen, någon skola hade endast en skylt uppsatt trots att skolan bestod av flera ingångar och på vissa skolor fanns inga skyltar eller dekaler alls.

Det fanns många olika former av skyltar som skolorna hade uppsatta. Vanligast var att skolorna hade skyltar uppsatta på någon vägg eller bänk. Skyltarnas och dekalernas skick va- rierade också, vi uppmärksammade vissa skyltar som var trasiga, saboterade och ibland helt oläsliga. Viss skyltning var också direkt missvisande, exempelvis vid en skola där skyltningen hänvisade till rökförbud men endast under skoltid, vilket alltså inte överens- stämmer med lagen som säger att rökförbudet gäller alla timmar på dygnet.

12

Andel skolor med förekomst av förbudsskyltar och dekaler

Diagrammet visar att skyltning förekommer på 35 procent (8 av 23) av högstadieskolorna och 86 procent (12 av 14) av gymnasieskolorna.

I kartläggningen har vi inte hittat någon kommun som skulle ha haft helt rökfria skolgårdar med rätt skyltning. Även om det långt ifrån fö- rekom rökning på alla skolgårdarna så fanns det fimpar på marken som tyder på att rökning förekommer. Vidare har skolorna mycket kvar att göra för att upplysa om rådande rökförbud.

% 100 90 80 70 60

Gymnasieskolor

50 40 30 20 10 0

Högstadieskolor

% 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

(13)

13

Diskussion

Genom TBU:s länsgemensamma arbete med tobaksprevention har frågan fått stor upp- märksamhet i länet och vidare skapat omfattande dialoger kring tobaksfrågan i hela Ble- kinge.

Under året har det upprättats åtgärder för att vidmakthålla rökförbud på Blekinges skolgår- dar för alla, dygnet runt. Tobaksfri skoltid är ett aktuellt ämne som diskuteras i hela Ble- kinge. Olofström har arbetat kontinuerligt med att skapa en tobaksfri skoltid sedan 2013, och under 2016 tog även Karlshamns kommun beslut om att arbeta för detta.

En viktig del i att gynna arbetet för en tobaksfri skoltid är fortsättningsvis att stötta förflyttningen av normer och attityder kring tobaksbruk i offentliga miljöer till att bli mindre socialt accepterat. Ett exempel på hur detta har tett sig på skolgårdar är bland annat att det fortsatt, likt tidigare års observationer, kan anses vara mindre socialt accepterat att röka på högstadieskolor eftersom högstadie- elever tenderar att använda tobak på undanskymda platser eller utanför skolgården.

För att fortsatt gynna denna norm måste även tobakslagen och förbudet mot rökning på skolgårdar talas om ur ett hälsofrämjande perspektiv, som skydd för barn och ungdomar.

Förbudet bör i första hand handla om att vär- na om barn och ungas rätt att slippa utsättas för tobak, inte om individers rätt att få röka.

Perspektivet utgör även en tydlig innebörd av att det inte spelar någon roll vem som röker på skolgården, oavsett om det är elever, personal eller andra vuxna, eftersom det i första hand handlar om att barn och unga alltid ska slippa exponeras av tobak i sin vardag.

(14)

TBU arbetar för att skapa långsiktiga metoder inom tobaksprevention i länet. För att stödja detta har Länsstyrelsen i Blekinge genom särskilda medel för förstärkt tillsyn, sett till att alla skolgårdar i Blekinge brännmärkts med skyltar som upplyser om rökförbud. Det- ta skedde som ett led av kartläggningarna som visade att behov av skyltning fanns.

Skyltning och dekaler som upplyser om rök- förbud på skolgården verkar ha varit mer prioriterat under 2016 jämfört med vad som uppgavs i 2015 års rapport ”Är skolgårdarna i Ble- kinge rökfria?”. Då det detta år observeras skyltar och dekaler på mer än hälften av de be- sökta skolorna. Likt 2015 års rapport är skyltning av rökförbud fortfarande mer förekom- mande på gymnasieskolor än högstadieskolor.

Trots det röks det, likt tidigare nämnt, mer öppet på gymnasieskolor än på högstadiesko- lor.

Askkoppar och rökrutor utgör tydliga indi- kationer om att det är tillåtet att röka. Under 2015 års observationer uppgavs det att det inte fanns rökrutor på någon av de besökta skolorna, men att det däremot fanns både formella och informella askkoppar. Under 2016 års observationer kunde det fortsättningsvis observeras askkoppar, om än informella sådana.

