De nya 3:12

(1)

UPPSALA UNIVERSITET C-UPPSATS

Företagsekonomiska institutionen HT 2007

2007-01-18

De nya 3:12-reglerna – värt att planera för?

Författare: Handledare: Lars Frimanson

Johanna Andersson Företagsekonomiska institutionen

Cecilia Björklund

(2)

Sammandrag

Den 1 januari 2006 förändrades reglerna för hur utdelningen på andelar i fåmansföretag beskattas. Syftet med 3:12-reglerna är att begränsa fåmansföretagares möjlighet att omvandla tjänsteinkomster till kapitalinkomster. De nya reglerna ger en större möjlighet till denna omvandling och med noggrann planering kan företagare göra skattevinster. Syftet med uppsatsen är att förklara hur ett företags olika förutsättningar påverkar denna planering. För att undersöka detta utfördes beräkningar på flera företag med varierande förutsättningar.

Uppsatsens resultat visar att planeringen skiljer sig åt mellan företag beroende på vilka förutsättningar de har. Förutsättningar som påverkar planeringen är företagets lönekostnader, ägarens lön och vinsten. Av 3:12-reglerna visade sig förenklingsregeln och lönekravet ha stor betydelse för planeringen. Det konstateras att planering kan öka ägares skattevinster och att flertalet undersökta företag skulle ha tjänat på en bättre planering.

(3)

SAMMANDRAG... 2

1 INLEDNING ... 5

1.1 PROBLEMFORMULERING... 5

1.2 SYFTE... 6

1.3 AVGRÄNSNING OCH DISPOSITION... 6

1.4 BAKGRUND TILL 3:12-REGLERNA... 6

1.5 SYFTET MED DE NYA 3:12-REGLERNA... 8

2 PLANERING OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 9

2.1 PLANERING... 9

2.2 SKATTEPLANERING... 9

2.3 PLANERINGSPROCESSEN... 10

2.4 EXTERNA FÖRUTSÄTTNINGAR... 11

2.4.1 Förenklingsregeln ... 11

2.4.2 Huvudregeln... 11

2.4.3 Lönekravet ... 12

2.4.4 Sparat lättnadsutrymme ... 13

2.4.5 Sparad utdelning ... 13

2.4.6 Brytpunkten för statlig marginalskatt ... 13

2.4.7 Pensions- och sjukpenninggrundande inkomst ... 14

2.4.8 Förmögenhetsskatten ... 14

2.5 INTERNA FÖRUTSÄTTNINGAR... 14

2.5.1 Ägarsammansättning ... 14

2.5.2 Lönekostnader... 15

2.5.3 Egen lön ... 15

2.5.4 Vinst ... 16

2.6 PLANERING PÅ LÅNG OCH KORT SIKT... 16

2.6.1 De nya 3:12-reglernas verkan på kortsiktig planering ... 17

2.6.2 De nya 3:12-reglernas påverkan på långsiktig planering ... 18

3 METOD... 19

3.1 VAL AV METOD... 19

3.2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 20

3.3 KÄLLKRITIK... 21

4 EMPIRI ... 21

4.1 INTERVJU MED AUKTORISERAD REVISOR... 22

4.2 FÖRETAGSKATEGORI 1: FÅMANSFÖRETAG UTAN ANSTÄLLDA... 24

4.2.1 Externa och interna förutsättningar... 24

4.2.2 Lång- och kortsiktig planering... 25

4.3 FÖRETAGSKATEGORI 2: FÅMANSFÖRETAG MED FÅ ANSTÄLLDA... 26

4.4 FÖRETAGSKATEGORI 3: FÅMANSFÖRETAG MED MÅNGA ANSTÄLLDA... 28

4.5 FÖRETAGSKATEGORI 4: FÅMANSFÖRETAG MED INHYRD PERSONAL... 30

4.6 FÖRETAGSKATEGORI 5: FÅMANSFÖRETAG MED FLERA EJ NÄRSTÅENDE ÄGARE... 32

5 ANALYS AV FÖRUTSÄTTNINGARNA PÅVERKAN PÅ PLANERING ... 34

(4)

5.1 FÖRETAGSKATEGORI 1: FÅMANSFÖRETAG UTAN ANSTÄLLDA... 36

5.2 FÖRETAGSKATEGORI 2: FÅMANSFÖRETAG MED FÅ ANSTÄLLDA... 38

5.3 FÖRETAGSKATEGORI 3: FÅMANSFÖRETAG MED MÅNGA ANSTÄLLDA... 40

5.4 FÖRETAGSKATEGORI 4: FÅMANSFÖRETAG MED INHYRD PERSONAL... 42

5.5 FÖRETAGSKATEGORI 5: FÅMANSFÖRETAG MED FLERA EJ NÄRSTÅENDE ÄGARE... 43

5.6 MÖJLIGA PLANERINGSSCENARIER... 44

6. SLUTSATS OCH FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 45

6.1 SLUTSATS... 45

6.2 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING... 46

KÄLLFÖRTECKNING... 47

BILAGOR ... 50

BILAGA 1... 50

BILAGA 2... 53

BILAGA 3... 54

BILAGA 4... 64

(5)

1 Inledning

Reglerna för hur ägare till fåmansföretag beskattas för sina uttag av vinst är många och komplicerade. Lagen är utformad så att vissa företagstransaktioner, som till exempel löner till anställda och egen lön, år 1 påverkar hur utdelning år 2 beskattas hos ägaren år 3. Reglerna för beskattning av fåmansföretagare reformerades den 1 januari 2006. De nya reglerna innebär en större möjlighet för ägare till fåmansföretag att ta ut vinster som lågbeskattad utdelning (Sandström & Svensson 2006 s 268). Till följd av detta har planeringen inför utdelning fått en större betydelse för många företagare.

Människan har i alla tider planerat och försökt organisera sin tillvaro till att bli den mest önskvärda. Det skulle därför kunna sägas att planering är ett av de grundläggande fundamenten människan baserar sitt handlande på (Bohman & Boter 1984 s 4). En plan har tre karaktärer. För det första måste den innehålla framtid, för det andra handling och för det tredje måste det finnas ett bra samband mellan själva planen och målet (Le Breton & Hanning 1961 s 79). Med hjälp av planering är det lättare att nå uppsatta mål (Le Breton & Hanning 1961 s 7) och ägare till fåmansföretag kan nå en förmånligare beskattning. För att kunna få ut så mycket som möjligt från företaget krävs en noggrann planering och särskilt skatteplanering. Skatteplanering kan definieras som en eller flera åtgärder inom lagens gränser för att minska skattekostnaden (Sandström & Svensson 2005 s 10). Skatteplaneringen kan vara allt från mycket enkel och nästan självklar till komplicerad och svårbedömd (Sandström & Svensson 2005 s 225).

1.1 Problemformulering

Reglernas tidsaspekt och komplexitet gör att det krävs noggrann planering av ägarnas uttag och de transaktioner som påverkar framtida beskattning. Vilken roll planeringen har är företagsspecifik och skiljer sig mycket mellan olika företag beroende på dess situation och förutsättningar. Hur kan interna förutsättningar som ägarens egna löneuttag, löner till anställda, ägarstruktur och vinst påverka planeringen? Hur påverkar satsat kapital, makes lön, ersättning i form av förmåner och så vidare ägarens beskattning av vinstuttag? Vilken planering krävs för dessa transaktioner? Hur kan externa förutsättningar som 3:12-reglerna, gränsen för marginalskatt, pensions- och sjukpenning och förmögenhetsskatt påverka planeringen? När måste planeringen ske? Hur viktigt är det för ägare till fåmansföretag att planera och vilka är konsekvenserna av att inte planera för dessa förutsättningar?

(6)

1.2 Syfte

Syftet med uppsatsen är att förklara hur företags olika interna och externa förutsättningar påverkar planeringen inför uttagandet av vinst för ägare till kvalificerade andelar i fåmansföretag.

