Europeiska unionens råd Bryssel den 10 februari 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

6171/17 /cs

DG D 1B

SV

Europeiska unionens råd

Bryssel den 10 februari 2017 (OR. en)

6171/17

JAI 104 ASIM 10

CO EUR-PREP 8 FÖLJENOT

från: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

inkom den: 10 februari 2017

till: Jeppe TRANHOLM-MIKKELSEN, generalsekreterare för Europeiska unionens råd

Komm. dok. nr: COM(2017) 74 final

Ärende: RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET Nionde rapporten om omplacering och vidarebosättning

För delegationerna bifogas dokument – COM(2017) 74 final.

Bilaga: COM(2017) 74 final

SV

SV

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 8.2.2017 COM(2017) 74 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

Nionde rapporten om omplacering och vidarebosättning

2 1 Inledning

Den nionde rapporten om omplacering och vidarebosättning innehåller en uppdatering av läget sedan den senaste rapporten av den 8 december¹ och en utvärdering av de åtgärder som alla berörda parter har vidtagit under perioden 8 december 2016–7 februari 2017 (rapporteringsperioden) för att fullgöra sina åtaganden inom omplacerings- och vidarebosättningssystemen.

Sedan den 5 december 2016 har 3 873 personer² anlänt till Grekland. Det sammanlagda antalet migranter i Grekland var relativt oförändrat jämfört med föregående rapporteringsperiod och uppgick den 7 februari till cirka 62 600 personer. Av dessa befann sig omkring 15 000 personer på öarna och omkring 47 600 på det grekiska fastlandet³. Till Italien har 15 614 personer⁴ anlänt sedan den 5 december 2016. Av dessa var 3,6 % eritreaner, som är den största av de nationaliteter som är berättigade till omplacering i Italien⁵.

I den åttonde rapporten fastställde kommissionen specifika mål för antalet omplaceringar som ska genomföras per månad. Från och med december 2016 ska minst 1 000 personer från Italien och minst 2 000 personer från Grekland omplaceras varje månad. Vid sitt senaste möte den 15 december⁶ godkände Europeiska rådet den gemensamma handlingsplanen om genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet som bland annat innehöll omplaceringsmålen för Grekland. Europeiska rådet upprepade också sin uppmaning att ytterligare intensifiera ansträngningarna för att påskynda omplaceringarna, särskilt för ensamkommande barn, samt förstärka de befintliga vidarebosättningssystemen. Trots dessa uppmaningar är resultaten blandade.

Ytterligare 3 813 personer har omplacerats under rapporteringsperioden. Därmed har hittills totalt 11 966 personer omplacerats (8 766 från Grekland och 3 200 från Italien)⁷. Under december gjordes rekordmånga omplaceringar från både Italien och Grekland. 1 926 personer (764 från Italien och 1 162 från Grekland) omplacerades och därmed uppnåddes målet att omplacera mer än 10 000 personer. Siffrorna för januari (551 omplaceringar för Italien och 1 131 för Grekland) bekräftade att antalet omplaceringar från Grekland

1 COM(2016) 791 final.

2 Det av Grekland rapporterade antalet upptäckta olagliga gränspassager mellan gränsövergångsställena från Turkiet över sjö- och landgränser under perioden 5 december 2016–5 februari 2017 som registrerats inom programmet för rapportering av gemensamma insatser.

3 Källa: Grekiska myndigheter.

4 Källa: Italienska inrikesministeriet för perioden 5 december 2016–5 februari 2017.

5 Följande nationaliteter är för närvarande berättigade till omplacering: Burundi, Eritrea, Maldiverna, Oman, Qatar, Syrien and Jemen. Som angetts i tidigare rapporter har vissa nationaliteter inte längre rätt till omplacering. Detta påverkar dock inte de personer som redan har konstaterats vara i behov av internationellt skydd (t.ex. kan förhandsregistrerade personer fortfarande omplaceras).

6 http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2016/12/15-euco-conclusions-final/.

7 Nio överföringar som i tidigare rapporter redovisades som omplaceringar visade sig vara Dublinöverföringar och inte omplaceringar (fyra fall från Italien till Portugal i december 2015 och april 2016, ett fall från Italien till Nederländerna i november 2016, ett fall från Grekland till Luxemburg i juni 2016, ett fall från Grekland till Frankrike i juni 2016 och två fall från Grekland till Rumänien i augusti 2016). Dessa har därför räknats av från totalsumman och från de berörda medlemsstaternas redovisade överföringar i bilagorna. Även under innevarande rapporteringsperiod var det en överföring från Grekland till Spanien i december 2016 och en från Grekland till Norge i januari 2017 som också visade sig vara Dublinöverföringar. Dessa har därför inte räknats in i totalsumman för dessa länder.

3

stabiliserat sig på omkring 1 000 personer per månad. Men trots att dessa siffror på det hela taget fortfarande visar på en positiv trend så ligger de fortfarande under de mål som kommissionen fastställt och som, när det gäller omplaceringarna från Grekland, godkänts av Europeiska rådet.

När det kommer till vidarebosättning är beslutet i rådets slutsatser från juli 2015⁸ att vidarebosätta 22 504 personer på god väg att genomföras. Hittills har 13 968 personer i behov av internationellt skydd vidarebosatts, vilket är mer än hälften av det antal man kommit överens om. Sedan den 6 december 2016 har 913⁹ personer, huvudsakligen från Turkiet, Jordanien och Libanon, vidarebosatts. Delar av vidarebosättningen inom detta europeiska program tjänar även till att genomföra det 1:1-system som fastställs i uttalandet från EU och Turkiet. Sedan starten den 4 april¹⁰ har 3 098 syrier vidarebosatts från Turkiet till EU inom ramen för systemet, däribland 487 personer¹¹ sedan den förra rapporten.

2 Omplacering

2.1 Huvudpunkterna från rapporteringsperioden

Efter antagandet av den åttonde rapporten riktade kommissionen en bilateral uppmaning till nästan samtliga medlemsstater om att öka sina insatser för att nå målen. Redan aktiva medlemsstater och associerade länder reagerade positivt och delgav kommissionen sin planering för de månatliga utfästelserna. Bilden ser dock dystrare ut för vissa andra medlemsstater. Ungern, Österrike och Polen är fortfarande de enda medlemsstater som inte har omplacerat någon. Slovakien omplacerar fortfarande i mycket begränsad omfattning och Tjeckien har inte gjort några utfästelser sedan 2016 och har inte omplacerat någon sedan augusti 2016.