Askkopparna bidrar till en tillåtande norm kring tobak och kan tolkas som vilseledande eftersom dem förekommer på en plats där rök- ning är förbjuden och där normen bör vara en tobaksfri miljö. Vid ett besök observerades en informell askkopp utanför en altandörr vid ett skolkök varav det kan antas att skolpersonalen röker på skolgården under arbetstid. Vilsele- dande faktorer såsom detta och t.ex. att lägga en snusdosa på ett bord är direkt missvisande och bidrar till motsatt effekt av en tobaksfri norm på skolan.

14

(15)

15 likt tidigare års observationer att tobaksbruk är vanligt på Blekinge läns högstadie- och gymnasieskolor vilket antyder att ytterligare styrning i arbetet krävs för att nå tobaksfri skoltid.

För att skapa en norm som inte accepterar tobaksbruk under skoltid krävs det att all personal engagerar sig i arbetet tillsammans med rektorer, vars ansvar det är att upprätt- hålla förbudet om rökning på skolgårdar.

Detta innebär således att all personal bör förhålla sig till skolans tobakspolicy och dess handlingsplan och därmed göra ett konse- kvent ställningstagande mot tobaksanvänd- ning.

För att vidare underlätta personalens ställ- ningstagande mot elevers tobaksbruk kan det vara lämpligt att tydliggöra samtligas ansvar i arbetet. Exempel på vad som kan tydliggö- ras är bland annat vilka policys som står till bakgrund för att få ingripa då en elev an- vänder tobak samt hur man bör agera i olika situationer som kan uppstå vid ett sådant tillfälle. All personal på skolan är viktig för elever och bör därför få känna sig trygga i sin roll som förebilder och ansvariga för normen om tobaksfri skoltid.

ANDT-undervisning

Då ANDT (alkohol, narkotika, dopning, tobak) integreras i skolans olika ämnen skapar man en vardaglig och kontinuerlig diskussion mellan elever och lärare kring ANDT och dess skadeverkningar. Genom att göra det till en ämnesövergripande diskussion får elever dessutom möjligheten att i en mer omfattande mening reflektera kring vad som lärs ut

Åtgärdsförslag

TBU vill gynna en norm som inte accepterar rökning på offentliga platser där barn och unga vistas, speciellt på skolor eftersom det är en arena där elever spenderar en betydande del av sin vardag. Det bör vara en självklarhet att skydda barn och unga från tobaksbruk på denna plats. Detta innebär att skolan bör vara fri från både cigaretter, snus, e-cigaretter och vattenpipa. Att förändra en norm tar tid och det krävs långsiktigt och kontinuerligt arbete för att nå målet. Resultatet i denna rapport visar att det har hänt en hel del men att det fortsatt behövs förbättringar. I följande av- snitt ges förslag på åtgärder för att främja arbetet för allas rätt till rökfria skolgårdar och tobaksfri skoltid.

Stödmaterial

Ett stödmaterial som TBU skapat kring tobaksfri skoltid erbjuder bland annat förslag på en länsgemensam tobakspolicy, handlingsplan samt material med information till målsmän. Stödmaterialet finns på flera olika språk och kommer att finnas tillgängligt på www.blekingemotdroger.se inom en snar framtid.

TBU har också, tillsammans med feriearbeta- re, tagit fram ett informationsmaterial riktat till målsmän, om tobakens skadeverkningar.

Detta material finns hos de kommunala samordnarna och inom kort på www.blekingemotdroger.se

Skolans styrning

Till att börja med är det viktigt att poängtera att kartläggningen inte har undersökt skolans styrning kring det tobaksförebyggande arbetet. Däremot visar även årets resultat

(16)

och diskuteras. I samband med detta tillåts eleven också reflektera över sina egna inställ- ningar och frågor gentemot detta, vilket med fördel kan skapa en självsäkerhet hos eleven kring sina val gentemot tobaksbruk.

För att göra ANDT till ett ämnesövergri- pande förebyggande arbete hittar ni bland annat betygsgrundande stöd och material inom ramen för ANDT-undervisning på hemsidan www.drugsmart.com/andt/ som drivs av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Hemsidan be- skriver metoden ANDT-på-schemat som kan användas på både högstadie- och gymnasieskolor, samt en beskrivning på hur materialet kan användas.

