3. Månadsrapport augusti 2016 Bilaga skickas ut separat via e-post och delas ut i pappersformat på sammanträdet

(1)

Socialnämnden

Helena Eskedahl

Kallelse/Underrättelse

14 september 2016

1 (3)

Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post registrator_son@gotland.se

Bankgiro 339-8328 Plusgiro 18 97 50-3 Org nr 212000-0803

Webbplats www.gotland.se/socialtjanst

Till ledamöterna i

socialnämnden

och övriga i socialförvaltningen för kännedom

_________________________________________________________________________

Kallelse till socialnämndens sammanträde:

Datum: Onsdag den 21 september 2016

Tid: 09:00-14:30

Plats: Dagö, plan 4 Visborgsallén 19

Ordinarie ledamot som inte kan delta på sammanträdet anmäler detta till Helena Eskedahl som kallar in ersättare. Telefon 26 91 93 eller e-post helena.eskedahl@gotland.se

_________________________________________________________________________

Lokaler för förmöte kl 08.00-09.00

• (M), (C) och (FP), Gute plan 3, grupprum 3375

Dagordning

Justeringsledamot i tur:

Mats Sundin (S)

Ärenden

1. Socialdirektören informerar 2. Månadsrapport juni/juli 2016

Bilaga utskickad med kallelse till arbetsutskott, sid 1-4. SON/Au § 46 3. Månadsrapport augusti 2016

Bilaga skickas ut separat via e-post och delas ut i pappersformat på sammanträdet

(2)

Socialnämnden

Region Gotland

2 (3)

4. Information: Handlingsplan analys psykisk hälsa 5. Förslag på nya besparingar delår 1 sid. 1-6 Bilaga

6. Ekonomiska jämförelser mellan särskilda boenden Bilaga utskickad med kallelse till arbetsutskott, sid 5-7. SON/Au § 47 7. Remissvar på revisionsrapport om brukares privata medel Bilaga utskickad med kallelse till arbetsutskott, sid 8-22. SON/Au § 48 8. Övergångsavtal mellan Region Gotland och sociala företag Bilaga utskickad med kallelse till arbetsutskott, sid. 23-57. SON/Au § 49

9. Informationsärende. Utveckling av verksamheten ensamkommande barn Bilaga utskickad med kallelse till arbetsutskott, sid 58-64. SON/Au § 50

10. Plan för handling; Social barn- och ungdomsvård

Bilaga utskickad med kallelse till arbetsutskott, sid. 65-68. SON/Au § 51 11. Kvalitetskrav SÄBO sid. 7-18

Bilaga

12. Värdighetsgaranti särskilt boende

Bilaga utskickad med kallelse till arbetsutskott, sid.69-73. SON/Au § 52

13. Uppdrag och kvalitetskrav Korttidsplats sid. 19-28 Bilaga

14. Värdighetsgaranti korttidsplats sid.

Bilaga utskickad med kallelse till arbetsutskott, sid.74-78. SON/Au § 53

15. Revidering. Socialnämndens kvalitetsledningssystem sid. 29-91 Bilaga

16. Internremiss. Finansiering av nationell stödfunktion till stöd för utveckling av en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst sid. 92-95

Bilaga

17. Utred möjligheten att på utvald enhet införa sex timmars arbetsdag med bibehållen lön

SON/Au § 54

(3)

Socialnämnden

Region Gotland

3 (3)

18. Uppföljning av individutskottets beslut om rehabiliteringsplaceringar inom beroendeenheten

SON/Au § 55

19. Möjligheten att pröva alternativa driftsformer inom vissa verksamheter SON/Au § 56

20. Särskilt förordnad vårdnadshavare Bilaga utskickad separat pga sekretessärende.

21. Medborgarförslag sid. 96-97 Bilaga.

22. Delgivningar och anmälningsärenden sid. 98 23. Delgivningar av individutskottets beslut

24. Ej verkställda beslut sid. 99-100 25. Övriga ärenden

Maria Björkman ordförande

(4)

Socialförvaltningen

Tjänsteskrivelse

SON 2015/269 14 september 2016 Anna-Lena Gutedal

1 (3)

Region Gotland

Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby

Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-son@gotland.se

Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Socialnämnden

Förslag på kostnadsminskningar september 2016

Förslag till beslut

• Socialnämnden föreslår att socialförvaltningen utreder möjligheter att genomföra föreslagna kostnadsminskningar.

• Socialnämnden godkänner informationen.

Sammanfattning

Förslagen till kostnadsminskningar har tagits fram utifrån uppdrag och diskussion i förvaltningens ledningsgrupp. Några av förslagen kommer från diskussion med medarbetare på arbetsplatsträffar. Förslagen nedan kräver politiska beslut. Varje avdelning har i uppdrag att se över kostnaderna och effektivisera verksamheten. För samtliga verksamheter råder alltid stor återhållsamhet.

Beroendeenheten

Konsekvensbeskrivning för ekonomiska åtgärder i form av neddragning av tjänster och utbud. För att Beroendeenheten skall nå målet att klara budget för 2016 krävs åtgärder i form av neddragningar i verksamheten. Det finns inget utrymme för besparingar annat än i form av att minska antalet tjänster och utbud. Därför pågår neddragning med fyra tjänster: två på Alkohol- och drogrådgivningen och två på Boendesociala gruppen.

Beroendeenheten föreslår att tjänsterna i första hand tas dels genom naturliga avgångar, dels i form av neddragning av vikarietid. På Alkohol- och

drogrådgivningen har indragning av två tjänst verkställts i juni. Åtgärden är genomförd och avhandlas inte vidare.

På Boendesociala gruppen föreslås indragning av en tjänst genom pensions avgång och indragning av vikarietid som täcker nedsättningar på andra tjänster. Den nya grundbemanningen enligt förslaget ovan blir då sju boendestödjartjänster och en samordnare (7+1). På så sätt behöver ingen tillsvidareanställd personal sägas upp.

