God kvalitet inom socialtjänsten och LSS-verksamheten samt den hälso- och sjukvård som bedrivs inom socialnämndens olika verksamheter innebär bland annat att tjänsterna bygger på rättssäkerhet, god tillgänglighet, respektfullt bemötande,
delaktighet och att socialtjänstens insatser uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten. Insatserna ska vara
kunskapsbaserade och effektivt utförda.
Kvalitetsarbetet ska säkerställa att en god kvalitet i socialtjänsten, LSS verksamheten och den hälso- och sjukvård som bedrivs inom socialnämndens olika verksamheter upprätthålls och
vidareutvecklas. Det ska ge underlag för effektiv resursanvändning och information till medborgare, politiker och medarbetare.
Kvalitetsarbetet ska ha en tydlig struktur och genom allas
delaktighet skapa en lärande organisation som ger förutsättningar för förbättrings- och utvecklingsarbete.
Socialstyrelsen har givit ut föreskrifter och allmänna råd till vägledning för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas, Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9.
Dessutom innehåller de lagar som i olika avseenden reglerar
socialnämndens olika verksamheter avsnitt som understryker vikten av kontinuerligt kvalitetsarbete.
Ansvarsfördelning och organisation för kvalitetsarbete
Ett välfungerande kvalitetsarbete förutsätter att det finns en tydlig ansvarsfördelning och befogenheter för att implementera, utveckla och vidta åtgärder inom verksamheterna.
Socialnämnden beslutar genom strategier och övergripande mål i styrkort och fastställer ledningssystem, riktlinjer, kvalitetsdokument och kvalitetsgarantier.
Socialdirektören har det yttersta ansvaret för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten, utse verksamhetschefer enligt HSL samt MAS medicinskt ansvarig sjuksköterska.
Beställarchef har övergripande ansvar för kvalitetskrav och systematisk uppföljning. Utifrån uppföljningen
dokumenteras handlingsplaner som åläggs utförare som inte
“Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförande av socialnämndens uppgifter skall det finnas personer med lämplig utbildning och erfarenhet.
Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.”
Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap. 3 § ___
Gäller även lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) SFS 1990:52
och för lagen om vård av missbrukare
(LVM) SFS 1988:870.
45
2
uppfyller kraven. Beställarchef ansvarar även för myndighetsutövning, det vill säga utredning, beslut och beställning av individuella insatser som ska motsvara den enskildes behov av vård och stöd.
Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvarar för att förvaltningen har system som säkrar en hög patientsäkerhet och en god och säker vård. MAS ansvarar även för att det finns system för anmälningar av vårdskador och risk för vårdskador, hantering av avvikelser, säkra rutiner för läkemedelshantering, att dokumentationen sker enligt patientdatalagen och att delegeringar av arbetsuppgifter är förenliga med säkerhet för patienterna. MAS deltar i
kvalitetsuppföljningar och ansvarar där för uppföljningen av hälso- och sjukvårdsinsatserna.
Avdelningschef har ett samlat ledningsansvar så att
verksamheterna bedriver en god vård och omsorg med hög kvalitet och patientsäkerhet. Avdelningschef ansvarar för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Det innefattar även att göra risk- och
händelseanalyser, utöva egenkontroll och ta emot och utreda synpunkter från brukare. Avdelningschef ska varje år upprätta en övergripande verksamhetsplan,
kvalitetsberättelse (SoL, LSS) och patientsäkerhets-berättelse (HSL) i samband med årets bokslut.
Enhetschef ansvarar för att bryta ned målen till verksamhetsmål och att kvalitetsarbetet förankras hos medarbetare. Enhetschef ansvarar för att skapa strukturer och processer för att möjliggöra delaktighet i ett aktivt kvalitetsarbete och har ansvar för uppföljning av resultat, analys av resultat och för att vidta de förbättringsåtgärder som krävs. Enhetschef ska även löpande bedöma om de finns risk för att händelser kan inträffa som kan medföra brist i verksamhetens kvalitet, utöva egenkontroll samt ta emot och utreda synpunkter och avvikelser.
Verksamhetschef enligt HSL ansvarar för att säkerställa patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården samt kontinuerligt samråda med MAS.
Verksamhetschefen ansvarar för att skapa strukturer och processer för att möjliggöra delaktighet i ett aktivt kvalitetsarbete och har ansvar för uppföljning av resultat, analys av resultat och för att vidta de förbättringsåtgärder som krävs. Vidare ska verksamhetschefen löpande bedöma om det finns risk för att händelser kan inträffa som kan medföra brist i verksamhetens kvalitet, utöva egenkontroll samt ta emot och utreda synpunkter och avvikelser.
”Inom hälso- och sjukvård/
tandvård skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras”.
Hälso- och sjukvårdslagen 31 § och tandvårdslagen 16 §
”Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes
självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges.
Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. För verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges.”
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 6 §
46
3
Medarbetare har ansvar för att känna till och arbeta i enlighet med riktlinjer och rutiner utifrån ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Medarbetare ska medverka i risk- och avvikelsehantering, delta i arbetet med
uppföljning av mål och reslutat samt visa engagemang utifrån styrkortets värderingar, omtanke, förtroende och delaktighet. Samtliga medarbetare har skyldighet att rapportera avvikelser och tillbud.
Vad ingår i ledningssystemet för kvalitet?
För att få kunskap och kunna bedöma kvaliteten i och resultaten av verksamheten krävs metoder för uppföljning och utvärdering samt en systematisk dokumentation av detta arbete. Ledningssystemet för kvalitet innehåller en struktur för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Riktlinjer finns för vad, hur och när uppföljning och utvärdering ska göras.
Ledningssystemet för kvalitet består av tre delar:
Beskrivning av hur det systematiska kvalitetsarbetet är uppbyggt och principerna för hur verksamheten ska ledas
Processer och rutiner för att säkra verksamhetens kvalitet
Processer och rutiner för att säkra att samverkan mellan olika verksamheter och myndigheter möjliggörs.
Utgångspunkter för kvalitetsarbetet:
Gällande lagar och föreskrifter (socialtjänstlagen 3 kap. 3 §, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade § 6, hälso- och sjukvårdslagen 31 § och tandvårdslagen 16 § samt patientsäkerhetslagen 2010:659 3 kap.
Nationella riktlinjer
Socialnämndens styrkort
Medborgaren i fokus och brukarmedverkan
Ledningens engagemang och ansvar för kvalitetsarbetet
Personalens medverkan
Kvalitetsdokument
Kvalitetsgarantier
Evidens i praktik
Mål för kvalitetsarbetet
Styrkort 2012-2015
Socialtjänsten, verksamheten enligt LSS samt hälso- och sjukvården styrs utifrån Region Gotlands vision, värderingar, strategier och mål. Visionen och värderingarna och strategierna ska genomsyra alla nämnders mål. Allt arbete ska bygga på delaktighet, förtroende och omtanke.
47
4
Styrkorten stödjer kvalitetsarbetet utifrån flera olika perspektiv och mål:
Ekonomin ska vara uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv.
Brukarna/kunderna ska uppleva att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta.
Medarbetare och ledare ska trivas, vara engagerade, ta ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar.
Verksamhetens processer ska ge resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting.
Socialnämndens strategier 2012-2015
För att fullfölja sitt uppdrag lyfter socialnämnden fram ett antal strategiskt viktiga vägval. Nämnden vill
– låta barnperspektivet genomsyra allt arbete – prioritera barn och ungdomar
– möjliggöra inflytande och säkra likabehandling
– agera förebyggande, främja folkhälsa och tillgänglighet – arbeta för att så många som möjligt har arbete/sysselsättning utifrån vars och ens förmåga
– satsa på kompetensutveckling och ett professionellt ledarskap – informera tydligt och använda ett begripligt språk.
Processer och rutiner
Vårdgivare och de som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska
– identifiera, beskriva och fastställa de processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet
– utarbeta och fastställa rutiner som beskriver hur och vem som ansvarar för de olika aktiviteterna som ingår i processerna.
Samverkan
Vårdgivare samt de som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska identifiera de processer där samverkan med andra verksamheter, vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra organisationer behövs för att säkra kvaliteten och förebygga att patienter drabbas av vårdskada. Dessa processer är bland annat säkerställda genom gemensamma överenskommelser mellan olika förvaltningar eller fastställda i socialförvaltningens
kvalitetsdokument. Utförande verksamheter ska upprätta rutiner för hur dessa ska implementeras och följas.
Systematiskt förbättringsarbete
Riskanalys
Vårdgivare samt de som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska fortlöpande bedöma om det finns risk för händelser som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. Det ska ske genom att
48
5 – uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar
– bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen.
Egenkontroll
Socialförvaltningens beställande enheter genomför årligen – generella uppföljningar av samtliga verksamheters kvalitet – riktade och fördjupade uppföljningar av ett antal verksamheter som antingen är av särskilt intresse eller där det förekommit allvarliga brister
– jämförande analyser av verksamheternas resultat.
Synpunkter och klagomål på verksamheten
Vårdgivare eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska säkerställa att synpunkter och klagomål tas tillvara på ett snabbt och effektivt sätt för att åtgärda och förebygga brister i verksamheten. Dokumentation och systematisering av synpunkter och klagomål är ett viktigt underlag för förbättringsarbete och utveckling av verksamheten. Alla iakttagelser som utgör ett underlag för förbättringsarbete ingår i synpunkter och klagomål, även det som tidigare benämnts fel och brister och vårdavvikelser.
Från brukare, närstående, myndigheter och andra intressenter
För verksamheter i egen regi används socialförvaltningens system
”Säg vad du tycker” eller det regionövergripande systemet ”Tyck till”.
För verksamheter i enskild regi används det system som verksamheten anger.
Möjlighet att anmäla klagomål till Socialstyreslen enligt patientsäkerhetslagen 7 kap. 10 §.
Från personal i verksamheten
För verksamheter i egen regi används socialförvaltningens rapporteringssystem Flexite.
För verksamheter i enskild regi används det system som verksamheten anger.
Rapporteringsskyldighet
Lex Maria
För personal som utför hälso- och sjukvårdsuppgifter finns bestämmelserna om rapporteringsskyldighet om vårdskada eller risk för vårdskada i 6 kap. 4 § patientsäkerhetslagen om
utredningsskyldighet i 3 kap. 3 § patientsäkerhetslagen SOSFS 2005:28 om anmälningsskyldighet lex Maria.
För verksamheter i egen regi används socialförvaltningens rapporteringssystem Flexite.
För verksamheter i enskild regi används det system som verksamheten anger.
49
6
När patient drabbats av en allvarlig vårdskada eller utsatts för risk att drabbats av en allvarlig eller utsatts för risk att drabbas skall en bedömning av MAS göras om det inträffade skall anmälas till Socialstyrelsen enligt lex Maria.
Lex Sarah
För personal som fullgör uppgifter inom socialtjänsten finns bestämmelser om rapporteringsskyldighet i 12 kap. 3 §
socialtjänstlagen. Bestämmelser om hur man ska dokumentera, utreda eller avhjälpa ett missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande finns i 14 kap. 6 § socialtjänstlagen.
För personal som fullgör uppgifter i verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) finns
bestämmelser om rapporteringsskyldighet i 24 b § LSS.
Bestämmelser om hur man ska dokumentera, utreda eller avhjälpa ett missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande finns i
§ 24 LSS.
För verksamheter i egen regi används socialförvaltningens rapporteringssystem Flexite.
För verksamheter i enskild regi används det system som verksamheten anger.
Sammanställning, analys och förbättrande åtgärder Socialförvaltningens beställaravdelning gör årliga
sammanställningar och analyser av förvaltningens inkomna rapporter, klagomål och synpunkter som en del av myndighetens kvalitetsuppföljning. Resultatet kan bidra till att synliggöra kvalitetsbrister hos enskilda verksamheter eller verksamhets-områden och ge underlag till kvalitetsförbättrande åtgärder.
Förbättring av processer och rutiner ska säkras, när analysen visar behov därav.
Varje verksamhet gör även sin egen sammanställning och analys för att identifiera förbättrings- och utvecklingsområden i den egna verksamheten.
Personalens medverkan i kvalitetsarbetet
Alla vårdgivare samt de som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS är skyldiga att säkerställa att personalen arbetar i enlighet med ledningssystem och riktlinjer. För detta krävs att verksamheten upprättar rutiner, skapar strukturer och tydliggör processer för hur detta ska ske.
Personalen ska ges förutsättningar att utveckla och säkra kvaliteten i det dagliga arbetet för att underlätta detta måste personalen få information och ges möjlighet till inflytande i verksamhetens kvalitetsarbete.
50
7 Dokumentationsskyldighet
Åtgärder, resultat och hur kvalitetsarbetet utvecklats ska
dokumenteras, följas upp och analyseras både på förvaltningsnivå och på enhetsnivå genom en kvalitetsberättelse som ingår som en bilaga till årsberättelsen. En upprättad mall för denna
kvalitetsberättelse ska användas.
Vårdgivaren ska årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse. En upprättad mall ska användas.
Medborgarna ska ha tillgång till information om socialtjänstens insatser, dels som underlag för egna val samt dels för att synliggöra socialtjänstens verksamhet. Spridning av information om
verksamhetens resultat internt är också viktigt.
Styrdokument med inriktning för kvalitetsarbetet enligt ledningssystemet SOSFS 2011:9.
Riktlinjer ger vägledning för kvalitetsarbetet utifrån ledningssystemet.
Riktlinjer ansvarar beställarchefer för.
Rutiner beskriver hur riktlinjen ska hanteras inom avdelningar och enheter. Rutinen ska anpassas för efter lokala förutsättningar. Rutiner ansvarar avdelningar och enheter för. Det gäller även enskild regi som socialnämnden har avtal med.
Riktlinjer
Till detta styrdokument hör även riktlinjer för kvalitetsarbete. Dessa riktlinjer är avsedda att ge vägledning hur och när uppföljning och utvärdering ska göras.
51
Socialförvaltningen Beställaravdelningen
1 (28)
Datum 29.2 2012
Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post registrator XX@gotland.se
Bankgiro 339-8328 Plusgiro 18 97 50-3 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se