Mot bakgrund av målet om 2 000 omplaceringar per månad omplacerades 1 162 personer från Grekland i december 2016 och 1 131 personer i januari 2017. Det gjordes 1 178 utfästelser i december och 1 550 i januari 2017. Det går att nå målet förutsatt att alla medlemsstater gör stabila utfästelser och överföringar varje månad och i enlighet med deras tilldelning. För att nå målet om 2 000 omplaceringar per månad måste de medlemsstater som bara har omplacerat ett fåtal eller ingen (Tjeckien, Ungern, Kroatien, Österrike, Polen och Slovakien) omedelbart börja göra det. Dessutom måste Belgien och Spanien göra månatliga utfästelser i enlighet med deras tilldelning och Portugal, Rumänien och Litauen åter börja göra månatliga utfästelser.

Det bör dock också nämnas att Estland, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta och Finland är på god väg att uppfylla sina skyldigheter. Dessutom kommer Schweiz och Norge i dagens takt att fullgöra sina omplaceringsåtaganden i mars 2017. Andra medlemsstater som först nyligen har börjat omplacera människor från Grekland har längre kvar innan de kommer ikapp de medlemsstater och associerade länder som gör flest omplaceringar.

8 Slutsatser från företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om att genom multilaterala och nationella program erbjuda vidarebosättning av 20 000 personer med ett klart behov av internationellt skydd (11130/15).

9 Siffran i föregående rapport har justerats eftersom vidarebosättningsländerna därefter lämnat nya uppdaterade uppgifter. Rätt siffra för antalet vidarebosatta personer den 5 december 2016 är 13 055 personer och inte 13 887 som tidigare rapporterats.

10 SN 38/16, 18.3.2016.

11 Siffran i föregående rapport har justerats för att ta hänsyn till det faktum att vidarebosättningen av syrier från Turkiet till Norge inom 1:1-systemet inte räknas av mot återvändande syrier från Grekland.

4

De grekiska myndigheterna har ytterligare effektiviserat registreringen och bokat om möten så att alla förhandsregistrerade sökande (inklusive omplaceringsberättigade nationaliteter) bör vara färdigregistrerade i mitten av mars 2017¹². Det är viktigt att så snart som möjligt nå det månatliga målet för att undvika utdragna handläggningstider och risken för sekundära förflyttningar.

I Italien omplacerades 764 personer i december 2016, vilket återspeglar en stadig ökning under de senaste månaderna. Det var också den högsta siffran sedan systemet infördes. Medan det i december 2016 gjordes 735 utfästelser nåddes målet om 1 000 utfästelser i januari (1 025 platser). Under de senaste fyra månaderna har omplaceringarna från Italien ökat kraftigt (från 230 till omkring 750 per månad). I januari minskade dock omplaceringarna för första gången (551 omplacerade personer). Detta tycks delvis bero på helgerna, men även på operativa och logistiska frågor, som i vissa fall hänger samman med att sökandena är utspridda över hela det italienska territoriet.

På grund av den ständiga tillströmningen av nya migranter, bl.a. från Eritrea, låg antalet personer som ansöker om omplacering relativt stabilt på mellan 5 300 och 5 800 eritreaner, baserat på uppgifter från det italienska inrikesministeriet.

Sju länder (Tyskland, Frankrike, Malta, Nederländerna, Norge, Finland och Schweiz) deltar fullt ut i arbetet med att omplacera människor från Italien. Av dessa är Malta och Finland på väg att fullgöra sina skyldigheter, medan Norge och Schweiz med dagens takt kommer att fullgöra sina omplaceringsåtaganden redan i mars 2017. Alla medlemsstater, särskilt dem som fortfarande inte omplacerar några personer från Italien, bör intensifiera sina ansträngningar för att nå målet om 1 000 omplaceringar från Italien per månad.

Italien planerar å sin sida att utöka den personal som handlägger ansökningar vid Dublinenheten och uppvisade en flexibel inställning till säkerhetskontroller. I januari 2017 tillämpades överenskommelsen med Europol om att underlätta extra, exceptionella säkerhetskontroller för första gången i praktiken efter en begäran från Norge. I februari kommer tjänstemän från Europol och italienska och norska myndigheter att göra en första gemensam säkerhetsintervju i Italien baserat på omplaceringsprotokollet för Italien. Detta bör ge alla medlemsstater som omplacerar personer från Italien möjlighet att dra lärdomar av förfarandet. Det bör även bidra till ett ökat förtroende för systemet.

Antalet ensamkommande barn¹³ som kommer till Italien fortsatte att öka. Under 2016 kom 28 129 barn till Italien. Av dessa var 25 772 (91,6 %) ensamkommande, däribland 3 806 från

12 http://asylo.gov.gr/en/?p=1974

13 I artikel 2.1 i skyddsgrundsdirektivet (direktiv 2011/95/EU) definieras ”ensamkommande barn” som en underårig (under 18 år) som anländer till en medlemsstats territorium utan att vara i sällskap ”med en vuxen som enligt lag eller praxis i den berörda medlemsstaten ansvarar för honom eller henne”

[understrykning tillagd]. Till följd av skillnaderna i lag och praxis mellan medlemsstaterna varierar definitionen av ensamkommande barn från medlemsstat till medlemsstat, vilket gör att barn som skiljts från sina föräldrar, inklusive underåriga som är gifta med vuxna, ses som ensamkommande i vissa medlemsstater men inte i andra. Dessa skillnader skapar också bristande överensstämmelse i rapporteringen av det totala antalet ensamkommande barn som omplacerats, eftersom vissa medlemsstater endast ser barn som kommer ensamma som ensamkommande och därför utesluter barn som skiljts från sina föräldrar från rapporteringen.

