Erfarenheter av MI-metoden i sjuksköterskors hälsosamtal

Erfarenheter av MI-metoden i

sjuksköterskors hälsosamtal

Laila Svensson & Pia Willsund

Examensarbete vårdvetenskap 15 hp

Vårterminen 2010

Institutionen för hälso- och vårdvetenskap

Examensarbete vårdvetenskap 15 hp

TITEL: E

Författare: Laila Svensson & Pia Willsund

SAMMANFATTNING:

Bakgrund: I samhället är det stort fokus på hälsa och livsstilsförändringar och det

motiverande hälsosamtalet är ett verktyg som fått stor uppmärksamhet inom hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hälsosamtal, där Motiverande samtal (MI-metoden) har använts som arbetsredskap.

Metod: Med en systematisk litteraturstudie har artiklar sökts i Cinahl, PubMed och

Elin@Kalmar. Tolv artiklar kvalitetsgranskades och av dessa ingår elva i resultatet. Innehållsanalys av artiklarna resulterade i två huvudkategorier och fem

underkategorier. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter gav nya insikter om den egna rollen samt patienternas ökade delaktighet i hälsosamtalet. Sjuksköterskornas användning av MI-metoden gav varierande utfall i studierna avseende effekt på livsstilsförändringar. MI-utbildningens längd visade ingen koppling till uppnådda livsstilsförändringar hos patienterna, men upprepade tränings- och

handledningstillfällen var viktiga faktorer i lärandeprocessen för sjuksköterskorna.

Slutsats: MI-metoden är ett användbart verktyg för att främja sjuksköterskors och

patienters delaktighet i hälsosamtal, medan effekten avseende livsstilsförändringar visar varierande resultat. För att sjuksköterskor ska kunna motivera och stödja

patienter vid livsstilsförändringar finns behov av ett utbildningskoncept i MI-metoden med tydliga kvalitetskrav där hänsyn tas till sjuksköterskors individuella färdigheter. Fortsatt forskning i form av observationsstudier behövs för att undersöka om det finns okända faktorer som påverkar MI-metodens utfall.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING... 1

1.1 BAKGRUND ... 1

1.1.1 Hälsa... 1

1.1.2 Sjuksköterskan och mötet med patienter ... 2

1.1.3 Samtalet i omvårdnaden ... 3 1.1.4 Motiverande samtalet ... 4 1.2 PROBLEMFORMULERING... 4 1.3 SYFTE... 5 2. METOD ... 5 2.1 URVALSKRITERIER ... 6 2.2 DATAINSAMLING... 6 2.3 KVALITETSGRANSKNING ... 7 2.4 ANALYS... 7 2.5 ETISKA ÖVERVÄGANDEN... 9 3. RESULTAT ... 9

3.1 SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV MI-METODEN ... 9

3.1.1 Olika förutsättningar... 9

3.1.2 Effekter av MI-metoden ... 10

3.2 SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHET AV MI-METODEN ... 11

1

1. INLEDNING

I samhället är det numera stort fokus på hälsa och media bidrar ofta ogranskat med olika budskap och där flera olika metoder att uppnå hälsa presenteras. Sveriges elva folkhälsomål tar upp de bestämningsfaktorer som har stor betydelse för hälsan i vårt land och det sjätte målområdet förespråkar en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Målbeskrivningen framhåller sjukvårdens viktiga roll i folkhälsoarbetet genom dess kompetens och där sjuksköterskans roll har kommit att betyda mycket i det förebyggande hälsoarbetet (Ågren, 2004). Det motiverande samtalet är ett verktyg som sjuksköterskan kan använda för att kunna kommunicera på ett bra sätt med patienterna. Avsikten är att göra patienterna delaktiga i samtalet och motivera dem till att ta egna beslut till livsstilsförändringar, som ska leda till ett förebyggande av ohälsa (Ortiz, 2009).

1.1 BAKGRUND

1.1.1 Hälsa

Redan läkekonstens fader Hippokrates som föddes år 460 f. Kr., definierade hälsa som ett jämviktstillstånd, där kroppens alla organ harmonierade och var anpassade till varandra och omvärlden. Från definitionen av hälsa, år 1947, som löd: ”Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom” har WHO utvecklat sin syn och gått till att också se hälsa som en resurs, det vill säga något som hjälper individen att nå de mål den har i livet (Medin & Alexandersson, 2000, sid. 66).

2

där försök till bemästrande blivit mer eller mindre lyckade (Eriksson, 1989). Antonovsky (1987) menar också att människan hela tiden rör sig mellan två poler, hälsa och ohälsa, som ett kontinuum. Han förespråkar det salutogena synsättet, vilket betyder att fokus ligger på det som gör att människan uppnår hälsa. Antonovsky har också myntat begreppet KASAM som betyder Känsla Av SAManhang och innefattar begreppen hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Hanterbarhet beskriver hur individen upplever att den har resurser att möta och handskas med de situationer den har runtomkring sig. Komponenten begriplighet handlar om i vilken utsträckning individen upplever situationer som begripbara, alltså ordnad, sammanhängande, strukturerad och tydlig. Meningsfullhet innebär att individen har en känsla av mening med livet. Antonovsky menar vidare att den viktigaste komponenten i KASAM är den motiverande meningsfullheten, där det upplevs att det är värt att investera kraft i de svårigheter och tackla de utmaningar som uppstår i livet, för att hitta en mening och klara sig igenom dem (Antonovsky, 1987).

1.1.2 Sjuksköterskan och mötet med patienter

I Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005) beskrivs att sjuksköterskan har ett ansvar att använda sig av evidensbaserad kunskap i omvårdnadsarbetet. Vidare står det att sjuksköterskan ska stödja patienten till att främja hälsa,

motivera till ändrade livsstilsfaktorer och förebygga ohälsa (Socialstyrelsen, 2005). I sjuksköterskans etiska kod, International Council of Nurses (ICN, 2005), beskrivs

sjuksköterskans fyra grundläggande ansvarsområden: att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och att lindra lidande, vilket visar att sjuksköterskan har en betydande roll i det preventiva och promotiva hälsoarbetet.

3

svagheter och brister utan också stödja patientens möjligheter, styrkor och resurser för att förbättra patientens förmåga till egenvård och till att utvecklas.