Föräldrars roll

Det är ett välkänt faktum att familjens tobaksvanor och attityder kring tobak har stor påverkan på ungdomen, oavsett om föräld- rarna brukar tobak eller ej. Dock är det så att om föräldrar brukar tobak så ökar risken för att barnen också kommer att utveckla ett beroende gentemot tobak (Statens folk- hälsoinstitut, 2011). Föräldrarnas attityder kring tobak kan därför vara avgörande och det är viktigt att man som förälder är tydlig med att man är emot att barnen börjar bruka tobak, oavsett om man själv brukar tobak eller inte. Med hänsyn till detta är det därför effektivt att samarbeta med målsmän för att skapa samma budskap och kunskaper kring skadliga effekter av tobak. Vidare kan skolan även ge stöd till de målsmän som önskar vara stödjande och föra dialog med sina barn, vilket också är ett sätt för dem att vara involve- rade i barnets vardag (Wramner, Pellmer &

Hellström, 2010). Stödmaterial till målsmän från Non Smoking Generation finns här:

http://www.nonsmoking.se/skola-foraldrar/

foraldrar/

Därtill bör skolan, utöver exempelvis skadeverkningar, även informera målsmän om vilka regler och policys som råder på skolan, samt vad som händer om dessa överskrids.

Ett lämpligt tillfälle att nämna ovanstående och därtill också skapa en dialog med föräld- rarna kring tobaksfrågan kan vara på föräld- ramöten.

Tillgänglighet av tobak

En samverkan inom kommunen mellan exempelvis skolor, fritidsgårdar, förenings- liv och tobakshandlare med ett gemensamt förhållningssätt gentemot tobak skapar ett budskap som når ut till barn och unga oavsett vem de vänder sig till före, under och efter skoldagen. Genom en sådan samverkan begränsas tillgängligheten av tobak, vilket är en stor skyddsfaktor för att inte debutera i tobaksbruk, vilket i sin tur även bidrar till normen om tobaksfrihet hos alla barn och unga.

Tobakshandlare får enligt tobakslagen (SFS 1993:581) 12 § inte sälja tobak till personer som är under 18 år varpå de är viktiga samverkanspartners för skolan ur en till- gänglighetssynpunkt.

16

(17)

17 Skolans fysiska miljö

Skolans fysiska miljö påverkar normen kring tobaksbruk på skolgårdar. Under årets observationer har varken formella rökrutor eller väderskydd observerats. Däremot har det, likt tidigare observationer, fortfarande synts flera formella och informella askkoppar vilket motverkar normen om att tobaksbruk ska vara oacceptabelt under skoltid eftersom det indikerar att rökning är okej. Det är även viktigt att skolan uppmärksammar samlingsplatser där användande av tobak förekommer mer koncentrerat, och utifrån detta agerar för att tobaksbruket där ska upphöra.

För att skapa en hälsofrämjande miljö på skolan som inte accepterar tobaksbruk kan det med fördel arbetas efter fem lätta steg:

skylta upp, ta bort alla formella och informella askfat, informera all skolpersonal, informera elever och informera målsmän.

(18)

18

Slutord

Precis som tidigare års kartläggningar har frågeställningen varit huruvida rökförbudet på skolgårdar följs och i vilken utsträckning.

Tobakslagen (SFS 1993:581) har onekligen re- sulterat i en förändring i normen om rökning i offentliga miljöer och det anses idag vara mindre socialt accepterat överlag (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Under det gångna året har tobaksfrågan varit prioriterad i högre utsträckning på skolorna, och tillsammans har det skett positiva förändringar i arbetet för en tobaksfri skoltid i Blekinge län. Årets kartläggning visar bland annat att skyltning om att rökning är förbjuden har prioriterats på några skolor, och att vikten av att föra en dialog mellan skolan och målsmän har upp- märksammats. Åtgärderna har genererat en märkbar minskning i förekomst av rökning på skolgårdar, framförallt på högstadieskolor då det vid förra kartläggningen förekom på 78 % av skolgårdarna (Länsstyrelsen, 2016) jämfört med årets 57 %. Fortsatt är det viktigt att prioritera en förbättrad skyltning. Skyltar och dekaler kan både beställas och laddas ner som en PDF-fil på Folkhälsomyndighetens hemsida. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/alkohol-narkotika-dopning-tobak-och-spel-andts/tobak/

tobaksreglering/rokfria-miljoer/skyltar-och- dekaler/

I svensk tobakspolitik är det övergripande målet att förhindra att barn och unga börjar använda tobak och det är således en fråga som ligger högt på många agendor nationellt och internationellt (Folkhälsomyndigheten, 2016). I Blekinge arbetas det kontinuerligt både regionalt och kommunalt med tobaks-

frågan och länet ligger i framkant när det gäl- ler mobilisering kring en tobaksfri skoltid och för fler rökfria utomhusmiljöer och idrottsan- läggningar. Goda exempel på detta är bland annat i Karlshamns kommun där det har in- rättats ett förbud mot rökning på alla bad- och lekplatser samt i Olofströms kommun där det gjorts detsamma i bl.a. Storleksparken, vilka båda värnar om normen att skydda barn och ungas rätt att förbli tobaksfria.

