Årsredovisning 2006

Förvaltningsberättelse 2006

Verksamhet

Nederman är ett världsledande företag med produkter och system för utsug av damm, rök, bilavgaser samt utrustning för industriell rengöring. Dessa baseras på vakuumtekniker som omspänner hela skalan från högvakuum till medel- och lågvakuum. Nederman har även ett omfattande program av slang- och kabelupprullare för vatten, luft, olja och andra media. Nedermans system bidrar på flera sätt till att skapa rena, effektiva och säkra arbetsplatser över hela världen.

Företagets åtagande till kund kan omfatta allt från förstudier och projektering till installation, driftsättning och service.

Tillverkningen är certifierad enligt ISO 9001 och ISO 14001. Enheter för produktion och sammansättning finns i Sverige, Norge och Kanada.

Nedermans produkter och system marknadsförs via egna dotterbolag i 20 länder samt agenter och distributörer i mer än 50 länder. Koncernen har cirka 540 anställda.

Koncernstruktur

Nederman Holding AB (publ) är moderbolag i en koncern med direkt eller indirekt helägda dotterbolag som framgår av noten 30. Produktförsörjning och logistik sker genom AB Ph. Nederman & Co, Helsingborg; Nederman Logistics North America Ltd., Mississauga, Kanada samt i Nederman Norclean A/S i Sandefjord, Norge. Produktutvecklingen drivs vid AB Ph Nederman & Co i Helsingborg. Verksamheten i de övriga rörelsedrivande dotterbolagen består av försäljning, installation och service.

Förvärv under året

Den 1 september 2006 förvärvade Nederman verksamheten från sin tidigare distributör i Australien. Förvärvet gjordes genom Nederman Pty Ltd. Förvärvet bestod huvudsakligen i övertagande av lager, personal och rörelse.

Ytterligare information om förvärvet framgår av noten 4.

Omsättning och resultat

Nederman utvecklades väl under 2006 och marknaden för bolagets produkter var god. Nettoomsättningen ökade till 878 MSEK jämfört med 808 MSEK under 2005, vilket motsvarar en tillväxt på 8,7 procent. Justerat för valutaeffekter uppgick omsättningsökningen till 8,3 procent.

Rörelseresultatet (EBIT) ökade till 85 MSEK jämfört med 63 MSEK under 2005, vilket motsvarar en ökning av rörelsemarginalen till 9,7 procent jämfört med 7,8 procent under 2005. De huvudsakliga orsakerna till lönsamhetstillväxten var de ökade volymerna, en mer konkurrenskraftig produktmix och en mer dynamisk pris- och rabattstruktur i de indirekta försäljningskanalerna.

Affärsområde Extraction & Filter Systems ökade nettoomsättningen under 2006 till 743 MSEK jämfört med 684 MSEK under 2005, motsvarande en tillväxt om 8,5 procent. Justerat för valutaeffekter ökade omsättningen med 8,2 procent. Förvärv hade en försumbar inverkan på omsättningsökningen. Rörelseresultatet ökade till

88 MSEK jämfört med 71 MSEK 2005, vilket motsvarar en rörelsemarginal om 11,8 procent 2006 jämfört med 10,3 procent 2005. Omsättningsökningen och marginalökningen förklaras huvudsakligen av bakgrunden till koncernens omsättnings- och marginalutveckling ovan.

Affärsområde Hose & Cable Reels ökade nettoomsättningen under 2006 till 135 MSEK jämfört med 123 MSEK

under 2005, motsvarande en ökning med 9,8 procent. Justerat för valutaeffekter ökade omsättningen med

9,5 procent. Omsättningsökningen påverkades inte av några förvärv. Den goda tillväxten förklaras delvis av

att bolaget under 2005, på vissa marknader, lanserade ett nytt produktkoncept mot fordonsservicekunder som

utvecklades väl under 2006. Rörelseresultatet ökade till 17 MSEK jämfört med 12 MSEK under 2005, vilket

motsvarade en rörelsemarginal om 12,3 procent 2006 jämfört med 9,8 procent 2005. Den goda marginal-

utvecklingen förklaras till stor del av ökande volymer och till följd av rationaliseringar och koncentration av

produktportföljen.

För ytterligare information angående affärsområden och geografiska marknader hänvisas till noten 3.

Finansiering och likviditet

Koncernens soliditet vid årets utgång var 48,7 (42,6) procent. Koncernens likvida medel uppgick den 31 december till 50,2 (55,0) MSEK samt outnyttjade krediter om 42,9 (32,6) MSEK.

I juli konverterades 20 300 konvertibla skuldebrev till ett värde av 5,9 MSEK till eget kapital.

Finanspolicy

Nedermankoncernen exponeras för ett flertal risker som i huvudsak uppkommer med anledning av köp och försäljning av produkter i utländsk valuta. Valutakurser och räntenivåer påverkar koncernens resultat och kassaflöden. Nedermankoncernen exponeras även av refinansierings- och likviditetsrisk samt kredit- och motpartsrisk. Nedermans finanspolicy fastställes av styrelsen och innehåller riktlinjer för handhavande av finansiella risker inom Koncernen. Syftet med finanspolicyn är att sätta upp riktlinjer för hantering av finansiell riskexponering av olika slag. Den centrala finansfunktionen i koncernen ansvarar för att identifiera och på ett effektivt sätt begränsa koncernens finansiella risker.