1.1.3 Samtalet i omvårdnaden

Ett professionellt omvårdnadssamtal karaktäriseras av fyra huvudpunkter: kunskap och färdigheter, etik, målorientering samt empati. Med kunskap menas här kunskapsområden som anatomi, fysiologi och psykologi samt omvårdnadsteori. Med färdigheter menas hur sjuksköterskan kan praktisera sina teoretiska kunskaper genom att t ex ge en injektion på rätt sätt eller kunna kommunicera på ett adekvat sätt med patienten. Etik är sjuksköterskans egna värderingar kopplat till professionens värdegrund som är dokumenterad i ICN (2005). Målorientering innefattar förmåga och vilja till att inrikta sig på att förverkliga professionens mål. Med empati menas förmågan att lyssna, förstå och sätta sig in i patientens situation och förstå patientens känslor och reaktioner. Grunden för ett hjälpande samtal är empati, vilket kräver att sjuksköterskan är villig till att lyssna på patienten och har förmågan att vara mottaglig på patientens villkor. Aktivt lyssnande innebär att vara fokuserat uppmärksam och visa intresse och omsorg av patienten, vilket ger en snabbare och djupare förståelse för patientens problem och behov (Eide & Eide, 1997). Det innebär också att sjuksköterskan gör ständiga val av vad som fångas upp eller ratas av patientens berättelse, eftersom sjuksköterskans utgångspunkt inte är objektiv utan personliga och anpassade till sammanhanget. Till sammanhanget, kontexten, hör omständigheterna inom vilken mötet sker, deltagarnas personligheter samt den kunskap och erfarenhet som båda deltagarna i samtalet besitter (Fossum, 2007).

4

förväntningar fördjupas relationen dem emellan. Dessutom påverkas samtalsklimatet positivt för båda parterna (McGilton, Irwing-Robinsson & Spanjevic, 2006).

1.1.4 Motiverande samtalet

Det motiverande samtalet, Motivational Interviewing (MI), är en samtalsmetod vars syfte är att öka patientens vilja och motivation att utföra eventuella livsstilsförändringar. Samtalsmetodiken som är en evidensbaserad modell används främst inom livsstilsområdet. Den grund och de principer som den bygger på utgår från Millers teori och forskning om att motivera till förändring (Barth & Näsholm, 2006). Millers forskning i slutet av 1970-talet handlade om att utveckla en metod för behandling av patienter med missbruk av alkohol. Denna metod som kallades för ”behavioral selfcontrol training” är en kognitiv beteendeterapeutisk metod för att hjälpa patienter ta ökad kontroll över sin alkoholkonsumtion. Metoden har under årens lopp utvecklats vidare och finns beskriven i ett flertal publikationer (Barth & Näsholm, 2006). Det är en patientcentrerad samtalsmetod vilket innebär att sjuksköterskan ger stort utrymme för patientens tankar, känslor och åsikter. Samtalet präglas av ett ödmjukt lyssnande med ett empatiskt förhållningssätt. Under samtalet utforskas och uppmuntras de resurser som patienten själv har, till att göra förändring.

Patienten uppmuntras att medverka i samtalet för att locka fram en motivation till att göra livsstilsförändring. Shinitzky och Kub (2001) beskriver att samtalsmetoden bygger på en balans i samtalet mellan sjuksköterskan och patienten, och att konfrontationer eller motstånd inte framkallas. Metoden handlar mera om dialog än monolog där sjuksköterskan hjälper patienten att tydliggöra mål och stärka motivationen. MI-metoden kan användas i både långa som korta behandlings- och rådgivningsprocesser (Barth & Näsholm, 2006). Det kan ta lång tid och flera samtal kan behöva utföras för att hjälpa patienten till ett beslut om att göra en livsstilsförändring (Holm-Ivarsson, 2003). Samtalet inleds med att skapa kontakt och en bra relation. Därefter används öppna frågor för att utforska hur patienten ser på sitt eget problem, där sjuksköterskan kan erbjuda information, lyssna, guida patienten i reflektioner och göra sammanfattningar (Barth & Näsholm, 2006).

1.2 PROBLEMFORMULERING

5

förbättring av sjukdomstillstånd och dess lidande, men även leda till en minskad risk att drabbas av sjukdom. Vid en livsstilsförändring är patienten oftast beroende av stöd och hjälp genom omvårdnad i form av ett kvalificerat bemötande och där ett hälsosamtal av sjuksköterskan har visat sig ha god effekt (Lingfors, Lindström, Persson, Bengtsson & Lissner, 2003). Det kan vara svårt för sjuksköterskan att motivera patienten till förändring och hur samtalet utförs har stor betydelse för patientens förändringsprocess. Sjuksköterskan är därför beroende av ett bra verktyg för att ge patienten stöd till att ändra sin livsstil. Vid en livsstilsförändring är behovet stort av motivation. MI-metoden har visat lovande resultat både vid livsstilsförändringar och vid sjukdom (Hettema, Steele & Miller, 2005) och Regeringen har genom Prop. 2007/08:110 77 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, givit Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att ta fram ett utbildnings- och fortbildningspaket i metoden motiverande samtal. Syftet är att personal inom, bland andra mödra- och barnhälsovård samt primärvård, ska bli kunniga i metoden för att, som det står i propositionen, ”förenkla kontakten” med patienterna.

Användningen av MI-metoden i verksamheter inom kommun och landsting har alltså blivit alltmer vanlig och därför görs också stora satsningar på MI-utbildning av personal. Att inhämta kunskap, om MI-metoden verkligen är en användbar metod för sjuksköterskor i hälsosamtalen och att ta del av de erfarenheter som finns i MI-metoden, kan vara värdefullt i omvårdnadsprocessen för både sjuksköterskor och patienter. Av denna anledning är det viktigt att göra en litteraturstudie för att få en ökad kunskap i ämnet, samt bidra med en samlad bild av den forskning som är gjord under senare år.

1.3 SYFTE

Syftet med litteraturstudien var att beskriva erfarenheter av sjuksköterskors hälsosamtal, där MI-metoden har använts som arbetsredskap.

2. METOD

6

litteraturstudie är att forma en syntes av data från tidigare genomförda vetenskapliga studier. En systematisk litteraturstudie har stor betydelse eftersom de kan ge en överblick över ett speciellt forskningsområde samt visa på ny kunskap inom området (Forsberg & Wengström, 2003). Polit och Beck (2004) menar att för att kunna redogöra för kunskapsläget inom valt ämnesområde så utförs en litteraturstudie med noggrann granskning av de vetenskapliga artiklarna som ingår i studien. Processen startar med att identifiera de nyckelord eller begrepp som forskaren vill undersöka varefter möjliga vetenskapliga artiklar och avhandlingar söks med elektronisk sökning via dator eller manuellt i böcker och facktidskrifter. Efter genomläsning av artiklarnas sammanfattningar (abstrakt) görs den första utgallringen av lämpliga artiklar, vilka därefter läses igenom i sin helhet. Relevansen i de funna artiklarna kan oftast snabbt bedömas genom att läsa artiklarnas inledning och de artiklar som inte anses vetenskapliga eller inte uppfyller syftet med litteraturstudien exkluderas. Artiklarna som verkar relevanta läses noggrant och kritiskt igenom, varefter de kvalitetsgranskas och värdesätts med hjälp av ett granskningsprotokoll. För att få en överblick av de valda artiklarna och dess innehåll är en samlad förteckning (artikelmatris) användbar. I analysen noteras viktig information i texten och gemensamma teman sammanställs i studiens resultat (Polit & Beck, 2006).