Tobacco Endgame

Tobacco Endgame är ett opinionsbildnings- projekt som syftar till ett rökfritt Sverige år 2025. Projektet är även en del av regeringens ANDT-strategi. Genom att inrätta ett slutda- tum för rökning vill man tydliggöra en norm som inte accepterar tobaksbrukets skadeverkningar hos Sveriges befolkning. Målet är att mindre än 5 % av befolkningen ska vara röka- re år 2025, vilket innebär att tobaksbruk kommer utgöra ett betydligt mindre folkhälsopro- blem jämfört med idag (Regeringskansliet, 2016).

Länsstyrelsen i Blekinge, Landstinget Ble- kinge, Karlskrona-, Karlshamns- och Olof- ströms kommun har ställt sig bakom Tobacco Endgame. Ronneby- och Sölvesborgs kommun är också på god väg.

Ovan tydliggörs vikten av att arbeta med tobaksprevention i Sverige och att rökfria mil- jöer är en prioriterad fråga, kommunalt, regionalt och nationellt. Allmänhetens stöd till rökfria miljöer är också stort (Länsstyrelsen, 2016), vilket ytterligare tyder på förflyttning- en av normen om tobaksfrihet.

Med denna rapport vill TBU uppmärksam-

(19)

19 ma situationen kring rökning på skolgårdar

samt vilka åtgärder som krävs för att motver- ka problemet. Oavsett i vilken roll som denna rapport läses ur behöver vi kraftsamla i frå- gan om att stötta våra barn och unga i deras rätt till att vara och förbli tobaksfria. Tobaks- fri skoltid borde vara ett självklart mål i Ble- kinge län. Tillsammans underlättar vi dialo- gen och kan ta lärdom av varandra. Tillsam- mans jobbar vi tobaksförebyggande, för barnens skull.

(20)

20

(21)

21 Referenslista

Folkhälsomyndigheten (2014), Utredning om framtida rökfria miljöer på allmänna platser- i synnerhet där barn vistas. Östersund:

Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten (2016), Tobak.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/

alkohol-narkotika-dopning-tobak-och-spel-andts/tobak/ [häm- tad 2017-01-02]

Henriksson, Clara (2015), Tobak. I Isabella Gripe (red.) Skole- levers drogvanor 2015. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 46-60.

Länsstyrelsen Blekinge län (2016), Är skolgårdarna i Blekinge rök- fria? Karlskrona: Länsstyrelsen Blekinge. http://www.lanssty- relsen.se/blekinge/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/

rapporter/2016/Rapport-2016-1.pdf [hämtad 2017-01-02]

Regeringskansliet (2016), Tobacco Endgame del av regeringens ANDT-strategi. http://www.regeringen.se/pressmeddelan- den/2016/02/tobacco-endgame-del-av-regeringens-andt-strategi/

[hämtad 2017-01-02]

Skolverket (2016), Stöd till arbetet mot alkohol, narkotika, doping och tobak. http://www.skolverket.se/skolutveckling/miljo-och-halsa/

elevhalsan/andt [hämtad 2016-12-18]

Socialdepartementet (1993), SFS Tobakslag 1993:581. Stockholm:

Socialdepartementet. (rev 2016:353)

Statens folkhälsoinstitut (2010), Målområde 11- Tobak. https://

www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12647/R2011-11-Tobak- Kunskapsunderlag-for-Folkhalsopolitisk-rapport-2010.pdf [hämtad 2017-01-03]

Statens folkhälsoinstitut (2011), Rökfria skolgårdar och en tobaksfri skoltid. https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12714/A- 2011-16-Rokfria-skolgardar-tobaksfri-skoltid.pdf [hämtad 2016- 12-29]

Wramner, Bengt, Pellmer, Kristina och Hellström, Charlotta (2010), Beroende och droger- förekomst, effekter, förändringsmöjlighe- ter. Lund: Studentlitteratur AB

(22)

