Huvudtitel 33 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

(1)

Huvudtitel 33

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

F ö r k l a r i n g : Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde har till uppgift att för befolkningen främja god hälsa och funktionsförmåga samt en hälsosam arbets- och livsmiljö och säkerställa en tillräcklig försörjning och till- räckliga social- och hälsovårdstjänster.

Omkring en tredjedel av socialutgifterna finansieras via statsbudgeten. Andelen under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel utgör en dryg femtedel av socialutgifterna, eftersom poster som hör till socialutgifterna finansieras också via andra huvudtitlar. Överföringsutgifterna till hushållen, kommunerna och samkommunerna utgör de största utgiftspos- terna under huvudtiteln.

Trots uppgången i efterfrågan på pensionsskydd och social- och hälsovårdstjänster har socialutgifterna utvecklats mått- ligt. För Finlands del understiger socialutgifternas andel av bruttonationalprodukten samt de köpkraftskorrigerade socialutgifterna per capita den genomsnittliga nivån i EU-länderna. Andelen beräknas stiga något 2003 och vara 26,2 %.

Faktorer som under de närmaste åren kommer att inverka på hur socialskyddet efterfrågas och utvecklas utgörs av befolkningens åldrande och funktionsförmåga, den allmänna samhällsekonomiska utvecklingen, den europeiska integ- rationen, sysselsättningsgraden och långtidsarbetslösheten, fattigdomen och utslagningen, ibruktagandet av ny tekno- logi, den regionala utvecklingen i landet och förändringarna bland personalen inom social- och hälsovården. Med tanke på en hållbar finansiering av socialskyddet framhävs fortsättandet i arbete samt upprätthållandet av befolkningens arbets- och funktionsförmåga. När det gäller socialskyddet är utmaningarna gemensamma för länderna i Europeiska unionen.

Verksamheten på gemenskapsnivå, såsom målsättningen, handlingsprogrammen för olika regioner samt jämförelsein- dikatorer som beskriver de politiska resultaten, har blivit intensivare inom socialskyddssektorn.

Socialskyddets främsta uppgift ligger i att bromsa upp en försvagning av försörjningskvoten, dvs. proportionen sysselsatta/icke sysselsatta. Det görs genom att upprätthålla befolkningens arbets- och funktionsförmåga. En minskning av långtidsarbetslösheten är också en av de närmaste årens stora frågor. Om detta arbete är framgångsrikt kan risken för fattigdom och utslagning minskas avsevärt. I takt med att befolkningen åldras accentueras betydelsen av att servicesystemet fungerar och är heltäckande samt finansieras på ett hållbart sätt. Tryggandet av social- och hälsovårdstjänster för alla befolkningsgrupper förutsätter att kommunernas ekonomi utvecklas balanserat, tillgången till tjänster för utsatta grupper tryggas, kommunerna samarbetar och nya handlingsmodeller införs samt ekonomiska drivfjädrar används allt mera inom serviceproduktionen.

Social- och hälsovårdsministeriet fastställde de strategiska riktlinjerna för utvecklandet av social- och hälsovårdspoli- tiken under de närmaste åren i sin rapport "Strategier för social- och hälsovårdspolitiken år 2010 — mot ett socialt hållbart och ekonomiskt livskraftigt samhälle", som utgavs 2001. Enligt rapporten kan helheterna inom utvecklandet av social- och hälsopolitiken sammanfattas i följande fyra strategiska riktlinjer:

— Främja hälsa och funktionsförmåga

— Göra arbetet mera lockande

— Förhindra och lindra utslagning

— Trygga väl fungerande tjänster och ett rimligt utkomststöd.

Andra dokument som ligger till grund för förvaltningsområdets målsättning för 2003 är statsrådets principbeslut om folkhälsoprogrammet Hälsa 2015, de åtgärdsriktlinjer som utarbetats av kommissionen för utredande av socialutgifts- finansieringen (Somera) samt statsrådets principbeslut om tryggande av hälso- och sjukvården i framtiden. För social- och hälsovårdens del gäller fortfarande det mål- och verksamhetsprogram för social- och hälsovården för åren 2000—

2003 som regeringen godkänt 1999. I fråga om arbetarskyddet är det bakomliggande dokumentet den arbetarskydds- strategi som godkändes 1998.

(2)

De konkreta åtgärder som de i strategidokumenten inskrivna målen förutsätter ingår i kapitel- och momentförklaringarna under huvudtiteln. I de resultatavtal som ingås med ämbetsverken och inrättningarna inom förvaltningsområdet enas man om respektive instans ansvar för uppnående av målen.

Resultatavtalsförfarandet inom förvaltningsområdet ändras 2003 så, att en resultatavtalsstruktur som innefattar de fyra perspektiven i referensramen Balanced Scorecard införs. Perspektiven är samhällelig verkningsfullhet, processer och strukturer, personalförnyelse och arbetsförmåga samt resurser och ekonomi. Målen för samhällelig verkningsfullhet i resultatavtalen härleds från de ovan nämnda strategidokumenten. Tidsperspektivet vid uppställningen av mål för resultatavtalen blir sådant att man kommer överens om långsiktiga mål som omspänner högst fyra år samt mål på årsnivå.

Utfallet av målen följs genom kriterier som överenskoms särskilt.

Förvaltningsområdets utgifter kapitelvis 2001—2003

År 2001 bokslut 1000 €

År 2002 ordinarie statsbudget 1000 €

År 2003 budgetprop.

1000 €

Ändring 2002—2003

1000 € %

01. Social- och hälsovårdsministeriet 45 716 50 905 65 290 14 385 28

02. Forsknings- och utvecklingscentralen för

social- och hälsovården 19 838 22 980 20 610 - 2 370 - 10

03. Arbetslöshetsnämnden 1 648 1 697 1 725 28 2

04. Prövningsnämnden 1 458 1 552 1 556 4 0

06. Rättsskyddscentralen för hälsovården 3 825 3 860 4 300 440 11

07. Institutet för arbetshygien 33 334 34 320 35 210 890 3

08. Folkhälsoinstitutet 30 274 33 929 34 584 655 2

09. Social- och hälsovårdens produkt-

tillsynscentral 4 242 4 377 4 570 193 4

10. Strålsäkerhetscentralen 9 593 10 417 11 109 692 7

11. Läkemedelsverket och Utvecklingscent-

ralen för läkemedelsbehandling 1 246 1 333 2 549 1 216 91

12. Statens skolhem 588 588 588 — —

13. Arbetarskyddets distriktsförvaltning 19 995 20 730 21 306 576 3

14. Statens sinnessjukhus 265 607 607 — —

15. Utjämning av familjekostnader 1 377 538 1 368 000 1 360 700 - 7 300 - 1

16. Allmän familjepension 41 104 42 000 41 000 - 1 000 - 2

17. Utkomstskydd för arbetslösa 538 358 663 200 698 200 35 000 5

18. Sjukförsäkring 529 060 695 500 683 100 - 12 400 - 2

19. Pensionsförsäkring 1 430 171 1 483 575 1 508 500 24 925 2

20. Olycksfallsförsäkring 12 769 12 500 13 000 500 4

21. Frontveteranpensioner 122 957 118 000 107 000 - 11 000 - 9

22. Ersättning för skada, ådragen i militär- tjänst och vissa utgifter för

rehabilitering 268 585 263 293 261 950 - 1 343 - 1

23. Annat skydd för personer som lidit skada

av krigen 3 114 3 280 3 030 - 250 - 8

28. Annat utkomstskydd 11 067 12 100 18 196 6 096 50

32. Av kommunerna anordnad social- och

hälsovård 2 560 989 2 719 656 2 967 549 247 893 9

33. Vissa utgifter inom social- och hälsovår-

den — 5 900 10 900 5 000 85

53. Hälsofrämjande verksamhet och

hälsoövervakning 9 210 9 345 9 500 155 2

57. Semesterverksamhet 182 631 186 000 193 300 7 300 4

(3)

År 2001 bokslut 1000 €

År 2002 ordinarie statsbudget 1000 €

År 2003 budgetprop.