2.1 URVALSKRITERIER

I studien inkluderades artiklar som var skrivna på engelska eller svenska och publicerade mellan åren 1999 - 2009. Vidare var det studier som gjorts med sjuksköterskor och barnmorskor som använt MI-metoden i det motiverande hälsosamtalet med vuxna deltagare. Studier som exkluderades omfattade hälsosamtal där patienterna hade alkohol- och drogmissbruk, psykiatrisk sjukdom samt studier där samtalens innehåll kretsade runt läkemedelscompliance.

2.2 DATAINSAMLING

7

Sökningar har genomförts genom fritextsökning och resultat av sökningarna redovisas i sökschemat (Bilaga 1). När antalet träffar understeg 300 lästes alla titlar och därefter lästes alla abstrakt utifrån de titlar som svarade upp mot syftet. Exkludering gjordes utifrån abstrakten av de artiklar som inte var relevanta och som inte svarade upp mot inklusionskriterierna och studiens syfte. Flera av artiklarna exkluderades då de var dubbletter, innehöll beskrivningar av MI- metoden eller där andra yrkeskategorier utfört det Motiverande hälsosamtalet. Sexton artiklar lästes i fulltext och av dessa var det fyra som exkluderades på grund av att de inte svarade upp mot studiens syfte. Tolv artiklar gick vidare till kvalitetsgranskning.

2.3 KVALITETSGRANSKNING

De valda artiklarna genomlästes och kvalitetsgranskades av författarna var för sig och därefter gjordes en gemensam genomgång för att säkerställa resultatet. Vid kvalitetsgranskningen användes granskningsmallar för kvantitativa och kvalitativa artiklar enligt Forsberg & Wengström (2003). Artiklarna bedömdes med hög kvalitet =1, medelkvalitet = 2 och låg kvalitet =3. En artikel med hög kvalitet ska innehålla en tydlig beskrivning av relevant metod, syfte, studieprotokoll samt relevant deltagarstorlek och ett utförligt resultat. Av de tolv artiklar som granskades bedömdes sju vara av hög kvalitet, fyra vara av medel kvalitet och en bedömdes vara av låg kvalitet. Artikeln som bedömdes med låg kvalitet (Everett, Davidson, Sheerin, Salamonson & DiGiacomo, 2008) exkluderades eftersom den hade en otydlig metodbeskrivning. Elva artiklar gick vidare för analys (Bilaga 2).

2.4 ANALYS

8

resultatens texter för att markera olikheter och samhörigheter mellan fynden. Dessa fynd nedtecknades separat på papper och jämfördes sedan mellan de olika artiklarna, kategorier skapades och två huvudkategorier utkristalliserades (Tabell 1). Kategorierna hänvisar huvudsakligen till en beskrivning av innehållet men kan ändå ses som ett tydliggörande av textens innehåll. Genom kategorisering ges forskaren möjlighet att förstå texten på ett nytt och annorlunda sätt. Kategoriseringen kan utvisa separata meningar, händelser och andra fenomen, vilka ska förstås i relation till sammanhanget. Kondensering är en process som syftar till att korta ner men ändå behålla kärnan i forskningsmaterialet (Graneheim & Lundman, 2003).

Tabell 1. Tabellen visar hur innehållet av textmaterialet utmynnade i två huvudkategorier.

Gemensamma nämnare och begrepp Kategorier Huvudkategorier Olika tillvägagångssätt/ innovationer Olika patientgrupper Olika miljö Olika förutsättningar Olika effekter/resultat på

MI-metoden

Sidoeffekter Effekter av MI-metoden

Sjuksköterskans användning av MI-metoden

Nya insikter om patientens perspektiv

Patienten ville berätta sin historia individuellt Patienter kände sig sedda Ökad förståelse

Bekräftelse

Familjens/sociala nätverkets betydelse

Svårigheten med effektiv kommunikation när patienten inte vill ta ansvar för sig själv.

Tålamod, svårt att vara tyst Reflektionerna betydelsefulla Svårt att byta samtalsform och ändra tillvägagångssätt

Förändrat arbetssätt

Sjuksköterskans individuella resurser och sociala

kompetens

Utbildning och uppföljning

Lärandeprocessen

9

2.5 ETISKA ÖVERVÄGANDEN

Kravet på all forskning är att det ska göras etiska värderingar, för att inte orsaka skada eller lidande för deltagarna och etiskt tillstånd ansöks hos etisk kommitté (Forsberg & Wengström, 2003). I denna studie inkluderades endast artiklar som hade godkännande av etisk kommitté eller ett tydligt etiskt resonemang. Inga förvanskningar har skett av resultatet och allt har redovisats ärligt oavsett om åsikterna inte delats av författarna.

3. RESULTAT

Resultatet bygger på elva artiklar där åtta av artiklarna har en kvantitativ metod (Bennett et al., 2005; Borelli et al., 2005; Green, Haley, Eliasziw & Hoyte, 2007; Beckham, 2007; Persson & Hjamarsson, 2006; Tappin et al., 2000; Ershoff et al., 1999; Brodie & Inoue, 2005) två artiklar har en kvalitativ metod (Robinson et al., 2008; Söderlund, Nilsen & Kristensson, 2008) och en artikel har en både kvalitativ och en kvantitativ metod (Riegel et al., 2005). I artiklarna har sjuksköterskor/barnmorskor använt sig av MI-metoden som samtalsteknik med skiftande patientgrupper. Interventionerna har varit av omväxlande karaktär med korta och längre samtal, i grupp, individuellt, via telefon eller som datorbaserat stöd. Samtalen ägde rum vid vårdinrättningar eller vid hembesök och med olika utfall i resultaten.

3.1 SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV MI-METODEN

3.1.1 Olika förutsättningar

10

Motiverande samtal har även använts som intervention vid sjukvårdsinrättningar (Green et al., 2007; Persson & Hjalmarsson, 2006; Beckham, 2007; Bennett el al., 2005). Studien av Green et al. (2007) genomfördes på en sjukhusavdelning, där patienter som drabbats av stroke fick delta i ett kort MI-samtal. Syftet med interventionen var att identifiera ett hälsobeteende som behövde förändras. Persson och Hjalmarsson (2006) använde MI-metoden i ett rökavvänjningsprogram för patienter med diabetes där interventionen innehöll åtta möten i grupp samt ett individuellt samtal med varje deltagare. I primärvård använde en sjuksköterska MI-metoden i individuella samtal, i förebyggande arbete med syfte att minska alkoholkonsumtionen hos deltagare med ett riskbruksdrickande (Beckham (2007). Effekten av MI-metoden i avseende att öka den fysiska aktiviteten hos äldre studerades av Bennett et al. (2005). Sjuksköterskorna i denna studie använde MI-metoden individuellt under ett personligt möte för att hjälpa deltagarna att sätta upp mål till livsstilsförändringar. Därefter kontaktades interventionsgruppens deltagare av ”sin” sjuksköterska med uppföljande samtal under sex månader antingen via dator eller telefon, minst en gång per månad.

