MARKNADSINSIKT. Oktober 2014

(1)

MARKNADSINSIKT

Oktober 2014

September blev ytterligare en lugn börsmånad, men de senaste veckorna har oro för den europeiska tillväxten skapat kraftiga marknadsrörelser. Två tydliga trender har också varit stigande dollarkurs och fallande oljepris.

Läs mer om vår syn på marknaden under avsnittet Extra insikt.

MarknadsInsikt är ett nyhetsbrev som distribueras till Sparbanken Syds kunder. Här presenterar vi analyser av ränte- och aktie- marknaderna samt tipsar om olika placeringsalternativ. Mer information om Sparbanken Syds tjänster och produkter hittar du på www.sparbankensyd.se. Ansvarig utgivare: Sparbanken Syd, Andreas Narsell.

Uppgifterna i detta marknadsbrev är endast avsedda som information till Sparbanken Syds kunder och innefattar inte något erbjudande om att köpa eller sälja värdepapper eller andra finansiella instrument. Mottagare av detta marknadsbrev rekommenderas att komplettera det egna beslutsunderlaget med nödvändigt material. Sparbanken Syd påtar sig inte något ansvar för eventuella dispositioner av kund med anledning av innehållet i detta marknadsbrev och ansvarar inte för direkt eller indirekt förlust eller skada av vad slag det vara må som grundar sig på användandet av det.

De ledande marknaderna rörde sig åt olika håll under den gångna månaden. Bäst under september gick Japan med en samlad uppgång om 2,7 procent följt av USA som avkastade 1,7 procent. Frankrike förblev oförändrad medan Tyskland och England backade 0,9 procent respektive 2,0 procent. På tillväxtmarknaderna var mönstret detsamma fast med större magnitud. Argentina steg 15 procent medan Brasilien rasade 16,7 procent (allt uttryckt i svenska kronor).

På Stockholmsbörsen var utvecklingen blandad. Index för de 32 största bolagen steg 0,8 procent samtidigt som index för småbolag backade 2,5 procent. På sektornivå var det Finanssektorn och Telekommunikation som gav bränsle åt börsen samtidigt som Verkstadssektorn hörde till förlorarna.

Den tioåriga svenska statsobligationsräntan steg kraftigt under första halvan av månaden, men tappade därefter ungefär halva uppgången. Vid utgången av september var nämnd ränta 1,5 procent, det vill säga 10 baspunkter högre än vid utgången av augusti. På valutamarknaden steg USA- dollarn med 4,4 procent mot kronan, medan euron försvag- ades 0,9 procent.

Nyhetsflödet dominerades även under september av den geopolitiska oron. Situationen i Ukraina stabiliserades något, medan konflikten i Irak och Syrien förvärrades. I mitten av september offentliggjorde Federal Reserve att man minskar köpen av obligationer från 25 till 15 miljarder USD per månad, med början i oktober. Samtidigt meddelade man sin avsikt att, givet att ekonomiska data kommer in i linje med förväntan, på nästa möte i slutet av oktober besluta om att avsluta obligationsköpen. September månads inköpschefs- index för tillverkningsindustrin föll i EMU, Japan, Storbritan- nien och USA, medan Kina noterades oförändrat. I samtliga fall ligger index fortsatt över 50. Motsvarande svenska inköpschefsindex steg och uppvisade ett värde på 53,4 för september, att jämföra med 51,0 föregående månad.

Portföljerna är fortsatt neutralt viktade mellan aktier och räntor. Samtidigt behålls exponeringen mot bostadsobliga- tioner samt företagsobligationer på bekostnad av svenska stadsskuldsväxlar. Samtliga portföljer har en generell över- vikt mot alternativa investeringar på bekostnad av svenska obligationsfonder, samt svenska korträntefonder

(2)

FOND INSIKT

Globalfonder Sverigefonder Tillväxtfonder Räntor/alt inv 30% 50%

15%

5%

Offensiva portföljen

Sverigefonder Globalfonder Räntor/alt inv 70%

10%

20%

Försiktiga portföljen

Globalfonder Sverigefonder Tillväxtfonder Räntor/alt inv 30% 30%

20% 20%

Basportföljen

Produktförslag

Fördelning Offensiv Bas Försiktig Betyg

Globala aktiefonder

Swedbank Robur Globalfond 30,00% 30,00% 20,00% 

Svenska aktiefonder

Catella Reavinst 12,00% 8,00% 5,00% 

Carnegie Sverigefond 8,00% 7,00% 5,00% 

Tillväxtmarknadsfonder

Sparbanken Tillväxt 20,00% 5,00% 0,00% 

Alternativa investeringar

Catella Hedge 15,00% 15,00% 10,00% Saknar rating

Räntefonder

Catella Avkastning 0,00% 10,00% 20,00% 

Carnegie Corporate Bond 15,00% 

Indecap Guide Företagsobl.fond 25,00% 40,00% Saknar rating

Betyg hämtade från morningstar.se

6

Swedbank Robur Globalfond Placeringsinriktning

Globalfond är en aktiefond som placerar globalt i aktier i före- tag inom olika branscher. Högst 30 % av fondens tillgångar får vara placerade i företag vars aktier och aktierelaterade fondpapper handlas på en reglerad marknad i Sverige.

Fonden får använda sig av derivatinstrument för att öka avkastningen. Fonden lämnar normalt ingen utdelning, utan vinster återinvesteras i fonden.

Riskmått Risk 6 av 7

Catella Reavinstfond Placeringsinriktning

Fonden investerar främst i svenska aktier men kan även investera i aktierelaterade insrument, t ex optioner. I normal- fallet ska fondens tillgångar vara till minst 90% placerade i aktier. Förvaltningsprocessen bygger på makrosyn, aktie- urval och utnyttjande av marknadstrender. Fonden är mycket aktivt förvaltad genom att omsättningen av affärer är högre än genomsnittet av Sverigefonder, vilket särskiljer förvaltaren.

6

(3)

Sparbanken Tillväxt Placeringsinriktning

Sparbanken Tillväxt är en fondandelsfond som placerar tillgångarna i andra globala och regionala tillväxtmarknads- fonder, såväl svenska som utländska. Ingen av de under- liggande fonderna får utgöra mer än 40% av fondens till- gångar. Målsättningen är att fonden ska överträffa utvecklingen för Morgan Stanley Capital Index Emerging Markets (NET TR), ett globalt tillväxtmarknadsindex som omfattar över 25 olika marknader ( t. ex. Kina, Indien, flera Östeuropeiska- och Latinamerikanska marknader), om- räknat till svenska kronor. Fonden kan även placera på konto hos kreditinstitut.

6

Catella Hedgefond HF Placeringsinriktning

Fonden har som målsättning att uppvisa en jämn, positiv avkastning oavsett riktningen på de nordiska kapitamark- naderna. Analysprocessen bakom fondens investeringar består främst av fundamental analys, inom vilken man studerar företagets intjäningsförmåga, kassaflöden osv.

Som komplement till detta bedrivs vidare en s k kvantitativ analys, här studerar vi aktiers historiska utveckling och sam- variation med varandra. Ett tredje centralt inslag i förvalt- ningen är riskanalysen. Både fondens sammantagna risk, men också risken i varje enskild investering övervägs. För- valtningsarvodet är 1% + 20% av avkastningen över index.

3

Catella Avkastning Placeringsinriktning

Fonden investerar aktivt i räntebärande värdepapper. Mål- sättningen är att åstadkomma en värdeutveckling som är bättre utvecklingen för jämförelseindex.

2

Carnegie Sverigefond Placeringsinriktning

Sverigefonden är en aktiefond som investerar i aktier noter- ade på Stockholms Fondbörs. Fonden har inga begränsningar avseende branscher eller företag. Fonden får även investera i räntebärande värdepapper. Riskmått: Risk 7 av 7

7

Carnegie Corporate Bond Placeringsinriktning

Fonden placerar i företagsobligationer (emitterade av svenska och nordiska företag) och räntebärande värde- papper. Fonden har en genomsnittlig portföljlöptid på cirka 3-5 år, vilken dock kan vara längre. Fonden använder även derivat som en del i förvaltningen. Fonden har som mål- sättning att generera långsiktig kapitaltillväxt genom att placera i räntebärande instrument, t.ex. obligationer och penningmarknads-instrument som handlas på en reglerad marknad. Investeringarna kommer främst att fokusera på utfärdare i Norden. Fonden får även placera upp till 10 % av tillgångarna i andra investeringsfonder.

2

Indecap Guide Företagsobligation C Placeringsinriktning

Fonden är en fondandelsfond som investerar i andra svenska räntefonder så att fondens genomsnittliga löptid alltid över- stiger 1 år. Genom investeringar i andra fonder och kontinuer- lig anpassning av placeringarna till de fonder som bedöms ha störst chans till god utveckling, erbjuder fonden en placering med god riskspridning.

3

(4)

EXTRA INSIKT

Christoffer Enander

SPAREKONOM

Fram tills för några veckor sedan hade vi som investerare länge befunnit oss i en tillvaro med en lugn och positiv börsutveckling. Volatiliteten dvs svängningarna på aktiemarknaden hade kommit ner på historiskt låga nivåer och aktiemarknaden lockade med bra direktavkastning inte minst i förhållande till rejält nedtryckta räntor. Så plötsligt för- byttes lugnet i oro och flera av de stora börserna darrade till rejält. Amerikanska Nasdaq index gick ner nästan 4 procent på en vecka och i Europa har den tidigare så starka tyska börsen backat med nästan lika mycket. Hemma i Sverige föll börsen närmare 5 procent under förra veckan och hela årets uppgång är nu utraderad. Den enskilt viktigaste faktorn till detta är helt enkelt oro kring den globala konjunkturåter- hämningen i allmänhet och den europeiska i synnerhet, där framför allt tysk ekonomi bromsar in ordentligt. Hur ska man då resonera kring aktiemarknaden framgent?

Jag tror att man bör lyfta blicken lite och tänka tillbaka på vilka avgörande faktorer som tidigare drivit börskurserna uppåt, och ifall dessa finns kvar eller i grunden förändrats.

Enkelt uttryckt kan man säga att de viktigaste faktorerna för stigande aktiekurser de senaste åren varit:

• Global ekonomisk återhämtning

• Avtagande pessimism

• Brist på räntealternativ

• Massiva centralbanksstimulanser

Som jag ser det är det svårt att argumentera för att vi den kommande tiden ska se någon fundamental förändring i dessa förhållanden. Man ska komma ihåg att den amerikanska ekonomin som fortfarande är världens största och mest betydelsefulla just nu går bra. I synnerhet amerikansk arbets- marknad har den senaste tiden utvecklats starkt, med ett par hundra tusen nya jobb som tillkommer varje månad. Detta är viktigt eftersom den amerikanska ekonomin fortfarande till

70 procent utgörs av privat konsumtion och USA i sin helhet bidrar sedan med nästan 25 procent till global BNP. I den andra vågskålen kan läggas sämre konjunktursiffror från EMU och Tyskland, men man ska då inte glömma bort att åter- hämtningen i Storbritannien går bra och detta är ett viktigt land globalt men också som svensk handelspartner. Kina har förvisso saktat in, men BNP växer trots allt med dryga 7 procent och allt sammantaget så kan vi därför räkna med en global tillväxt som överstiger 3 procent i år och dessutom förbättras ytterligare under 2015. Västvärldens central- banker kommer också att fortsätta sin försiktiga räntepolitik vilket gör att räntealternativet i form av bankkonto och statsobligationer förblir ointressant. Idag kan man köpa aktier i stora svenska bolag som exempelvis, Telia, Nordea eller Industrivärden och framåt vårkanten se fram emot utdelning motsvarande 4- 6 procents ränta. Jag är övertygad om att många investerare ser detta som attraktivt och för den som inte räds kortsiktiga nedgångar kan detta vara ett bra läge att plocka in lite utdelningsaktier.

Närmast väntar nu rapportsäsongen där börsbolagen presenterar sina kvartalsrapporter. Det mest sannolika är att vi återigen ser bolag som uppvisar god lönsamhet men där försäljningen inte riktigt vill ta fart. Verkställande direktörer kommer på presskonferenser att se lite bekymrat ansvarsfulla ut, och uttala sig försiktigt om framtiden.

Med andra ord ”same procedure as last year”.

Oro på marknaden öppnar köpläge för den långsiktige

(5)

RÄNTE INSIKT

Även de senaste veckorna har räntenivåerna följt den nedåt- trend som inleddes i början av året. Det svenska riksdagsvalet utmynnade, som väntat, i ett osäkert parlamentariskt läge och i att en svag minoritetsregering bildats. Tack vare det stabila ramverk som finns kring den ekonomiska politiken så har räntemarknaden inte påverkats märkbart av den ökade politiska osäkerheten. Låg inflation och sjunkande inflations- förväntningar i både Sverige och större delen av övriga Europa har varit, och är fortfarande, den drivande faktorn bakom räntenedgången. Marknadsaktörerna räknar med fortsatt låg inflation och att Riksbanken kommer att hålla styrräntan på låg nivå under lång tid framöver. I kombination med en svagare konjunkturutveckling och sjunkande inflation i stora delar av Europa och signaler från Europeiska Centralbanken (ECB) om ökade räntestimulanser har obligationsräntorna pressats ned mot nya lägstanivåer. De senaste veckorna har även sjunkande råvarupriser spätt på räntenedgången.

Motverkande krafter påverkar räntenivåerna

Ljusglimten i en osäker omvärld är den amerikanska ekonomin som blir allt starkare. Än så länge har dock inte ränte- marknaden på riktigt allvar börjat räkna med att amerikansk inflation är på väg upp och att räntestimulanserna från den amerikanska centralbanken kan komma att skalas tillbaka snabbare än planerat. Om och när så sker kan även svenska räntor få en uppåtskjuts. Samtidigt så kommer förväntningar på att Riksbanken och ECB ska öka räntestimulansen/sänka räntorna att pressa ned räntenivåerna, åtminstone kortsiktigt.

Uppåt på sikt

Vi har fortfarande svårt att motivera att långa obligations- räntor bör ligga kring 1-1,5 procent och tycker att räntenivå- erna avspeglar alldeles för pessimistiska antaganden om fram- tida tillväxt och inflation. På lite sikt räknar vi med att både omvärlden och Sverige återvänder till BNP- och prisöknings- takter som ligger på mer normala nivåer, kring de historiska genomsnitten. Då bör även räntenivåerna stiga till mer normala nivåer. På kort sikt styrs dock räntorna inte så mycket av var ekonomierna kommer att befinna sig på fem års sikt utan mer av centralbankernas åtgärder och svängningar i ränte- marknadens riskbedömningar.

Oförändrad ränteprognos

Det finns en viss sannolikhet för att Riksbanken gör en ytterligare räntesänkning, från 0,25 till 0,15 eller 0,10 procent, i november eller december. Vår bedömning i dagsläget är att denna sannolikhet ligger väl under 50 procent. Men en negativ överraskning, exempelvis i form av ett inflationsutfall som blir lite lägre än väntat, skulle knuffa upp sannolikheten.

Nedtryckta inflationsförväntningar och räntestimulans från centralbankerna håller nere räntenivåerna. Så småningom bör de dock vända uppåt. Långa räntebindningstider ser fördelaktiga ut jämfört med hur den rörliga räntan kan komma att stiga.

Huvudscenariot är ändå att Riksbanken håller kvar styrräntan på 0,25 procent ända fram till slutet av nästa år. Då väntas inflation och inflationsutsikter ha stigit så pass mycket att det är hög tid för en räntehöjning. Vår bedömning är sedan att styrräntan höjs till 1,0 procent under 2016 och når 2,0 procent i slutet av 2017.

Även om vår syn är att de långa räntorna bör stiga på sikt så går det inte att utesluta att nedgången fortsätter ett tag till, åtminstone så länge det finns förväntningar om att ECB och Riksbanken kan komma med ytterligare stimulanser.

Under 2015 bör de dock börja stiga och vi räknar med ganska stora uppgångar på 1-2 års sikt.

Kortsiktigt skulle boräntorna kunna gå ned något från dagens nivåer. Från årsskiftet och framåt räknar vi dock med att riktningen kommer att vara uppåt. Tremånadersräntan börjar stiga under andra halvåret nästa år men passerar inte 3 procent förrän under andra halvåret 2016. De längre boräntorna börjar stiga tidigare och uppgången blir också snabbare.

Sprid riskerna

Våra långsiktiga kalkyler bygger på att tremånadersräntan når 5,50 procent under 2019 och sedan ligger kvar där.

Enligt våra prognoser och kalkyler så väger det ganska jämnt mellan vad den genomsnittliga tremånadersräntan väntas bli och var de kortare bundna räntorna ligger i dagsläget. För räntebindningstider på fyra år och längre är det mer tydligt att det sannolikt är gynnsamt att binda.

Sannolikheten för att bunden boränta blir lägre än den genomsnittliga tremånadersräntan, beräknad utifrån historiska prognosfel, har stigit något för de längre räntebindnings- tiderna och ligger kring 60 procent.

Val av räntebindningstider handlar om att väga olika aspek- ter, inte bara räntetro och riskbedömningar, mot varandra och i slutändan är det högst individuellt vilka bindningstider som är mest passande. Bundna boräntor ligger på historiskt låga nivåer och för den försiktige kan det finnas argument för att välja långa räntebindningstider. Om man delar vår räntesyn och vår riskbedömning kan man överväga längre räntebind- ningstider, från fyra år och uppåt. Är man mer riskbenägen så kan man kanske avvakta ett tag och se om långa räntor kanske tickar ner lite till. Ser man en risk för att räntorna kan börja stiga tidigare och snabbare än vad vi räknar med så kan man kanske även överväga de kortare räntebindningstiderna.

De flesta hushåll har en viss marginal i sina boendefinanser.

Att dela lånet i tre delar, med en del med rörlig ränta, en del med medelång räntebindning och en del med lång räntebind- ning kan vara ett upplägg som passar ganska många av dessa.

När kommer ränteuppgången?

(6)

källa: SBAB BORÄNTENYTT NUMMER 8 10 okt 2014 Dec 2014 Juni 2015 Dec 2015 Dec 2016 Dec 2017

3 mån 2,42 2,30 2,30 2,60 3,20 4,20

2 år 2,42 2,30 2,50 3,00 3,75 4,50 (-0,25)

5 år 3,05 3,00 3,50 4,20 5,20 (-0,20) 5,70 (-0,20)

Prognos för SBAB Banks boräntor, olika bindningstider

Anm: Förändring i prognosen från Boräntenytt 10 september inom parentes.

AKTUELLA MARKNADSNOTERINGAR

Instrument Senast 31/12 Reporänta 0,25% 0,75%

STIBOR 3M 0,43% 0,94%

Stadsobl Sv 10 år 1,19 % 2,52%

Räntor

Instrument Senast YTD %

OMX 30 1 296 - 2,76

Dow Jones 16 315 - 1,58

DAX 30 8 746 - 8,46

Nikkei 225 15 073 - 7,48

DJ World 304,5 - 3,01

Aktieindex

USD/SEK 7,26 + 13,01

EUR/SEK 9,18 + 3,79

GBP/SEK 11,56 + 8,58

DKK/SEK 1,23 + 4,00

Valutor

Olja Brent $ 88,37 - 21,23

Koppar 3M $ 6 729 - 8,71

Zink 3M $ 2 328 + 12,41

Guld $ 1 223 + 1,48

Råvaror

Noteringar per 2014-10-15

(7)

AKTIE INSIKT

Noteringar per 2014-10-15

Atrium Ljungberg: Rekordlåga räntor i kombination med en stark hyresmarknad i storstadsregionerna har gjort fastighets- aktier till vinnare på börsen under de senaste åren. Atrium Ljungberg är ett gammalt välskött fastighetsbolag med fin historik och bra direktavkastning, trots detta handlas aktien fortfarande under fastighetsbeståndets substansvärde.

Huvudfokus ligger på Stockholmsområdet och bolaget har en attraktiv projektportfölj som kan gynnas av bla. utbyggd tunnelbana. Vi tror att aktien har potential att värderas upp.

Kopparbergs Bryggeri: Kopparbergs aktie har under de senaste fem åren haft en fantastisk utveckling och fördubblats flera gången om från kurser kring 10 kr till dagens 70 kr, men uppvärderingen är på många sätt väl underbyggd av företag- ets utveckling. Bryggeriet äger flera starka varumärken där bla Sofiero är den mest sålda starkölen på svenska system- bolaget. Just ölförsäljningen utgör idag ca 30 procent av Kop- parbergs omsättning. Men den riktigt stora framgången för Kopparbergs har varit deras cider som på senare år lanserats utomlands med enorm framgång. Faktum är att Kopparbergs päroncider är världens mest sålda. Totalt har man försäljning i drygt 35 länder och cider står nu för hela 60 procent av företagets omsättning på totalt lite dryga 1,6 miljarder.

Företaget räknar själva med att den höglönsamma cidern ska fortsätta att öka sin andel av försäljningen vilket möjliggör ökad lönsamhet. För 2013 redovisade Kopparbergs en vinst per aktie om 3,46kr antar man en 10 procentig vinstökning i år så värderas företaget nu till P/E tal runt 18, det är knap- past billigt. Vid en samlad bedömning landar vi trots allt i ett köpråd då vi bedömer potentialen i den internationella expan- sionen som hög intressant. Förr eller senare kan dessutom någon bryggerijätte få upp ögonen för bolaget och lägga ett saftigt bud.

Industrivärden: Investmentbolaget Industrivärden är stor- ägare i ett antal svenska kronjuveler såsom exempelvis Volvo, Sandvik, Handelsbanken, SCA, Skanska och nu också ICA.

Genom att köpa aktier i Industrivärden så får man alltså indirekt del i en bred aktieportfölj. Industrivärden dras liksom Investor med en substansrabatt vilket innebär att marknaden värderar investmentbolaget lägre än värdet på de samlade tillgångar som bolaget äger. De tillgångar Industrivärden äger motsvarar ett värde om 153kr/aktie men en aktie i Industri- värden kan idag köpas kring 116kr. Årets utdelning blev 5,50kr vilket ger en direktavkastning på goda 4,5 procent.

Nordea: Nordens största bank är också den lägst värderade ibland de fyra storbankerna. Under sommaren har kursen pressats av den geopolitiska situationen där den finländska ekonomin tagit skada av sanktionskriget mellan EU och Ryssland. Man ska dock komma ihåg att Nordea är en nordisk aktör och intäkterna från Banking Finland väger totalt sett inte tyngre än 13 procent. Vi tror att detta kan vara ett intressant läge att plocka upp Nordeas aktie som tappat ca 10 procent sedan början av juni, en bra utdelning ger dessutom en förväntad direktavkastning kring 6 procent.

Sandvik: Värderingen har pressats av svagare gruvkon- junktur, dock finns det stor effektiviseringspotential internt jmf konkurrenten Atlas Copco. Sandvik är ett av de svenska verkstadsföretag som har störst potential till omvärdering.

Konjunkturen är viktig i sammanhanget men det finns stor potential att höja lönsamheten internt i Sandvik. Vi bedömer att Sandvik är en bra byggsten i en aktieportfölj som även utan större kurslyft ger en god direktavkastning.

HIQ International: HIQ är en IT konsult som år efter år upp- visat stabila vinster även i lågkonjunkturer. Den senaste rap- porten visade att det fortfarande är lite trögt i konsultbran- schen och en snabb vändning är kanske inte att vänta. HIQ har dock bevisat att man kan tjäna pengar även i tuffa tider och vinsterna levererar man vidare till aktieägarna i form utav goda utdelningar. Senast i år höjde man utdelningen till 2,60kr vilket motsvarar en direktavkastning på över 7 procent till dagens aktiekurs.

Cloetta: Godistillverkaren Cloetta är efter skiljsmässan från finländska Fazer tillbaka på svenska börsen som eget bolag.

Cloetta är just nu är inne i ett ambitiöst omstrukturerings- program som syftar till att effektivisera bolaget och redan nästa år finns det goda möjligheter till betydande lönsam- hetslyft. Godisbranschen som helhet är dessutom stabil och påverkas inte alltför mycket av det allmänna konjunkturläget.

Cloetta handlas idag med en rabatt på 30 procent jämfört med sina globala konkurrenter och på lite längre sikt borde

Forts nästa sida

Bolag Kurs SEK Rekommendation

Atrium Ljungberg 97,20 Köp

Kopparbergs bryggeri 67,50 Köp Industrivärden C 116,80 Köp

Nordea 86,30 Köp

Sandvik 76,30 Köp

HIQ International 33,30 Köp

Cloetta 20,00 Köp

Volvo 74,75 Köp

Scandi Standard 51,75 Köp

Christoffer Enander

SPAREKONOM

(8)

den rabatten försvinna. Vi uppskattar stabiliteten i Cloettas affär och ser aktien som en bra byggsten i en väldiversifierad aktieportfölj. Bolaget har gått trögt på börsen den senaste tiden, men vi tror att man gör bäst i att behålla aktien. Både VD, styrelseledamöter och bolagets största aktieägare familjen Svenfelt-Trotzig har de senaste månaderna gjort stora insiderköp i aktien. Vi ser det som ett mycket positivt tecken.

Volvo: Med en försäljning på över 300 miljarder kronor är Volvo AB Sveriges största bolag. I avsaknaden av ett tydligt lyft för den globala konjunkturen så har aktien länge stått och stampat lite en bit under 100 lappen. Det finns i huvud- sak två ordentliga triggers i Volvo. Den första är som ovan nämnts den globala konjunkturen, nästan all försäljning går på export där USA, Asien och Europa är de viktigaste marknaderna. Den andra möjligheten ligger mer i bolagets egna händer. Volvo har under många år knappt förmått nå upp till halva lönsamheten jämfört med betydligt mindre konkurrenter som Scania. Med Crister Gardells intåg som storägare (nu 12,9 procent av rösterna) kommer det att sättas större press genom hela koncernen på renodling och lönsamhetsfokus. Samverkar dessutom de båda faktorerna så kan 2014 och 2015 bli goda år för Volvos aktieägare.

I vårt sommarnummer av MarknadsInsikt valde vi att sätta en neutral rekommendation på Volvo. Aktien har sedan utvecklats svagt under sommaren och fallit med drygt 20 procent sedan i våras. Till dagens kurs ner mot 80 kr så tror vi att det nu kan vara ett bra tillfälle att köpa in sig i Volvo.

Scandi Standard: Bolaget med det lite intetsägande namnet Scandi Standard börsintroducerades i juni och producerar vad man kallar kycklingbaserade livsmedel. Företaget bedriver verksamhet i Sverige, Danmark och Norge där man i varje land äger ledande varumärke som Kronfågel, Danpo och Den Stolte Hane. Ungefär 60 procent av bolagets försäljning sker i dagligvaruhandeln och andra viktiga kunder är bla restau- rangkedjan Mc Donalds. Bolaget gynnas av hälsotrenden där kycklingkött anses mer hälsosamt än rött kött. Dessutom är försäljningen hyfsat konjunkturstabil då kyckling är relativt billig mat som konsumenter inte väljer bort trots sämre ekonomiska tider. Just stabiliteten i försäljningen gör också att företaget inte kommer att vara någon tillväxtraket men förhoppningsvis kan man leverera goda utdelningar till sina aktieägare. Vi tror att en sådan defensiv aktie kan passa som del i en väldiversifierad aktieportfölj.