1000 €

Ändring 2002—2003

1000 € %

92. Användningen av avkastningen av Pen- ningautomatföreningens

verksamhet 346 299 377 285 390 585 13 300 4

Sammanlagt 7 605 874 8 146 929 8 470 514 323 585 4

Det totala antalet anställda 3 440 3 520 3 530¹⁾

01. Social- och hälsovårdsministeriet

F ö r k l a r i n g :

Utöver de grundläggande uppgifterna koncentrerar sig social- och hälsovårdsministeriet på att konkretisera de strategiska riktlinjer för förvaltningsområdet som skrivits in i förklaringen i samband med motiveringarna under huvudtiteln.

Under år 2003 uppmärksammas följande frågor inom samtliga av ministeriets resultatområden:

— Verkställigheten av riktlinjerna för de social- och hälsopolitiska strategierna 2010.

— Genomförandet av folkhälsoprogrammet Hälsa 2015.

— Konkretiseringen av de principiella riktlinjer som socialutgiftskommissionen, vilken utrett socialskyddets finansiering, dragit upp.

— Genomförandet och uppföljningen av förslagen i det nationella hälsovårdsprojektet.

Resultatområdesspecifika särskilda mål

— Genomförandet, uppföljningen och utvärderingen av mål- och verksamhetsprogrammet för social- och hälso- vården samt beredning av programmet för åren 2004—2007.

— Utarbetandet av en strategi för revidering av lagstiftningen om social- och hälsovårdstjänster.

— Utvecklandet av arbetsförhållandena för de anställda inom social- och hälsovården samt deras arbets- och funk- tionsförmåga, yrkesskicklighet och kompetens.

— Befästandet av kvalitetspolitiken inom förvaltningsområdet.

— Utarbetandet av en nationell handlingsplan mot fattigdom och social utslagning 2003—2005.

— Det effektiverade förebyggandet av utslagning genom bättre samarbete mellan olika aktörer.

— Utvecklandet av det regionala samarbetet, serviceproduktionen och kompetensen.

— Vidtagandet av de åtgärder som ingår i den nationella narkotikastrategin.

— Genomförandet av åtgärdsförslagen i redogörelsen om barns och ungas välfärd.

— Åtgärderna till förmån för en sammanjämkning av familje- och arbetslivet.

— Utvecklandet av utkomstskyddet för arbetslösa i en sporrande riktning.

— Utvecklandet av pensionssystemet i en riktning som stöder arbetstagarnas fortsatta medverkan i arbetslivet, ar- betsförmågan och möjligheterna att få arbete.

— Förtydligandet av EU-lagstiftningen om den på boende baserade sociala tryggheten.

— Verkställandet av riktlinjerna i arbetarskyddsstrategin med särskild inriktning på upprätthållandet av den åldrande arbetskraftens arbetsförmåga.

1) Den avgiftsbelagda verksamhetens andel uppgår till 1 415 årsverken.

(4)

— Breddandet av programmet för främjande av arbetslivets dragningskraft och den i arbetsför ålder varande befolkningens funktionsförmåga (VETO-programmet), verkställandet av arbetsolycksfallsprogrammet och det forsknings- och åtgärdsprogram som skall hjälpa arbetstagarna att orka i arbetet.

— Utnyttjandet av datateknik vid utvecklandet av social- och hälsovårdens funktioner och service.

— Utvecklandet av resultatstyrningen inom förvaltningsområdet.

— Beredningen av social- och hälsovårdens datareform 2005.

— Genomförandet av delstrategierna för utvecklande av organisationens verksamhet (eSTM, personalstrategi, kom- munikationsstrategi).

Ekonomimål

Nettoutgiftsbaserad resursfördelning mellan resultatområdena:

1 000 € %

Ledningen och de särskilda enheterna 3 730 11,7

Stödet för ledningen

— Administrativa avdelningen 9 531 29,9

— Ekonomi- och planeringsavdelningen 3 315 10,4

Försäkringsavdelningen 2 710 8,5

Familje- och socialavdelningen 3 602 11,3

Hälsoavdelningen 3 985 12,5

Arbetarskyddsavdelningen 5 005 15,7

Sammanlagt 31 878 100,0

För den avgiftsbelagda verksamhetens del baserar sig social- och hälsovårdsministeriets budget delvis på nettobudgetering. De inkomster som intäktsförs under omkostnadsmomentet utgörs av inkomster av läkemedelsprisnämndens avgiftsbelagda prestationer och inkomster av arbetarskyddsförvaltningens avgiftsbelagda prestationer samt enligt de grunder som social- och hälsovårdsministeriet har fastställt med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) samt ersättningar enligt 45 § lagen om penningautomatunderstöd (1056/2001) för övervakning och styrning av Penningautomatföreningen samt ersättningar som med stöd av social- och hälsovårdsministeriets förordning om ersättning för kostnaderna för uppföljningen av och forskningen kring spelberoende (381/2002) uppbärs hos pennings- pelssammanslutningarna för uppföljningen av och forskningen kring de problem som orsakas av deltagande i lotterier.

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (offentligrättsliga, 1 000 euro):

2001 2002 2003²⁾

Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten 513 695 733

Särkostnader 479 655 659

Driftsåterstod 34 40 74

Andel av gemensamma kostnader sammanlagt 44 40 39

Kostnader sammanlagt 523 695 698

Räkenskapsperiodens överskott (+)/underskott (-) -10 0 35

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten, Arbetarskydds- förvaltningen (företagsekonomiska, 1 000 euro):

2001 2002 2003

2) En del av arbetarskyddsförvaltningens avgiftsbelagda verksamhet övergår 2003 för de offentligrättsliga prestationernas del till arbetarskyddets distriktsförvalt-

(5)

Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten 98 96 96

Särkostnader 77 77 77

Andel av gemensamma kostnader sammanlagt 2 0,1 0,1

Kostnader sammanlagt 79 77,1 77,1

Räkenskapsperiodens överskott (+)/underskott (-) 19 18,9 18,9

Tabell med jämförelsetal som beskriver utvecklingen inom den avgiftsbelagda verksamheten (offentligrättsliga och företagsekonomiska prestationer):

2001 2002 2003

utfall prognos uppskattning

Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten (t€) 611 791 829

Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten (t€) 556 732 736

Driftsåterstod (t€) 55 59 93

— % av intäkterna 9 7,5 11,2

Andel av gemensamma kostnader (t€) 46 40,1 39,1

Överskott (+)/Underskott (-) (t€) 9 18,9 53,9

— % av intäkterna 1,5 2,4 6,5

Intäkterna i % av de totala kostnaderna 102 103 107

Målet för den avgiftsbelagda verksamheten är kostnadsmotsvarighet för de offentligrättsliga prestationerna och lön- samhet för de företagsekonomiska prestationerna.

19. Mervärdesskatteutgifter inom social- och hälso- vårdsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 16 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av den mervärdes- skatt som ingår i andra än förvaltningsområdets särskilt skattskyldiga ämbetsverks och inrättningars köp av varor och tjänster.

F ö r k l a r i n g : Statens konsumtions- och investerings- utgifter har budgeterats utan mervärdesskatt. Andra än särskilt skattskyldiga statliga ämbetsverk och inrättningar beviljas anslag enligt skattefria priser.

Anslaget är en överföring från moment 28.81.(23).

2003 budget 16 000 000

21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 31 878 000 euro.

Anslaget får även användas för anordnande av huvud- festen på den nationella veterandagen, till betalning av utgifter för beredskapen med tanke på det medicinska räddningsväsendet och undantagsförhållanden och anskaffning av anordningar och inventarier i samband här-

med samt till finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som social- och hälsovårdsministeriet godkänner.

Av anslaget får högst 270 000 euro användas till betalning av utgifter för utbildning inom företagshälsovården och för genomförande av projekt i samband med utvecklandet av personalen inom företagshälsovården.

F ö r k l a r i n g : Såsom tillägg har beaktats 160 000 euro som utgifter för utvecklande av arbetarskyddsdistriktens resurser.

Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats 75 000 euro som överföring av JOPA-projekt till moment 33.13.21 (JOPA: en decentraliserad och flexibel serviceadministration).

Utgifter och inkomster: €

Bruttoutgifter 32 724 000

Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda

verksamheten 783 000

Övriga omkostnader 31 941 000

Bruttoinkomster 846 000

Inkomster av den avgiftsbelagda verksam-

heten 829 000

— offentligrättsliga prestationer 733 000

— övriga prestationer 96 000

(6)

Övriga inkomster 17 000

Nettoutgifter 31 878 000

2003 budget 31 878 000

2002 budget 32 046 000

2001 bokslut 30 977 861

62. Statlig medfinansiering för social- och hälsovårds- ministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s struk- turfonder deltar (förslagsanslag)

År 2003 får nya beslut om beviljande av medel fattas för sammanlagt 3 374 000 euro. Om en del av bevillningsfullmakten för 2002 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas 2003.

Anslaget får användas för statlig medfinansiering av mål 1-, mål 2- och mål 3-program, gemenskapsinitiativen

Equal, Interreg och Urban samt innovativa åtgärder vilka finansieras ur Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden.

Tillsammans med EU-medfinansieringen under mo- menten 26.98.61 och 34.05.61 får anslaget även användas för anställande av den tekniska hjälp och personal mot- svarande högst fyra årsverken som behövs för genomfö- rande av de program som nämns ovan.

F ö r k l a r i n g : En del av anslaget är finansiering som riktas till utvecklande av regionerna.

Det beräknas att 2 137 000 euro används för den statliga medfinansieringen i Europeiska regionala utvecklingsfon- dens projekt och 3 337 000 euro för den statliga medfinansieringen i Europeiska socialfondens projekt.

Användningen av bevillningsfullmakten beräknas åsamka staten utgifter enligt följande (miljoner euro):

Bevillningsfullmaktsår 2003 2004 2005 2006 Sammanlagt

Förbindelser 2000—2002 4,590 3,126 - - 7,716

Förbindelser 2003 0,884 1,392 0,755 0,343 3,374

Sammanlagt 5,474 4,518 0,755 0,343 11,090

Bevillningsfullmakten under momentet beräknas fördela sig på fonder och program enligt följande (miljoner euro):

Mål 1 Mål 2 Mål 3

Gemeskaps-

initiativ Sammanlagt Europeiska regionala utvecklingsfon-

den 0,595 0,154 - 0,591 1,340

Europeiska socialfonden 0,236 0,044 1,754 - 2,034

Sammanlagt 0,831 0,198 1,754 0,591 3,374

2003 budget 5 474 000

2002 budget 2 796 000

2002 tilläggsb. —

2001 bokslut 466 676

63. Vissa specialprojekt (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 6 000 000 euro.

Anslaget får användas till finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som stöder social- och hälsovårds- ministeriets strategiska planering och beslutsfattande samt

till betalning av omkostnader och finansieringsunderstöd som föranleds av genomförandet av program och försök som hänför sig till ministeriets verksamhetsområde.

Anslaget får även användas till finansiering av projekt enligt de ramprogram och särskilda program som EU god- känner.

Anslaget får användas till avlöning av personal motsva- rande högst 12 årsverken.

F ö r k l a r i n g :

Avsikten är att anslaget skall användas för genomförande av följande projekt:

(7)

Fortsättning och effektivering av pågående projekt:

Genomförande och verkställande av social kreditgivning Verkställande av socialpolitiska förstadsprojekt

Projektet för verkställande av handlingsprogrammet för förebyggande av våld mot kvinnor samt pro- stitution

Projekt som hänför sig till mål- och verksamhetsprogrammet för social- och hälsovården Projektet som gäller specialservice som bildar nätverk

Välfärdsklusterverksamhet samt genomförande av strategin för utnyttjande av datateknik inom social- och hälsovården

Forsknings- och åtgärdsprogrammet gällande möjligheterna att orka i arbetet Det riksomfattande programmet gällande olycksfall i arbetet

Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Information om familjeledigheter

Verkställande av det nationella projektet för tryggande av hälso- och sjukvården EU:s ramprogram och särskilda program:

Nationell medfinansiering i programmet DAPHNE Nationell medfinansiering i EU:s jämställdhetsprogram Inledande av nya projekt:

Utvecklande av en nationell elektronisk patientjournal Programmet VETO

Verkställande av programmet för förebyggande av sexuellt utnyttjande av barn Utveckling av hälsofrämjande motion

Försök angående regionalt samarbete inom miljö- och hälsoskyddets område

2003 budget 6 000 000

2002 budget 8 410 000

2002 tilläggsb. 300 000

2001 bokslut 7 047 074

64. Främjande av social- och hälsovårdens servicesys- tem med hjälp av datateknik samt byggande av behövlig infrastruktur (reservationsanslag 3 år)

Anslaget får användas för utvecklande av social- och hälsovårdens servicesystem med hjälp av datateknik och byggande av den infrastruktur som utnyttjandet av datatekniken förutsätter samt för sådan utbildnings- och utvecklingsverksamhet som genomförandet av projektet kräver på de grunder som social- och hälsovårdsministeriet bestämmer särskilt.

Anslaget får användas till avlöning av personal motsva- rande högst ett årsverke.

F ö r k l a r i n g : Anslaget grundar sig på det principbeslut gällande användningen av inkomster av försäljning av statens egendom 2000—2003 som statsrådet fattade den 26 maj 2000. Användningen av anslaget fördelar sig på flera

år och med hjälp av det stöds utvecklandet av social- och hälsovårdens servicesystem. Understöd betalas till kom- muner, samkommuner och andra serviceproducenter. Må- let är att genom effektiverat utnyttjande av datatekniken förbättra en jämn tillgång på service och kvaliteten på den samt att stöda människors egen företagsamhet, boende hemma och möjligheter att klara sig på egen hand. Målet är också att säkerställa att den nya datatekniken tas i bruk på ett jämlikt sätt i hela landet.

2003 budget 1 682 000

2002 budget 3 364 000

2001 bokslut 3 363 759

67. Internationella medlemsavgifter och finansiella bi- drag (förslagsanslag)

Anslaget får användas till betalning av internationella organisationers medlemsavgifter, finansiella bidrag och utgifter för stödande av speciella program.

2003 budget 4 256 000

2002 budget 4 289 000

2001 bokslut 3 860 780

(8)

02. Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården

F ö r k l a r i n g : Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården skall främja välfärd och hälsa samt arbeta för att garantera högklassiga och resultatrika social- och hälsovårdstjänster för hela befolkningen på lika grunder.

I detta syfte producerar och förmedlar centralen information och kunnande inom social- och hälsovårdssektorn till beslutsfattarna och aktörerna på området. Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården är en sak- kunnigcentral inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde och dess kärnfunktioner är forskning och utveckling samt dataarkiv och information.

Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården genomför social- och hälsovårdsministeriets strategiska mål (Social- och hälsopolitiska strategier 2010), av vilka de viktigaste från Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovårdens synpunkt är välfungerande tjänster och ett skäligt utkomstskydd, förebyggande och mo- tarbetande av utslagning samt främjande av hälsan och funktionsförmågan.

Förändringar i verksamhetsmiljön

Under år 2003 påverkas Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovårdens verksamhet av mål- och verksamhetsprogrammet för social- och hälsovården och folkhälsoprogrammet Hälsa 2015. Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården inriktar forsknings- och utvecklingsprojekt och informationsproduktion på att tjäna nämnda program. Utvecklandet av Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovårdens verksamhet fortgår i enlighet med den internationella utvärdering som blev klar 1999 och den uppföljningsrapport som sammanställdes 2001 samt förslagen i den utredarrapport som utarbetades 2000. Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården utvecklar sina produkter och tjänster tillsammans med de viktigaste samarbetspartnerna och kunderna.

Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården år 2003:

Effektmål

Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovårdens forsknings- och utvecklingsarbete, informationsproduktion och informationsförmedling inriktas särskilt på att stöda följande mål inom social- och hälsovården:

— Att social- och hälsovårdstjänsterna utgår från klienternas behov och fungerar på ett sammanhängande sätt.

