Kommunfullmäktige Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: kl. 18:00

BURLÖVS KOMMUN Kungörelse Kommunfullmäktige 2015-01-07

Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-01-19 kl. 18:00

Denna kallelse utgår även till ersättarna för kännedom. Vid eventuellt förhinder för ledamot måste kommunstyrelsens kansli meddelas i god tid per telefon 040-625 61 15 eller via e-post till nima.khojasteh@burlov.se

Vlado Somljacan

Ordförande Charlotta Wemme Dehlin

Sekreterare

Föredragningslista

Val av justerande: Mats Lithner och Petra Malmquist

Ärende Beteckning Sida

1. Upprop

2. Val av justerande samt bestämmande av tid för justeringen

3. Ny budgetprocess samt resursfördel-

ningsmodell för Burlövs kommun KS/2014:41 3 4. Val av vice ordförande i Ägarnämnden

VA SYD 18

5. Val till kommunförbundet Skånes för- bundsmöte. (Kommunfullmäktige har valt 1 ledamot och 1 ersättare, men kommunfullmäktige måste välja 3 ledamöter och 3 ersättare)

19

BURLÖVS KOMMUN Kallelse

Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2015-01-19

Ärende Beteckning Sida

Majoritet Burlöv sammanträder 2015-01-15 kl. 18.00 i Stora Sess- ionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Vision Burlöv sammanträder 2015-01-19, kl. 17.00 i Lilla Sess- ionsalen, Medborgarhuset, Arlöv SD-gruppen sammanträder 2015- 01-19, kl. 17.00 i Skärfläckan, Med- borgarhuset, Arlöv

BURLÖVS KOMMUN Kallelse

Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2015-01-19

Ny budgetprocess samt resursfördelningsmodell för Burlövs kommun

Dnr KS/2014:41

Sammanfattning

Kommunstyrelsens arbetsutskott har gett ekonomiavdelningen i uppdrag att ta fram en enkel och överskådlig budgetmodell som skall innehålla principer för ny budget- process och ny resursfördelning. Modellen skall vara ett underlag för kommunstyrel- sen och kommunfullmäktige vid beslut om resurstilldelning till nämnder och styrel- ser.

Arbetet har genomförts enligt en utarbetad handlingsplan inom ekonomiavdelning- en. För att inhämta synpunkter och erfarenheter har politiker i kommunstyrelsens arbetsutskott intervjuats och studiebesök har även gjorts i utvalda referenskommu- ner. Under processens gång har avstämningar gjorts med kommunstyrelsens arbets- utskott och kommunens ledningsgrupp.

Av uppdragsbeskrivningen framgår behovet av en mer transparent budgetprocess med tydliga spelregler. Det finns behov att känna till förutsättningarna i ett tidigt skede för att frigöra tid för arbete med internbudget på nämndsnivå och för att an- passa verksamheten till beslutade ramar. För att uppnå detta behöver genomloppsti- den för budgetprocessen kortas ned.

Syftet med en ny resursfördelning är att skapa en tydligare koppling mellan befolk- ningsutveckling, resurstilldelning och mål. Den skall skapa förutsättningar för poli- tiska prioriteringar och vara transparent. Modellen är tänkt att gå från en traditionell anslagsfördelad budget till en volymberäknad budget som grundar sig på befolk- ningsutvecklingen.

Från kommunledningskontoret föreligger förslag till ny budgetprocess samt resurs- fördelningsmodell för Burlövs kommun.

Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen be- sluta

att uppdra åt kommunledningskontoret att återkomma med förslag till fördelnings- nycklar efter det att respektive nämnd har fattat beslut om internbudget.

Arbetsutskottet lämnar vidare följande förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

att anta i ärendet redovisat förslag till ”Ny budgetprocess samt resursfördelningsmo- dell för Burlövs kommun”, daterat 2014-11-27, samt

att därmed upphäva tidigare modell,

3

BURLÖVS KOMMUN Kallelse

Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2015-01-19

att kost- och städenheterna skall vara resultatenheter fullt ut från 2016, att befintliga anslag ombudgeteras till respektive beställare, samt att fördelningsnycklarna justeras för dessa anslag, samt

att externa hyror inledningsvis är inräknade i fördelningsnycklarna men att fastig- hetsavdelningen i samband med budget 2017 skall hantera alla lokalkostnader och att kostnaderna för externa lokaler skall uteslutas från fördelningsnycklarna.

___

Kommunstyrelsen beslutar utan omröstning

att uppdra åt kommunledningskontoret att återkomma med förslag till fördelnings- nycklar efter det att respektive nämnd har fattat beslut om internbudget.

Kommunstyrelsen föreslår vidare kommunfullmäktige besluta att anta i ärendet redovisat förslag till ”Ny budgetprocess samt resursfördelningsmo- dell för Burlövs kommun”, daterat 2014-11-27, samt

att därmed upphäva tidigare modell,

att kost- och städenheterna skall vara resultatenheter fullt ut från 2016, att befintliga anslag ombudgeteras till respektive beställare, samt att fördelningsnycklarna justeras för dessa anslag, samt

att externa hyror inledningsvis är inräknade i fördelningsnycklarna men att fastig- hetsavdelningen i samband med budget 2017 skall hantera alla lokalkostnader och att kostnaderna för externa lokaler skall uteslutas från fördelningsnycklarna.

___

Burlövs kommun

Kommunledningskontoret Handläggare:

Boris Blumenfeld 040-625 61 63

boris.blumenfeld@burlov.se

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2)

Datum Diarienummer

2014-11-27 KS/2014:41-042

Kommunstyrelsen

Ny budgetprocess samt resursfördelningsmodell för Bur- lövs kommun

Sammanfattning

Kommunstyrelsens arbetsutskott har gett ekonomiavdelningen i uppdrag att ta fram en enkel och överskådlig budgetmodell som skall innehålla principer för ny budgetprocess och ny resursfördelning. Modellen skall vara ett underlag för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige vid beslut om resurstilldelning till nämnder och styrelser.

Arbetet har genomförts enligt en utarbetad handlingsplan inom ekonomi- avdelningen. För att inhämta synpunkter och erfarenheter har politiker i kommunstyrelsens arbetsutskott intervjuats och studiebesök har även gjorts i utvalda referenskommuner. Under processens gång har avstäm- ningar gjorts med kommunstyrelsens arbetsutskott och kommunens led- ningsgrupp.

Av uppdragsbeskrivningen framgår behovet av en mer transparent bud- getprocess med tydliga spelregler. Det finns behov att känna till förutsätt- ningarna i ett tidigt skede för att frigöra tid för arbete med internbudget på nämndsnivå och för att anpassa verksamheten till beslutade ramar. För att uppnå detta behöver genomloppstiden för budgetprocessen kortas ned.

Syftet med en ny resursfördelning är att skapa en tydligare koppling mel- lan befolkningsutveckling, resurstilldelning och mål. Den skall skapa för- utsättningar för politiska prioriteringar och vara transparent. Modellen är tänkt att gå från en traditionell anslagsfördelad budget till en volymberäk- nad budget som grundar sig på befolkningsutvecklingen.

Från kommunledningskontoret föreligger förslag till ny budgetprocess samt resursfördelningsmodell för Burlövs kommun.

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

att anta i ärendet redovisat förslag till ”Ny budgetprocess samt resursför- delningsmodell för Burlövs kommun”, daterat 2014-11-27, samt

att därmed upphäva tidigare modell, 5

BURLÖVS KOMMUN

att kost- och städenheterna skall vara resultatenheter fullt ut från 2016, att befintliga anslag ombudgeteras till respektive beställare, samt att fördel- ningsnycklarna justeras för dessa anslag, samt

att externa hyror inledningsvis är inräknade i fördelningsnycklarna men att fastighetsavdelningen i samband med budget 2017 skall hantera alla lokalkostnader och att kostnaderna för externa lokaler skall uteslutas från fördelningsnycklarna.

Lars-Åke Ståhl

Kommundirektör Boris Blumenfeld

Ekonomichef

Burlövs kommun

Kommunledningskontoret Handläggare:

Boris Blumenfeld 040-625 61 63

boris.blumenfeld@burlov.se

1 (10)

Datum Diarienummer

2014-11-27 KS/2014:41-042

Ny budgetprocess samt resursfördelningsmodell för Burlövs kommun 1. Uppdraget

Kommunstyrelsens arbetsutskott gav ekonomiavdelningen i uppdrag att ta fram en enkel och överskådlig budgetmodell som ska innehålla principer för ny budgetprocess och ny resursfördelning. Modellen ska vara ett underlag för kommunstyrelsen och kommunfull- mäktige vid beslut om resurstilldelning till nämnder och styrelser. Målet är att ta fram en budgetprocess med resursfördelning som är långsiktig, tydlig och flexibel.

Arbetet har genomförts enligt utarbetad handlingsplan inom ekonomiavdelningen. För att inhämta synpunkter och erfarenheter har politiker i kommunstyrelsens arbetsutskott in- tervjuats och även studiebesök har gjorts i utvalda referenskommuner. Under processens gång har avstämningar gjorts med kommunstyrelsens arbetsutskott och kommunens led- ningsgrupp.

2. Ny budgetprocess

Av uppdragsbeskrivningen framgår behovet av en mer transparent budgetprocess med tyd- liga spelregler. Det finns behov att känna till förutsättningarna i ett tidigt skede för att fri- göra tid för arbete med internbudgetar på nämndsnivå och för att anpassa verksamheten till beslutade ramar. För att uppnå detta behöver genomloppstiden för budgetprocessen kortas ned.

Utifrån dessa krav har en ny plan utarbetats som redovisas i nedanstående schema.

Tid Arbete Beslut

Januari KSAU Strategiseminarier:

Planeringsförutsättningar samt vis- ions- och målarbete

Februari Avstämning skatter och statsbidrag Befolkningsprognos

Fördelningsnyckeltal

Verksamhetsberättelser föregående år Räkenskapssammandrag

Budgetanvisningar

KF fastställer:

Vision/mål/inriktningar (strategier)

Mars Se februari KF fastställer:

Befolkningsprognos Tekniska ramar April Avstämning skatter och statsbidrag

Budgetkonferens:

Nämnderna kommenterar konsekven- ser av tekn. ramar och dess påverkan på vision och mål

Samverkan (MBL) Info

KSAU beredning:

Ramar, investeringar, budgetförslag från dialog med nämnderna

Beslut om prioriteringar

Maj Samverkan (MBL) ”Förhandling” KSAU och KS beslut:

Övergripande mål Budgetramar Skattesats

Investeringsbudget

7

BURLÖVS KOMMUN

Tid Arbete Beslut

Juni KF beslut:

Övergripande mål Budgetramar Investeringsbudget

Juli Anvisningar för verksamhetsplan och

internbudget Nämnder/arbetsutskott:

Budgetöverläggningar utifrån KF beslut i juni

Augusti Lägga ramar i RoR

Arbeta med verksamhetsplaner Arbeta med internbudget

Tjänstemannaförslag klart innan sep- tember utgång

Anpassning av verksamhet till beslu- tad ram

Arbete med investeringsbudget ur ett långsiktigt perspektiv

Se juli

September Se augusti Nämnder/arbetsutskott:

Beslut om verksamhetsplaner och bud- get senast sista sept.

Oktober Nämndsseminarier kring nästkom- mande års budget utifrån omvärld – förarbete till kommande budgetpro- cess och kommande KSAU seminarier i januari

Nämnder/arbetsutskott:

Redovisning av nämndernas verksam- hetsplan utifrån uppföljningsunderlag baserat på vårens underlag eller om- världsförändringar

KS beslut:

långsiktig investeringsbudget (avvakta kommande arbete om investeringsupp- drag)

November Se oktober.

Nämndsinformation om verksamhets- plan till KF

KF beslutar:

Ventil – KF beslutar om särskilda sats- ningar alt revideringar utifrån beslut i juni

Beslut om långsiktig investeringsbud- get

December Se oktober

I den föreslagna budgetprocessen blir politiska prioriteringar tydligare och mer fokus rik- tas på kvalitet och uppföljning. Dessutom synliggörs kopplingen mellan mål och medel tydligare. Modellen innebär också tydligare spelregler och klarare rollfördelning mellan kommunfullmäktige och nämnderna. Då beslutet om ramar fattas under första halvåret kommer politiska prioriteringar in tidigare i processen. Nämnderna får mer tid att arbeta med detaljbudgetar under hösten, vilket skapar mer utrymme för nämnderna att planera för verksamheten i syfte att anpassa verksamheten efter rådande ramar och kvalitetsdis- kussioner.

På så vis blir efterlevnaden tydligare. Dessutom har kommunfullmäktige alltid möjlighet att utifrån ändrade förutsättningar, som reformförändringar och omvärldsförändringar, göra justeringar i beslutade ramar enligt det som i budgetprocess beskrivs som ventil.¹

1 I november månad har kommunfullmäktige möjlighet att justera ramarna utifrån ändrade förutsättningar. Denna möj- lighet är reglerad enligt lag, kommunallagen (1991:900) 8 kap. 8§.

BURLÖVS KOMMUN

3. Ny resursfördelningsmodell

Syftet med en ny resursfördelning är att skapa en tydligare koppling mellan befolkningsut- veckling, resurstilldelning och mål. Den ska skapa förutsättningar för politiska priorite- ringar och vara transparent. Modellen är tänkt att gå från en traditionell anslagsfördelad budget till en volymberäknad budget som grundar sig på befolkningsutvecklingen.

Följande bild beskriver komponenterna i den nya resursfördelningsmodellen:

3.1 Befolkningsprognos

Befolkningsprognosen är basen i modellen och är ett underlag för beräkning av ramar till de verksamheter som är volymbaserade. Befolkningsprognos fastställs av kommunfull- mäktige i mars månad i samband med budgetarbetet under våren. Eftersom modellen byg- ger på att resurser fördelas utifrån ett prognostiserat antal invånare i en specifik ålderska- tegori, är det viktigt att hitta en modell för hur befolkningsprognosen ska användas i för- delningen av resurser. Under året flyttar nya invånare in vid olika tillfällen. I befolknings- prognosen uppskattas hur många invånare som kommer bo i kommunen vid årets slut. För att inte riskera över- eller underkompensation är det viktigt att fördela resurser utifrån ett genomsnitt. För varje år räknas det genomsnittliga antalet invånare ut som snittet av be- folkningen den 31 december innevarande år och den 31 december för budgetåret. Det in- nebär att 2015 års fördelning bygger på ett genomsnitt av antalet invånare i kommunen den 31 december 2014 och antalet beräknade invånare den 31 december 2015.

9

BURLÖVS KOMMUN

3.2 Fördelningsnyckeltal

Resursfördelningen tillämpas för verksamheter där det finns en stark koppling mellan kostnader och antal deltagare/brukare i verksamheterna. Fördelningsnyckeltalen baseras på befolkningsunderlaget enligt framräknad prognos för olika åldersgrupper. Verksamhet- er tilldelas resurser utifrån volymer. Modellen som är enkel, tydlig och förutsägbar skapar förutsättningar för en lång och god planeringshorisont.

Verksamheter som inte har en tydlig koppling till befolkningsutvecklingen anslagsfinansie- ras.

3.2.1 Resursfördelade verksamheter

Utbildning- och kulturnämndens budget², med undantag för kulturskola och kultur och fritid, resursfördelas enligt åldersgrupperna 1–5 år (förskola), 6–12 år (fritidshem), 6–16 år (grundskola), 16–19 år (gymnasieskola) och 20–64 år (vuxenutbildning).

För socialnämnden resursfördelas hela äldreomsorgen i två åldersgrupper, 65–84 år och 85 år och äldre. Från 85 år ökar vårdbehovet markant och de flesta har omsorg i denna grupp äldre. Därför viktas denna åldersgrupp med faktorn 3,3 i förhållande till gruppen 65–84 år.

Även LSS-verksamheten föreslås resursfördelas eftersom LSS³ är en rättighet. Då kopp- lingen till befolkningsförändringen inte är tillräcklig stark utgår resursfördelningen från föregående års räkenskapssammandrag⁴. Med detta finns det då även en tydlig koppling till LSS-utjämningen där hänsyn tas till volymer och kostnader.

3.2.2 Anslagsfördelade verksamheter

De verksamheter som inte har en tydlig koppling till befolkningsutvecklingen fortsätter att anslagsfinansieras. Främsta anledningen till detta är att en resursfördelning i annat fall skulle bli kostnadsdrivande. Detta gäller för teknisk verksamhet samt kultur och fritid där kostnadsökningar uppstår först när nya investeringar genomförs. Inom individ- och famil- jeomsorg är det stora skillnader mellan åren i antalet placeringar inom institutionsvård och därför är det svårt att tydliggöra en koppling mellan antalet placerade och befolk- ningsökningar. Kostnaden för ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder påverkas av många andra faktorer, som till exempel konjunkturen i samhället. Kommunstyrelsens verksamhetsområde kommer även framöver anslagsfinansieras.

3.2.3 Kostnadsposter som inte är med i fördelningsnyckeltalen

Internhyror, kapitalkostnader och nämndskostnader ingår inte i fördelningsnyckeltal. För dessa kostnader erhåller nämnderna full kompensation. Anslag till lokal- och kapitalkost- nader beviljas av kommunfullmäktige i samband med beslut om utökade lokaler och inköp av inventarier som klassas som investeringar.

Externa hyror är däremot inledningsvis inräknade i fördelningsnycklarna. På sikt bör tek- niska nämnden hantera alla lokalkostnader och kostnaderna ska efterhand uteslutas från fördelningsnycklarna.

2 Kost- och städenheterna ska vara resultatenheter fullt ut från 2016. Befintliga anslag ombudgeteras till respektive beställare. Fördelningsnycklarna justeras för dessa anslag.

3 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

4 Inrapportering av kommunens ekonomiska resultat till SCB

BURLÖVS KOMMUN

3.3 Budgetmarginaler

Kommunen måste avsätta medel i budgeten som inte ingår i de resurser som fördelas till nämnderna. Dessa medel står till kommunfullmäktiges förfogande i en speciell budget- marginal. Storleken på marginalen beräknas inför varje budget utifrån en omvärldsanalys, som beaktar riskfaktorer och osäkerhet kring utvecklingen. Budgetmarginalen är avsedd för händelser av engångskaraktär som inte är förväntade.

Även nämnderna bör i sina internbudgetar avsätta medel för oförutsedda behov som ligger inom nämndens ansvarsområde.

3.4 Jämförelser

Kommunfullmäktige har det övergripande ansvaret för den kommunala verksamheten. De behöver därför ett referensmaterial för att kunna göra prioriteringar mellan verksamheter.

Det gäller till exempel om resurserna inte räcker, om de ekonomiska förutsättningarna förändras eller om man vill göra särskilda satsningar.

Det framtagna referensmaterialet består av mätbara indikatorer från nämnderna, komplet- terande mätningar/jämförelser avseende kvalitet samt nyckeltal för kostnadsjämförelser.

Jämförelsen görs med genomsnittet för kommuner i Skåne. Jämförelseåret är det senast kända året, 2013 i detta material. Alla jämförelsetal hämtas från Kommun och landstings- databasen (Kolada).

Syftet med dessa nyckeltal är endast att kunna göra jämförelser och synliggöra resultat.

Dessa ger inte en fullständig bild av kommunfullmäktiges och nämndernas mål. Materialet ska användas som en del i bedömningen vid resursfördelningen. Ett lågt värde på något nyckeltal behöver exempelvis inte betyda att man vill lägga mer resurser inom detta verk- samhetsområde. Kommunfullmäktige kanske istället vill prioritera andra mål.

För att synliggöra och möjliggöra prioriteringar har en mall för presentation tagits fram.

Mallen är uppdelad utifrån tre perspektiv.

Perspektiv 1 – Historisk återblick (förändring mot driftsbudget)⁵

I perspektiv 1 jämförs senaste bokslut med budget för att tydliggöra utvecklingstrender.

Här redovisas också kostnadsutvecklingen specificerat utifrån SCB:s räkenskapssamman- drag. Syftet är att visa hur de olika verksamheterna förändras mellan åren och på så sätt indikera eventuella satsningar eller besparingar. Detta för att få en tydligare bild över kommunens ekonomiska situation kopplat till historisk ekonomisk utveckling.

Perspektiv 2 – Jämförelser med genomsnittet för Skåne

I perspektiv 2 belyses kommunens senast kända ekonomiska utfall i räkenskapssamman- draget samt verksamheternas resultat i förhållande till genomsnittet för Skåne. Jämförel- sen baseras på Burlövs kommuns nettokostnader samt olika verksamhetsresultat. Genom att göra jämförelser med ett med ett genomsnitt för Skåne möjliggörs en omvärldsanalys.

Syftet är att få indikationer på hur Burlöv kommun förhåller sig till andra skånska kom- muner. Kommunen kan på så vis dra lärdom av de goda exempel som finns runt om i Skåne och ställa krav på ökad produktivitet och effektivitet samt högre krav på kvalitet.

Vidare är tanken med en sådan jämförelse att göra de olika verksamheterna mer transpa- ranta. Jämförelsen bygger på senast kända data, vilket kan vara upp till två år gammal, och

5 Löpande priser (i priserna ingår kompensation för pris- och löneökningar)

11

BURLÖVS KOMMUN

kan medföra att nyckeltalet blir något inaktuellt då ramtilldelning mellan åren kan ha för- ändrats.

Perspektiv 3 – Budget med resursfördelning/anslag samt beredningens för- slag

I perspektiv 3 visas senaste budget (verksamhetsplan) samt beräkning av kommande bud- get med eventuella prioriteringar för respektive nämnd. Nämnds-, kapital- och internhy- reskostnader ingår ej i fördelningsnyckeltalen utan redovisas separat. Observera att i per- spektiv 1 och 2 är dessa kostnader ej särredovisade! I nettokostnaderna i perspektiv 3 ingår inte lönerörelsen.

Följande bild synliggör presentationsmallen:

Presentationsmaterial budget 2016 med flerårsplan 2017 och 2018 Nämndsspecifikation: Barn- och kulturnämnden -pedagoisk verksamhet

Nämnd (tkr)

Bokslut

2012 Bokslut 2013 Bokslut

2014 (U3)Budget 2014 Budget

2015 Senast

kända utfall Index: Jmf Burl/ Skån

Nettokostnad -360 502 -383 149 -399 329 -398 251 -405 824 80 436 kr 93

50 70

94 100

83 92

83 92

18 294 kr 105 108 237 kr 105

58 92

43 74

5 89

81 477 kr 92

675 kr 97

15/16 Nä/Be

-147 630 6-15 -69,7 2215 2325 2370 -154 386 -162 053 -165 189 -6 756

-25 671 6-12 -16,7 1596 1675 1718 -26 653 -27 973 -28 691 -982

-104 851 1-5 -87,2 1172 1143 1148 -102 198 -99 670 -100 106 2 653

-69 853 16-19 -87,0 769 778 811 -66 903 -67 686 -70 557 2 950

-10 682 20-64 -1,1 9908 10159 10385 -10 899 -11 175 -11 424 -217

15/16 Nä/Be

-3 575 -3 795 -3 795 -3 795 -3 795 -3 795 -220 0

-39 408 -39 408 -39 408 -39 408 -39 408 -39 408 0 0

-534 -534 -534 -534 -534 -534 0 0

-3 620 305 305 305 305 305 3 925 0

0 0 0 -670 -1 120 0 -670 -670

0 0 0 0 0 0 0 0

0 0 0 0 0 0 0 0

-405 824 -411 988 -419 398 -405 141 -413 108 -419 398 684 -670

Beredningens förslag 2016 2017 2018 Fördel.

nyckelt Befolkn.

Grupp Budget

2015 Nettokostnader (tkr)

(-= ökning / += minskning)

Fritidshem Förskola Gymnasieskola Komvux

Perspektiv 3: Budget med resursfördelning/anslag samt KSAUs förslag

-7 402 kr -18 kr Förändring:

Plan 2018 Plan

2017 Budget

2016 Befolkn.

prog 2018 Befolkn.

prog 2017 Befolkn.

prog 2016

Kostnad: Gymnasieskola Kostnad: Komvux

-7

Res. Barn per års.arb i fsk Res. % pers. med ped.utb i fsk Res. % elev årskurs 9, Behörig- Gy, nat Res. % pers. med ped.utb i skolan Kostnad: Fritidshem kr/inv 6-12 år Kostnad: Förskola kr/inv 1-5 år Res. Nöjd Medborgar Index, förskola

-0,6 -7 877 kr 5 104 kr -5 -15

Anslag samt politiska prioriteringar Kulturskola

Tillfälliga utökningar, skola Pemanenta kvalitets ökn./min. - Gr.sk Pemanenta kvalitets ökn./min. - Övrig Totalsumma

Politiska kostnader

Pespektiv 1: Historisk återblick (förändring i driftsbudget)

Resursfördelad/Volympåverkan Grundskola

-404 471 Pemanenta kvalitets ökn./min. - fsk

Nämndernas äskande 2016 2017 2018

-534 -39 408 305 0 0 -3 795

0 Prisutvecking m.m

-= lägre värde än Skåne +=högre värde än Skåne Kostnad: Grundskola kr/inv 6-15 år Res. % elev årskrus 3, Nationella prov Res. % elev årskurs 6, Nationella prov

Perspektiv 2: Jämförelser med Skånegenomsnitt

Diff mot Skåne

-5 862 kr -21 0

65 000 70 000 75 000 80 000 85 000 90 000 95 000 100 000 105 000 110 000

Gr.sk. Inkl fsk.

kr/inv 6-15 år Förskola kr/inv 1-5 år Gy.skola kr/inv 16-19 år

4 0000 8 000 12 000 16 000 20 000 24 000

2011 2012 2013

Fritidshem kr/inv 6-12 år Komvux kr/inv 20-64 år År kr/inv

BURLÖVS KOMMUN

4. Styrprinciper 4.1 Tröskelvärde

Resursfördelningen bygger på befolkningssammansättningen i kommunen. När anslaget är fastställt justeras det inte under året för eventuella förändringar i befolkningen. Kom- munfullmäktige fördelar resurser linjärt enligt befolkningsprognosen, medan nämnden får hantera tröskelvärden. Detta innebär att kostnader ökar/minskar först vid en viss nivå, till exempel när antalet elever har ökat i tillräckligt stor utsträckning för att starta en ny klass.

Det är först då de stora kostnaderna uppstår för skolan. Fram till dess får volymökningar- na anses vara extra medel för att förbättra kvalitén tillfälligt. Följande bild beskriver effek- ten av tröskelvärdena:

Den föreslagna resursfördelningsmodellen tar inte hänsyn till tröskelvärdeseffekten, even- tuella förändringar i nyttjandegraden och prisförändringar i åldersstrukturen inom skola och äldreomsorg.

4.2 Beräkningsunderlag

Till grund för uträkningen av resurser per invånare ligger fördelningsnyckeln enligt före- gående års budget, justerat för eventuell kompensation för pris- och löneökningar och permanenta satsningar. Fördelningsnyckel per åldersgrupp multipliceras med genomsnit- tet av befolkningen vid årets början och slut, enligt befolkningsprognosen.

För att åskådliggöra modellen har ett exempel med beräkningar gjorts med 2015 års bud- get som basår. Lönenivån är då enligt löneavtal för 2014. Inför budget 2016 ska priserna justeras till rätt lönenivå och eventuella justeringar ska göras för övrig prisutveckling enligt beslut i kommunfullmäktige. Tilläggsanslag för nya löneavtal beviljas under budgetåret.

För permanenta satsningar/minskningar korrigeras fördelningsnycklarna. För tillfälliga, tidsbestämda satsningar beviljas särskilda anslag. Dessa ingår inte i resursfördelning per invånare.

13

BURLÖVS KOMMUN

Fördelningsnycklarna avser nettokostnader. Alla kostnader och intäkter ingår i beloppen.

I kalkylerna specificerar varje nämnd kostnader för personal, administration och övriga kostnader.

Resursfördelning enligt basår 2015 med verksamhetsindelning enligt räkenskapssamman- draget

Verksamhet Åldersgrupp Fördelningsnyckel tkr per invånare i åldersgruppen

Genomsnittligt antal invånare 141231/151231

Budget 2015

tkr

Förskola 1–5 år 87,2 1 203 104 851

Fritidshem 6–12 år 16,7 1 538 25 671

Grundskola inkl.

förskoleklass och grundsärskola

6–15 år 69,7 2 118 147 630

Gymnasieskola inkl. gymnasie- särskola

16–19 år 87,0 803 69 853

Kommunal vux-

enutbildning 20–64 år 1,1 9 769 10 682

Äldreomsorg (hemtjänst och särskilt boende)

65–84 år 38,5 2 780 107 092

Äldreomsorg (hemtjänst och särskilt boende)

85 år och äldre 124,6 341 42 480

LSS –64 år

Priserna för äldreomsorg ska justeras för högre anslag till kost⁶.

4.3 Övergripande modellberäkning

Kommunfullmäktige fastställer totalramen för nämnden. Nämnden beslutar om fördel- ningen mellan verksamheterna utifrån behov och fastställda mål. Nämnden kan ompriori- tera mellan alla verksamheter, både anslagsfinansierade och resursfördelade anslag. I bok- slut görs avstämning av varje verksamhet mot kommunfullmäktiges budget. Särskilt rik- tade tillfälliga anslag ska användas till avsett ändamål.

Om nämnden väljer att omprioritera ska nämnden kunna föreslå annan fördelning till nästkommande budget. Kommunfullmäktige kan då ändra belopp till resursfördelningen.

Exempelvis justera till ett lägre pris i en resursfördelad verksamhet för att möjliggöra en ökning i en annan verksamhet.

6 Förtydligande finns i bilaga 1. Städ- och kostenhet

BURLÖVS KOMMUN

Nedanstående tabell visar vilka poster som ingår i kommuns totala ram:

Nettoram utifrån volymförändringar XXX Tkr

Nettoram utifrån anslagsberäkningar XXX Tkr

Budgetmarginaler XXX Tkr

Centrala poster XXX Tkr

Avskrivningar XXX Tkr

Resultat 1. Verksamhetens nettokostnader XXX Tkr

Prognos skatter och statsbidrag XXX Tkr

Resultat (x % av skatteintäkter och statsbidrag) XXX Tkr

Finansiella poster XXX Tkr

Resultat 2. Resultat före extraordinära poster + Tkr

De fem första komponenterna, ram utifrån volymförändringar, ram utifrån anslagsberäk- ningar, budgetmarginaler, centrala poster och avskrivningar beräknas var för sig obero- ende av vilka effekter de får på den totala nettokostnaden. Summan av de fem första ra- derna ska avstämmas av mot prognosen för skatter och statsbidrag, resultatkrav och finan- siella poster.

Resultatet av ovanstående beräkningar genererar antingen ett överskott eller underskott.

Politiska justeringar görs i modellen för att anpassa de olika beräkningarna till det ekono- miska utrymme som finns att fördela i kommunen.

Kommunens resultat är ett bra sätt att mäta balansen mellan löpande kostnader och intäk- ter när kommunen fastställer vad som är god ekonomisk hushållning. Resultatet bör ligga mellan 2-3 procent av skatter och statsbidrag över en längre tidsperiod. Detta eftersom de flesta kommuner då klarar av att finansiera en normal investeringsvolym, värdesäkra an- läggningstillgångar och pensioner. Det innebär att en kommun stärker sitt finansiella handlingsutrymme för kommande händelser. För kommuner som är expansiva med stora investeringar bör resultatet ligga på ett resultat på 3–5 procent om kommunens finansiella handlingsutrymme ska bibehållas. För kommuner med befolkningsminskningar kan det däremot räcka med 1–2 procent i resultat.

5. Slutsats

I enlighet med uppdraget att ta fram en enkel och överskådlig budgetmodell har ett förslag utarbetats bestående av två delar, dels förslag på ny budgetprocess och dels på ny resurs- fördelningsmodell.

Den första delen i uppdraget, budgetprocessen, består av tidsplanering och arbetsmodell förbudgetarbetet. Det som framgår i presenterat förslag är en väsentlig förkortning av budgetprocessen. Förslaget innebär att budget för nästkommande år ska antas i kommun- fullmäktige redan under våren till skillnad från nuvarande process som innebär att kom- munfullmäktige tar budget för nästkommande år i november. Allra störst incitamentet för denna betydande ändring är behov från nämnderna om att få mer tid på sig att anpassa sin verksamhet för beslutad budget. Nämnderna får mer tid att arbeta med internbudget un- der hösten vilket skapar mer utrymme för planering och anpassning av verksamheten efter rådande ramar och kvalitetsdiskussioner.

15

BURLÖVS KOMMUN

Effekterna av denna förändring innebär en tydligare medvetenhet, på tjänstemanna- och politisknivå, om att det är skarpt läge vid kommunfullmäktige beslut om budget i juni må- nad. Det innebär att ramarna inte justeras under året för befolkningsförändringar samt att det inte heller finns utrymme för nya äskanden. Nämnderna måste därmed ta ett större ansvar om att prioritera om sina resurser så att dem kan nå sina mål.

Den andra delen i uppdraget, resursfördelningsmodellen, består av principer för resurstill- delning från kommunfullmäktige till nämnderna. Föreslagen modell skapar tydlig kopp- ling mellan behov, tilldelade resurser och mål. Dessutom skapar modellen bra förutsätt- ningar för politiska prioriteringar i ett tidigare skedde. Modellen är tänkt att i så stor ut- sträckning som möjligt gå från en traditionell anslagsfördelad budget till en volymberäk- nad budget som grundar sig i befolkningsutvecklingen.

Den nya resursfördelningen med fördelningsnycklar ska tillämpas för verksamheter som påverkas i stor utsträckning av befolkningsutvecklingen och som har ett starkt samband mellan kostnader och antal deltagare/brukare. Övriga verksamheter ska även i fortsätt- ningen anslagsfinansieras.

Burlövs kommun

Kommunledningskontoret Handläggare:

Boris Blumenfeld 040-625 61 63

boris.blumenfeld@burlov.se

1 (1)

Datum Diarienummer

2014-12-01 KS/2014:41-042

Bilaga 1. Kost- och städenhet¹

Kost- och städenheterna ska vara resultatenheter fullt ut från 2016. Befintliga anslag ombudgeteras till respektive beställare. Fördelningsnycklarna justeras för dessa anslag.

Ombudgetering ska göras (kostnadsnivå enligt budget 2015) från barn- och ut- bildningsnämnden avseende städ till:

Kultur- och fritid, avseende bibliotek och Lillevångshallen 196 tkr Kommunstyrelsen, avseende medborgarhuset 78 tkr

Ombudgetering ska göras (kostnadsnivå enligt budget 2015) från barn- och ut- bildningsnämnden avseende kost till:

Socialnämnden, avseende äldreomsorg 719 tkr Kommunstyrelsen, avseende cafeterian 190 tkr

Priserna för förskola och skola har justerats inom BUN:s budget.

Kommunfullmäktige fastställer priserna vid beslut om budget.

1 Central administration på barn- och utbildningsförvaltningen ingår i priset. Del av intäkterna skall därför tillfalla den centrala administrationen.

17

BURLÖVS KOMMUN Kallelse

Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2015-01-19

Val av vice ordförande i Ägarnämnden VA SYD

BURLÖVS KOMMUN Kallelse

Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2015-01-19

Val till kommunförbundet Skånes förbundsmöte (Kommunfullmäktige har valt 1 ledamot och 1 ersättare, men kommunfullmäktige måste välja 3 ledamö- ter och 3 ersättare)

19