5

0 500 1000 1500 2000 2500

Relocations from Italy and Greece (October 2015-Jamuary 2017 )

IT EL Total

Eritrea, 218 från Syrien, 394 från Irak och 13 från Jemen)¹⁴. Fram till den 23 januari 2017 kom dessutom 462 ensamkommande barn till Italien. Av dessa har fyra en nationalitet som berättigar till omplacering. I Grekland rapporterar det grekiska centrumet för social solidaritet att 2 200 ensamkommande barn uppskattades befinna sig i Grekland den 27 januari. Som redan har rapporterats identifierades 1 225 ensamkommande barn¹⁵ i det stora förhandsregistreringsprojektet i Grekland. Av dessa har 48 % (runt 588) en nationalitet som berättigar till omplacering (36 % syrier och 12 % irakier)¹⁶.

I början av februari 2017 hade 523 ensamkommande barn (enligt definitionen i grekisk rätt) registrerats men endast 248 omplacerats. Det svåraste är att omplacera gifta barn (särskilt när de är under 17 år) eftersom många medlemsstater har rättsliga hinder som försvårar omplacering av den här kategorin av barn som skiljts från sina föräldrar (t.ex. kan en vuxen som ingått äktenskap med en underårig dömas). Det innebär att de inte godkänner dem eller att de till och med avslår inlämnade ansökningar om omplacering¹⁷. Medlemsstaterna bör försöka att hitta ett sätt att underlätta omplaceringen av den här kategorin barn som skiljts från sina föräldrar.

Italien vidtar också åtgärder för att förenkla omplaceringen av ensamkommande barn. Dock finns det ett behov av att vidareutveckla förfarandet för att möjliggöra omplacering av ensamkommande barn som rest på egen hand. Endast ett barn som skiljts från sina föräldrar omplacerades till Nederländerna från Italien i november 2016.

Sammanlagt omplacerades 74 barn under innevarande rapporteringsperiod (till Tyskland, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Spanien, Finland och Schweiz). Därmed har totalt 249 ensamkommande barn¹⁸ omplacerats och nästan alla från Grekland.

2.2 Omplaceringsländernas åtgärder

Från den 7 december till den 7 februari omplacerades ytterligare 3 813 personer, varav 2 558 från Grekland (däribland den första omplaceringen till

14 Endast nationaliteter som kan ha rätt till omplacering nämns.

15 http://asylo.gov.gr/en/wp-content/uploads/2016/08/Preregistration- data_template_5_EN_EXTERNAL.pdf.

16 Den största gruppen ensamkommande barn i Grekland är afghaner, som inte har rätt till omplacering.

Den grekiska regeringen har emellertid kontakt med flera medlemsstater för att förhandla om en möjlig frivillig överföring av dessa underåriga med en annan status än som sökande av internationellt skydd.

17 2016 års rapport från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter om barn som skiljts från sina föräldrar innehåller uppgifter om medlemsstaternas lagar och behandling av underåriga gifta migranter. Se särskilt tabell 1 på s. 11 i rapporten som finns här:

http://fra.europa.eu/sites/default/files/fra_uploads/fra-december-2016-monthly-migration-report- separated-childr.pdf.

18 De grekiska myndigheterna och Internationella organisationen för migration (IOM) använder inte samma definition av ensamkommande barn. Detta innebär att siffrorna från de grekiska myndigheterna och från IOM skiljer sig åt. Enligt uppgifter från IOM har totalt 51 barn omplacerats under rapporteringsperioden.

6

Liechtenstein)¹⁹ och 1 255 från Italien²⁰. Frankrike är det land som hittills omplacerat flest sökande (2 727), följt av Tyskland (2 042) och Nederländerna (1 361).

Åtgärder för att hantera det begränsade antalet utfästelser: Under rapporteringsperioden gjorde 13 medlemsstater (Tyskland, Belgien, Estland, Frankrike, Kroatien, Irland, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Slovenien och Finland)²¹ samt Schweiz och Norge²² 4 413 formella utfästelser (varav 1 760 för Italien och 2 653 för Grekland).

Sammanlagt har omplaceringsländerna gjort 22 928 formella utfästelser (7 599 personer för Italien och 15 329 för Grekland).

Belgien, Tyskland, Estland, Frankrike, Irland, Lettland, Malta, Nederländerna, Norge, Finland och Schweiz har gjort månatliga utfästelser för Grekland. Däremot är det bara Belgien, Tyskland, Lettland, Nederländerna, Norge, Finland och Schweiz som gjort motsvarande utfästelser för Italien. Dessutom har Luxemburg tillkännagett utfästelser varannan månad för både Italien och Grekland.

Österrike²³ och Ungern är fortfarande de enda två länder som inte har gjort några utfästelser eller omplaceringar alls. Sedan april 2016 har Polen inte tagit några steg framåt i genomförandet av landets utfästelser och har inte gjort några utfästelser eller omplacerat någon sökande²⁴. Vidare har några medlemsstater (Bulgarien och Tjeckien) inte gjort några utfästelser på mer än sju månader.

Åtgärder för att minska svarstiden för omplaceringsansökningar: Medlemsstaterna har under rapporteringsperioden gjort vissa framsteg när det gäller att minska svarstiden för omplaceringsansökningar men de lever fortfarande inte upp till de 10 arbetsdagar som varit målet i omplaceringsprotokollen. Enligt föregående rapporter ska säkerhetsintervjuer endast genomföras i vederbörligen motiverade fall och inom 10 arbetsdagar. Medlemsstaterna måste öka sin handläggningskapacitet för att förkorta svarstiden.

19 Varav 934 personer till Tyskland, 13 till Cypern, 21 till Estland, 355 till Frankrike, 171 till Irland, 48 till Lettland, 10 till Liechtenstein, 44 till Litauen, 29 till Luxemburg, 172 till Nederländerna, 184 till Norge, 231 till Portugal, 26 till Rumänien, 252 till Spanien, 18 till Finland och 50 till Schweiz.

20 Varav 493 personer till Tyskland, 1 till Lettland, 21 till Luxemburg, 92 till Nederländerna, 335 till Norge, 10 till Portugal, 2 till Rumänien, 94 till Spanien och 207 till Schweiz.

