Rusta för resultat
– trestegsreform för höjd lärarstatus
tobias Krantz, Johan Olsson
# 9
RefoRmagendan
förslag för ett företagsammare Sverige
Innehåll
Sammanfattning . . . . 3
Bakgrund . . . . 4
Belöna skolor med goda resultat – inför en kvalitetspremie . . . . 9
Släpp fram fristående elitutbildningar för lärare . . . .11
Ökad makt åt rektorer och lärare – inför vidgat självstyre för skolorna . . . .13
Sammanfattning
Svenska skolan står inför ett antal utmaningar, stora som små, som måste hanteras på olika sätt. I den här rapporten har vi fokuserat på tre insatser som kan förbättra elevernas resultat och rusta dem bättre för framtiden. Skolan är i behov av att de många reformer som har genomförts de senaste åren får tid att implementeras och ge resultat. Men arbetsro och behov av att reformerna ska få tid att sätta sig innebär inte att inget mer behöver göras. Skolan behöver ständigt utvecklas och förbättras.
För att förbättra svensk skola lanserar Svenskt Näringsliv ett förslag i tre steg. För det första behöver vi öka fokus på kvalitet och resultat inom svensk skola. Därför behövs en kvalitetspremie till skolor som uppvisar goda resultat eller som markant förbättrar sina resultat.
Förutom eleverna är lärarna skolans viktigaste resurs. Alltför länge har lärarnas kom- petens fått stå tillbaka mot antalet lärare. Kvantitet har varit viktigare än kvalitet och det enda som har räknats är lärartätheten, inte hur skickliga de enskilda lärarna är.
Det som händer i klassrummet och mötet mellan elev och lärare är det mest centrala i skolan. Då behövs kompetenta och yrkesskickliga lärare och därför vill vi, för det andra, göra det möjligt med fristående elitutbildning för lärare.
Rektorer och lärare behöver också större möjlighet att påverka skolans organisation och ta ansvar för skolans resultat. Därför föreslår vi, för det tredje, ökat självstyre för enskilda skolor.
Dessa reformer har potential att förbättra elevernas resultat och undervisningens kvalitet utan att för den skull öka byråkratin och ta resurser från skolans viktigaste uppdrag – att rusta eleverna för framtiden.
Bakgrund
Svensk skola behöver kontinuerligt förbättras och utvecklas. Omvärlden ger ständigt upphov till nya utmaningar och skolan behöver rusta eleverna väl för framtiden, oavsett vad den innehåller och vilka val eleverna gör. Svensk skola har genomgått stora förändringar de senaste åren. Ny skollag, ny gymnasieskola, nytt betygssystem, nya kurs- och läroplaner för grund- och gymnasieskolan, ny lärarutbildning, karriär- tjänster för lärare med mera. Samtidigt som skolan hela tiden behöver förbättras, från klassrumsnivå till övergripande nationell systemnivå, så behöver det också finnas tid för genomförda reformer att implementeras.
För att svenska företag ska kunna behålla och öka sin konkurrenskraft är det helt avgörande att vi har en skola med hög kvalitet, relevans och effektivitet. Vi ser idag att alltför många elever inte klarar av skolan på ett tillfredställande sätt. Vi ser också att det i sin tur ställer till problem med matchningen på svensk arbetsmarknad och företagens kompetensförsörjning.
Svenska skolan har ett antal stora utmaningar att lösa. Resultaten i flera internationella kunskapsmätningar har sjunkit sedan mitten av 90-talet. Men allt är inte nattsvart.
Vissa negativa trender har brutits och andra har bromsats upp. Resultaten i inter- nationella mätningar ger inte hela bilden av kvaliteten i svensk skola, men det är en viktig indikator. Det är självklart inte tillräckligt att ligga högt i dessa mätningar, men det är en viktig förutsättning. Det är avgörande att resultaten i internationella mätningar kraftigt förbättras.1
1 PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) är en internationell studie som undersöker läsförmågan hos elever i årskurs 4. Länder från hela världen deltar och den genomförs vart femte år. Syftet med studien är att beskriva och jämföra elevprestationer och att följa elevers kunskaper i läsning över tid.
561
549 542
450 470 490 510 530 550 570 590
2001 2006 2011
Diagram 1. Pirls årskurs 4.
Källa: Skolverket1
Svenska elever i årskurs 4 läser bra i jämförelse med elever i andra länder som deltar i PIRLS. Svenska elevers genomsnittliga resultat var högre än genomsnittet för de OECD- och EU-länder som deltog.
Det senaste decenniet har dock läsförmågan bland de svenska eleverna försämrats.
Bland de länder som deltagit i PIRLS sedan 2001 är Sverige ett av de fåtal länder där elever har försämrat sina resultat för hela perioden. Framför allt har försämringen skett när det gäller läsning av sakprosa medan läsning av skönlitterära texter inte förändrats nämnvärt.
PIRLS-resultaten delas in i fyra grupper, elementär nivå (minst 400 poäng), medelgod nivå (minst 475 poäng), hög nivå (minst 550 poäng) avancerad nivå (minst 625 poäng).
Fyra länder utgör en toppgrupp i PIRLS 2011. Det är Hongkong, Ryssland, Finland och Singapore. Hongkong placerar sig i topp med ett genomsnittligt resultat på 571 poäng.23
2 Skolverkets rapport 381, 2012, PIRLS 2011 Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv.
3 TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) är en internationell studie som undersöker elevers kun- skaper i matematik och naturvetenskap i årskurs 4 och årskurs 8. I TIMSS deltar länder från hela världen och studien genomförs vart fjärde år. Syftet med TIMSS är att beskriva och jämföra elevprestationer och att redovisa elevers erfaren- heter av och attityder till matematik och NO.
Diagram 2. TIMSS årskurs 4.
Källa: Skolverket3
503 504
525 533
450 470 490 510 530 550 570 590
2007 2011
Matematik Naturvetenskap
Svenska elever i årskurs 4 har ett lägre matematikresultat jämfört med genomsnittet för elever i EU/OECD-länderna. Sverige deltog med elever i årskurs 4 första gången 2007 och jämförelser visar att resultaten 2011 är i stort desamma som 2007. Kunskaps- nivån är stabil. Flertalet länder visar dock en positiv resultatutveckling i matematik.
I topp när det gäller matematik i årskurs 4 ligger Singapore med 606 poäng, EU/
OECD-genomsnittet är 518 poäng.
Svenska elever i årskurs 4 har goda kunskaper i naturvetenskap. Resultaten i TIMSS är över genomsnittet för EU/OECD-länderna. Eleverna visar också en positiv utveckling över tid. De svenska resultaten har ökat från förra mättillfället 2007. I topp när det gäller naturvetenskap för årskurs 4 ligger Sydkorea med 587 poäng och EU/OECD- genomsnittet är 520 poäng.
Elever i årskurs 8 har lägre genomsnittsresultat i matematik än genomsnittsresultaten i EU/OECD. För elever i årskurs 8 är resultatutvecklingen problematisk. De svenska elevernas resultat har försämrats markant sett över hela perioden 1995 till 2011, även om försämringstakten har avtagit efter 2003. Sverige är ett av fåtal länder som uppvisar en kontinuerlig resultatförsämring under 2000-talet. Sydkoreanska elever ligger i topp med 613 poäng, EU/OECD-genomsnitt är 502 poäng.
Även när det gäller naturvetenskap i årskurs 8 presterar svenska elever under genom- snittet för EU/OECD. Resultaten jämfört med 2007 har varit stabila, men i ett längre tidsperspektiv är utvecklingen markant negativ. I topp när det gäller naturvetenskap i årskurs 8 ligger Singapore med 590 poäng EU/OECD-genomsnittet är 516 poäng.
Årskullen som gick i årskurs 4 år 2007 är densamma som gick i årskurs 8 år 2011.
Det gör det möjligt att jämföra årskullens utveckling. Självklart är kunskapsnivån för eleverna i årskurs 8 högre än kunskapsnivån för eleverna i årskurs 4, men de svenska elevernas kunskaper utvecklades sämre än flera andra länder. Många andra jämförbara länders elever lär sig mer i matematik och naturvetenskap mellan årskurs 4 och års- kurs 8 än vad de svenska eleverna gör.
TIMSS-resultaten delas in i fyra grupper, elementär nivå (minst 400 poäng), medelgod nivå (minst 475 poäng), hög nivå (minst 550 poäng) avancerad nivå (minst 625 poäng).4 Sveriges genomsnittliga resultat när det gäller läsförståelse i PISA-undersökningen är 497 poäng, vilket inte är statistiskt signifikant skilt från OECD-medelvärdet på 493 poäng. Sydkorea är det OECD-land som uppvisar högst medelvärde, 539 poäng, svenska elevers resultat har dock signifikant försämrats jämfört med år 2000.
Det genomsnittliga matematikresultatet för de svenska 15-åringarna är 494 poäng, vilket inte skiljer sig signifikant från OECD-genomsnittet som är 496. Landet med högst resultat är Sydkorea med 546 poäng. Svenska elevers resultat 2009 har däremot sjunkit med hela 15 poäng jämfört med PISA 2003, vilket är en signifikant nedgång.
4 Skolverkets rapport 380, 2012, TIMSS 2011 Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv.
Diagram 3. TIMSS årskurs 8.
Källa: Skolverket
540
499
491 484
553
524
511 509
450 470 490 510 530 550 570 590
1995 2003 2007 2011
Matematik Naturvetenskap
I PISA 2003 var svenska elevers resultat i matematik signifikant över OECD-genom- snittet men i PISA 2009 är de inte längre det.5
Svenska elevers genomsnittliga resultat i naturvetenskap är 495 poäng, ett resultat som är signifikant lägre än OECD-genomsnittet som är 501 poäng. Finland är det OECD-land som har det högsta medelvärdet, 554. Sveriges medelvärde har minskat med åtta poäng på tre år, från 503 till 495 poäng, men denna nedgång är inte statistiskt signifikant.6 Vi ser inte bara försämringarna i elevernas kunskaper i de internationella jämförelserna utan också i nationella mätningar. KTH har sedan 1997 låtit nybörjarna på civil- ingenjörsprogrammet göra ett prov i matematik för att testa förkunskaperna. Den genomsnittliga lösningsfrekvensen uppgår idag till mindre än 50 procent. Resultaten på provet har sjunkit kraftigt de senaste tio åren.7 Även resultaten på de nationella proven behöver förbättras.
Lärarens insatser för elevernas resultat i skolan är avgörande. Forskningen visar tydligt på betydelsen av kompetenta och yrkesskickliga lärare. Exempelvis visar utbildnings- forskaren John Hattie i sin studie ”Visible Learning” - vilken anses vara världens största forskningsöversikt om vad som påverkar elevers studieresultat – att lärarens undervisning och förmåga är den mest avgörande faktorn för goda skolresultat.8 För att eleverna ska få med sig de kunskaper som krävs för att klara av, och få ett rikt yrkes- och privatliv krävs att lärarna i skolan har hög kompetens. En av utmaningarna vi har idag är att statusen för läraryrket behöver förbättras. Lärarutbildningen har gjorts om ett par gånger sedan 1982 och på så sätt är utbildningen inte helt jämförbar med dagens, men intresset för lärarutbildningen är idag betydligt lägre än tidigare.
5 PISA (Programme for International Student Assessment) är en internationell studie som undersöker i vilken grad utbild- ningssystemet bidrar till att 15-åriga elever är rustade att möta framtiden. Elevernas förmågor undersöks inom tre kun- skapsområden: matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Studien genomförs var tredje år.
6 Skolverkets rapport 352, 2010, Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap.
7 Brandell, Lars 2011, Matematikkunskaperna 2011 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen och andra program vid KTH – bearbetning av ett förkunskapstest. KTH.
8 Hattie, J.A.C., 2009, “Visible Learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement”, Routledge.
Diagram 4. Pisa årskurs 9.
Källa: Skolverket5
516 514
507
497
509 502
494
503 494
450 470 490 510 530 550 570 590
2000 2003 2006 2009
Läsförståelse Matematik Naturvetenskap
Diagram 5. Söktryck till lärarutbildningen.
Undervisning 1982 2011
Lågstadielärarlinjen 7,5 Mellanstadielärarlinjen 5,2
Grundlärarexamen 1,1
Ämneslärarlinjen, Hi-Sam 9,0 Ämneslärarlinjen, Ma-Nat 3,1 Ämneslärarlinjen, Språk 5,2
Ämneslärarexamen 1,0
Söktryck – förstahandssökande per antagen (ht)9
Det låga intresset skapar problem inom flera områden. Ett tydligt exempel är teknikämnet:10
• Varannan lärare i teknik saknar behörighet för att undervisa i ämnet.
• Var tredje lärare i teknik saknar helt utbildning i ämnet.
• På var tionde högstadieskola saknas helt behöriga tekniklärare.
För läraryrkets attraktionskraft är lärarutbildningens kvalitet av storbetydelse, men också att duktiga lärare får bra betalt. Tyvärr premieras duktiga lärare idag inte i tillräckligt hög grad och lönespridningen bland lärare behöver öka. Vi har gått från 40 procent lönespridning med det gamla tarifflönesystemet till under 30 procent idag.11
9 Lärarnas Riksförbund, 2012, Läraryrketsattraktionskraft på fallrepet.
10 Teknikföretagen, 2013, Teknikämnet i träda.
11 http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2012/03/15/hogre-lararloner-inget-sarintresse.
Belöna skolor med goda resultat – inför en kvalitetspremie 12
Sverige är ett av de länder inom OECD som satsar mest pengar på utbildning.
6,5 procent av BNP uppgår de totala satsningarna på utbildning till (inklusive högre utbildning)13. Grundskolan kostar drygt 80 miljarder varje år, gymnasieskolan nästan 40 miljarder. Det finns dock inga tydliga samband mellan de resurser som tillförs skolan och de resultat skolan uppnår. Den avgörande frågan för den som vill höja kva- liteten i skolan och förbättra resultaten är inte mängden resurser, utan hur resurserna används. Bland de kommuner som når bäst resultat återfinns både kommuner med låga kostnader för skolan och kommuner med höga kostnader. Att skolans resurser används effektivt är en förutsättning för att förbättra resultaten i svensk skola.14
Dagens skolpeng är konstruerad så att den ska verka kvalitetsdrivande. Skolor med hög kvalitet och goda resultat attraherar fler elever och får på så sätt mer resurser.
Det är positivt och ett system som är värt att försvara. Men skolan får också andra pengar, via det generella statsbidraget och andra satsningar från kommunerna. Det vore önskvärt om dessa satsningar också var kopplade till höga resultat och förbätt- ringar av resultaten.
Lärarnas Riksförbund gjorde en statistisk undersökning av lärarnas löneökningar 2010.
De ställde löneökningen i relation till en definition av skolans resultat och målupp- fyllelse, förändringen från 2007 till 2009 i andelen elever i grundskolans årskurs 9 som uppnått målen i alla ämnen. De finner inget samband mellan förändring i mål- uppfyllelse och löneutvecklingen. För de 56 kommuner som förbättrat sin målupp- fyllelse 2007-2009 var löneökningen 2,16 procent och för de 65 kommuner som försämrat sin måluppfyllelse mest var löneökningen 2,15 procent. Golvet i löneavtalet var 2,0 procent. Lärarnas Riksförbund har också analyserat löneutvecklingen under fem år (2005-2009) i de 19 kommuner som varje år 2005, 2007 och 2009 tillhört de 50 bästa kommunerna vad gäller måluppfyllelse. I endast fyra kommuner av dessa 19 blev de årliga löneökningarna högre än riksgenomsnittet.15
Det är viktigt att resultaten i skolan kopplas till lärares ersättningsystem, inte bara på kommunnivå utan även på enhetsnivå och framför allt på individnivå.
Det är också för många enskilda lärare som inte ser sambandet mellan lönen och pre- stationen. Lärare i fristående skolor tycks i något högre utsträckning uppfatta sambandet mellan lön och prestation jämfört med lärare i kommunala skolor16
Detta reformförslag handlar därför om ett viktigt inslag i att främja kvalitetsutveck- lingen i skolan, nämligen att utforma ersättningssystem som stimulerar till, och ger incitament för att uppnå bra kvalitet och prioriterade målsättningar. Forskning visar att aktörer på en marknad reagerar på ekonomiska incitament. Även när det gäller välfärdstjänster som utbildning bör ersättningsmodellerna utformas så att de främjar god kvalitet.
12 Svenskt Näringsliv, 2013, Kvalitetspremie till skolan.
13 OECD, 2013, Education at a glance.
14 Svenskt Näringsliv, 2012, Stärk grunden för ökad kunskap.
15 Lärarnas Riksförbund, 2011, Efterlysning – vart tog kopplingen hög måluppfyllelse för eleverna och bättre lärarlöner vägen?
16 Lärarnas Riksförbund, 2012, Individuella löner – kollektivt bakslag.
Vi föreslår att statligt finansierade kvalitetspremier för god kvalitet i undervisningen och goda förbättringar av skolresultaten införs på försök i grundskolan i några län.
Belöningar av detta slag kan öka värdet på goda insatser inom skolan och höja statusen för dem som strävar efter högre kvalitet och ökade ambitioner i skolundervisningen.
Vi föreslår att kvalitetspremien riktas till skolans huvudmän, det vill säga kommuner och friskolor, eftersom de är ansvariga för skolans styrning och resursfördelning.
Dessa huvudmän fördelar därefter i sin tur dessa medel, för att på bästa sätt främja goda skolresultat.
Det kan diskuteras om kvalitetspremien ska belöna förbättringar eller nivå på resultat.
Att uppnå goda skolresultat är en process. Om man endast belönar dem som har goda absoluta resultat missar man dem som genom god undervisningskvalitet och höga ambitioner kraftigt förbättrar sina resultat. Samtidigt ska man inte få en premie för att man tidigare misskött sitt uppdrag som huvudman, men nu sköter det medelmått- ligt, vilket talar för att en viss absolutnivå kan vara nödvändig. En tänkbar modell är att två typer av premier används; en som belönar förbättringar, för att fånga upp dem som har höga ambitioner även om den uppnådda nivån ännu inte ligger i topp, och en som belönar dem som lyckas skapa en hög nivå på skolresultaten.
Vi föreslår att kvalitetspremien baseras på nationella prov i årskurs 9, att dessa prov utvidgas till fler ämnen, att rättningen kvalitetssäkras och att premien tar hänsyn till elevunderlaget (exempelvis så kallade socioekonomiska faktorer). Eftersom goda skol- resultat baseras på en komplex process över tid som beror av en mängd faktorer före- slår vi att kvalitetspremier till skolan ska vara av två olika slag; en som baseras på att belöna goda skolresultat i absolut bemärkelse och en som baseras på förbättring av skolresultaten. I båda fallen krävs att huvudmannen också samtidigt har ett prov- resultat där andelen godkända elever på proven överskrider ett visst bestämt värde, alternativt att det genomsnittliga meritvärdet på proven överskrider det nationella genomsnittet.
Förslaget om en kvalitetspremie syftar inte till ett permanent resurstillskott till skolan.
Avsikten är att redan tillgängliga resurser ska användas mer effektivt genom att skolans huvudmän med ekonomiska drivkrafter uppmuntras genomföra åtgärder som för- bättrar resultaten i skolan.
Släpp fram fristående elitutbildningar för lärare
För få studenter väljer att läsa till lärare idag. Det skapar problem både vad gäller motivationen hos studenterna och urvalet av de studenter som söker till lärarutbild- ningen. Det är viktigt att få upp söktrycket både för att det behövs fler lärare och för att konkurrens om platserna är kvalitetsdrivande. För läraryrkets status är det också väsentligt att lönespridningen bland lärare ökar. Det ska löna sig att vara en duktig lärare. Tyvärr går utvecklingen vad gäller lönespridningen åt fel håll.
Lärarutbildningen har förändrats ett antal gånger genom åren, senast 2011. Det ligger också ytterligare ett antal politiska förslag som syftar till att förbättra lärarsituationen.
Bland annat är lämplighetsprov och höjda krav på förkunskaper för blivande lärare exempel på en positiv utveckling.
Någon stor reform med den statliga lärarutbildningen är idag svår att tänka sig då den nya lärarutbildningen endast varit igång ett par år. Men trots detta behöver vi hitta sätt att förbättra utbildningen för framtida lärare. Ett viktigt steg i detta är att skapa förutsättningar för fristående lärarutbildningar med fokus på spets både vad avser rekrytering, inriktning och krav på studenterna under utbildningens gång – en riktig elitutbildning för lärare.
Det skapar också förutsättningar för att statusen för läraryrket kan öka. Nya lärar- utbildningar skulle även kunna bidra till att kvaliteten ökar på befintliga lärarutbild- ningar utan att dessa behöver reformeras. Det skulle skapa bättre förutsättningar för innovationer och genom kvalitetsdrivande konkurrens skulle lärarutbildningen totalt sett kunna förbättras.
Det finns idag ett par aktörer som har visat intresse att starta fristående lärarhög- skolor. Staten borde skapa förutsättningar för att dessa planer kan bli verklighet.
Ett problem idag är att examenstillstånd inte kan beviljas förrän det finns en verksamhet som Universitetskanslersämbetet, UKÄ, kan granska. Det innebär en snedvridning i konkurrensen då nya utbildningar måste starta utan att vara poänggivande och därmed kommer de inte in i högskolesystemet; de ska då försöka konkurrera med högskolor som kan ge motsvarande utbildningar som poänggivande kurser. Detta går att lösa när det gäller grund- och gymnasieutbildning och ett system för att kvalitets- säkra nya högskoleutbildningar borde också vara möjligt. Grunderna för bedöm- ningen av ansökningar om nyetableringar behöver förändras, i riktning mot tydligare förutsebarhet och mindre betungande krav på färdiga investeringar.
Ytterligare ett problem är att den kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU) inte kan ges utan att hela lärarutbildningsprogrammet erbjuds. Det skapar onödiga hinder för aktörer som vill erbjuda en utökad spetsutbildning. Förändringar i högskole- förordningen är därför nödvändiga för att kunna bli en enskild utbildningsanordnare och ansöka om examenstillstånd. Att endast kunna erbjuda den kompletterande pedagogiska utbildningen är inte bara viktig för fristående aktörer. Ett tänkbart sce- nario är att idag redan etablerade lärosäten, men som inte bedriver lärarutbildning, skulle kunna erbjuda spetsutbildning för lärare inom sina respektive utbildnings- områden. Karolinska institutet skulle exempelvis kunna bedriva KPU för biologi- och kemilärare och Handelshögskolan för ekonomilärare.
Även ledarskapsperspektivet i den statliga rektorsutbildningen skulle behöva stärkas.
Utbildningen idag är inriktad mot det statliga uppdraget och myndighetsutövningen.
Det är bra men inte tillräckligt. En fristående lärar- och ledarskapshögskola skulle kunna vara en viktig del i att förbättra även rektorers ledarskap.
Ökad makt åt rektorer och lärare – inför vidgat självstyre för skolorna
En statlig utredning från 200417 visar på att för många rektorer inte har tillräckligt med mandat att utforma sin verksamhet. Var femte rektor fick då inte bestämma sin egen organisation. Drivande skolledare och engagerade lärare kan göra stor skillnad i skolan. Men vi måste också skapa en organisation som gör det möjligt att förverkliga idéer om en kunskapsskola med hög kvalitet.
Det har hänt en del sedan den statliga utredningen gjordes, bland annat är den nya skollagen tydligare om rektors ansvar. Men vi ser fortfarande problem med rektorer som inte har tillräckligt stort mandat att utforma sin verksamhet. Skolverket under- sökte 2011 hur resurstilldelningen till grundskolan ser ut från ett rektorsperspektiv.
Urvalet är inte detsamma som i den statliga utredningen från 2004, vilket gör att det inte är helt jämförbart. Men siffrorna visar på att något behöver göras. För samtidigt som många rektorer inte anser sig ha utrymme att utforma sin egen organisation, och decentraliseringen har på ett vis fastnat i kommunhuset, är den statliga detaljstyrningen relativt stor.
Det gör det svårt att utforma en verksamhet efter elevernas behov, och visar på att det lokala ledarskapet behöver stärkas. Alltför få rektorer anser att de har ett betydande handlingsutrymme när det gäller rekrytering och lönesättning av personal. Det är själv- fallet nyckelfaktorer i arbetet med att utveckla en skola med höga resultat och goda elevprestationer.
Diagram 6. Mandatet för rektorer18.
Skolor med låg utbildningsnivår Skolor med hög utbildningsnivå Stämmer mycket
eller ganska bra varav stämmer
mycket bra Stämmer mycket
eller ganska bra varav stämmer mycket bra Skolans organisation i klasser, grupper
och arbetsdag 96 72 94 67
Kompetensutveckling för personalen 92 49 87 50
Stödinsatser för elever i behov av
särskilt stöd 82 39 82 37
Läromedel eller it-utr . för
undervisningssyfte 81 46 80 38
Rekrytering eller lönesättning av personal 73 30 73 30
Lokalutnyttjande 50 22 45 21
Procentandel rektorer som i varierande grad instämmer I påståendet: “Jag har ett betydande handlingsutrymme att inom min budgetram för grundskolan fatta beslut om…”
Trenden i de flesta europeiska länder går mot att skolorna har att förhålla sig till fler olika instanser vad gäller uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring. Det handlar om utbildningsdepartement, lokala myndigheter, regionala och nationella kvalitets- inspektioner. 19
