Flyktingars rättigheter stärktes ytterligare under året.

Full text

(1)

Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter i Costa Rica 2005

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Costa Rica är i ett regionalt sammanhang gott. Landet har ratificerat samtliga centrala konventioner inom mänskliga rättigheter och bedriver en aktiv internationell politik på området.

Den allmänna brottsligheten har dock ökat de senaste åren, och polisövergrepp förekommer. Ett antal korruptionsskandaler som bland annat rör flera före detta presidenter uppdagades under 2004 och rättsliga åtgärder har vidtagits.

Costa Rica ligger högt på FN:s index för mänsklig utveckling jämfört med länder med liknande BNP per capita. Fattigdomen ökade dock 2004 och inkomstklyftorna har vidgats. Våld mot barn, barnprostitution, barnarbete, människohandel, våld inom familjen och bristande skydd för vissa

fackföreningsrättigheter är fortsatt allvarliga problem. Antalet kvinnor som avlidit till följd av våld inom familjen har ökat de senaste åren. Strikta

ärekränkningslagar medför enligt journalistkretsar viss självcensur i medierna, och många journalister låter bli att undersöka vissa frågor på grund av tryck från ekonomiska och politiska intressen. Ett par journalister fängslades 2004 för ärekränkning.

De statliga åtgärderna är otillräckliga när det gäller bekämpningen av

traditionell diskriminering och marginalisering, främst av landets urbefolkning, som fortsatt befinner sig i en besvärlig ekonomisk och social situation. Den afrocostaricanska minoritetens levnadsförhållanden har förbättrats.

Flyktingars rättigheter stärktes ytterligare under året.

(2)

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s

konventionskommittéer

Costa Rica har anslutit sig till följande internationella konventioner:

- Internationell konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR)

- Internationell konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR)

- Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (CERD)

- Konventionen om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW)

- Konventionen mot tortyr m.m (CAT) - Konventionen om barnets rättigheter (CRC)

- Konventionen angående flyktingars rättsliga ställning - Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen (ICC) - Interamerikanska konventionen om mänskliga rättigheter (ICHR)

Bland ovanstående konventioners fakultativa protokoll har Costa Rica anslutit sig till ICCPR:s fakultativa tilläggsprotokoll rörande enskild klagorätt respektive avskaffandet av dödsstraffet, CEDAW:s protokoll om enskild klagorätt och CRC:s två protokoll angående indragning av barn i väpnade konflikter respektive angående handel med barn, barnprostitution och barnpornografi.

Costa Rica har till skillnad från andra länder i regionen valt att inte ingå något bilateralt avtal med USA som undantar dess medborgare från utlämning till internationella brottmålsdomstolen.

Några besök av specialrapportörer från FN har inte ägt rum under perioden.

Costa Rica har nio utestående rapporter till ovanstående konventioners kommittéer, varav två rör CAT, en ICCPR, en CEDAW, en CERD, en ICESCR och en vardera för CRC:s två fakultativa protokoll.

3. Respekten för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Inga politiska mord, utomrättsliga avrättningar, försvinnanden eller tortyr sanktionerade av statsmakten har rapporterats.

Under perioden maj 2004 till april 2005 mottog MR-ombudsmannen 45 anmälningar om maktmissbruk, inklusive misshandel och övervåld, från enskilda polismän. Brottsligheten har ökat under senare år såväl i omfattning som i våldsnivå. Brottsbekämpning tillhör de högst prioriterade frågorna för president Abel Pacheco. Kraven på en skärpt kriminalpolitik förefaller dock

(3)

hittills inte haft några betydande negativa effekter på enskilda fri- och rättigheter.

Fängelseförhållandena anses allmänt acceptabla, men övervåld från

fångvaktare, överbeläggning och våld mellan interner och är vanligt. Mellan januari och augusti 2004 mottog MR-ombudsmannen 14 anmälningar om misshandel från fångvaktares sida. Överbeläggningen når 10 procent i snitt, och häktade blandas ofta med dömda interner.

4. Dödsstraffet

Dödsstraff förekommer inte i Costa Rica.