— Att metoder som gör verksamheten lönsammare, effektivare och verkningsfullare används inom social- och häl- sovården.

— Att de regionala och sociala välfärdsskillnaderna hålls under kontroll.

— Att främjandet av välfärd och hälsa beaktas i allt beslutsfattande.

— Att styrningen av informationen inom social- och hälsovården fungerar på ett interaktivt och resultatrikt sätt.

Servicemål

År 2003 beräknas Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården producera följande tjänster för sina kunder i form av avgiftsbelagd service:

2001 2002 2003

Utbildningsdagar 233 240 250

Antalet publikationer

— böcker 28 28 28

— duplikat 43 43 43

Publikationsupplaga 29 361 30 000 30 000

(9)

Ekonomimål

Den avgiftsfria verksamhetens (budgetfinansierad och samfinansierad verksamhet) fördelning (1 000 euro):

2001 bokslut

2002 prognos

2003 uppskattning

Tjänster 6 926 7 000 6 925

Välfärd 5 630 5 400 5 330

Information 5 014 5 504 5 320

Förvaltningstjänster 7 699 8 102 7 963

Hedec - 558 558

Stiftelsen för alkoholforskning 542 542 542

Husprojektet - 2 508 -

Sammanlagt 25 811 29 614 26 638

Enheten för internationellt utvecklingssamarbete (Hedec) vid Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och häl- sovården tillhandahåller sakkunnigtjänster i anslutning till utvecklingssamarbetet inom det sociala området, hälsovården och befolkningsfrågor samt annat utlandsbistånd och fullföljer projekt inom detta område. Den i administrativt hänse- ende självständiga Stiftelsen för alkoholforskning främjar och stöder alkoholforskning och annan rusmedelsforskning genom att dela ut stipendier och genom att bedriva eller låta bedriva forskning samt genom att idka publikationsverk- samhet i anslutning till forskningen.

Målet för den avgiftsbelagda verksamheten är kostnadsmotsvarighet för de offentligrättsliga prestationerna och lön- samhet för de företagsekonomiska prestationerna.

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro):

2001 2002 2003

Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten

— Försäljningsintäkter av den avgiftsbelagda

verksamheten 5 966 6 000 6 000

— Övriga intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten 6 100 100

Intäkter sammanlagt 5 972 6 100 6 100

Kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten Särkostnader

— material, förnödenheter och varor 268 90 90

— personalkostnader 1 552 1 300 1 300

— hyror 168 180 180

— köpta tjänster 2 417 1 980 1 980

— övriga särkostnader 2 188 2 100 2 100

Särkostnader sammanlagt 6 593 5 650 5 650

Driftsåterstod -621 450 450

Den avgiftsbelagda verksamhetens andel av gemensamma kostnader

— kostnader för stödfunktioner 479 420 420

— kapitalkostnader 35 30 30

(10)

Kostnader sammanlagt 7 107 6 100 6 100

Räkenskapsperiodens överskott (+) / underskott (-) -1 135 0 0

Tabell med jämförelsetal som beskriver utvecklingen inom den avgiftsbelagda verksamheten (offentligrättsliga och företagsekonomiska prestationer):

2001 2002 2003

utfall prognos uppskattning Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten (t€) 5 972 6 100 6 100 Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten (t€) 6 593 5 650 5 650

Driftsåterstod (t€) -621 450 450

— % av intäkterna -10 7 7

Andel av gemensamma kostnader (t€) 514 450 450

Överskott (+) / underskott (-) (t€) -1 135 0 0

— % av intäkterna -19 0 0

Intäkterna i % av de totala kostnaderna 84 100 100

Anslaget får även användas till betalning av medlemsavgifter samt till betalning av utgifter för användningen av social- och hälsovårdens statistikdatabas och utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet som på uppdrag eller i form av gemensamma projekt bedrivs utanför Forsk- nings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovår- den. Anslaget får dessutom användas för statsbidrag till Stiftelsen för alkoholforskning och till betalning av utgifter som verksamheten vid Stiftelsen för alkoholforskning åsamkar Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården samt till betalning av understöd för kom- pletterande utbildning och utgifter för projekt som genomförs i utlandet.

F ö r k l a r i n g : Av anslaget har 542 473 euro reserverats för betalning av statsbidrag till Stiftelsen för alkoholforskning.

Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats 2 508 000 euro för kostnader föranledda av flytt-

ningen till nya lokaliteter, vilket belopp ingick som utgift av engångsnatur i budgeten för 2002.

verksamheten 6 100 000

Särskilda utgifter för gemensamma projekt 5 720 000

Bruttoinkomster 11 870 000

Inkomster av den avgiftsbelagda verksam-

heten 6 100 000

Gemensamma projekt³⁾ 5 720 000

Övriga inkomster 50 000

2003 budget 20 610 000

2002 budget 22 980 000

2001 bokslut 19 837 598

03. Arbetslöshetsnämnden

F ö r k l a r i n g : Arbetslöshetsnämnden är första besvärsinstans i ärenden som gäller arbetslöshetsdagpenning, arbets- marknadsstöd, medlemskap i arbetslöshetskassor, studiesociala förmåner för arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, alterneringsersättning, stöd för arbetslösas frivilliga studier och integrationsstöd samt i vissa lönegarantiärenden. Dess-

3)

(11)

utom är arbetslöshetsnämnden enda besvärsinstans i ärenden som baserar sig på lagen om utbildnings- och avgångsbi- dragsfonden.

År 2001 anhängiggjordes 7 572 besvärsärenden. Antalet besvärsärenden som anhängiggörs beräknas uppgå till ca 8 500 år 2002 och ca 9 000 år 2003. Antalet ärenden som anhängiggörs stiger genom dels den ekonomiska osäkerheten, dels revideringen av lagstiftningen om utkomstskydd för arbetslösa.

Arbetslöshetsnämndens prestationer, dvs. beslut som meddelas med anledning av besvär, är avgiftsfria.

Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för arbetslöshetsnämnden år 2003:

Effektmål

Arbetslöshetsnämnden främjar medborgarnas rättssäkerhet genom enhetliga och rättvisa beslut. Målet är att avgöran- dena kvalitativt sett skall ligga på en sådan nivå att ändringsgraden vid försäkringsdomstolen i fråga om de beslut som arbetslöshetsnämnden har fattat med anledning av besvär kvarstår oförändrad, dvs. ca 12 %.

2001 2002 2003

Servicemål

Behandlingstid för besvären (mån.) 5,7 5,0 5,0

Ekonomimål

Beslutspris (euro/avgörande) 189 190 190

Produktiviteten av arbetet (avgöranden/årsv.) 263 260 285

Utvecklingsmål

Produktiviteten av arbetet och arbetets kvalitet förbättras ytterligare genom att lönesystemet utvecklas och personal- omsättningen därmed minskas.

21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 1 725 000 euro.

2003 budget 1 725 000

2002 budget 1 697 000

2001 bokslut 1 648 073

04. Prövningsnämnden

F ö r k l a r i n g : Prövningsnämnden är en nämndliknande besvärsinstans för socialförsäkringen och kan jämställas med en specialdomstol. Den är första besvärsinstans i folkpensionsärenden, i rehabiliteringsärenden som Folkpensionsan- stalten behandlar och i ärenden som gäller allmänt bostadsbidrag samt högsta besvärsinstans i sjukförsäkringsärenden samt i ärenden som gäller bostadsbidrag för pensionstagare, barnbidrag, stöd för hemvård av barn och privatvård, militärunderstöd och moderskapsunderstöd.

År 2001 inkom 10 551 besvärsskrifter till prövningsnämnden. År 2003 beräknas antalet besvärsärenden förbli på samma nivå. Inom lagstiftningen sker inga väsentliga förändringar under budgetåret. På senare tid har större uppmärksamhet än förr ägnats åt motiveringen till besvärsinstansernas beslut. Besluten kräver mera individuella motiveringar, vilket gör behandlingen i nämnden långsammare.

