Centerpartiet föreslår i denna rapport reformsförslag för att stärka det personliga, direkta ägandet i Sverige som en del av en bred strategi för att stärka jobbskapandet.
Medan det passiva, institutionella och/eller storskaliga ägandet ofta fått gynnsamma villkor och låg beskattning (ofta i praktiken lägre än 20 procent) har arbetande ägare mött höga marginalskatter på kapitalinkomster (uppåt 67-68 procent).
Betydelsen av de aktiva arbetande personliga ägandet har dock lyfts fram på senare tid.
Det är centralt för de små och växande företag som i sin tur står för huvuddelen av ökningen i sysselsättning under senare år. Kunskapen om att driva och äga företag är en viktig lokal resurs som skapar nätverk som understödjer företagsamhet.
Därför föreslås i denna rapport fyra konkreta vägar för att stärka det personliga ägandet:
- Utöka investeraravdraget. Den 1 december 2013 införs investeraravdraget som minskar skatten för små ägare (det gäller 50 procent av 1,3 miljoner) som vill satsa sina pengar i mindre företag, ett förslag som syftar till att öka antalet nya företag och arbetstillfällen. Som ett nästa steg kan investeraravdraget utökas till två-tredjedelars avdrag upp till 2 miljoner, så att det täcker de flesta mindre investerare.
- Underlätta att ta ut lön som långsiktigt delägarskap, så kallade
personaloptioner. Enligt förslaget ska inte personaloptionerna beskattas förrän delägarskapet säljs och en andel skattas lägre som växer ju mer långsiktiga personaloptionerna är.
- Förenkla de s k 3:12-skatterna för ägare i fåmansbolag. De komplicerade 3:12-regelerna kompletteras med en alternativ mycket enkel regel där mindre delägare i kan ta ut lika stor utdelning till kapitalskatt som de kan ta ut lön till inkomstskatt.
- Reformera kapitalskatterna så att de gynnar småskaligt långsiktigt kapital.
Hela beskattningen av kapital bör ses över eftersom de svenska skattesatserna på kapital är dubbelt så höga som genomsnittet i EU och OECD. I första hand bör en sänkning för de mindre och långsiktiga ägarna vara aktuellt, i linje med vad som gäller i många konkurrentländer.
Den sammantagna statsfinansiella effekten av de preciserade föreslagna reformerna understiger 1,5 miljarder kronor.
Det personliga ägandet är en viktig del av Centerpartiets samlade reformpaket för att öka sysselsättningen och minska utanförskapet genom att underlätta jobbskapandet i Sverige.1
Personligt ägande är grunden i en fungerande marknadsekonomi. Allt kapital är i början litet kapital. Men i Sverige har historiskt det personliga direkta ägandets betydelse sällan hamnat i fokus för debatten. Historisk har det passiva institutionella storskaliga ägandet gynnats av politiken. Undantag från skatteregler har införts med motiveringen att kapital annars kan flytta från Sverige. Samtidigt har det småskaliga direkta arbetande aktiva ägandet beskattats mycket hårt på marginalen, med motiveringen att utdelning på kapital annars utgör en dold arbetsinkomst.
Under de senaste mandatperioderna med Alliansregeringen har det skett stora
förändringar till förmån för det personliga ägandet, blanda annat reformering av de så kallade 3:12-reglerna för fåmansbolag och senast med investeraravdraget 1 december 2013 (se nedan). Fortfarande kan dock storskaliga passiva ägare komma ner under 20 procents skattesats i faktisk beskattning på sina kapitalvinster, medan små arbetande ägare kan få 67 procents skatt. Svensk kapitalinkomstbeskattning är dubbelt så hög som genomsnittet i OECD och EU, där många länder också har grundavdrag på
kapitalinkomster.
Detta har traditionellt ansetts mindre viktigt inom nationalekonomin eftersom inhemsk kapital förutsätts kunna ersättas med lån eller riskkapital från den internationella marknaden. Inhemska ägare missgynnas också jämfört med internationella ägare, som med lägre beskattning kan kräva lägre avkastning.