1.3 Avgränsning och disposition

Uppsatsen undersöker ägare till kvalificerade andelar i fåmansaktiebolag. Vad de nya 3:12- reglerna innebär för ägare till okvalificerade andelar, ekonomiska föreningar eller fåmanshandelsbolag behandlas inte, även om de berörs av samma skatteregler. Vidare kan ett företags överskott tas ut genom lön, utdelning eller kapitalvinst. Uppsatsen kommer endast att undersöka hur planeringen för utdelning påverkas av de nya 3:12-reglerna. Följderna de nya reglerna får vid en kapitalvinst eller förlust vid försäljning av kvalificerade andelar kommer därför inte att behandlas. Det finns fler sätt för att nå en skattevinst än de som tas upp här men hur planeringen för dessa påverkas behandlas inte. Detta är viktigt att beakta om försäljning av andelar är ett alternativ vid planering för att nå skattevinster.

Det finns flera faktorer som påverkar effekterna av reglerna. Det har därför varit nödvändigt att göra vissa avgränsningar av dessa i undersökningen. Uppsatsen kommer inte att behandla hur uppräkning av aktier införskaffade före 1990 och 1992 påverkar omkostnadsbeloppet eller hur olika koncernförhållanden påverkar effekterna av de nya reglerna. Vidare har det forskats mycket inom området planering och det finns mycket litteratur och teorier inom ämnet.

Uppsatsen är begränsad till att använda teori inom kort- och långsiktig planering. Det begränsar resultatets tillämpbarhet i situationer där dessa faktorer förekommer eller där en annan sorts planering blir aktuell.

För att läsaren ska få en översiktlig bild av 3:12-reglerna och få en bättre inblick i problematiken kring dem, inleds uppsatsen med en kort redogörelse för bakgrunden till reglerna och syftet med att de förändrades. Som bilaga 1 finns även en begreppsförklaring över viktiga fackord. I teoriavsnittet redogörs för planeringsteori och skatteplanering som anses viktig för uppsatsens syfte. För att läsaren ska kunna känna tillförlitlighet till uppsatsens resultat följer därefter ett metodavsnitt där undersökningens tillvägagångssätt beskrivs och motiveras. I empirin redogörs för undersökningens resultat och sedan följer analys och slutsats.

1.4 Bakgrund till 3:12-reglerna

I företag där ägare och företagsledare är samma person, är gränsen mellan ägare och företag ofta diffusare än i ett noterat bolag där ägarandelarna är brett spridda och företagsledningen

(7)

tillsatt externt. För att hindra att ägare till fåmansföretag tillgodoser sig obefogade skatteförmåner vid överföring av vinster från företaget till sig själva, infördes 1976 fåmansföretagsbeskattningen (Lodin m.fl. 2005 s 363). Denna del av lagstiftningen har ifrågasatts och varit till grund för politiska diskussioner. Den har sedan 1976 genomgått flera reformeringar och delar av den har avskaffats.

Sverige tillämpar sedan skattereformen 1991 en dual inkomstskattemodell. Det innebär att avgörande för hur en inkomst beskattas beror på i vilket slag inkomsten uppstått.

Tjänsteinkomster beskattas idag progressivt med en högsta marginalskatt på 57 % medan kapitalinkomster beskattas proportionerligt med 30 %. Inkomster som uppburits genom arbete beskattas därmed hårdare än inkomster som genererats genom avkastning på kapital. Med de nya reglerna kapitalbeskattas kvalificerade andelar med endast 20 %, vilket gör skillnaden mellan tjänsteinkomst och inkomst genom utdelning ännu större (Sandström & Svensson 2006a s 24). Denna skillnad i beskattning blir ett problem när löntagare och ägare i ett företag är desamma, vilket också är fallet i de flesta fåmansföretag. Det föreligger incitament till att genom utdelning förvandla inkomst som härrör sig från inkomstslaget tjänst till inkomstslaget kapital för att på så sätt undkomma den högre progressiva beskattningen (Edin m.fl. 2005 s 19).

Tabell 1 visar på skillnaden av skattekostnad mellan de två olika beskattningsalternativen.

Tas ersättning ut i form av lön belastas den med sociala avgifter och kommunalskatt, samt statlig skatt vid lön utöver brytpunkten. Vid ersättning i form av utdelning belastas resultatet först av bolagsskatt och sedan vid utdelningen av kapitalskatt hos ägarna (20 % när andelarna är kvalificerade). Det totala skatteuttaget på lön över brytpunkten blir 67,6 % medan det totala skatteuttaget på utdelning blir 42,4 %.

Tabell 1

Uttag som: Lön under brytpunkt: Lön över brytpunkt: Utdelning:

Skatteuttag i led 1 24,6 % (socialavgifter) 24,6 % (socialavgifter) 28 % (bolagsskatt) Skatteuttag i led 2 32 % (kommunalskatt) 57 % (marginalskatt) 20 % (kapitalskatt)

Totalt skatteuttag 49,6 % 67,6 % 42,4 %

Uträkningen baseras på siffror från Sandström & Svensson (2006a s 24).

(8)

Det är skillnaden i skatteuttag mellan de olika inkomstkällorna som ligger till grund för 3:12-reglerna¹. Huvudsyftet med reglerna är att motverka denna inkomstslagsförvandling, att verka preventivt och samtidigt försöka uppehålla samhällsekonomisk neutralitet. Reglerna ska även medföra att likabehandlingsprincipen uppehålls angående val mellan olika investeringsalternativ (Edin m.fl. 2005 s 20). Det innebär att beskattningen av eventuella vinster inte ska styra valet av placering i onoterade, noterade eller kvalificerade aktier.

Sammanfattningsvis är det 3:12-reglerna som styr hur stor del av uttag av företagsvinsten som får beskattas i inkomstslaget kapital respektive tjänst.

Denna del av lagen har fortsatt reformerats under 2000-talet. Den senaste lagändringen kom i och med proposition 2005/06:40 och ny lag trädde i kraft den 1 januari 2006. Under 2006 föreslogs ytterligare lagändringar, som trädde i kraft den 1 januari 2007.

1.5 Syftet med de nya 3:12-reglerna

Två skäl kan sägas ligga till grund för förändringen av 3:12-reglerna; att göra det skattemässigt gynnsammare för ägare till fåmansföretag med många anställda och att göra det lättare för ägare av mindre företag att tillämpa reglerna (Lodin m.fl. 2005 s 8). Det här är tänkt att nås genom att företagets lönekostnader har fått större betydelse, räntan som multipliceras med satsat kapital har höjts och en förenklingsregel har införts (prop.

2005/06:40 s 88). Tanken är att det ska stimulera till ökad anställning och satsning av kapital i fåmansföretag. På så sätt kan reglerna i större mån än tidigare stimulera till ökad sysselsättning och tillväxt (prop. 2006/07:1 s 152).

För att nå förmånligaste beskattning kräver reglerna en noggrann planering.

Planeringsprocessen är relativt komplex och kräver ofta specialistkunskap vilket har resulterat i att företag vänder sig till ekonomiska konsulter för hjälp. Denna komplexitet kan möjligen vara acceptabel för större företag med höga lönekostnader där effekterna av 3:12-reglerna är gynnsamma. För mindre företag, med ett litet kapital och få anställda, har däremot reglerna ansets vara alltför avancerade och kostsamma i form av administrativ börda eller konsultarvoden till specialister. Kostnaden har inte varit motiverad i förhållande till vad dessa företagare har tjänat på reglerna (Edin m.fl. 2005). Av denna anledning infördes förenklingsregeln som innebär att ägarna får använda ett schablonbelopp multiplicerat med ägarandelen som gränsbelopp (prop. 2005/06:40 s 53-54). Förenklingsregeln är bland annat gynnsam för nystartade företag då det ofta saknas utrymme för att betala höga löner eller en

1 Benämningen 3:12-reglerna kommer av att de i och med 1991 års skattereform infördes i 3 § 12 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Reglerna har fortsatt att kallas 3:12-reglerna trots att de nuförtiden återfinns i 57 kapitlet i inkomstskattelagen (Edin m.fl. 2005 s 20).

(9)

större vinst att ta ut. De nya 3:12-reglerna syftar på så sätt även till att stimulera till nyföretagande (prop. 2006/07:1 s 153).