21 Tyskland 1 000 för Italien och 1 000 för Grekland, Belgien 35 för Italien och 65 för Grekland, Estland 58 för Grekland, Frankrike 50 för Italien och 400 för Grekland, Kroatien 20 för Italien och 30 för Grekland, Irland 80 för Grekland, Lettland 30 för Italien och 60 för Grekland, Litauen 10 för Italien och 40 för Grekland, Luxemburg 50 för Grekland, Malta 15 för Grekland, Nederländerna 100 för Italien och 200 för Grekland, Slovenien 15 för Italien och 35 för Grekland, och Finland 50 för Italien och 100 för Grekland.

22 Norge 250 för Italien och 200 för Grekland och Schweiz 200 för Italien och 320 för Grekland.

23 I enlighet med rådets beslut (EU) 2016/408 av den 10 mars 2016 har Österrike beviljats ett tillfälligt upphävande av omplaceringen av upp till 30 procent av de sökande som landet har tilldelats enligt rådets beslut (EU) 2015/1601. Omplaceringen av 1 065 sökande till Österrike har därför upphävts till och med den 11 mars 2017. Österrike är dock fortfarande skyldigt att enligt beslut (EU) 2015/1601 omplacera den kvarvarande tilldelningen, vilket innebär att landet fortfarande måste göra utfästelser och omplaceringar.

24 I början av april avbröt Polen handläggningen av 73 omplaceringsansökningar som den grekiska asylmyndigheten skickat till Polen på grundval av den utfästelse som Polen gjorde den 16 december 2015. Det innebar att Polen i praktiken stoppade omplaceringsförfarandet tre och en halv månad efter det att landet gjort utfästelsen. Detsamma gäller ansökningar från Italien.

7

Vissa av avslagen baseras fortfarande på skäl som inte har någon grund i rådets beslut, t.ex.

nationalitet (även om personen har en omplaceringsberättigad nationalitet). Motiveringen till avslaget bör också förbättras för att uppfylla kraven i rådets beslut. På den punkten kan Tyskland, Nederländerna och Irland betraktas som föredömen för hur avslag bör motiveras.

Utbyte av information är avgörande för EU:s säkerhet. Därför bör medlemsstaterna inte avslå vissa ansökningar endast med hänvisning till säkerhetsfrågor i allmänhet utan bör i stället arbeta tillsammans för att ta ett helhetsgrepp på situationen. För att bemöta den oro som flera medlemsstater har framfört när det gäller utbytet av säkerhetsrelaterad information har Europol erbjudit en därtill avsedd säker kommunikationskanal för att ge medlemsstaterna möjlighet att på ett säkert sätt meddela skäl för avslag på omplaceringsansökningar.

Kommunikationskanalen har varit i drift sedan den 1 december 2016 men hittills har inga medlemsstater använt sig av den för att meddela skäl för avslag. I Grekland har polisen inrättat en nationell säkerhetskontakt som ska fungera som kontaktpunkt för att meddela skäl för avslag. Kommissionen betonar återigen möjligheten att utbyta fingeravtryck via polisens samarbetskanaler för säkerhetskontroll på nationell nivå, i synnerhet i fall där sökande saknar id-handlingar eller resedokument.

Åtgärder för att hantera omplaceringen av utsatta sökande, bland andra ensamkommande barn: Ensamkommande barn har omplacerats i ungefär samma takt som under föregående rapporteringsperiod, vilket bland annat beror på svårigheter att omplacera gifta underåriga, vilket beskrivs i avsnitt 2.1. Vissa medlemsstater vill inte heller ta emot andra kategorier av utsatta personer (t.ex. allvarligt sjuka). Andra tolkar rådets beslut alltför strikt och anser att utfästelsen förfallit när överföringen av hälsoskäl tvingats senareläggas (t.ex. om personen inte klarar av att resa på grund av sjukdom) mer än de två månader som fastställs i rådets beslut. Enligt rådets beslut bör medlemsstaterna prioritera utsatta sökande vid omplacering. De måste också vara flexibla när överföringen av hälsoskäl måste senareläggas och verkställas när tidsfristen på två månader har löpt ut. Detta är särskilt viktigt när omplaceringsmedlemsstaten inte lämnar besked på en omplaceringsansökan inom den överenskomna tidsfristen. I rådets beslut finns möjlighet att förlänga tidsfristen med ytterligare fyra veckor och till och med längre än så. Det vore därför önskvärt att omplaceringsmedlemsstaterna visar lite större flexibilitet.

Åtgärder för att påskynda överföring av sökande: Fördröjningen mellan omplaceringsmedlemsstatens godkännande och den faktiska överföringen har inte ökat särskilt mycket. Som nämndes i den föregående rapporten beror fördröjningen i vissa fall på att medlemsstaterna genomför ytterligare kontroller efter godkännandet. I andra fall beror den på administrativa och logistiska problem eller på en för liten mottagningskapacitet i omplaceringsmedlemsstaten. En större flexibilitet från omplaceringsmedlemsstaternas sida vore därför önskvärd, dels när det gäller organisering och schemaläggning av flygningar, inklusive överföringar som av hälsoskäl äger rum efter det att tidsfristen på två månader löpt ut, och dels när det gäller charterflygningar. Medlemsstaterna måste även se till att de har kapacitet att ta emot dem som ansökt om omplacering.

Åtgärder för att se till att Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) har större kapacitet att stödja Italien och Grekland: Den 19 december 2016 ändrade Easo ett styrelsebeslut om det totala antalet experter i asylstödgrupperna och deras profil. Beslutet gör att Easos tillfälliga personal kan stödja asylstödgruppernas arbete under ledning av Easos ordinarie personal och nationella experter. Easo kommer att försöka att hitta rätt balans mellan antalet nationella experter och tillfälligt anställda.

8

0 5000 10000 15000 20000 25000 30000

Total number of pledges Total number of relocation applications registered

Total number of relocation requests sent to Member States Total number of acceptances

Relocation from Greece: Cumulative number of pledges received, applications registered, requests sent, and acceptances received (1/2/16 - 06/02/17)

När det gäller Grekland lanserade Easo den 20 december 2016 den första öppna ansökningsomgången för 26 experter med olika profil²⁵ inom den nya operativa planen. Den första ansökningsomgången sträcker sig över hela 2017, vilket ger medlemsstaterna möjlighet att organisera utplaceringen av sina experter ännu längre fram i tiden. Under det senaste mötet för nationella kontaktpunkter för reserven för asylinsatser i Malta den 12–13 januari 2017 meddelade några medlemsstater (Tyskland och Nederländerna) att de kommer att delge Easo sina långsiktiga planer för utplaceringen av experter.