Belopp cirka 2 mnkr

1

(5)

Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse

Region Gotland SON 2015/269

2 (3)

Översyn av ekonomiskt stöd avseende sociala företag

Sofisam, det vill säga Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, beskriver att arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver

näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster):

• med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle

• som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt

• som i huvudsak återinvesterar sina vinster i de egna eller liknade verksamheter

• som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet.

Socialnämndens arbetsutskott har tagit beslut att gå vidare med att ge

socialförvaltningen i uppdrag att ingå övergångsavtal med Lövsta kooperativet, Suderviljan, Visby Catering och Återanvändarna i de fall där det bedöms möjligt.

Slutdatum för övergångsavtalen ska vara senast december 2018 gällande övertagande av lönekostnader och hyreskostnader. Socialnämnden ger socialförvaltningen i uppdrag i samarbete med utbildnings- och arbetslivsförvaltningen (UAF) att omgående se över och förändra Offentligt skyddade anställningar (OSA- anställningarna) på företaget Återanvändarna.

Ärendet behandlar de fyra sociala företag där socialförvaltningen har ett avgörande ekonomisk engagemang. Dessa är Lövsta kooperativet, Suderviljan, Visby Catering och Återanvändarna. Kostnader som socialförvaltningen täcker i de sociala företagen gäller lönekostnader för handledare samt hyreskostnader som uppgår till 4,3 mkr.

2019 bedömt belopp 4,3 mnkr, mindre effekt 2017-2018

Sommarjobb

Minska antalet sommarjobb från 225 till 50 motsvarande 2,1 mnkr (nuvarande

budget är 3,1 mnkr). Detta innebär att en grupp ungdomar som är 15-18 år kan få det svårare att få sysselsättning på sommaren och arbetslivserfarenhet. Av årets 225 sommarjobbare har 224 särskilda sociala skäl eller funktionsnedsättningar. Av 550 sökanden 2016 har över 400 särskilda skäl eller en funktionsnedsättning. Se över möjligheten att tillsammans med arbetsförmedlingen hitta andra vägar kring sommarjobb. Belopp cirka 2,1 mnkr

Det är dessutom tveksamt om kommuner ska arbeta med denna typ av verksamhet, se bilaga SKL Pacta Arbetsgivarnytt ”Utlåning och uthyrning av ferieanställda skolungdomar”.

Arkivtjänst

Arkivtjänst i socialförvaltningen är vakant i avvaktan på om arbetsuppgifterna kan lösas på annat sätt, tjänsten kan troligen vakanshållas under begränsad tid.

Belopp 200 tkr

Försörjningsstöd

Säg upp hyresavtalet på Hemse Vårdcentral, och flytta den personalen, två personer, till Visby. Det är mycket svårt att rekrytera personal, framför allt socionomer, till arbetsplatser utanför Visby. I dagsläget bemannas Hemse två dagar i veckan.

2

(6)

Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse

Region Gotland SON 2015/269

3 (3)

Dessutom innebär det stor risk kring arbetsmiljö med bara två personer. Det finns alltid en möjlighet att planera möten både på norra och södra delen av ön. Redan nu måste gruppen 18-24 år vända sig till Visby. Med de e-tjänster med självservice som planeras kommer antalet besök dessutom att minska. Belopp ekonomisk effekt i slutet av 2017, cirka 150-200 tkr på helår.

Översyn av regionens måltidsservice

Idag är genomsnittspriset 134 kronor per dygn för en person på ett särskilt boende.

Om kostnaderna minskas till 75 kronor per dygn och person sänks kostnaden med 9 mnkr för särskilda boenden. Detta bör utredas vidare.

Tidig rehabilitering i hemmet

Permanenta utökad bemanning av arbetsterapeuter och fysioterapeuter i äldreomsorgen, se tidigare underlag till nämnd och regionstyrelse.

Leasingbilarna

Gör det möjligt att hyra ut regionens leasingbilar till medarbetare sommartid - en bilpool som ger ökade intäkter och effektivare utnyttjande av resurser.

Utökning av delade turer alternativt lägre sysselsättningsgrad

Det är svårt att få ihop behoven av insatser hos våra brukare då behovet av personal är som störst morgon, kväll och helg. För att kunna täcka behovet behövs antingen fler delade turer vid heltidsanställningar alternativt lägre sysselsättningsgrad.

Övriga förslag till kostnadsminskningar att utreda

• Ta bort habiliteringsersättningen

• Upphandla mer verksamhet

• Inför digital nattillsyn

• Utveckla samordning mellan förvaltningar som rör barn och unga, Barnsam.

Marica Gardell Socialdirektör

3

(7)

Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn växel: 08-452 70 00, Fax diariet: 08-452 70 50 info@skl.se  www.skl.se

Arbetsgivarförbundet Pacta

118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn växel: 08-452 77 00

kontakt@pacta.se  www.pacta.se

2016-04-01

Nr 7/16

Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Utlåning och uthyrning av ferieanställda skolungdomar

Inför sommaren väljer flera kommuner och landsting att anställa skolungdomar. Vi får många frågor om att låna ut eller hyra ut ferieanställda till annan verksamhet och vill med anledning av det klargöra gällande regelverk i frågan.

Vad får en kommun eller ett landsting göra – den kommunala kompetensen

För att kommuner och landsting ska ha befogenhet att ägna sig åt en verksamhet eller vidta en åtgärd krävs att den faller inom den allmänna kommunala kompetensen. Den kommunala kompetensen anger de uppgifter en kommun får utföra. Den kommunala kompetensen definieras i 2 kap. 1 § kommunallagen (KL) eller att det stöds av lag. Att understöd till enskilda inte kan ges med stöd av den allmänna kompetensen är sedan länge vedertaget. Det anses inte ha ett sådant allmänintresse som avses i bestämmelsen, oavsett om behovet av stöd beror på arbetslöshet eller har andra orsaker. Dessutom gäller ett principiellt förbud mot understöd till enskild näringsidkare i 2 kap 8 § KL.

Sådant stöd får lämnas bara om det finns synnerliga skäl.

Genom 6 kap. 2 § lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter (befogenhetslagen) har lagstiftaren skapat ett utrymme för kommunerna att vara verk- samma inom det arbetsmarknadspolitiska området. Bestämmelsen anger att en kommun får, efter överenskommelse med arbetsförmedlingen, anordna aktiviteter för deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Lagen utgår från att aktiviteterna utförs i egen regi hos kommunen.