Men här har skett en förändring i synen på ägandet och kapitalskatternas betydelse.2 Utländskt ägande och kapital är i sig positivt för ekonomin. Men storföretag får genom snedvridningen mot utländsk kapital större tillgång till kapital än till små och nya företag, som inte har samma tillgång till internationellt kapital, och mer beroende av inhemskt och ofta rent lokalt kapital. Detta har lyfts fram till den långsammare förnyelse i svenskt näringsliv. Samtidigt finns växande stöd för att just de små och växande
företagen står för en allt större del av sysselsättningsökningen.3
Samtidigt har kunskapen om ägande uppvärderats som resurs i samhället. Ett spritt ägande skapar nätverk och kluster av entreprenörer lokalt och regionalt, som har
1 Förslagen i denna rapport är precisering och utvecklingar av de principbeslut som fattades i Centerpartiets handlingsprogram ” Jobb och ekonomisk politik”, antaget på partistämman i Karlstad september 2013.
2 Skatter, entreprenörskap och nyföretagande, Underlagsrapport nr 12 till Globaliseringsrådet, 2008, Åsa Hanson.
3 Do small businesses create more jobs? New evidence from the national establishment time series, NBER Working Paper, no 13818. 2008, D., Wall, B. & J. Zhang; Behövs entreprenörerna? Om deras betydelse för kunskapsutveckling, kommersialisering och tillväxt, 2007, Ekonomisk Debatt, 35(6); Pontus Braunerhjelm, On the growth of micro and small firms: Evidence from Sweden, 2001, Small Business Economics, A.
Heshmati.
betydelse för företagandet, sysselsättningen och välståndet.4 Man kan säga att det personliga ägandet har ”positiva externaliteter” på det omgivande samhället.
Att det är möjligt för mindre företag att knyta till sig personer genom att istället för högre lön erbjuda en del i kapitalet har också blivit allt viktigare för att växande företag ska kunna konkurrera om kompetens och talanger lokalt och även internationellt.
I takt med att de större företagen rationaliserar och utlokaliserar verksamheter ökar småföretagens och ägarnätverkens betydelse ytterligare som förnyare av näringslivet och väg till återanställning för dem som förlorat jobbet under strukturomvandlingen.
För att Sverige även fortsättningsvis ska vara en stark företagarnation i den hårda konkurrensen med omvärlden behövs reformer som stärker möjligheterna till personligt ägande och vinst. Att ägare får avkastning på sina investeringar är en förutsättning för innovationer och utveckling. Vi vill skapa ett gynnsamt och
inkluderande ägarklimat för fler människor. Med hjälp av incitament som premierar entreprenörskap och långsiktigt ägande kan fler företag växa, anställa och bidra till en hållbar välfärd.
I denna rapport skissar vi på ett nytt program för aktiva arbetande engagerade och personliga ägare i Sverige, där vi med olika reformer gynnar istället för att missgynnar detta kapital.
För företag i ett uppstartsskede har det länge varit svårt att få en fullgod kapitaltillförsel.
Bristen på riskkapital i Sverige har länge varit ett problem. Problemet går inte att lösa med ett Alexanderhugg utan behöver flera samverkande lösningar. 5 Ett viktigt verktyg är att via skatteincitament stimulera till investeringar i små och nystartade bolag.
Våren 2012 lämnade Företagsskattekommittén ett sådant förslag på investeraravdrag.6 Efter en våg av kritik (bland annat från Centerpartiet) mot att förslaget inte gav
tillräckliga incitament för att stimulera tillgången på kapital, utarbetades ett reviderat förslag i Regeringskansliet.
Från och med den 1 december 2013 införs nu ett investeraravdrag. Det innebär att fysiska personer kan investera upp till 1,3 miljoner kronor och få göra avdrag på skatten med hälften, dvs. högst 650 000 kronor.
För att få investeraravdrag ska bland annat följande villkor vara uppfyllda; Företaget ska vara ett företag av mindre storlek som uteslutande eller så gott som uteslutande
bedriver rörelse. Företaget ska vara av mindre storlek, dvs. medelantalet anställda
4 Sveriges Gnosjöområden, 2009, FORES, Johan Klaesson och Martin Andersson.
5 Sverige har en av Europas största utköpsbolagssektorer, men en förhållandevis och oproportionerligt liten marknad för riskkapital för mindre och nystartade företag (Källa: The Swedish Corporate Control Model:
Convergence, Persistence or Decline?, 2012, Magnus Henrekson och Ulf Jakobsson; När är Statligt Stöd till Innovativa Företag och Entreprenörer Effektivt?, 2011, Roger Svensson; The Real Effects of Private Equity Buyouts, 2012, Joacim Tåg).
6 Företagsskattekommitténs delbetänkande ”Skatteincitament för Riskkapital” (SOU 2012:3).
inklusive delägare som arbetar i företaget är färre än 50 personer och en
nettoomsättning eller en balansomslutning som uppgår till högst 80 miljoner kronor.
Företaget får inte vara i ekonomiska svårigheter och ska ha ett löneunderlag om minst 300 000 kronor.7
Ett av de huvudsakliga syftena med investeraravdraget är att stimulera till investeringar och utveckling i svenska småföretag och därmed till en ökad sysselsättning. Det första steget i investeraravdraget ger tusentals småföretagare nya möjligheter att expandera och utvecklas. När investeraravdragets effekter prövats bör det finnas en möjlighet att i nästa steg bygga ut det ytterligare, för att täcka huvuddelen av de mindre investerarna.
För att utveckla investeraravdraget krävs att hänsyn tas till flera faktorer. Några av dessa gås igenom nedan.
Bland annat kan vi hypotetiskt föreställa oss att när det gäller ett höjt tak finns en avtagande effekt beroende på hur högt taket ligger. Det finns helt enkelt inte en sådan stor massa av småskaliga investerare som är villiga att investera tvåsiffriga
miljonbelopp. Vi tänker oss däremot att graden av utnyttjande av avdraget är tämligen linjärt inledningsvis över 1,3 miljoner kronor, för att vid en viss nivå avta. Utnyttjandet av det brittiska investeraravdraget (Enterprise Investment Scheme) stöder den tesen.
Majoriteten av investeringarna är koncentrerade bland de lägre nivåerna för att sedan avta vid högre nivåer.8 Det svenska taket på investeraravdraget är dock i jämförelse med Storbritannien lågt.
Därutöver är det angeläget att undvika skattearbitrage, dvs. möjligheten att genom olika upplägg minska sin skattebörda. För att undvika detta kan inte avdragsrätten utökas till en sådan grad att det öppnar upp för arbitragemöjligheter.
Vi har tagit utgångspunkt i att begränsningar är nödvändiga, men att avdraget bör utökas för att gynna specifikt de små investeringarna. Vår modell är inte definierad i detalj utan syftar till att peka på inriktningen vi önskar på ett utökat investeraravdrag.
Det nuvarande investeraravdraget har beräknats medföra offentligfinansiella kostnader om 800 miljoner kronor årligen. Detta baseras på en beräkning att cirka 17 000 företag per år kan kvalificera som sådana företag som omfattas av investeraravdraget.9 Vi föreslår två principiella förändringar i ett utvecklat investeraravdrag:
Utökad avdragsrätt. Förslagsvis från hälften av investeringen till två tredjedelar.
Höjt tak. Förslagsvis från 1,3 miljoner till 2 miljoner.
7 Prop. 2012/13:134
8 HM Revenue & Customs: http://www.hmrc.gov.uk/statistics/enterprise.htm
9 Prop. 2012/13:134
En beräkning, baserad på uträkning och antaganden i Prop. 2012/13:134, visar att om avdragsrätten höjs till två tredjedelar samt taket till 2 miljoner skulle den
offentligfinansiella kostnaden höjas till 1 640 miljoner kronor årligen.10
Syftet med 3:12 reglerna är att förhindra att inkomsterna för ägare av fåmansföretag, som härrör från ägarens arbetsinsatser (inkomst av tjänst), beskattas lindrigare som kapitalinkomst. Reglerna anses allmänt höra till de mest tekniskt komplexa
beskattningsreglerna i Sverige för fysiska personer.
Regeringen presenterade våren 2013 ett förslag på förändringar i 3:12 reglerna.
Bakgrunden till att regeringen gör om 3:12-reglerna är att vissa bolag överutnyttjar det faktum att det är relativt hög skatt på löneinkomster men betydligt lägre skatt på kapitalinkomster. Det gör att det lönar sig att ta ut pengar från ett bolag som man är ägare i som utdelning istället för att göra det som lön.
Förändringen innebär att personer med ett mycket litet delägarskap inte får tillämpa den så kallade löneunderlagsregeln som innebär att ju mer ett företag betalar ut i lön till sina anställda desto större belopp kan delägarna ta ut i kapitalbeskattad inkomst från företaget. Förslaget innebar även att kravet på eget löneuttag för att få tillämpa regeln skulle öka i företag med stor lönesumma. Syftet var att på så sätt begränsa
överutnyttjandet av reglerna och samtidigt finansiera en reform för att göra det mer lönsamt för små och växande företag att anställa.
Efter synpunkter från Lagrådet samt andra instanser ändrade regeringen sitt förslag Förändringarna berör cirka 15 procent av de företagare som omfattas av 3:12-reglerna.
Av dessa får över 80 procent, eller omkring 45 000 delägare i företag, skattelättnader genom förslaget. Det överutnyttjande som har skett hos bland annat advokat- och
revisionsbyråer begränsas till förmån för skattesänkningar för små och växande företag.
Regeringen föreslår ett antal förändringar av förslaget efter de synpunkter som
framförts i remissvaren och ska dessutom utreda hur optioner skattemässigt ska kunna bli ett bättre verktyg för företagens ägarstyrning.11
För att överhuvudtaget få beräkna ett lönebaserat utrymme i framtiden måste du som delägare klara fyraprocentsspärren, dvs. du måste äga minst fyra procent av kapitalet i bolaget. Aktiva ägare med mindre än fyra procent av kapitalet får därför begränsade möjligheter att få sin utdelning beskattad som inkomst av kapital. Däremot får passiva ägare fortfarande all sin utdelning beskattad som kapital oberoende av ägarandel.
Regeringens lagförslag innehåller även vissa lättnader för de delägare som klarar fyraprocentsspärren i form av ett ökat lönebaserat utrymme och ett sänkt tak för löneuttagskravet. Detta hjälper dock inte det faktum att förslaget fortfarande skapar tröskeleffekter såsom omställningskostnader och snedvriden konkurrens. Det är viktigt att stimulera det aktiva, engagerade och direkta ägandet framför det passiva och
10 Bakom denna beräkning ligger antagandet att nyttjandegraden av investeraravdraget är linjär i alla fall upp till och med ett tak på 2 miljoner kronor.
11 Frågor och svar kring förändringarna i 3:12-reglerna, http://www.regeringen.se/content/1/c6/22/34/21/1a852699.pdf
indirekta ägandet. Ett erbjudande om medarbetarskap är ett viktigt verktyg för att kunna attrahera de bästa medarbetarna.
Förslaget på reviderade 3:12 regler har två syften.
Dels att finna en förenkling i komplexiteten i regelverket, som även för dem som relativt sett gynnas av regelverket kan vara så komplicerade att de inte kan utnyttja reglerna fult ut, åtminstone inte utan tillgång till professionell hjälp.
Dels syftar de också till att mildra tröskeleffekten som den så kallade fyraprocents- regeln skapar. Vi anser dessutom att det är viktigt med ett rakare samband mellan lön och utdelning. Vi har tagit utgångspunkt i att begränsningar är nödvändiga samt att en modell måste skapas för att gynna specifikt de små delägarna; det aktiva delägandet. Vår modell är inte definierad i detalj utan syftar till att peka på inriktningen vi önskar på ett reformerade 3:12 regler.
Våra huvudprinciper är:
Vi föreslår att även de delägare som inte uppfyller kapitalandelskraven ska ha möjlighet att använda sig av det lönebaserade utrymmet för utdelning. Om dessa delägare ges en begränsad möjlighet till att använda det lönebaserade utrymmet blir tröskeleffekten mycket lägre.
Ett exempel på ett konkret förslag är att delägare med mindre än fyra procents ägande skulle kunna använda det lönebaseradeutrymmet med samma belopp som de tar ut i lön, dvs. i den mån lönebaserat utrymme finns kan de ta ut lika mycket utdelning som lön.
Kapitalandelskravet beräknas medföra en varaktig inkomstökning på 650 miljoner kronor.12 Så länge möjligheten till utdelning för delägare med mindre än 4 procent ägande inte blir mer generös än innan kapitalandelskravet införs kan vårt förslag per definition inte ha en högre varaktig kostnad än 650 miljoner kronor. Med all sannolikhet är kostnaden betydligt lägre, beroende hur
förhållandet mellan lön och utdelning kommer se ut.
12Intäkterna för införandet av kapitalandelskravet anges i BP14 (Kapitel 6.13.4.2 sida 268) till: 2014: 0,3 miljarder; 2015: 0,47 miljarder; 2016: 0,51 miljarder; 2017: 0,60 miljarder.
I Sverige finns goda förutsättningar för fler gasellentreprenörer tack vare en stark äganderätt, tämligen gynnsamma regelverk, välutbildad arbetskraft och kompetenta och icke-korrupta myndigheter. Trots detta intar vi en mellanställning när det gäller antalet snabbväxande företag bland jämförbara länder. Den primära orsaken är vårt
skattesystem som trots reformer under de senaste mandatperioderna fortfarande gynnar redan etablerade och stora företag på bekostnad av nya start-up företag och entreprenöriell verksamhet.
Entreprenörer som befinner sig i en uppstarts- eller tillväxtfas är ofta inte tillräckligt kapitalstarka för att ensam kunna finansiera företagets utveckling fram till dess att det kan realiseras. Externa finansiärer måste därför ganska snart gå in med eget kapital i större omfattning än vad grundaren kan satsa. Detta innebär att grundaren i så fall tidigt förlorar kontrollen över sitt företag, vilket försvagar incitamenten att bidra till
företagets utveckling.
Därtill kan entreprenören ofta inte heller betala löner som ligger på de nivåer som är nödvändiga för att kunna attrahera rätt kompetens.
En lösning är att öppna för att istället för högre lön erbjuda delägarskap till de anställda med s.k. aktieoptioner, i praktiken att omvandla lön till delägande i företaget. Externa investerare kan ta ägarkontrollen över bolaget, men grundaren och andra
nyckelmedarbetare erhåller gratis eller till låg kostnad aktieoptioner som garanterar att de återfår ett substantiellt ägande i framtiden, förutsatt att ett antal uppställda
milstolpar uppnås. På så sätt kan entreprenören och de anställda ges både rätt incitament och en konkurrenskraftig ersättning.13
I Sverige har användandet av personaloptioner hämmats av främst två faktorer:
beskattningen av optionerna inträffar när de löses in och eventuell vinst beskattas som inkomst av tjänst. Att beskattningstillfället inträffar vid inlösen av optionen missgynnar långsiktigt ägande. För det första är det inte säkert att den anställde har den likviditet som krävs för att betala skatten och kan därför behöva sälja aktier. För det andra kan aktierna minska i värde över tid och en eventuell förlust vid framtida försäljning kan inte kvittas mot den tidigare betalda skatten.
Det företag som ställer ut personaloptioner kommer också att behöva betala
arbetsgivaravgifter när personalen löser in optionerna. Företaget har däremot ingen kontroll över när de anställda löser in optionerna eller något vetskap i förväg om hur stor skatt de kan behöva betala.
Att eventuella intäkter från personaltoptioner beskattas som inkomst av tjänst innebär att de kan få en total skattebelastning på 66-67 procent. Vid sådana höga skattesatser är det inte säkert att tillväxtföretagen kan locka till sig de nyckelpersoner som behövs. De personer med den kompetensen som krävs har oftast välbetalda och trygga jobb i
13 Beskattning av personaloptioner och innovativt entreprenörskap: Expertrapport till Företagsskattekommittén, 2012, Magnus Henrekson och Tino Sanandaji; Understanding venture capita structure: A Tax explanation for Convertible Preferred Stock, 2003, Ronald J. Gilson och David M. Schizer; How Venture Capital Works, 1998, Bob Zider.
etablerade företag och behöver erbjudas en premie för att de ska våga ta risken att börja jobba i ett osäkert start-up företag.
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2014 en reformerad beskattning på personaloptioner. Detta kommer nu att utredas.
En omvärldsanalys visar att det finns många internationella lärdomar att dra vid konstruktionen av ett reformerat system för personaloptioner.14
Centerpartiet anser att det är viktigt att ett förslag tas fram som tar direkt sikte på de som är beredda att avstå lön för att gå in med långsiktigt delägarskap i företaget. Vi vill reformera beskattningen på personaloptioner för att fler som jobbar i företaget ska kunna omvandla sin arbetsinsats till kapital i företaget.
Genom att knyta medarbetare till företagets ägande möjliggörs också en breddning av entreprenörskapet och generationsskiften i företag underlättas. Personaloptioner är särskilt viktiga för snabbväxande företag, som stått för huvuddelen av
sysselsättningsökningen under 2000-talet. Om fler snabbväxande företag kan utvecklas på mindre orter, bland annat som spinn-offs på kunskap i ortens större företag, ökar möjligheten att skapa nya jobb. Genom att ändra beskattningen för personaloptioner i innovativa kunskapsföretag skapas möjligheter att konkurrera om kompetensen och bolagen kan stanna i Sverige och inte tvingas flytta.
Våra utgångspunkter i en reformerad beskattning är att beskattningstidpunkten bör flyttas fram till tidpunkten då aktierna realiseras och att inkomsten från dem bör beskattas som inkomst av kapital. Medan det är viktigt att förbättra beskattningen av personaloptioner för tillväxtföretag är det inte nödvändigtvis berättigat att minska skatten på personaloptioner i etablerade börsföretag. Företagens incitament bör inte snedvridas så att de använder personaloptioner istället för vanlig lön bara för att beskattningen av optioner skulle vara lägre. Med det i åtanke föreslår vi att det bör införas vissa begränsningar på möjligheten att få personaloptioner beskattade som inkomst av kapital.
För att illustrera hur en reform av personaloptioner skulle kunna se ut har vi tagit fram ett konkret exempel:
Beskattningstidpunkten bör inträffa vid försäljning/realisering av aktierna, ej vid inlösen av personaloptionen.
Eventuell vinst ska beskattas som inkomst av kapital istället för inkomst av tjänst, med följande begränsningar:
Vid realisering av aktier från personaloptionen begränsas den vinst som beskattas som inkomst av kapital till 500 000 kr/10 inkomstbasbelopp årligen.
14 The Taxation of Employee Stock Options, 2006, OECD; Study on Employee Stock Options in the EU and the
USA, 2002, European Commission.
Om det har gått 5 år sedan optionen utfärdades begränsas den vinst som beskattas som inkomst av kapital till 1 000 000 kr/20 inkomstbasbelopp.
Villkor för att kunna dela ut personaloptioner enligt ovan:
Förutsättning 1: innovationsbolag som målgrupp
Personaloptionen ska ha utgetts av ett s.k. innovationsbolag i vilket personen är anställd, vilket innebär: Aktiebolag med färre än 50 årsarbetskrafter eller en balansomslutning om högst 80 MSEK.
Om bolaget är en del av en koncern ska uppgifterna beräknas med hänsyn till samtliga bolag inom koncernen. Aktier i aktiebolaget och i övriga bolag i koncernen får inte vara marknadsnoterade.
Förutsättning 2: Verksamheten får inte vara äldre än 6 år
Ett bolag utgör inte ett innovationsbolag om det har bedrivit verksamhet i mer än 6 år. För att rymmas inom gruppundantagsförordningen får företaget inte ha existerat i mer än 6 år.
Förutsättning 3: kvalifikationstid på 2 år
Den anställde får avyttra de värdepapper som förvärvats genom att utnyttja personaloptionen först två år efter den dag då optionen har ställts ut. I det fall den anställde avyttrar värdepappenar innan
karenstiden på två år tagit slut beskattas eventuell vinst som inkomst av tjänst.
Det finns idag inte någon tillförlitlig statistik över hur stort användandet av
personaloptioner är i Sverige. Likaså är den internationella statistiken på området bristfällig. Storbritannien har däremot ett system som till stor del liknar vårt förslag kallat Enterprise Management Incentives (EMI), samt viss statistik över dess
användande.15 Det är viktigt att understryka att statistiken inte heller för Storbritannien är heltäckande. Den är dock tillräcklig för att beräkna den bredare kostnadsbilden. Givet den information som finns visar egna översiktliga beräkningar att den
offentligfinansiella kostnaden av vårt förslag skulle uppgå till mellan 120 och 230 miljoner kronor. De första åren beräknas dock kostnaden vara lägre. Först efter ca fem år beräknar vi få fullt genomslag på de offentliga finanserna.
Våra beräkningar utgår från antalet och värdet på personaloptionerna inom EMI som ställs ut och löses in varje år. Vi justerar sedan dessa siffror för skillnaden i bland annat befolkning och lönenivå mellan Sverige och Storbritannien. Vi beräknar sedan hur mycket skatteintäkterna skulle minska om personaloptionerna beskattades som inkomst av kapital istället för som inkomst av tjänst.
Tabell 1: Översikt – offentligfinansiella kostnader av reformförslag för ökat personligt ägande
Utvecklat investeraravdrag 840 miljoner Reformerad beskattning personaloptioner 230 miljoner
Reformerade 3:12 regler Högst 650
miljoner
15 Review of tax advantaged employee share schemes: Final report, 2012, Office of Tax Simplifications.
Den svenska skatten på kapitalinkomster är ungefär dubbelt så hög som genomsnittet i EU och OECD.16 Den höga skatten är en hämsko på företagande och investeringar. I en genomgång av det svenska skattesystemet framkom att kapitalskatten var den mest snedvridande bland moms, bolagsskatt och skatt på inkomst av tjänst.17 Därutöver visar forskning att höga skatter på utdelning försvagar incitament till aktivt ägande. Dessutom bidrar höga utdelningsskatter till att kapital i högre grad låses in i äldre, befintliga
företag och att mindre kapital därmed förs över till nya företag med bättre
investeringsmöjligheter och större tillväxtpotential. Forskningen visar att höga skatter på ägande leder till ökad andel anonymt ägande och de höga ägarskatterna gör det mer fördelaktigt för företagen att välja lånefinansiering framför att finansiera sina
investeringar med eget kapital.
Diagram 1: Högsta marginalskatten på utdelning per land (OECD) år 2012, procent (Sverige rödmarkerat).
Källa: Corporate Dividend and Capital Gains Taxation: A comparison of Sweden to other member nations of the OECD and EU, and BRIC countries, Prepared for the Confederation of Swedish Enterprise, 2012, Robert Carroll, Brandon Pizzola, Erik Hultman och Martin Segerström, Ernst & Young.
16 Corporate Dividend and Capital Gains Taxation: A comparison of Sweden to other member nations of the OECD and EU, and BRIC countries, Prepared for the Confederation of Swedish Enterprise, 2012, Robert Carroll, Brandon Pizzola, Erik Hultman och Martin Segerström, Ernst & Young.
17 Swedish Tax Policy: Recent Trends and Future Challenges, 2010, Peter Birch Sørensen, Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi.
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
Diagram 2: Högsta marginalskatten på kapitalvinst per land (OECD) år 2012, procent (Sverige rödmarkerat).
Källa: Corporate Dividend and Capital Gains Taxation: A comparison of Sweden to other member nations of the OECD and EU, and BRIC countries, Prepared for the Confederation of Swedish Enterprise, 2012, Robert Carroll, Brandon Pizzola, Erik Hultman och Martin Segerström, Ernst & Young.
Det som skiljer Sverige från många andra länder (undantaget Finland, Norge och
Nederländerna) är att vi har en enhetlig kapitalinkomstskatt, som gäller för bland annat räntor, aktieutdelningar, hyresintäkter och vid försäljning av aktier. Dessutom är den svenska skatten 30 procent oavsett hur långt innehavet har varit. Många länder har en lägre skattesats, eller ingen skatt alls, på längre/långa innehavstider. I Tyskland
beskattas aktievinster t.ex. inte alls om innehavstiden är över ett år, och i USA sänks skatten successivt efter ett års innehav.
Det finns en rad studier som tittat på hur kapitalinkomstskatter påverkar benägenheten att bli egenföretagare. Dessa studier har ofta studerat hur kapitalskatter påverkar egenföretagande genom dess inverkan på tillgången eller kvaliteten på riskkapital (så kallat venture capital).18 Kapitalskatter kan ha en negativ inverkan på bl.a. sparande, investeringar, nyföretagande och bolagsstyrning. I den tidiga forskningen ansågs utdelningsskatt allmänt inte ha några negativa konsekvenser. Nya empiriska studier visar å andra sidan att kapitalskatter påverkar företagens beteende och skadar
samhällsekonomin genom att låsa in pengar i mindre effektiva företag samt genom att göra det mindre lönsamt att utöva en effektiv ägarkontroll. 19
I en särskild skatteproposition, "Skattepolitik för tillväxt" (1991/92:60) föreslog regeringen en rad åtgärder om sänkta och slopade kapitalskatter i syfte att öka sparandet och tillväxten. Ett annat skäl var att anpassa skattenivåerna nedåt inför ett framtida svenskt EU-inträde. Bland förslagen märks successivt avvecklad
förmögenhetsskatt, kraftigt sänkt arvs- och gåvoskatt samt sänkt skattesats på
hushållens kapitalinkomster från 30 till 25 procent samt därmed begränsad avdragsrätt.
18 Skatter, entreprenörskap och nyföretagande, Underlagsrapport nr 12 till Globaliseringsrådet, 2008, Åsa Hanson.
19 Kapitalskatter och företagande: Expertrapport till Företagsskattekommittén, 2012, Magnus Henrekson och Tino Sanandaji.
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
Skattesänkningarna var betydande och var tänkta att ske gradvis. Den generella kapitalskattesatsen skulle sänkas 1993 och förmögenhetsskatten skulle vara helt avskaffad 1994. Men på grund av det kraftigt försämrade konjunktur- och budgetläget tvingades regeringen skjuta upp merparten av dessa förändringar efter krisuppgörelsen med socialdemokraterna. De kapitalskattesänkningar som hann träda i kraft - bland annat sänkt reavinstskatt på aktier och värdepappersfonder – upphävdes efter regeringsskiftet 1994.20
Centerpartiets förslag på reformerade kapitalskatter
Genom investeraravdragets tillkomst har ett tydligt steg tagits för att skattemässigt stimulera investeringar i nystartade och små växande företag. Utredningen om reformerad beskattning på personaloptioner är ett annat viktigt steg.
Det behövs ett tydligt omtag i skattepolitiken där kapitalskatterna ses över med särskilt fokus på:
1. Små växande företag framför de stora etablerade;
2. Långsiktigheten och delaktigheten i ägandet framför kortsiktigt passivt ägande;
3. De onoterade företagen relativt de noterade.
Därför bör kapitalskatterna generellt ses över med olika möjliga handlingsvägar, som också går att kombinera:
En stegvis generell sänkning av kapitalskatterna. På lång sikt bör den svenska kapitalbeskattning gradvis närma sig genomsnittet bland EU- och OECD-länderna.
Ett grundavdrag på kapitalinkomster. Grundavdrag för kapitalinkomster används i flera OECD-länder, med olika fokus, för att stimulera såväl sparande som investeringar.
Grundavdrag finns i bl.a. Norge och Storbritannien. För att systemet ska premiera investeringar är det viktigt att nivån för rätt till grundavdraget är relativt högt satt. I Storbritannien har t.ex. grundavdrag på kapitalinkomster satts till ca 100 000 kronor.
20 Efter skattereformen - En genomgång av svensk skattepolitik 1992-2009,2009, Underlagsrapport till Riksrevisionen, Bengt Lewin.