2 Planering och förutsättningar

2.1 Planering

Enligt Mintzberg (1994 s 5-14) finns det många olika svar på frågan vad planering är.

Mintzberg gör en relativt snäv definition av planering som användandet av formaliserade procedurer och förekomsten av artikulerade resultat. Planering ska inte ses som beslutsfattande, strategiskapande eller som management utan planering är själva proceduren att formulera delar av dessa (Minzberg 1994 s 15). Ramírez (2000 s 13) menar att planering är en typiskt västerländsk arbetsform som utgår från en dikotomi mellan teori och praktik. Först tänks det ut vad som ska åstadkommas, hur det ska gå till och därefter görs det som är tänkt.

Bohman och Boter (1984 s 33) beskriver planering som en modellkonstruktion som är skild från verkligheten och som inte ensamt kan leda till resultat. Studier visar däremot att ekonomisk framgång och planering hänger ihop och att det är företagens specifika situation som skapar ett behov av planering (Bohman och Boter 1984 s 33). Som Bogetoft och Pruzan (1997 s 14-15) skriver finns det både fördelar och nackdelar med planering. Till de största fördelarna hör potentialen att identifiera möjligheter och eventuella problem, till nackdelarna hör kostnaden i form av nedlagd tid och möda. Ambitionen med planering är inte att kontrollera framtiden utan att försöka kontrollera framtida konsekvenser av handlingar (Bohman och Boter 1984 s 45). Därmed blir det också viktigt att kontinuerligt utvärdera och följa upp planen (Johansson & Lewin 1992 s 88). Företagare har naturligtvis skilda mål. För vissa kan det handla om att leva på sin verksamhet medan andra tycker att hög avkastning är viktigast (Johansson & Lewin 1992 s 96). Planeringen måste anpassas till det specifika målet, situationen och till de rådande förutsättningarna för varje enskilt företag. Bohman och Boter (1984 s 49) menar att det alltid finns flera handlingsalternativ och att en viktig del i planeringsprocessen är att väga de olika alternativens nackdelar respektive fördelar mot varandra. Genom att välja det handlingsalternativ som bäst överensstämmer med de tidigare uppsatta målen utformas en handlingsplan som leder till att målen uppfylls om den verkställs.

2.2 Skatteplanering

Enligt Sandström och Svensson (2005 s 12) är målen för skatteplanering gällande inkomstskatt och sociala avgifter att minska marginalbeskattningen, minska den totala skatten, skjuta skattebetalningar framåt i tiden, omvandla arbetsinkomst till kapitalinkomster

(10)

och undvika dubbelbeskattning. Det finns flera handlingsalternativ att välja mellan och vilket som passar bäst skiljer sig åt mellan företag. Planeringen som blir aktuell av 3:12-reglerna är marginalskatteplanering och planeringen för omvandling av arbetsinkomster till kapitalinkomster. Den totala skatten på kapitalinkomster är lägre än skatten på arbetsinkomsten (Sandström & Svensson 2005 s 17). En nackdel med uttag av överskott i form av utdelning istället för lön är att kapitalinkomster inte är pensions- eller sjukpenninggrundande (Sandström & Svensson 2005 s 17). För att nå den gynnsammaste beskattningen krävs noggrann planering. Taxeringsår 2007 beskattas den inkomst företagaren fick år 2006. Utdelningen från 2006 baseras på företagets resultat för år 2005. För att få full kontroll över de olika möjligheter som finns måste det redan 2005 planeras vilket resultat som önskas uppnås. Sandström och Svensson (2005 s 224) delar in skatteplanering för ägare av kvalificerade andelar i tre huvudområden: utdelning och kapitalvinst, transaktioner med företaget och övrig skatteplanering. Det är dock viktigt att skatteplaneringen inte går så långt att företagets nettoresultat minskar, vilket det kan göra när ledningen tappar fokus på den ordinarie verksamheten (Ramert 2006).

Skatteplanering är något Skatteverket vill bekämpa medan den skattskyldige oftast ser det som positivt då det förhoppningsvis minskar skatten. Ordet skatteplanering är till viss del förknippat med förbjudna företeelser och kan därför låta lite fult att syssla med. Det går dock att göra planeringen på ett riktigt sätt, så länge den som planerar undviker att ligga på gränsen till det otillåtna (Sandström & Svensson s 266). I många fall har lagstiftaren förutsatt att företag och privatpersoner skatteplanerar även om det kan anses vara fult att använda dessa kryphål (Ramert 2006). Skatteplanering kan beskrivas som åtgärder inom lagens gränser för att minska skatten. Det utanför lagen kallas skatteflykt (Sandström & Svensson 2005 s 10).

För fåmansföretag gäller särskilda skatteregler och det finns mycket att vinna på skatteplanering och det kan bli kostsamt att göra fel (Sandström & Svensson 2005 s 224).

2.3 Planeringsprocessen

Bohman och Boter (1984) gör en klassificering av planeringen som en formaliserad problemlösningsprocess som har en logisk uppbyggnad. I modellen utgår de från att den strategiska planeringsprocessen består av fem olika faser; målidentifikation, analys av interna och externa förutsättningar, utveckling av strategiska alternativ, strategival och slutligen implementering (Bohman & Boter 1984 s 47-48).

För att undersöka hur planeringsprocessen påverkas och skiljer sig åt mellan olika fåmansföretag efter ikraftträdande av de nya 3:12-reglerna kommer grunderna i denna modell

(11)

användas för att undersöka planeringsprocessen. Utgångspunkten är att målidentifikationen är densamma för alla företag och målet är att betala så lite skatt som lagen tillåter. Först identifieras de externa och interna förutsättningarna som påverkar företagets möjligheter och planering för att nå målet. När det är gjort, undersöks hur dessa förutsättningar påverkar planeringen på lång och kort sikt. De externa förutsättningarna är 3:12-reglerna;

förenklingsregeln, huvudregeln, lönekravet, sparat lättnadsutrymme och sparad utdelning samt tre andra regler som påverkar planeringen; brytpunkt för statlig skatt, gränserna för pensions- och sjukpenninggrundande inkomst och förmögenhetsskatt. De interna förutsättningarna består av ägarsammansättning, egen lön, totala lönekostnader och företagets vinst.

2.4 Externa förutsättningar 2.4.1 Förenklingsregeln

Förenklingsregeln (även kallad schablonregeln) är ett av två alternativ till att beräkna årets gränsbelopp och kan inte kombineras med löneunderlaget och omkostnadsbeloppet, utan den metod som passar bäst väljs (Sandström & Svensson 2006 s 90). Förenklingsregeln infördes i och med lagändringen 2006 och tidigare har inget motsvarande existerat.

Enligt lag som trädde i kraft den 1 januari 2006 beräknas gränsbeloppet enligt förenklingsregeln enligt följande:

1,5 ibb för året före beskattningsåret

+ sparat utdelningsutrymme uppräknat med uppräkningsräntan

= gränsbelopp enligt förenklingsregeln (IL 57 kap 10-11 §§ 2006)

Enligt reglerna som träder i kraft den 1 januari 2007 används 2 inkomstbasbelopp. Att beräkna med 2 inkomstbasbelopp kommer att aktualiseras först vid taxering 2008, det vill säga utdelning som ges under år 2007 (prop. 2006/7:1 s 153-154).

2.4.2 Huvudregeln

Det andra alternativet för att beräkna gränsbeloppet kallas huvudregeln och är uppbyggt av två delar. Den första delen beräknas på omkostnadsbeloppet för aktierna och den andra beräknas på lönekostnaderna i företaget. Summan av de två delarna utgör årets gränsbelopp.

För att få det totala gränsbeloppet läggs uppräknat sparat utdelningsutrymme till.