Den 6 februari var sammanlagt 19 asylexperter utplacerade i Grekland för att hjälpa till med omplaceringssystemet. Av dessa är 3 enskilda experter och 40 är tolkar. I dagsläget saknas det 9 experter²⁶, en brist som väntas öka till 21 experter från och med veckan som inleds den 13 mars.

När det gäller Italien har Easo lanserat sin första ansökningsomgång inom den nya operativa planen (som undertecknades med Italien den 22 december 2016) för totalt 72 experter. Den 6 februari var 48 asylexperter och 43 kulturtolkar utplacerade i Italien. I dagsläget saknas det 24 experter, en brist som kommer att öka till 35 experter från och med veckan som inleds den 13 mars. Medlemsstaterna bör fortsätta att regelbundet utnämna experter till Easos olika ansökningsomgångar för att säkerställa längre utplaceringar av mer erfaren och specialiserad personal.

2.3 Greklands och Italiens åtgärder

• Grekland

Åtgärder för att påskynda registreringen och handläggningen av migranter samt öka de grekiska asylmyndigheternas registreringskapacitet: Efter det stora förhandsregistreringsprojekt som kommissionen har rapporterat om tidigare har de grekiska asylmyndigheterna bokat in tider för inlämning av kompletta asylansökningar. Efter att ytterligare ha effektiviserat registreringsförfarandet bokade den grekiska asylmyndigheten om mötena så att hela registreringen kommer att vara avslutad i mitten av mars 2017 (i stället för i april som det var tänkt från början). Personer som har missat förhandsregistreringsprojektet kan fortfarande få tillträde till asylförfarandet genom att boka tid via Skypesystemet.

Skillnaden mellan den grekiska asylmyndighetens registreringar och det totala antalet utfästelser ökade under rapporteringsperioden (mellan den 6 december och den 6 februari registrerades 5 233 omplaceringsansökningar i Grekland, medan det totala antalet utfästelser var 2 733). Fram till den 6 februari hade Grekland registrerat sammanlagt 24 640 ansökningar, medan antalet utfästelser uppgick till sammanlagt 15 329. Det

25 Av de sammanlagt 193 experter som behövs enligt den nya operativa planen.

26 Den grekiska asylmyndigheten begärde att i mån av tillgång få ytterligare två Dublinexperter till Dublinenheten.

9

innebär att det finns omkring 9 000 fall som är klara att utplaceras utan utfästelser. Det är viktigt att nå målet om antalet utfästelser och överföringar per månad för att kunna återuppta Dublinöverföringarna och omplacera alla berättigade sökande inom den tidsram som fastställs i rådets beslut.

Åtgärder för att öka Greklands mottagningskapacitet: Den 7 februari hade Grekland en total mottagningskapacitet på 75 182 platser²⁷ i tillfälliga och permanenta mottagningsanläggningar på fastlandet. Platserna är avsedda för såväl irreguljära migranter som personer som uppger att de vill ansöka om internationellt skydd eller redan har lämnat in en sådan ansökan. Den totala kapaciteten i de 40 permanenta anläggningarna på fastlandet beräknas vara runt 27 000 platser.

Av de 20 000 platser som avdelats för sökande som är berättigade till omplacering inom ramen för UNHCR:s hyressystem²⁸ fanns 19 309 platser tillgängliga den 7 februari²⁹, varav 1 831 var platser i byggnader, 5 132 på hotell, 10 865 i lägenheter, 417 i värdfamiljer och 704 i anläggningar som är särskilt avsedda för ensamkommande barn. För närvarande är beläggningsgraden omkring 80 %³⁰. Det bör noteras att UNHCR nådde upp till och t.o.m.

överträffade åtagandet om 20 000 platser i december 2016 (den 31 december 2016 fanns det 21 057 platser). Vissa av platserna är dock inte hållbara på lång sikt (t.ex. hotellkuponger) och håller på att ersättas med andra lösningar (t.ex. lägenheter/byggnader). Under de kommande månaderna kommer det att göras en ny behovsbedömning för att få en aktuell bild av Greklands mottagningsbehov. Hyressystemets omfattning kommer också att utvärderas på nytt.

Den 6 februari hade de grekiska myndigheterna dessutom bara inrättat ett av de tre särskilda omplaceringscentrum som de åtagit sig att inrätta (Lagadikia). På grund av de försämrade väderförhållandena i norra Grekland har alla tält tagits bort och ersatts av 60 fullt vinterbonade baracker. Till följd av detta har anläggningen nu kapacitet att inhysa 360 personer. Fler baracker kommer att placeras ut under de kommande månaderna för att fördubbla anläggningens kapacitet. De grekiska myndigheterna har fortfarande inte utsett lämpliga platser för de två återstående anläggningarna. Diskussioner pågår ännu mellan UNHCR och de grekiska myndigheterna om fler tomter för uppförandet av särskilda omplaceringscentrum, särskilt ett centrum i Attikaregionen med kapacitet för 3 000 personer.

Som uppges i tidigare rapporter uppmanar kommissionen Grekland att fatta beslut om dessa tomter snarast möjligt för att undvika förseningar i de senare etapperna i omplaceringsarbetsflödet efter förhandsregistreringsprojektet och för att skapa kostnadseffektivitet i omplaceringsprocessen.

27 Siffran omfattar de platser som tillhandahålls inom ramen för UNHCR:s hyressystem och platserna i de organiserade mottagningsanläggningarna som de grekiska myndigheterna tillhandahåller på det grekiska fastlandet och på mottagningscentrumen.

http://mindigital.gr/images/prosfygiko/REFUGEE_FLOWS-07-02-2017.pdf

28 Delegeringsavtalet med UNHCR om ett hyressystem med 20 000 platser från januari 2016 gäller främst asylsökande som har rätt till omplacering. Delegeringsavtalet reviderades i juli 2016 för att i texten förtydliga att inkvarteringssystemet också omfattar möjligheten att inrätta platser på omplaceringsanläggningar som drivs av UNHCR och att målgruppen för inkvarteringssystemet inte bara omfattar kandidater för omplacering utan också andra asylsökande. UNHCR gick med på att göra 6 000 platser från hyressystemet tillgängliga för omplaceringscentrum för att inkvartera alla färdigregistrerade personer som ansöker om omplacering.