Miljö

Dotterbolaget AB Ph. Nederman & Co har tillstånd enligt miljöskyddslagen. Tillståndet avser en tillverkningsyta av högst 7 000 kvm.

Tillståndet gäller tills vidare. Enligt miljöbalkens nuvarande lydelse är den aktuella verksamheten anmälningspliktig avseende verksamhetsytan.

Investeringar och avskrivningar

Koncernens investeringar i immateriella tillgångar uppgick under året till 8,8 (11,2) MSEK. Avskrivningar på immateriella tillgångar har under året gjorts med 5,7 (5,3) MSEK.

Koncernens investeringar i materiella tillgångar uppgick under året till 10,8 (13,9) MSEK. Avskrivningar på materiella tillgångar har under året gjorts med 13,1 (13,7) MSEK.

Personal

Medelantalet anställda i koncernen var under året 528 (511). Personalens fördelning samt utbetalda löner och ersättningar framgår av noten 7.

Styrelsens arbete

Styrelsen är efter bolagsstämman Bolagets högsta beslutande organ. Styrelsens övergripande uppgift är att besluta om bolagets affärsinriktning, bolagets resurser och kapitalstruktur samt bolagets organisation och förvaltning av bolagets angelägenheter. I styrelsens allmänna åtaganden ligger även att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation samt att godkänna bolagets affärsplan. I det allmänna åtagandet ligger att det är styrelsen som beslutar i övergripande frågor som till exempel bolagets strategi, förvärv, större investeringar, avyttringar, avgivande av årsredovisning och delårsrapporter samt tillsättning av verkställande direktören m.m.

Styrelsen följer en skriftlig arbetsordning som årligen fastställs på det konstituerande styrelsemötet. Arbetsordningen anger hur arbetet i förekommande fall skall fördelas mellan styrelsens ledamöter, hur ofta styrelsen skall sammanträda samt i vilken utsträckning suppleant skall delta i styrelsens arbete och kallas till sammanträden. Vidare reglerar arbetsordningen styrelsens åligganden, beslutförhet, ansvarsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören m.m.

Styrelsen sammanträder efter en i förväg beslutad årsplan. Utöver dessa möten kan ytterligare möten arrangeras vid händelser av osedvanlig vikt. Styrelseordföranden och verkställande direktören har utöver styrelsemötena en löpande dialog kring förvaltningen av bolaget.

Arbetsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören regleras i styrelsens arbetsordning och i en instruktion för

verkställande direktören. Verkställande direktören är ansvarig för genomförande av affärsplanen samt den löpande förvaltningen av bolagets angelägenheter liksom den dagliga verksamheten i bolaget. Detta innebär att verkställande direktören äger fatta beslut i de frågor vilka kan anses falla inom ramen för den löpande förvaltningen av bolaget. Den verkställande direktören får dessutom vidta åtgärd utan styrelsens bemyndigande som, med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet, är av osedvanlig beskaffenhet eller av stor betydelse och styrelsens beslut inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för bolagets verksamhet. Instruktionen till verkställande direktören reglerar även dennes ansvar för rapportering till styrelsen.

Under de senaste verksamhetsåren har styrelsen haft att ta ställning till många frågor av strategisk betydelse. Särskild vikt har under 2006 och hittills under 2007 lagts på Koncernens fortsatta expansion, bland annat företagsförvärv, koncernens finansiella ramar och mål samt arbete med förberedelser för notering av bolagets aktier på Stockholmsbörsen. Styrelsen hade under 2006 åtta protokollförda möten och har hittills under 2007 haft tre protokollförda möten.

Nedermans styrelse består av 6 ordinarie ledamöter valda av årsstämman 2006. Verkställande direktör ingår inte i styrelsen men deltar liksom finansdirektören som regel vid styrelsemötena som föredragande.

Styrelsens ordförande deltar inte i den operativa ledningen av bolaget.

Bolaget har ej heller tillsatt någon formell nomineringskommitté. Styrelseordföranden samlar årligen i god tid före bolagsstämman de större aktieägarna för att förankra förslag till årsstämmans val av ny styrelse.

Händelser efter räkenskapsårets utgång

Under perioden efter räkenskapsårets utgång har bolaget genomgått en process av förberedelse inför en eventuell notering av bolagets aktier på Stockholmsbörsen. Detta är anledningen till att bolaget ändrat redovisningsprinciper till IFRS för 2006. Även 2005 och 2004 års siffror är anpassade till IFRS i denna årsredovisning.

I februari 2007 förvärvades det belgiska installations- och serviceföretaget LEDA B.V.B.A. Leda hade under 2006 en omsättning på c:a 16 MSEK och kommer att utgöra en plattform för ytterligare expansion inom projektförsäljning och eftermarknad på den belgiska marknaden. Utöver förvärvet av Leda har inga väsentliga förändringar skett i bolagets finansiella ställning eller ställning på marknaden.

Dock har Nederman under det första kvartalet 2007 mött en god efterfrågan på de flesta marknader vilket resulterat i en god omsättningsökning jämfört med första kvartalet 2006.

Framtidsutsikter

Marknadsförutsättningarna för företagets produkter förväntas vara fortsatt positiva under det kommande året.