När kommuner/landsting anställer skollovslediga ungdomar eller andra personer på tidsbegränsade anställningar, gör de det normalt för att erbjuda arbeten i sina egna verksamheter. Det förekommer emellertid också att en kommun, med eller utan ersättning, tillfälligt placerar ferieanställda ungdomar på ett

ARBETSGIVARNYTT

4

(8)

företag eller en organisation utanför kommunkoncernen för att där utföra arbetsuppgifter. Skälet för detta kan vara att kommunen har en önskan att så många gymnasieungdomar som möjligt ska kunna få sommarjobba och att man därför väljer att anställa fler än man kan sysselsätta i sina egna verksamheter.

Trots goda intentioner är det tveksamt om kommun- och landstingsanställning av skolungdomar med placering i företag, föreningar eller organisationer faller inom den kommunala kompetensen.

Även det arbetsmiljöansvar som följer av att kommuner/landsting är arbets- givare för de anställda ungdomarna talar emot att dessa placeras i verksamheter där arbetsgivaren inte har uppsikt eller råder över arbetsmiljön.

Regler vid anställning av minderåriga

För att anställa en minderårig (under 18 år) gäller speciella regler enligt arbetsmiljölagen (1977:1160 kap 5) med tillhörande föreskrifter (AFS 2012:3) m.m.

Särskild försiktighet måste iakttas vid anställning av någon före det kalenderår ungdomen fyller 16 år eller inte fullgjort sin skolplikt.

Bortsett från att ingen minderårig får anställas eller anlitas för arbete som medför risk för olycksfall eller för överansträngning eller annan skadlig inverkan på hälsa eller utveckling innehåller AFS 2012:3 flera direkta förbud mot anställning där vissa arbetsuppgifter ingår. Exempel på förbud är att beroende av ungdomens ålder får denne inte sälja åldersreglerade varor (t.ex. alkohol och tobak). Olika arbetstidsmått gäller också för ungdomar utifrån ålder. Vid anställning av minderårig ska alltid skyddsombud informeras.

För att anställa en minderårig krävs även information till, och godkännande av, vårdnadshavarna.

Anställning

Anställning av skolungdomar görs i normalfallet enligt Allmänna bestämmel- ser, AB. Anställningarna omfattas av såväl LAS som AB och dess bestämmel- ser är tillämpliga på anställningarna i sin helhet. Det innebär bland annat att visstidsanställningen ska kopplas till vikariat eller allmän visstidsanställning.

Säsongsanställning kan vara aktuellt i vissa fall, t.ex. arbete för att hålla badplatser rena. För vissa arbeten finns, som tidigare angivits, särskilda regle- ringar i arbetsmiljölagstiftningen.

5

(9)

Eventuella frågor kring kommunallagen och befogenhetslagen besvaras av Staffan Wikell, Juridiska avdelningen.

Övriga frågor besvaras av Phia Moberg, Sandra Bergendorff och Ann-Sofie Svedhem, Arbetsgivarpolitiska avdelningen.

Pacta – arbetsgivarorganisationen med kommunala avtal för kommunala bolag och kommunalförbund.

6

(10)

Tjänsteskrivelse

SON 2016/307 25 augusti 2016 Lisa Etzner

1 (1)

Region Gotland

Socialnämnden

Uppdrag och kvalitetskrav Särskilt boende

• Socialnämnden beslutar att anta uppdaterat Uppdrag och kvalitetskrav Särskilt boende.

Sammanfattning

Syftet med dokumentet ”Uppdrag och Kvalitetskrav” är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll i insatsen som ställs på utförare av särskilt boende. Dokumentet är även tänkt som en vägledning och ett stöd till de utförare som ska verkställa insatsen.

Dokumentet är tidigare antaget av socialnämnden den 8 december 2010 och har reviderats 8 juni 2012 och 18 oktober 2013 och 2 december 2015.

Vid denna uppdatering av uppdrag och kvalitetskrav har dokumentet upprättats i ny formatmall samt att det tillkommit ett kravområde avseende säkerhet och

krisberedskap.

Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Lisa Etzner

Mariann Godin Luthman Marit Lindgren

Therese Thomsson Gunilla Rylander

7

(11)

Region Gotland

Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se

Särskilt boende

Innehållsförteckning

Särskilt boende ... 1

Inledning ... 3

Krav på insatsen särskilt boende ... 3

Från beslut till verkställighet ... 3

Ej verkställda beslut ... 3

Att flytta till särskilt boende ... 3

Förändrade behov ... 4

Service och omvårdnad ... 4

Bemanning ... 4

Kontaktman ... 5

Socialt innehåll ... 5

Mat och måltider ... 5

Hälso- och sjukvård ... 6

Fast vårdkontakt ... 6

Funktionsstöd och rehabilitering ... 6

Läkarmedverkan ... 7

Kognitiv svikt och psykisk ohälsa ... 7

Läkemedelshantering ... 7

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter ... 8

Mun- och tandhälsa ... 8

Nutrition/Ät och sväljsvårigheter ... 8

Urinblås- och tarmfunktion ... 9

Sömn ... 9

Smärta ... 9

Hud och sår ... 9

Fallprevention och fall ... 9

Vård i livets slutskede ... 10

Medicintekniska produkter ... 10

Personal ... 11

Övrigt ... 11

Säkerhet och krisberedskap ... 11

Larm ... 11

Uppdrag och kvalitetskrav Särskilt boende

Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen

Datum 2016-09-21 Ärendenr SON 2016/307 Version [1.0]

8

(12)

Ärendenr SON 2016/307 Datum 2016-09-21

Region Gotland Socialförvaltningen

Särskilt boende

2 (11) Nyckelhantering ... 11 Praktikanter, elever och studenter ... 11

9

(13)

Särskilt boende

3 (11)

Inledning

Tillsammans med ”Uppdrag och Kvalitetskrav Gemensamma bestämmelser” utgör detta dokument de kvalitetskrav som ställs på utförare av insatsen särskilt boende. Kvalitetskra- ven gäller för utförare i såväl Region Gotlands egen regi som för utförare i privat regi.

Krav på insatsen särskilt boende

Särskilda boenden är avsedda för personer som till följd av ålderdom, fysiska och psykiska funktionsnedsättningar eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande service- och omvårdnadsinsatser för sin dagliga livsföring. Den enskilde behöver hjälp med både praktiska göromål och personlig omvårdnad, hälso- och sjukvård samt stimulans som bidrar till att upprätthålla funktioner och sociala relationer.

Syftet med särskilt boende är att säkra en god vård och omsorg som bygger på ett person- centrerat förhållningssätt och som utgår från ett individuellt anpassat professionellt arbets- sätt.

Insatsen särskilt boende riktar sig främst till äldre personer som är i behov av särskilt stöd och vars behov av service och omvårdnad inte kan tillgodoses i det ordinära boendet.

Även yngre personer med behov av särskilt stöd vars behov av service och omvårdnad i det ordinära boendet inte kan tillgodoses, beviljas beslut om särskilt boende.

En samlad bedömning av den enskildes livssituation och behov avgör vilken insats som är mest lämplig.

Från beslut till verkställighet

Socialnämndens myndighetsavdelning utreder och fattar beslut om särskilt boende. När beslut om särskilt boende är beviljat lämnar myndighetsavdelningen över beslutet till Borå- det, vilka tar kontakt med den enskilde och med utförare för att sedan anvisa/tilldela lä- genhet i särskilt boende.

Krav Uppföljning

Insatsen särskilt boende ska verkställas i enlighet med utredning och beslut snarast, dock senast inom tre månader efter fattat beslut.

Insatsen ska vara utformad så att den stärker den enskildas möj- ligheter att leva ett självständigt och oberoende liv.

Utföraren ansvarar för att den enskilde och dess närstående informeras om boendet.

Ej verkställda beslut

Krav Uppföljning

Om den enskilde valt att tacka nej till två erbjudanden om namngivet särskilt boende förfaller beslut, se SON § 40 2015- 03-24.

Att flytta till särskilt boende

Krav Uppföljning

Utförare ska förbereda inflyttningen genom att i tid ge information till den enskilde, och om möjligt engagera de närstående.

Utförare bör ge möjlighet till förhandsbesök samt ta del av den

10

(14)

Särskilt boende

4 (11)

enskildes livs- och sjukdomshistoria.

Utförare ska ha rutiner för introduktion av nya personer i det särskilda boendet. Introduktionen ska kunna anpassas till varje enskilds behov.

Den enskilde ska vid inflyttningen få skriftlig information om vem som är chef, sjuksköterska, kontaktperson, ansvarig läkare och hur dessa kan nås. Hur och var man kan lämna synpunkter och klagomål ska också framgå.

Den som har beslut om rätt till särskilt boende har också rätt, för att uppnå skälig levnadsnivå, att få ha sin make/sambo som medboende/sammanboende i det särskilda boendet.

För detta fattas ett separat beslut. Riktlinjer för medboende i särskilt boende när bara en av makarna/samborna har behov av särskilt boende ska följas.

Förändrade behov

Krav Uppföljning

Utförare ska meddela beställare om den enskildes förändrade vård- och omsorgsbehov ställer krav på förändrade beslut med annan inriktning.

Utförare ska dokumentera den enskildes förändrade behov.

Utförare ska omgående meddela beställare om en person har av- lidit, är inlagd på sjukhus eller av annan anledning flyttat från sin lägenhet i det särskilda boendet.

Service och omvårdnad

Den enskildes fysiska, psykiska och sociala behov av stöd ska tillgodoses inom beslut för insatsen särskilt boende. Stödet ska ges med ett hälsofrämjande förhållningssätt. Det är viktigt att själv få utföra de aktiviteter man klarar av.

Krav Uppföljning

Den enskilde ska få stöd i den dagliga livsföringen med t.ex. mål- tider och personlig hygien, stöd i att hantera och göra tillvaron begriplig och förutsägbar samt stöd i att planera framåt.

Den enskilde ska få stöd med att sköta sitt hem med städning, bäddning, tvätt och klädvård och om man själv vill och har för- måga ges tillfälle att delta i olika vardagssysslor.

Behov av hjälpmedel som underlättar förutsättningar för själv- ständighet i vardagssituationer som mathållning, hushållsarbete, planering, ekonomi och kommunikation ska särskilt uppmärk- sammas.

Bemanning

2016 infördes en förtydligande ändring i socialtjänstförordningen som anger att det i sär- skilda boenden ska finnas tillgång till personal dygnet runt i den omfattning att personal utan dröjsmål ska kunna uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp.

Krav Uppföljning

Utförare ska med varje genomförandeplan som underlag analyse- ra behov av personal och ta ställning till hur varje boendeenhet

11

(15)

Särskilt boende

5 (11)

ska bemannas för att behoven hos varje enskild person ska kunna tillgodoses.

Utförare ansvarar för att boendet är bemannat dygnet runt.

En fast personalgrupp ska finnas som bas och arbetet ska organi- seras så att antalet personer som deltar i insatserna minimeras för den enskilde.

Personal hos utföraren får inte ha uppdrag som förvaltare/god man eller annat uppdrag för de personer som man utför insatser för.

Kontaktman

Krav Uppföljning

Den enskilde ska erbjudas kontaktman.

Utförare ska i samband med inflyttning ha utsett kontaktman ur personalgruppen.

Utförare ska ha rutiner för kontaktmannens uppdrag.

Utförare ska informera och utbilda kontaktmannen om vilka åta- ganden och vilket ansvar uppgiften omfattar.

Utförare ska aktivt arbeta för ett gott samarbete och en bra rela- tion med anhöriga och närstående.

Den enskilde och anhöriga ska alltid informeras om aktuell kontaktman samt om möjligheterna att byta kontaktman om så öns- kas.

Socialt innehåll

Det sociala innehållet i insatsen särskilt boende kan bestå av stöd och hjälp vid promena- der, samtal och läsning samt stöd i att bibehålla det sociala nätverket.

Krav Uppföljning

Utförare ska erbjuda olika möjligheter till aktiviteter, gemenskap och sysselsättning som kan utformas och tillgodoses i grupp.

Utförare ska beakta den enskildes önskemål och behov av socialt innehåll i vardagen och önskemål och behov ska dokumenteras i genomförandeplanen.

Mat och måltider

De särskilda boendena ska ansvara för att dagligen servera frukost, lunch, middag och tre mellanmål. Den enskilde ska dygnet runt ha möjlighet att tillgodose sitt individuella behov av energi, näring och vätska i den form och på det sätt som passar individen bäst.

Krav Uppföljning

Utförare ska kunna erbjuda fullvärdig och individanpassad kost av god kvalitet med måltider jämnt fördelade över dagen.

Kosten ska uppfylla de krav som gäller för mat i offentlig verksamhet i Region Gotland och matenska anpassas efter den enskildes behov och önskemål utifrån kulturell, etnisk, religiös bakgrund samt utifrån medicinska behov.

Den enskilde ska ges möjlighet att påverka sin mat och måltidssi- tuation.

Utförare ska följa Region Gotland måltidspolicy, ”Den goda målti-

12

(16)

Särskilt boende

6 (11)

den, mat och måltidspolicy för Region Gotland”.

Måltidsmiljön ska stimulera till lugna och trivsamma måltider.

Nattfasta får inte överstiga 11 timmar.

Utförare för särskilt boende ska utföra egenkontroll över ser- vering och försäljning samt se till att det finns lämpliga rutiner för alkoholservering.

Enligt alkohollagen (SFS 2012:205) är det tillåtet att servera alko- holhaltiga drycker till boende i bostad med särskild service samt dennes besökare där måltidsservice tillhandahålls.

Hälso- och sjukvård

Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och vård på lika villkor samt respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Vården ska så långt möjligt utformas och genomföras i samråd med den boende. Den enskilde har rätt att få information om sitt hälsotillstånd, om behandlingar och medicin som kan erbjudas. Här är samarbete med och information till närstående/anhöriga viktigt.

För optimalt omhändertagande är det viktigt att omvårdnadsinsatser och medicinska insatser samordnas för att kunna åstadkomma högsta kvalitet. För detta arbete krävs gott samarbete och tydlig ansvarsfördelning.

Fast vårdkontakt

Krav Uppföljning

På varje särskilt boende ska det finnas en ansvarig sjuksköterska som utgör den fasta vårdkontakten för de boende.

Förutom alla hälso- och sjukvårdsinsatser ska sjuksköterska samverka med fysio- och arbetsterapeuter och planera omvårdnads- arbetet tillsammans med omvårdnadspersonalen och upprätta vårdplaner.

Funktionsstöd och rehabilitering

Vård och omsorgen ska präglas av ett rehabiliterande förhållningssätt där den enskildes funktioner tas till vara i det dagliga livet. Detta bidrar till att den enskilde får förutsättningar att leva sitt liv med så hög grad av livskvalitet, hälsa och oberoende som möjligt.

Krav Uppföljning

Arbetsterapeuter och fysioterapeuter ska handleda och ge om- vårdnadspersonalen stöd i vardagsrehabilitering.

Personalen ska i sin tur tillgodose den enskildes behov av vardagsrehabilitering med målet att höja och bibehålla funktionsnivå så länge som möjligt.

Den enskildes delaktighet är en förutsättning.

Utförare ska säkerställa att bedömning av rehabiliteringsbehov sker vid behov.

Det ska således finnas erforderlig tillgång till arbetsterapeut och fysioterapeut.

Den enskilde ska i samband med inflyttning erbjudas en rehabili- teringsbedömning av arbetsterapeut och fysioterapeut. Vid behov

13

(17)

Särskilt boende

7 (11)

ska en rehabiliteringsplan upprättas.

Bedömning ska omfatta förmågan att i sin omgivning utföra för- flyttning, personlig vård och aktiviteter i det särskilda boendet.

I samband med sjukhusvistelse eller förändrat omvårdnadsbehov ska kontakt tas med arbetsterapeut och fysioterapeut för att se behov av ny bedömning.

Arbetsterapeut och fysioterapeut ska kontinuerligt samverka med omvårdnadspersonal och sjuksköterska i de riskbedömningar, åtgärder och uppföljningar som görs och ska inom sin kompetens vara delaktig i upprättandet av individuell vårdplan.

Läkarmedverkan

Socialnämnden har överenskommelse med hälso- och sjukvårdsnämnden om läkarinsatser på särskilda boenden och för korttidsplats.

Krav Uppföljning

Utförare ska tillse att det finns lokala rutiner för samverkan med läkare.

Utförare ska tillse att den enskilde har en patientansvarig läkare enligt gällande rutiner.

Utförare ska tillse att medicinska bedömningar görs i samråd med ansvarig läkare.

Utförare ska tillse att rutiner för när kontakt med läkare initieras finns, och att dessa är väl kända av personal.

Kognitiv svikt och psykisk ohälsa

Krav Uppföljning

Utförare ska säkerställa att den enskilde vid kognitiva funktions- nedsättningar får hjälp med att boendemiljön anpassas så att den stödjer igenkänning, trygghet och orienterbarhet.

Utförare ska säkerställa att personalen har kunskaper om och får fortlöpande kompetensutveckling inom området kognitiv svikt och psykisk ohälsa samt bemötande vid dessa tillstånd.

Personer med demenssjukdom som uppvisar BPSD-symtom ska tas omhand enligt den rutin vid beteendemässiga och psykiska symptom vid demens enligt BPSD registret.

Läkemedelshantering

Med läkemedelshantering avses enligt Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd, SOSFS 2000:1; ordination, iordningställande, administration, rekvisition och förvaring av läkeme- del. Den enskilde ska vara delaktig i sin läkemedelsbehandling så långt det är möjligt. När sjuksköterska tar över ansvaret ska behandlande läkare utfärda ett ansvarsövertagande för läkemedelshanteringen.

Krav Uppföljning

Utförare ska utarbeta lokala rutiner och instruktioner baserade på de riktlinjer MAS fastställt.

Utförare ska säkerställa att läkemedelsgenomgång med uppföljning genomförs minst 1 gång/år.

Utförare ska säkerställa att alternativ till farmakologisk behandling

14

(18)

Särskilt boende

8 (11)

beaktas.

Utförare ska ansvara för att den enskilde har ett avskilt låst skåp för läkemedel i sitt rum.

Utförare ska tillhandahålla låst lämpligt utrymme där basläkemedel (akutförråd) förvaras.

Enbart legitimerad sjuksköterska får ha tillgång till utrymme för basläkemedel.

Utförare ska ansvara för att överblivna läkemedel lämnas in på apotek på ett säkert sätt.

Utförare ska ansvara för att kvalitetsgranskning av verksamhetens läkemedelshantering genomförs årligen.

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Delegering av en hälso- och sjukvårdsuppgift får endast ske om det är förenligt med god och säker hälso- och sjukvård.

Krav Uppföljning

Delegeringar ska ske utifrån Socialstyrelsens föreskrift och all- männa råd, SOSFS 1997:14, om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård samt utifrån av MAS fastställda riktlinjer.

Stor vikt läggs på att utbildning sker innan delegering ges.

Mun- och tandhälsa

Den enskilde som har behov av vård och omsorg en stor del av dygnet omfattas av tand- vårdsreformen om uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Uppsökande verksamhet innefattar munhälsobedömning, individuell rådgivning, utbildning och handledning till omvårdnadspersonal om daglig munvård samt erbjudande om eventuell nödvändig tandvård.

Krav Uppföljning

Utförare ansvarar för att strukturerade riskbedömningar genom- förs, åtgärdas och följs upp enligt gällande rutiner.

Ansvarig sjuksköterska ansvarar för att i förekommande fall utfärda underlag för tandvårdskort.

Enhetschef ansvarar för att omvårdnadspersonal årligen får utbildning av tandhygienist.

Utförare ska delta i de kvalitetsregister som socialförvaltningen beslutar.

Nutrition/Ät och sväljsvårigheter

Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa.

Krav Uppföljning

Utförare ansvarar för att strukturerade riskbedömningar för un- dernäring genomförs, åtgärdas och följs upp enligt gällande rutiner.

Vid behov ska utförare anlita logoped och/eller dietist för att optimalt nutritionstillstånd ska kunna uppnås hos den enskilde.

Utförare ansvarar för att ät och sväljsvårigheter förebyggs, identifieras, riskbedöms, utreds och behandlas, utvärderas och följs upp.

15

(19)

Särskilt boende

9 (11)

Urinblås- och tarmfunktion

I första hand ska personalen uppmärksamma och beakta den enskildes behov av att regelbundet besöka toaletten.

Krav Uppföljning

Utförare ska säkerställa att den enskilde vid behov får individuellt utprovade hjälpmedel vid bristande urinblås- och tarmfunktion samt säkerställa att dokumentation sker.

Förskrivare ska instruera den enskilde och omvårdnadspersonal i handhavandet av inkontinenshjälpmedel.

Sömn

Sömn är en viktig del av livet, då sömnen behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila och återhämta sig. Under sömnen aktiveras även kroppens immunsystem och viktiga hor- moner bildas samtidigt som produktion av stresshormoner minskar.

Krav Uppföljning

Utförare ska uppmärksamma den enskildes sömnrytm samt om sömnproblem kan vara orsak till humörsvängningar och mins- kad koncentrations- och prestationsförmåga.

Smärta

Smärta är en inbyggd skyddsreflex som varnar för att något är skadat eller håller på att ska- das i kroppen.

Krav Uppföljning

Utförare ska säkerställa att smärta hos den enskilde förebyggs, identifieras, åtgärdas och följs upp.

Vid bedömning av smärta hos personer som har svårigheter att verbalisera smärtan bör bedömningen grundas på personkänne- dom och utifrån personcentrerad omvårdnad.

Utförare ska använda validerade smärtskattningsinstrument.

Hud och sår

Krav Uppföljning

Utförare ska säkerställa att sår förebyggs, identifieras, riskbe- döms, utreds, behandlas, utvärderas och följs upp samt att dokumentation sker.

Utförare ska säkerställa att arbete sker efter basala hygienrutiner för att förebygga sårinfektioner.

Fallprevention och fall

Krav Uppföljning

Strukturerade riskbedömningar för fall ska genomföras och åt- gärdsplaner skapas och följas upp för enskilda personer med fallrisk.

Ordinerade förflyttningshjälpmedel ska kontrolleras regelbundet och vara anpassade för miljön där de ska användas.

16

(20)

Särskilt boende

10 (11)

Boendemiljö ska vara anpassad så att fallolyckor förebyggs.

Vård i livets slutskede

Krav Uppföljning

Vård ska bedrivas utifrån ett palliativt förhållningssätt som syftar till att lindra lidande och främja livskvaliteten för den enskilde och dennes närstående.

Den enskilde ska ha tillgång till en god symtomlindring samt ha tillgång till hjälp med fysiska, psykiska, sociala och existentiella problem.

Insatser som ökar den enskildes trygghet och ro ska prioriteras.

Utförare ska upprätta lokala rutiner för den palliativa vården och dödsfall, så att stor respekt visas såväl den avlidne som närstå- ende och anhöriga.

Anhöriga och närstående till personer som avlider under vistelse i särskilt boende ska erbjudas efterlevandesamtal avseende deras upplevelse av vården i livets slutskede, symtomlindring, delaktighet samt kontakt med personal och övriga aktörer i korttids- boendet.

Medicintekniska produkter

Medicintekniska produkter (MTP) ingår i utförarens hälso- och sjukvårdsansvar. De indelas i tre grupper, medicinteknisk utrustning, arbetstekniska hjälpmedel/verksamhetshjälpmedel och individuellt utprovade hjälpmedel.

Krav Uppföljning

Utförare ska tillämpa Socialstyrelsens föreskrift, SOSFS 2008:1, om användning av medicintekniska hjälpmedel i verksamheten, såväl som Regelverk för hjälpmedel Region Gotland och riktlinjer i MAS-handboken.

Utförare ska ha rutiner för inköp av produkter som används inom hälso- och sjukvården.

Utförare ska ha rutiner för säker användning av MTP.

Utförare ska utse ansvarig för MTP. Utsedd persons uppgifter och ansvar för MTP ska finnas väl dokumenterad och ingå i verksamhetens ledningssystem.

Utförare ska tillhandahålla och bekosta MTP och övrig utrustning som åtgår för att fullgöra uppdraget, förutom i de fall då hälso- och sjukvårdsförvaltningen har kostnadsansvaret.

Utförare ska bekosta förbrukningsartiklar (inklusive inkontinens- hjälpmedel) och arbetstekniska hjälpmedel/verksamhetshjälpmedel.

Förskrivare ska instruera och handleda omvårdnadspersonal i handhavandet av MTP.

Utförare ska ansvara för att det finns rutiner för anmälan av tillbud och olyckor med MTP.

17

(21)

Särskilt boende

11 (11)

Personal

Personal ska ha den kompetens och kunskap som erfordras för genomförandet av insatsen.

Se rekommendationer i Socialstyrelsens allmänna råd, SOSFS 2014:2

Krav Uppföljning

Utbildning i normalt åldrande, ålderdomens sjukdomar inkl. de- menssjukdomar, bemötande och rehabiliterande förhållningssätt bedöms speciellt viktigt.

Övrigt

Säkerhet och krisberedskap

Krav Uppföljning

Utförare ska ha rutiner för säkerhet och krisberedskap.

Utförare ska ha en beredskapsplan och rutiner för situationer med höga temperaturer över 27 grader.

Utförare ska säkerställa att det finns evakueringsplan vid behov av evakuering.

Utförare ska säkerställa att det finns utrymningsplan för händel- se av brand och att samtliga i personalen känner till utrymnings- planen.

Larm

Krav Uppföljning

Utförare ska ha internt larmsystem inom särskilt boende så att den enskilde lätt ska kunna få kontakt för hjälp vid akuta behov.

Larmsystem ska säkra trygghet för den enskilde och larmanrop ska besvaras snarast.

Nyckelhantering

Krav Uppföljning

Utförare ska säkerställa skriftliga rutiner för hantering av nycklar i det särskilda boendet, såväl för de enskildas lägenheter som för andra lokaler.

Om kostnader för byte av lås/nycklar uppstår pga. borttappade nycklar, betalas detta av utförare.

Praktikanter, elever och studenter

Krav Uppföljning

Utförare ska ta emot praktikanter, elever och studenter.

Kommentar [l1]: Nyhet!

18

(22)

Tjänsteskrivelse

SON 2016/299 25 augusti 2016 Lisa Etzner

1 (1)

Region Gotland

Socialnämnden

Uppdrag och kvalitetskrav Korttidsplats

• Socialnämnden beslutar att anta uppdaterat Uppdrag och kvalitetskrav Korttidsplats

Sammanfattning

Syftet med dokumentet ”Uppdrag och Kvalitetskrav” är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll i insatsen som ställs på utförare av korttidsplats. Dokumentet är även tänkt som en vägledning och ett stöd till de utförare som ska verkställa insatsen.

Dokumentet är tidigare antaget av socialnämnden den 8 december 2010 och har reviderats 8 juni 2012.

Vid denna uppdatering av uppdrag och kvalitetskrav har dokumentet upprättats i ny formatmall. Insatsens innehåll har förtydligats och kraven på bl.a. hälso- och

sjukvårdsansvar och rehabilitering har utvecklats samt att det tillkommit ett kravområde avseende säkerhet och krisberedskap.

Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Lisa Etzner

Mariann Godin Luthman Marit Lindgren

Karina Hedengrahn Therese Thomsson Gunilla Rylander

19

(23)

Region Gotland

Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se

Korttidsplats

Innehåll

Korttidsplats ... 1 Inledning ... 2 Krav på insatsen korttidsplats ... 2 Från beslut till verkställighet ... 2 Förändrade behov ... 3 Förhållningssätt ... 3 Genomförandeplan ... 3 Kontaktman ... 3 Socialt innehåll ... 4 Mat och måltider ... 4 Hälso- och sjukvård ... 4 Fast vårdkontakt ... 5 Funktionsstöd och rehabilitering ... 5 Läkarmedverkan ... 5 Kognitiv svikt och psykisk ohälsa ... 5 Läkemedelshantering ... 6 Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter ... 6 Mun- och tandhälsa ... 6 Nutrition/Ät och sväljsvårigheter ... 7 Urinblås- och tarmfunktion ... 7 Sömn ... 7 Smärta ... 7 Hud och sår ... 7 Fallprevention och fall ... 8 Vård i livets slutskede ... 8 Medicintekniska produkter ... 8 Övrigt ... 9 Säkerhet och krisberedskap ... 9 Larm ... 9 Nyckelhantering ... 9 Praktikanter, elever och studenter ... 9

Uppdrag och kvalitetskrav Korttidsplats

Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen

Datum 2016-09-21 Ärendenr SON 2016/299 Version [1.0]

20

(24)

Korttidsplats

2 (9)

Inledning

Tillsammans med ”Uppdrag och Kvalitetskrav Generella bestämmelser” utgör detta dokument de kvalitetskrav som ställs på utförare av insatsen korttidsplats. Kvalitetskraven gäller för utförare i såväl Region Gotlands egen regi som för utförare i privat regi.

Krav på insatsen korttidsplats

Insatsen korttidsplats ska alltid föregås av ett biståndsbeslut och är avsedd för tillfällig vård och omsorg dygnet runt under en kortare period.

En korttidsplats kan ha många skiftande funktioner, men framförallt att:

• Ge den enskilde tid för träning och vardagsrehabilitering efter sjukdom/skada

• Ge möjlighet för den enskilde att återhämta sig efter sjukdom/skada

• Ge närstående avlösning vid enstaka tillfällen eller fortlöpande och regelbundet i form av återkommande korttidsplats

• Ge tid till fortsatt och fördjupad utredning och ställningstagande till framtida boen-

• Erbjuda den enskilde en plats i väntan på och under bostadsanpassning de

• Ge den enskilde vård och omsorg i livets slutskede.

En korttidsplats ska vara utrustad med följande:

• Säng

• Sängbord

• Fåtölj

• Låst förvaringsutrymme

Insatsen korttidsplats riktar sig främst till äldre personer som är i behov av särskilt stöd och vars behov av service och omvårdnad inte kan tillgodoses i det ordinära boendet.

Även yngre personer med behov av särskilt stöd vars behov av service och omvårdnad i det ordinära boendet inte kan tillgodoses, beviljas beslut om korttidsplats.

En samlad bedömning av den enskildes livssituation och behov avgör vilken insats som är mest lämplig.

Från beslut till verkställighet

Socialnämndens myndighetsavdelning utreder och fattar beslut om korttidsplats. När beslut om korttidsplats är beviljat lämnar myndighetsavdelningen över beslutet till Borådet, vilka tar kontakt med den enskilde och med utförare för att sedan anvisa/tilldela korttidsplats.

Krav Uppföljning

Insatsen ska vara utformad så att den stärker den enskildas möj- ligheter att leva ett självständigt och oberoende liv.

Insatsen ska verkställas i enlighet med beslut snarast, dock senast inom 24 timmar efter anvisad plats.

Samma dag som inflytt ska ett samtal genomföras där den enskilde informeras om rutiner, namn och telefonnummer till ansvarig chef, sjuksköterska och kontaktman m.fl.

21

(25)

Korttidsplats

3 (9)

Förändrade behov

Krav Uppföljning

Utförare ska meddela beställare om den enskildes förändrade vård- och omsorgsbehov ställer krav på förändrade beslut med annan inriktning.

Utförare ska dokumentera den enskildes förändrade behov.

Utförare ska omgående meddela beställare om en person har av- lidigt, är inlagd på sjukhus eller av annan anledning inte utnyttjar korttidsplatsen.

Förhållningssätt

Krav Uppföljning

Insatsen korttidsplats ska vara utformad så att den enskildes förmåga, resurser och önskemål tas tillvara.

Den enskilde ska få hjälp med att träna för att upprätthålla och förbättra befintliga psykiska och fysiska funktioner.

Den enskilde ska utifrån beslut och egna önskemål få sitt behov av vård och omsorg tillgodosett. Det kan bl.a. innebära hjälp och stöd för:

- Personlig omvårdnad. T.ex. dusch, personlig hygien, på- och avklädning, toalettbesök, förflyttning, hjälp att äta och dricka.

- Social stimulans och aktiviteter.

Ledsagning till läkare, tandläkare, hjälp med inköp och tvätt av kläder m.m. utförs i första hand av närstående/anhöriga eller gode män.

Verksamhetens personal ska vara behjälplig vid behov.

Genomförandeplan

Generella bestämmelser om hur en genomförandeplan upprättas och vad den ska innehålla finns i ”Uppdrag och kvalitetskrav Generella bestämmelser”.

Krav Uppföljning

Utförare ansvarar för att genomförandeplan upprättas snarast efter inflytt, dock senast inom 10 dagar efter inflytt.

För dem som beviljats återkommande korttidsplats ska genom- förandeplan upprättas vid första tillfället.

Vid upprättande av genomförandeplan ska utförare samverka med anhöriga och närstående samt med annan vårdgivare om sådan finns.

Kontaktman

Krav Uppföljning

Den enskilde ska erbjudas kontaktman.

Utförare ska i samband med inflyttning ha utsett kontaktman ur personalgruppen.

Utförare ska ha rutiner för kontaktmannens uppdrag.

Utförare ska informera och utbilda kontaktmannen om vilka åta- ganden och vilket ansvar uppgiften omfattar.

22

(26)

Korttidsplats

4 (9)

Utförare ska aktivt arbeta för ett gott samarbete och en bra rela- tion med anhöriga och närstående.

Den enskilde och anhöriga ska alltid informeras om aktuell kontaktman samt om möjligheterna att byta kontaktman om så öns- kas.

Socialt innehåll

Krav Uppföljning

Utförare ska erbjuda olika möjligheter till aktiviteter, gemenskap och sysselsättning som kan utformas och tillgodoses i grupp.

Den enskildes önskemål och behov av socialt innehåll ska beaktas och dokumenteras i genomförandeplanen.

Mat och måltider

Krav Uppföljning

Utförare ska kunna erbjuda fullvärdig och individanpassad kost av god kvalitet med måltider jämt fördelade över dagen.

Kosten ska uppfylla de krav som gäller för mat i offentlig verksamhet i Region Gotland.

Mat och måltider ska anpassas efter den enskildes behov och önskemål utifrån kulturell, etnisk och religiös bakgrund samt ut- ifrån medicinska behov.

Den enskilde ska ges möjlighet att påverka sin mat och måltidssi- tuation.

Utförare ska följa Region Gotlands måltidspolicy, ”Den goda målti- den, mat och måltidspolicy för Region Gotland”.

Utförare ansvarar för att det dagligen serveras frukost, lunch, middag och tre mellanmål.

Den enskilde ska dygnet runt ha möjlighet att tillgodose sitt individuella behov av energi, näring och vätska i den form och på det sätt som passar individen bäst.

Måltidsmiljön ska stimulera lugna och trivsamma måltider.

Nattfasta får inte överstiga 11 timmar.

Hälso- och sjukvård

Målet för hälso- och sjukvård är god hälsa och vård på lika villkor samt respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. För ett optimalt omhändertagande är det viktigt att omvårdnadsinsatser och medicinska insatser samordnas för att kunna åstadkomma högsta kvalitet. Det krävs därför ett gott samarbete och tydlig ansvarsfördelning.

Krav Uppföljning

Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i sam- råd med den enskilde.

Den enskilde har rätt att få information om sitt hälsotillstånd, om behandlingar och medicin som kan erbjudas. Här är samarbete med och information till anhöriga och närstående viktigt.