17 SOU2004:116, Skolans ledningsstruktur – om styrning och ledning i skolan.
18 Skolverkets rapport 365, 2011, Resurstilldelning till grundskolan – rektorers perspektiv.
19 School Autonomy in Europe; Policies and Measures, Eurydice, European Commission, 2007.
I England har autonomin på enhetsnivå ökat samtidigt som fler kontrollinstanser har inrättats. Från centralt håll sker inspektion och kvalitetsgranskning av Ofsted (Office for Standards in Education, Children’s Services and Skills) men skolorna har också ett ansvar mot sin lokala myndighet och sin lokala styrelse där företrädare för viktiga aktörer som föräldrar, personal och personer från det lokala samhället finns representerade. Lokala myndigheter och staten har befogenheter att ingripa om det finns oro för skolans resultat.
Det finns också ett marknadsdrivet system för kvalitet och ansvar där föräldrarna har tillgång till en mängd information om hur eleverna på skolorna presterar.
Det går att se viss förbättring av elevprestationerna i England när skolautonomin ökar.
Men resultaten är inte helt entydiga och de kausala effekterna är svåra att uttala sig om. Men sannolikt är det inte autonomin som sådan som förbättrar resultaten utan i vilken kontext det sker.20
Rektorer och skolpersonal bör få större frihet att utveckla egna pedagogiska lösningar för att skapa goda förutsättningar för eleverna. Rektorer bör också få ett ansvar och möj- lighet att utforma verksamheten bland annat genom nyrekryteringar eller andra sats- ningar och prioriteringar. Det skulle också skapa förutsättningar för mindre styrning, uppföljning och rapportering till kommunen. Det är dock viktigt att resultatmått och kvalitetsuppföljningen är transparent för elever, föräldrar och andra med intresse i skolan.
Det behövs ett system som stärker makten för professionen, rektorer och lärare, i skolan. Idag finns vissa möjligheter i skollagen för kommuner att stärka självstyret för enskilda skolor.21 Men dagens regelverk är en halvmesyr. Rektorer, tillsammans med lärare, måste få betydligt större möjligheter att fatta beslut om hur de mål som beslutas politiskt ska nås. Politiker och myndigheter ska vara tydliga med mål och uppföljning. Hur målen ska nås måste i högre grad anförtros skolorna själva.
Att inrätta externa styrelser för hela eller delar av skolväsendet som kommunen är huvudman för kan innebära att alla kommunens skolor ingår i samma enhet eller att de delas upp i mindre delar är en väg att gå. Styrelsen kan vara en anställnings- myndighet och anställer rektor, lärare och övrig personal. Enheten eller enheterna bör inte ingå i kommunens turordningskrets. Det skulle även öka möjligheterna till en mer lokal lönesättning med förutsättning för ökad lönespridning och att skolan kan rekrytera rätt lärare.
Ökat självstyre för enskilda skolor kan också leda till förbättrade möjligheter för samverkan med näringslivet. Skolor skulle exempelvis kunna inrätta styrelser eller rådgivande organ till rektorn med representanter från lokala företag eller andra delar av samhällslivet. Stärkt samverkan mellan skola och näringsliv är viktigt för att för- bereda eleverna för det kommande arbetslivet.
Rektorer på friskolor, men också rektorer på kommunala skolor som möter mer kon- kurrens, har ett större utrymme att påverka elevers studieprestationer i termer av slutbetyg och andelen elever som når de grundläggande kursmålen. Friskolerektorer har därutöver större utrymme att påverka lönesättning och vem som anställs.22 Skolan är ett av de områden som är i allra störst behov av innovationer och nya, bättre arbetssätt. Där för måste vi också skapa förutsättningar för skolorna att utvecklas och förbättras. Fristående skolor och kommunala skolor med stort själv- styre har potential att göra det.
20 Does school autonomy improve educational outcomes? Judging the performance of foundation secondary schools in England? Rebecca Allen, 2010.
21 Skollagen 4 kap. 15 § ”En kommun eller ett landsting får inrätta lokala styrelser inom den del av skolväsendet som kommunen eller landstinget är huvudman för enligt bestämmelserna om självförvaltningsorgan i 7 kap. 18-22 §§ kommu- nallagen (1991:900) om inte annat följer av denna lag.”