Motiverande samtal har även använts i interventioner enbart via telefon eller dator. Syftet med Ershoff et al. (1999) studie var rökavvänjning, där sjuksköterskor utvärderade användningen av datorbaserat stöd via telefonsvarare, samt upprepade korta, i medeltal fyra, rådgivningssamtal med MI-metoden via telefon. I ytterligare studier har sjuksköterskor använt sig av uppföljande samtal via telefon (Borrelli et al., 2005; Persson & Hjalmarsson, 2006; Bennett et al., 2005; Robinson et al., 2008; Riegel et al., 2005) eller brevkontakt via dator (Bennett et al., 2005; Robinson et al., 2008).

Deltagarna i de olika studierna var i många fall äldre. Åldersfördelningen på patienterna var >65 år i tre av studierna (Broudie & Inoue, 2005; Green et al., 2007; Bennett et al., 2005), mellan 57-60 år i tre studier (Borrelli et al., 2005; Riegel et al., 2005; Persson & Hjalmarsson, 2006) medan patienterna var 19-55 år i studien av Beckham (2007) och 26-29 år i studierna av Ershoff et al.(1999) och Tappin et al. (2000).

3.1.2 Effekter av MI-modellen

11

livsstilsförändringar vid rökning (Persson & Hjalmarsson, 2006; Borrelli et al., 2005) och riskbruk av alkohol (Beckham, 2007) och vid hjärtinkompensation (Riegel et al., 2005). I de övriga fem studierna där det inte visades några signifikanta skillnader fanns också studier med syfte att göra livsstilsförändringar vid rökning (Tappin et al., 2000; Ershoff et al., 1999), fysisk aktivitet (Brodie & Inoue, 2005; Bennett et al., 2005) och stroke (Green et al., 2007).

Även om interventionerna inte visade signifikanta skillnader i rökavvänjningen så självskattade interventionsgruppernas deltagare en minskning i antalet cigaretter per dag (Tappin et al. 2000; Borrelli et al., 2005; Ershoff et al., 1999). I studien av Borrelli et al., (2005) visade resultaten på en signifikant procentuell skillnad i att försöka sluta röka både efter två månader och efter 12 månader.

Vid försök, att genom samtal med MI-metoden, höja den fysiska förmågan, fanns det resultatmässigt ingen signifikant skillnad i fysisk aktivitet mellan deltagarna i de tre interventions- och kontrollgrupperna. Samtliga grupper ökade sin fysiska förmåga men interventionsgrupperna ökade nivån och variationen i träningen (Brodie & Inoue, 2005). Även i studien av Bennett et al. (2005) där effekten av samtal i MI-metoden och fysisk aktivitet bland äldre patienter mättes, fann sjuksköterskorna ingen signifikant skillnad i avseendet generell hälsa. Däremot hade patienterna som inte hade fått samtal med MI-metoden en signifikant högre känsla av oro för sin hälsa och livssituation än interventionsgruppen. Green et al., (2007) beskriver en intervention där patienter med stroke, efter samtal med MI-metoden, hade en signifikant ökning av kunskap om sjukdomen. Däremot kunde inte någon skillnad ses i motivationsnivå mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp men samtliga deltagare i studien gjorde flera livsstilsförändringar.

3.2 SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHET AV MI-METODEN

3.2.1 Bekräftelse

12

livsstilsförändringar och användes för att förstå patienternas upplevda sjukdomskänsla, motivationsnivå för förändring och hur det dagliga livet påverkades. Patienternas egna förmågor var viktiga och sjuksköterskan var bekräftande mot patienterna för att uppmuntra nya färdigheter. En del av deltagarna hade en andlighet som en viktig del av livet och där Guds plan och deras hälsa stod i en klar förbindelse med varandra. De kulturella trosföreställningarna hos patienterna kunde påverka egenvårdsutövningen och sjuksköterskan arbetade då med att förstå hur patienternas tro och beteendemönster påverkade deras egenvårdsvanor (Riegel et al., 2005).

3.2.2 Förändrat arbetssätt

Sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med MI-metoden som stöd i hälsosamtalet beskrivs i flera kvalitativa studier (Riegel et al.2005; Robinson et al. 2008; Söderlund, Nilsen & Kristensen, 2008). Att börja arbeta med MI-metoden innebar att ändra arbetssätt vilket inte alltid upplevdes så lätt. Att vara aktiv lyssnare och ändå passiv och låta patienten hitta egna lösningar kändes ovant för många sjuksköterskor, och en del tyckte det var svårt att ”omprogrammera” till ett mer stödjande arbetssätt, som detta innebar. Sjuksköterskorna upplevde att de tidigare hade arbetat informativt och talat om eller lärt patienterna vad dessa skulle göra och det kändes ovant att låta patienterna komma fram till egna beslut (Söderlund et al., 2008; Robinson et al., 2008). I samtalen kändes det svårt att vara tyst och vänta in patienterna, liksom det upplevdes svårt att hitta rätt ord eftersom sjuksköterskor historiskt sett var vana att ge färdiga lösningar. Från att tidigare ha satt in patienterna i en viss sjukdomskategori, till att arbeta på ett individuellt patientcentrerat sätt, blev en ny erfarenhet och sjuksköterskorna upplevde att de fick en ny insikt utifrån patienternas perspektiv. Dessutom visade det sig att sjuksköterskorna ändrade sitt arbetssätt och antog en mer holistisk vård. Det kändes svårt att främja patienternas självförtroende, särskilt när patienterna inte själva tyckte att de hade så stora problem och sjuksköterskorna upplevde sig då misslyckade (Robinson et al., 2008). Sjuksköterskorna kände sig frustrerande över att inte kunna uppnå en bra kommunikation för att motivera patienter som var ovilliga att ta ansvar för sin egen hälsa (Söderlund et al., 2008).

13

verbal feedback till patienterna och använde sina egna personliga erfarenheter för att etablera samförstånd, uttrycka empati och bygga upp samhörighet med patienterna. Empati var också en särskilt viktig komponent när patienternas depressioner blev ett hinder i förändringsprocessen (Riegel et al., 2005). Rollspel användes för att förstärka ny information eller vid problemlösning, men även för att främja patientens förmågor och öka tryggheten hos patienten (Riegel et al., 2005). Sjuksköterskorna upplevde att de fick ett vidgat perspektiv av patienternas resurser och att den återkommande kontakten mellan patienterna och dem själva, var till gagn i processen (Robinson et al., 2008).

För att aktivera hälsoresurserna runt patienten involverades även familjen och bjöds in till gruppinformation runt livsstilsfrågor (Green et al., 2007). Familjerna uppmuntrades att delta i samtalen för att öka stödet för patienten. Sjuksköterskan fick användning av sina färdigheter i familjerådgivning genom att kompromissa med anhöriga, då målet var att patienten skulle öka sin egenkraft och inte bli överbeskyddad (Riegel et al., 2005). I Ershoff et al. (1999) förväntade sig en majoritet av deltagarna mycket socialt stöd i rökstoppet trots att de hade många rökare i sitt sociala nätverk.