Resultaträkning för koncernen

1 januari – 31 december

TSEK Not 2006 2005 2004

Kvarvarande verksamheter

Nettoomsättning 2, 3 877 794 807 539 747 043

Kostnad för sålda varor –446 529 –416 888 –397 206

Bruttoresultat 431 265 390 651 349 837

Övriga rörelseintäkter 5 7 886 2 385 4 768

Försäljningskostnader –275 757 –241 141 –219 979

Administrationskostnader –58 967 –63 477 –61 745

Forsknings- och utvecklingskostnader –14 356 –14 288 –19 699

Övriga rörelsekostnader 6 –4 695 –11 031 –1 618

Rörelseresultat 3, 7, 8, 9, 22, 27 85 376 63 099 51 564

Finansiella intäkter 794 1 720 3 341

Finansiella kostnader –10 561 –13 685 –19 695

Finansnetto 10 –9 767 –11 965 –16 354

Resultat före skatt 75 609 51 134 35 210

Skatt 12 –20 656 –2 237 –5 997

Årets resultat 54 953 48 897 29 213

Hänförligt till:

Moderbolagets aktieägare 54 953 48 897 28 727

Minoritetsintresse 486

54 953 48 897 29 213

Resultat per aktie 19

före utspädning (SEK) 4,73 4,25 2,50

efter utspädning (SEK) 4,67 4,18 2,46

Balansräkning för koncernen

Per den 31 december

TSEK Not 2006 2005 2004

Tillgångar 4, 28

Immateriella anläggningstillgångar 13 370 895 368 504 361 922

Materiella anläggningstillgångar 14 37 451 41 775 41 737

Långfristiga fordringar 15 772 2 111 2 482

Uppskjutna skattefordringar 12 12 210 13 413 6 629

Summa anläggningstillgångar 421 328 425 803 412 770

Varulager 16 89 776 87 087 78 359

Skattefordringar 12 3 011 2 991 1 257

Kundfordringar 187 815 175 368 160 143

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 17 7 098 8 583 10 534

Övriga fordringar 15 13 972 8 494 15 508

Likvida medel 32 50 235 55 038 30 165

Summa omsättningstillgångar 351 907 337 561 295 966

Summa tillgångar 773 235 763 364 708 736

Eget kapital 18

Aktiekapital 1 172 1 151 1 151

Övrigt tillskjutet kapital 345 931 340 065 340 110

Reserver 443 9 942 –1 499

Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat 29 041 –25 912 –74 809

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 376 587 325 246 264 953 Minoritetsintresse

Summa eget kapital 376 587 325 246 264 953

Skulder 4, 28

Långfristiga räntebärande skulder 20, 26 146 264 195 996 170 438

Övriga långfristiga skulder 24 144

Avsättningar till pensioner 22 28 389 27 291 26 522

Uppskjutna skatteskulder 12 13 258 12 974 12 289

Summa långfristiga skulder 187 911 236 261 209 393

Kortfristiga räntebärande skulder 20, 26 39 475 39 412 74 006

Leverantörsskulder 84 160 83 092 89 227

Skatteskulder 12 8 922 5 030 4 382

Övriga skulder 24 27 807 20 787 15 380

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 46 194 51 678 46 982

Avsättningar 23 2 179 1 858 4 413

Summa kortfristiga skulder 208 737 201 857 234 390

Summa skulder 396 648 438 118 443 783

Summa eget kapital och skulder 773 235 763 364 708 736

Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 28.

Sammandrag avseende förändringar i koncernens eget kapital

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare

TSEK Not

Aktie- kapital

Övrigt tillskjutet

kapital Reserver

Balanserade vinstmedel inkl årets

resultat Summa

Minoritets- intresse

Totalt eget kapital Ingående eget kapital 2004-01-01 1 066 339 713 –104 463 236 316 1 172 237 488 Justering för ändrad redovisnings-

princip 927 927 927

Justerat eget kapital 2004-01-01 1 066 339 713 0 –103 536 237 243 1 172 238 415

Årets förändring av omräkningsreserv 18 –1 499 –1 499 –1 499

Summa förmögenhets förändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl. transaktioner med bolagets

ägare –1 499 –1 499 –1 499

Årets resultat 28 727 28 727 486 29 213

Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med bolagets

ägare –1 499 28 727 27 228 486 27 714

Förvärv av minoritet –1 658 –1 658

Nyemission 85 397 482 482

Utgående eget kapital 2004-12-31 1 151 340 110 –1 499 –74 809 264 953 0 264 953

Ingående eget kapital 2005-01-01 1 151 340 110 –1 499 –74 809 264 953 0 264 953

Årets förändring av omräkningsreserv 18 11 441 11 441 11 441

Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl. transaktioner med bolagets

ägare 11 441 11 441 11 441

Årets resultat 48 897 48 897 48 897

Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med bolagets

ägare 11 441 48 897 60 338 60 338

Nyemission –45 –45 –45

Utgående eget kapital 2005-12-31 1 151 340 065 9 942 –25 912 325 246 0 325 246

Ingående eget kapital 2006-01-01 1 151 340 065 9 942 –25 912 325 246 0 325 246

Årets förändring av omräkningsreserv 18 –9 499 –9 499 –9 499

Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl. transaktioner med bolagets

ägare –9 499 –9 499 –9 499

Årets resultat 54 953 54 953 54 953

Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med bolagets

ägare –9 499 54 953 45 454 45 454

Konvertering av lån 21 5 866 5 887 5 887

Utgående eget kapital 2006-12-31 1 172 345 931 443 29 041 376 587 0 376 587

Kassaflödesanalys för koncernen

1 januari – 31 december

TSEK Not 2006 2005 2004

32 Den löpande verksamheten

Rörelseresultat 85 376 63 099 51 564

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 14 458 15 035 15 040

Erhållna räntor 763 1 720 3 580

Betalda räntor –10 071 –11 746 –19 943

Övrigt betalt finansnetto 9 –299 –345

Betald inkomstskatt –15 201 –9 376 –7 889

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar

av rörelsekapital 75 334 58 433 42 007

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning (–)/Minskning (+) av varulager –3 345 –2 046 3 981

Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar –24 961 4 444 –21 512

Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder 14 047 –3 111 7 082

Kassaflöde från den löpande verksamheten 61 075 57 720 31 558

Investeringsverksamheten

Förvärv av materiella anläggningstillgångar –8 220 –10 107 –10 809

Avyttring av materiella anläggningstillgångar 389 180 303

Investeringar i balanserade utvecklingsutgifter –5 470 –7 211 –4 427

Förvärv av övriga immateriella anläggningstillgångar –1 960 –2 046 –2 619

Förvärv av rörelse, netto likviditetspåverkan 4 –4 708 –2 137 –2 339

Förvärv av minoritetsintresse 4 –1 754

Förvärv av finansiella tillgångar –51

Avyttring av finansiella tillgångar 577 1 212

Kassaflöde från investeringsverksamheten –19 392 –21 372 –20 433

Finansieringsverksamheten

Nyemission 500

Emissionskostnader –45 –18

Upptagna lån 8 616 2 829

Amortering av lån –53 571 –13 780 –36 365

Kassaflöde från finansieringsverksamheten –44 955 –13 825 –33 054

Årets kassaflöde –3 272 22 523 –21 929

Likvida medel vid årets början 55 038 30 165 52 033

Valutakursdifferens i likvida medel –1 531 2 350 61

Likvida medel vid årets slut 50 235 55 038 30 165

Resultaträkning för moderbolaget

1 januari – 31 december

TSEK Not 2006 2005 2004

Administrationskostnader –20 344 –20 063 –17 321

Övriga rörelseintäkter 5 8 225 8 756 7 327

Övriga rörelsekostnader 6 –116 –4

Rörelseresultat 7, 8, 22 –12 235 –11 307 –9 998

Resultat från finansiella poster:

Resultat från andelar i koncernföretag 18 947 12 547 8 360

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 9 010 806 1 959

Räntekostnader och liknande resultatposter –7 460 –8 930 –11 478

Resultat efter finansiella poster 10 8 262 –6 884 –11 157

Bokslutsdispositioner 11 2 181 96 –524

Resultat före skatt 10 443 –6 788 –11 681

Skatt 12 4 721 5 298 5 488

Årets resultat 15 164 –1 490 –6 193

Balansräkning för moderbolaget

Per den 31 december

TSEK Not 2006 2005 2004

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar 13 1 753 2 014 1 311

Materiella anläggningstillgångar 14 343 472 566

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i koncernföretag 30 523 039 522 981 522 981

Summa anläggningstillgångar 525 135 525 467 524 858

Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar

Fordringar på koncernföretag 19 653 24 139 29 218

Skattefordringar 12 65 554 791

Övriga fordringar 15 331

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 17 2 029 1 504 1 454

Summa kortfristiga fordringar 22 078 26 197 31 463

Kassa och bank 4

Summa omsättningstillgångar 22 078 26 197 31 467

Summa tillgångar 547 213 551 664 556 325

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital 18

Bundet eget kapital

Aktiekapital 1 172 1 151 1 151

Överkursfond 292 569

Reservfond 292 524 292 524

Fritt eget kapital

Överkursfond 5 866

Balanserat resultat 33 897 21 541 14 111

Årets resultat 15 164 –1 490 –6 193

Summa eget kapital 348 623 313 726 301 638

Obeskattade reserver 31 1 016 3 197 3 293

Långfristiga skulder

Konvertibelt lån 26 6 613

Skulder till kreditinstitut 21, 26 140 000 190 000 10 000

Skulder till koncernföretag 65 000

Summa långfristiga skulder 140 000 190 000 81 613

Kortfristiga skulder

Konvertibelt lån 26 6 613

Skulder till kreditinstitut 21, 26 30 000 30 000 65 000

Leverantörsskulder 1 381 1 507 4 289

Skulder till koncernföretag 20 999 533 95 228

Övriga skulder 24 447 1 168 1 840

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 4 747 4 920 3 424

Summa kortfristiga skulder 57 574 44 741 169 781

Summa eget kapital och skulder 547 213 551 664 556 325

Ställda säkerheter och eventualförpliktelser för moderbolaget

Per den 31 december

TSEK Not 2006 2005 2004

Ställda säkerheter 28 229 692 229 692 229 692

Eventualförpliktelser 28 45 609 44 535 187 550

Sammandrag avseende förändringar i moderbolagets eget kapital

Bundet eget kapital Fritt eget kapital

TSEK Aktiekapital Reservfond Överkursfond

Balanserade vinstmedel inkl.