5. Rättssäkerhet

Författningen föreskriver att domstolsväsendet ska vara självständigt gentemot den verkställande makten, vilket det i betydande utsträckning också är. Kritik har riktats mot långsamma rättsprocesser. Vissa förbättringar har skett genom ett moderniseringsprogram och anställning av ytterligare domare.

MR-ombudsmannaämbetet tar emot anmälningar om MR-kränkningar och kan även initiera utredningar på eget initiativ. Ombudsmannaämbetet har generellt agerat självständigt och enligt flera opinionsundersökningar byggt upp ett betydande förtroende hos befolkningen.

Efter antagandet 1994 av en ny polislag har betydande framsteg gjorts beträffande avpolitiseringen och professionaliseringen av polisen. Alla

nyanställda poliser går igenom en veckas träning i mänskliga rättigheter. Under 2004 avskedades två poliser för maktmissbruk och fyra för korruption.

Straffbarhetsåldern är 12 år. En relativt välutvecklad lagstiftning finns

beträffande alternativa sanktioner för ungdomar såsom offentliga arbeten etc.

6. Personlig frihet

Den costaricanska lagstiftningen innehåller förbud mot godtyckliga frihetsberövanden och dessa följs i praktiken. För att anhålla någon krävs normalt tillstånd från domstol och den anhållne har rätt att inom 24 timmar få frågan underställd domstolsprövning. Enligt lagen får misstänkta hållas häktade upp till ett år. I oktober 2004 väntade 39 procent av fängelsebefolkningen på att dom skulle avkunnas.

7. Straffriheten

Straffriheten är i en regional jämförelse begränsad. 2004 uppdagades flera korruptionsskandaler, och två före detta presidenter är häktade i väntan på rättegång, en annan före detta president gömmer sig i Europa och flera statstjänstemän är under granskning. Presidenten Abel Pacheco, som har

(4)

bekämpning av korruption som en av sina prioriteter, är också anklagad för att ha mottagit olagligt kampanjstöd under valet 2002.

8. Yttrande- och mediefriheten

Författningen garanterar yttrande- och mediefrihet vilket också normalt respekteras i praktiken. Regeringskritik är vanligt förekommande. En lag som kriminaliserar förolämpning av offentliga befattningshavares heder dömdes 2004 ut av interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter och en lagreform ligger nu hos parlamentet. Under 2004 dömdes i enlighet med denna lag två journalister till kortare fängelsestraff. Enligt en undersökning av

tidningen La Nación från 2003 kände sig 75 procent av alla journalister

hämmade i sin yrkesutövning på grund av lagstiftningen. 79 procent uppgav att de låtit bli att undersöka vissa frågor på grund av tryck från främst ekonomiska och politiska intressen.

Förenings- och församlingsfriheten garanteras i konstitutionen och denna respekteras också i praktiken. Författningen håller katolicismen som

statsreligion men förbjuder samtidigt staten att förhindra utövandet av andra religioner. Katolska kyrkan har en lagstadgad särställning, bland annat vad avser den statliga utbildningen där religionslärare måste vara certifierade av den katolska kyrkan.

9. De politiska institutionerna

Costa Rica har ett av de mest stabila demokratiska systemen i Latinamerika.

Den verkställande makten utövas av presidenten, de två vicepresidenterna och regeringen. Presidenten utses i allmänna val för en period på fyra år och kan väljas om en gång. Presidenten leder regeringens arbete och utnämner och avsätter ministrarna. Den lagstiftande makten ligger hos enkammarparlamentet som väljs vart fjärde år. Den politiska makten har traditionellt växlat mellan de bägge större partierna, socialdemokratiska PLN och kristdemokratiska PUSC.

Vid presidentvalet 2002 vann kristdemokratiske kandidaten Abel Pacheco och vid parlamentsvalen hade de nya partierna PAC och ML betydande

framgångar. Detta har ökat regeringspartiets behov av att söka

förhandlingslösningar och allianser med andra partier och därmed stärkt parlamentets ställning.

Valen 2002 genomfördes på ett korrekt och transparent sätt. Valdeltagandet (62 procent) i andra omgången var för costaricanska förhållanden mycket lågt.