Enligt lag som trädde i kraft den 1 januari 2006 beräknas huvudregeln enlig följande:

(12)

Räntebaserade delen:

Omkostnadsbelopp * klyvningsräntan

= Räntebaserade delen Lönebaserat utrymme

Totala lönekostnader (förmåner ingår ej)

- 10 ibb (försvinner från och med den 1 januari 2007)

= Löneunderlag

+ 20 % av löneunderlaget (25 % från och med den 1 januari 2007)

+ 30 % av löneunderlaget som överstiger 60 ibb (25 % från och med den 1 januari 2007)

= Det lönebaserade utrymmet (IL 57 kap 16-17 §§ 2006)

Räntebaserade delen + Det lönebaserade utrymmet

+ Sparat utdelningsutrymme uppräknat med uppräkningsräntan

= Totalt gränsbelopp enligt huvudregeln (IL 57 kap 10-12 §§ 2006)

Löneunderlaget har efter lagändringen den 1 januari 2006 fått större vikt och beräknas på ett nytt sätt. Kortfattat kan sägas att tidigare fick bara en ränterelaterad del av lönesumman räknas med i gränsbeloppet (statslåneräntan ökat med 7 % (IL 57 kap 6 § 2005a)). Tidigare fick inte egna löner ingå i löneunderlaget, däremot ingick förmåner till anställda (IL 43 kap 13

§ 2005b).

Större företag med höga löner kommer i praktiken inte beröras av 3:12- reglerna förutsatt att ägaren eller någon närstående tar ut en lön som uppfyller lönekravet. Detta eftersom det höga löneunderlaget ger möjlighet att dela ut mycket i inkomstslaget kapital (prop. 2005/06:40 s 42). I lagändringen som trädde i kraft den 1 januari 2007 fick löneunderlaget ytterligare betydelse i och med att de 10 inkomstbasbeloppen (ibb) som 2006 drogs av från lönesumman utgick (prop. 2006/07:01 s 153). Den räntebaserade delen består av omkostnadsbeloppet vilket beräknas på samma sätt nu som innan lagändringen 2006. Klyvningsräntan har dock höjts från 7 till 9 procentenheter ökat med statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret och uppräkningsräntan sänks från 7 till 3 procentenheter ökat med statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret.

2.4.3 Lönekravet

Lönekravet, även kallat spärregeln, innebär att en viss ersättning i form av kontant lön måste tas ut av ägaren eller närstående, för att löneunderlaget ska få användas i huvudregeln. Syftet med denna spärr är att inkomst som härleds från arbetsinsatts inte ska kunna göras om till kapitalinkomst (Sandström & Svensson 2006 s 107).

(13)

För att få använda löneunderlaget måste en ägare av kvalificerade andelar eller närstående till denne under året före beskattningsåret ha gjort ett eget löneuttag som inte understiger det lägsta av (IL 57 kap 19 § 2006):

1. summan av 6 ibb med ett tillägg av 5 % av den sammanlagda kontanta ersättningen till anställda i företaget och i dess dotterföretag, och

2. 15 ibb.

Det är inkomstbasbelopp året före beskattningsåret som ska användas. Inom en närståendekrets ska minst en person uppfylla löneuttagskravet (prop. 2005/06:40 s 49).

Före lagändringen den 1 januari 2006 var villkoren för att få utnyttja lönebaserat utdelningsutrymme annorlunda. Lönen till ägare av kvalificerade andelar behövde uppgå till minst 120 % av den högsta lönen som getts till en arbetstagare (ej egen lön) eller 10 prisbasbelopp (pbb) för året före beskattningsåret (IL 43 kap 15 § 2005b). De nya reglerna innebär att kraven på eget löneuttag har höjts.

2.4.4 Sparat lättnadsutrymme

Innan lagändringen den 1 januari 2006 kunde en del av vinsten från företaget ges som skattefri utdelning. Denna del kallades lättnadsbelopp och räknades ut som 70 % av statslåneräntan, sista november året innan beskattningsåret, multiplicerat med gränsbeloppet (prop. 2005/06 s 37). Ett outnyttjat lättnadsutrymme kunde sparas och överföras till kommande år. Denna del av lagen har slopats i och med de nya reglerna och sparat lättnadsutrymme måste användas senast beskattningsår 2010.

2.4.5 Sparad utdelning

Om utdelningen ett år är lägre än gränsbeloppet, ska skillnaden mellan gränsbeloppet och utdelat belopp föras vidare till nästa beskattningsår. Om ingen utdelning görs förs hela gränsbeloppet vidare och räknas varje år upp med uppräkningsräntan. Beloppet kallas sparad utdelning (prop. 2005/06 s 147).

2.4.6 Brytpunkten för statlig marginalskatt

Eftersom tjänsteinkomst beskattas progressivt i Sverige, börjar vid en viss nivå skattskyldiga i inkomstslaget tjänst att betala statlig inkomstskatt. Denna lönenivå kallas brytpunkten. Vid en bruttolön över denna nivå betalas marginalskatt. Det finns två nivåer för statlig inkomstskatt och vid den nedre brytpunkten betalas en skatt på 20 % och vid den övre brytpunkten en skatt

(14)

på ytterligare 5 %. År 2007 är den nedre brytpunkten 328 600 och den övre 488 600. År 2006 är den nedre 317 700 och den övre 472 300 (skatteverket 2006a).

2.4.7 Pensions- och sjukpenninggrundande inkomst

Det allmänna pensionssystemet grundar sig på en persons livsinkomst. Det finns ett tak för den pensionsgrundande inkomsten på 7,5 ibb men först ska den allmänna pensionsavgiften räknas bort på 7 %, vilket betyder att maximal pensionsgrundande inkomst i praktiken är 8,07 ibb (skatteverket 2006b, försäkringskassan 2006a). Detta ger en gräns för pensionsgrundande inkomst på 359 115 kr för 2006 och 367 185 kr för 2007.

Sjukpenninggrundande inkomst beräknas utifrån den årliga arbetsinkomsten och ligger bland annat till grund för ersättning vid eventuell långtidssjukskrivning (försäkringskassan 2006b). Taket för sjukpenninggrundande inkomst ändrades den 1 juli 2006 från att ha grundats på 7,5 pbb till 10 pbb. Lagändringen återgick till att vara 7,5 pbb från och med den 1 januari 2007 (prop. 2006/07:1 s 52). Detta ger en gräns för sjukpenninggrundande inkomst på 347 375 kr för 2006 och 302 250 kr för 2007 (skatteverket 2006a).

Tidigare låg sjukpenninggrundade inkomst även till grund för beräkning av föräldrapenningen och taket för den var också 7,5 pbb. Även detta tak ändrades den 1 juli 2006 från 7,5 pbb till 10 pbb. Ändring består dock även under 2007 och gränser är därmed 440 300 (2006) och 483 600 (2007) (prop. 2006/07:1 s 52).

2.4.8 Förmögenhetsskatten

Förmögenhetsskatten innebär att vissa av den skattskyldiges tillgångar med avdrag för skulder beskattas. Det gäller dock inte alla typer av tillgångar, till exempel inte på tillgångar i onoterade bolag som ingår i näringsverksamhet (Lodin m.fl. 2005 s 51). Upparbetad vinst i ett företag kan dock bli föremål för förmögenhetsskatt. För att undgå förmögenhetsskatt krävs att tillgångarna är så kallat arbetande kapital (Sandström & Svensson 2006 s 359).

Förmögenhetskatten är 1,5 % på tillgångar över 1 500 000 för ensamstående och 3 000 000 för sammanboende eller gifta (skatteverket 2006a).

2.5 Interna förutsättningar 2.5.1 Ägarsammansättning

I en närståendekrets räcker det med att endast en når upp till lönekravet för att alla ägare som är närstående ska få utnyttja löneunderlaget. Detta påverkar hur ägare kan planera fördelningen av löneuttag mellan de närstående. Är företagets ägare inte närstående måste var och en nå upp till lönekravet för att få utnyttja löneunderlaget. Detta kan leda till att de olika

(15)

ägarna kan komma att utnyttja olika regler för uträkning av gränsbeloppet.

Ägarsammansättningen påverkar därmed ägarnas möjlighet att nå upp till lönekravet (Svensson & Sandström 2006 s 107).

2.5.2 Lönekostnader

Företagets och dess dotterföretags totala lönekostnader under kalenderåret före inkomståret ligger till grund för den lönebaserade utdelningen (Sandström & Svensson 2006 s 101).

