FAKTORER SOM PÅVERKAR SJUKSKÖTERSKORS
KOMMUNIKATION MED PATIENTER OM SEXUELL HÄLSA
En litteraturöversikt
Examensarbete inom huvudområdet omvårdnad Grundnivå
15 Högskolepoäng Vårtermin 2018
Författare: Linnea Nordling Mirja Lundqvist
SAMMANFATTNING
Titel: Faktorer som påverkar sjuksköterskors kommunikation med patienter om sexuell hälsa- en litteraturöversikt
Författare: Lundqvist, Mirja; Nordling, Linnea
Institution: Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde
Program/kurs: Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad, OM525G, 15 hp Handledare: Dahlström, Lovisa
Examinator: Hammarlund, Kina
Sidor: 23
Nyckelord: Faktorer, kommunikation, sexualitet, sexuell hälsa, sjuksköterskor.
___________________________________________________________________________
Bakgrund: Sexualitet är ett grundläggande behov som följer människan genom livet och omfattar bland annat kön, könsidentiteter samt reproduktion och intimitet. Sexuell hälsa kan beskrivas som något mer än enbart frånvaro av sjukdom eller dysfunktion. Det kan även upplevas som ett tillstånd av emotionellt, psykiskt och socialt välmående. Trots att sjuksköterskor ansvarar för att bidra med råd och stöd till patienter kring sexualitet och sexuell hälsa, är just kommunikationen kring ämnet något som ofta undviks. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors kommunikation med patienter om sexuell hälsa. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på fjorton kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Ur analysen framkom tre huvudkategorier:
Vårdgivarorganisation, attityder samt kunskap, och erfarenheter. Slutsats: Sjuksköterskors kommunikation med patienter om sexuell hälsa påverkas av flera olika faktorer. Det är av vikt att sjuksköterskor arbetar ur ett holistiskt människoperspektiv där de ser patienter som en helhet. Sexualiteten är en del av människan, och därför bör sjuksköterskor i större utsträckning initiera till dessa samtal för att på bästa sätt förebygga sexuell ohälsa.
ABSTRACT
Title: Factors that affect nurses' communication with patients on sexual health.–
literature review
Author: Lundqvist, Mirja; Nordling, Linnea
Department: School of Health and Education, University of Skövde
Course: Degree of Bachelor of Science in Nursing, Thesis in Nursing Care, 15 ECTS
Supervisor: Dahlström, Lovisa Examiner: Hammarlund, Kina
Pages: 23
Keywords: Barriers, communication, nurses, sexuality, sexual health.
___________________________________________________________________________
Background: Sexuality is a fundamental need that follows man through life, including gender, gender identity, reproduction and intimacy. Sexual health can be described as something more than the absence of illness or dysfunction. It can also be perceived as a state of emotional, mental and social well-being. Although nurses are responsible for providing counseling and support for patients about sexuality and sexual health, communication on the subject is something that is often avoided. Aim: The purpose was to describe factors affecting nurses' communication with patients on sexual health. Method: A general literature review based on fourteen qualitative and quantitative articles. Results: Three main categories were identified in the analysis: Caregivers, attitudes and knowledge, and experiences. Conclusions: Nursing's communication with patients on sexual health is influenced by several factors. It is important that nurses work out a holistic human perspective where they see patients as a whole. Sexuality is a part of man, and therefore, nurses should, to a greater extent, initiate these conversations to best prevent sexual ill health.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 1
Sexualitet ... 1
Sexuell hälsa ... 2
Sexuella rättigheter ... 2
Sjuksköterskors professionella förhållningssätt ... 3
Vårdande kommunikation ... 4
Stöd ... 4
Levd subjektiv kropp ... 5
PROBLEMFORMULERING ... 5
SYFTE ... 6
METOD ... 7
Urval ... 7
Datainsamling ... 7
Analys ... 8
Etiska överväganden ... 8
RESULTAT ... 10
Problem med tidsbrist och stöd från organisationen ... 10
Sjuksköterskors attityd påverkar kommunikationen ... 11
Att uppleva bristande kunskap och utbildning ... 12
Resultatsammanfattning ... 13
DISKUSSION ... 14
Metoddiskussion ... 14
Resultatdiskussion ... 15
Konklusion ... 18
Kliniska implikationer och förslag till utveckling av ämnet ... 18
REFERENSER ... 19
BILAGOR 1. Sökmatris 2. Artikelöversikt
1
INLEDNING
Sexualitet är ett grundläggande behov som följer människan genom livet. Det är en mänsklig rättighet som upplevs och uttrycks individuellt. Sexuell hälsa kan beskrivas som något mer än enbart frånvaro av sjukdom eller dysfunktion. Det kan även upplevas som ett tillstånd av emotionellt, psykiskt och socialt välmående. Det finns många tillstånd som påverkar den sexuella hälsan negativt. Trots att sjuksköterskor ansvarar för att bidra med råd och stöd till patienter kring sexualitet och sexuell hälsa, är just kommunikationen kring ämnet något som ofta undviks.
Intresset för ämnet väcktes till största del för författarna under sjuksköterskeutbildningen.
Det uppmärksammades att sexualitet och sexuell hälsa inte är delar som får tillräckligt med utrymme, varken i litteratur eller under föreläsningar. Det uppmärksammades även under verksamhetsförlagd utbildning att dokumentation kring sexualitet och sexuell hälsa ofta var bristfällig, om inte obefintlig. Förhoppningen med denna uppsats är att generera en ökad kunskap i ämnet, vilket leder till att både framtida och verksamma sjuksköterskor i större utsträckning vågar samtala om sexualitet och sexuell hälsa med sina patienter.
BAKGRUND
Sexualitet
Sexualitet kan betraktas som ett utlopp för kärlek, intimitet och samhörighet mellan två personer (Heberlin, 2004). Det var först under 1800-talets senare del som sexualiteten kom att räknas som en punkt inom läkarvetenskapen. Den icke-reproduktiva sexualiteten, exempelvis onani, var något som klassificerades som sjukdom eller sjukdomsframkallande (Johannisson, 2010). Under slutet av 1800-talet var det inte ovanligt att den litteratur som berörde sexualitet var skriven på latin. Detta då ämnet var tabubelagt och för att människor i allmänhet inte skulle förstå dess innehåll. Det var relativt svårt att få vetskap kring sådant som i dag anses vara en självklarhet (Ernsth-Bravell & Boström, 2011).
World Health Organisation (WHO, 2016) beskriver sexualitet som en betydelsefull del som följer människan genom hela livet och omfattar bland annat kön, könsidentiteter samt reproduktion och intimitet. Den är ett grundbehov och en del av att vara mänsklig, som inte kan separeras från andra livsaspekter. Sexualitet påverkas bland annat av samspelet mellan biologiska, psykologiska samt religiösa faktorer. Sexualitet uppfattas och ges utlopp genom exempelvis fantasier, attityder, normer, önskningar och relationer.
Sexualitet är en del i närbelägna mänskliga relationer som tillgivenhet, kärlek och ömhet (Sundebeck, 2013). Sexualiteten är starkt associerad med den mest intima och privata sfären,
2
varför den i flertal kontext är svår att prata om och försöka skildra (Ernsth-Bravell &
Boström, 2011). Den kan ses som en grundläggande del av vem vi är som individ och att den exempelvis inverkar på en persons självbild, sociala relationer och livskvalitet (Heath, 2011). En viktig aspekt av att vara hälsosam är förmågan att kunna tillgodose behovet av kärlek, intimitet och sexuell tillfredsställelse (Beck & Justham, 2008). Sexualitet utgörs av en kombination av känslor och beteenden (Gamel, Hengeveld & Davis, 2000). Detta kan förklaras som upphetsning, utlösning och orgasm samt den sexuella tillfredsställelsen (Carlsson & Persson, 2012). För att bättre förstå hur sjuksköterskor kan förbättra den sexuella hälsan för patienter är det betydelsefullt att se sexualitet från olika sidor. Att endast betrakta sexualitet som ett biologiskt och fysiskt förlopp som människan är i förväg utsedd att delta i, är inte tillräckligt (Sundebeck, 2013).
Sexuell hälsa
World Health Organisation (WHO, 2016) definierar sexuell hälsa som ett tillstånd av fysiskt, emotionellt, mentalt och socialt välbefinnande relaterat till sexualitet. Det är inte ett tillstånd som innefattas enbart av frånvaro av sjukdom eller skada. Sexuell hälsa kräver ett positivt och respektfullt närmande till sexualitet och dess relationer. Det yrkar även på tillfället att få njutbara och säkra sexuella erfarenheter. För att sexuell hälsa ska uppnås och vidmakthållas, måste alla människors sexuella rättigheter respekteras, förverkligas och skyddas.
Många faktorer inverkar på den sexuella hälsan. En av de mest betydelsefulla delarna är graden av jämställdhet i samhället. Unga människors potential att själva forma sina liv, kulturella perspektiv, möjlighet till utbildning, materiella förhållanden, utbud av sexualundervisning och möjligheten att planera sina graviditeter är faktorer som inverkar på den sexuella hälsan (Reimgård & Wedin, 2013).
Många sjukdomar kan leda till att den sexuella hälsan blir dysfunktionell (Saunamäki &
Engström, 2013). Dysfunktion kännetecknas av närvaron av fysiska eller psykiska problem som leder till minskad lust eller mindre frekvent sexuell aktivitet (Arikan, Meydanligolu, Ozcan & Ozer, 2017; Sundebeck, 2013). Dysfunktionen är ofta associerad med kroniska sjukdomar, biverkningar och behandlingar. Vidare beskrivs att diabetes, bröstcancer, gynekologisk cancer samt prostatacancer ofta genererar ett högt procenttal gällande dysfunktion kopplat till sexualitet. Vid cancer kan tumörerna inskränka på den sexuella förmågan genom påverkan på exempelvis nerver och blodgenomströmning. Vid diabetes är de sexuella besvären vanligen erektionssvikt hos män och minskad lubrikation hos kvinnor (Hulter, 2010).
Sexuella rättigheter
Det finns en stor mängd dokument som ger sjuksköterskor förutsättningar att utöva sin profession utifrån ett rättighetsperspektiv (Sundebeck, 2013). Vissa ger grundförutsättningar för ett arbete gällande sexuell hälsa inom vården utan att specificerat benämna sexualitet (SFS 2017:30; svensk sjuksköterskeförening, 2016). Andra är mycket specifika, exempelvis
3
riktlinjer från World Health Organisation (WHO, 2016) som klargör vilka rättigheter angående sexuell hälsa som människor har rätt att begära. Sexuella rättigheter omfattas av mänskliga rättigheter som tidigare nationella lagar, internationella dokument samt andra överenskomna dokument godkänt. Dessa innefattar rätten för alla människor, fria från förtryck, särbehandling och våld. De sexuella rättigheterna förtydligar alla människors lika värde och rätt att få komma fram till sin egen sexualitet, välja sina egna relationer samt sitt val av fortplantning. Sexualitet inrymmer möjligheter för hälsa, nöje och samhörighet.
Människor behöver behandla dessa möjligheter ansvarsfullt och med omtanke för att på rätt sätt tillvarata dess positiva effekter på hälsan (WHO, 2016). Varje individ innehar rätten att njuta av sexuell hälsa oberoende av sjukdom, funktionshinder eller ålder (Beck & Justham, 2008). Sexuell hälsa behöver inte upplevas som bristfällig trots närvaron av exempelvis sjukdom. Av sjuksköterskor krävs det en positiv och respektfull attityd gentemot sexualitet i mötet med patienter för att främja sexuella hälsa och infria sexuella rättigheter (Sundebeck, 2013).
Sjuksköterskors professionella förhållningssätt
Den nationella kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor (Svensk sjuksköterskeförening, 2017) beskriver att sjuksköterskor ska arbeta efter en helhetssyn och ett etiskt förhållningssätt. Sjuksköterskor ska visa hänsyn till patienters grundläggande och särskilda omvårdnadsbehov. De ska även beakta de psykiska, fysiska, kulturella, sociala och andliga behoven. Denna beskrivning innefattar även den sexuella hälsan.
En arbetsuppgift sjuksköterskor har är att dokumentera allt som sker kring vården av patienter. Det är av vikt att dokumentationen sker med tydliga termer och utförliga beskrivningar för att undvika feltolkningar och därmed skiftande utförande av åtgärder.
Patienters sexualitet och sexuella hälsa är något som ska dokumenteras, vilket ger sjuksköterskor förutsättningar för att omvårdnaden utförs på ett enhetligt sätt. Då dokumentation kring omvårdnadsstatus finns kan även vården jämföras mellan olika enheter och över tid (Björvell & Thorell-Ekstrand, 2013).
Sjuksköterskor ansvarar över att ge sina patienter råd och stöd för att främja deras hälsa, även gällande sexualiteten. Trots att sexualitet/reproduktion bör vara en del av omvårdnadsdokumentationen, visar forskning att denna dokumentation ofta uteblir. Det beskrivs att sjuksköterskor är väl medveten om hur sjukdomar och behandlingar kan påverka sexualiteten, men att ämnet inte prioriteras (Saunamäki, Andersson & Engström, 2009;
Pettersson, 2012; Jonisdottir et al., 2015).
Den sexuella lusten och funktionen kan avta då sjukdom ger upphov till kroppsliga förändringar. När detta sker behövs kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor, men även kommunikation med patienters eventuella partner. Den sexuella hälsan är något som behöver uppmärksammas i omvårdnad. När det är väsentligt bör sjuksköterskor uppmuntra patienter att ta upp tankar som berör sexualiteten. På så sätt visar sjuksköterskor sin inställning till att kommunicera och stödja (Klang & Thorell-Ekstrand, 2014).
4
Sjuksköterskor är sina patienters talesperson. De ska försvara patienters sexualitet som en central del för att upprätthålla livskvalité. För att kunna göra detta krävs det att sjuksköterskor har goda kunskaper gällande vilka sexuella konsekvenser som sjukdomar och behandlingar kan ge (Sundebeck, 2013).
Vårdande kommunikation
Hos patienter finns ofta ett stort behov av kommunikation och kunskap gällande den situation de befinner sig i. Det kan handla om att ha en dialog med sjuksköterskor om sjukdomen, behandlingar, biverkningar, psykiska reaktioner eller praktiska förhållanden i samband med sjukhusvistelsen. Att ha detta samspel är sjuksköterskors skyldighet för att möjliggöra delaktighet, och är en av de viktigaste kommunikativa arbetsuppgifterna.
Sjuksköterskor bör sträva efter att göra patienter delaktiga och självständiga genom att informera på ett bra sätt och bjuda in till dialog och samspel (Eide & Eide, 2009).
Att kommunicera kring sexualitet och sexuell hälsa kräver ett inkännande tillvägagångssätt.
Sjuksköterskor behöver få förtroende för att ta itu med sexuella problem för att på så sätt kunna erbjuda patienter en lämplig vård. Det är till hjälp när exakta kliniska riktlinjer finns tillgängliga som ger ett tillvägagångssätt för att hantera problemen (Beck & Justham, 2008).
Att kommunicera kring sexualitet och sexuell hälsa är något som undviks av många sjuksköterskor (Saunamäki & Engström, 2013).
Travelbee (1971) beskriver en omvårdnadsteori där omvårdnad betraktas som en mellanmänsklig process. I processen bistår sjuksköterskor individer att avvärja sjukdom och lidande eller att hitta ett syfte i dessa upplevelser. Ett av de fundamentala begreppen i teorin är kommunikation vilket beskrivs som ett av sjuksköterskors mest betydelsefulla verktyg och ett gemensamt förlopp där tankar och känslor ges utlopp för. Brister sjuksköterskor i den kommunikativa förmågan kan det istället leda till att patienter upplever ett större lidande.
Det krävs kännedom, känslighet och känsla för val av tidpunkt för att bemästra kommunikation. Dessa egenskaper är även viktiga för att inte felbedöma eller ignorera viktiga perspektiv och på så sätt frångå individens helhetsperspektiv. För att skapa mellanmänskliga relationer och uppnå omvårdnadens mål är sjuksköterskors kommunikativa verktyg en viktig del. Kommunikation kan utnyttjas produktivt på så vis att sjuksköterskor nyttjar sig själva som ett terapeutiskt verktyg. Med detta menas att de använder sin egen personlighet och kunnande på ett avsiktligt sätt för att framkalla en ändring hos patienter (Travelbee, 1971).
Stöd
Begreppet stöd kan beskrivas som ett samspel mellan individer som främjar förmågan att hantera svåra situationer (Thorstensson, 2012). Stöd är en process som både känslomässigt, informativt och utvärderande påverkar patienters hälsa och välbefinnande. Möjligheten att
5
kunna ge stöd åt någon, och att ta emot stöd påverkas av faktorer som ålder, erfarenheter och den sociala miljön (Thorstensson & Ekström, 2014).
Begreppet stöd har olika mening i olika kontext. Det kan innebära att sjuksköterskor ger ett professionellt stöd till patienter som är begränsat till professionen (Hupcey & Morse, 1997;
Thorstensson & Ekström, 2014). Stödet kan ges av en person vars yrkesroll ska följas av lagar och författningar. Stödet är då till viss del begränsat, men kan ändå ge både bekräftande och känslomässig stöttning som kan främja den emotionella hälsan hos patienter.
Sjuksköterskor kan, trots sin yrkesroll och sin professionella kunskap även ge ett socialt stöd.
Socialt stöd kan ges då en personlig relation byggd på tillit och förtroende finns mellan den som ger, och den som erhåller stödet. Att tillgodose patienter stöd är mycket viktigt då de ofta befinner sig i en utsatt situation (Hupcey & Morse, 1997). Den sociala och emotionella delen av stöd kan anses vara den viktigaste för att patienter ska känna sig trygga och delaktiga. Att ge ett emotionellt stöd kan i många fall visa sig vara mer effektivt och viktigare än att ge ett informativt stöd. Detta för att det anses ge mottagaren av stödet en mer positiv erfarenhet, vilket har stor betydelse för hur stödet upplevs. Det absolut viktigaste är dock att alltid se till individen, och anpassa stödet efter situationen (Thorstensson, 2012;
Thorstensson & Ekström, 2014). En viss oro och tvekan till att ge stöd kan uppstå. Oron grundar sig i en rädsla för att orsaka skada hos den som tar emot stödet, och kan bidra till att det i vissa situationer uteblir (Thorstensson, 2012).
Levd subjektiv kropp
Människan är komplex och mångsidig, och kan beskrivas som en enhet av kropp, själ och ande. Det är kroppen som ger tillgång till världen och levande förhållande till tid och rum.
Den ger människan möjlighet att genom sina sinnen uppleva och skapa en bild av verkligheten. Vid tillstånd då kroppen förändras, förändras även människans upplevelse av sig själv. Kroppsliga förändringar kan justera upplevelsen av tillgången till världen, och kan leda till att människan känner sig främmande för sin kropp (Wiklund, 2003; Flenser, 2014).
Det är genom kroppen människan får liv och existens. Den är fylld av upplevelser, erfarenheter och minnen, och att det är därför viktigt att belysa att kroppen är något synnerligen subjektivt. Den levda subjektiva kroppen är både fysisk, existentiell, andlig och psykisk, vilket betyder att då kroppen upplever förändring påverkas hela existensen (Dahlberg, 2014). Trots detta visar forskning att det holistiska sättet att se på människan inte alltid tillämpas. Fokus hamnar ofta på sexuell funktion, snarare än på sexuell hälsa, vilket leder till att kroppen objektifieras (Lindroth, 2016).
PROBLEMFORMULERING
Sexualitet är ett grundläggande behov hos människan. Alla människor har rätt att ta egna beslut som rör deras sexualitet, utan att påverkas av särbehandling eller förtryck. Det finns många sjukdomar, behandlingar och läkemedel som påverkar den sexuella hälsan negativt.
Det är sjuksköterskors uppgift att ha en kommunikation med patienterna för att kunna
6
tillgodose de råd som de har rätt till. Att kommunicera och stödja är en viktig del av sjuksköterskors profession, men trots detta är det vanligt att samtal gällande sexualitet och sexuell hälsa uteblir. Människan ska ses med ett holistiskt synsätt, vilket innebär att sjuksköterskor ska se patienten som en helhet av kropp, själ och ande. Sexualiteten är en del av, och ett grundläggande behov hos alla människor. Forskning visar att det ofta är tabubelagt att samtala om sexuell hälsa samt att sjuksköterskor ofta upplever svårigheter att föra dessa samtal. Uteblir samtalen kan det i sin tur skapa problem hos patienter. Det är därför viktigt att sjuksköterskor vågar identifiera och möta patienters behov av stöd kring deras sexuella hälsa.
SYFTE
Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors kommunikation med patienter om sexuell hälsa.
7
METOD
En allmän litteraturöversikt beskriven av Friberg (2017) valdes för uppsatsen. Metoden syftar till att utforska vilken kunskap som finns inom ett särskilt område genom att studera tidigare genomförd forskning. Ett utbrett sökande efter vetenskapliga både kvalitativa och kvantitativa artiklar genomfördes i syfte att generera en överblick över faktorer som påverkar sjuksköterskors kommunikation med patienter om sexuell hälsa.
Urval
Friberg (2017) skildrar att ett urval av studier måste göras då det inte finns möjlighet att granska ett alltför stort antal på en gång. De inkluderade artiklarna har kvalitetsgranskats och bedömts enligt Fribergs (2017) granskningsmall för kvalitativa, samt kvantitativa artiklar. Granskningen innebar att författarna ställde frågorna i granskningsmallen till de utvalda artiklarna. Detta gjordes för att bedöma graden av vetenskaplig kvalitet. Artiklarna fick ett poäng per punkt i mallen. 14 poäng var högsta möjliga resultat. De artiklar som fick 10–14 poäng av mallens frågor ansågs vara av hög kvalitet, medan artiklar med lägre poäng exkluderades.
För att en artikel skulle inkluderas i uppsatsen skulle den svara på uppsatsens syfte. För att spegla aktuell forskning skulle de granskade artiklarna vara publicerade mellan år 2007 – 2017 (Östlundh, 2017). De skulle även vara skrivna på engelska då det är språket som författarna behärskar bäst efter modersmålet. Engelska är även det språk som vanligtvis används inom forskning (Willman et al., 2016). Artiklarna skulle vara peer reviewed för att säkra innehållets kvalitet. Peer reviewed innebär att oberoende forskare inom samma ämnesområde har granskat artikeln innan publicering. De kontrollerar om artikeln håller en tillräckligt hög vetenskaplig standard för att kunna publiceras (Olsson & Sörensen, 2011).
Artiklarna som ingår i uppsatsen skulle vara geografiskt avgränsade till Europa, Australien och USA. Studier som berör andra professioner än sjuksköterskans är även de exkluderade, detta för att svara på uppsatsens syfte.
Datainsamling
Författarna valde att använda databaserna CINAHL och MEDLINE där artiklarna är skrivna med grund i hälso-och vårdvetenskap (Forsberg & Wengström, 2016). Systematiska sökningar genomfördes och innebär användning av specificerade sökord och Booleska söktermer (Karlsson, 2012). Resultatet av artikelsökning genererade nio kvalitativa och fem kvantitativa artiklar, vilka redovisas i en tabell (se bilaga 2). Utifrån uppsatsens syfte valdes sökord (se bilaga 1). Dessa har kombinerats med den Booleska söktermen AND som nyttjas då den genererar en avgränsning för området (Willman, Stoltz & Bahtsevanis, 2006;
8
Forsberg & Wengström, 2016). För att generera böjningar på sökorden och bredda sökresultat användes trunkering (*) (Östlundh, 2017).
Av de artikelträffar som vid sökningen hade lämpliga titlar lästes abstract. Efter att ha läst abstract exkluderades de artiklar som inte svarade på uppsatsens syfte. Vidare lästes resterande artiklar fullständigt, för att sedan kunna välja de mest lämpliga till denna uppsats.
De artiklar som ansågs ha ett resultat som svarade på uppsatsens syfte blev sedan kvalitetsgranskade. Då granskningen var utförd var det fastställt vilka artiklar som var av tillräckligt hög kvalitet för att inkluderas i uppsatsen.
Analys
Som analysmetod för insamlat datamaterial valdes en metod beskriven av Friberg (2017).
Metoden innebär att författarna tar sig igenom ett antal analyssteg. Analysen ska ge förståelse åt artiklarnas helhet, samt fastställande av likheter och skillnader. Den nya kunskapen presenteras under lämpliga rubriker efter att en sammanställning gjorts av materialet.
De valda artiklarna lästes upprepade gånger av båda författarna för att få en överblick av dess innehåll. Materialet bearbetades genom att från sin helhet delas till delar, för att sedan bli en helhet igen. Fokus var på studiernas resultat och hur resultatet nåddes. Artiklarna diskuterades därefter gemensamt av båda författarna för att sedan sammanfattas i en artikelöversikt (se bilaga 2). Artikelöversikten visar artiklarnas huvudfynd, vilka var relevanta för uppsatsens syfte. En noggrann analys av artiklarna resulterade i att meningsbärande enheter som svarade på uppsatsens syfte lyftes ut. Dessa översattes till svenska samtidigt som de färgmarkerades med olika färger beroende på dess innehåll. Efter färgmarkering grupperades meningsbärande enheter med samma färg från olika artiklar. I följande steg kodades texten för att identifiera det väsentliga i de olika meningsbärande enheterna. Koderna jämfördes mot varandra och det diskuterades vilka kategorier de passade under. Artiklarna lästes ytterligare i sin helhet för att försäkra att ingen betydande innebörd försvunnit vid analysen. Ur analysen frambringades tre kategorier som svarade på uppsatsens syfte, där den nya kunskapen presenterades.
Etiska överväganden
I uppsatsen valdes artiklar där tillstånd fanns från en etisk kommitté eller där etiska överväganden gjorts. Krav på att en studie är vetenskaplig innebär att etiska överväganden inrättats (Forsberg & Wengström 2016).
9
Samtycke innebär en process där deltagarnas rätt till frihet och självbestämmande skyddas.
Informanterna i studien ska vara informerade om sin rätt att avbryta sitt deltagande när som helst under studiens gång. För att deltagarna på bästa sätt ska avgöra om de vill deltaga eller inte är det viktigt att de förstår den information de får. Det bör läggas stor vikt vid att skydda deltagarnas integritet. Konfidentialitet innebär att värna om människors rätt till att själva bestämma hur känsliga uppgifter bör delges. De känsliga uppgifterna kan vara personuppgifter eller andra uppgifter som gör det möjligt för läsaren att identifiera den som medverkat i studien. Det är därför viktigt att forskaren redovisar insamlade data på ett sätt som gör att det inte kan härledas till en viss individ (Kjellström, 2012).
För att en studie ska godkännas krävs att resultatet först redovisas öppet. Redovisningen gör det möjligt för andra forskare att kontrollera och upprepa forskningen innan den publiceras.
Oredlighet inom forskning kan orsaka skador på människor och kan även skada förtroendet för forskare i framtida studier. Det är därför viktigt att forskarna är ärliga i sin forskning, och aldrig förvränger, plagierar, vilseleder eller förfalskar uppgifter (Vetenskapsrådet, 2017;
Kjellström, 2012; Forsberg & Wengström, 2016). Forskare har en etisk skyldighet att på ett precist och fullständigt sätt tillkännage både negativa positiva svar som framkommer under arbetets gång (World Medical Association of Helsinki 2017). Att forskarna i de valda artiklarna haft ett etiskt förhållningssätt var ett krav för att bli inkluderade i uppsatsen.
I denna uppsats har författarna under hela processen varit uppmärksamma och självgranskande. Översättning av engelsk text har skett med noggrannhet för att undvika feltolkningar. Författarna har varit noggranna med referenshantering och all fabricering och plagiering har undvikits. Förförståelsen och de egna värderingarna har under arbetets gång uppmärksammats och diskuterats författarna emellan för att minska risken för påverkan på resultatet.
10
RESULTAT
I resultatet framkommer tre kategorier: Problem med tidsbrist och stöd från organisationen, sjuksköterskors attityd påverkar kommunikationen samt att uppleva bristande kunskap och utbildning. Dessa svarar på vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors kommunikation om sexuell hälsa.
Problem med tidsbrist och stöd från organisationen
Sjuksköterskor upplever stora krav på arbetet och att den administrativa delen tagit en större plats. Detta resulterar i att diskussionen om sexualitet inte blir högsta prioritet (Quinn, Happell & Browne, 2011). En hög arbetsbelastning leder till att sjuksköterskor inte ges möjlighet att lyfta dessa problem (Moore, Higgins & Sharek, 2013; Nakopoulou, Papaharitou & Hatzichristou, 2014). Tidsbegränsningar identifieras som ett hinder för att lyfta frågan om sexuell hälsa (Depke, & Onitilo, 2015; Julien, Thom & Kline, 2010; Klaeson, K., Hovlin, L., Guvå, H. & Kjellsdotter, A., 2016; Macdowall et al., 2010; Olsson, Berglund, Larsson & Athlin, 2012; Wiliams, Hauck & Bosco, 2017). Tidsbrist uppmärksammas särskilt i fall där sjuksköterskor träffar patienter med flera olika problem (Klaeson et al., 2016). Sjuksköterskor upplever att det inte finns tid att sätta sig ned och prata med patienter, utan de måste avbryta samtalet och ta det vid ett senare tillfälle. De uttrycker en önskan om att ha tillräckligt med tid för att kunna göra detta (Moore et al., 2013). Det kan finnas tid efter utförd behandling, det är dock inget de räknar med (Olsson, et al., 2012).
Sjuksköterskor förklarar att det inte går att föra dessa samtal framför en grupp i ett tidssparande syfte. För att kunna tala med patienter om sexuella problem behövs tid. Detta för att det enskilda samtalet ska kunna äga rum (Nakopoulou et al., 2014). Sjuksköterskor betonar också behovet av en tillåtande miljö på avdelningarna för att kunna spendera tid på dessa samtal i det dagliga arbetet (Olsson et al., 2012).
Sjuksköterskor känner ett visst ansvar för att diskutera patienters sexuella hälsa. I praktiken är det dock något som sällan görs (Depke, & Onitilo, 2015; Hoekstra, T., Lesman-Leegte, I., Couperus, M., Sanderman, R. & Jaarsma, T., 2012; Jaarsma et al., 2010; Olsson et al., 2012; Oskay, Can, & Basgol, 2014; Wiliams et al., 2017). Bristande stöd från organisationen är enligt sjuksköterskor en bidragande orsak till att de inte tar upp ämnet. Sjuksköterskor beskriver att de inte uppmuntras att ta upp eller prata om patienters sexuella hälsa (Moore et al., 2013). Organisationen har enligt dem inte tillräckliga mål och riktlinjer som stödjer deras arbete med sexuell hälsa (Klaeson et al., 2016). Den icke-stödjande organisationen minskar sjuksköterskors förmåga att nå upp till den holistiska vård som är vårdverksamhetens främsta fokus (Klaeson et al., 2016). Hur avdelningarna och vården organiseras uppfattas som förutsättningar eller hinder för att skapa ett tillförlitligt förhållande mellan sjuksköterskor och patienter, som är nödvändigt för att prata om sexuell hälsa (Olsson et al., 2012).
Sjuksköterskor finner sätt att prata med patienter om ämnet även om organisationen inte stöttar dem eller det inte finns riktlinjer och rutiner. De kan till exempel ta hjälp av internet när de känner att de behöver kunskap eller stöd i att ge patienter information (Klaeson et al., 2016).
11
Sjuksköterskors attityd påverkar kommunikationen
Sjuksköterskors attityder till att samtala med patienter om sexualitet och sexuell hälsa påverkar i stor utsträckning kommunikationen. Sjuksköterskor menar att det är en del av deras arbetsuppgifter, och att de värderar psykosexuell hälsorådgivning högt, men att de trots detta undviker ämnet. Det anses att andra professioner som exempelvis läkare är bättre lämpade, och därför bör ansvara för den delen av sjukvården (Nakopoulou et al., 2014;
Quinn et al., 2011). De beskriver även hur deras egna värderingar, självkännedom och tankar påverkar kommunikationen. Tankar som exempelvis “det som är rätt för mig, är rätt för alla”, kan påverka hur sjuksköterskor hanterar samtal om sexualitet och sexuell hälsa (Wiliams et al., 2017). Hinder i kommunikationen kan uppstå när sjuksköterskor antar att patienter inte ser sexuell ohälsa som ett problem, eller som något som kan samtalas om med sjuksköterskor (Hoekstra et al., 2012; Julien et al., 2010). Det antas att vissa patienter är för sjuka eller för gamla för att vara intresserade av sin sexuella hälsa, och denna attityd leder till att samtal inte initieras (Klaeson et al., 2016). Svårigheter med att samtala om sexualitet och sexuell hälsa med äldre patienter beror även enligt sjuksköterskor på att ämnet är tabubelagt och inkräktar på patienters privatliv (Klaeson et al., 2016; Olsson et al., 2012; Quinn, Happell &
Welch, 2013). Det råder dock delade meningar om vilken ålder på patienter som är svårast att kommunicera om sexualitet med. Det kan upplevas betydligt svårare att ta upp ämnet sexualitet då patienter är i samma ålder som sjuksköterskor, ogifta eller multisjuka (Klaeson et al., 2016). Det kan dock upplevas som en negativ faktor om det skiljer i ålder mellan sjuksköterskor och patienter. Sjuksköterskor menar då att samtal om sexuell hälsa undviks, då ingen av personerna är bekväma i situationen (Nakopoulou et al., 2014). Att prata med patienter som är yngre kan anses vara lättare (Klaeson et al., 2016; Wiliams et al., 2017).
Dels för att yngre patienter upplevs mer öppna och frispråkiga, men även för att sjuksköterskor tar en föräldraroll, vilket underlättar situationen (Klaeson et al., 2016). Ämnet kan uppfattas som pinsamt, mindre viktigt och blir därför ofta lågt prioriterat (Olsson et al., 2012; Quinn et al., 2011).
En faktor som har visats ha betydelse för kommunikationen kring sexualitet och sexuell hälsa är patienters kön (Hoekstra et al., 2012; Klaeson et al., 2016; Mcdowall et al., 2010;
Nakopoulou et al., 2014; Olsson et al., 2012; Quinn et al., 2013; Wiliams et al., 2017). Det finns olika uppfattningar angående om det är svårast att samtala med manliga eller kvinnliga patienter om sexualitet. Sjuksköterskor som upplever att det är lättare att samtala med män menar att kvinnors sexuella hälsoproblem snarare ses som relationsproblem, och att det då inte är deras ansvar att diskutera. Manliga patienters sexuella hälsoproblem ses däremot som fysiska problem som är lättare att samtala om. De sjuksköterskor som upplever det lättare att kommunicera med kvinnor eller när patienter och sjuksköterskor är av samma kön menar att samtalen då blir mer avslappnade och detaljerade, än mellan patienter och sjuksköterskor av motsatta kön (Klaeson et al., 2016; Olsson et al., 2012; Quinn et al., 2013). Trots hindren kring kommunikationen om sexualitet och sexuell hälsa, anser sjuksköterskor att de i större utsträckning tar upp ämnet med båda könen (Quinn et al., 2013).
Sjuksköterskor upplever hinder i kommunikationen relaterat till etnicitet, religion, kultur och språk (Hoekstra et al., 2012; Mcdowall et al., 2010; Wiliams et al., 2017). Sexualitet är inom
12
vissa kulturer ett tabubelagt ämne, vilket gör att det kan upplevas obekvämt för både sjuksköterskor och patienter att samtala om (Nakopoulou et al., 2014). Det framkommer att en negativt påverkande faktor är då patienters kulturella, etniska och religiösa egenskaper skiljer sig från sjuksköterskors. De beskriver att de inte har samma förståelse för de religioner och kulturer vars sätt att se på sexualitet skiljer sig från deras egna, vilket gör att det upplevs svårare att ta upp ämnet. Då språket skiljer sig mellan patienter och sjuksköterskor påverkas hur kommunikationen fortlöper, vilket kan upplevas som ett hinder.
Att använda tolk är enligt sjuksköterskor svårt då vissa delar av kommunikationen förloras.
Det upplevs svårt när det handlar om sexualitet, då det av många sjuksköterskor anses vara ett känsligt ämne. Denna begränsning som språket utgör, menar sjuksköterskor bidrar till att en stor andel av patienter går miste om det stöd de har rätt till (Wiliams et al., 2017).
Att uppleva bristande kunskap och utbildning
Sjuksköterskor känner att de saknar kunskap om hur de skall diskutera patienters sexuella hälsa (Depke & Onitilo, 2015; Klaeson et al., 2016; Moore et al., 2013; Olsson et al., 2012;
Oskay et al., 2014). Bristen på kunskap leder till att ämnet undviks (Olsson et al., 2012).
Sjuksköterskor beskriver att de inte har kunskap nog för att kunna svara på patienters frågor om sexuell hälsa, om det inte gäller sexuellt överförbara sjukdomar. Kunskapsbrist genererar att sjuksköterskor i större utsträckning upplever att det är svårt och obekvämt att kommunicera med patienter om ämnet (Moore et al., 2013). Sjuksköterskors självförtroende blir negativt påverkad av kunskapsbrist, vilket i sin tur hämmar kommunikationen kring sexualitet, då de tvivlar på sin förmåga att ge det stöd deras patienter förväntar sig (Olsson et al., 2012; Quinn et al., 2011; Wiliams et al., 2017). Sjuksköterskor som uppger att de känner sig säkra och bekväma med att ta upp sexualitet och sexuell hälsa har oftast visats vara äldre med längre arbetslivserfarenhet (Jaarsma et al., 2010; Oskay et al., 2014). Under sina yrkesverksamma år har äldre sjuksköterskor i större utsträckning övervunnit sina personliga rädslor och farhågor, och har därför lättare att initiera till samtal om sexualitet och sexuell hälsa (Quinn et al., 2013).
Utbildning i sexuell rådgivning ses som en punkt av sjuksköterskor för att få bättre kunskap, och därmed underlätta samtalen om patienters sexuella hälsa (Depke & Onitilo, 2015;
Quinn, & Hapell, 2012). Sjuksköterskor är intresserade av exempelvis workshops som belyser ämnet (Jaarsma et al., 2010). Vidareutbildning är en faktor som påverkar sjuksköterskors inställning positivt. Det gör dem mer bekväma i situationen, då de känner att utbildning genererar en ökad kunskap och kompetens (Oskay et al., 2014). Betydligt fler sjuksköterskor som diskuterar sexuell hälsa med sina patienter har fått utbildning om sexuell rådgivning jämfört med sjuksköterskor som inte diskuterar ämnet (Hoekstra et al., 2012).
Sjuksköterskor med ytterligare utbildning har även bättre självförtroende att initiera en diskussion (Jaarsma et al., 2010; Quinn, & Hapell, 2012). Tillgång till en mentor och stöd i tillvägagångssättet är något som beskrivs som en underlättande faktor för att diskutera patienters sexuella hälsa (Wiliams et al., 2017). Sjuksköterskor anser att deras behov av utbildning inte uppmärksammas (Klaeson et al., 2016). De anser att det inte enbart krävs utbildning inom området sexualitet, utan även inom flera andra områden. Det beskrivs att
13
endast en fysiologikurs inte är tillräckligt, utan att kunskap om dialogtekniker är nödvändig.
Sjuksköterskor förklarar att även om de har den informationen som krävs vet de inte hur den ska användas (Nakopoulou et al., 2014).
Resultatsammanfattning
Resultatet av denna allmänna litteraturöversikt beskriver faktorer som påverkar sjuksköterskors kommunikation med patienter om sexuell hälsa. I resultatet framgår att faktorer inom vårdorganisationen så som tidsbrist och oklar ansvarsfördelning påverkar i vilken utsträckning samtal kring sexualitet initieras. Sjuksköterskor upplever att arbetsbelastningen är hög, och att samtal om sexualitet därför inte prioriteras. De beskriver en ansvarskänsla som inte införlivas, då de anser att samtal om sexualitet är en del av deras arbetsuppgifter.
Sjuksköterskors attityder visas i resultatet vara en faktor som påverkar kommunikationen.
Attityderna innefattar bland annat förutfattade meningar och fördomar om vilka patienter som önskar samtala om ämnet. Patienters ålder, kön och kulturella härkomst är faktorer som påverkar huruvida kommunikationen om sexualitet och sexuell hälsa äger rum.
Resultatet visar att sjuksköterskors kunskapsgrad och erfarenheter påverkar i vilken grad samtal om sexuell hälsa initieras. Brist på kunskap leder till osäkerhet vilket hämmar kommunikationen. De sjuksköterskor med mer arbetslivserfarenhet, och därmed mer kunskap är de som i större utsträckning samtalar med sina patienter om sexualitet och sexuell hälsa.
14
DISKUSSION
Metoddiskussion
En allmän litteraturöversikt valdes som metod då den ansågs vara relevant till uppsatsens syfte. Enligt Friberg (2017) utgår denna metod från både kvalitativ och kvantitativ forskning, vilket författarna till uppsatsen ansåg fördelaktigt. Valet att använda kvalitativa artiklar motiverades genom att författarna ville få förståelse för sjuksköterskors subjektiva upplevelser på bästa sätt. Kvalitativ forskning är mer knuten till sammanhang och kontext, och fångar bättre det stundande fenomenet än kvantitativ forskning (Friberg, 2017). Fördelar med att använda de båda forskningsansatserna är att det specifika fenomenet då kan belysas ur olika synvinklar. De kvantitativa artiklarna genererar neutral kunskap med viss generell giltighet och lagbundenhet. De kvalitativa artiklarna ger istället information om vilka innebörder människor lägger i sina upplevelser (Forsberg och Wengström, 2016; Friberg, 2017). Författarna anser att det var en god ide att kombinera de båda metoderna då de styrker varandra genom att de kvantitativa artiklarna bekräftade informationen från de kvalitativa artiklarna med siffror. Alternativt val av metod hade kunnat vara en intervjustudie. Dock var författarna till uppsatsen tidsbegränsade, vilket styrde dem i valet av metod. En allmän litteraturöversikt som metod är tidseffektiv och ger en överblick över problemområdet.
De inkluderade artiklarna i uppsatsen är publicerade i Europa, USA och Australien.
Trovärdigheten stärks och perspektivet vidgas då artiklar från olika länder inkluderas (Willman et al., 2011). Att använda artiklar från dessa länder är fördelaktigt då resultatets överförbarhet till den svenska sjukvården ökar. Att enbart använda artiklar från Europa hade minskat överförbarheten, då författarnas uppfattning är att sjukvården i olika länder i Europa inte uppfattas som jämbördiga.
Sökning av artiklar begränsades till åren 2007–2017 för att återspegla vad författarna anser vara aktuell forskning. Efter sökning valdes dock endast artiklar från 2009–2017 då det framkom tillräckligt med material för möjligheten till val av nyare artiklar. Ett minskat tidsspann styrker enligt författarna att forskningen är aktuell. Artiklarna skulle vara skrivna enbart på engelska, något som kan exkludera väsentliga artiklar skrivna på andra språk.
Engelska är dock det språk som oftast används inom forskning (Willman et al., 2016;
Friberg, 2017).
Valda databaser för sökning av artiklar var Cinahl och Medline. Att utföra sökningar i olika databaser minskar risken för bias (Willman et al., 2011). Författarna till uppsatsen anser att trovärdigheten har stärkts då de inkluderade artiklarna besvarade det valda syftet. Det rekommenderas av Henricson (2012) att sökningar görs i flera olika databaser med inriktning på omvårdnad, något som författarna har utfört. På så sätt stärks trovärdigheten. Lundman och Hällgren Graneheim (2012) beskriver tillförlitlighet som ett begrepp, där den som forskar nogsamt behöver styrka sina ståndpunkter för att omsätta begreppet i praktiken. För att författarna till uppsatsen skulle uppnå tillförlitlighet har studiens metod beskrivits grundligt. I metoden går det tydligt att följa författarnas tankar kring utformningen av uppsatsen
15
Författarna anser att de sökningar som gjordes var tillräckliga för att leda fram till en välgrundad litteraturöversikt. I samband med sökning lästes samtliga artiklars titlar. De titlar som inte ansågs inneha likheter som svarade mot uppsatsens syfte exkluderades. Att vissa artiklar exkluderades beroende på titel kan ses som en svaghet då relevanta artiklar omedvetet kan ha valts bort. Det ansågs dock inte som tidsmässigt relevant att läsa alla artiklars abstract utan författarnas metod ansågs fullgod. Sökningar av artiklar begränsades inte att endast vara tillgängliga i fulltext via biblioteket vid Högskolan i Skövde. Författarna anser att denna begränsning hade kunnat resultera i bortfall av relevanta artiklar då vissa kunde beställas från både tidskrift och bibliotek.
Studier som berörde andra professioner än sjuksköterskor exkluderades. Vid artikelsökning framkom flera intressanta artiklar som svarade på uppsatsens syfte, men som istället inkluderade vårdpersonal. Dessa artiklar valdes bort då författarna anser att det var svårt att urskilja ur texten vad som var sjuksköterskors tankar. De artiklar som inkluderades i resultatet beskriver faktorer som påverkar sjuksköterskors kommunikation med patienter om sexuell hälsa. Vissa artiklar beskriver faktorer i större utsträckning än andra. Författarna anser att alla artiklar är relevanta och bidrar till resultatets helhet då endast de delar som berör faktorer lyfts ut och inkluderas i resultatet. På så sett är det oberoende om faktorer ges stort utrymme eller inte.
Kvalitetsgranskning genomfördes enligt Fribergs (2017) granskningsmall. Granskning beträffande artiklarnas etiska överväganden gjordes, vilket låg till grund för inkludering eller exklusion. Trots att alla artiklar inte godkänts av etisk kommitté ansågs de tillförlitliga. Detta på grund av att författarna i alla artiklar fört ett etiskt resonemang. Det vetenskapliga värdet ökar när artiklar är godkända av en etisk kommitté eller påvisar etiska överväganden (Forsberg & Wengström, 2013). Kvalitetsgranskningen stärkte artiklarnas tillförlitlighet genom att bland annat synliggöra om artiklarna använt en adekvat metod, följt sitt syfte och haft ett relevant resultat.
Författarna var väl medvetna om att de innehar en viss förförståelse inom ämnet då de studerar sista terminen till sjuksköterska. Med anledning av detta var de extra noga med att förhålla sig objektivt till framkomna fakta, och inte låta egna värderingar påverka. Då förstaspråket hos författarna inte är engelska har översättningar till svenska utförts med stor noggrannhet. Detta för att en potentiell feltolkning och förfalskning av artiklarnas innehåll skulle undvikas. Har språkliga oklarheter funnits har dessa retts ut med hjälp av ordbok, något som författarna betraktar har motverkat förvanskning av innehållet.
Resultatdiskussion
Resultatet visar att vårdgivande organisationer är en påverkande faktor för sjuksköterskors kommunikation med patienter om sexuell hälsa. Sjuksköterskor upplever att deras höga arbetsbelastning leder till att de inte ges möjlighet att lyfta dessa frågor. Tidsbegränsningar anses även som en hindrande faktor för att diskutera patienters sexuella hälsa. Det beskrivs att sjuksköterskor är väl medvetna om hur sjukdomar och behandlingar kan påverka
16
sexualiteten, men att ämnet inte prioriteras (Saunamäki, Andersson & Engström, 2009;
Pettersson, 2012; Jonisdottir et al., 2015). Enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ska vården utövas på ett sådant sätt att kraven på en god vård uppfylls. En förutsättning för att uppnå en god vård är närvaron av samspel mellan sjuksköterskor och patienter (Travelbee, 1971). Beroende på den rådande tidsbristen kan detta ses som en svårighet.
Det framkommer att sjuksköterskor känner ansvar gentemot sina patienter att diskutera deras sexuella hälsa. Trots ansvarskänslan är det sällan ämnet lyfts. Detta stöds av forskning som visar att kommunikationen kring sexualitet och sexuell hälsa är något som undviks av många sjuksköterskor (Saunamäki & Engström, 2013). Brist på stöd från organisationen är enligt sjuksköterskor en bidragande faktor till att de inte tar upp ämnet. En icke-stödjande organisation reducerar sjuksköterskors förmåga att nå upp till den holistiska vård som är vårdverksamhetens främsta fokus (Klaeson et al., 2016). Sjuksköterskor ska arbeta för att få en förtroendefull relation till sina patienter. Relationen ska underlätta sjuksköterskors arbete att ge adekvat information och individuell omvårdnad. De beslut om omvårdnad som tas ska vara baserade på beslutsstöd i form av evidensbaserade riktlinjer (Florin, 2009).
Det är viktigt att sjuksköterskor ser bortom sina förutfattade meningar om sina patienter och istället ser dem som individer (Travelbee, 1971). Dock tydliggör resultatet att attityder, förutfattade meningar och fördomar hos sjuksköterskor påverkar i vilken grad kommunikation om sexualitet initieras. Resultatet visar att sjuksköterskor antar att vissa patienter är för sjuka eller för gamla för att vara intresserade av samtal om sin sexualitet.
Detta motsäger Beckman (2015), som menar att samtal om sexualitet och sexuell hälsa är något som både uppskattas och känns naturligt hos äldre patienter. Sjuksköterskor i resultatet menar att patienters sjukdomar är av större vikt och att den sexuella hälsan blir åsidosatt i förhållande till sjukdomstillståndet. Sexualiteten ska inte enbart ses som ett biologiskt och fysiskt förlopp, utan ska även beaktas från det emotionella, mentala och sociala perspektivet (Sundebeck, 2013). Det är av vikt att inte objektifiera patienter, utan hela tiden se på dem med en holistisk människosyn. Sjuksköterskor bör fokusera mer på sexuell hälsa än på sexuell funktion (Lindroth, 2016). Den levda subjektiva kroppen påverkas fysiskt, men även existentiellt, andligt och psykiskt vid kroppsliga förändringar. Detta innebär att hela existensen kan påverkas vid sexuell ohälsa, och bör därför uppmärksammas (Dahlberg, 2014)
Av resultatet framkommer att attityder gällande patienters ålder och kön påverkar kommunikationen. Detta styrker Thorstensson och Ekström (2014) i sin forskning, där de yrkar på att både möjligheten att ge och ta emot stöd påverkas av åldern. Enligt resultatet i denna uppsats upplevs det svårare att initiera till ämnet om patienterna är jämnåriga eller betydligt äldre än vad sjuksköterskorna själva är. Det råder delade meningar gällande om det är svårare att samtala med manliga eller kvinnliga patienter om sexualitet. Sjuksköterskor upplever att det är lättare att samtala med män, då fokus ofta hamnar mer på sexuell funktion, något som upplevs lättare att samtala om. Dock leder detta till att sjuksköterskor frångår den holistiska människosynen, vilket gör att kroppen objektifieras (Lindroth, 2016). Samtal med kvinnor kopplas oftare till relationsproblem, som sjuksköterskor inte menar är deras uppgift att samtala om. Att på grund av dessa faktorer utesluta samtal angående sexualitet och
17
sexuell hälsa strider mot hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982: 736), som ger alla patienter rätt till vård på lika villkor.
Resultatet visar att sjuksköterskor bemöter patienter olika beroende på kultur, etnicitet, religion och språk. Även denna särbehandling strider mot hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982: 736). Thorstensson (2012) menar att det kan uppkomma en oro och rädsla för att orsaka skada genom att ge stöd i vissa situationer. Trots detta ska sjuksköterskor kunna bemästra kommunikation och i dialog med alla patienter erbjuda stöd och vägledning (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Att språket är en hindrande faktor visas i resultatet.
Sjuksköterskor upplever att det är svårt att ge information till patienter genom tolk då kommunikationen redan från början upplevs haltande. Trots att det informativa stödet är begränsat när patienter och sjuksköterskor talar olika språk, bör sjuksköterskor försöka ge så mycket stöd som är möjligt i den rådande situationen. Thorstensson och Ekström (2014) beskriver att det viktigaste är att individanpassa och situationsanpassa stödet. De beskriver även att förse sina patienter med socialt och emotionellt stöd kan anses vara av större vikt än att ge informativt stöd.
Dessa beskrivna attityder påverkar sjuksköterskors sätt att förhålla sig till den holistiska människosynen som innebär att se människan som en helhet, vilket ingår i den nationella kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor (svensk sjuksköterskeförening, 2017). Det är av stor vikt att sjuksköterskor påvisar en positiv attityd i förhållande till ämnet för att generera en god kommunikation med patienter (Higgins, Barker & Begley, 2006;
Klang & Thorell-Ekstrand, 2014). Resultatet i denna uppsats visar ett flertal faktorer som påverkar i vilken utsträckning samtal om sexualitet och sexuell hälsa initieras. Bristen på denna kommunikation minskar möjligheten för patienter att vara delaktiga i sin vård, vilket är en av sjuksköterskors viktigaste arbetsuppgifter. Sjuksköterskor ska bjuda in till dialog och samspel för att på bästa möjliga sätt göra sina patienter självständiga genom att informera och stödja (Eide & Eide, 2009). Travelbee (1971) beskriver i sin teori att sjuksköterskor kan använda sig själva som ett terapeutiskt verktyg för att medverka till önskvärd förändring hos patienter. Sjuksköterskor använder då sig själva med avsikt i kommunikationen till patienter samtidigt som de innehar en förståelse för hur deras eget beteende påverkar patienterna.
I resultatet framkommer att sjuksköterskor känner att de saknar kunskap och utbildning om hur de ska diskutera patienters sexuella hälsa. Kunskapsbristen leder till att ämnet undviks.
En ökad kunskap om sexuell hälsa ökar sannolikheten att sjuksköterskor tar upp ämnet.
(Hoekstra et al., 2012; Julien et al., 2010; Oskay et al., 2014; Quinn et al., 2011). För att sjuksköterskor ska ha möjlighet att tillhandahålla patienter den vård de har rätt till, är det viktigt att de har en kunskapsnivå som motsvarar verksamt område (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Kunskap är enligt Halldórsdóttir (2008) en viktig förutsättning för att kunna erbjuda professionell omvårdnad. Det framgår att sjuksköterskor efterfrågar vidareutbildning för att underlätta samtalet och att det är behjälpligt när exakta riktlinjer finns tillgängliga. Hulter (2004) beskriver PLISSIT-modellen som ett erkänt verktyg internationellt för att diskutera sexualitet. Denna modell kan ses som en hjälp för sjuksköterskor vid dessa inledande samtal. Modellens syfte är att tydliggöra patienters behov beträffande sexualitet och sexuell hälsa.
18 Konklusion
Denna uppsats genererar kunskap om vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors kommunikation med patienter om sexuell hälsa. I resultatet framkommer att faktorer inom vårdorganisationen som tidsbrist och bristande ansvarsfördelning påverkar i vilken grad kommunikation om sexuell hälsa initieras. Även sjuksköterskors attityder och kunskapsnivå inverkar på kommunikationen. Konklusionen av resultatet är att påverkande faktorer är både brister i vårdorganisationen och faktorer hos sjuksköterskor. Sjuksköterskor ska arbeta utifrån en holistisk människosyn och ett etiskt förhållningssätt. De ska möta sina patienter med respekt för både kropp, själ och ande, och bejaka patienters individuella behov av stöd och vårdande kommunikation för att på bästa sätt förebygga sexuell ohälsa.
Kliniska implikationer och förslag till utveckling av ämnet
Resultatet kan användas för att öka kunskapen hos sjuksköterskor beträffande vilka faktorer som påverkar dem i kommunikationen med patienter om sexuell hälsa. Författarnas förhoppning är att uppsatsen genererar att sjuksköterskor i större utsträckning initierar dessa samtal med sina patienter. För att detta ska bli möjligt krävs att sjuksköterskor i större grad får stöd från organisationen. Stödet bör bestå av utbildning i ämnet, tydligare riktlinjer gällande ansvarsfördelning samt minskad arbetsbelastning. Den ökade kunskapen som utbildningar kan generera bör minska sjuksköterskors negativa attityder och höja deras självförtroende. Detta kan i sin tur bidra till initiering av samtal om sexuell hälsa.
Förslag till vidare utveckling av ämnet är att studera ur ett patientperspektiv hur kommunikation om sexuell hälsa upplevs. Ytterligare förslag är att studera faktorer som påverkar kommunikationen om sexuell hälsa positivt, då författarna av denna uppsats upplever att resultatet i första hand presenterar negativa faktorer.
19
REFERENSER
Referenser som är markerade med * är analyserade och använda i resultatet.
Arikan, F., Meydanlioglu, A., Ozcan, K. & Ozer, Z. (2014). Attitudes and Beliefs of Nurses Regarding Discussion of Sexual Concerns of Patients During Hospitalization. Sexuality and Disability, 33, 327-337. doi:10.1007/s11195-014-9361-9
Beck, M. & Justham, D. (2009). Nurses' attitudes towards the sexuality of colorectal patients.
Nursing standard, 23, 44-48. doi:10.7748/ns2009.04.23.31.44.c6933
Beckman, N. (2015). Epidemiological studies of sexuality in old age. (Doktorsavhandling).
Göteborg: Göteborgs universitet.
Björvell, C. & Thorell-Ekstrand, I. (2013). Omvårdnadsåtgärder. I A. Ehrenberg, & L.
Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder. Ansvar och utveckling (1:a uppl., s. 121-147). Lund:
Studentlitteratur.
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande (1:a uppl.). Stockholm: Natur &
kultur.
*Depke, J-L. & Onitilo, A-A. (2015). Sexual health assessment and counseling: oncology nurses' perceptions, practices, and perceived barriers. The Journal Of Community And Supportive Oncology, 13, 442-3. doi:10.12788/jcso.0174
Eide, H. & Eide, T. (2009). Omvårdnadsorienterad kommunikation: relationsetik, samarbete och konfliktlösning. (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Ernsth-Bravell, M. (2011). Sexualitet och åldrande. I M. Ernsth-Bravell & M. Boström (Red.), Äldre och åldrande: grundbok i gerontologi (1:a uppl., s. 221-239). Stockholm:
Gothia.
Flensner, G. (2014). Vem är patienten? I E. Dahlborg-Lyckhage (Red.), Att bli sjuksköterska- en introduktion till yrke och ämne (s. 107-121). Lund: Studentlitteratur.
Florin, J. (2013). Omvårdnadsprocessen. I A. Ehrenberg, & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder. Ansvar och utveckling (1:a uppl., s. 47-83). Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (3:e uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:e uppl., s. 141-152). Lund:
Studentlitteratur.
20
Gamel, C., Hengeveld, M. & Davis, B. (2000). Informational needs about the effects of gynaecological cancer on sexuality: a review of the literature. Journal of Clinical Nursing, 9, 678-688. doi:10.1046/j.1365-2702.2000.00416.x
Halldórsdóttir, S. (2008). The dynamics of the nurse-patient relationship: introduction of the synthesized theory from the patient´s perspective. Scandinavian Journal of Caring Science, 22, 643-652. doi:10.1111/j.1471-6712.2007.00568.x.
Heath, H. (2011). Older people in care homes: sexuality and intimate relationships. Nursing Older People, 23, 14-20. doi: 10.7748/nop2011.07.23.6.14.c8585
Heberlein, A. (2004). Den sexuella människan: Etiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från ide till examination inom omvårdnad (1:a uppl., s. 471- 479). Lund: Studentlitteratur.
Higgins, A., Barker, P. & Begley, C. (2006). Sexuality: The challenge to espoused holistic care. International journal of nursing practice, 12, 345–351. doi:10.1111/j.1440- 172X.2006.00593.x
Hulter, B. (2010). Sexualitet. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder.
Hälsa och ohälsa (s. 679-708). Lund: Studentlitteratur.
Hupcey, J-E. & Morse, J-M. (1997). Can a Professional Relationship be Considered Social Support?. Nursing Outlook, 45, 270–276.
*Hoekstra, T., Lesman-Leegte, I., Couperus, M., Sanderman, R. & Jaarsma, T. (2012). What keeps nurses from the sexual counseling of patients with heart failure? Heart & Lung, 41, 492-499. doi:10.1016/j.hrtlng.2012.04.009
*Jaarsma, T., Strömberg, A., Fridlund, B., De Geest, S., Mårtensson, J., Moons, P. &
Thompson, D-R. (2010). Sexual counselling of cardiac patients: nurses' perception of practice, responsibility and confidence. European Journal of Cardiovascular Nursing, 9, 24- 29. doi:10.1016/j.ejcnurse.2009.11.003
Johannisson, K (2010). Sexualitet i historien. I P.O. Lundberg (Red), Sexologi (3:e uppl., s.
124-131). Stockholm: Liber.
Jonisdottir, J-I., Zoega, S., Saevarsdottir,T., Sverrisdottir, A., Thorsdottir, T., Einarsson, G- V. & Fridriksdottir, N. (2015). Changes in attitudes, practices and barriers among oncology health care professionals regarding sexual health care: Outcomes from a 2-year educational intervention at a University Hospital. European Journal of Oncology Nursing, 21, 24-30.
doi:10.1016/j.ejon.2015.12.004
*Julien, J., Thom, B. & Kline, N. (2010). Identification of barriers to sexual health assessment in oncology nursing practice. Oncology Nursing Forum, 37, 186-190.
doi:10.1188/10.ONF.E186-E190
21
Karlsson, A-K. (2012). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 96 - 112). Lund: Studentlitteratur.
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
Från idé till examination inom omvårdnad (s. 70-92). Lund: Studentlitteratur.
*Klaeson, K., Hovlin, L., Guvå, H. & Kjellsdotter, A. (2016). Sexual health in primary healthcare – a qualitative study of nurses´experiences. Journal of Clinical Nursing, 26, 1545- 1554. doi:10.1111/jocn.13454
Klang, B. (2014). Psykosocial hälsa och psykologisk ohälsa. I B. Klang & I. Thorell- Ekstrand (Red.), Sjuksköterskans omvårdnadskunnande: en praktisk och teoretisk grundbok (s. 72-89). Harlow: Pearson.
Lindroth, M. (2016). 'Competent persons who can treat you with competence, as simple as that' - an interview study with transgender people on their experiences of meeting health care professionals. Journal of clinical Nursing, 25, 3511-3521. doi:10.1111/jocn.13384
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Graneskär.
& B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s.187–201). Lund: Studentlitteratur.
*Macdowall, W., Parker, R., Nanchahal, K., Ford, C., Lowbury, R., Robinson, A., ...Wellings, K. (2010). ‘Talking of Sex’: Developing and piloting a sexual health communication tool for use in primary care. Patient Education and Counseling, 81, 332- 337. doi:10.1016/j.pec.2010.10.027
*Moore, A., Higgins, A. & Sharek, D. (2013). Barriers and facilitators for oncology nurses discussing sexual issues with men diagnosed with testicular cancer. European Journal of oncology Nursing, 17, 416-422. doi:10.1016/j.ejon.2012.11.008
*Nakopoulou, E., Papaharitou, S. & Hatzichristou, D. (2009). Patients’ Sexual Health: A Qualitative Research Approach on Greek Nurses’ Perceptions. Journal of sexual medicine, 6, 2124-2132. doi:10.1111/j.1743-6109.2009.01334.x
*Olsson, C., Berglund, A-L., Larsson, M. & Athlin, E. (2012). Patients sexuality A neglected area of cancer nursing? European Journal of Oncology Nursing, 16, 426-431.
doi:10.1016/j.ejon.2011.10.003
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber AB.
*Oskay, U., Can, G. & Basgol, S. (2014). Discussing sexuality with cancer patients:
oncology nurses attitudes and views. Asian Pacific Journal Of Cancer Prevention, 15, 7321- 7326. doi:10.7314/APJCP.2014.15.17.7321
22
*Quinn, C. & Happell, B. (2012). Getting BETTER: Breaking the ice and warming to the inclusion of sexuality in mental health nursing care. International Journal of Mental Health Nursing, 21, 154–162. doi:10.1111/j.1447-0349.2011.00783.x
*Quinn, C., Happel, B. & Browne, G. (2011). Talking or avoiding? Mental health nurses´
views about discussing sexual health with consumers. International Journal of Mental Health Nursing, 20, 21- 28. doi:10.1111/j.1447-0349.2010.00705.x
*Quinn, C., Happell, B. & Welch, A. (2013). Talking about sex as part of our role: Making and sustaining practice change. International Journal of Mental Health Nursing, 22, 231- 240. doi:10.1111/j.1447-0349.2012.00865.x
Reimegård, K. & Wedin, K. (2013). Sexuell och reproduktiv hälsa i primärvården. I C.
Bökberg (Red.), Omvårdnad i primärvården (1: uppl., s. 227-240). Lund: Studentlitteratur.
Saunamäki, N., Andersson, M. & Engström, M. (2009). Discussing sexuality with patients:
nurses attitudes and beliefs. Journal of advanced nursing, 66, 1308-1316.
doi:10.1111/j.1365-2648.2010.05260.x
Saunamäki, N. & Engström, M. (2013). Registered nurses´ reflections on discussing sexuality with patients responsibilities doubts and fears. Journal of Clinical Nursing, 23, 531-540. doi:10.1111/jocn.12155
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 16 januari, 2018, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Sundbeck, M. (2013). Sexuell hälsa i vården – en metodbok för sjuksköterskor (1:a uppl.).
Lund: Studentlitteratur.
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad. Hämtad från Svensk sjuksköterskeförenings webbplats: https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik
publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Hämtad från Svensk sjuksköterskeförenings webbplats:
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Thorstensson, S. (2012). Professional support in childbearing, a challenging act of balance (Doktorsavhandling). Örebro: Örebro universitet.
Thorstensson, S. & Ekström, A. (2014). To be Supportive or to Care For. Journal for nursing and care, 3, 114. doi:10.4172/2167-1168.1000e114
23
Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing (2:nd ed.). Philadelphia: F.A. Davies company.
Van Hees, P., Van der Plas, A., Van Ek., Putter, H., Den Oudsten, B., Den Ouden, M. &
Elzevier, H. (2016). Discussing sexuality with patients with Parkinson’s disease: a survey among Dutch neurologists. Journal Of Neural Transmission, 124, 361-368.
doi:10.1007/s00702-016-1655-x
Vetenskapsrådet. (2017). Etikriktlinjer. Hämtad från:
https://www.vr.se/forskningsfinansiering/sokabidrag/forutsattningarforansokningarochbidr ag/etikriktlinjer.4.29b9c5ae1268d01cd5c8000955.html
WHO. (2016). Sexual and reproductive health. Hämtad från WHO:s webbplats:
http://www.who.int/reproductivehealth/topics/sexual_health/sh_definitions/en/
*Wiliams, N., Hauck, Y. & Bosco, A. (2017). Nurses' perceptions of providing psychosexual care for women experiencing gynaecological cancer. European Journal Of Oncology Nursing, 30, 35-42. doi:10.1016/j.ejon.2017.07.006
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning & klinisk verksamhet. (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
World medical association. (2017). WMA Declaration of Helsinki – Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 2017-12-04, från https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for- medical-research-involving-human-subjects/
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (1: a uppl., s. 59-82). Lund: Studentlitteratur.