22

Kartlagda skolor Kommun Skola

Olofström Högavång Högstadium Olofström Nordenbergsskolan Gymnasium

Karlshamn Stenbacka navet Högstadium Karlshamn Österslättskolan Högstadium Karlshamn Norrevångskolan Högstadium Karlshamn Fria läroverken Gymnasium Karlshamn Väggagymnasiet Gymnasium Karlshamn Thoren framtid Högstadium

Karlskrona Piggelinen Högstadium Karlskrona Wämöskolan Högstadium Karlskrona Musikugglan Högstadium Karlskrona Rödebyskolan Högstadium Karlskrona Jändelskolan Högstadium Karlskrona LKC Högstadium Karlskrona Sunnadalskolan Högstadium Karlskrona Gallären trossö Högstadium Karlskrona Galären Rosenholm Högstadium Karlskrona Törnströmska Gymnasium Karlskrona Fischerströmska Gymnasium Karlskrona af Chapman Gymnasium Karlskrona Ehrensvärdska Gymnasium Karlskrona Rosenholm Sport College Högstadium Karlskrona Karlskrona praktiska Gymnasium Karlskrona Mikael Elias Gymnasium Karlskrona Aspero Gymnasium

Karlskrona Montessori Högstadium Karlskrona Svettpärlan Högstadium Karlskrona Nättraby Högstadium

Ronneby Kallingeskolan Högstadium Ronneby Naturbruksgymnasiet Gymnasium Ronneby Sjöarpsskolan Gymnasium Ronneby Thoren framtid Högstadium Ronneby Snäckebackskolan Högstadium Ronneby Knut Hahn Gymnasium

Sölvesborg Furulundskolan Gymnasium Sölvesborg Mjällby Högstadium Sölvesborg Bokelund Högstadium

(23)

23

Postadress Besöksadress Telefon/Telefax E-post/webbplats: Org.nr

SE-371 86 KARLSKRONA Skeppsbrokajen 4 010-22 40 000 blekinge@lansstyrelsen.se 202100-2320 010-22 40 223 www.lansstyrelsen.se/blekinge

1 (3) PROTOKOLL

Observationsprotokoll – Rökfria skolgårdar Blekinge Hösten 2014

Tidpunkt för besöket

Datum Veckodag

Tid från – till Väderförhållanden:

Observationsobjekt

Namn Adress

Kommun / stadsdel

Verksamhet som bedrivs

Högstadieskola Gymnasieskola

Förekommer det även annan skolverksamhet i loka- lerna?

Ja, beskriv Nej

Skolgården

Finns det en tydligt avgränsad skolgård?

Ja

Nej, beskriv

Bilaga 2 Kartlagda skolor

Kommun Skola

Olofström Högavång Högstadium Olofström Nordenbergsskolan Gymnasium

Karlshamn Stenbacka navet Högstadium Karlshamn Österslättskolan Högstadium Karlshamn Norrevångskolan Högstadium Karlshamn Fria läroverken Gymnasium Karlshamn Väggagymnasiet Gymnasium Karlshamn Thoren framtid Högstadium

Karlskrona Piggelinen Högstadium Karlskrona Wämöskolan Högstadium Karlskrona Musikugglan Högstadium Karlskrona Rödebyskolan Högstadium Karlskrona Jändelskolan Högstadium Karlskrona LKC Högstadium Karlskrona Sunnadalskolan Högstadium Karlskrona Gallären trossö Högstadium Karlskrona Galären Rosenholm Högstadium Karlskrona Törnströmska Gymnasium Karlskrona Fischerströmska Gymnasium Karlskrona af Chapman Gymnasium Karlskrona Ehrensvärdska Gymnasium Karlskrona Rosenholm Sport College Högstadium Karlskrona Karlskrona praktiska Gymnasium Karlskrona Mikael Elias Gymnasium Karlskrona Aspero Gymnasium

Karlskrona Montessori Högstadium Karlskrona Svettpärlan Högstadium Karlskrona Nättraby Högstadium

Ronneby Kallingeskolan Högstadium Ronneby Naturbruksgymnasiet Gymnasium Ronneby Sjöarpsskolan Gymnasium Ronneby Thoren framtid Högstadium Ronneby Snäckebackskolan Högstadium Ronneby Knut Hahn Gymnasium

Sölvesborg Furulundskolan Gymnasium Sölvesborg Mjällby Högstadium Sölvesborg Bokelund Högstadium

(24)

Bilaga 2

24

(25)

25 Bilaga 2

(26)

Länsstyrelsen Blekinge län 371 86 Karlskrona

E-post: blekinge@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/blekinge