Lönerna i företaget har därför en direkt påverkan på hur ägarnas utdelning beskattas.

Lönekostnader skiljer sig mellan företag beroende på situation, till exempel vilken bransch de är i eller hur de väljer att leja sin arbetskraft. En del branscher är mer kapitalintensiva och har låga lönekostnader, därav når de kanske inte upp till ett lönsamt löneunderlag. På grund av den risk det innebär att anställa hyr många företag in personal i stället för att anställa själva.

Ett av syftena med de nya reglerna var att ge ökad tyngd till lönedelen för att kompensera för just denna risk (Edin m.fl. 2005 s 32). Det är emellertid viktigt att ha i åtanke hur de totala lönekostnaderna i företaget kan göra det svårare för ägare att nå upp till lönekravet (Sandström & Svensson 2006 s 268-269).

Förmåner får inte längre inräknas i löneunderlaget eller i beräkning av lönekravet (Sandström & Svensson 2006 s 102). Vilka konsekvenser utbetalning i form av vissa förmåner, som till exempel tjänstebil, får på löneunderlaget kan därför bli intressant.

2.5.3 Egen lön

Storleken på eget löneuttag kan vara direkt avgörande för om en ägare får använda löneunderlaget eller inte (Sandström & Svensson 2006 s 268). Överstiger företagets totala lönesumma cirka 8 miljoner kronor, måste ägaren eller närstående till honom ta ut minst 15 ibb för att få tillgodoräkna sig löneunderlaget. Är den totala lönen i företaget lägre kan formeln (6 ibb + 5 % * övriga anställdas lönekostnader) / 0,95²användas. Har företaget flera delägare blir uträkningen av lönekravet mer komplicerad eftersom varje delägares eventuella extra uttag av lön påverkar övriga delägares beräkningar (Sandström & Svensson 2006 s 108- 109).

Egen lön får numera ingå i löneunderlaget. Det innebär att storleken på eget löneuttag även direkt påverkar storleken på löneunderlaget (Sandström & Svensson 2006 s 101).

2 Eftersom lönekravet baseras på totala löner så ökar också lönekravet när egen lön ökas. En förenklad formel för att beräkna lönekravet vid en delägare är därmed (6 ibb + 5 % * övriga anställdas löner)/0,95, vid två delägare (6

(16)

Används schablonregeln kan en sänkning av eget löneuttag göra att det finns tillräckligt med utrymme för full utdelning och leda till en lägre skatt (Sandström & Svensson 2006 s 268).

2.5.4 Vinst

Finns det ingen vinst i företaget saknas den interna förutsättningen för att överhuvudtaget ge en utdelning, oavsett om övriga interna förutsättningar är uppnådda. Det finns flera sätt att öka vinsten tillfälligt för att kunna ge utdelning och därigenom nå en lägre inkomstbeskattning. Till exempel kan uttag av en lägre lön öka vinsten (Sandström &

Svensson 2006 s 268). Vinsten påverkas även av avsättning till periodiseringsfond och överavskrivningar. Det kan därför finnas incitament att avstå från sådana avsättningar för att på så sätt nå en högre vinst. Avsättningarna kan också användas för att minska bolagets vinst ett år och låta pengarna stå kvar i bolaget, för att nästkommande år öka vinsten och då ge utdelning. På det här sättet kan beskattningen av såväl bolaget som ägaren skjutas framåt i tiden (Sandström & Svensson 2005 s 152, 184).

2.6 Planering på lång och kort sikt

Planeringsprocessen kan delas upp på olika sätt. En vanlig indelning av planeringsprocessen är efter tidsfaktor och ofta görs skillnad på lång- respektive kortsiktig planering. Långsiktig planering definieras ofta som den planering som sträcker sig längre än fem år framåt i tiden, ibland upp till tio eller ända upp till tjugo år (LeBreton & Henning 1961 s 34). Begreppet långsiktsplanering introducerades i Sverige under 1960-talet och innebar att, utifrån framtidsbedömningar, utforma långsiktiga planer (Samuelsson 2004 s 199-200). Sättet att dela in planering efter tid är varken det enda eller oomstritt. I sin bok ”The rise and fall of strategic planning” nämner Mintzberg (1994) många olika skolor inom planering och kritiserar lika många. Det är viktigt att planeringen anpassas efter situation och sätts i relation till helheten (Bohamn & Boter 1984 s 38). För att kunna påverka framtida omständigheter och stötta den långsiktiga planeringen krävs även en kortsiktig planering (Le Breton & Henning 1961 s 35).

Denna planering handlar om att utveckla de handlingsprogram som krävs idag och beräkna effekterna av dessa (Samuelsson 2004 s 238). Den kortsiktiga planeringen har ofta en tidsplan på 1-5 år framåt i tiden och har sin bas i den långsiktiga (Samuelsson 2004 s 238). Den kortsiktiga planeringen skiljer sig mellan företag, inte bara på grund av olika strategiska mål utan även på grund av de olika situationer som företag befinner sig i (Bohman & Boter 1984 s 49). Exempel på vad som påverkar ett företags situation är branschen de verkar i, storlek på företaget i form av omsättning, vinster och antal anställda och ägarsammansättning

(17)

(Sandström & Svensson 2005). Den kortsiktiga planeringen måste därför anpassas efter vilken förutsättningar företaget har för att nå det strategiska målet.

Nedan redogörs för de nya 3:12-regelernas inverkan på planering. Denna del av planeringen har inslag av både kortsiktig planering och långsiktig planering (Ewing 1969 s 34).

2.6.1 De nya 3:12-reglernas verkan på kortsiktig planering

För företag som inte har ett löneunderlag kan skatteplanering innebära att se till att företaget ger en så pass hög vinst så att full utdelning kan ges. Saknar företaget vinst kräver förenklingsregeln en kortsiktigare planering för att målet om gynnsammare skatt ska kunna uppnås (Samuelson 2004 s 237-238). Om företaget inte har någon vinst kan ägaren avstå från att ta ut lön på schablonbeloppet och därmed redovisa en högre utdelningsbar vinst. Genom en sådan planering kan ägaren, vid en marginalbeskattning på 57 %, få en skattevinst på cirka 22 000 kr (Sandström & Svensson 2006 s 268).

Förenklingsregeln bör användas när den är lönsammare än huvudregeln, vilket är när omkostnadsbeloppet för aktierna är lägre än cirka 550 000 kr (år 2006) och företaget saknar löneunderlag (Sandström & Svensson 2006 s 91). Är omkostnadsbeloppet på 100 000 kr och företaget har ett löneunderlag på minst 700 000 kr lönar sig huvudregeln (år 2006) (Sandström & Svensson 2006 s 100). För företag som har ett löneunderlag krävs planering för att nå upp till lönekravet. På kort sikt kan det löna sig att höja sin egen lön för att nå lönekravet och därmed målet med lägre beskattning. Trots en marginalbeskattning på 57 % kan en löneökning för att nå upp till lönekravet innebära stora skattevinster inom nästkommande år (Sandström & Svensson 2006 s 268-269). Saknas förutsättningarna för att ge en stor utdelning kan det istället löna sig att planera löneuttagen så att marginalskatten minimeras (Sandström & Svensson 2005 s 12). Vid planering av eget, lägre löneuttag, är det viktigt att räkna in effekterna det kan ge på eventuell framtida sjukfrånvaro eller föräldraledighet (Sandström & Svensson 2006 s 263).

Eftersom förmåner inte längre får ingå i löneunderlaget eller i beräkningen av lönekravet är det nu även aktuellt med planering av formen på ersättningen som betalas ut till både anställda och ägare (Sandström & Svensson 2006).