Prövningsnämndens samtliga prestationer är avgiftsfria.

Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för prövningsnämnden år 2003:

Effektmål

Prövningsnämnden främjar rättssäkerheten i frågor som gäller försörjningen genom att så snabbt som möjligt producera rätta, enhetliga och rättvisa beslut. Målet är att kvaliteten på avgörandena skall ligga på en sådan nivå att ändringsgraden vid försäkringsdomstolen i fråga om prövningsnämndens beslut kvarstår oförändrad, dvs. kring 20 %. De tilläggsut- redningar som försäkringsdomstolen får inverkar på ändringsgraden.

(12)

2001 2002 2003 utfall prognos uppskattning

Servicemål

Behandlingstid för besvären (mån.) 5,6 5,0 7,0

Ekonomimål

Beslutspris (euro/avgörande) 174 155 173

Produktiviteten av arbetet (avgöranden/årsv.) 314 344 310

Utvecklingsmål

Produktiviteten av arbetet och arbetets kvalitet förbättras ytterligare genom att lönesystemet utvecklas och uppmärk- samhet ägnas åt personalutbildningen. Genom dessa åtgärder minskas personalomsättningen.

21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 1 556 000 euro.

2003 budget 1 556 000

2002 budget 1 552 000

2001 bokslut 1 457 853

05. Försäkringsinspektionen

F ö r k l a r i n g : Försäkringsinspektionen skall övervaka och inspektera försäkrings- och pensionsanstalterna samt försäkringsmäklarna, styra och övervaka verkställigheten av arbetslöshetsförmåner samt samarbeta med högskolevä- sendet i syfte att främja och bedriva vetenskaplig forskning inom försäkringsbranschen.

Den internationellt sett försvagade ställningen för försäkringsanstalter, som varit en följd av att den globala ekonomins tillväxt avstannat klart, förutsätter att det reageras snabbt på sådana problem som tillsynsobjekten eventuellt drabbas av.

Försäkringsinspektionen reagerar handlingskraftigt på eventuella behov av att ändra regleringen som uppkommer till följd av genomgripande strukturella förändringar inom finanssektorn. En del av tillsynsobjekten ingår i inhemska eller gränsöverskridande försäkringsbolagskonglomerat eller försäkrings- och finanskonglomerat vilkas tillsyn kräver nära samarbete med Finansinspektionen samt med dem som utövar tillsyn över försäkrings- och finansbolag i andra länder.

Insatsområden

Försäkringsinspektionens verksamhet syftar till att försäkringsmarknaden i Finland är stabil och tillhandahåller trygga och konkurrenskraftiga försäkringstjänster. Viktiga mål för tillsynen är att tillsynsobjektens ekonomi är i skick, att produkterna och marknadsföringen uppfyller de krav som ställs i bestämmelserna och att behandlingen av ersättnings- frågor är adekvat. Det säkerställs att försäkringsmäklarnas verksamhet är förenlig med bestämmelserna och att praxis vid tillämpning av utkomstskyddet för arbetslösa är enhetlig och effektiv.

De viktigaste resultatmålen

Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Försäkringsinspektionen år 2003:

Effektmål

Tillsynsobjekten analyseras med hjälp av ett databasbaserat analysverktyg, varvid den interna kontrollen och riskhan- teringen övervakas särskilt. Nya produkter av betydelse och marknadsföringen av dem inspekteras i liv- och skadeför- säkringsbolagen. Försäkringsbolagens ersättningsprocesser inspekteras. Det kontrolleras att villkoren för försäkrings- mäklarnas verksamhet är uppfyllda. Försäkringsinspektionen satsar kraftigt på övervakningen av finans- och försäkringskonglomerat.

Dokumenteringen av övervakningen av arbetslöshetskassornas ekonomi och förvaltning samt deras tillämpningspraxis utvecklas, varvid uppmärksamhet samtidigt ägnas åt verksamhet som förebygger missbruk av arbetslöshetsförmåner.

(13)

Servicemål

Målet för servicenivån är att ansökningar och klagomål skall behandlas snabbt och följdriktigt genom fortsatt utveckling av anvisningarna och behandlingsrutinerna. I synnerhet satsar man på att utnyttja databaser på ett effektivt och integrerat sätt vid inspektionerna samt på att ta elektroniska kommunikationstjänster i bruk.

Ekonomimål

Budgeten för Försäkringsinspektionen baserar sig på nettobudgetering och ämbetsverkets bruttoutgifter och bruttoinkomster har budgeterats under moment 12.33.05. Den nettobudgeterade avgiftsbelagda verksamheten uppvisar inget överskott.

2001 2002 2003

— Försäljningsintäkter av den avgiftsbelagda

verksamheten 3 811 4 766 5 010

— Övriga intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten 1 2 0

Intäkter sammanlagt 3 812 4 768 5 010

— hyror 454 585 620

— köpta tjänster 546 612 650

— övriga särkostnader 93 142 145

— avskrivningar 89 101 100

— räntor 21 15 25

Räkenskapsperiodens överskott (+) / underskott (-) -50 -15 -25

Tillägg för investeringsutgifter 56 101 100

Avdrag för avskrivningar, kalkylerade räntor och

förändringar i semesterlöneskulden -106 -116 -125

Överskott (+) / underskott (-) 0 0 0

Tabell med jämförelsetal som beskriver den avgiftsbelagda verksamheten:

2001 2002 2003

(14)

utfall prognos uppskattning Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten

(t€) 3 812 4 768 5 010

Särkostnader för den avgiftsbelagda verk-

samheten (t€) 3 752 4 667 4 910

Överskott (+) / underskott (-) (t€) -50 -15 -25

— % av intäkterna -1,3 -0,3 -0,5

Intäkterna i % av de totala kostnaderna sam-

manlagt 98,7 99,7 99,5

Investeringar (t€) 56 101 100

Sammanlagda kostnader utan avskrivningar, räntor och förändringar i semesterlöneskul- den + investeringar sammanlag⁴⁾ (t€)

3 812 4 768 5 010

Intäkterna i % av ovan nämnda kostnader och

investeringar 100,0 100,0 100,0

Överskott av fakturerade försäkringstillsyn-

savgifter (t€) 1 036 0 0

Kostnadsuppgifter enligt uppgiftsområde (1 000 euro):

2001 2002 2003

ordinarie

Tillsynsobjektsgrupp bokslut statsbudget budgetprop.

Livförsäkringsbolag 646 875 921

Skadeförsäkringsbolag 812 1 037 1 092

Arbetspensionsförsäkringsbolag 711 899 947

Pensionsstiftelser och pensionskassor 489 494 521

Övriga försäkringskassor 154 166 175

Genom lag inrättade pensionsanstalter 59 63 67

Kommunernas pensionsförs. och Statens

pensionsfond 67 72 76

Pensionsskyddscentralen 14 15 16

Försäkringsföreningar 169 235 248

Försäkringsmäklare 89 86 91

Arbetslöshetskassor 584 795 837

Arbetslösh.förs.kassan och Utbildnings- och

avgångsbidragsfonden 10 12 12

Övriga tillsynsobjekt 11 8 8

Sammanlagt 3 815 4 759 5 010

Årsverken sammanlagt 54,4 65 66

Kostnader 1 000/årsv. 70 73 76

4)

(15)

06. Rättsskyddscentralen för hälsovården

F ö r k l a r i n g : Rättsskyddscentralen för hälsovården skall ombesörja kvaliteten på den hälsovårdsservice som till- handahålls medborgarna samt patientsäkerheten genom att utöva tillsyn över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Rättsskyddscentralen för hälsovården skall dessutom sköta de uppgifter som åläggs den enligt bestämmelser i lagstiftningen om utredande av dödsorsak, rättspsykiatri, avbrytande av havandeskap och sterilisering eller i annan lagstiftning samt sådana andra uppgifter inom hälso- och sjukvården som vederbörande ministerium bestämmer.