årets resultat

Totalt eget kapital

Ingående eget kapital 2004-01-01 1 066 330 641 –38 469 293 238

Erhållna koncernbidrag 19 600 19 600

Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget

kapital –5 489 –5 489

Summa förmögenhets förändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl. transaktioner med bolagets

ägare 14 111 14 111

Årets resultat –6 193 –6 193

Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner

med bolagets ägare 7 918 7 918

Nyemission 85 397 482

Överföring enligt bolagsstämmans beslut –38 469 38 469

Utgående eget kapital 2004-12-31 1 151 292 569 7 918 301 638

Ingående eget kapital 2005-01-01 1 151 292 569 7 918 301 638

Erhållna koncernbidrag 18 923 18 923

Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget

kapital –5 298 –5 298

Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl. transaktioner med bolagets

ägare 13 625 13 625

Årets resultat –1 490 –1 490

Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner

med bolagets ägare 12 135 12 135

Nyemission –45 –2 –47

Omföring av överkursfond till reservfond 292 524 –292 524

Utgående eget kapital 2005-12-31 1 151 292 524 0 20 051 313 726

Ingående eget kapital 2006-01-01 1 151 292 524 20 051 313 726

Erhållna koncernbidrag 19 230 19 230

Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget

kapital –5 384 –5 384

Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl. transaktioner med bolagets ägare

13 846 13 846

Årets resultat 15 164 15 164

Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner

med bolagets ägare 29 010 29 010

Konvertering av lån 21 5 866 5 887

Utgående eget kapital 2006-12-31 1 172 292 524 5 866 49 061 348 623

1) Fritt från och med 1 januari 2006.

Kassaflödesanalys för moderbolaget

1 januari – 31 december

TSEK Not 2006 2005 2004

32 Den löpande verksamheten

Rörelseresultat –12 235 –11 307 –9 998

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 771 589 55

Erhållna utdelningar 18 947 12 547 8 360

Erhållna räntor 3 806 1 959

Betalda räntor –7 355 –14 623 –7 488

Betald inkomstskatt –174 237 –458

Kassaflöde från den löpande verksamheten

före förändringar av rörelsekapital –43 –11 751 –7 570

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar 12 373 11 257 25 399

Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder 38 835 8 547 18 814

Kassaflöde från den löpande verksamheten 51 165 8 053 36 643

Investeringsverksamheten

Förvärv av materiella anläggningstillgångar –124 –130 –571

Förvärv av immateriella anläggningstillgångar –257 –1 068 –1 361

Förvärv av dotterföretag –58 –226

Kassaflöde från investeringsverksamheten –439 –1 198 –2 158

Finansieringsverksamheten

Nyemission 500

Emissionskostnader –45 –18

Amortering av lån –50 726 –6 814 –35 000

Kassaflöde från finansieringsverksamheten –50 726 –6 859 –34 518

Årets kassaflöde 0 –4 –33

Likvida medel vid årets början 0 4 37

Likvida medel vid årets slut 0 0 4

Not 1 Redovisningsprinciper

Överensstämmelse med lag och normgivning

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de Interna- tional Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av Interna- tional Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsutta- landen från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Denna års- och koncernredovisning innehåller de första fullständiga fi nansiella rapporterna upprättade i enlighet med IFRS. I samband med övergången från tidigare tillämpade redovisningsprinciper till en redovisning enligt IFRS har koncernen tillämpat IFRS 1 som är den standard som beskriver hur övergången till IFRS ska redovi- sas. Vidare har Redovisningsrådets rekommendation RR 30:05 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som kon- cernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet Moder- bolagets redovisningsprinciper. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen och tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl.

I not 36 fi nns en sammanställning med förklaringar hur över- gången till IFRS har påverkat koncernens fi nansiella resultat och ställning samt redovisade kassafl öden.

Värderingsgrunder tillämpade vid upprättandet av moder- bolagets och koncernens fi nansiella rapporter.

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffnings- värden, förutom vissa fi nansiella tillgångar och skulder som vär- deras till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument.

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen.

Det innebär att de fi nansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är, om inte annat anges, avrundade till närmaste tusental.

Uppskattningar och bedömningar i de fi nansiella rapporterna

Att upprätta de fi nansiella rapporterna i enlighet med IFRS krä- ver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovis- ningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Änd- ringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de fi nansiella rappor- terna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års fi nansiella rapporter beskrivs när- mare i not 34.

Ändrade redovisningsprinciper

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens fi nansiella rapporter, om inte annat framgår nedan, och vid upprättandet av koncernens öppningsbalansräkning enligt IFRS per den 1 januari 2004 som förklarar övergången från tidigare tillämpade redovisningsprinciper till redovisnings- principer enligt IFRS. Koncernens redovisningsprinciper har till- lämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag och dotterföretag.

Övergången till redovisning enligt IFRS har för koncernen redo- visats enligt IFRS 1 och beskrivs i not 36.

Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Koncernen har inte valt att förtidstillämpa några nya standards eller tolkningsuttalanden vid upprättandet av dessa fi nansiella rapporter. Ett antal nya standarder, ändringar i standarder samt tolkningsuttalanden träder ikraft först fr.o.m. räkenskapsåret 2007 av vilka endast IFRS 7 ”Finansiella instrument: Upplys- ningar” och sammanhängande ändringar i IAS 1 ”Utformning av fi nansiella rapporter” väntas påverka koncernens fi nansiella rapporter. De nya reglerna ställer krav på utökade upplysningar om kapital samt om fi nansiella instrument och fi nansiella risker.

Segmentsrapportering

Ett segment är en redovisningsmässigt identifi erbar del av kon- cernen som antingen tillhandahåller varor eller tjänster (rörelse- grenar), eller varor eller tjänster inom en viss ekonomisk omgiv- ning (geografi skt område), som är utsatta för risker och möjlig- heter som skiljer sig från andra segment. Koncernens primära segment utgörs av rörelsegrenar.

Segmentsinformation lämnas i enlighet med IAS 14 endast för koncernen.