Den begränsning i tid som lagen ger ägare att utnyttja det sparade lättnadsutrymmet föranleder en planering av hur överskott i företag bör disponeras inom den närmsta tiden. En förutsättning som krävs för att det sparade lättnadsutrymmet ska kunna utnyttjas är utdelningsbar vinst. Anledningen till varför företag har sparat lättnadsutrymme är oftast avsaknad av utdelningsbara vinster. Planering för att tillfälligt öka vinsten i företaget kan vara

(18)

aktuellt. Till exempel kan ett minskat löneuttag leda till ett större utrymme för en utdelning (Sandström & Svensson 2006). Eventuella avsättningar till periodiseringsfond kan återföras eller avstå från nya avsättningar för att på kort sikt redovisa en högre vinst (Sandström &

Svensson 2005 s 157-158). På samma sätt kan kortsiktig planering användas för att minska bolagets vinst ett år och spara utdelningen, för att nästkommande år öka vinsten och då dela ut den sparade utdelningen (Sandström & Svensson 2005).

2.6.2 De nya 3:12-reglernas påverkan på långsiktig planering

Vill en företagare använda löneunderlag vid beräkning av gränsbeloppet kan en långsiktig planering av formen på arbetskraften vara aktuell. Ökad anställning kan leda till högre gränsbelopp för företagsägaren men kan också medföra långsiktiga förpliktelser för företaget (prop. 2005/06:40 s 41). Ett alternativ till att anställa är att hyra in personal och därmed undgå risken med att anställa. Det ger dock inga lönekostnader som kan användas till beräkning av löneunderlag. Den ökade vikten av löneunderlaget kan vara ett skäl till att företag väljer att anställa mer personal för att i framtiden öka möjligheten till en lägre beskattning (Edin m.fl.

2005). Detta kräver en noggrann planering på längre sikt.

Sparat utdelningsutrymme innebär, att även om utdelningsbara vinster saknas i företaget i dagsläget, kan företaget på längre sikt komma att få möjlighet att ge utdelning och då kan ägaren välja att plocka ut den sparade utdelningen. Det är därför intressant att varje år försöka få ett så högt gränsbelopp som möjligt även om det inte utnyttjas de närmsta åren genom utdelning (Sandström & Svensson 2006 s 111, 269).

Alla löneuttag som företagaren gör påverkar den framtida pensionen. För att få en så hög pension som möjligt krävs långsiktig planering av hur löneuttagen påverkar framtiden (Försäkringskassan 2007).

Eftersom det bara krävs att en person i en närståendekrets når lönekravet för att alla tillhörande den ska få använda löneunderlaget, påverkar ägarsammansättningen möjligheten att nå upp till lönekravet. Detta kräver en noggrann och en långsiktig planering av såväl ägarsammansättningen i företaget som löneuttag bland närstående (Sandström & Svensson s 110, 268-269 2006).

Ägaresammansättningen får konsekvenser för planeringen av utdelning eftersom delägare kan välja olika metoder för utdelningsberäkningen. En ägare kan använda förenklingsregeln medan en annan använder huvudregeln för beräkning av gränsbelopp. Om till exempel en ägare inte når upp till lönekravet blir han/hon tvungen att använda förenklingsregeln även om löneunderlaget i företaget är stort (Svensson & Sandström 2006 s 91, 107-108).

(19)

3 Metod

3.1 Val av metod

För att undersöka hur de nya 3:12-reglerna påverkar planeringen för ägare till fåmansföretag har vi valt att göra en kvalitativ studie. När en studie ska ge svar på en fråga som börjar med hur eller varför i motsats till hur många eller hur mycket och när det som ska undersökas är ett nutida i motsatts till historiskt fenomen är denna metod att föredra (Yin 2003 s 5-7).

Enligt Yin (2003 s 83) kan data komma från olika källor: dokument, arkivregister, intervjuer, observationer eller fysiska produkter. Eftersom vi ville undersöka hur de nya reglerna påverkar planeringen för olika typer av företag behövde vi flera underlag. Vi valde därför att samla in data genom dokument eftersom det ger en bred täckning, ett gediget underlag som innehåller namn, referenser och detaljerade händelser som kan undersökas upprepande gånger (Yin 2003 s 86). Problem med insamling av data genom dokument kan vara tillgängligheten – svårt att få tillgång till data och subjektivt urval från författare (Yin 2003 s 86). Vi löste problemet genom att söka uppdrag hos en ekonomibyrå. På så sätt fick vi både tillgång till data och tillgång till ett brett urval.

Många ägare av fåmansföretag saknar kunskapen för att planera och deklarera för reglerna kring 3:12 och lämnar därför över förfarandet till en revisor eller en redovisningskonsult.

Risken för att de skulle missförstå våra frågor och ge svar på något annat än vad vi sökte svar på skulle därför vara hög, ifall vi vänt oss direkt till dem. Följaktligen skulle validiteten av undersökningen kunna ha ifrågasatts (Eriksson & Widerscheim-Paul 2006 s 61). Vi vände oss därför till en ekonomibyrå för insamling av data. En följd av att vi bara vände oss till en ekonomibyrå, som dessutom låg placerad i Stockholm city, för insamling av data, är att den kan återspegla en alltför homogen grupp av företagare. Flertalet av våra testberäkningar utfördes på företagsägare som är bosatta inom Stockholmsregionen. Enligt revisorn har Stockholm ett högre löneläge än i resten av Sverige. Detta skulle kunna göra att företag som vi klassificerar som små ändå har relativt höga lönekostnader vilket kan påverka möjligheten till att generalisera utifrån vårt resultat.

För att få en verklighetsförankring i hur planeringen och processen går till efter regelförändringen utnyttjade vi ytterligare en källa. Detta för att förstärka resultatets trovärdighet (Yin 2003 s 97-99). Vi intervjuade en auktoriserad revisor som är väl insatt i regelverket kring 3:12-reglerna. Eftersom vi med vår intervju både ville få tillgång till ny kunskap som vi saknade samt revisorns åsikter om vissa förfaranden gällande de nya reglerna, valde vi att använda en öppen intervju (Yin 2003 s 90-91).

(20)

Ett sätt att öka trovärdigheten är att nå empirisk mättnad (Esaiasson m.fl. s 200). Empirisk mättnad har uppnåtts när ytterligare undersökning inte påverkar resultatet. För att försöka nå empirisk mättnad utförde vi flera beräkningar på flera företag inom varje kategori för att utifrån dem kunna skapa fem representativa, fiktiva företag.

3.2 Tillvägagångssätt

För att finna en lämplig indelning av företag kopplat till intressanta faktorer för vår undersökning räknade vi på flera underlag. Ett problem vi stötte på var att det fanns flera intressanta faktorer som företagen kunde grupperas efter. I vår intervju med revisorn frågade vi hur en lämplig indelning av företag kunde se ut och hur många olika kategorier som kunde vara intressanta. Han tyckte att eftersom löneunderlaget har fått en sådan stor betydelse med de nya reglerna, skulle en indelning beroende på lönekostnader vara intressant. Det skulle tydligt visa på de nya 3:12-reglernas olika effekter för olika företagare. För att kunna skapa fiktiva företag baserade på faktiska siffror försåg ekonomibyrån oss med flera underlag. Våra beräkningar utfördes på ekonomibyrån vilket underlättade för oss då vi kunde rådgöra med professionella ekonomer under undersökningen. Resultatet av våra testberäkningar stämde överens med vad revisorn sade om en lämplig gruppering och vi valde lönesumman i företagen som indelningsgrund. Detta både för att lönesumman har fått en sådan stor betydelse och för att skillnaden på planering är stor beroende på just lönesumman. Vi uppmärksammade dock en femte intressant kategori, vilken utgjordes av företag med flera ägare som ej var närstående. Planeringen blir svårare när ett företag har flera ägare som inte är närstående och för att tydligt visa detta skapade vi även en kategori för dessa företag. Av de resultat vi fick fram gjorde vi fem fiktiva företag som ska representera respektive företagsgrupp. Utöver olika lönesummor fick de även andra olika förutsättningar som enligt våra beräkningar verkar vara vanliga inom respektive kategori och som påverkar planeringen.

Till uträkningarna användes de årsredovisningar, privatdeklarationer och tidigare K10- blanketter vi fick tillgång till på ekonomibyrån. Ett problem vi stötte på var svårigheten att hitta underlag för stora företag. De största fåmansföretagen ekonomibyrån hade som klienter hade cirka 20 anställda. Detta påverkade inte tillförlitligheten av vårt resultat av studien eftersom dessa företag i praktiken inte berörs av 3:12-reglerna (prop. 2005/06:40 s 42). Genom att göra fiktiva företag kan materialet användas utan att något konfidentiellt visas samtidigt som vi kunde välja ut de omständigheter vi tyckte passade bäst för varje företagskategori. En konsekvens av detta kan vara att urvalet av omständigheter och de förutsättningar som tillskrevs de fiktiva företagen är subjektiva. Detta kan medföra en viss

(21)

begräsning av resultatets tillämpbarhet och möjlighet att generalisera utifrån undersökningens resultat.

3.3 Källkritik

För att bedöma källans trovärdighet kan man använda de källkritiska kriterierna:

Äkthet - att källan inte är förfalskad.

Vi bedömer att våra källor kan anses pålitliga. Årsredovisningarna och deklarationerna vi använt oss av till våra uträkningar har granskats och upprättats av revisor eller ekonomikonsulter. Den auktoriserade revisor vi intervjuat träffade vi på revisionsbyråns kontor med fler personer i närheten.

Tid – minnets förändring under tidens lopp.

Vår intervju har inte handlat om saker som ligger långt bak i tiden, därför bedömer vi att minnet hos den intervjuade inte har gjort uppsatsen mindre trovärdig. Våra beräkningar har även grundats på årsredovisningar och deklarationer avseende förra året.

Beroende – rykten och påverkan av olika slag, minst två av varandra oberoende källor.

Den auktoriserade revisorn kom från ett annat företag än från det vi hämtat underlag till i våra beräkningar, vilket ökar oberoendet. Intervjupersonen är förstahandskälla på det sätt att han sysslar med fåmansföretag och själv upplevt det han säger.

Tendens – vilka egna intressen har uppgiftslämnaren i den här frågan.

Intervjupersonen har intresse i att fåmansföretagare vänder sig till honom, därför kanske han framhåller reglernas komplexitet och behov av expertis.

Den som ägnar sig åt källkritik måste börja med att se till sig själv och sina egna fördomar och förutfattade meningar för att motarbeta tunnelseende och önsketänkande (Thuren 2003 s 17). I vårt fall kan det handla om att de personer vi pratat med är duktiga på sitt område och att vi känt ett stort förtroende för dem. Vi har sett till att vara väl pålästa på ämnet innan vi intervjuat för att öka möjligheterna till ifrågasättande under intervjun.

4 Empiri

Kapitlet inleds med en sammanfattning av intervjun med Thomas Gustavsson. Thomas är auktoriserad revisor på Osborne Johnsons i Stockholm. Därefter redogörs för de beräkningar som gjorts för de fiktiva företagen och som ska representera de företagare vi undersökt.

Kapitlet är indelat efter de olika företagskategorierna. Under varje kategori redovisas det kort för de två beräkningarna av gränsbeloppet, alternativregeln och huvudregeln samt för beräkning av lönekravet. I nedanstående uppställningar har gränsbelopp räknats fram på hela

(22)

företagets underlag. Vid flera ägare delas gränsbeloppet upp efter andel ägda aktier. För en fullständig uträkning hänvisas till bilaga 3. För att undersöka hur planeringen påverkas av lagändringen den 1 januari 2007 har vi med beräkningar för både beskattningsår 2006 och 2007. Uppställningen på uträkningarna är hämtad från blankett K10.

Efter varje uträkning diskuteras de externa och interna förutsättningar som påverkar planeringen inom respektive företagskategori. Därefter följer en redogörelse för hur den kort- och långsiktiga planeringen påverkas av förutsättningarna.

4.1 Intervju med auktoriserad revisor

När vi diskuterar hur förändringarna av 3:12-reglerna har upplevts säger Thomas att alla på marknaden verkar tycka det var sunda förändringar som är till det bättre, främst genom att löneunderlaget fick större kraft. Thomas säger vidare att för företag med ett löneunderlag är det numer vanligt att den begränsade faktorn för lågbeskattad utdelning är resultatet, snarare än gränsbeloppet. För företag som har många anställda är resultatet inte lika beroende av ägarens egen insatts och de berörs heller inte i praktiken av 3:12 reglerna. Han poängterar dock att det kräver att ägaren tar ut en egen lön som är relativt hög och vilken företagare ute i landet anser vara ”Stockholmslöner”, det vill säga för hög. Utanför storstäderna kan det vara svårt att betala ut så höga löner till ägarna. Thomas anser vidare att det har blivit enklare för de företag som använder sig av förenklingsregeln men inte enklare för övriga. Trots att det har blivit enklare anser han att K10-blanketten är så pass krånglig att ingen företagare fyller i blankett själv. Förenklingsregeln används av nästan alla enmansföretag. Med förändringarna som träder i kraft 2007 tror Thomas att det kommer att ändras eftersom de 10 inkomstbasbeloppen som idag dras av försvinner och det redan på relativt låga lönenivåer kommer att bli lönsammare med löneunderlaget.

Då vi frågade om han hade märkt av en förändring av intresset för att planera från sina klienter svarade han att han noterat en viss ökad medvetenhet om reglerna. För företag som ligger på gränsen till lönekravet är det intressant att planera och råda angående hur mycket som måste tas ut för att lönekravet ska uppnås. Det är också vanligare med en tidig planering för att inte tappa löneunderlag då det fått mycket större betydelse. Thomas understryker hur viktigt det här är. ”Om det fattas 1000 kronor i lönekravet går hela löneunderlaget förlorat.”

Han ger exempel på en kund som har ett löneunderlag på 10 mkr, innan de nya reglerna gav det ett utdelningsutrymme på 650 tkr medan de nya reglerna ger ett på 4 mkr.

Trots att förmåner inte längre får ingå i löneunderlaget tycker Thomas att ägare ändå tjänar på de nya reglerna eftersom egen lön får ingå nu. Han säger vidare att det skulle kunna leda

(23)

till att ge högre lön i stället för att erbjuda tjänstebil men att han än så länge inte hade märkt någon effekt av det bland klienterna.

Då vi diskuterade om företagare vill försöka visa högre resultat till följd av de nya reglerna sade Thomas att det till viss del finns ett intresse för det, för att på så sätt kunna plocka ut mer i utdelning. Thomas betonade dock att han aldrig råder sina klienter att ta utdelning om de inte kommit upp till nedre brytpunkten för att få full pensions- och sjukpenninggrundande inkomst. Då är det bättre att istället öka lönen. Han säger vidare att överutdelning i princip aldrig förekommer när klienterna diskuterat med sin rådgivare först.

Enligt Thomas är de företag som inte får det bättre med de nya reglerna de som lägger ut sitt arbete på entreprenad. Det är vanligt i till exempel byggbranschen. De kan omsätta stora belopp men har inte många anställda eftersom de använder sig av hyrd arbetskraft. Även om strukturen i övrigt är densamma som för ett företag med egna anställda och har samma omsättning.

Thomas tror att de nya reglerna kan leda till ett ökat företagande. Inte bara för viljan att starta nya företag, utan också att ägaren inte är lika benägen att lägga ner sin verksamhet.

”Det blir roligare att driva eget när man inte behöver skatta bort allt i 57 % marginalskatt.”

Han poängterar dock att få driver företag på grund av 3:12- reglerna. Thomas säger att företagare har fått ett visst ökat incitament för ökad anställning med de nya reglerna men att 3:12-reglerna inte är avgörande i den frågan. Det är snarare LAS (Lagen om anställningsskydd) och risken det innebär att anställa som har betydelse för sysselsättningen.

Thomas tycker ändå att de nya 3:12-reglerna innebär en putt åt det hållet jämfört med vad de tidigare gjorde.

Thomas anser att reglernas framtid har en viss osäkerhet men tror att lagarna kommer att finnas kvar. Efter den stora ändringen som skedde nu tror han att det nog inte kommer ske några radikala förändringar, utan endast små justeringar av procentsatser och dylikt. Thomas planerar som om de inte kommer att ändras men ändå med en medvetenhet om att de kan justeras. Han tror inte att företagare låter pengarna sitta kvar i bolaget i väntan på eventuellt bättre regler.