Antalet ärenden som inkommit till Rättsskyddscentralen för hälsovården för avgörande:

2001 utfall

2002 mål

2003 mål Legitimering av yrkesutbildade personer

inom hälso- och sjukvården 6 500 7 000 7 000

Registrering av yrkesutbildade personer inom

hälso- och sjukvården 4 000 4 500 4 500

Antalet klagomål 235 235 250

Utlåtanden om misstankar om fel i

samband med vården 110 125 140

Övriga tillsynsärenden 106 140 160

Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Rättsskyddscentralen för hälsovården år 2003:

Effektmål

Rättsskyddscentralen för hälsovården utvecklar och förenhetligar metoderna för tillsynen över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården samt samarbetet och arbetsfördelningen med länsstyrelserna så, att gemensamma arbets- möten ordnas regelbundet, det för Rättsskyddscentralen för hälsovården och länsstyrelserna gemensamma systemet för statistikföring och uppföljning av tillsynsärenden utvecklas och den gemensamma publikation som upptar samman- fattningar av avgöranden i tillsynsärenden utvecklas.

— Rättsskyddscentralen för hälsovården utvecklar kvaliteten på och innehållet i tillsynen över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården tillsammans med andra tillsynsmyndigheter så, att den information som insamlas vid tillsynen kan utnyttjas mera än nu genom att informations- och samarbetsevenemang ordnas tillsammans med undervisningsmyndigheterna samt de myndigheter som leder sjukvårdsdistrikten och hälsocen- tralerna.

— Rättsskyddscentralen för hälsovården gör sin verksamhet verkningsfullare och främjar för sin del patientsäker- heten och kvaliteten på hälsovårdstjänster genom att göra sin verksamhet mera översiktlig.

Servicemål

Behandlingstiderna för tillstånds- och tillsynsärenden som inkommer till Rättsskydds- centralen för hälsovården bibehålls i genomsnitt på följande nivå:

2001 utfall

2002 mål

2003 mål 1. Tillstånd

— legitimering av yrkesutbildade personer som

avlagt sin examen i Finland 1— 3 dagar 1— 3 dagar 1— 3 dagar

(16)

— ansökningar om tillstånd för avbrytande av

havandeskap 1— 5 dagar 1— 5 dagar 1— 5 dagar

2. Andra tillståndsärenden

— tillståndsärenden som avgörs utan ytterliga-

re utredningar 1— 3 dagar 1— 3 dagar 1— 3 dagar

— tillståndsärenden som kräver utlåtanden el-

ler ytterligare utredningar, högst 90 dagar 90 dagar 90 dagar

3. Utlåtanden i ärenden som gäller sinnestill-

stånd (inkl. undersökningsperioden) 3— 4 mån. 3— 4 mån. 3— 4 mån.

4. Tillsyn

— klagomål där en patient har avlidit - - 3— 4 mån.

— klagomål 6— 12 mån. 6— 18 mån. 6— 12 mån.

— andra tillsynsärenden 6— 24 mån. 6— 24 mån. 6— 24 mån.

Ekonomimål

Budgeten för 2003 för Rättsskyddscentralen för hälsovården baserar sig på nettobudgetering för den avgiftsbelagda verksamhetens del. De inkomster som nettointäktsförs under omkostnadsmomentet är sådana tillstånds- och tillsyn- savgifter som avses i lagen (1074/1992) och förordningen (1121/1992) om rättsskyddscentralen för hälsovården enligt de grunder som social- och hälsovårdsministeriet har bestämt med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

Målet för den avgiftsbelagda verksamheten är kostnadsmotsvarighet.

2001 2002 2003

— offentligrättsliga prestationer 378 497 500

— övriga prestationer enligt AvgiftsL 28 20 20

Intäkter sammanlagt 406 517 520

— personalkostnader 277 298 300

— övriga särkostnader 96 96 100

Särkostnader sammanlagt 387 409 415

— avskrivningar 2 2 2

— övriga 66 67 70

Kostnader sammanlagt 456 479 488

(17)

Räkenskapsperiodens överskott (+) / underskott (-) -50 38 32

Tabell med jämförelsetal som beskriver utvecklingen inom den avgiftsbelagda verksamheten:

2001 2002 2003

Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten (t€) 406 517 520

Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten (t€) 387 409 415

— % av intäkterna 4,7 20,9 20,2

Överskott (+) / underskott (-) (t€) -50 38 32

— % av intäkterna -12,3 7,4 6,2

Fördelning i fråga om ämbetsverkets sammanlagda kostnader:

2001 2002 2003 2002/2003

bokslut mål mål förändring, %

Den bruttobudgeterade verksamheten (t€) 2 035 2 260 2 400 6,2

Årsverken (årsv.) 27,4 27,9 29,6

Den nettobudgeterade verksamheten (t€) 476 513 520 1,3

Årsverken (årsv.) 8,6 9,1 9,1

F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 140 000 euro som utgifter för in- rättande av en ny tjänst och anskaffning av adb-system samt med anledning av den övriga utgiftsökningen.

verksamheten 520 000

Bruttoinkomster, inkomster av den av-

giftsbelagda verksamheten 520 000

— offentligrättsliga prestationer 500 000

— övriga prestationer 20 000

2003 budget 2 400 000

2002 budget 2 260 000

2001 bokslut 2 033 897

26. Utgifter för sinnesundersökningar (förslagsanslag) Under momentet beviljas 1 900 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statliga ersätt- ningar enligt 32 § mentalvårdslagen (1116/1990) till statens sinnessjukhus och sjukhusenheterna inom fångvårds- väsendet. Anslaget får också användas till betalning av ersättningar för utlåtanden som gäller sinnestillstånd och som Rättsskyddscentralen för hälsovården beställer.

2003 budget 1 900 000

2002 budget 1 600 000

2001 bokslut 1 790 604

07. Institutet för arbetshygien

(18)

F ö r k l a r i n g : Institutet för arbetshygien är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårds- ministeriets förvaltningsområde. Institutet för arbetshygien främjar förbättrandet av arbetshygienen, arbetarskyddet och arbetsförhållandena för den del av befolkningen i Finland som är i arbetsför ålder och strävar efter god arbetsförmåga och arbetslivskvalitet samt förebyggande av arbetsoförmåga. Institutet för arbetshygien producerar, sammanställer och förmedlar på vetenskaplig forskning grundad information om växelverkan mellan arbete och hälsa samt främjar den praktiska tillämpningen av denna information. Forskningen ligger till grund för institutets sakkunskap. Med hjälp av utbildning, informationsförmedling och service för arbetsplatserna omvandlas kunskaperna så att de har praktiska ef- fekter. Tidsbundna verksamhetsprogram koncentrerar sig på lösningen av aktuella problem.

Under de närmaste åren förändras arbetslivet främst av globaliseringen, den internationella konkurrensen, tillämpningen av data- och kommunikationsteknik samt befolkningens åldrande. En framgångsrik hantering av förändringar i arbetslivet är på väg att bli en viktig konkurrensfaktor jämsides med innovationsförmåga, kompetens och effektivitet. Brådska uppfattas fortfarande som det viktigaste problemet i arbetslivet. Svårigheterna att orka i arbetslivet märks i form av att arbetstagarna går i pension tidigt och andelen psykiska störningar som grund för invalidpension stiger. Social- och hälsovårdsministeriet har ställt upp ett strategiskt mål enligt vilket arbetstagarna i framtiden håller sig kvar i arbetslivet 2—3 år längre än nu. Institutet för arbetshygien stöder uppnåendet av målet genom sin verksamhet.

Lagen om företagshälsovård har setts över, och den har klargjort företagshälsovårdens uppgifter och verksamhetssätt.

Den aktuella reformen av lagen om skydd i arbete reglerar i synnerhet de psykiska arbetarskyddsfrågorna på lagnivå.

Arbetsplatserna, servicesystemet och myndigheterna behöver nya handlingsmallar samt utbildning för genomförande av lagreformer. Den yrkesutbildade personalen inom företagshälsovården och arbetarskyddet åldras, men det nuvarande utbildningssystemet förmår inte svara på framtida behov. Så behövs till exempel åtminstone en fördubbling av antalet utbildningsåtgärder för läkare som specialiserar sig på företagshälsovård.

Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Institutet för arbetshygien år 2003:

Effektmål och insatsområden 2003:

Förebyggande av yrkessjukdomar och arbetsrelaterade sjukdomar: Allergier, sjukdomar i stöd- och rörelseorganen samt arbetsrelaterad cancer står i blickpunkten. Institutet för arbetshygien undersöker yrkessjukdomspatienter i enlighet med sina ansvarsområden på riksnivå och regional nivå. Institutet deltar i analyserna av resultaten av projektet Hälsa 2000.

Förbättrad kvalitet i arbetsmiljön: Institutet för arbetshygien utvecklar metoder som är avsedda att kartlägga riskfaktorer och bedöma risker samt säkerhetskriterier och modellösningar för att minska olycksfall och arbetsmiljörelaterad exponering. Riskbedömningar som gäller kemikalier görs på uppdrag av myndigheterna. Institutet för arbetshygien är med om att utveckla normer och standarder inom området. I verksamhetsprogrammet Arbetsmiljö 2005 kartläggs på ett övergripande sätt den exponering som finländarna utsätts för i arbetsmiljön. Vidare pågår verksamhetsprogram för förebyggande av hälsorisker i samband med icke-joniserande strålning samt exponering och hälsorisker i samband med trädamm.

Utveckling av arbetstagarnas psykiska resurser: Institutet för arbetshygien undersöker psykisk överbelastning och hur de anställda orkar i sitt arbete samt utvecklar praktiska lösningsmodeller för att förebygga utbrändhet. Handlingsmallar skapas för kartläggande och utveckling av personalens kompetens. I ett verksamhetsprogram utreds möjligheterna att utveckla resurserna under olika skeden i karriären. Institutet för arbetshygien undersöker hur olika arbetstidsformer inverkar på arbetsbelastningen, funktionsförmågan och livskompetensen, särskilt familjelivet.

Utveckling av arbetsgemenskaperna: Institutet för arbetshygien utvecklar verksamhetsmodeller för arbetsorganisatio- nerna, vilka främjar inlärning samt sunda och fungerande arbetsgemenskaper. Institutet för arbetshygien undersöker förutsättningarna för att organisationerna skall vara framgångsrika. Det utreder jämställdheten på arbetsplatserna och utvecklar angreppssätt som syftar till att främja jämställdheten i arbetslivet, tillvarata olikheterna och öka toleransen.

Verksamhetsmodeller utvecklas för förebyggande av vålds- och konfliktsituationer.

Främjande av verksamhet som avser att upprätthålla arbetsförmågan: Institutet för arbetshygien utvecklar metoder för verksamhet som avser att upprätthålla arbetsförmågan, tillämpar metoderna i interventionsprojekt och bedömer effek-

(19)

terna av dem. Arbetsförmågan hos äldre samt skapandet av förutsättningar för människor att uppleva en god s.k. tredje ålder utgör särskilda insatsområden i den verksamhet som avser att upprätthålla arbetsförmågan. Arbetsförhållandena och arbetsförmågan i yrken inom social- och hälsovården samt säkerhetsbranschen utvecklas i verksamhetsprogram.

Ett för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde gemensamt utvecklingsprogram planeras också för in- satsområdet.

Främjande av hälsa och säkerhet i informationsarbetet: Institutet för arbetshygien undersöker det kunskapsintensiva arbetets verkningar för hälsan och utvecklar hälso-, säkerhets- och användbarhetskriterier för informationstekniken.

Verksamhetsprogrammet Människan och informationsarbete utgör ett av Sitras spetsprojekt för utvecklingen av infor- mationssamhället.

Förbättrad arbetshygien för unga: Institutet för arbetshygien undersöker faktorer som påverkar arbets- och funktions- förmågan hos unga människor och utvecklar handlingsmodeller som syftar till att förbättra de ungas arbetslivsfärdig- heter. Institutet för arbetshygien deltar i utvecklingen av den yrkesinriktade undervisningen i arbetshygien och arbetarskydd och främjar säkra och sunda skolarbetsmiljöer. Ett verksamhetsprogram startar inom insatsområdet år 2003.

Förbättrad kvalitet och verkningsfullhet för företagshälsovården och arbetarskyddet: Institutet för arbetshygien ut- vecklar angreppssätt och arbetsmetoder för företagshälsovården; målet är att stöda ett övergripande och systematiskt arbetssätt och att utveckla företagshälsovården så att den blir mera heltäckande. Institutet för arbetshygien utbildar yrkespersonal inom arbetshygien och arbetarskydd.

Servicemål:

Mål

Vetenskapliga publikationer 540

Populariserade publikationer 400

Sakkunnigtjänster (dagar) 60 000

Mätningar och analyser av arbetsmiljön 45 000 Undersökningar för bedömning av yrkessjukdomar och

arbetsförmåga 2 500

Utbildningsdagar 18 000

För Institutet för arbetshygiens totala utgifter, som beräknas uppgå till 60 000 000 euro, beviljas 35 200 000 euro i statsbidrag. Det är främst utvecklandet av utbildningscentralen, polikliniken för företagshälsovård och företagshälso- vårdsenheten för byggbranschen som ökar statsbidraget.

Omfattningen av institutets verksamhet enligt resultatområde beräknas år 2003 vara följande (miljoner euro):

Resultatområde Utgifter Inkomster Statsbidrag

Arbetstagarens hälsa 30 12 18

Arbetsmiljön 21 9 12

Arbetsgemenskaperna 9 4 5

Sammanlagt 60 25 35

Finansieringsandel, % 100 42 58

Det uppskattas att till löneutgifterna för ca 604 årsverken används 4/5 i statsandel och att ca 260 årsverken finansieras helt med inkomsterna av den egna verksamheten. Det totala antalet årsverken beräknas således vara ca 864.

50. Statsbidrag för utgifterna vid Institutet för arbets- hygien (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 35 210 000 euroa.

Anslaget får användas till betalning av det statsbidrag som med stöd av 3 § lagen om institutets för arbetshygien verksamhet och finansiering (159/1978) skall betalas för utgifterna för institutets verksamhet. Anslaget får också

användas till finansiering av forskningsprojekt som EU godkänner.

F ö r k l a r i n g : För de utgifter som social- och hälso- vårdsministeriet fastställt betalas till Institutet för arbetshygien i statsbidrag 80 % av kostnaderna, dock så att den andel som motsvarar den hyra och mervärdesskatt för verksamhetslokalen som skall betalas till statens fastig-

(20)

hetsverk beviljas som utökat statsbidrag med stöd av 3 § 2 mom. i ovan nämnda lag.

Av statsbidraget beräknas 22 487 000 euro hänföra sig till löneutgifter och 12 723 000 euro till övriga utgifter.

2003 budget 35 210 000

2002 budget 34 320 000

2001 bokslut 33 333 502

08. Folkhälsoinstitutet

F ö r k l a r i n g : Folkhälsoinstitutet har som mål att främja befolkningens hälsa och förebygga sjukdomar. Folkhäl- soinstitutet följer, utövar tillsyn över och undersöker befolkningens hälsa och sjukdomars utbredning samt deltar i utredningar och försök som behövs för att främja befolkningens hälsa. Institutet sköter också den anskaffning, kvali- tetsövervakning och distribution av vaccin som behövs för befolkningens vaccinförsörjning samt de uppgifter i anslutning till massundersökningar och rättsmedicinska laboratorieanalyser som ministeriet ger institutet i uppdrag.

Omfattningen av Folkhälsoinstitutets verksamhet förblir på samma nivå som året innan, men de innehållsmässiga ac- centueringarna påverkas av behovet av mera forskningsrön för lösning av rusmedelsproblemet, upprätthållande av hälsan och arbetsförmågan och andra uppgifter som föranleds av den åldrande befolkningen samt behovet att revidera det allmänna vaccineringsprogrammet.

Folkhälsoinstitutet fullgör sina uppgifter genom att med budgetfinansiering bedriva forskning och utföra sakkunni- guppgifter, genom att se till att det allmänna vaccineringsprogrammet genomförs och försäljningen och förmedlingen av s.k. sällan förekommande vaccin sköts, samt

1) genom att bedriva forskning i form av samfinansierade avtalsundersökningar enligt överenskommelser med EU och andra forskningsfinansiärer,

2) genom att utföra avgiftsbelagda, av kunderna beställda laboratorieanalyser,

3) genom att delta i den myndighetsövervakning som avses i lagen om smittsamma sjukdomar (583/1986),

4) genom att för myndigheterna tillhandahålla avgiftsfria och samfinansierade diagnos-, tillsyns- och sakkunnigtjänster som baserar sig på separata avtal, och

5) genom att utföra avgiftsbelagda beställda undersökningar som baserar sig på separata avtal.

Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Folkhälsoinstitutet år 2003:

Effektmål

Prioriteringarna inom institutets olika resultatområden år 2003 är följande:

Infektionssjukdomar: Med hjälp av vaccinförsörjningen och uppföljning och undersökning av smittsamma sjukdomar påverkas befolkningens hälsa så att förekomsten av dessa sjukdomar avtar och uppkomsten av farliga epidemier för- hindras. Att effektivera uppföljningssystemet för smittsamma sjukdomar, att revidera vaccineringsprogrammet samt att utveckla och utvärdera nya vaccin, att utreda mikrobernas betydelse som en faktor som orsakar kroniska sjukdomar samt att förebygga sjukhusinfektioner och mikrobernas ökade läkemedelsresistens hör till institutets viktigaste mål på infektionssjukdomarnas område.

Hälsa och folksjukdomar: Folkhälsoinstitutet undersöker och följer utbredningen av kroniska folksjukdomar och deras orsaker samt möjligheterna att förebygga dem och strävar samtidigt efter att främja sådana förändringar i befolkningens levnadsvanor som minskar riskfaktorerna och främjar hälsan. Att skaffa information om de faktorer som orsakar de stora folksjukdomarna, att utreda orsakerna till skillnaderna när det gäller olika befolkningsgruppers hälsa, att undersöka möjligheterna att upprätthålla arbets- och funktionsförmågan samt att följa upp förändringarna i levnads- och kostvanor och deras verkningar på hälsan hör till institutets viktigaste mål.

Miljöhygien: Genom att de skadliga faktorer som förekommer i miljön identifieras och undersöks kan deras betydelse för folkhälsan bedömas. Genom att information fås fram på detta sätt kan de men för hälsan som dessa faktorer medför

(21)

förebyggas. Att utreda inomhusluftens verkningar på hälsan samt att bedöma småpartikelexponeringens och dioxinernas hälsorisker hör till de viktigaste miljöhygieniska forskningsprojekten.

Ekonomimål

Av institutets kostnader hänför sig uppskattningsvis 38 % till resultatområdet infektionssjukdomar, 49 % till resultat- området hälsa och kroniska folksjukdomar och 13 % till resultatområdet miljöhygien.

Lönsamhetsmålet för den avgiftsbelagda servicen är att inkomsterna skall täcka kostnaderna och att det uppstår ett överskott, som skall användas för produktutveckling och investeringar under det följande året. Med tanke på medfinansieringen i fråga om den samfinansierade finansiering som erhålls utifrån är målet att kunna skaffa finansiering för allmännyttig forskning till budgeterat belopp inom institutets viktigaste forskningsområden. Andelen samfinansierad (inkl. finansiering från EU) forskningsfinansiering beräknas utgöra 35 % av hela omkostnadsfinansieringen.

Budgeten för Folkhälsoinstitutet baserar sig delvis på nettobudgetering så att den verksamhet som avses i punkterna 1), 2), 4) och 5) har nettobudgeterats.

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för prestationer som prissätts på företagsekonomiska grunder (1 000 euro):

2001 2002 2003

Intäkter 3 322 3 196 3 196

Kostnader

Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten

— köpta tjänster 183 168 168

— hyror 208 151 151

— övriga särskilda utgifter och särkostnader 396 387 387

Andel av gemensamma kostnader

— kostnader för stödfunktioner 533 488 488

— räntor och avskrivningar 95 101 101

Gemensamma kostnader sammanlagt 628 589 589

Räkenskapsperiodens överskott (+) / underskott (-) -27 135 135

Tabell med jämförelsetal som beskriver utvecklingen inom den nettobudgeterade avgiftsbelagda servicen:

2001 2002 2003

utfall prognos uppskattning Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten (t€) 3 322 3 196 3 196 Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten (t€) 2 721 2 472 2 472

(22)

— % av intäkterna 18,1 22,6 22,6

Överskott (+) / underskott (-) (t€) -27 135 135

— % av intäkterna -0,8 4,2 4,2

Intäkterna i % av de totala kostnaderna 99,2 104,4 104,4

Prisförändring, % 1 3 3

Volymförändring, % 0 0 0

Anslaget får också användas för finansiering av forskningsprojekt som godkänts av EU.

F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 89 000 euro som en nettoökning av hyresutgifterna till följd av den grundliga renoveringen av huvudbyggnaden, 648 000 euro som en ökning av lokal- hyrorna och flyttningskostnaderna i samband med den inflyttning i ersättande lokaler som beror på renoveringen samt 252 000 euro med anledning av det ytterligare behov av anskaffning av anordningar som föranleds av renoveringen av huvudbyggnaden.

Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats också den minskning om 252 000 euro (utgift av engångsnatur) beträffande anskaffningen av anordningar som föranleds av den grundliga renoveringen.

Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats 49 000 euro som överföring till moment 33.09.21.

Vid nettobudgeteringen har såsom inkomster beaktats medfinansieringen i avtalsundersökningar och andra samfinansierade projekt samt inkomster av den avgiftsbelagda servicen och inkomster av beställda undersökningar som grundar sig på separata avtal.

Enligt beräkningar kommer 56 000 euro av anslaget att användas till utgifter för försäljning och förmedling av sällan förekommande vaccin. Inkomsterna av försäljning och förmedling av sällan förekommande vaccin har antecknats under moment 12.33.08.

Särskilda utgifter för den avgifts-

belagda servicen 2 136 000

Särskilda utgifter för den samfinansierade

forskningsverksamheten 9 250 000

Bruttoinkomster 12 581 000

Inkomster av den samfinansierade forsk-

ningsverksamheten 9 250 000

Inkomster av den avgiftsbelagda servicen 3 196 000 Övriga inkomster av blandad natur 135 000

2003 budget 28 400 000

2002 budget 27 745 000

2001 bokslut 26 721 361

26. Anskaffning av vaccin (förslagsanslag) Under momentet beviljas 6 184 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av utgifter och er- sättningar för anskaffning och vidarebefordran av vaccin som med stöd av 25 § lagen om smittsamma sjukdomar (583/1986) tillhandahålls gratis och används vid vacciner- ingstillfällen samt för obligatorisk upplagring och till betalning av andra utgifter och ersättningar för genomföran- det av det allmänna vaccineringsprogrammet och till betalning av medlemsavgiften i Finska andelslaget för er- sättning av läkemedelsskador. Anslaget får även användas till betalning av de utgifter som anskaffning och vidarebefordran av vaccin för förmedling ger upphov till.

F ö r k l a r i n g : Utgifterna för genomförandet av vacci- neringsprogrammet beräknas uppgå till sammanlagt 5 700 000 euro och utgifterna för förmedling av vaccin till 484 000 euro. Övriga utgifter för förmedling av vaccin har antecknats under moment 33.08.21. Inkomsterna av för- säljning och förmedling av vaccin har antecknats under moment 12.33.08.

2003 budget 6 184 000

2002 budget 6 184 000

2001 bokslut 3 552 181

Huvudtitel 33 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Huvudtitel 33

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01. Social- och hälsovårdsministeriet

02. Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården

03. Arbetslöshetsnämnden

04. Prövningsnämnden

05. Försäkringsinspektionen

06. Rättsskyddscentralen för hälsovården

07. Institutet för arbetshygien

08. Folkhälsoinstitutet

09. Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral