Processer och rutiner

Beskrivna processer ökar rättssäkerheten för brukaren, ger möjlighet att identi-fiera och säkra delar i tjänsten som är problematiska samt möjlighet att identifi-era onödiga led som minskar effektiviteten. När tjänsterna är tydligt beskrivna, möjliggörs att följa upp och utvärdera, vilket stödjer ett fortsatt kvalitetsarbete.

Processkartorna är underlag för diskussioner om hur verksamheten bedrivs och hur den skall utvecklas, analys av felkällor samt diskussioner om förbätt-ringsmöjligheter

Processkartläggningar ska finnas på viktiga eller vanligt förekommande tjänster inom alla verksamheter. Det kan gälla huvudprocesser, ledningsprocesser och stödprocesser. Identifierade processer för utredning, beslut, beställning och utförande av insatser beskriver de arbetsflöden som pågår inom olika verksam-heter och i gränssnitt med andra förvaltningar.

Analyser av verksamhetens resultat kan ge underlag för förbättrings- och ut-vecklingsarbete av processer och rutiner.

Avdelnings- och enhetschef ansvarar för att bedöma vilka processer, rutiner och aktiviteter som verksamheten behöver identifiera, kartlägga och fastställa för att uppfylla krav och mål. Ansvarig chef ska identifiera vilka lagar och före-skrifter som gäller för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och/eller stöd och service till vissa funktionshindrade.

3 Samverkan

Många personer som är i behov av insatser från socialtjänsten, LSS-verksamhet och hälso- och sjukvården ställer krav på tydligt ansvar för att samverka och samarbeta med flera aktörer. Av identifierade processer, riktlinjer och rutiner ska framgå hur samverkan bedrivs inom den egna verksamheten. Processerna ska även säkerställas så att samverkan genomförs mellan vårdgivare eller verk-samheter inom socialförvaltningen och mellan egen regi och enskild regi.

Samverkan gäller även gränsöverskridande arbete med andra förvaltningar, myndigheter och organisationer.

Beställar-, avdelnings- och enhetschef ansvarar för att säkerställa att det finns rutiner som tydliggör ansvar, samarbete internt, externt och utbyte av information som gäller brukare. Rutiner ska finnas som säkerställer informa-tion enligt sekretesslagstiftningen och tystnadsplikten. Grunden är att få sam-tycke av den enskilde vid överföring av information.

55

Socialförvaltningen

Beställaravdelningen

5 (28)

Branschråd

Socialförvaltningens beställaravdelning samverkar med samtliga utförare ge-nom branschråd, ett för varje insatsområde, såsom hemtjänst, daglig verksam-het LSS etc. Två gånger per år kallar beställaravdelningen till branschråd och det främsta syftet är att ha en dialog mellan beställare och utförare. Branschrå-den fungerar även som informationskanal och som ett forum för kunskaps-spridning mellan de olika utförarna. Rutiner har tagits fram mellan egen och enskild regi i de fall man har gemensamma brukare.

Överenskommelser mellan SOF och HSF

Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen enligt hälso- och sjukvårdslagen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. I vissa livssituationer behöver medborgare stöd och insatser från både hälso- och sjukvården och från socialtjänsten. Den enskilde ska möta en väl funge-rande och integrerad organisation och resurser ska utnyttjas effektivt.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen träffar överens-kommelser som ett led i systematiskt kvalitetsarbete. Överensöverens-kommelserna kan beröra psykiskt funktionsnedsatta, vårdhygien, läkarmedverkan i särskilda bo-enden, delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter, samordnad vårdplanering m. fl. Samtliga finns på hemsidan för socialförvaltningen samt på

www.gotland.se för enskild regi

Beställar-, avdelnings- och enhetschef ansvarar för att överenskommelser-na är kända och implementerade i verksamheteröverenskommelser-na.

Anhörigstöd i samverkan med HSF och SOF

Utbildningsgrupper hålls för anhöriga till närstående med nydiagnostiserad demenssjukdom (inom 1-2 år) av minnesmottagningens kurator och sjukskö-terska i samarbete med anhörigkonsulenten. Målet är att anhöriga ska få kun-skap om sjukdomen, läkemedel, bemötande mm samt vilken hjälp och stöd som finns i samhället.

För att säkra att anhöriga som hjälper en närstående får information och stöd använder biståndshandläggarna en rutinblankett – Intresseanmälan för anhö-rigstöd .

För att sprida information om anhörigstödet och förmedla kontakter vid behov har ansvariga chefer utsett anhöriglänkar från boendestödet i hemtjänsten och på särskilt boende i egen och enskild regi.

Finsam Gotland

Socialförvaltningen ingår som en part i samordningsförbundet Finsam Gotland tillsammans med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Målgruppen är personer i förvärvsaktiv ålder, som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser.

56

Socialförvaltningen

Beställaravdelningen

6 (28)

Samordningsförbundets uppdrag är att arbeta med rehabiliterande insatser ur ett individ- och grupperspektiv – samt att stödja fortsatt samarbete mellan par-terna utifrån målgruppens behov. Detta görs genom att driva projekt, påverka strukturer samt arrangera mötesplatser.

Barnsam

Förvaltningscheferna i SOF, BUF, GVF, HSF och KFF fungerar som ett stra-tegiskt utskott för barn- och ungdomsfrågor i koncernledningsgruppen samt utgör tillsammans med utsedda nyckelmedarbetare och folkhälsochefen Barn-Sam.

Barnnätverket

För behov av samverkan och samordning i operativa frågor som inte ingår i Barnsam-uppdraget finns ett nätverk med representanter från BUF, GVF, HSF, KFF, SOF och LK som på förvaltningschefernas uppdrag identifierar och hanterar frågor som kräver samverkan över organisatoriska gränser. Nät-verket arbetar inom ramen för deltagande verksamheters ordinarie uppdrag och resurser och rapporterar årligen till förvaltningscheferna. LK är samman-kallande genom enheten för folkhälsa och välfärd.

Barnahus

I ärenden där det finns misstanke om övergrepp eller våld mot barn samverkar individ- och familjeomsorgen med åklagare, polis samt hälso- och sjukvården för att samordna utredningsinsatser.

Familjefrid

Familjefridsteamet inom individ- och familjeomsorgen samverkar externt med hälso- och sjukvårdens kvinnofridsgrupp. Internt samverkar teamet med äldre-omsorgen och äldre-omsorgen om funktionshindrade i ärenden där våld förekom-mer.

Sociala insatsgrupper

Individ- och familjeomsorgen deltar i ett samarbete med polisen, barn- och utbildningsförvaltningen, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen samt kultur- och fritidsförvaltningen för att genom individuella handlingsplaner ko-ordinera samhällets insatser för att minska nyrekryteringen till kriminella grup-peringar. Målgruppen är ungdomar i åldern 15 – 21 år.

Samråd med handikapporganisationerna

Enligt ”Program för handikappfrågor ” sker samarbete med handikapporgani-sationerna på flera nivåer ex regionstyrelsen, nämndnivå och verksamhetsnivå.

För socialnämnden finns en samrådsgrupp som möts minst två gånger per år.

Vid dessa möten bjuds även alla handikapporganisationer in. Syftet är dialog och utbyte av information. En utbildningsdag anordnas årligen av regionens handikappråd och samtliga nämndernas samrådsgrupper bjuds in.

Samråd sker mellan avdelningen Omsorg om funktionshindrade och intresseföre-ningar. Fyra gånger per år träffas avdelningschef, verksamhetsutvecklare och de intresseföreningar som har anknytning till LSS- verksamheten. De före-ningarna är RSMH (Riksförbundet för social och mental hälsa), FUB

(Före-57

Socialförvaltningen

Beställaravdelningen

7 (28)

ningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning), AAF (Autism och Aspergerföreningen), RBU (Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ung-domar), Attention och Funkisam (Funktionsnedsatta i samverkan). Syftet med samrådsgruppsmöten är att byta information om vad som är på gång inom avdelningen respektive intresseföreningarna. Via samrådet ska vi också kunna identifiera eventuella samarbetsområden som t.ex gemensamma utbildningar.

Frivilligorganisationer

Samverkan med frivilligorganisationerna och anhörigstöd

Sedan år 2000 har socialförvaltningen i samarbete med frivilligorganisationer på Gotland byggt upp anhörigcenter och mötesplatser för anhöriga och deras närstående på sju olika platser på hela ön. Anhörigcenter finns i Fårösund, Slite, Hemse och Klintehamn på Röda Korsets kupor och mötesplatser efter behov, f.n. i Burgsvik och Roma. I Visby ligger anhörigcenter på Gråbo seni-orboende, som från 2012 kommer att utökas till Röda Korsets kupa en gång i månaden. Där är cirka 35 frivilliga medhjälpare varav några även är medhjälpa-re i de anhöriggrupper som hålls av anhörigkonsulent/anhörigombud. De frivilliga representerar i huvudsak Röda Korset men även några pensionärsor-ganisationer och intresseföreningar för funktionsnedsatt ingår; t.ex. Föreningen Dementia, Strokeföreningen och Parkinsonföreningen. Några frivilliga med-hjälpare har också själva varit anhörigvårdare. Programmen på anhörigcenter planeras tillsammans med anhörigombuden inför varje termin. Stående pro-gram är olika friskvårdsaktiviteter t.ex. stavgång, utflykter och olika trivselakti-viteter som hålls av frivilliga. De har också medverkat på rekreationsdagar för anhöriga. Alla frivilliga medhjälpare får minst en dags utbildning med innehål-let frivillig socialt arbete och anhörigstöd. Utbildningen hållas av RK i samar-bete med anhörigkonsulenten.

Det finns tre lokala nätverk på Norra Gotland, Visby och på södra Gotland för informationsutbyte och främja samverkan mellan intresseföreningar, handläg-gare, äldreomsorgen och anhörigstödet.

58

Socialförvaltningen

Beställaravdelningen

8 (28)