Thomas gav förslag på en indelning av företag där effekterna av 3:12-reglerna skiljer sig emellan. Eftersom löneunderlaget och lönekravet fått ökad betydelse föreslog han en indelning där lönekostnaderna skiljer sig mellan företagen. Till exempel en grupp som utgörs av enmansföretagare utan anställda, en grupp med få anställda, en grupp med över 20 anställda och en grupp med inhyrd arbetskraft istället för anställda.

(24)

4.2 Företagskategori 1: Fåmansföretag utan anställda

Den här företagskategorin är baserad på mindre enmansföretag som inte har några anställda.

Företagen i denna kategori generar ingen eller en liten vinst och ägarna tar själva ut en lön runt 300 000 kr.

Beräkning av gränsbeloppet Alternativ1 förenklingsregeln:

Inkomstår 2006 2007

1.1 Årets gränsbelopp enligt förenklingsregeln: 64 950 89 000

1.2 Sparat utdelningsutrymme: 53 130 53 270

1.3 Totalt gränsbelopp enligt förenklingsregeln 118 080 142 270 Beräkning av gränsbeloppet Alternativ2 huvudregeln:

2.1 Omkostnadsbelopp: 6 130 6 270

2.2 Lönebaserat utrymme enligt 2.12 nedan: 0 75 000

2.3 Sparat utdelningsutrymme från föregående år: 53 130 53 270

2.4 Totalt gränsbelopp enligt huvudregeln: 59 260 134 540

Beräkning av lönebaserat utrymme:

2.5 Kontant ersättning till arbetstagare: 300 000 300 000

2.7 10 x inkomstbasbelopp: - 433 000 0

2.8 Löneunderlag: - 133 000 300 000

2.9 Löneunderlag enligt ovan 2.8 x 20 % / 25 %: 0 75 000

2.12 Ditt lönebaserade utrymme 0 75 000

Sparat lättnadsutrymme

2.21 Sparat lättnadsutrymme (utnyttjas t.o.m.

tax 2011): 20 000 20 000

Lönekrav - lönebaserat utrymme

Lönekravet uppfylls genom eget löneuttag

4.1 Din kontanta ersättning från företaget: 300 000 300 000

4.2 Sammanlagd kontant ersättning i företaget: 300 000 300 000

4.3 (5 % x 300 000) + 6 ibb = 274 800 282 000

4.4 Lönekrav 300 000 måste vara lika med eller

större än: 274 800 282 000

eller lika med eller större än: 649 500 667 500

4.2.1 Externa och interna förutsättningar

De interna förutsättningarna utgörs av en ensam ägare till företaget, ingen närstående anställd, låga lönekostnader, egen lön på 300 000 kr, vinst på 10 000 kr och omkostnadsbelopp på aktier är 100 000 kr. De interna förutsättningarna, höga lönekostnader och omkostnadsbelopp, saknas för att huvudregeln ska vara lönsam i denna företagskategori.

(25)

Externa förutsättningar som påverkar gränsbeloppet är följaktligen förenklingsregeln och tidsbegränsningen för uttag av det sparade lättnadsbeloppet på 20 000 kr. Det saknas också tillräckligt med utdelningsbara vinster för att utnyttja hela schablonbeloppet.

Denna företagskategori med ett eget löneuttag på cirka 300 000 kr ligger under gränserna för pensions- och sjukpenninggrundande inkomst. Ägaren blir inte föremål för marginalbeskattning och det egna kapitalet i företaget är för litet för att delas ut. Fråga om eventuell förmögenhetsskatt är därför inte aktuell.

4.2.2 Lång- och kortsiktig planering

Den här kategorin påverkas av förenklingsregeln och den kortsiktiga planeringen handlar därför om att försöka maximera nyttan av den regeln. En skattevinst uppnås om schablonbeloppet i förenklingsregeln kan användas, målet för planeringen blir följaktligen att kunna utnyttja så stor del av detta belopp som möjligt. För att det ska kunna göras när vinsterna i företaget är små är det formen på vinstuttaget som bör planeras. Eftersom årets vinst ligger till grund för nästa års utdelning, påverkar detta planeringen av årets eget löneuttag. Den kortsiktiga planeringen blir därmed att försöka hitta den avvägning mellan eget löneuttag år ett och utdelning år två som ger högst skattevinst. Denna planering måste ske kontinuerligt, under varje år, för denna kategori där vinsterna normalt är relativt små. Finns vinster i företaget för att kunna utnyttja hela schablonbeloppet behövs inte denna planering, för att öka vinsten och planeringen blir i de situationerna förhållandevis enkel. Den kortsiktiga planeringen påverkas även av tidsbegränsningen som gäller för uttag av sparat lättnadsutrymme. Ett minskat löneuttag under året, kan här lämna utrymme till att ta ut hela schablonbeloppet som utdelning nästkommande år. Har företaget tidigare gjort avsättningar till periodiseringsfonder kan de upplösas för att visa en högre vinst på kort sikt, inom de närmsta åren. Denna planering leder till att ägaren kan tillgodogöra sig den skattefria utdelningen innan 2010.

Eftersom ägare ligger under gränsen för full pensionsgrundande inkomst påverkas den långsiktiga planeringen, varje års tjänsteinkomst kommer att påverka framtida pensionsnivå.

Hur långt fram i tiden planeringen sträcker sig beror på hur lång tid det är kvar till pension.

Den sjukpenning- och föräldrapenninggrundande inkomsten baseras på aktuell arbetsinkomst och påverkar därmed den kortsiktiga planeringen av löneuttag. Ett minskat löneuttag för att öka vinsten, kan få direkta konsekvenser vid en plötslig längre sjukskrivning eller en kommande föräldraledighet i form av lägre ersättning. En omvandling av löneuttag till utdelning under ett år påverkar därmed den årliga planeringen för att nå skattevinster, både ur

(26)

ett långsiktigt perspektiv i och med den framtida pensionen och ur ett nutida perspektiv genom effekten på ersättningen vid längre sjukskrivning eller föräldraledighet.

4.3 Företagskategori 2: Fåmansföretag med få anställda

Den här företagskategorin är baserad på företag med en eller ett fåtal närstående ägare och med ett litet antal anställda. De har ett stort eget kapital med utdelningsbara vinster och de har ett löneunderlag.

1.1 Årets gränsbelopp enligt förenklingsregeln: 64 950 89 000

1.2 Sparat utdelningsutrymme från föregående år: 0 0

1.3 Totalt gränsbelopp enligt förenklingsregeln: 64 950 89 000 Beräkning av gränsbeloppet Alternativ 2 huvudregeln:

2.1 Omkostnadsbelopp: 12 260 12 540

2.2 Lönebaserat utrymme enligt 2.12 nedan: 513 400 832 500

2.3 Sparat utdelningsutrymme från föregående år: 0 0

2.4 Totalt gränsbelopp enligt huvudregeln: 525 600 845 040

Beräkning av lönebaserat utrymme:

2.5 Kontant ersättning till arbetstagare: 3 000 000 3 000 000

2.7 10 x inkomstbasbelopp: - 433 000 0

2.8 Löneunderlag: 2 567 000 3 000 000

2.9 Löneunderlag enligt ovan 2.8 x 20/25 %: 513 400 750 000

2.10 Löneunderlag enligt 2.8 - 60 ibb x 30/25 %: 0 82 500

2.12 Ditt lönebaserade utrymme 513 400 832 500

Sparat lättnadsutrymme

2.21 Utnyttjat sparat lättnadsutrymme (utnyttjas t.o.m.

tax 2011): 0 0

Lönekrav - lönebaserat utrymme

Lönekravet uppfylls genom eget löneuttag

4.1 Din kontanta ersättning från företaget: 325 000 325 000

4.2 Sammanlagd kontant ersättning i företaget: 3 000 000 3 000 000

4.3 (5 % x 3 000 000 ) + 6 ibb = 409 800 417 000

4.4 Lönekrav 325 000 måste vara lika med eller

större än: 409 000 417 000

eller lika med eller större än: 649 500 667 500