De många korruptionsskandalerna kring högt uppsatta politiker under 2004 har påverkat folkets tillit till politiker, och enligt enkäter kommer mer än hälften av väljarna att avstå från att rösta i valen 2006. Andelen kvinnliga

parlamentsledamöter steg till 35 procent, vilket närmar sig det lagfästa målet för kvinnlig representation på 40 procent. En av vicepresidenterna och fyra

(5)

ministrar är kvinnor. Andelen kvinnor bland förtroendevalda på lokal nivå ökade från 14 procent 1994 till 46 procent 2002.

10. Rätten till arbete och relaterade frågor

Costa Rica har anslutit sig till alla ILO:s åtta centrala konventioner om förenings- och förhandlingsfrihet, icke-diskriminering och förbud mot barn- och tvångsarbete. Konstitutionen garanterar rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar. Cirka 12 procent av de förvärvsarbetande är

fackföreningsanslutna, av vilka 80 procent inom den statliga sektorn.

Arbetsrättslagstiftning från 1993 ger skydd mot avskedanden av

fackföreningsaktiva men fackföreningar pekar på bristande genomförande av reformerna. Enligt arbetsministeriet minskade antalet utestående fall av oberättigade avskedanden mellan 1998 och 2002 från 16 619 till 7 742. ILO kritiserar också kravet att 60 procent av de anställda måste stödja en strejk för att den skall vara laglig.

Enligt konstitutionen är offentliganställdas strejkrätt inskränkt vilket av högsta domstolen tolkats så att strejker kan äga rum om domstol inte funnit att de hotar viktig samhällsnyttig service.

11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa

2002 utgjorde enligt UNDP hälsoutgifterna 6,1 procent av BNP, den fjärde högsta nivån i Latinamerika. Enligt UNDP har mellan 95-100 procent av befolkningen tillgång till grundläggande mediciner, och 97 procent tillgång till dricksvatten. Andelen av den ekonomiskt aktiva befolkningen som täcks av den allmänna hälsoförsäkringen har sjunkit från 67 procent 1990 till 53 procent 2004, bland annat till följd av eftersläpningar i inbetalning av premier från stat och arbetsgivare. Antalet läkarstationer på landsbygden har ökat och täcker nu 80 procent av befolkningen. Tillgången till hälsovård i reservaten där

huvuddelen av urfolken bor är begränsad.

12. Rätten till utbildning

Andelen statliga utgifter till utbildningssektorn utgör 5,1 procent av BNP, en av de högsta nivåerna i Latinamerika. Konstitutionen sätter som mål att utbildningsutgifterna skall motsvara 6 procent av BNP. Den nioåriga grundskolan är kostnadsfri och de första sex årens primärskola obligatorisk.

Tillgången till utbildning har stadigt förbättrats det senaste decenniet, särskilt gällande gymnasieutbildning. Enligt Estado de la Nación påbörjar 98,5 procent av alla skolberättigade barn primärskolan. Antalet skolår för personer mellan 18 och 64 år är 8,4 i genomsnitt, och från och med 12-årsåldern sjunker antalet inskrivna markant. Bidragande orsaker är krav på betalning av skolböcker, skoluniformer och s.k. frivilliga avgifter som minskar fattiga barns tillträde till utbildning, samt den ökande andelen pojkar som börjar arbeta tidigt. 2003 var 4,2 procent av den totala befolkningen analfabeter.

(6)

13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard

Costa Ricas sociala indikatorer är i många fall i nivå med utvecklade länders och högre än för länder med motsvarande BNP per capita. Statens sociala utgifter utgjorde förra året 19 procent av BNP - en hög siffra regionalt sett - men har minskat sedan 2002. Samtidigt som Costa Rica har gjort ett betydande antal åtaganden på MR-området de senaste åren – särskilt vad gäller sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter - har statens resurser att genomföra dessa stagnerat.

Mellan 2000 och 2001 minskade enligt UNDP fattigdomen från 14,5 procent till 9,5 procent och den extrema fattigdomen från 6,9 procent till 2 procent.

