• No results found

Enhetens inriktning: SPRÅKUTVECKLING OCH HÄLSA

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Enhetens inriktning: SPRÅKUTVECKLING OCH HÄLSA"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enhetens inriktning:

SPRÅKUTVECKLING OCH HÄLSA

(2)

SPRÅKUTVECKLING

Varför har vi valt Språkutveckling?

Språket är en värdefull resurs för att kunna leka och kommunicera här och nu och för hur den framtida livssituationen blir.

(Skolverket ”Flerspråkighet i förskolan”)

Det svenska språket är vår gemensamma arena där allas tankar, erfarenheter och kunskaper tas till vara.

Språket är nyckeln till allt lärande och spelar stor roll i barnens empatiska utveckling.

I vårt projektinriktade arbetssätt erbjuds barnen möjlighet att ”skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse….”

(Lpfö sid 7) vilket bidrar till språkutvecklingen.

Vi erbjuder en trygg, inspirerande, rik och harmonisk miljö där barnen har inflytande vilket är en förutsättning för lusten att leka och lära

Vi möter barnet som kompetent, med lust att leka och lära. Barnet kan utveckla en identitet där han/hon KAN (är och blir).

Barnets identitetsutveckling ska vara i fokus – vad barnet vill och behöver för att stärka sin identitet.

Mer information om hur vi arbetar med att stärka barn i deras modersmål finns i vår Modersmålspolicy.

Riktlinjer

(Lpfö98/10)

”Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling.

Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen.”

(Skollagen)

8 kap 2 § ”Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning”.

8 kap 10 § ”Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.”

(Nacka kommuns riktlinjer)

”Förskolan och förskoleklassen ska ge ett pedagogiskt stöd i barnets

språkutveckling i den dagliga verksamheten, där arbetsätt, material och miljö anpassas till barnets behov.”

(3)

Förhållningssätt

Vi ska uppmuntra, stödja och skapa möjligheter för barnet att använda sitt språk.

I vårt projektinriktade arbetssätt stödjer vi språkutvecklingen genom att barnen får sätta ord på sina erfarenheter, tankar och kunskaper.

Vi använder vardagens olika situationer som utgångspunkt för samtal med barnen.

Vi har Veli Tuomelas fem språkpedagogiska principer som grund i vårt förhållningssätt:

1. Språkutrymme

Det finns utrymme för språk i alla situationer och aktiviteter – fyll utrymmet med så mycket språk som möjligt.

2. Upplevelser

Språket utvecklas om ett barn får klä sina upplevelser i språk.

3. Rikt språkbruk

Det är vanligt att förenkla för mycket i samtal med barn. Säg ”lägg äppelskruttet i komposthinken” i stället för ”lägg den där”.

4. Språknivå

Om den vuxne lägger sig lite över barnets språknivå stimuleras och utmanas språkutvecklingen. För enkelt eller för svårt språk är däremot hämmande.

5. Begriplighet

Det är lätt att vara övertydlig med kroppsspråk, gester och bilder. Fundera över hur begripligt språket i sig självt är.

Vi kompletterar med sagor, litteratur, sång- och språkpåsar, rim och ramsor, bild- och teckenstöd.

Vid behov av logoped stödjer vi föräldrarna i den kontakten och samarbetar med dessa för att främja talutvecklingen hos de barn som behöver det.

Enhetens referensmaterial

- Artikel: Veli Tuomela (Språkforum) - Modersmålspolicy

(4)

HÄLSA Varför har vi valt Hälsa?

Vikten av att arbeta med barnen för en god fysisk och psykosocial hälsa är mycket stor. Vi definierar ordet Hälsa som ett tillstånd av välbefinnande, både fysiskt och psykiskt.

För att lära behöver den fysiska och psykiska hälsan vara i harmoni.

Inlärningsförmågan främjas av fysiska aktiviteter men tid för avslappning och återhämtning är också mycket viktig.

Vi erbjuder barnen möjlighet till erfarenheter som leder till kroppslig medvetenhet och utveckling.

Miljön på förskolan är trygg, inspirerande och harmonisk. Den ger barnen inflytande och lust att leka och lära och skapar arbetsro.

På förskolan stärks barnen både i sin självkänsla och gruppkänsla.

Hållbar utveckling (fungerar för alla?) Lägga grunden för ett livslångt lärande om att vi är en del av naturen.

Utevistelse – natur: Att vistas i naturen

- kan ge själslig styrka, energi, perspektiv på livet och sinnesro - har en extra god hälsoeffekt på de utsatta grupperna i samhället - ger en förstärkt känsla av sammanhang

- reducerar stress och förbättrar återhämtning - ökar motivationen till fysisk aktivitet

- stärker immunförsvaret - ger bättre sömn

- förbättrar inlärningsförmåga, minne, koncentrationsförmåga - stimulerar och förbättrar motoriken

Riktlinjer

(Lpfö98/10)

”Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg.

Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.”

(Skollagen)

8 kap 2 § ”Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg”.

(Nacka kommuns riktlinjer)

” Varje barn har rätt till en arbetsmiljö som präglas av glädje, trygghet och stimulans och som bidrar till god hälsa.”

(5)

Förhållningssätt

Fysisk hälsa

Vi vistas utomhus varje dag. I utevistelsen erbjuds barnen både fria och organiserade aktiviteter som gynnar deras såväl fysiska utveckling som deras lärande.

Måltider presenteras på ett trevligt och inbjudande sätt i en rofylld miljö. Kosten som serveras är god, närings- och variationsrik r och så långt det är möjligt närodlad och ekologisk. Våra kokerskor följer Livsmedelsverkets rekommendationer för ett näringsriktigt innehåll.

I enheten finns en hälsogrupp som lyfter frågor som berör barnens fysiska hälsa. De tillser också att rutiner och riktlinjer kring detta är uppdaterade och att sjukvårdsmaterial inköps vid behov.

Vi arbetar förebyggande för att undvika olyckor och tillbud. Det finns tydliga regler för hur utflykter utanför förskolan skall ske, och på gården är pedagogerna aktiva och utspridda för att säkra tillsynen.

Alla pedagoger genomgår förstahjälpen-utbildning, senast vt-14.

Psykosocial hälsa

Varje förskola har en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling.

Likabehandlingsgruppen håller diskussionen om barns psykiska välbefinnande levande.

Vid varje höstterminsuppstart intensifieras arbetet med att stärka gruppkänslan och att skapa trygghet för varje barn.

Vi främjar leken och tar aktivt del i den för att ge stöd när det behövs.

Pedagogerna är närvarande och engagerade för att skapa trygghet och för att kunna ha vetskap om vad som händer mellan barnen.

Varje pedagog har ett ansvar för att vara en god förebild genom att tala på ett trevligt sätt och att tänka på ljudnivån

Vi arbetar i mindre grupper.

Enhetens referensmaterial

FN:s barnkonvention

Linda Palm – värdegrundsarbete med barnen utifrån FN:s barnkonvention Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling

Respektive förskolas matsalsrutiner

Respektive förskolas rutiner för utevistelse.

”Från jag till vi” (Gunilla Guvå, Fritzes förlag) Hälsopärm

References

Related documents

Enligt läroplan för förskolan Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 1998) som är det begrepp som vi kommer att använda i det fortsatta arbetet, är ett av

Syftet med vår studie var att undersöka vilken innebörd begreppet lärande för hållbar utveckling kan ha för förskollärare verksamma i förskolan, samt hur de

Det gick till så att jag frågade pedagogerna om intresse fanns för att testa mitt material och vilka barn som skulle kunna vara lämpliga att ha med i projektet.. Vi

Ett lärande för hållbar utveckling innefattar social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet samt ekologisk hållbarhet och denna analys av läroböcker inom biologiämnet

Med denna vision för ögonen har GR:s politiker stakat ut vägen, lyft fram det livslånga lärandet som ett prioriterat område och uppmuntrat till en allt mer för­ djupad samverkan

(C) Eleverna lär sig om håll- bar utveckling och genomför ett projekt för att påverka andra (1) Yrkes- kunnande som relateras till lärande för hållbar

Den teoretiska populationen skulle man kunna säga är alla som är verksamma med hållbar utveckling inom gymnasieskolvärlden, med detta menas alltså inte bara gymnasielärare utan

En utgångspunkt för Strängs (UNESCO, 2008) syn på barns lärande om Hållbar utveckling är att små barn ofta uppmärksammar olika fenomen i vår miljö. Det handlar om