29 Uppgifter från UNHCR: 393 platser för ensamkommande barn finansieras av andra givare.

30 309 platser för ensamkommande minderåriga finansieras av andra givare.

10

• Italien

Åtgärder för att öka antalet mottagningscentrum och göra dem fullt operativa: Under 2016 mottogs totalt 181 346 personer. Mot bakgrund av dessa rekordsiffror har de fyra mottagningscentrum som är i drift inte tillräcklig kapacitet (sammanlagt 1 600 platser i Pozzallo, Lampedusa, Trapini och Taranto). Bara knappt en tredjedel av alla landstigningar sker på dessa fyra mottagningscentrum (52 337 personer). Om man räknar in de landstigningar som sker i sex andra hamnar där mottagningscentrumens standardrutiner tillämpas³¹ blir förhållandet dock två tredjedelar. Den 7 december beslutade inrikesministeriet att utse 15 landstigningshamnar som ska tillämpa mottagningscentrumens standardrutiner.

Italien bör påskynda öppnandet av ytterligare mottagningscentrum och sin uppgradering av andra landstigningshamnar.

Situationen för ensamkommande barn på mottagningscentrumen är särskilt svår. De blir ofta kvar längre inom mottagningscentrumet eller andra förstahandsmottagningsanläggningar eftersom barn, till skillnad från vuxna och familjer inte automatiskt kan överföras till anläggningar i andra delar av Italien. Andra utsatta grupper blir också kvar längre på mottagningscentrumen. De italienska myndigheterna bör vidta åtgärder för att tillhandahålla särskilda områden och särskilt stöd vid alla mottagningscentrum, påskynda förfarandet för att så snart som möjligt kunna överföra personer till första- eller andrahandsmottagningsanläggningar med tillräckligt antal platser och för att så snart som möjligt utse fler vårdnadshavare.

Den 19–20 januari anordnade Italien och Easo det första mötet om mottagandet av asylsökande ensamkommande barn. Syftet var att öka kompetensen att identifiera personer med särskilda behov (däribland asylsökande ensamkommande barn) och att presentera god praxis när det gäller mottagandet av barn vid stora migrationsströmmar. Fler möten kommer att hållas i februari och mars 2017.

Åtgärder för att öka handläggningskapaciteten i Italien: Som tidigare har rapporterats måste de italienska myndigheternas kapacitet, däribland Dublinenhetens kapacitet att registrera och handlägga ansökningar, öka för att påskynda registreringen av personer av de nationaliteter som har rätt till omplacering och fylla de nya utfästelserna. Italien kan även överväga att ta emot ytterligare stöd från Easo för detta. Dessutom bör man minska den stora spridningen av omplaceringssökande över många olika mottagningscentrum över hela Italien, något som blev mer eller mindre oundvikligt på grund av den rekordstora tillströmningen av migranter 2016. De italienska myndigheterna bör överväga att införa ett mer centraliserat system, där de som ansöker om omplacering koncentreras till färre särskilda omplaceringscentrum, åtminstone i de senare delarna av förfarandet, för att underlätta de olika åtgärder som vidtas innan omplaceringen sker. Ett sådant system skulle underlätta förberedelserna inför avresan, däribland erforderliga hälsokontroller och kulturell information. Om omplaceringsansökningarna handläggs snabbare minskar också risken för att personerna avviker.

31 http://www.libertaciviliimmigrazione.dlci.interno.gov.it/sites/default/files/allegati/hotspots_sops_- _english_version.pdf.

11

Åtgärder för att minska svarstiden för omplaceringsansökningar: Som nämns i avsnitt 2.1 tillämpades överenskommelsen med Europol om att underlätta extra, exceptionella säkerhetsintervjuer för första gången i praktiken i januari 2017 efter en begäran från Norge.

Åtgärder för att hantera omplaceringen av utsatta sökande och ensamkommande barn:

Kommissionen fortsätter att stödja de italienska myndigheterna i arbetet med att förtydliga förfarandet för att möjliggöra omplacering av ensamkommande barn. Detta bör leda till att omplaceringarna kan inledas så snart som möjligt. För att påskynda dessa förfaranden bör de italienska myndigheterna inrätta ett eller flera omplaceringscentrum för ensamkommande barn och överväga att vända sig till Easo för vägledning och ytterligare stöd. Medlemsstaterna bör fortsätta att göra utfästelser för ensamkommande barn så att det finns platser när de första ansökningarna lämnas in. En fungerande omplacering av ensamkommande barn kan bidra till att färre barn avviker. Mot bakgrund av rådsbeslutens direkta tillämplighet bör vårdnadshavarna redan nu överväga möjligheten att omplacera berättigade ensamkommande barn under deras vårdnad. De italienska myndigheterna bör se till att berättigade ensamkommande barn informeras om omplaceringen så snart som möjligt efter landstigningen.

Insatser för att begränsa sekundära förflyttningar: Som ett led i de italienska myndigheternas arbete för att begränsa sekundära förflyttningar fortsätter den italienska polisen att regelbundet överföra migranter som olagligen flyttat från de södra till de norra delarna av landet tillbaka till mottagningsanläggningarna i södra Italien. Som nämns nedan har Easo intensifierat verksamheten för det mobila team som utför registreringar för omplacering i olika områden där omplaceringskandidater befinner sig (grundat på det behov som de italienska myndigheterna anger) utanför registreringscentrumen. Easo har också utplacerat en permanent asylstödgrupp som ska göra registreringar på ytterligare två platser.

De irreguljära migranternas närvaro och förflyttningar inom Italien bör övervakas noga, och olagliga sekundära förflyttningar förhindras.

2.4 Kommissionens och EU-byråernas åtgärder

• Europeiska kommissionen

Kommissionens huvudsakliga insatser har betonats i rapporten, bland annat kommissionens bilaterala kontakter med medlemsstaterna för att påskynda arbetet med att nå målen.

Kommissionen kommer att fortsätta att föra diskussioner med de medlemsstater som ligger efter med genomförandet av rådets beslut. Kommissionen kommer att använda sina befogenheter enligt fördragen om inga konkreta framsteg görs under de kommande månaderna.

Dessutom har kommissionen vid sambandsmännens regelbundna möten som kommissionen anordnar i Grekland (den 14 december 2016) och Italien (den 31 januari 2017) diskuterat hur man kan förbättra informationen under omplaceringsförfarandet, bland annat allmänna och kulturella informationsmöten före avresa. Syftet är dels att kunna hantera förväntningarna på ett bättre sätt och därmed förhindra sekundära förflyttningar eller avvikelser från förfarandet och dels att öka sökandenas förtroende för omplaceringssystemet. Kommissionen har tagit fram en enkät och ett principdokument med prioriterade åtgärder som ska förbättra informationen i varje steg av omplaceringsförfarandet. Därför bör Easo uppdatera sina broschyrer om omplacering och omplaceringsländerna bör granska och vid behov uppdatera de broschyrer som delas ut till de sökande. Kommissionen har i samarbete med Easo också

12

lagt fram förslag om att ta fram skräddarsydda informationsverktyg (t.ex. filmer, landspecifika broschyrer osv.) för de länder som har problem med sekundära förflyttningar eller avvikelser.

Italien, Grekland och omplaceringsmedlemsstaten erbjuds finansiellt omplaceringsstöd genom sina nationella program inom Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif). Dessa håller på att ändras för att återspegla ändringen av rådets beslut (EU) 2015/1601. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att se till att blandade par och familjer (där t.ex. en av makarna har en nationalitet som berättigar till omplacering medan den andra och/eller barnen har en annan nationalitet) överförs samtidigt för att följa principen om familjeåterförening.

Överföringen av den av makarna vars nationalitet inte berättigar till omplacering baseras på en framställan om övertagande enligt Dublinförordningen. Därför utgår inte något schablonbelopp på 500 euro till Italien och Grekland och inte något schablonbelopp på 6 000 euro till omplaceringsmedlemsstaten. Medlemsstaterna kan dock undersöka möjligheten att finansiera dessa kostnader genom sina respektive nationella Amif-program.

I enlighet med den behovsbedömning som gjorts i samarbete med Italiens inrikesministerium och andra berörda parter mottog kommissionen en ansökan om akut Amif-bistånd från de italienska myndigheterna för tjänster vid boenden för omplaceringskandidater (begärt EU- stöd: 14,8 miljoner euro). Dessutom mottog kommissionen under föregående rapporteringsperiod ett antal andra ansökningar som inte avsåg omplacering om totalt 113,4 miljoner euro. Kommissionen har redan beviljat 38,2 miljoner euro och håller för närvarande på att granska ansökan om 14,8 miljoner euro (och andra ansökningar). Ett beslut väntas inom kort.

Eftersom det befintliga delegeringsavtalet med UNHCR om hyressystemet i Grekland löpte ut den 31 december 2016, för kommissionen diskussioner med UNHCR om att förlänga systemet under 2017 mot bakgrund av en uppdaterad bedömning av Greklands mottagningsbehov.

• Europeiska stödkontoret för asylfrågor

Åtgärder för att påskynda omplaceringsprocessen och öka Greklands och Italiens registreringskapacitet: Den 20 och 22 december 2016 undertecknade Easo nya operativa planer för 2017 med Grekland respektive Italien. I de operativa planerna beskrivs alla stödinsatser till Grekland och Italien som ska genomföras under 2017. Utöver stödet till omplaceringssystenet innehåller de operativa planerna stöd till det allmänna asylförfarandet, inklusive Dublinförfarandet, mottagningssystemet och, för Greklands del, stöd till genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet.

I Grekland bestod den 6 februari de Easo-grupper som ska bistå den grekiska asylmyndigheten med registrering och handläggning av 8 experter placerade i Thessaloniki³² och stödavdelningen bestod av 5 experter placerade i Aten. Dessutom har Easo placerat ut 4 experter i Aten och Thessaloniki för att tillhandahålla information, ytterligare 2 Dublinexperter som ska bistå Dublinenheten och 40 tolkar. Easo har även levererat fullt utrustade mobila kontor till den grekiska asylmyndigheten i Thessaloniki för att ytterligare underlätta registreringsförfarandet vid omplacering. De mobila kontoren gör att

32 Den grekiska asylmyndigheten har bokat om alla planerade registreringar i Alexandroupoli till kontoret i Thessaloniki från och med den 6 februari.

13

registreringsförfarandena i Thessaloniki och Alexandroupoli kan slås ihop för att ytterligare effektivisera förfarandet. Detta gör att Easo kan placera ut upp till 12 registreringsexperter i Thessaloniki.

Efter upptaktsmötet i november håller Easo tillsammans med den grekiska asylmyndigheten för närvarande på att testa ett matchningsverktyg. Funktionskraven håller på att fastställas, registreringsrutorna i den grekiska databasen Alkyoni och tillhörande registreringsformulär anpassas, matchningsalgoritmen förfinas för testning, och utbytet av uppgifter mellan Alkyoni-databasen och matchningsverktyget utvecklas. Ett första användbart gränssnitt för matchningsverktyget förväntas vara klart i februari 2017.

I Italien har Easo den 6 februari placerat ut 48 av 72 begärda experter från EU-länderna och associerade länder: 9 experter vid mottagningscentrumen, 9 experter i två mobila team (med bas i Rom och Catania), 16 experter vid registreringscentrum, 7 experter i det mobila registreringsteamet och 7 experter vid Dublinenheten i Rom. Easo ska också utplacera upp till 43 kulturtolkar (arabiska, tigrinska och kurdiska) som stöd i omplaceringsprocessen. Under rapporteringsperioden har Easo intensifierat verksamheten för det mobila team som utför registreringar för omplacering i olika områden där omplaceringskandidater befinner sig (grundat på det behov som de italienska myndigheterna anger) utanför registreringscentrumen³³. Det mobila teamet stöttar också vid den lokala Questura genom att öka polisens kapacitet att själva göra registreringarna.

3 Vidarebosättning

Baserat på uppgifter från de deltagande staterna har mer än hälften av de överenskomna 22 504 vidarebosättningarna genomförts enligt slutsatserna av den 20 juli 2015. Sedan den 6 december 2016 har 913³⁴ personer, huvudsakligen från Turkiet, Jordanien och Libanon, vidarebosatts. Den 6 februari 2017 hade 13 968 personer vidarebosatts i 21 vidarebosättningsländer (Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Förenade kungariket, Irland, Island, Italien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike). Sverige, Förenade kungariket, Finland och Nederländerna, samt de associerade länderna Island, Liechtenstein och Schweiz har redan uppfyllt sina utfästelser. Trots att utsikterna på det hela taget är positiva bör de medlemsstater som ännu inte har genomfört några vidarebosättningar enligt slutsatserna av den 20 juli 2015 och som fortfarande står långt ifrån målen trappa upp sina insatser.

En majoritet av de länder som deltar i programmet har uppgett att de i första hand, men inte uteslutande, inriktar sig på vidarebosättning av syrier som uppehåller sig i Jordanien, Libanon och Turkiet. Detta omfattar också EU-ländernas arbete med att vidarebosätta syrier från Turkiet enligt uttalandet från EU och Turkiet den 18 mars 2016.

Antalet vidarebosättningar från Turkiet fortsätter att öka. Medlemsländernas förberedelser för ytterligare vidarebosättningar går framåt. Detta gäller bland annat resor till Turkiet för att intervjua kandidater för vidarebosättning. De turkiska myndigheterna arbetar som utlovat hårt

33 Hittills har teamet besökt 26 anläggningar över hela Italien.

34 Siffran i föregående rapport har justerats eftersom vidarebosättningsländerna därefter lämnat nya uppdaterade uppgifter. Rätt siffra för antalet vidarebosatta personer den 5 december 2016 är 13 055 personer och inte 13 887 som tidigare rapporterats.

14

för att tillhandahålla mer omfattande remitteringslistor. Listor på över 10 000 personer lämnades in i januari 2017.

Sedan den 4 april 2016 har 3 098 syrier vidarebosatts från Turkiet enligt vidarebosättningsdelen av 1:1-systemet enligt uttalandet från EU och Turkiet. Totalt 487 personer har vidarebosatts inom systemet sedan föregående rapporteringsperiod och sammanlagt återstår 10 402 utfästelser. Vidarebosättningar enligt 1:1-systemet har hittills genomförts till Belgien, Estland, Finland, Frankrike, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Sverige och Tyskland. Dessutom har Norge hittills vidarebosatt 150 syrier från Turkiet sedan den 4 april³⁵.

Som tidigare har rapporterats har rådets beslut (EU) 2016/1754³⁶ om ändring av rådets andra beslut om omplacering antagits. Ändringen innebär att medlemsstaterna kan uppfylla sina respektive skyldigheter avseende de 54 000 tilldelade personerna genom att antingen omplacera eller bevilja laglig inresa för syriska medborgare som befinner sig i Turkiet.

Ändringen innebär att de nationella Amif-programmen måste ändras. Kommissionen har som en direkt uppföljning av rådets beslut (EU) 2016/1754 och som ett led i arbetet med att ändra de nationella Amif-programmen tagit emot de första uppgifterna från medlemsstaterna om hur många syrier som befinner sig i Turkiet och som medlemsstaterna planerar att bevilja laglig inresa för enligt det beslutet. Av de uppgifter som mottagits hittills planerar medlemsstaterna att ta emot över 34 000 syrier enligt beslutet, bland annat genom vidarebosättning.

Kommissionens förslag till förordning om inrättande av en unionsram för vidarebosättning³⁷ som antogs den 13 juli 2016 granskas för närvarande av medlagstiftarna.

4 Nästa steg

Stats- och regeringscheferna har i olika forum flera gånger framhållit det akuta behovet av att lösa Europas migrationssituation. De har efterlyst ytterligare åtgärder för att påskynda genomförandet av omplaceringsprogrammet som ett viktigt uttryck för solidaritet gentemot de medlemsstater som ligger i frontlinjen. I december 2016 uppmanade Europeiska rådet medlemsstaterna att ytterligare intensifiera sina ansträngningar för att påskynda omplaceringarna. Europeiska rådet godkände också den gemensamma handlingsplanen för att påskynda genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet som innehöll det specifika omplaceringsmålet för Grekland.

Denna uppmaning från Europeiska rådet kommer med anledning av de blandade resultaten under rapporteringsperioden. Det går att nå målet att omplacera minst 1 000 personer från Italien och minst 2 000 personer från Grekland per månad om alla medlemsstater nu börjar göra utfästelser och omplaceringar varje månad. Ett antal medlemsstater och associerade länder går i täten. De fullgör sina juridiska skyldigheter och tillämpar därmed principen om solidaritet i praktiken. Övriga medlemsstater bör följa deras exempel. Alla medlemsstater måste också regelbundet utnämna fler experter till Easos olika ansökningsomgångar för att

35 Trots att Norge tillämpar de standardrutiner för vidarebosättning som man kommit överens med Turkiet om inom ramen för 1:1-systemet räknas antalet vidarebosättningar till Norge inom 1:1-systemet inte av mot återvändande syrier från Grekland.

36 EUT L 268, 1.10.2016, s. 82–84.

37 COM(2016) 468 final.

15

säkerställa längre utplaceringar av mer erfaren och specialiserad personal. Dessa gemensamma insatser kommer att bidra till att minska belastningen på Italien och Grekland.

Kommissionen kommer att fortsätta att noga följa situationen och tillsammans med medlemsstaterna försöka hitta det effektivaste sättet att genomföra de två rådsbesluten om omplacering fullt ut. Samtidigt bör medlemsstaterna fortsätta att förverkliga sina åtaganden om vidarebosättning, och i vissa fall trappa upp sina insatser, bland annat som en del av genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet³⁸. Kommissionen kommer att fortsätta sin regelbundna rapportering och presentera sin tionde rapport i mars 2017.

38 Fjärde lägesrapporten om genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet, COM(2016) 792 final.