Klassifi cering m m

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstill- gångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

Konsolideringsprinciper Dotterföretag

Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande infl y-

tande från Nederman Holding AB. Bestämmande infl ytande

innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags fi nan-

siella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska för- delar. Vid bedömningen om ett bestämmande infl ytande förelig- ger, skall potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas.

Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden inne- bär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets till- gångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en för- värvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifi erbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffnings- värdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av de verkliga värdena per överlåtelsedagen för tillgångar, upp- komna eller övertagna skulder och emitterade eget kapitalin- strument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna samt transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Vid rörelseförvärv där anskaffningskost- naden överstiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och över- tagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.

Dotterföretags fi nansiella rapporter tas in i koncernredovis- ningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande infl ytandet upphör.

Transaktioner som ska elimineras vid konsolidering Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen.

Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skul- der i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdiffe- renser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträk- ningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid trans- aktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redo- visas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde, valutakursförändringen redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring avseende tillgången eller skulden.

Utländska verksamheters fi nansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens

rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverk- samhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna som vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv.

Nettoinvestering i en utlandsverksamhet

Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av en utländsk nettoinvestering redovisas direkt i omräkningsre- serven i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet rea- liseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräk- ningsdifferenserna i koncernens resultaträkning.

Ackumulerade omräkningsdifferenser hänförliga till utlandsverk- samheter har bolaget valt att ange till noll vid tidpunkten för övergång till IFRS. Omräkningsreserven innehåller således omräkningsdifferenser ackumulerade fr o m 1 januari 2004.

Intäkter

Intäkter för försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varor- nas ägande har överförts till köparen. Intäkter från installationer redovisas i resultaträkningen baserad på färdigställandegraden på balansdagen. Färdigställandegraden fastställs genom en bedömning av utfört arbete på basis av gjorda undersökningar.

Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostna- der eller risk för returer sker ingen intäktsföring.

Rörelsekostnader och fi nansiella intäkter och kostnader Operationella leasingavtal

Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resul- taträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i resultaträkningen linjärt över lea- singavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

Finansiella leasingavtal

Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amor- tering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kost- nadsförs i de perioder de uppkommer.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på

bankmedel och fordringar, räntekostnader på lån, utdelningsin-

täkter, valutakursdifferenser samt derivatinstrument som

används inom den fi nansiella verksamheten.

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektiv- räntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebind- ningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter respektive räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungligen redovisade värdet av fordran respektive skuld och de uppskat- tade framtida in– och utbetalningarna under avtalstiden. Ränte- komponenten i fi nansiella leasingbetalningar är redovisad i resultaträkningen genom tillämpning av effektivräntemetoden.

Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fast- ställts.

Koncernen och moderbolaget aktiverar inte ränta i tillgångars anskaffningsvärden.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inklude- rar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier, låne- fordringar och derivattillgångar. Bland skulder och eget kapital återfi nns leverantörsskulder, låneskulder samt derivatskulder.

En fi nansiell tillgång eller fi nansiell skuld tas upp i balansräk- ningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtal- senlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En fi nansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättighe- terna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en fi nansiell tillgång. En fi nansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en fi nansiell skuld.

En fi nansiell tillgång och en fi nansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Förvärv och avyttring av fi nansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att för- värva eller avyttra tillgången.

Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla fi nansiella instru- ment förutom avseende de som tillhör kategorin fi nansiell till- gång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett fi nansiellt instruments klassifi ceras vid första redovisningen uti- från i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassifi ceringen avgör hur det fi nansiella instrumentet värderas efter första redo- visningstillfället såsom beskrivs nedan.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Denna kategori består av två undergrupper: fi nansiella tillgångar som innehas för handel och andra fi nansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori. En fi nansiell tillgång klas- sifi ceras som innehav för handel om den förvärvas i syfte att säl- jas på kort sikt. Derivat som är fristående, liksom inbäddade derivat, klassifi ceras som innehav för handel utom då de används för säkringsredovisning

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är fi nansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaff- ningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas infl yta, dvs. efter avdrag för osäkra ford- ringar. Utöver en individuell prövning för nedskrivning görs också en gruppvis värdering av sådana fordringar som inte befunnits ha något individuellt nedskrivningsbehov. Fordringar med likartade kreditriskegenskaper grupperas och värderas kol- lektivt.

Investeringar som hålles till förfall

Investeringar som hålles till förfall är fi nansiella tillgångar omfat- tar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kate- gori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Koncernen har inga tillgångar i denna kategori.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin fi nansiella tillgångar som kan säljas ingår fi nansiella tillgångar som inte klassifi cerats i någon annan kategori eller fi nansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassifi cera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovi- sas som dotterföretag, redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redo- visade mot eget kapital, dock ej sådana som beror på nedskriv- ningar, ej heller ränta på skuldinstrument och utdelningsintäkter samt valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumu- lerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resul- taträkningen.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper, fi nansiella skulder

som innehas för handel och andra fi nansiella skulder som före-

taget valt att placera i denna kategori, se beskrivning ovan under

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträk-

ningen. Koncernen använder endast undergruppen för handel till

vilken hör koncernens derivat med negativt verkligt värde. För- ändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen.

Andra fi nansiella skulder

Finansiella skulder som inte innehas för handel, t ex leverantörs- skulder och lån, värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Derivat och säkringsredovisning

Derivatinstrument utgörs av terminskontrakt som utnyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar samt ränteswapar.

Används derivatet för säkringsredovisning till den del denna är effektiv redovisas värdeförändringar på derivaten på samma rad i resultaträkningen som den säkrade posten. Även om säkrings- redovisning inte tillämpas, redovisas värdeökningar respektive värdeminskningar på derivatet som intäkter respektive kostna- der inom rörelseresultatet eller inom fi nansnettot baserat på syf- tet med användningen av derivatinstrumentet och huruvida användningen relateras till en rörelsepost eller en fi nansiell post.

Vid säkringsredovisning redovisas ineffektiv del på samma sätt som värdeförändringar på derivat som inte används för säk- ringsredovisning.

Säkringsredovisning tillämpas inte för närvarande.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

För säkring av tillgång eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För att uppnå resultatmatchning behövs ingen säkringsredovisning då den säkrade posten omräknas med balansdagens valutakurs och säkringsinstrumentet värderas till verkligt värde med värdeförändringar redovisade över resultat- räkningen avseende valutakursdifferenser. Koncernen uppnår därigenom i allt väsentligt samma resultatmatchning som vid säkringsredovisning. Värdeförändringar avseende rörelserelate- rade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avseende fi nansiella fordringar och skulder redovisas i fi nansnettot.

Transaktionsexponering – kassafl ödessäkringar

Valutaexponering avseende framtida prognostiserade fl öden säkras antingen genom valutatermin eller valutaoption. Valuta- terminen eller valutaoptionen som skyddar det prognostiserade fl ödet redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeför- ändringarna redovisas i resultaträkningen då säkringsredovis- ning inte tillämpas.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgäng- liga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut. Till likvida medel hör även kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefl uktuationer.

Långfristiga fordringar och övriga fordringar

Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar är ford-

ringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätterna. Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar och om den är kortare övriga fordringar. Dessa fordringar tillhör kategorin Lånefordringar och kundfordringar.

Kundfordringar

Kundfordringar klassifi ceras i kategorin lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas infl yta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt och gruppvis. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskonte- ring. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.

Skulder

Skulder klassifi ceras som andra fi nansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för trans- aktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden.

Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än 1 år medan kortfristiga har en löptid kortare än 1 år.

Utgivna konvertibla skuldebrev

Konvertibla skuldebrev kan konverteras till aktier genom att motparten utnyttjar sin option att konvertera fordringsrätten till aktier, redovisas som ett sammansatt fi nansiellt instrument upp- delat på en skulddel och en eget kapitaldel. Skuldens verkliga värde beräknas genom att de framtida betalningsfl ödena dis- konteras med den aktuella marknadsräntan för en liknande skuld, utan rätt till konvertering. Värdet på eget kapital-instru- mentet beräknas som skillnaden mellan emissionslikviden då det konvertibla skuldebrevet gavs ut och det verkliga värdet av den fi nansiella skulden vid emissionstidpunkten. Transaktions- kostnader i samband med emission av ett sammansatt fi nan- siellt instrument skall fördelas på skulddelen och eget kapitalde- len proportionellt mot hur emissionslikviden fördelas. Ränte- kostnaden redovisas i resultaträkningen och beräknas med effektivräntemetoden.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder klassifi ceras i kategorin andra fi nansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värde- ras utan diskontering till nominellt belopp.

Immateriella tillgångar Goodwill

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 januari

2004 har koncernen vid övergången till IFRS inte tillämpat IFRS

retroaktivt utan det per denna dag redovisade värdet utgör fort-

sättningsvis koncernens anskaffningsvärde, efter nedskriv- ningsprövning, se not 13. Någon indikation på nedskrivningsbe- hov förelåg inte per denna tidpunkt.

Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella acku- mulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenere- rande enheter och skrivs inte längre av utan testas årligen för nedskrivningsbehov.

Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger netto- värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträk- ningen.

Utveckling

Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kun- skap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produk- ter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen, om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner och indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisade utvecklingskostna- der är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redo- visas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.

Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträkningen när kost- naden uppkommer.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifi ka tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

Avskrivning

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immate- riella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Goodwill och imma- teriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkom- mer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. De beräknade nyttjandeperioderna är:

– Balanserade utvecklingsutgifter 5 år

– Dataprogram 3–4 år

Materiella anläggningstillgångar Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Lånekostnader ingår inte i anskaff- ningsvärdet för egenproducerade anläggningstillgångar.

Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, utgifter för ersättningar till anställda, om tillämpligt andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången.

Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som upp- kommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Leasade tillgångar

Leasing klassifi ceras i koncernredovisningen antingen som fi nansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.

Tillgångar som förhyrs enligt fi nansiella leasingavtal har redovi- sats som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amorte- ring av skulderna.

Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är för- knippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till

anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifi erade

komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras.

Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaff- ningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kost- nadsförs löpande.

Avskrivningar

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjande- period, mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar kompo- nentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen.

Beräknade nyttjandeperioder:

– byggnader, rörelsefastigheter 25 år

– inventarier, verktyg och installationer 3–10 år

Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och net- toförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet beräknas genom till- lämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För tillver- kade varor och pågående arbete, inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet.

I koncernredovisningen sker avdrag för internvinster som upp- kommer vid leveranser mellan koncernbolag.

Nedskrivningar

De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det fi nns indikation på ned- skrivningsbehov. Nedan beskrivs den prövning av nedskriv- ningsbehov som sker av materiella och immateriella anlägg- ningstillgångar och andelar i dotterföretag. Sålunda undantas varulager, och uppskjutna skattefordringar. För undantagna till- gångar prövas det redovisade värdet enligt respektive redovis- ningsstandard.

Nedskrivningsprövning för materiella och immateriella tillgångar samt andelar i dotterföretag

Om indikation på nedskrivningsbehov fi nns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde. För goodwill, andra immate- riella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immate- riella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen. Om det inte går att fastställa väsent- ligen oberoende kassafl öden till en enskild tillgång ska tillgång- arna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifi era väsentligen oberoende kassafl öden – en så kallad kassagenererande enhet.

En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenere- rande enhets (grupp av enheters) redovisade värde överstiger

återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Där- efter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försälj- ningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjande- värdet diskonteras framtida kassafl öden med en diskonterings- faktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifi ka tillgången.

Nedskrivingsprövning för fi nansiella tillgångar

Alla fi nansiella tillgångar förutom de som tillhör kategorin fi nan- siella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen prövas för nedskrivning. Vid varje rapporttillfälle sker bedöm- ning av om det fi nns objektiva belägg som tyder på att en fi nan- siell tillgång eller en grupp av fi nansiella tillgångar har ett ned- skrivningsbehov. En fi nansiell tillgång har ett nedskrivningsbe- hov endast om objektiva belägg visar att en eller fl era händelser inträffat som har en inverkan på de framtida kassafl ödena för den fi nansiella tillgången om dessa kan uppskattas på ett tillför- litligt sätt. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassifi cerat som en fi nansiell tillgång som kan säljas omföres tidigare redovisad ackumulerad förlust i eget kapital till resultat- räkningen. Utöver en individuell prövning för nedskrivning av fordringar görs också en gruppvis värdering av sådana ford- ringar som inte befunnits ha något individuellt nedskrivningsbe- hov. Fordringar med likartade kreditriskegenskaper grupperas och värderas kollektivt.

Återvinningsvärdet för tillgångar tillhörande kategorierna låne- fordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassafl ö- den diskonterade med den effektiva ränta som gällde då till- gången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löp- tid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning reverseras om det både fi nns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock ald- rig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgång- ens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovi- sade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskriv- ning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.

Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redo-

visas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare

ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en hän-

delse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Återfö-

ringar av nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klas-

sifi cerade som fi nansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare

redovisats i resultaträkningen, redovisas direkt med eget kapi-

tal.

Utdelningar

Utdelningar redovisas som skuld efter det att bolagsstämman godkänt utdelningen.

Resultat per aktie

Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i kon- cernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräk- ningen av resultat per aktie efter utspädning justeras det genom- snittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella aktier, vilka under rapporterade perioder härrör från konvertibler och optioner som köpts av ledande befattningsha- vare. Vid motsvarande beräkning justeras resultatet genom att räntekostnaden på konvertiblerna (efter skatt) återläggs.

Utspädning från optioner uppstår endast när lösenkursen är lägre än periodens genomsnittliga börskurs och är större ju större skillnaden är mellan lösenkursen och börskursen.

Ersättningar till anställda Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.

En avsättning redovisas för förväntade bonusutbetalningar när koncernen har en förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att motsvarande tjänster erhållits eller andra avtalsmäs- siga villkor uppfyllts.

Avgiftsbestämda pensionsplaner

Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassifi ceras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställ- des pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgif- terna ger. Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgifts- bestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period.

Förmånsbestämda pensionsplaner

Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda pla- ner beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder. Förpliktel- serna värderas därvid till nuvärdet av förväntade framtida utbe- talningar, med beaktande av beräknade framtida löneökningar.

Vid diskontering till nuvärde används en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företags- eller statsobligatio- ner med en återstående löptid som ungefär motsvarar de aktuella åtagandena. För fonderade planer minskar verkliga vär- det på förvaltningstillgångarna det framräknade åtagandet.

Beräkningen utförs av en kvalifi cerad aktuarie med användande av den så kallade Projected Unit Credit Method.

När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänst- göring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträk-

ningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt.

Alla aktuariella vinster och förluster per den 1 januari 2004, datumet för övergång till IFRS, har redovisats. För aktuariella vinster och förluster som uppkommer vid beräkningen av kon- cernens förpliktelser för olika planer efter den 1 januari 2004 till- lämpas den så kallade korridorregeln. Korridorregeln innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlus- terna som överstiger 10 % av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen.

I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.

När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen.

När det fi nns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fast- ställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad.

Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.

Ersättningar vid uppsägning

En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förplikti- gat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tid- punkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är san- nolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.

Aktierelaterade ersättningar

Optionsprogram möjliggör för de anställda att förvärva aktier i företaget. Det verkliga värdet på tilldelade optioner redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. I de fall den anställde betalar ett marknadsmässigt pris för optionerna, redovisas ingen kostnad för aktierelaterad ersättning. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunk- ten och fördelas över intjänandeperioden. Det verkliga värdet på de tilldelade optionerna beräknas med en optionsvärderings- modell (Black & Scholes) och hänsyn tas till de villkor och förut- sättningar som gällde vid tilldelningstidpunkten. Den kostnad som redovisas motsvarar verkliga värdet av en uppskattning av det antal optioner som förväntas bli intjänade. Denna kostnad justeras i efterföljande perioder för att återspegla det verkliga antalet intjänade optioner. Justering sker dock inte när förver- kande endast beror på att aktiekursen inte når nivån för att optionerna ska bli intjänade.

Sociala avgifter hänförliga till aktierelaterade instrument till

anställda som ersättning för köpta tjänster kostnadsförs fördelat