Mätt med de nationella fattigdomskriterierna är situationen något annorlunda:

mellan 2003 och 2004 ökade antalet fattiga hushåll från 18,5 till 21,7 procent, och antalet extremt fattiga hushåll från 5,1 till 5,6 procent. Ytterligare 12,5 procent av alla hushåll anses ligga i riskzonen för att falla under

fattigdomsstrecket. Hushållen i landsbygden är endast fem procent fattigare än i städerna. Enligt Estado de la Nación beror den ökande fattigdomen bl.a. på en ökande arbetslöshet och på att en allt större del av landets produktion sker i ekonomiska frizoner och därför inte bidrar till statens inkomster. President Abel Pacheco har angivit fattigdomsbekämpning som en nationell prioritet.

Inkomstklyftorna i det costaricanska samhället har ökat under det senaste decenniet. Den så kallade GINI-koefficienten som mäter ojämlikhet ökade enligt UNDP från 0,38 1997 till 0,46 2002, men ligger fortfarande lägre än genomsnittet i Latinamerika.

14. Kvinnans ställning

Kvinnans situation är i ett regionalt perspektiv god. Costa Rica rankas bland de högsta i Latinamerika på UNDP:s genderrelaterade utvecklingsindex.

Ojämlikhet och diskriminering existerar dock. Löneskillnaderna är stora.

UNDP uppskattar att kvinnors årliga inkomster utgör en tredjedel av männens.

Endast 37,9 procent av kvinnorna är ekonomiskt aktiva, vilket ligger under genomsnittet i Latinamerika.

Våld mot kvinnor är ett allvarligt problem. Det nationella kvinnoinstitutet, INAMU, mottog under 2003 ungefär 25 000 samtal om våld inom familjen jämfört med ungefär 64 000 under 2002. Minskningen tros vara kopplad till det ökade antalet kvinnliga poliser som i sin tur lett till mer effektiva ingripanden.

INAMU har mellan januari och oktober innevarande år registrerat 34 kvinnor som dött av våld inom familjen, en ökning jämfört med de två föregående åren. 2003 handlade åklagaren för våld inom familjen och sexuella brott 443 brott relaterade till våld inom familjen. Ett lagförslag med syfte att tydligare

(7)

kriminalisera våld inom familjen har ännu inte antagits av parlamentet. För kvinnors politiska deltagande, se punkt 9.

Handel med kvinnor och barn i prostitutionssyfte förekommer genom och inom Costa Rica. Denna typ av handel är förbjuden i lag och straffen är hårda.

Enskilda organisationer är effektiva i arbetet med att bekämpa

människohandel. Offer för människohandel får inte uppehållstillstånd i Costa Rica och sänds tillbaka till sina hemländer.

Abort är endast tillåten av medicinska skäl och illegala aborter är vanliga.

Rådgivning och information om reproduktiv hälsa förekommer men katolska kyrkan har motsatt sig vissa sexualundervisningskampanjer i statliga skolor.

MR-organisationer menar att mycket av jämställdhetsarbetet hittills främst haft effekt i större städer medan arbetet på landsbygden är eftersatt.

15. Barnets rättigheter

Barnets rättigheter respekteras i högre grad än i övriga länder i regionen, men barn är utsatta. Barnet utgör enligt UNICEF 36,7 procent av befolkningen och 48 procent av de fattiga. Enligt Casa Alianza bor ca 1 500 av landets barn på gatan. Våld mot barn är ett utbrett problem. 2004 bistod det nationella

barninstitutet, PANI, 4 500 barn utsatta för någon form av övergrepp. 1 425 av dessa rörde sexuella övergrepp.

Enligt Casa Alianza finns det ungefär 3 000 barnprostituerade i landet. Statliga myndigheter har under senare år alltmer kommit att erkänna problemets allvar och en kommission mot sexturism inriktad på barn har etablerats. MR-

organisationer efterlyser ytterligare åtgärder och är kritiska mot att endast ett fåtal övergrepp resulterar i fällande domar. Gällande handel med barn i prostitutionssyfte, se punkt 14.

Barnarbete är fortsatt ett problem i Costa Rica och enligt UNICEF arbetar 11,4 procent av barnen i åldern 5-17, främst inom den informella sektorn. En nationell kommitté för successivt avskaffande av barnarbete har genomfört kampanjer för att öka medvetenheten om problemet.

Sedan Costa Ricas ratificering 1990 av FN:s konvention om barnets rättigheter har en rad lagar antagits för att överföra dess innehåll till nationell lagstiftning.

De senaste åren har man framförallt arbetat med att förstärka de institutioner som har till uppgift att genomföra de nya lagarna.

16. Olika befolkningsgruppers situation (etniska, religiösa, urfolken) Enligt senaste folkräkningen år 2000 utgör urfolken 1,7 procent av den totala befolkningen och är fördelad på åtta folkgrupper. Majoriteten bor i eller nära

(8)

något av de 22 reservaten som ofta saknar tillgång till skola, hälsovård, elektricitet och dricksvatten. Ägandeförhållanden i reservaten gör att gruppen inte har tillgång till krediter och rätten att nyttja jorden är begränsad. Andelen som påbörjar primärskola och andelen läs- och skrivkunniga är lägre bland urfolken. Staten saknar program för bekämpande av rasism och diskriminering mot urfolken och den afrocostaricanska minoriteten. Tvåspråkig undervisning sker endast i begränsad utsträckning. Gruppen saknar representation i

parlamentet.

Den afrocostaricanska minoriteten som utgör drygt 2 procent av befolkningen har traditionellt haft mindre tillträde till social service och infrastruktur och utgör en oproportionellt hög andel av de fattiga. Befolkningsgruppen har nu dock tre representanter i parlamentet och en minister i regeringen, och dess levnadsförhållanden har förbättrats avsevärt under senare år, bland annat vad avser utbildning.

17. Diskriminering på grund av sexuell läggning

Det finns inga lagar som direkt diskriminerar mot homo-, bi- och transsexuella och acceptansen är i en regional jämförelse relativt hög. Fortfarande finns dock betydande fördomar mot gruppen. 2003 diskuterades en lagreform som ger homosexuella par samma rättigheter som heterosexuella samboende par.

18. Flyktingars rättigheter

Costa Rica har anslutit sig till 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning. Lagstiftning rörande flyktingmottagning och

asylprövningsmekanismer är i överensstämmelse med flyktingkonventionen och fungerar också i praktiken. Flyktingar som beviljas flyktingstatus åtnjuter i stort samma rättigheter som costaricanska medborgare. Ännu saknas en lag som befäster rätten till arbete för flyktingar, även om denna rättighet i praktiken respekteras av costaricanska myndigheter. Under året öppnade ett domstolsbeslut möjligheten för flyktingar att låna pengar från lokala banker.

Costa Rica har det största antalet erkända flyktingar per capita i Latinamerika.

Enligt UNHCR finns det cirka 13 500 flyktingar i landet, varav 8 300 från Colombia, 2 600 från Nicaragua och 1 200 från Kuba. Sedan 2000 söker främst colombianer flyktingstatus, ungefär 150 per månad. Handläggningstiderna har de senaste åren nedbringats från över ett år till ungefär 1-2 månader genom gemensamma insatser mellan lokala myndigheter, UNHCR och ett antal universitet. Många costaricaner lägger skulden på flyktingarna för de senaste årens försämrade ekonomiska situation och ökade brottslighet, vilket lett till att attityden mot flyktingar har hårdnat.

(9)

19. Funktionshindrades rättigheter

Diskriminering mot funktionshindrade är förbjuden i lag. Tillämpningen av lagen är bristfällig, bland annat vad gäller diskriminering inom arbetslivet och effektivt tillträde till offentliga byggnader. Utbildningsministeriet leder ett program för funktionshindrade, och 2004 erhöll över 13 000

funktionshindrade studenter utbildning i statliga specialskolor.

20. Oberoende MR-organisationer

Det finns ett stort antal oberoende MR-organisationer som fritt och utan statlig inblandning kan bedriva verksamhet i Costa Rica. Dialog förs på olika områden mellan MR-organisationer, regering och andra statliga institutioner, inkl. MR- ombudsmannen.

21. Fältverksamhet och rådgivning

Flera internationella organisationer och institutioner med verksamhet på MR- området är förlagda till Costa Rica, bland annat interamerikanska MR-

domstolen och det interamerikanska MR-institutet, IIDH. IIDH erhåller svenskt stöd för sina insatser i Costa Rica och övriga länder i regionen. ILO har ett regionkontor i landet och UNHCR har permanent närvaro i landet.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :