Strategisk hållbarhetsbedömning för länsplan , respektive

Postadress Region Örebro län Regionkansliet Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se

Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning

Samhällsplanering och infrastruktur, Simon Jäderberg 2021-02-05 Tjänsteanteckning Dnr: 20RS4413

Strategisk hållbarhetsbedömning för läns- plan 2022-2033, respektive 2022-2037

Region Örebro län ansvarar för att ta fram en ny länsplan för regional transportinfra- struktur 2022-2033 (alternativt 2022-2037). En strategisk hållbarhetsbedömning ska genomföras av länsplanen, som ska omfatta miljökonsekvensbeskrivning, social kon- sekvensbeskrivning samt bedömning av hur planen påverkar de nationella transport- politiska målen och övriga relevanta mål för länsplanen.

Ni erbjuds härmed att inkomma med synpunkter på avgränsningen av miljökonse- kvensbeskrivningen och avgränsningar av arbetet med den strategiska hållbarhetsbe- dömningen. Synpunkter på avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen ska anges separat eftersom den är kopplad till lag-krav om formellt avgränsningssamråd.

Avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen är beskriven under kapitel 2.

Avgränsning kopplat till övriga delar av den strategiska hållbarhetsbedömningen är beskriven under kapitel 3.

Synpunkter ska inkomma senast den 31/3 2021.

Synpunkter skickas till regionen@regionorebrolan.se

För frågor, kontakta Simon Jäderberg på simon.jaderberg@regionorebrolan.se

Innehåll

Strategisk hållbarhetsbedömning för länsplan 2022-2033, respektive

2022-2037 ... 1

1. Bakgrund ... 3

Nya långsiktiga planer för transportinfrastrukturen ... 3

Strategisk miljöbedömning ... 3

Strategisk hållbarhetsbedömning ... 4

2. Avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen ... 4

Bedömningsmetoder och aktuell kunskap ... 5

Bedömningsmetoder ... 5

Miljömål och bedömningskriterier ... 5

Utredningens innehåll och detaljeringsgrad ... 9

Avgränsning i tid och rum ... 10

Allmänhetens intresse ... 10

Andra planer och program ... 10

Nationell transportplan ... 10

3. Avgränsning av den Sociala konsekvensbedömningen ... 11

5. Visualisering av måluppfyllelse ... 12

Samrådskrets ... 13

1. Bakgrund

Nya långsiktiga planer för transportinfrastrukturen

Vart 4e år uppdateras de långsiktiga planerna för transportinfrastrukturen i Sverige.

Trafikverket ansvarar för att ta fram ett förslag på nationell trafikslagsövergripande plan som beslutas av regeringen. Parallellt ska det inom varje län upprättas en läns- plan till ledning när medel för investeringar och förbättringsåtgärder ska fördelas.

Region Örebro län ansvarar för att ta fram en ny länsplan för regional transportinfra- struktur 2022-2033 (alternativt 2022-2037).

I juni 2020 togs det första steget i arbetet med en ny nationell trafikslagsövergripande plan. Regeringen gav då uppdrag åt Trafikverket om att ta fram ett inriktningsun- derlag för den kommande planperioden. I uppdraget ingick att Trafikverket skulle re- dovisa inriktningen inom transportsystemet för två alternativa planeringshorisonter, från 2022 till 2033 eller 2037. Trafikverket redovisade sitt regeringsuppdrag 30 okto- ber 2020.

Regeringen avser att under våren 2021 ta fram en infrastrukturproposition. I samband med infrastrukturpropositionen kommer också ett direktiv att tas fram till Trafikverket (Nationell plan) och de svenska regionerna (länsplaner) om åtgärdsplanering. I skri- vande stund finns det alltså inget direktiv för åtgärdsplaneringen framtaget och bland annat är det inte beslutat vilken tidshorisont som ska gälla för länstransportplanen.

Region Örebro arbetar enligt tidplanen att en remissversion av länsplanen vara klar och skickas ut på remiss sommaren 2021. Remisstiden pågår cirka tre månader. Re- missynpunkterna inarbetas/kommenteras under hösten och sammanställs i en sam- rådsredogörelse. Kvartal 4 år 2021 finns ett förslag till länsplan klart för redovisning till regeringen. Beslutet om redovisning tas av regionstyrelsen. Fastställelse av läns- planen beslutas av regionfullmäktige efter att regeringen fastställt planramar för plan- perioden. Framtagning av länsplan och miljöbedömning samt social konsekvensbe- skrivning bör följas åt.

Strategisk miljöbedömning

Enligt 6 kap. 3 § miljöbalken ska en myndighet eller en kommun som upprättar eller ändrar en plan eller ett program som krävs i lag eller annan författning göra en strate- gisk miljöbedömning om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. En länstransportplan innebär alltid en be- tydande miljöpåverkan enligt förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskriv- ningar och miljöbedömningar, varför det i detta fall inte behöver genomföras någon behovsprövning.

Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekterna i planeringsprocessen, att identifiera-era, beskriva och bedöma den betydande miljöpåverkan av planförsla- get, samt att beskriva vilka åtgärder som leder till positiv eller negativ måluppfyllelse utifrån relevanta miljömål.

Enligt 11 § ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas där den betydande miljöpåverkan som planen medföra ska identifieras, beskrivas och bedömas. Rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd ska också identifieras, beskrivas och bedömas (12 §).

Strategisk hållbarhetsbedömning

Region Örebro län kommer att genomföra en strategisk hållbarhetsbedömning av länsplanen. Denna ska omfatta en framtagande av miljökonsekvensbeskrivning, en social konsekvensbeskrivning av länsplanen samt en bedömning av hur planen påver- kar de nationella transportpolitiska målen och övriga relevanta mål för länsplanen.

Av dessa tre delar är det främst för strategiska miljöbedömningar som det finns lag- krav (6 kap. Miljöbalken) och krav på avgränsningssamråd. Däremot beskriver Rege- ringen i uppdraget till Trafikverket (dat. 2020-06-25) om att ta fram inriktningsun- derlag inför transportinfrastrukturplaneringen för en ny planperiod att jämställdhet och socioekonomiska aspekter ska bedömas. Länsplanen ska också innehålla en be- dömning som innefattar redovisning av inverkan på de transportpolitiska målen och en beskrivning av ett för personer med funktionsnedsättning prioriterat regionalt transportnät (SFS 1997:263 §4.7, 4a).

2. Avgränsning av miljökonsekvensbe- skrivningen

Avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen syftar till att få en effektiv och verkningsfull besluts- och genomförandeprocedur med relevant och rimligt beslutsun- derlag. Ett syfte är att koncentrera den strategiska miljöbedömningen och miljökonse- kvensbeskrivning på de miljöfrågor som har störst betydelse.

Uppgifterna i miljökonsekvensbeskrivningen ska vara rimliga med hänsyn till;

 bedömningsmetoder och aktuell kunskap,

 utredningens innehåll och detaljeringsgrad,

 allmänhetens intresse,

 att vissa frågor bättre kan bedömas i samband med andra beslut om program, planer eller projekt.

Bedömningsmetoder och aktuell kunskap

Bedömningsmetoder

Miljökonsekvensbeskrivningen är en redovisning av skillnaderna mellan de effekter som kan förväntas uppstå när planen genomförs och de effekter som kan förväntas uppstå i en situation utan någon ny plan. Detta förutsätter ett nollalternativ som är en rimligt säker uppfattning om hur samhället och transportsystemet kommer att utveck- las utan effekterna från en ny plan. Nollalternativet utgår från dagens politik och de beslut som är kända. Prognoser för befolkningsutveckling och trafikutveckling samt investeringar i gällande plan som är under utbyggnad ingår i nollalternativet.

Betydande miljöpåverkan ska ses synonymt med riktningsförändring. Betydande po- sitiv miljöpåver-kan innebär att en åtgärd leder i riktning mot styrande mål och i posi- tiv riktning i jämförelse med nollalternativet. Betydande negativ miljöpåverkan inne- bär att en åtgärd leder i riktning från uppsatta mål och i negativ riktning gentemot nol- lalternativet.

Miljömål och bedömningskriterier

Betydande positiv eller negativ miljöpåverkan ska beskrivas enligt Miljöbalkens 14 miljöaspekter, men med det finns möjlighet att fokusera den strategiska miljöbedöm- ningen på de miljöaspekter där transportsystemet har störst miljöpåverkan. Som väg- ledning för avgränsningen finns bland annat Trafikverkets ”Metod för miljöbedöm- ning av planer och program inom transportsystemet” som pekar ut tre områden för vilka transporterna har störst miljöpåverkan - klimat, hälsa och landskap.

Ett särskilt fokus för miljökonsekvensbeskrivningen föreslås vara att bedöma och be- skriva i vilken mån de föreslagna åtgärderna bidrar till miljö- och klimatmål på nat- ionell och regional nivå:

Miljökvalitetsmål

Riksdagen har fastställt 16 övergripande miljökvalitetsmål som ska uppnås inom en generation. Miljökvalitetsmålen har nationella delmål som också de har fastställts av riksdagen. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljö- arbetet ska leda till. Målen ska nås inom en generation, d v s till 2020 och 2050 då det gäller klimatmålet

Nedan beskrivs de nationella miljökvalitetsmål som bedömts vara viktigast för att be- döma transportsystemets miljöpåverkan i länet.

Fokusområde Klimat

Exempel på prioriterade mål: Begränsad klimatpåverkan; Mål i Klimatstrategi Kriterier:

 Påverkan på mängden personbils- och lastbilstrafik i fordonskilometer

 Påverkan på energianvändning per fordonskilometer

 Påverkan på energianvändning vid byggande, drift och underhåll av infra- struktur

Fokusområde Hälsa

Exempel på prioriterade mål: God bebyggd miljö; Folkhälsomålen; Frisk luft; Grund- vatten av god kvalitet; God bebyggd miljö, diskrimineringsgrunderna, barnkonvent- ionen

Kriterier:

 Antalet personer exponerade för bullernivåer högre än riktvärden för Buller.

Minskar ljudnivåerna för människor?

 Antalet exponerade för höga bullernivåer, det vill säga bullernivåer högre än 10 dBA över riktvärdena

 Betydelse för förekomst av områden med hög ljudmiljökvalitet

 Fysisk aktivitet i transportsystemet. Understöds fysisk aktivitet, dvs gynnas gång, cykel och kollektivtrafik?

 Barns, personer med funktionsnedsättnings och äldres möjlighet att på

 egen hand ta sig fram till sina mål. Ökar tillgängligheten med kollektivtrafik, gång och cykel för barn, äldre eller personer med funktionsnedsättning? På- verkar åtgärden ökad trygghet?

 Tillgängligheten med kollektivtrafik, till fots och med cykel till utbud och ak- tiviteter

 Vägtransportsystemets totala emissioner av NOx och partiklar (PM10)

 Halter av NO2 och inandningsbara partiklar i tätorter. Minskar utsläppen av NOx och partiklar i tätort?

 Antalet personer exponerade för halter över MKN i tätorter. Minskar risken för överskridande av MKN för luftkvalitet?

 Kvalitet på vatten ur ett dricksvattenförsörjningsperspektiv. Risk för påverkan från vattentäkt från vägsalt, spill/utsläpp från olyckor?

 Kvalitet på vatten och vattenförhållanden ur ekologisk synpunkt. Risk för på- verkan från vattentäkt från vägsalt, spill/utsläpp från olyckor?

 Betydelse för förorenade områden

 Betydelse för skyddsvärda områden

 Betydelse för bakgrundshalt metaller

 Betydelse för bakgrundshalt sulfidjordar

 Betydelse för skyddsvärda områden under driftskede

 Betydelse för areella näringar

 Betydelse för uppkomsten och hanteringen av avfall

Fokusområde Landskap

Exempel på prioriterade mål: Rikt växt- och djurliv; Levande sjöar och vattendrag;

Levande skogar; Ett rikt odlingslandskap; God bebyggd miljö; Myllrande våtmarker Kriterier:

 Betydelse för upprätthållande och utveckling av landskapets utmärkande ka- raktär och kvaliteter - avseende delaspekterna skala,

 struktur eller visuell karaktär. Påverkas landskapets skala, struktur eller visu- ella karaktär i landskap som är känsligt/sårbart för detta. Eller finns risk att beröra landskap som har hög potential, känslighet/sårbarhet påverkas.

 Betydelse för mortalitet

 Betydelse för barriärer. Ökad eller minskad risk för barriärer eller fragmente- ring

 Betydelse för störning

 Betydelse för förekomst av livsmiljöer

 Betydelse för att värna den naturliga, inhemska biologiska mångfalden

 Betydelse för utpekade värdeområden

 Betydelse för strukturomvandling

 Betydelse för möjligheten att avläsa karaktär och samband

 Betydelse för förfall av infrastrukturens egna kulturmiljövärden respektive god skötsel av dessa värden

Fokusområde Trafiksäkerhet

Exempel på prioriterade mål: Nollvisionen Kriterier:

 Minskar antalet svårt skadade och döda Nationellt klimatmål

Sveriges klimatmål innebär att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.

Etappmål för inrikes transporter innebär att utsläppen från inrikes transporter, för- utom inrikesflyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010.

Klimatmålet för inrikestransporter konkretiserar den tidigare politiska prioriteringen om att den svenska fordonsflottan ska vara fossiloberoende till 2030.

Regionala mål

De regionala mål som är styrande för arbetet med strategisk miljöbedömning är:

Regional utvecklingsstrategi (RUS)

Ett av de övergripande målen i RUS:en är ”God resurseffektivitet”. Av delmålen un- der ”God resurseffektivitet” är det framförallt följande som länstransportplanen be- döms ha stor möjlighet att påverka:

 Minskad klimatpåverkan

 Ökad biologisk mångfald

Figur 1. Övergripande mål i Regional utvecklingsstrategi.

Energi- och klimatprogram

Energi- och klimatprogrammet för Örebro län har en långsiktig vision om att minska klimatutsläppen och omfattar sex olika insatsområden; Resor och transporter, Ener- giförsörjning, Produktion och konsumtion av livsmedel, Företag och industrier, Bygg- nader och fastigheter samt Övrig konsumtion.

Resor och transporter är det insatsområde som har bäring på länstransportplanen och den strategiska miljöbedömningen:

Vision: Klimatpåverkan från resor och transporter är minimerad genom ett transport- effektivt samhälle, energieffektivare fordon och förnybara drivmedel.

Mål för området resor och transporter

 År 2030 är transporterna i Örebro län fossiloberoende.

 År 2030 är andelen persontransporter som sker med kollektivtrafik, gång och cykel minst 30 procent.

 År 2030 har energianvändningen inom transportsektorn minskat med 25 pro- cent jämfört med 2009 års nivå.

Utredningens innehåll och detaljeringsgrad

Länsplanerna för regional transportinfrastruktur ska vara trafikslagsövergripande. Pla- nerna får i enlighet med förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportin- frastruktur omfatta följande ändamål:

 investeringar i statliga vägar som inte ingår i stamvägnätet,

 åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt samt åtgärder som ger effektivare användning av befintlig infrastruktur,

 åtgärder i andra icke statligt finansierade anläggningar av betydelse för det regionala transportsystemet som bör redovisas i planen,

 driftbidrag till icke-statliga flygplatser som bedöms vara strategiskt viktiga före regionen,

 investeringar och förbättringsåtgärder för vilka Trafikverket har ansvaret en- ligt förordningen (2009:236) om en nationell plan för transportinfrastruktur,

 byggande och drift av enskilda vägar, samt

 åtgärder till vilka bidrag kan lämnas enligt förordningen (2009:237) om stat- lig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m., vil- ket innefattar följande områden:

o byggande av väg- och gatuanläggningar för regional kollektivtrafik som tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov,

o byggande av spåranläggningar för regional kollektivtrafik som tillgo- doser ett allmänt kommunikationsbehov

o byggande av stationer, terminaler, vänthallar, hållplatser och andra liknande anläggningar för trafikantens behov vid regionalt kollektivt resande,

o byggande av flygplatsanläggningar som tillgodoser ett allmänt kom- munikationsbehov,

o transportinformatik eller fysiska åtgärder för förbättrad miljö och tra- fiksäkerhet på kommunala vägar och gator,

o åtgärder för ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken för funktionshind- rade resenärer i fråga om kollektivtrafikfordon, terminaler, hållplatser eller andra anläggningar i anslutning till dessa samt investeringar i re- seinformationsanläggningar som underlättar funktionshindrades re- sor,

o byggande av kajanläggning för fartyg som i regional kollektivtrafik transporterar gods och som tillgodoser ett allmänt kommunikations- behov, samt

o investeringar i sådan rullande materiel för regional kollektivtrafik på järnväg, tunnelbana eller spårväg som utpekats i den banhållnings- plan som fastställs för 2004-2015 så länge det finns anslagna medel för ändamålet.

Avgränsning i tid och rum

Planen omfattar åtgärder för 2022–2033, respektive 2022-2037. Förarbetena till mil- jöbalken anger att den betydande miljöpåverkan som ska identifieras och beskrivas i princip inkluderar: ”effekter på kort, medel-lång och lång sikt.” Vilka tidsgränser som ska sättas för olika effektbedömningar beror på vad som är relevant och rimligt. Ef- tersom miljöeffekter av investeringar och åtgärder kan sträcka sig längre än till år 2033, respektive 2037, ska miljöbedömningen behandla effekter så långt det är rele- vant och rimligt även efter år 2033, respektive 2037.

Analysen av miljöeffekter omfattar hela Örebro. Påverkan från internationella trans- porter bör om det bedöms relevant ingå i miljöbedömningen. Syftet är att tydliggöra vilken del av miljöproblemen som svenska åtgärder råder över. Frågor kring sjöfar- tens och flygets miljöpåverkan förutsätts bli bedömda inom ramen för den nationella planen, förutsatt att den regionala planen inte nämnvärt berör dessa transportslag.

Allmänhetens intresse

Det stora flertalet av Sveriges befolkning kommer dagligen i kontakt med transportsy- stemet. Transportsystemet påverkar våra möjligheter att röra oss och nå olika mål- punkter, men påverkar också våra upplevelser och det omgivande ekosystem vi alla ingår i. Planförslaget har däremot ingen civilrättslig betydelse. Planförslaget är alltså inte ett rättsligt bindande dokument som på-verkar enskild egendom. Däremot har planen en styrande effekt på kommande plan- och till-ståndsprövning.

Andra planer och program

Nationell transportplan

Den nationella planen för transportsystemet innehåller följande åtgärdsområden;

 investeringar i statliga järnvägar och vägar,

 trimningsåtgärder

 statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar

 medfinansiering stora och strategiska åtgärder i hamnar, farleder och slussar.

Förutom till dessa åtgärdsområden bör ramen användas till att täcka kostnader för rän- tor och amorteringar för investeringar som finansieras med lån.

Miljöbedömning av åtgärder i den nationella planen som är lokaliserade i Örebro han- teras i miljöbedömningen av den nationella planen.

3. Avgränsning av den Sociala konse- kvensbedömningen

Den sociala konsekvensbeskrivningen utgår från politikområdena jämställdhet och jämlikhet. När det gäller jämställdhet är det framförallt de jämställdhetspolitiska målen samt de transportpolitiska målen som bör beaktas. Det transportpolitiska jäm- ställdhetsmålets precisering formuleras som att arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken ska medverka till ett jämställt samhälle vilket relate- rar till Sveriges övergripande jämställdhetspolitik som anger att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Örebro läns strategi för jäm- ställdhet 2017–2020 ska också ligga till grund för prioriteringar i den sociala konse- kvensbeskrivningen.

För jämlikhet är diskrimineringslagstiftningen, barnkonventionen och de nationella och regionala folkhälsomålen relevanta att beakta. Satsningar på infrastrukturen ska bidra till att uppnå dessa mål. Jämlikhet är ett socialt tillstånd där alla människor i ett samhälle har samma status och respekt och alla människor är lika mycket värda oav- sett kön, könsöverskridande identitet och uttryck, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det innefattar bland annat att alla människor har lika rättigheter enligt lagen, men handlar också om ekonomisk jämlik- het, t ex lika tillgång till arbete, utbildning och sjukvård. Jämlikhet innebär också lika möjligheter och skyldigheter i samhället i sin helhet. Till grund för den sociala konse- kvensbeskrivningen ska också nulägesanalysen av Agenda 2030 i Örebro län från 2019 beaktas.

För att operationalisera ovanstående och bedöma hur länstransportplanen bidrar till jämställdhet och jämlikhet kommer en modell för social konsekvensbedömning som utvecklats av Region Kronoberg att tillämpas.

Modellen består av fem steg enligt ovanstående figur. Fokus för bedömningarna kom- mer att ligga på fyra sociala aspekter:

1. Sammanhållning genom sociala och rumsliga samband: Sammanhållen region utifrån ett socialt perspektiv i transportsammanhang handlar om att se på länet utifrån ett strukturellt perspektiv. Hur hänger regionen samman rumsligt och socialt? Var saknas det kopplingar? Finns det grupper och områ- den som är särskilt utsatta eller som missgynnas i det befintliga transportsy- stemet?

För att bedöma sammanhållning kopplat till socioekonomi och etnicitet tillämpas en GIS-analys. Ett sätt att värdera är genom att beskriva sociala nyttor. Den sociala nyt- tan kan ökas genom att sammankoppla områden ”där invånarna relativt sett har lågt socialt kapital” för att skapa förutsättningar för individer och grupper från dessa om- råden att ta sig till arbete, andra aktiviteter och mötesplatser utanför sitt område. Om- råden med generellt lägre socialt kapital är områden som är socioekonomiskt svaga och har en hög an-del invånare med utländsk bakgrund. Socioekonomisk utsatthet, et- nisk exkludering och segregering är faktorer som samvarierar kraftigt, likaså att etnisk variation ökar när andelen etniska svenskar minskar. Kontentan är att social nytta skapas genom infrastruktursatsningar i områden med hög etnisk diversitet och låg so- cioekonomisk status.

2. Tillgänglighet i vardagsliv och räckvidd: Tillgänglighet utifrån ett socialt perspektiv handlar om att människors vardagliga rutiner och aktiviteter blir utgångspunkt i planeringen. Idag sträcker sig människors vardagsliv ofta bor- tom det lokala. För att det praktiska vardagslivet ska fungera måste det vara lätt att nå, och röra sig mellan, olika målpunkter i vardagen. En god transport- planering stödjer och tar hänsyn till dessa behov och beaktar olika gruppers behov.

•

3. Hälsofrämjande genom hälsa, trygghet och säkerhet. I transportsamman- hang sammankopplas hälsa ofta med ökad trafiksäkerhet, minskade buller- och luftföroreningar, samt möjligheten att göra hälsosamma val. Ett rörligt och aktivt liv kan till exempel stödjas genom tillgängliga, inbjudande och tra- fiksäkra gång- och cykelvägar till grön- och vattenområden. Hur människor transporterar sig har också stor betydelse för hälsan. Med en välfungerande kollektivtrafik och ett sammanhängande gång- och cykelvägnät uppmuntras människor att välja mer hållbara och hälsosamma transportsätt.

•

4. Inkludering genom makt och delaktighet: Könsfördelning i beslutande or- gan kopplade till läns-transportplan; könsfördelning i möten med en bredare krets under upprättandet av länstransportplanen

5. Visualisering av måluppfyllelse

En visualisering av hur de mål som ingår den strategiska miljöbedömningen och den sociala konsekvensbedömningen görs i en matris. Här ingår också en bedömning av hur länsplanen påverkar de nationella transportpolitiska målen samt övriga för läns- planen relevanta mål. Matrisen visualiserar hur utpekade mål konkretiseras i bedöm- ningskriterier och stödfrågor, dels hur respektive åtgärd i läsplanen bidrar antingen i

negativ eller i positiv riktning (i förhållande till kriterierna) i relation till satsade me- del. Med andra ord kan sägas att planalternativet jämförs med nollalternativet. De be- dömningskriterier som visualiseras i matrisen ska återspegla de kriterier som analyse- ras i den strategiska miljöbedömningen och de kriterier/stödfrågor som analyseras i social konsekvensbedömning.

Samrådskrets

De som kontaktas för att ge synpunkter på avgränsningssamrådet är:

Länsstyrelsen i Örebro län Trafikverket Region Öst Askersunds kommun Degerfors kommun Hallsbergs kommun Hällefors kommun Laxå kommun Lekebergs kommun Lindesbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Karlskoga kommun Kumla kommun Nora kommun Örebro kommun