3.2.3 Lärandeprocessen

Av de nyckelfaktorer som identifierades i lärandet och i användningen av MI-metoden hos sjuksköterskor så ansågs närhet mellan teoretisk kunskap och praktisk användning av metoden som viktig. Omfattande träning och handledning var avgörande för att bli effektiv i användning av metoden och ju mer sjuksköterskorna förstod av principerna i den, desto mer uppskattades metoden (Söderlund et al., 2008). Även uppföljande reflektionsmöten i sjuksköterskegruppen var viktiga i lärandeprocessen. Där utbyttes erfarenheter och MI-metoden diskuterades och sjuksköterskorna kände att de fick stöd av varandra vilket var en hjälp att utveckla och inte falla tillbaka i gamla beteenden (Söderlund et al., 2008; Robinson et al., 2008).

14

men utebliven effekt hos patienterna. Däremot sågs effekt av MI-metoden i studien av Riegel et al. (2005) där sjuksköterskan hade förberetts med okänd mängd träning av experter, rollspel och inspelade träningsmoment och även i Persson och Hjalmarssons (2005) studie där utbildningstiden för sjuksköterskorna var fyra timmar.

4. DISKUSSION

4.1 METODDISKUSSION

En systematisk litteraturstudie har genomförts för att visa på tidigare forskning inom valt problemområde. Sökningar utfördes i PubMed, Cinahl och Elin@Kalmar som ansågs vara relevanta i förhållandet till ämnet.

Ett av inklusionskriterierna var att artiklarna inte fick vara äldre än tio år, vilket kan ses som en ganska lång tidsperiod med risk för inaktuell forskning. Vår ambition var att redovisa så aktuell forskning som möjligt, men vi ansåg att tio år var en relevant tidsperiod då vi ville få en samlad bild av sjuksköterskors erfarenhet av hälsosamtal med MI-metoden. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska eller svenska eftersom dessa språk behärskas av oss som författare. Vi valde att endast inkludera studier där sjuksköterskor utfört MI-samtal med fokus på hälsoförebyggande åtgärd, eftersom syftet var att se erfarenheter av MI-metoden i sjuksköterskors hälsosamtal. Det visade sig snabbt att det inte fanns så mycket forskning inom detta område och därför inkluderades även studier där barnmorskor utfört MI-samtal med gravida. Artiklar som handlade om drog- och alkoholmissbruk exkluderades. Däremot inkluderades en artikel med riskbrukspatienter i öppenvård, eftersom vi anser att riskbruk ingår i det förebyggande hälsoarbetet.

15

kan ses som begränsat, samtidigt som vi anser att antalet är relevant eftersom vi inte hittar så mycket forskning inom området.

Sökresultatet gav både kvalitativa och kvantitativa artiklar även om tanken initialt var att endast kvalitativa studier av sjuksköterskans erfarenheter skulle ingå i studien. De kvalitativa forskningsresultaten var dock alltför få, varför även kvantitativa studier med fokus på sjuksköterskans erfarenheter inkluderades. Analysen utfördes som en innehållsanalys. Begrepp som återkom i studierna eller de huvudresultat som fanns i artiklarna sammanfördes och kategoriserades. Trots att de kvalitativa artiklarna var få, valdes denna metod. Resultatet från de kvalitativa artiklarna utgjorde kategorisystemet. Därefter sorterades resultaten från de kvantitativa artiklarna in i kategorier där det fanns gemensamma nämnare.

4.2 RESULTATDISKUSSION

Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva erfarenheter av MI-metoden i sjuksköterskors hälsosamtal. Resultatet visar att MI-metoden använts av sjuksköterskor i hälsosamtal med flera olika patientgrupper i olika kontexter, och med olika erfarenheter. Sjuksköterskor beskriver ett förändrat arbetssätt med nya insikter om sin egen och patienternas delaktighet i hälsosamtalet. Det framkommer att sjuksköterskor upplever utbildning i MI-metoden som viktig och att uppföljande samtal med reflektion är en betydelsefull komponent av lärandeprocessen.

16

Folkhälsoinstitutet använder litteraturstudien av Hettema et al. (2005) som referens i riskbruksarbetet. Denna referens visar effekt av MI-metoden vid alkohol- och drogproblem, däremot en mer tveksam effekt när det gäller fysisk inaktivitet, rökning och dålig kosthållning, vilket även vår litteraturstudie visade.

Vi anser att Regeringens och Folkhälsoinstitutets agerande vållar osäkerhet, omkring MI-metodens användning, bortsett från riskbruk. Implementeringen av MI-metoden i hälso- och sjukvården har debatterats i tidningen Dagens Medicin (Leksell, 2009) efter Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för diabetesvård (Socialstyrelsen, 2009). Riktlinjerna fastslår tydligt att metoden, i nuläget, inte ska användas i diabetesvården. Företrädare för SBU (Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik) menar i debattartiklarna att MI-utbildningen av vårdpersonal är kostnadskrävande och därför inte samhällsekonomiskt försvarbar, när det gäller diabetesvård. Detta eftersom MI-metoden inte visar några skillnader avseende effekt gentemot nuvarande behandlingsmetoder (Wikblad, Leksell, Werkö & Rosén, 2009a; 2009b). Med tanke på vårt resultat där vi inte heller hittade någon samlad effekt av sjuksköterskors utövande av MI-metoden, menar vi att även om metoden gällande hälsosamtalet inte skulle vara kostnadseffektiv, kan andra vinster uppnås. Vi syftar på sjuksköterskornas erfarenhet av att anta ett mer patientcentrerat arbetssätt där patientens perspektiv blev mera tydligt (Söderlund et al. 2008; Robinson et al. 2008) och av den bekräftelse som sjuksköterskorna upplevde att patienterna kände, att de blev mer delaktiga, sedda och uppmuntrade då sjuksköterskorna lyssnade på dem. Detta är ett resultat som även styrks i studien av Everett, Davidson, Sheerin, Salamonson och DiGiacomo (2008) där sjuksköterskorna upplevde att patienterna uppskattade MI-metodens anda som gav möjlighet att få tala om sin livssituation. Samtidigt menar Forsberg (2006) att sjuksköterskor kan uppleva en minskad frustration i arbetet då patienter har ansvar för sina egna livsstilsförändringar. Detta skulle enligt oss innebära att sjuksköterskor lättare kan avlastas från patienters hälsoproblem eftersom samtalsmetoden ger en tydligare rollfördelning som gör det lättare att se patienters eget ansvar för sin hälsa.

17

omvårdnadssituation finns i grunden en asymmetri då sjuksköterskan är den som innehar den professionella rollen med, definitionsmässigt mer kompetens än patienten, vilket gör att patienten måste lyssna på och tillgodogöra sig denna. Sjuksköterskan är dock beroende av patientens upplevelser och kunskap om dennes situation när mål för vård och behandlig ska formuleras (Eide & Eide, 1997). Patientens KASAM och känsla av meningsfullhet är viktig då den utgör en drivkraft för att förstå världen och vilka resurser som finns att tillgå, menar Antonovsky (1987), och detta kräver att patienten känner sig delaktig i samtalet och omvårdnaden. Vi anser att aktivt empatiskt lyssnande är ett av de viktigaste arbetsredskapen i MI-metoden. Med stöd av Eide och Eide (1997) menar vi att det kan bryta onda cirklar i ett kommunikationsmönster som sätter fokus på svaghet och som hämmar insikt, självutveckling och egenvårdsförmåga.

Den hälsofrämjande omvårdnaden förväntas utgå från ett förhållningssätt där sjuksköterskan fokuserar på dialog, delaktighet och jämlikhet i mötet med patienten (Svensk sjuksköterskeförening, 2008). Professionell omvårdnad innebär inte bara att hjälpa patienten med svagheter och brister, som sjuksköterskan oftast är välutbildad för, utan också att respektera patientens möjligheter och styrkor (Eide & Eide, 1997). Vår erfarenhet är att förändringar i sjuksköterskors invanda arbetssätt är svårt, vare sig det sker på det individuella eller det organisatoriska planet. Vi anser att sjuksköterskor är bra på att lindra och bidra till att bota en redan sjuk patient, där sjuksköterskan ofta kan servera klara koncept. Informativ rådgivning är det traditionella sättet sjuksköterskan arbetar på men i ett hälsosamtal där sjuksköterskan behöver stödja och motivera patienten till en livsstilsförändring, kan rollen bli mer otydlig och upplevas otrygg för sjuksköterskan. Där finns ofta inga färdiga lösningar, även om sjuksköterskan kan se vad patienten behöver göra för att åstadkomma en förändring. Arbetet med att motivera patienter till förändring är krävande, vilket också Söderlund et al. (2008) beskriver. Ett strukturerat arbetssätt ger sjuksköterskan tydliga ramar och hjälp att lotsa patienten till beteendeförändring (Ewles & Simnett, 2005) och vi tror att en metod med ett strukturerat innehåll kan vara till nytta för både sjuksköterskan och patienten i hälsosamtalet.

18

tycker att det är av vikt att patientens resurser blir tydliga för denne och att sjuksköterskan ser patienten i sitt sammanhang. När en livsstilsförändring hos en familjemedlem ska genomföras påverkas ofta hela familjen. Nya kostvanor eller ökad fysisk aktivitet innebär ett nytt livsmönster och vi anser att familjens engagemang och stöd kan vara avgörande om patienten lyckas eller inte. Sjuksköterskans roll som stöd i förändringsprocessen, är begränsad till hälsosamtalet, medan det för patienten innebär ett fortsatt eget ansvar i arbetet mot ett förändrat livsstilsmönster. Även om patienten är motiverad, kan sociala och ekonomiska faktorer påverka resultatet i förändringsarbetet (Ewles & Simnett, 2005). Därför anser vi att familjens och närståendes stöd bör uppmärksammas som en resurs och en involvering av närstående i patientens livsstilsförändring kan vara av godo som t ex att delta i information om livsstilsfrågor.

19

Dimenäs (2000), menar att kollektiva lärdomar utnyttjas ofta på ett mer konstruktivt sätt än vad de individuella gör, då fler dimensioner och perspektiv görs synliga. Därmed kan det sägas att det höjer den kollektiva kompetensen.

4.3 SLUTSATSER

20

REFERENSLISTA

Antonovsky, A. (1987). Hälsans Mysterium. Köping: Natur och Kultur.

Barth, T., & Näsholm, C. (2006). Motiverande samtal – MI. Att hjälpa en människa till

förändring på hennes egna villkor. Lund: Studentlitteratur.

Beckham, N. (2007). Motivational interviewing with hazardous drinkers. Journal of

Neuroscience Nursing, 29 (2), 13-20.

Bennett, J. A., Perrin, N. A., Hansson, G., Gaynor, W., Flatherty-Robb, M., Joseph, C., Butterworth, S., & Potempa, K. (2005). Healthy Aging Demonstration Project: nurse coaching for behavior change in older adults. Research in Nursing & Health, 28 (3), 187-197.

Borelli, B., Novak, S., Hecht, J., Emmons, K., Papandonatos, G., & Abrams, D. (2005). Home health care nurses as a new channel for smoking cessation treatment: outcomes from project CARES (Community-nurse Assisted Research and Education about smoking).

Preventive Medicine, 41(5-6), 815-821.

Brodie, D. A., & Inoue, A. (2005) Motivational interviewing to promote physical to promote physical activity for people with chronic heart failure. Journal of Advanced Nursing, 50 (5), 518-527.

Eide, H., & Eide, T. (1997). Omvårdnadsorienterad kommunikation. Lund: Studentlitteratur. Eriksson, K. (1989). Hälsans idé. Stockholm: Norstedts Förlag AB.

Ershoff, D. H., Quinn, V. P., Boyd, N. R., Stern, J., Gregory, M., & Wirtschaffer, D. (1999) The Kaiser Permanente prenatal smoking cession trial: when more isn´t better, what´s enough? American Journal of Preventive Medicine, 17 (3), 161-168.

Everett, B., Davidson P. M., Sheerin N., Salamonson Y., & DiGiacomo, M. (2008). Pragmatic insight into a nurse-delivered motivational interviewing intervention in the outpatient cardiac rehabilitation setting. Journal of cardiopulmonary Rehabilitation &

21

Ewles, L., & Simnett, I. (2005). Hälsoarbete. Lund: Studentlitteratur.

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur.

Forsberg, L. (2006). Motiverande samtal – bättre än råd. Läkartidningen, 42 (103), 3178-3180.

Fossum, B. (2007). Kommunikation, samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur. Granberg, O., & Ohlsson, J. (2000). Från lärandets loopar till lärande organisationer. Lund:

Studentlitteratur.

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2003). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education

Today, 24, 105-112.

Green, T., Haley, E., Eliasziw, M., & Hoyte, K. (2007). Education in stroke prevention; efficacy of an educational counselling intervention to increase knowledge in stroke survivors. Journal of the American Academy of Nurse practitioners, 29 (2), 13-20. Hettema, J., Steele, J., & Miller, W. R. (2005). Motivational Interviewing. Annual Review of

Clinical Psychology, 1, 91-111.

Holm-Ivarsson, B. (2003). Det motiverande samtalet om tobaksvanor. Statens folkhälsoinstitut (2003:40).

Hägg, K., & Kouppa, S. M. (1997). Professionell Vägledning – med samtal som redskap. Lund: Studentlitteratur.

ICN (2005) International Council of Nurses. Hämtad 2009-11-02 från http://www.icn.ch/icncodeswedish.pdf

Leksell, J. (2009, september, 9). Ska vi eller ska vi inte ha evidensbaserad sjukvård? Dagens

Medicin. Hämtad 2010-01-05 från

22

Lingfors, H., Lindström, K., Persson, L-G., Bengtsson, C., & Lissner, L. (2003). Lifestyle changes after a health dialogue. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 21, 248-252.

McGilton, K., Irwin-Robinson, H., Boscart, V., & Spanjevic, L. (2006).

Journal of Advanced Nursing, 54 (1), 35–44.

Medin, J., & Alexandersson, K. (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande – en

litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.

Oritz, L. (2009). När förändring är svårt. Stockholm: Natur och Kultur.

Persson, L. G., & Hjalmarsson, A. (2006). Smoking cessation in patients with diabetes mellitus: results from a controlled study of an intervention programme in primary healthcare in Sweden. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 24, 75-80. Polit, D. F., & Beck, C. T. (2004). Nursing Research - Principles and Method (7th ed).

Philadelphia: Lippincott, Williams & Wilkins.

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2006). Essentials of Nursing Research – Methods, Appraisal and

Utilization (6th ed). Philadelphia: Lippincott, Williams & Wilkins.

Regeringskansliet. (2007). Regeringens proposition 2007/08: 110. Hämtad 2010-01-12 från Regeringskansliets webbsida för publikationer:

http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/09/78/2ee01484.pdf

Riegel, B., Dickson, V. V., Hoke, L., McMahon, J. P., Reis, B. F., & Sayers, S. A. (2005) motivational counselling approach to improving heart failure self-care: mechanisms of effectiveness. Journal of Cardiovascular Nursing, 21 (3), 232-241.

Robinson, A., Courtney-Pratt, H., Lea, E., Cameron-Tucker, H., Turner, P., Cummings, E., Wood-Baker, R., & Walters, E. H. (2008). Transforming clinical practice amongst community nurses: mentoring for COPD patient self-management. Journal of Clinical

Nursing, 17 (11), 370-379.

23

Shinitzky, H. E., & Kub, J. (2001). The Art of Motivating Behavior Change: The Use of Motivational Interviewing to Promote Health. Public Health Nursing, 18 (3), 178-185. Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm:

Socialstyrelsen. Hämtad 2009-03-20 från

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf

Socialstyrelsen. (2009). Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 2009-03-20 från

http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordiabetesvarden/sokiriktlinjerna/dia betes1

Sträng, M. H., & Dimenäs, J. (2000). Det lärande mötet – ett bidrag till reflekterande

utvärdering. Lund: Studentlitteratur.

Svensk Sjuksköterskeförening. (2008). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 2010-01-12 från

http://www.swenurse.se/Documents/Publikationer%20pdf-filer/H%c3%a4lsofr%c3%a4mjande.pdf

Söderlund, L. L., Nilsen, P., & Kristensson, M. (2008). Learning motivational interviewing: exploring primary health care nurses training and counselling experiences. Health

Education Journal, 67 (2), 102-109.

Tappin, D. M., Lunmsden, M. A., McIntyre, D., Mckay, C., Gilmour, W. H., Webber, R., Cowan, S., Crawford, F., & Currie, F. (2000). A pilot study to establish a randomized trial methology to test the efficacy of a behavioural intervention. Health Education

Research, 15 (4), 491-502.

Wikblad, K., Leksell, J., Werkö, S., & Rosén, M. (2009a, september, 30). Det är inte

tillräckligt att tro att en metod fungerar bra. Dagens Medicin. Hämtad 2010-01-05 från

24

Wikblad, K., Leksell, J., Werkö, S., & Rosén, M. (2009b, oktober, 20). MI ger inte bättre blodsocker. Dagens Medicin . Hämtad 2010-01-05 från

http://www.dagensmedicin.se/asikter/debatt/2009/10/20/blodsockret-blir-inte-batt/ Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserd omvårdnad. Lund:

Studentlitteratur.

Wright, L. M., Watson, W. L., & Bell, J. M. (2002). Familjefokuserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

25

Bilaga 1 Sökschema

2009-08-21 Cinahl ELIN PubMed

Bilaga 2 Artikelmatris

Nr Författare

Årtal Land

Titel Syfte Metod/Urval Resultat Kvalitet

1 Beckham N (2007) USA Motivational interviewing with hazardous drinkers.

Att undersöka effektiviteten av att använda MI i

primärvård bland befolkning med riskfylld

alkoholkonsumtion.

Randomiserad kontrollerad studie Riskpatienter i landsbygdsområde identifierades via screeningsinstrumentet AUDIT. Deltagarna i interventionsgruppen (n=13) hade ett MI-samtal med en (n=1) sjuksköterska (SSK*), kontrollgruppen (n=12) inga samtal. Mätmetod: Blodprovstagning (GGT) och frågeformulär om alkoholvanor innan och 6 veckor efter interventionen.

Interventionsgruppen hade en minskning av antalet drinkar/dag och provtagning av GGT visade lägre värden i denna grupp.

Hög

2 Bennett JA; Perrin

NA; Hanson G; Gaynor W; Flatherty-Robb M; Joseph C; Butterworth S; Potempa K (2005) USA Healthy Aging Demonstration Project: nurse coaching for behavior change in older adults

a) Att testa möjligheten att handleda med MI via telefon och e-mail b) Att utvärdera förändringar i hälsostatus som resultat av SSK* handledning jämfört med kontrollgrupp

Randomiserad kontrollerad studie Av n=111 patienter > 60 år fick interventionsgruppen (n=66) delta i ett individuellt MI-samtal samt under 6 månader sporras genom månatliga telefonsamtal eller e-mail från SSK* (n=2).

Mätmetod: Utvärdering via frågeformulär.

SSK handledd MI-metod visade ingen signifikant skillnad i hälsoresultat för äldre men kontrollgruppens deltagare uppvisade en högre oro för sin hälsa och livssituation än

interventionsgruppen. Studien visade att SSK-ledd uppmuntran har potential som ett tillvägagångssätt för promotivt hälsoarbete Hög 3 Borelli B; Novak S; Hecht J; Emmons K; Papandonatos G; Abrams D (2005) USA

Home health care nurses as a new channel for smoking cessation treatment: outcomes from project CARES(Community-nurse Assisted Research and

Education on smoking)

Att interventionen (utförd av SSK i hemsjukvård) med ME (MI-metod + mätning av koloxid) som har riktmärke på motivation att sluta röka och överstiga barriärer att sluta röka, skulle överträffa ”standardmetoden”.

Randomiserad kontrollerad studie

Hemsjukvårdspatienter (n=273) delades i två grupper. Interventionsgruppen (n=76 fullföljde) fick i genomsnitt 3 MI-samtal med SSK (totalt

n=98).

Mätmetod: Frågeformulär och koloxid i utandningsluft mättes efter 2, 6 och 12 månader.

Interventionen överträffade standardmetoden. Dubbelt så många patienter i interventionsgruppen var rökfria efter 12 månader och visade signifikant större minskning av antalet rökta cigaretter/dag.

Hög

Bilaga 2 Artikelmatris

Nr Författare Årtal Land

Titel Syfte Metod/Urval Resultat Kvalitet

4 Brodie DA, Inoue

A (2005) Storbritanien

Motivational

interviewing to promote physical activity for people with chronic heart failure

Att jämföra olika metoder att öka fysisk aktivitet:

traditionellt övningsprogram och ett program baserat på MI

Randomiserad kvantitativ studie

Äldre patienter med hjärtinkompensation (n=60) i 3 grupper: 1) standardprogram med strukturerad träning 2) en serie samtal i MI-modell 3) en mix av samtal i MI-MI-modell och standardprogrammet. En(n=1) SSK* utförde i snitt 8 MI-samtal per patient i hemmiljö. Mätmetod var egenrapportering av fysisk aktivitet och 6-minuters gångtest vid start och efter 5 månader.

Grupperna som fått samtal med MI ökade variation och nivån på den fysiska aktiviteten medan standardgruppen inte gjorde detta. Alla grupperna gjorde en signifikant ökning av gångsträckan. Medel 5 Ershoff DH, Quinn VP, Boyd NR, Stern J, Gregory M, Wirtschaffer D (1999) USA

The Kaiser Permanente prenatal smoking-cessation trial: when more isn´t better, what´s enough?

Att undersöka om resultat kunde ökas hos rökande kvinnor genom att lägga till mer intensiv beteende-fokuserad metod, där en av interventionerna var genom telefonledd MI.

Randomiserad kontrollerad studie Gravida (n=332) delades i 3 grupper: 1) Standard med broschyr 2) Broschyr + IT-baserat stöd i form av telefonsvarare 3) Broschyr + telefonbaserat MI-samtal av SSK(n=17) genomsnitt 4 st. á 10-15 minuter 1gg/v. Mätmetod: Frågeformulär, intervju, mätning av cotinin*/urin.

*= restprodukt av nikotin

Ingen statistisk signifikant skillnad mellan grupperna.

Hög 6 Green T, Haley E, Eliasziw M, Hoyte K (2007) Canada Education in stroke prevention: efficacy of an educational counselling intervention to increase knowledge in stroke survivors.

Att undersöka kraften av ett kort individuellt samtal mellan SSK och patient med målet att förvärva kunskap om stroke och påverkan på livsstilsförändringar.

Randomiserad kontrollerad studie

Patienter (n=200)på strokeavdelning delades in i två grupper där interventionsgruppen (n=72 fullföljda) fick ett kort MI-samtal med SSK (n=1) + livsstilsutbildning i grupp. Kontrollgrupp fick standardinformation + livsstilsutbildning. Mätmetod: Frågeformulär vid 3 tillfällen: direkt vid inläggning, efter sjukhusvistelsen+ 3 månader efter via telefon.

Interventionsgruppen hade större kunskap om stroke men inga signifikanta skillnader mellan grupperna vad gäller motivationsnivåer för de olika riskfaktorerna. Flera livsstilsförändringar gjordes i båda grupperna.

Bilaga 2 Artikelmatris

Nr Författare Årtal Land

Titel Syfte Metod/Urval Resultat Kvalitet

7 Persson LG,

Hjalmarsson A (2006) Sverige

Smoking cessation in patients with diabetes mellitus: results from a controlled study of an intervention programme in primary healthcare in Sweden Undersöka ett interventionsprogram i rökstopp hos diabetespatienter i primärvård med hjälp av bl. a MI.

Kontrollerad kvantitativ studie

Interventionsgruppen (n=50) fick 8 gruppmöten under 2 månaders tid, därefter individuell telefonsupport och strukturerade frågor som uppföljning efter 3,6 och 12 månader.

Kontrollgruppen frågor brevledes + skrivna råd om rökstopp + frågeformulär 12 mån som uppföljning. En högre andel av deltagarna i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen, slutade röka. Medel 8 Riegel B, Dickson VV, Hoke L, McMahon JP, Reis BF, Sayers S (2005) USA A motivational counselling approach to improving heart failure self-care: mechanisms of effectiveness

Att beskriva interventionen och mekanismerna i denna som påverkade egenkraften hos patienter med

hjärtinkompensation.

Kvalitativ/Kvantitativ studie

Patienter (n=15) med hjärtinkompensation fick i genomsnitt 3 MI-samtal av SSK (n=1). Mätmetod: Standardiserat frågeformulär (SCHFI =Self-Care of HF Index) vid start och efter 3 månader samt bandade MI-samtal med kvalitativ innehållsanalys.

Förbättrad egenkraft hos 80 % av patienterna Tre huvudbegrepp för SSK: 1) Kommunikations-mönster

2)Göra det passande för patienten 3) Överbrygga utslussningen från sjukhus till hemmet. Medel 9 Robinson A, Courtney-Pratt H, Lea E, Cameron-Tucker H, Turner P, Cummings E, Wood-Baker R, Walters EH (2008) Australien Transforming clinical practice amongst community nurses: mentoring for COPD patient

self-management

Förklara

förändringsprocessen i ett eget valt mentorskap hos kommun-SSK där MI användes

Kvalitativ studie

Kommun-SSK (n=21) deltog i månatliga gruppdiskussioner (n=26) där erfarenheterna av ett ändrat arbetssätt utvärderades. Mötena bandades och analyserades kvalitativt.

Fem teman uppdagades: 1) SSK ändrade uppfattning om KOL = kronisk obstruktiv lungsjukdom 2) På väg förändra traditionellt arbetssätt 3) Problem med att främja patienten till egenvård 4) Förmågan att lita på ansatsen till samarbete för att underlätta självhjälp 5) Förändrat arbetssätt

Bilaga 2 Artikelmatris

Nr Författare Årtal Land

Titel Syfte Metod/Urval Resultat Kvalitet

10 Söderlund LL, Nilsen P, Kristensson M (2008) Sverige Learning motivational interviewing: exploring primary health care nurses´ training and counselling

experiences

Att förklara erfarenheter av träning och rådgivning med mål att identifiera viktiga nyckelbegrepp i processen att lära och använda MI.

Kvalitativ studie

SSK (n=20) deltog frivilligt i bandade semi-strukturerade intervjuer och utvärderade sitt arbete med samtal i MI-modellen efter ett års användande.

Fem nyckelbegrepp: 1) Fortlöpande träning och ledning

2) Närhet mellan teori och praktik

3) Svårighet att ändra arbetssätt

4)Att kunna lyssna aktivt och passivt

5)Svårt med patienter som inte vill ta eget ansvar för sin hälsa Hög 11 Tappin DM, Lunmsden MA, McIntyre D, Mckay C, Gilmour WH, Webber R, Cowan S, Crawford F, Currie F (2000) Storbritanien A pilot study to establish a randomized trial methology to test the efficacy of a behavioural intervention.

Att undersöka om preventiv rådgivning, hembaserad MI med specialtränade barnmorskor, kan hjälpa rökande gravida att minska sin vana.

Randomiserad kontrollerad studie

Gravida (n=100) rökare engagerades från en mödravårdsavdelning varav n=50 ingick i interventionsgruppen som fick i genomsnitt 4 MI-samtal i hemmet av (1) barnmorska. Samtalen bandades från n=13 patienter för innehållsanalys. Mätmetod: Intervju vid första besöket + i sen graviditet intervju via telefon+ cotinin-mätning via blodprover + uppföljande strukturerad intervju via telefonsamtal efter förlossningen. Kontrollgruppen fick standardinformation.

Ingen statistisk signifikans mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp.