NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL

(1)

NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL

GRUNDEXAMEN INOM ELBRANSCHEN

Det nationella yrkesprovsmaterialet har utarbetats utgående från grunderna för läroplanen och grunderna för fristående examen vilka uppgjorts för grundexamen inom elbranschen (17.2.2000, dnr 23/011/2000).

Materialet är delbilaga 2 till ifrågavarande föreskrift, inte en norm.

UTBILDNINGSSTYRELSEN 2006

(2)

GRUNDEXAMEN INOM ELBRANSCHEN INNEHÅLL

1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVSMATERIALET FÖR

GRUNDEXAMEN INOM ELBRANSCHEN 1

2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET 1

2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter 1

2.2 Bedömning av yrkesprov 3

2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna 3 3 YRKESPROVSMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA 5

3.1A Gemensamma yrkesinriktade studier i examen 6

3.1.1 Basfärdigheter inom elbranschen, 30 sv 6

3.1B Yrkesinriktade studier differentierade enligt utbildningsprogram 10

3.1.2 Grunderna i elarbeten vid industriellt byggande och grunderna i elektrisk styrning inom produktionen, 25 sv 10

3.1.3 Styckegodsautomation, 20 sv 16

3.1.4 Processautomation, 20 sv 21

3.1.5 Grunderna i elektronik och datakommunikation, 25 sv 26

3.1.6 Elektronik, 20 sv 30

3.1.7 Datateknik, 20 sv 35

3.1.8 Datakommunikationsteknik, 20 sv 39

3.1.9 El- och energiteknik, 20 sv 43

3.1C Valfria studier 51

3.1.10 Grunderna i styckegodsautomation, 10 sv 51

3.1.11 Hydraulik och pneumatik, 10 sv 55

3.1.12 Fastighetsautomation, 5 sv 60

3.1.13 Svagströms- och datasystem i fastigheter, 5 sv 61

3.1.14 Grunderna i processautomation, 10 sv 64

3.1.15 Effektelektronik, 5 sv 67

3.1.16 Operativsystem för datorer, 5 sv 68

3.1.17 Dataöverföring mellan datorer, 5 sv 70

3.1.18 Datorutrustningens konstruktion, 5 sv 71

3.1.19 Styrningar av styckegodsautomation, 5 sv 73 3.1.20 Regler- och styrningsteknik inom processautomation, 5 sv 76

3.1.21 TV-teknik, 5 sv 78

3.1.22 Videoteknik, 5 sv 80

3.1.23 Grundkunskaper i hydraulik och pneumatik, 5 sv 82

3.1.24 Driftsunderhåll, 5 sv 86

3.1.25 Installationer i distributionsnät över 1 kV, 5 sv 88

(3)

1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVSMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN INOM ELBRANSCHEN

Om yrkesproven har det stadgats i lagen om ändring av lagen om yrkesutbildning 601/2005 och i statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning 603/2005.

I yrkesprovet visar de studerande genom att utföra arbetsuppgifter hur väl de har uppnått yrkesskicklighet i enlighet med grunderna för läroplanen och de krav som arbetslivet ställer. Yrkesproven planeras och

genomförs i samarbete med arbetslivsrepresentanter. Yrkesproven ordnas i mån av möjlighet i samband med inlärningen i arbetet. Yrkesproven kan även genomföras på andra arbetsplatser eller i läroanstalternas

arbetslokaler.

Det nationella yrkesprovsmaterialet har gjorts upp utgående från de gällande grunderna för läroplanen och för fristående examen. Materialet är ingen norm utan ett stödmaterial som utbildningsanordnarna kan

använda som hjälp vid planeringen och genomförandet av yrkesproven. Materialet ger vägledning vid det lokala genomförandet av yrkesproven och förenhetligar bedömningen av de studerande. Yrkesprovsmaterialet innehåller anvisningar för dem som använder materialet och för varje studiehelhet en beskrivning av

yrkesprovet och yrkesprovsmiljön samt bedömningen av yrkesprovet och exempel på hur yrkesproven kan utföras. Anvisningarna för hur bedömningen av yrkesproven ska dokumenteras finns i det nationella yrkesprovsmaterialet under punkt 2.3. Materialet finns på Utbildningsstyrelsens webbsidor på adressen www.oph.fi.

Under punkten Beskrivning av yrkesprovet finns definierat för varje studiehelhet det centrala kunnande som man ska visa med yrkesprovet. Kunnandet beskrivs som aktiviteter och

arbetsprocesser som motsvarar verksamhet i arbetslivet.

Under punkten Miljö för yrkesprovet finns de väsentliga kraven för att påvisa kunnande. I det nationella yrkesprovsmaterialet ges anvisningar om under vilka förhållanden och i vilka miljöer eller arbetsgemenskaper det är bra att utföra yrkesproven. Dessutom ges anvisningar om

hurudana material, redskap och apparater som behövs för att den studerande ska kunna visa sitt kunnande och för att man tillförlitligt ska kunna bedöma kunnandet.

Under punkten Bedömning av yrkesprovet definieras föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna. Föremålen för bedömningen hjälper bedömaren att fästa

uppmärksamhet vid sådant som är centralt vid bedömningen. Bedömningskriterierna hjälper bedömaren att slå fast nivån på den studerandes kunnande i förhållande till uppställda mål.

Bedömningskriterierna har gjorts upp utgående från grunderna för läroplanen och skalan är en trestegsskala. Vitsorden är nöjaktiga N1, goda G3 och berömliga B5.

2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET 2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter

I planering, genomförande och bedömning av yrkesproven deltar utbildningsanordnaren, ett organ som utbildningsanordnaren har tillsatt, lärare, representanter för arbetslivet och de studerande. De olika parterna kan använda sig av det nationella yrkesprovsmaterialet i följande situationer.

Utbildningsanordnaren kan använda sig av materialet när man

• planerar och genomför yrkesproven

• informerar om yrkesproven

(4)

• utbildar medlemmarna i det organ som utbildningsanordnaren tillsatt, undervisningspersonalen samt arbetslivsrepresentanterna för yrkesproven

• granskar läroplanen så att den motsvarar gällande författningar och föreskrifter Organet kan använda sig av materialet när det

• godkänner planerna för genomförandet och bedömningen av yrkesproven som en del av utbildningsanordnarens läroplan

• övervakar yrkesprovsverksamheten och att principerna för yrkesproven förverkligas

• behandlar rättelseyrkanden beträffande bedömning av yrkesprov Lärarna kan använda sig av materialet när de

• planerar och genomför yrkesproven i praktiken tillsammans med arbetslivsrepresentanterna och de studerande

• informerar de studerande och arbetslivsrepresentanterna om yrkesproven och hur de bedöms samt när de gör dessa förtrogna med yrkesprov

• observerar den studerandes arbete samt när de uppmuntrar och vid behov ger handledning

• deltar i utvärderingssamtalet

• besluter om bedömning av yrkesprov

Arbetslivets representanter kan använda sig av materialet när de

• gör sig förtrogna med målsättningen för yrkesproven samt föremålen för bedömning och bedömningskriterierna

• deltar i planerandet av yrkesproven tillsammans med de studerande och lärarna

• sörjer för att de studerande under perioden för inlärning i arbetet har möjlighet att förkovra sig i det kunnande som krävs i yrkesprovet

• introducerar studerande till arbetssättet, arbetsutrymmen, maskiner och apparater som är viktiga med tanke på yrkesprovet samt till anvisningar om arbetarskydd och arbetssäkerhet

• observerar de studerandes arbete, uppmuntrar dem och vid behov ger handledning

• berättar för de andra medlemmarna i arbetsgemenskapen om yrkesprovet

• deltar i utvärderingssamtalet

• besluter om bedömning av yrkesprov

De studerande kan använda sig av materialet när de

• gör sig förtrogna med målen för yrkesproven samt föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna

• planerar yrkesprovet och kommer överens om det och tidpunkten för det med läraren och arbetslivsrepresentanten

• bedömer sitt eget kunnande

Läraren har ansvar för att klarlägga om den studerande eventuellt har några inlärningssvårigheter eller andra hinder för att visa sitt kunnande. Dessa beaktas när yrkesprovet planeras, så att de studerande har möjlighet att påvisa sitt verkliga kunnande. Bedömningskriterierna finns tydligt angivna i yrkesprovsmaterialet som verksamhet eller aktiviteter som ansluter till arbete, så de lämpar sig också väl som utgångspunkt vid bedömning av specialstuderandes yrkesprov.

(5)

2.2 Bedömning av yrkesprov

Vid yrkesprovet iakttar bedömaren den studerandes arbete och gör observationer. Det är inte alltid möjligt för arbetsplatsens representant att delta i de yrkesprov som ordnas på läroanstalten och läraren kan inte delta i alla yrkesprov som ordnas på arbetsplatsen. I den av utbildningsanordnaren godkända läroplanen har det skrivits en plan för hur en studiehelhets yrkesprov ska bedömas och vilka parter som handleder, observerar och bedömer yrkesprovet. Det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt godkänner bedömningsplanerna för yrkesproven. Utbildningsanordnaren och läraren sörjer för att bedömningen av yrkesproven görs på det sätt som detta organ har godkänt.

Efter yrkesprovet förs ett utvärderingssamtal som vanligtvis läraren, arbetslivsrepresentanten och den studerande deltar i. Vid utvärderingssamtalet tillgodogör man sig de erfarenheter som man har fått under handledningen och bedömningen i samband med inlärningen i arbetet. I vissa fall kan utvärderingssamtalet föras till exempel med hjälp av ett elektroniskt diskussionsforum. Den studerandes självbedömning är en väsentlig del av bedömningen av yrkesprovet. I utvärderingssamtalet framför varje bedömare sin bedömning jämte motiveringar. Utgående från dessa bedömningar samt eventuell respons från kunder och andra

arbetstagare bildas en gemensam syn på den studerandes kunnande. De lärare och arbetslivsrepresentanter som bedömer yrkesproven ska vara sakkunniga inom ifrågavarande yrkesområde och de ska vara utsedda till uppgiften av det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt. Den studerande bedöms i relation till i förväg uppställda mål och det påvisade kunnandet jämförs med de föremål för bedömningen och de

bedömningskriterier som man på förhand har fastställt.

Föremålen för bedömningen i yrkesproven är

• behärskandet av arbetsprocessen

• behärskandet av arbetsuppgiften (arbetsmetoder, redskap och material)

• behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet

• behärskandet av arbetssäkerhet

• den för alla branscher gemensamma baskompetensen

• de gemensamma betoningarna

I kapitel 3 i det nationella yrkesprovsmaterialet finns föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna konkretiserade för varje studiehelhet. Bedömningskriterierna har slagits fast per föremål för nivåerna N1, G3 och B5. Yrkesproven bedöms genom att använda samma bedömningsskala som vid annan bedömning av studerandena: N1, N2, G3, G4 och B5 (F 603/2005).

Det görs observationer av behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet under

arbetsprestationerna. Om denna kunskap inte framkommer klart under arbetet kan den klarläggas med preciserande frågor under arbetet eller i utvärderingssamtalet.

2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna Under utvärderingssamtalet som ordnas efter yrkesprovssituationen bedöms yrkesprovet, och

bedömningsuppgifterna dokumenteras skilt för varje studiehelhet och föremål för bedömningen. Dessa bedömningar utgör grund för vitsordet för yrkesprovet i en studiehelhet. För varje studiehelhet som ingår i de yrkesinriktade studierna ges vitsord. Vitsordet bestäms av de av organet utsedda lärarna och

arbetslivsrepresentanterna tillsammans eller var för sig, i huvudsak ändå tillsammans. Vitsordet med motiveringar för studiehelheternas yrkesprov ska dokumenteras och antecknas i yrkesprovsbetyget.

Läroanstalterna gör upp tydliga blanketter för dokumentering av bedömningsuppgifterna. Dessa kan

användas även på arbetsplatserna i utvärderingssituationerna tillsammans med arbetslivsrepresentanterna. Då bedömningsuppgifterna dokumenteras kan bedömningen vid behov motiveras även efteråt. Särskilt viktigt är

(6)

det att återkomma till bedömningen när det centrala kunnandet i en studiehelhet visas i flera

yrkesprovssituationer (delyrkesprov). Bedömningen av yrkesproven är en utmaning även när den studerande i en enda yrkesprovssituation visar sitt kunnande i två eller flera studiehelheter (kombinerat yrkesprov). I dessa situationer ska man kunna skilja åt föremålen för bedömningen och dokumentera dem skilt för varje

studiehelhet. För dokumenteringen av bedömningsuppgifterna ansvarar i allmänhet läraren.

I bedömningen ska man dokumentera åtminstone följande saker som kommer fram under utvärderingssamtalet:

• vem som utför yrkesprovet

• den studiehelhet eller del av studiehelhet där yrkesprovet ingår

• var yrkesprovet ordnas

• en beskrivning av innehållet i yrkesprovet

• de vitsord som ges för varje föremål för bedömningen utgående från bedömarnas gemensamma syn

• motiveringarna till yrkesprovsvitsordet för varje studiehelhet

• motiveringarna till yrkesprovsvitsordet när yrkesprovet består av delyrkesprov

• komplettering eller förnyelse av yrkesprovet i sådana fall där studerandes kunnande ännu inte har uppnått minst nöjaktig nivå

• de kunskapsområden som den studerande behöver utveckla

• underskrift av dem som deltog i bedömningen

I framtiden kommer utvärderingen av de nationella inlärningsresultaten att göras utifrån de inlärningsresultat som man har fått i yrkesproven. När man övergår till nationell bedömning av inlärningsresultaten utifrån yrkesproven kommer man att bifoga bakgrundsuppgifter om bedömningen till dokumenteringen av yrkesprovsvitsordet och skilda anvisningar ges angående registreringen.

(7)

3 YRKESPROVSMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA

Yrkesproven i studiehelheterna inom examens gemensamma yrkesinriktade studier är obligatoriska för alla studeranden. Yrkesproven är obligatoriska i alla studiehelheter i ett utbildningsprogram för dem som har valt ifrågavarande utbildningsprogram. De studerande skall visa sitt kunnande med yrkesprov även i de valfria yrkesinriktade studier som de valt. Utbildningsanordnaren bestämmer antalet yrkesprov så att kunnandet i alla studiehelheter blir visat.

YRKESINRIKTADE STUDIER I GRUNDEXAMEN INOM ELBRANSCHEN 90 SV

Gemensamma yrkesinriktade studier i examen, 30 sv 1. Basfärdigheter inom elbranschen, 30 sv

Yrkesinriktade studier differentierade enligt utbildningsprogram, 45 sv Utbildningsprogrammet för

automationsteknik och underhåll, 45 sv

Utbildningsprogrammet för elektronik och

datakommunikationsteknik, 45 sv

Utbildningsprogrammet för el- och energiteknik, 45 sv

2. Grunderna i elarbeten vid industriellt byggande och

grunderna i elektrisk styrning inom produktionen, 25 sv

3. Styckegodsautomation, 20 sv eller

4. Processautomation, 20 sv

5. Grunderna i elektronik och datakommunikation, 25 sv 6. Elektronik, 20 sv eller

5. Grunderna i elektronik och datakommunikation, 25 sv 7. Datateknik, 20 sv eller

5. Grunderna i elektronik och datakommunikation, 25 sv 8. Datakommunikationsteknik, 20 sv

9. El- och energiteknik, 20 sv

Valfria studier, 15 sv

10. Grunderna i styckegodsautomation, 10 sv 11. Hydraulik och pneumatik, 10 sv

12. Fastighetsautomation, 5 sv

13. Svagströms- och datasystem i fastigheter, 5 sv 14. Grunderna i processautomation, 10 sv

15. Effektelektronik, 5 sv

16. Operativsystem för datorer, 5 sv 17. Dataöverföring mellan datorer, 5 sv 18. Datorutrustningens konstruktion, 5 sv 19. Styrningar av styckegodsautomation, 5 sv

20. Regler- och styrningsteknik inom processautomation, 5 sv 21. TV-teknik, 5 sv

22. Videoteknik, 5 sv

23. Grundkunskaper i hydraulik och pneumatik, 5 sv 24. Driftsunderhåll, 5 sv

25. Installationer i distributionsnät över 1 kV, 5 sv 26. Övriga valfria studier, 15 sv

(8)

3.1A Gemensamma yrkesinriktade studier i examen

3.1.1 Basfärdigheter inom elbranschen, 30 sv Beskrivning av yrkesprovet

Följande fyra grupper utgör det centrala innehållet i studiehelheten:

Uppförande och rutiner

Att iaktta arbetstiderna och anpassa sig till arbetsgemenskapen utgör basfärdigheter i arbetslivet. De

studerande tar ansvar för arbetsuppgifter som de fått och de dokument, verktyg, apparater och material som förekommer i arbetet. De studerande beaktar hållbar utveckling när de bearbetar och lagrar material, verktyg och apparater. De studerande iakttar arbets- och elsäkerhetsföreskrifterna samt sörjer för driftssäkerheten.

Ibruktagning och basanvändning av dator

De studerande producerar och ändrar texter, tabeller och bilder samt kombinerar dem till ett dokument. De kan använda e-post för kommunikation. De studerande lägger till en grundläggande periferienhet till en dator och utför de behövliga kopplings- och programmeringsinstallationerna på den samt installerar enligt

anvisning den programvara som behövs i studierna.

Teoretisk elteknik och elektronik

De studerande gör enligt anvisningar de grundläggande kopplingarna inom eltekniken eller elektroniken med komponenter som de känner till. De bedömer apparatens eller kopplingens funktionsduglighet utifrån uppmätta eller uträknade värden och genom att jämföra dem med rikt- eller börvärden. De kan rita kretsscheman.

Installationsteknik

De studerande utför under användning av erhållna dokument elinstallationsarbeten och mekaniska

installationsarbeten på olika ytmaterial. De känner till de olika kabelvägarna som används inom elbranschen och kan installera ledningar, kablar samt elarmaturer. Vid installationsarbeten väljer de och använder olika förbindningstekniker samt beaktar kapslings- och utrymmesklassificeringen samt användningsförhållandena.

De kan göra byggnads-, maskin- och elritningar.

Ibruktagning och basanvändning av

dator Teoretisk elteknik

och elektronik Installationsteknik

Uppförande och rutiner

(9)

Yrkesprovsmiljö

Yrkesproven i studiehelheterna kan genomföras i de lokaler och med de apparater som används i de grundläggande arbetsuppgifterna inom elbranschen. I yrkesprovet används branschens material och

servicedokument. Yrkesproven görs i regel som individuella prestationer, om inte uppgiften förutsätter par- eller grupparbete. Yrkesprovsplatsen skall uppfylla bestämmelserna om el- och arbetssäkerhet.

Bedömning av yrkesprovet

Bedömningskriterier

NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5)

Föremål för bedömningen

Den studerande Den studerande Den studerande Behärskande av

arbetsprocessen

slutför de givna uppgifterna eller meddelar och förklarar varför ett arbete inte slutfördes.

utför de givna

uppgifterna självständigt och om arbetet inte blir slutfört söker han lösningar på problemet och ber vid behov om hjälp.

iakttar arbetstiderna i sitt arbete som medlem i en arbetsgrupp enligt

industrins kvalitetssystem samt tar ansvar för sitt arbete.

kan utvärdera sig själv och sitt arbete.

Behärskande av arbetsuppgiften Ibruktagning och

basanvändning av dator producerar och utformar

texter. använder datanät för

informationssökning. installerar och tar i bruk en periferienhet med sina program.

producerar och utformar

tabeller. installerar de program

som behövs i studierna enligt anvisningarna.

använder e-post.

kopplar en periferienhet till en fungerande dator och tar den i bruk.

Teoretisk elteknik och

elektronik använder under

handledning ESD-skydd. kan genom att mäta och analysera resultaten konstatera inverkan av grundkomponenters funktion i strömkretsen.

mäter resistans, ström och spänning med multimeter.

gör under handledning

kretsscheman. gör kretsscheman för hand och med dator.

(10)

behärskar mekaniskt byggande av

baskopplingar.

beaktar ESD-skyddet i sitt arbete.

mäter spänning med oscilloskop.

monterar komponenter

eller ledningar på ett kretskort genom lödning och lösgör dem utan att de skadas.

tar reda på spänningens amplitud, period och frekvens med ett oscilloskop.

Installationsteknik väljer verktyg enligt

arbetsobjekt. gör en grundläggande belysningsinstallation samt väljer

installationstillbehör och råvaror för arbetet.

underhåller och reparerar sina egna verktyg.

tar hand om sina egna och de gemensamma verktygen.

gör tillägg och ändringar i byggnads-, maskin- och elritningar.

väljer och hanterar råvaror enligt

användningsändamål.

fäster anordningar och ledningar enligt anvisningarna.

använder arbetskläder som lämpar sig för arbetet.

kan vid behov tillverka skydds- eller

monteringstillbehör.

tar isär och monterar ihop en enkel apparat med hjälp av en monteringsbild.

väljer verktyg enligt

användningsändamål. binder samman material med olika metoder.

klarar av sådana uppgifter som han fått utbildning i genom att följa

anvisningar.

väljer installations-

tillbehör enligt arbetsobjekt.

gör byggnads-, maskin-

och elritningar för hand och med dator.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Teoretisk elteknik och

elektronik använder Ohms och Kirchhoffs lagar när han gör elektronikkopplingar.

känner till de enkla

grundkopplingarna. känner till hur elektricitet produceras och hur distributionen är uppbyggd.

(11)

känner till hur reläer, transformatorer och kortslutningsmotorer fungerar.

kan räkna ut en

förstärkares förstärkning. kan matematiskt hantera grundstorheternas beroendeförhållanden.

vet vilka egenskaper grundkomponenterna har.

känner till

elmagnetismens inverkan på en elapparats funktion.

kan baskomponenternas schemasymboler

vet hur bas-

komponenterna fungerar.

vet vilken skillnaden är mellan halv- och helvågslikriktning.

känner till

grundkopplingarnas tillämpningar.

vet vilken betydelse ESD- skyddet har.

Installationsteknik tolkar planritningar över

byggnader. tolkar enkla elritningar. känner till

byggbranschens material.

identifierar olika rittyper. känner till kapslings- och utrymmesklasserna.

känner till benämningar på råvarorna och installationstillbehören inom elbranschen samt kan tolka deras

handelsnamn.

känner till de olika

monteringstillbehören. känner till användnings-

förhållandena. tolkar byggnads-, maskin- och elritningar.

känner till principerna för industriella produktions- automationssystem.

känner till de kabelvägar som används inom elbranschen.

vet vilken betydelse

kapslings- och

utrymmesklasserna har vid elinstallationer.

vet vilken betydelse

användningsförhållandet har vid elinstallationer.

Behärskande av arbetssäkerhet

iakttar el- och arbets- säkerhetsanvisningarna.

kan kontrollera att skyddsjordningen är oavbruten.

kan kontrollera att ett arbetsobjekt är

spänningslöst och ser till att spänningen förblir bruten samt sätter upp behövliga varningsskyltar.

(12)

kan kontrollera om ett arbetsobjekt är

spänningslöst.

känner till elnätets uppbyggnad med

avseende på elsäkerheten.

känner till olika

skyddsmetoder.

kan kontrollera

skyddsjordningen på det installationsarbete som han gjort.

Baskompetens

uppför sig oklanderligt. kan verka som medlem i

en arbetsgrupp. använder elbranschens termer för tillbehör i interaktionssituationer och tar ansvar för sitt arbete.

iakttar arbetstiderna. är aktiv och

uppmuntrande i en arbetsgrupp.

slutför de givna uppgifterna eller meddelar och förklarar varför ett arbete inte slutfördes.

3.1B Yrkesinriktade studier differentierade enligt utbildningsprogram

3.1.2 Grunderna i elarbeten vid industriellt byggande och grunderna i elektrisk styrning inom produktionen, 25 sv

Beskrivning av yrkesprovet Fastighetsinstallationer

• förstå och iaktta ritningar och arbetsanvisningar

• välja kabelvägar enligt planer och installationsobjekt

• installera kablar och apparater

• installera elcentraler

• utföra idrifttagningsbesiktningar De studerande

• väljer kabelvägar och plats för armatur enligt planer och installationsobjekt

• installerar kablar och apparater enligt ritningar

• installerar och kopplar en elcentral

• utför en idrifttagningsbesiktning.

(13)

Automationsinstallationer

• använda och tillämpa installations- och arbetsplaner samt PI-diagram i installationsarbeten

• installera automations- och styrsystem och dra kablar

• justera givare och anordningar

• programmera relästyrningar och programmerbar logik

• utföra idrifttagningsarbeten i anslutning till automatiska system De studerande

• använder och tillämpar installations- och arbetsplaner samt PI-diagram i anslutning till processer

• installerar och kopplar kablar i anslutning till automationssystem

• installerar apparater i automationssystem

• justerar sändare och manövreringsorgan

• utför kopplingsarbeten inom relä- och logikstyrning

• programmerar eller ändrar logikprogram

• utför idrifttagning av ett automationssystem.

Installation av motordrifter

• funktionsprinciperna för elmotorer

• motordriftskopplingar

• apparater och kopplingar i styrströmkretsen

• apparater och kopplingar i huvudströmkretsen

• överbelastnings- och kortslutningsskydd

• mekanisk installation De studerande

• känner till elmotorernas funktionsprinciper och tolkar märkplåtarna

• installerar och kopplar en styrströmkrets

• installerar och reglerar överbelastnings- och kortslutningsskydd på en motor

• känner till motorernas mekaniska montering.

För alla delområden gemensamt kunnande

• iakttagande av elsäkerhetsföreskrifterna

• granskning av det egna arbetet

• dokumentering

• kvalitet och sparsamhet i arbetet De studerande

• iakttar elsäkerhetsföreskrifterna i sitt arbete

• kontrollerar de installationer och kopplingar som de gjort

• dokumenterar de ändringar och kopplingar som de gjort i ritningarna

• utför sitt arbete väl och ekonomiskt genom att använda material sparsamt

Yrkesproven i installationsteknik kan genomföras i alla byggnadsobjekt, där det utförs rörinstallationer, ledningsdragning och installationsarbeten samt arbeten i elcentraler. Yrkesproven i automationsteknik och

(14)

motordrift kan genomföras på ställen där det utförs installationsarbeten i anslutning till byggande av styckegods- och automationssystem.

arbetsprocessen

utför enskilda

installationsarbeten. behärskar processen för installation av kablar och apparater.

utför kontroller och mätningar i anslutning till arbetet samt

dokumentering av dem.

Behärskande av

arbetsuppgiften

kan metoderna som

används vid kontroll av det egna arbetet, d.v.s.

utför mätningar och kontroller som mekaniska prestationer, trots att han inte kan tolka resultaten.

utför grundläggande

installationsarbeten. gör observerade

ändringar i dokumenten.

gör en okulär kontroll. utför kontroller och mätningar i enskilda fall samt dokumenterar dem.

gör kopplingar rätt så att installationen fungerar på önskat sätt.

mäter isolations-

resistansen. utför idrifttagnings- mätningar och kan tolka resultaten.

utför arbetet så att slut- resultatet motsvarar beställarens

förväntningar.

mäter skyddsledarens

kontinuitet. behärskar metoderna i anslutning till kanalisation och störningsskydd av kablar.

reserverar och vid behov beställer lämpligt

installationsmateriel.

mäter kortslutnings-

strömmen.

sörjer för dokumentering

i anslutning till arbetet.

Fastighetsinstallationer installerar apparater och kablar på de ställen som visas i dokumenten enligt de givna installations- anvisningarna.

väljer anordningar och apparater och utrustning som lämpar sig för installationsplatsen, t.ex.

eluttag, armatur,

strömbrytare och central.

monterar kabelhyllorna och -kanalerna under beaktande av

monteringsanvisningarna.

(15)

utför kabeldragning, installation av apparater samt underhåll av dem med hjälp av

handledning.

utför de mest typiska rörinstallationerna och ledningsdragningarna på olika underlag.

kan vid behov göra ett mekaniskt skydd för kablar och välja de tillbehör som lämpar sig för arbetet.

installerar och kopplar

med hjälp av anvisningar en färdig gruppcentral i en lägenhet.

kan hantera (skala, koppla, terminera o.s.v.) ledningar och kablar.

utför ledningsdragning för jordning, störnings- skydd och åskskydd enligt färdiga planer.

testar en jordfelsbrytare. utför grundinstallationer.

Automationsinstallationer installerar givare och styranordningar med hjälp av handledning.

installerar

automationsanordningar enligt anvisningarna.

utför kanalisation av kablar och

störningsskydd för dem.

installerar kablar med

hjälp av handledning. gör de vanligaste installations-, skydds-, skalnings-, kopplings- och termineringsarbetena på instrumenterings-, styr-, signal-, fältbuss- eller dataöverförings- kablar.

kontrollerar styr- och mätkretsarnas funktion.

testar med hjälp av

anvisningar ett färdigt logikprograms funktion.

gör ändringar i ett färdigt logikprogram och testar dess funktion.

gör ett logikprogram och testar dess funktion.

justerar och trimmar

givare enligt givna anvisningar.

mäter givares och styranordningars funktionsduglighet.

trimmar givare och styranordningar.

utför kontroller och

mätningar i enskilda fall samt dokumenterar dem.

utför en trimnings- eller testkoppling som lämpar sig för arbetet.

ställer in de behövliga

parametrarna.

Grunderna i motordrift tar reda på drifts- spänningen och den ström som motorn drar med hjälp av motorns märkplåt och fullständiga bilder av motorn.

monterar (mekaniskt och elektriskt) en standardkopplad motordrift utifrån ritningar.

väljer säkringar,

kontaktor, termorelä och kabel för en

motorinstallation.

(16)

kopplar kopplingslådan med remsor till motorns stjärna eller triangel med hjälp av motorns

märkplåt och de fullständiga bilderna av motorn.

utför mätningar i anslutning till

idrifttagning av en motor och till felsökning.

tar en standardkopplad motordrift i bruk utifrån ritningar.

byter rotationsriktning på

en kortslutningsmotor. installerar säkringarna, kontaktorerna,

termoreläerna och kablarna.

utför idrifttagnings- mätningarna på motorn och hittar felen med hjälp av mätningarna.

testar termoreläets

funktion.

utför kontroller och mätningar i enskilda fall samt dokumenterar dem.

installerar och tar i bruk en motordrift som inte är standardkopplad, till exempel en inverter- styrning eller mjukstart.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

Fastighetsinstallationer läser installationsritningar.

vet vilken betydelse installationsplatsen och utrymmesklassificeringen har i det elektriska skyddet.

väljer de rätta apparaterna och den rätta

utrustningen för

installationsplatsen, t.ex.

eluttag, armatur,

strömbrytare och central.

tar reda på vilka

anordningar som behövs med hjälp av en

monteringsbild på utrustningen eller med hjälp av kataloger.

väljer enligt plan rätt kabel eller ledning.

väljer rätt kabel eller ledning för installationen.

definierar vid behov det

mekaniska skyddet för kablarna och väljer de rätta tillbehören för arbetet.

väljer lämpliga rör eller ledningar för olika underlag.

tolkar märkningarna på

ledningar och ledare och gör märkningar på installationsobjektet och i ritningarna.

väljer kanalisation och

installerar kablarna utifrån en beskrivning.

tolkar installations-

ritningar och scheman. gör installationsritningar och scheman.

(17)

väljer de vanligaste tillbehören och kablarna utifrån en beskrivning.

iakttar arbetsplanen i

installationsarbetet. väljer lämpliga apparater och kablar samt utför kanalisationen och installerar dem.

Automationsinstallationer kan med hjälp av PI- diagram ta reda på var apparaterna ska installeras.

behärskar principerna för

hur logikprogram görs. tillämpar arbetsplanen vid installationsarbete.

kan ta reda på var

apparaterna ska installeras i ett automationssystem.

behärskar

funktionsprinciperna för givare och

styranordningar.

väljer och installerar de behövliga apparaterna.

väljer instrumenterings-,

styr-, signal-, fältbuss- eller dataöverföringskabel enligt planen.

behärskar

funktionsprincipen för styr- och mätkretsar.

tolkar märkningarna på

kablar.

behärskar funktions-

principen för ett logikstyrsystem.

behärskar metoderna för

att få givare och styranordningar i funktionsdugligt skick.

Installera motordrifter kan läsa kopplingsscheman för en trefas kortslutningsmotor.

känner till säkringarnas, kontaktorernas,

termoreläernas och kablarnas betydelse vid motorinstallationer.

känner till konstruktionen för olika elmotorer och kopplings- och

funktionsprinciperna.

behärskar mätmetoderna

i anslutning till idrifttagningen av en motor och till felsökning.

behärskar de vanligaste kopplingsprinciperna för motorer.

behärskar kopplings-

principerna för inverter- styrning och mjuk start.

vet betydelsen av det överbelastnings- och kortslutningsskydd som motordrifter behöver.

Behärskande av

arbetssäkerhet

utför arbetet under

iakttagande av arbets- säkerhetsanvisningarna.

söker den information som han behöver från publikationerna i anslutning till

elsäkerhetsexamen 2.

utnyttjar den information som han hittar från publikationerna i anslutning till

elsäkerhetsexamen 2.

(18)

skaffar de arbets- och skyddsredskap som behövs i

installationsarbetena.

vet betydelsen av riktiga arbetsredskap och -metoder.

sörjer för

arbetssäkerheten.

söker den information

som behövs från handels- och industriministeriets beslut.

utnyttjar den information som han hittat i

elsäkerhetslagen och förordningen.

utnyttjar den information

som han hittat i handels- och industriministeriets beslut.

Baskompetens

hittar fel i installationer med hjälp av handledning och mätningar samt åtgärdar dem.

söker fel med hjälp av mätningar och

anvisningar samt åtgärdar dem.

tolkar resultaten i

idrifttagningsmätningarna och föreslår vid behov åtgärder.

3.1.3 Styckegodsautomation, 20 sv

Beskrivning av yrkesprovet

Till yrkesprovet hör installation och underhåll samt övervakning och styrning av en styckegods- automationsanläggning.

STYCKEGODSAUTOMATION

mekanik anordningar

styrningar

drifts- underhåll - lyftanordningar

- transportörer - förpacknings- maskiner

- sorterare - lastare - robotar

- el

- pneumatik - hydraulik

- regleringar - kalibrering

- felsökning och reparation - underhåll

- montering - linjedragningar - installation av givare

- ändringsarbeten

- installation - idrifttagning - reparation och underhåll hydraulik och pneumatik

(19)

Vid övervakning och styrning av driften är det väsentligt att de studerande styr styckegodsanläggningen från användargränssnittet och visar att de behärskar och kan använda ett användargränssnittsprogram. Det är väsentligt att de studerande behärskar mätningarna och feldiagnostiken samt dokumenteringen av

mätningarna och utnyttjandet av de dokument som hör till systemet. Behärskandet av styrprogrammet visas med anläggningens programmeringsdon eller med ett datorbaserat program.

De studerande gör installations- och monteringsarbeten på en styckegodsanläggning, till exempel monteringar av stomdelar, hydraulik- och pneumatikanläggningar, cylindrar, kilremmar och lager och till exempel

uppriktningar av stomdelar eller axlar. De installerar och kopplar givare och ventiler samt kopplar komponenter. I yrkesprovet skall de studerande efter monterings- och reparationsarbetena även sätta

styckegodsanläggningen i funktionsdugligt skick, göra regleringar och de behövliga programmeringarna samt alla kontroller och mätningar av driften. Till mätningarna hör också underhåll, inställning och kalibrering av mätapparaterna.

De studerande gör tillståndskontrollmätningar och analyserar den information som mätningarna ger samt visar att de kan utföra systematisk felsökning.

Yrkesprovet görs i regel i en typisk industri- eller produktionsmiljö, men det kan också utföras på en

läroanstalt där det finns anordningar som lämpar sig för ändamålet. Arbetet utförs i en sedvanlig produktions- miljö eller på en arbetsplats där en ny automationsanordning installeras. På läroanstalten kan yrkesprovet göras genom att den studerande till exempel bygger en styckegodshanterings- och transport-anordning. På läroanstalten genomförs också de delyrkesprov inom de kunskapsområden som inte kommit fram i de yrkesprov som genomförs på arbetsplatsen. Sådana kan vara t.ex. programmering, mätning och felsökning.

I yrkesprovsmiljön har de studerande alla arbets- och mätredskap som behövs till sitt förfogande. De har även instruktionsböckerna och programmeringshandböckerna för strömkällorna och de logiska systemen samt komponenttillverkarnas produktkataloger, manualer för anordningarna och andra motsvarande informationskällor. De får också ha med de övnings- och modellprogram som de själva gjort tidigare.

Om det i uppgiften ingår ändring eller uppgörande av ett styrprogram på dator, rekommenderas att det finns en arbetsstation som är utrustad med lämpliga program till förfogande. Från arbetsstationen går en direkt kabelförbindelse till automationsanordningen. Kunnandet i programmering kan också visas som ett skilt yrkesprov.

Yrkesprovet görs på arbetsplatsen i par med en yrkesman eller så att den studerande är medlem i ett arbetsteam som består av yrkesmän. Montering av en styckegodshanterings- eller transportanordning är ett typiskt grupparbete som kan utföras på läroanstalten. Skilda delyrkesprov ska utföras som individuella prestationer.

Om det ingår tillståndspliktiga elarbeten i monteringsuppgifterna skall det beaktas när man avgränsar yrkesprovsuppgiften.

(20)

arbetsprocessen

känner till ett systems funktion så att han t.ex.

kan lokalisera ett mekaniskt fel.

kan utföra monteringar

planmässigt. kan ändra sin förhands- plan vid överraskande situationer.

behärskar ett styrsystem så att han kan söka fel med hjälp av

styrprogrammet.

kan bilda sig en uppfattning av ett automationssystems funktion utifrån ritningar och funktionsscheman.

kan utföra tillstånds- kontroll genom att analysera mätdata och genom att utnyttja systemets övriga dokumentering.

kan mätprocessen i

anslutning till tillståndskontroll.

kan med lite handledning

utföra systematisk felsökning.

behärskar systematisk felsökning.

Behärskande av

arbetsuppgiften

kan grunderna i användning av arbets- och mätredskap.

kan nästan självständigt välja arbets- och

mätredskap och använda dem ändamålsenligt.

kan självständigt välja arbets- och mätredskap och använda dem ändamålsenligt.

kan göra enkla reparationer och ändringar på anläggningar.

kan göra behövliga monteringar och ändringar på anläggningar.

kan koppla komponenter.

kan underhålla och

installera strömkällor. kan installera ventiler. kan rikta upp stomdelar och axlar.

kan gör enkla underhåll

och regleringar på mätanordningar

kan underhålla, ställa in och kalibrera

mätanordningar.

kan göra enkla styrningar

och regleringar av ventiler.

kan styra en anläggning från ett användar- gränssnitt.

kan programmera ett styrprogram.

(21)

kan installera givare. kan dokumentera

mätningar. kan analysera mätresultat på det sätt som feldiagnostiken kräver.

kan använda

programmerbar logik. kan med lite handledning utföra tillståndskontroll- mätningar.

kan självständigt utföra tillståndskontroll- mätningar.

kan reglera anläggningar. kan reglera komponenter.

kan läsa funktionsscheman för ett system och känner till

komponenternas funktion, men behöver handledning med kopplingsscheman.

kan läsa

kopplingsscheman.

känner till grunderna för

styrprogram. behärskar baskunskapen i programmering.

kan lokalisera fel som

förekommer i manöverorgan.

behärskar principerna för hur styckegods-

automation utförs och anordningarnas

mekaniska konstruktion, komponenternas

egenskaper och deras schemasymboler.

behärskar användnings- princip och funktionssätt för ventilinställare, servon och andra ventiler, principer för utförandet av flexibla tillverkningssystem, principen för

frekvensomriktardriften och konstruktionen för robotars styrsystem.

kan principerna för

utförandet av tryck-, läges-, positions- och temperaturmätningar.

kan utnyttja komponenttillverkarnas produktkataloger, manualer och programmerings- handböcker.

kan principerna för hur nätanslutna strömkällor dimensioneras och utförs.

kan principerna för hur ventiler används och hur de fungerar.

känner till hur manöver- organ utförs och deras mekaniska konstruktion.

Behärskande av

arbetssäkerhet

känner till arbetarskydds- anvisningarna och -bestämmelserna i sin arbetsomgivning samt iakttar dem.

sörjer för ordning och renlighet på

arbetsplatsen.

håller sin arbetsplats i alla situationer snygg och i ordning.

(22)

kan nästan självständigt välja säkra arbetsmetoder och arbetsordningen.

kan välja säkra arbetsmetoder samt arbetsordningen.

iakttar de givna

arbetssäkerhets-, maskinsäkerhets- och elsäkerhetsanvisningarna och -bestämmelserna.

kan också ta hänsyn till de andra som arbetar i närheten och deras arbetssäkerhet.

kan använda maskinvisa skyddsanordningar och personlig skyddsutrustning.

ser i alla situationer till att de maskinvisa

skyddsanordningarna och den personliga

skyddsutrustningen används ändamålsenligt.

vet säkerhetsrisker med automationsanordningar.

känner till arbets-

säkerhetsbestämmelserna för manöverorgan.

Baskompetens

kan verka som medlem i

ett arbetsteam. handlar flexibelt och innovativt.

handlar ansvarsfullt handlar interaktivt.

Gemensamma

betoningar

visar att han har tillräckliga färdigheter i datateknik.

visar att han har goda färdigheter i datateknik för övervakning och dokumentering.

visar att han har god beredskap för

användning av datateknik för styrning och

programmering.

sörjer för

avfallshanteringen. visar att han förstår betydelsen av

förebyggande underhåll för driften.

är försiktig vid användning av mätanordningar och sörjer för deras kondition.

(23)

3.1.4 Processautomation, 20 sv Basproduktionsprocesserna

De studerande visar att de kan den grundläggande användningen av ett processautomationssystem från användargränssnittet. De visar att de kan använda användargränssnittet vid mätning, styrning och datainsamling samt vid behärskandet av styr- och dataöverföringssystem. Vid behärskandet av ett

automationssystem är det väsentligt att de studerande behärskar mätningarna och feldiagnostiken samt all dokumentering i anslutning till systemet, dokumentering av mätningarna och utnyttjande av dokumenten. Till yrkesprovet hör också någon manövrering av driften från ett användargränssnitt. Behärskandet av

styrprogrammet visas med processens programmeringsdon eller med ett datorbaserat program.

Hydraulik och pneumatik

- komponenters konstruktion och funktion - installation och idrifttagning av system - styrning och reglering av venetiler Driftsunderhåll

- tillståndskontroll och förebyggande underhåll - felsökning och reparation - kalibrering av

mätanordningar

Användning samt styrning, mätning och reglering av automationsanordningar

- mekanik

- konstruktion - drift

- ändringsarbeten - automationsanslutningar

- givare - styrorgan - manöverorgan - styrningar, mätningar och regleringar

- användning av ett användargränssnitt - funktionsprinciperna för anordningar - styrning och reglering

- datainsamling och -överföring - processmätningar

- automationssystem

Delprocesser, såsom en Helheter, såsom en

- tryckprocess - papperstillverkningsprocess - ytnivåprocess - cellulosatillverkningsprocess - temperaturprocess - kemiska processer

- flödesprocess - ångkraftverksprocess

(24)

Till yrkesprovet hör även något på förhand planerat installations- eller underhållsarbete eller någon

felreparation under driften. Installationsarbetena görs enligt givna anvisningar. I yrkesprovet där kunnandet i installationsarbeten visas, installerar de studerande manöverorgan, ventiler och givare samt kopplar och reglerar dem och komponenterna i anslutning till dem.

De studerande visar att de kan utföra mätningarna och dokumentera mätresultaten för ett processautomationssystem. De underhåller, reglerar och kalibrerar mätanordningar som är allmänt använda i processautomationssystem.

De studerande visar att de kan använda ett system för tillståndskontroll och förebyggande underhåll, vilket hör till ett processautomationssystem eller är ett separat system. De gör tillståndskontrollmätningar, analyserar den information som mätningarna ger samt visar att de kan utföra systematisk felsökning.

Yrkesprovet görs i en arbetsmiljö där det finns en process som är styrd med ett automationssystem.

Processen är i drift eller skall tas i drift. Yrkesprovet görs i regel i en industri- eller produktionsmiljö i samband med inlärningen i arbete, men det kan också utföras på en läroanstalt om det finns ett processautomations-system där som lämpar sig för ändamålet. Styrningen och övervakningen av

processautomationssystemet kan också visas med ett simuleringsprogram på läroanstalten. På läroanstalten genomförs också delyrkesprov inom de kunskapsområden som inte kommit fram i de yrkesprov som genomförs på arbetsplatsen. Sådana kan vara till exempel programmering, mätning, felsökning och dokumentering i anslutning till dem samt underhåll, inställning och kalibrering av mätanordningar.

I yrkesprovsmiljön har de studerande alla arbets- och mätredskap som behövs till sitt förfogande. Under yrkesprovet har de studerande instruktionsböckerna och programmeringshandböckerna för strömkällorna och de logiska systemen samt komponenttillverkarnas produktkataloger, manualer för anordningarna och andra motsvarande informationskällor. De får också ha med de övnings- och modellprogram som de själva har gjort tidigare.

Om det ingår ändring eller uppgörande av ett styrprogram på dator i uppgiften, rekommenderas att det finns en arbetsstation som är utrustad med lämpliga program till förfogande. Kunnandet i programmering kan också visas som ett skilt yrkesprov.

Yrkesprovet görs på arbetsplatsen tillsammans med en yrkesman eller så att den studerande är medlem i ett arbetsteam som består av yrkesmän. Skilda delyrkesprov ska utföras som individuella prestationer.

Om det ingår tillståndspliktiga elarbeten i monteringsuppgifterna, skall det beaktas när man avgränsar yrkesprovsuppgiften.

(25)

arbetsprocessen

kan bilda sig en

uppfattning av hur en process fungerar från processcheman.

kan bilda sig en uppfattning av hur automationssystem för en process fungerar, utifrån ritningar och

funktionsscheman.

behärskar funktionsprincipen och

användargränssnittet för ett automationssystem.

behärskar processdriften,

så att han t.ex. kan lokalisera ett mekaniskt fel.

kan utföra monteringar

planmässigt. kan analysera mätdata som insamlats från tillståndskontrollen.

behärskar ett styrsystem

så att han kan söka fel med hjälp av

styrprogrammet.

kan under handledning utföra systematisk

felsökning vid störningar.

kan utföra systematisk felsökning vid störningar.

Behärskande av

arbetsuppgiften

kan grunderna i användning av arbets- och mätredskap.

kan nästan självständigt använda arbets- och mätredskap

ändamålsenligt.

kan använda arbets- och mätredskap

ändamålsenligt.

kan utföra installationer som inte är krävande.

kan använda ett automationssystems användargränssnitt vid mätning, styrning och datainsamling.

kan använda ett system för tillståndskontroll och förebyggande underhåll.

kan kalibrera mät-

anordningar samt utföra enkla underhållsarbeten på dem.

kan använda och serva mätanordningar

ändamålsenligt samt vid behov ställa in och kalibrera dem.

kan styra ett automationssystem från användar- gränssnittet.

kan elektriska och

pneumatiska

installationer av ventiler och andra manöverorgan.

kan installera ventiler och manöverorgan elektriskt och pneumatiskt.

kan självständigt utföra tillståndskontroll- mätningar.

(26)

kan göra enkla regleringar

av ventiler. kan använda program som hjälp vid felsökning på en automationsanordning.

kan göra mätningar i anslutning till ett

automationssystems styr- och dataöverförings- system.

kan underhålla och ställa

in mätanordningar.

kan analysera mätresultat på det sätt som feldiagnostiken kräver.

kan byta givare, manöver-

organ och drivanordningar.

kan reglera komponenter.

kan reglera och underhålla ventiler.

kan läsa scheman och känner till komponenters funktion och

konstruktion.

visar att han utifrån scheman och

funktionsbeskrivningar förstår hur de maskiner och anordningar som ingår i processen fungerar.

visar att han vet hur ett automationssystems reglerkrets bildas, reglersätten och reglerformerna samt principerna för PID- reglering.

kan principerna för hur

ventiler används och hur de fungerar.

kan lokalisera de

anordningar i processen som hör till reglerkretsen.

har tillräckliga baskunskaper i att använda ett program.

kan enhetsregulatorns

konstruktion och funktion.

kan använda underhållets databas vid

tillståndskontroll.

vet fysikaliska grunder för de vanligaste process- mätningarna.

kan läsa scheman.

förstår hur viktigt förebyggande underhåll är med tanke på driften.

visar att han kan

grunderna i proportional- och servoteknik.

känner till komponenters

konstruktion.

visar att han känner till komponenters

konstruktion och funktionsprinciper.

Behärskande av

arbetssäkerheten

kan säkerhets-

bestämmelser inom processindustrin och elbranschen och iakttar dem.

sörjer för ordning och

reda på arbetsplatsen. håller sin arbetsplats snygg och i ordning i alla situationer.

(27)

kan nästan självständigt välja säkra arbetsmetoder och arbetsordning.

kan välja säkra arbetsmetoder samt arbetsordning.

kan använda de maskinvisa skyddsanordningarna och personlig

skyddsutrustning.

ser i alla situationer till att de maskinvisa skyddsanordningarna och den personliga skyddsutrustningen används ändamålsenligt.

vet säkerhets- bestämmelserna i anslutning till manöver- organ och iakttar dem.

Baskompetens

kan verka som medlem i

ett arbetsteam. handlar flexibelt och innovativt.

visar att han har god

samarbetsförmåga. handlar interaktivt.

Gemensamma betoningar

visar att han har tillräckliga färdigheter i datateknik.

visar att han har goda färdigheter i datateknik för övervakning och dokumentering.

visar att han har god beredskap för

användning av datateknik för styrning och

programmering.

sörjer för

avfallshanteringen.

förstår hur viktigt förebyggande underhåll är med tanke på driften.

är försiktig vid användning av mätanordningar och sörjer för deras kondition.

(28)

3.1.5 Grunderna i elektronik och datakommunikation, 25 sv

Behärska datorns konstruktion, digitalteknik, elektronikproduktionens principer och användningen av konstruktionsprogram

De studerande känner till de elektroniska funktionsprinciperna för datasystem (till exempel för

mikroprocessor, minnen och bussar). De studerande sätter ihop och mäter kombinations- och sekvenslogik samt grundläggande kombinationer av analoga och digitala kretsar. De känner till principerna inom

elektronikproduktionen och produktionsautomationen samt kan lödteknikerna. De kan också metoderna för tillverkning av enstaka kretskort. De studerande använder konstruktionsprogram när de gör ritningar och dokument.

Programmering och datorns funktionsprinciper

De studerande utför grundprogrammering samt gör webbsidor. De studerande visar att de känner till funktions- och konstruktionsprincipen för datorer när de bygger en dator av komponenter av industri- standard. De installerar operativsystem, ansluter de vanligaste periferikorten till datorn och tar dem i bruk.

Grunderna i datakommunikationsteknik och uppbyggande av nätverk och kabeldragning

De studerande tar i bruk dataterminaler och gör de behövliga kabeldragningarna. De kan utföra de behövliga mätningarna och uträkningarna.

DIGITALTEKNIK

KABELDRAGNING KONSTRUKTIONSPROGRAM

PROGRAMMERING

TEORI MIKROPROCESSOR DATA-

KOMMUNIKATION

NÄT

DATORTEKNIK BYGGA EN DATOR INSTALLERA

OPERATIVSYSTEM

INSTALLERA

PERIFERIUTRUSTNING OCH KORT

ELEKTRONIKPRODUKTION

(29)

Gemensamma ämnen i de centrala innehållen

I alla de ovan framförda centrala innehållen ingår iakttagande av arbets- och elsäkerhetsförskrifterna samt ombesörjande av driftssäkerheten. I yrkesprovet skall man även beakta aspekterna i anslutning till ESD- skyddet. Dessutom skall man beakta hur de studerande uppför sig som individer, som medlemmar i arbetsgrupper och vid kundbetjäning.

Yrkesproven i studiehelheten kan genomföras i de lokaler och med de apparater som används i de

grundläggande arbetsuppgifterna inom elektronik- och datakommunikationsbranschen. I yrkesprovet används branschens material och servicedokument. Yrkesproven görs i regel som individuella prestationer, om inte uppgiftens omfattning förutsätter par- eller grupparbete. Yrkesprovsplatsen måste uppfylla el- och

arbetssäkerhetsbestämmelserna samt ESD-kraven.

arbetsprocessen

Behärska datorns

konstruktion bygger en dator och installerar operativ- systemet och ett tillämpningsprogram.

utför mätningar i

anslutning till testning av en dator och tolkar mätresultaten.

installerar tilläggskort och periferiutrustning i en dator.

Digitalteknik, principerna inom elektronik-

produktionen och användning av ett konstruktionsprogram

tillverkar ett kretskort och monterar

komponenterna på det.

utför mätnin av

driftsspänning samt testar en apparats funktion.

använder ett simuleringsprogram när han gör kopplingsscheman.

konstruerar ett kretskort och utför de mätningar som behövs för det kretskort som han monterat komponenter på.

Behärskande av arbetsuppgiften

Behärska datorns konstruktion, digitalteknik,

elektronikproduktionens principer och

användningen av konstruktionsprogram

utför analoga och digitala kopplingar enligt

anvisning.

mäter sekvenskretsars tidsinställning med oscilloskop.

utför och mäter analog och digital koppling mångsidigt.

mäter driftsspänning och

de logiska tillstånden med multimeter.

behärskar något

simuleringsprogram inom digitaltekniken.

klarar de vanligaste grunduppgifterna inom den industriella

kretskortsproduktionen.

(30)

klarar av grund-

uppgifterna vid manuell tillverkning av kretskort.

behärskar olika

lödtekniker. använder ett

konstruktionsprogram mångsidigt.

behärskar hantering och

lödning av komponenter. använder enkla

konstruktionsprogram.

utför behövliga testningar

av komponentkort.

monterar ihop en dator.

Programmering och funktionsprinciperna för datorn

gör tre grundprogram- konstruktioner (slinga, villkor, direkt) enligt ett flödesschema

ändrar www-dokument. gör en övning under iakttagande av ett gott beskrivningssätt och testar den på högnivå- språk.

testar en dators funktion. tolkar ett enkelt program

på högnivåspråk. installerar tilläggskort i datorn.

installerar operativ-

systemet och ett

tillämpningsprogram i en dator.

kopplar en periferienhet

till en dator och tar den i bruk.

gör enkla tillverknings-

dokument och de behövliga ändringarna i färdiga dokument med ett valt tillämpningsprogram.

gör ett enkelt www-

dokument.

Grunderna i

datakommunikationstekn ik och uppbyggande av nätverk och

kabeldragning

utför grundmätning av de analoga och digitala signalerna inom data- kommunikationstekniken .

kan jämföra egenskaper

hos transmissionsmedier. utför mätning av de analoga och digitala signalerna inom data- kommunikationstekniken samt kan analysera mätresultaten.

gör kabeldragningen till

ett datanät. utför nätinstallations- arbeten enligt anvisningar och gör de behövliga märkningarna.

väljer och använder mätanordningar som används inom

datakommunikationen.

utför ibruktagnings-

mätningar enligt anvisningarna.

utför reparationsarbeten utifrån mätresultaten (tolkar mätresultat).

tar i bruk de vanligaste dataterminalerna och behärskar användningen av dem.

kan grunderna i

användning av de vanligaste data-

terminalerna i anslutning till offentliga nät.

kan installations-, mät- och dokumenterings- arbeten vid uppbyggandet av ett nät.

(31)

Behärska datorns konstruktion, digitalteknik,

elektronikproduktionens principer och

användningen av konstruktionsprogram.

använder data om

komponenterna. väljer rätt kretsfamilj enligt användnings- ändamål.

känner till olika metoder som behövs vid sökning av data.

känner till de

grundläggande sätten att mäta digitala grundkretsar (med DC-multimeter och pulserna med

oscilloskop).

känner till något sätt att

söka data. känner till principen för elektronikproduktion;

EMC.

känner till ESD-skyddet. känner till tesmetoderna. känner till automations- principerna och deras möjligheter inom elektronisk

produktionsteknik.

känner till olika

kategorier av datorsystem.

behärskar datorn och dess periferiutrustning mångsidigt.

behärskar de allmänna

egenskaperna hos programmen som används i den planeringsmiljö som studerats.

känner till programmens begränsningar och deras lämplighet för en vald uppgift.

Programmering och funktionsprinciperna för datorn

känner till

grundkonstruktionerna inom programmering.

känner till grunderna för hur datorers periferiutrustning fungerar.

känner till programmerings- processens skeden och när man gör ett program på högnivåspråk.

känner till funktions-

principen för webbläsare.

kan grunderna i HTML-

språket.

Grunderna i

datakommunikationstekn ik och uppbyggande av nätverk och

kabeldragning

kan grundbegreppen och blockschemasymbolerna inom data-

kommunikationen.

känner till topologier för

lokala nätverk. definierar hastighets- och kvalitetsstorheter för olika data-

kommunikationssystem med hjälp av mätningar och uträkningar på basis av mätningarna.

(32)

känner till normerna för utförande av

kabeldragningssystem, material och redskap.

känner till prestations-

värdena för en data- överföringsanordning eller koppling.

känner till principerna för

installationsmätningar. känner till olika transmissionsmediers egenskaper.

känner till principer och

tjänster vad gäller allmänna datanät.

Behärskande av

arbetssäkerhet

iakttar arbetssäkerhets-

anvisningarna för uppgifterna i branschen.

iakttar de elsäkerhetskrav

i de ikraftvarande föreskrifterna som berör monterings- och

installationsarbeten.

Gemensamma betoningar

förklarar för en kund hur

ett system fungerar. instruerar kunden i hur systemet ska användas.

3.1.6 Elektronik, 20 sv

Bygga upp grundläggande elektroniska anordningar och felsökning

De studerande bygger med hjälp av dokument upp en elektronisk apparat och kontrollerar med mätningar att den fungerar. De lokaliserar eventuella fel och avhjälper dem. De skriver en arbetsrapport av vilken framgår funktionsprincipen för anordningen, mätresultaten och de slutledningar som gjorts utifrån dem, eventuella fel samt åtgärderna för att avhjälpa dem.

Behärska datorers operativsystem

De studerande installerar ett operativsystem i en dator. De gör inställningarna i anslutning till användning och säkerhet med hjälp av operativsystemets kommandospråk och grafiska användargränssnitt. De testar om

Planering Kretsschema Blockschema Serviceinstruktion

Handbok Arbetsorder

Uppgift Byggande Reparation

Service Drift Installation

Slutförande Kontroll Dokumentation

Kundbetjäning