Göteborgs Stad Västra Göteborg, tjänsteutlåtande 1 (6)
Yttrande gällande motion av Helene Odenjung (L) om att införa trygghetsvakter i Göteborg
Förslag till beslut
Stadsdelsnämnden avstyrker motionen med hänvisning till de synpunkter som framförs i tjänsteutlåtandet och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen.
Stadsdelsnämnden förklarar paragrafen för omedelbart justerad.
Sammanfattning
Förvaltningen yttrar sig över en motion av Helene Odenjung (L) om att införa trygghetsvakter i Göteborg. Motionen föreslår att ett införande av trygghetsvakter i Göteborg för att öka tryggheten ska utredas. Trygghetsvakterna skulle arbeta för att skapa lugn och trygghet på platser där människor rör sig och som idag upplevs som otrygga till exempel på kollektivtrafiklinjer, lokala torg och gator samt i bostadsområden.
Stadsdelsnämnden avstyrker motionen med hänvisning till det trygghetsskapande arbete som redan sker i stadsdelen och förslag på hur det kan förstärkas genom andra insatser än införande av trygghetsvakter.
Förvaltningen är positiv till ansatsen med ökad vuxennärvaro. Förvaltningen pekar som ett alternativ till införande av trygghetsvakter på det trygghetsskapande arbete som bedrivs tillsammans med polis, fackförvaltningar och fastighetsbolag bland annat genom åtgärder i den fysiska miljön men också arbetet med att utveckla mötesplatser som förebyggande och främjande trygghetsinsatser. Förvaltningen lyfter också att det finns potential att öka närvaron med egna resurser genom till exempel grönskötsel på andra tider på dygnet eller bemannande lekplatser. Förvaltningen betonar det långsiktiga, relationskapande arbetet mellan förvaltningen och medborgare som bedrivs i stadsdelen såsom fältverksamhet och samverkan med lokala föreningar som nattvandrar som en väsentlig del i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet och som med fördel kan utvecklas och förstärkas. Kontinuerlig dialog med medborgare om åtgärder för ökad trygghet är också en viktig aspekt att beakta.
Ekonomiska konsekvenser
Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv.
Barnperspektivet
En ökad vuxennärvaro i det offentliga rummet genom till exempel trygghetsvakter kan ha en positiv effekt för tryggheten för barn beroende på utformning och upplägg. Det kan Västra Göteborg
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-05-09
Diarienummer N137-0218/18
Handläggare Jenny Haglind Telefon: 366 57 79
E-post: jenny.haglind@vastra.goteborg.se
Göteborgs Stad Västra Göteborg, tjänsteutlåtande 2 (6)
uppmuntra till att barnen själva kan ta sig till och från fritidsaktiviteter eller andra sociala aktiviteter vilket bidrar till att upprätthålla och skapa en meningsfull fritid för barnen.
Viktigt att beakta är betydelsen av dialog och goda relationer mellan barn och vuxna som rör sig i området.
Mångfaldsperspektivet
Initiativet med ett införande av trygghetsvakter för att öka tryggheten riktar sig alla invånare i Göteborg. Vissa grupper nämns särskilt i motionen men det finns även andra grupper till exempel äldre som också kan uppleva en större otrygghet än andra. Om trygghetsvakter skulle införas är förståelse och kunskap om bemötande av olika grupper i samhället en viktig aspekt för att skapa en tryggare tillvaro för alla.
Jämställdhetsperspektivet
En ökad vuxennärvaro i det offentliga rummet och särskilt på platser som kan upplevas otrygga såsom kollektivtrafikhållplatser är positivt ur ett jämställdhetsperspektiv. Såsom motionen lyfter så visar den senaste nationella trygghetsundersökningen att det är vanligare att kvinnor känner sig otrygga än att män gör det. Detta kan begränsa kvinnors möjlighet att röra sig ute olika tider på dygnet och att delta i sociala aktiviteter eller motionera. En ökad vuxennärvaro till exempel genom trygghetsvakter eller genom andra typer av lösningar som föreslaget från förvaltningen antas ha en positiv effekt på kvinnors upplevda trygghet i det offentliga rummet.
Miljöperspektivet
Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv.
Omvärldsperspektivet
Motionen lyfter att liknade koncept med trygghetvakter har prövats i andra kommuner såsom Landskrona med goda brottsförebyggande resultat. I utvärderingen av projektet i Landskrona går det också att utläsa att ett antal trygghetsskapande och brottförebyggande åtgärder infördes samtidigt för att komma tillrätta med ungdomsproblematiken i
Landskrona centrum varav trygghetsvakter var en av åtgärderna1. Andra exempel på kommuner som har infört ordningsvakter som verkar inom ett område enligt 3 § Lagen om ordningsvakter (LOV 3-område) är Götene, Uddevalla och Kalmar. Gemensamt för dessa kommuner är att de har infört det utifrån behov i centrala delar av staden och även i anslutning till resecentrum. Det finns också exempel på kommuner som har infört
trygghetsvärdar i anslutning till platser som kan upplevas otrygga såsom
kollektivtrafikknutpunkter. Sådana kommuner är till exempel Mölndal och Kungsbacka.
Göteborgs stad borde med fördel ta del av eventuella utvärderingar och goda exempel av andra kommuners införande av ordningsvakter, trygghetsvärdar eller andra liknande initiativ inför ett eventuellt beslut att införa dessa i staden.
Samråd
Internt samråd har skett med berörda verksamheter inom sektor äldreomsorg, hälso – och sjukvård samt intern service, sektor Individ och familjeomsorg samt funktionshinder och område Kultur och Fritid. Synpunkter har även hämtats in från kommunpolis i Sydväst.
1Uppföljning Lugnt på stan – Landskrona kommun
Göteborgs Stad Västra Göteborg, tjänsteutlåtande 3 (6)
Samverkan
Information på FSG den 22 maj 2018
Bilagor
1. Motion av Helene Odenjung (L) om att införa trygghetsvakter i Göteborg, H 2018 nr 31
2. Uppföljning Lugnt på stan, Landskrona stad, daterad 2014-06-25
Göteborgs Stad Västra Göteborg, tjänsteutlåtande 4 (6)
Ärendet
Stadsdelsnämnden Västra Göteborg har mottagit en motion från av Helene Odenjung (L) om att införa trygghetsvakter i Göteborg. Stadsdelsnämnden har möjlighet att yttra sig till Stadsledningskontoret senast den 18 maj 2018. Stadsdelsnämnden har på begäran fått förlängd svarstid till den 30 maj 2018.
Beskrivning av ärendet
Förvaltningen yttrar sig över en motion av Helene Odenjung (L) om att införa trygghetsvakter i Göteborg. Motionen föreslår att ett införande av trygghetsvakter i Göteborg för att öka tryggheten ska utredas. Trygghetsvakterna skulle på kommunens uppdrag och under polisens arbetsledning arbeta för att skapa lugn och trygghet på platser där människor rör sig och som idag upplevs som otrygga till exempel på
kollektivtrafiklinjer, lokala torg och gator samt i bostadsområden. Motionären beskriver att införandet av trygghetsvakter har prövats i Landskrona med goda brottsförebyggande resultat.
Bakgrunden till behovet av trygghetsvakter som lyfts i motionen är att människors känsla av otrygghet ökat enligt den senaste nationella trygghetsundersökningen (NTU) från brottförebyggande rådet. Den upplevda otryggheten får följder i människor vardag med effekter såsom att människor väljer en annan väg eller färdsätt på grund av oro för brott eller avstår från aktiviteter. Detta leder till att människor begränsas i vardagen och att människors frihet i sitt eget liv minskar som en följd av otryggheten. Det är också vanligare att kvinnor känner sig otrygga än att män gör det.
Motionären lyfter att människor måste kunna lita på att polisen kommer om det behövs då deras uppgift är upprätthålla allmän ordning, säkerhet och att bekämpa brott. I dagsläget saknas alltför mycket resurser inom polisen för att upprätthålla detta. Motionären ser trygghetsvakter som ett komplement till polisen till dess att en starkare lokal närvaro av polis är på plats.
Förvaltningens bedömning
Ansatsen i motionen med ökad närvaro i det offentliga rummet är god. Detta är något som även förvaltningen i samverkan med polisen inom ramen för trygg i -arbetet har
uppmärksammat som en strategi för att öka tryggheten i stadsdelen men genom andra typer av åtgärder än vad motionen föreslår. I den gemensamma handlingsplanen för Trygg i Sydväst lyfts åtgärder såsom att stödja och vägleda medborgares engagemang i sitt område och stärka band med lokalt föreningsliv och föräldraföreningar.
Förvaltningen anser att Göteborg stad som organisation har goda möjligheter att öka närvaron på platser som upplevs otrygga i våra områden genom att använda de resurser som vi redan har. Genom att fördela den kommunala verksamheten såsom skötsel av grönytor till andra tider på dagen skulle närvaron av vuxna ute i våra områden kunna öka.
Inom detta område finns också potential att genom olika typer av arbetsmarknadsåtgärder öka skötsel och därmed närvaron i det offentliga rummet. Det är också viktigt att lägga in trygghetsaspekter i upphandling av skötselåtgärder. Det kan till exempel handla om att det syns att entreprenörerna arbetar på uppdrag av Göteborg stad och att de utför uppgifterna under de tider som ökad närvaro behövs samt att de är en del av det
trygghetsfrämjande arbetet. Bemannande lekplatser är en annan möjlig strategi för ökad närvaro av vuxna i utemiljön.
Göteborgs Stad Västra Göteborg, tjänsteutlåtande 5 (6)
Andra strategier som förvaltningen ser och arbetar med för att få fler människor att röra sig ute på olika tider på dygnet är till exempel samverkan med civilsamhället och fastighetsbolag/ägare i form av att till exempel stötta föreningsinitiativ till
nattvandring. Förvaltningen ser positivt på sådana lokala initiativ då lokala föreningar har en god kännedom om området och kan skapa relationer i möten med medborgare. Förvaltningen anser att detta är något att arbeta vidare med för att förstärka och
utveckla sådana initiativ. Förvaltningen tror på att engagera föräldrar och andra boende i området för att skapa engagemang för området och goda relationer sinsemellan. Särskilt i möten och dialog med barn och unga är bemötande väsentligt och fler vuxna och unga vuxna förebilder behövs såsom fältassistenter och andra verksamheter som möter barn och unga.
Utifrån dialoger som förvaltningen har haft med boende i våra områden så lyftes att det finns platser som upplevs otrygga i våra områden framför allt i Tynneredsområdet.
Åtgärder som de boende lyfter för att förbättra tryggheten är mycket kopplat till den fysiska utemiljön. Återkommande synpunkter är förbättrad belysning men även röjning av buskage för bättre sikt nämns. Barnen i dialogerna lyfter också platser där
ungdomsgäng hänger och som de inte vågar gå förbi på kvällarna. Andra
trygghetsskapande åtgärder som lyfts i dialoger med medborgare är utveckla mötesplatser både från ett generationsperspektiv och områdesperspektiv. Att skapa fler mötesplatser och utveckla de befintliga är något som förvaltningen arbetar med i stor utsträckning framför allt i Tynneredsområdet där ett behov av detta är identifierat. Stadsdelen har utöver arbetet utifrån Trygg i - modellen även en etablerad samverkan med
fackförvaltningar, bostadsbolag och polisen vad gäller trygghetsarbetet och
jämlikhetsarbetet i stadsdelen. En gemensam handlingsplan har tagits fram med åtgärder för att bland annat höja skötselnivån i centrala Tynnered, förstärka och utveckla
mötesplatser för boende och stödja och vägleda medborgares engagemang i sitt område med fokus på Centrala Tynnered som prioriterat område.
Förvaltningen ser också positivt på initiativ med trygghetsvärdar i bostadsområden som till exempel Framtiden AB nu startar i vissa särskilt prioriterade områden som ett sätt att öka tryggheten i lokalsamhället och ser att detta är något som kan utvecklas än mer tillsammans med fler aktörer.
Förvaltningen ser också förutom de platser som lyfts av medborgare i olika dialoger att det finns vissa knutpunkter för kollektivtrafiken som kan upplevas ödsliga vissa tider på dygnet. Sådana platser är till exempel Saltholmen och Kungsten. På sådana platser skulle en åtgärd som trygghetsvakter eller trygghetsvärdar i kollektivtrafiken kunna vara ett alternativ.
Förvaltningen har fokus på ett långsiktigt och främjande trygghetsarbete där dialog och tillit mellan boende och förvaltning samt andra aktörer verksamma i området är av vikt.
Ett arbetssätt som skiljer sig från förslaget med införande av ordningsvakter.
Förvaltningen anser att det behöver utredas vad de boende i stadsdelen tycker om ett eventuellt införande av trygghetsvakter då detta inte är något som har lyfts från medborgare i tidigare genomförda dialoger. Vidare behöver det utredas på vilket sätt trygghetsvakter kan bidra till ökad trygghet och om det i så fall är ett bättre alternativ än att utöka det trygghetsarbete som stadsdelen har i samverkan med polis,
fackförvaltningar, bostadsbolag samt civilsamhället vilket inte är tydligt i det här skedet.
I det samråd som har skett inom förvaltningen inför svar på motionen har det kommit fram att våra verksamheter är positiva till ökad vuxennärvaro i den offentliga miljön men många föredrar andra lösningar och insatser än just trygghetsvakter.
Göteborgs Stad Västra Göteborg, tjänsteutlåtande 6 (6)
Beslutet ska skickas till:
Kommunstyrelsen
Maria Lejerstedt
Stadsdelsdirektör Malin Offerle
Utvecklingschef
1(2)
Handling 2018 nr 31
Motion av Helene Odenjung (L) om att införa trygghetsvakter i Göteborg
Göteborg den 18 januari 2018
Att kunna ta en promenad var man vill, när man vill – det är också frihet. Eller, att utan oro, vänta på bussen en sen kväll, gå hem från krogen eller låta sitt barn gå ensam från kompisen. Det är något som borde vara självklart för varje invånare i Göteborg, men så är det inte i dag. Tvärtom, har människors känsla av otrygghet ökat enligt den senaste nationella trygghetsundersökningen (NTU) från Brottsförebyggande rådet. Det är betydligt vanligare att kvinnor känner sig otrygga än att män gör det.
Otryggheten får också konkreta följder för människors egen vardag. Ungefär var tredje svarande (34 %) uppgav i undersökningen att de någon gång under året valt en annan väg eller ett annat färdsätt på grund av oro för brott. Drygt en av tio (12 %) uppgav att de avstått från en aktivitet till följd av denna oro. Nästan var fjärde (23 %) anser att deras livskvalitet påverkas till följd av otrygghet, vilket är en ökning med tio
procentenheter jämfört med föregående år. Följden blir att människors frihet i sitt eget liv minskar på grund av otryggheten.
Vi ska kunna lita på att polisen kommer om det skulle behövas. Det är i första hand deras uppgift att upprätthålla allmän ordning, säkerhet och att bekämpa brott, men nu saknas alltför mycket resurser inom polisen. Då läggs delar av det förebyggande arbetet åt sidan och den viktiga trygghetsskapande synligheten prioriteras bort. Liberalerna vill se fler poliser i hela landet, så även i Göteborg.
Men det tar tid att utbilda fler poliser, och vi kan inte bara vänta och titta på medan otryggheten ökar. I flera kommuner, bland annat Landskrona, har man med gott resultat anlitat trygghetsvakter som en tillfällig åtgärd. Trygghetsvakter är ordningsvakter som på kommunens uppdrag arbetar för att skapa lugn och trygghet på de platser där
människor rör sig. Trygghetsvakternas uppgift är att vara synliga i de stadsdelar och på de tider då otryggheten är som störst. I just Landskrona har brottslighet och
vandalisering minskat betydligt i de områden där trygghetsvakterna är aktiva. I Göteborg ser vi framför oss att polisen arbetsleder Trygghetsvakterna.
Trygghetsvakter ersätter på inget sätt poliser, men erfarenheterna visar att deras närvaro har en betydande förebyggande effekt. Inte minst skulle det göra skillnad på de
kollektivtrafikslinjer och knutpunkter som upplevs som otrygga, i bostadsområden där invånare upplever otrygghet och på alla lokala torg och gator där varje invånare ska kunna vistas utan att känna sig otrygg.
2(2)
Mot bakgrund av ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta
Att kommunstyrelsen ges i uppdrag, att tillsammans med berörda nämnder och bolag, utreda ett införande av trygghetsvakter för att öka tryggheten i kommunen till dess att vi har en starkare lokal närvaro av polisen.
Helene Odenjung (L)
1(18)
Stadsledningskontoret
Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona
Besöksadress Drottninggatan 7
Tfn 0418-47 02 09 Fax 0418-47 34 26
annik.wagsater@landskrona.se www.landskrona.se
Bankgiro 868-6123 Plusgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140
Datum Er Referens
2014-06-25
Handläggare Vår Referens
Annika Wågsäter
Uppföljning Lugnt på stan
2(18)
Inledning Bakgrund
Hösten 2005 ansökte Landskrona stad hos Polismyndigheten i Skåne om att under en försöksperiod på 13 månader få använda sig av förordnade
ordningsvakter enligt § 3 lagen om ordningsvakter (1980:100) i de centrala delarna av Landskrona. Syftet var att öka tryggheten och minska antalet brott.
Beslutet att ansöka togs till följd av att antalet polisanmälda misshandelsbrott och personrån ökat under 2005. En rapport från Kriminalunderrättelsetjänsten i Nordvästar Skåne uppvisade en koncentration av dessa brott till veckosluten, klockan 21-03 i stadens centrala delar.
Polisens trygghetsmätningar uppvisade vid samma tidpunkt en ökad otrygghet bland de boende i kommunen och närpolischefen i Landskrona uppgav att polisen inte kunde svara för en täckning helgkvällar och nätter i den omfattning han ansåg nödvändig.
Utifrån den negativa utvecklingen fick Strategikontoret i uppdrag att ta fram en handlingsplan mot ungdomsproblematiken i Landskrona centrum. I
handlingsplanen framhölls vikten av att arbeta med såväl social som situationell prevention samt att så många som möjligt engageras i arbetet. Planen antogs av kommunstyrelsen den 12 oktober 2005 (§ 308).
Handlingsplanen innehöll fem olika insatser: kameraövervakning, sociala insatser riktade till ungdomar i riskzon, nya verksamheter riktade till ungdomar i centrum, utredning av bidragsreglerna till föreningslivet samt uppstart av Lugnt på stan.
Projektet Lugnt på stan bestod vid uppstarten av två ordningsvakter, en fältsekreterare och två fältassistenter som var i tjänst varje fredag och lördag mellan klockan 20-03. De arbetade i de centrala delarna av staden med huvudsyfte att förebygga brott. Projektmedel för löner med mera lades hos kommunstyrelsen. Strategikontoret ansvarade för ordningsvakterna medan ansvaret för fältsekreterare och fältassistenter lades på Barn- och
ungdomsförvaltningen.
Polismyndigheten i Skåne ställde sig positiv till ansökan och till lucia 2005 kunde projektet Lugnt på stan startas upp.
Avgränsningar
Trygghets- och säkerhetsavdelningen fick i februari 2014 i uppdrag av
Stadsdirektören att följa upp ordningsvakterna inom Lugnt på stan. Det innebär att övriga delar av det ursprungliga projektet (fältsekreterare och fältassistenter) inte berörs vidare i denna uppföljning.
3(18)
I denna uppföljning likställs Lugnt på stan med ordningsvakterna (om inget annat anges). Den del av det ursprungliga projektet som berör fältsekreterare och fältassistenter går inte längre under namnet Lugnt på stan. De är sedan ett antal år tillbaka en del av ordinarie verksamhet inom fältgruppen (Individ- och familjeförvaltningen).
Metod
Uppföljning bygger på genomgång av historiskt material så som besluts- underlag, ansökningar till Polismyndigheten och en tidigare utvärdering samt på en statistisk genomgång vad gäller utvecklingen av misshandel utomhus och personrån inom det område som Lugnt på stan arbetar inom.
Två enkätundersökningar ingår även i underlaget. Dessa skickades ut i mars månad 2014. En enkät gick ut till de ordningsvakter som idag är anställda inom verksamheten. Av nio ordningsvakter har sju svarat på enkäten. Den andra enkäten skickades ut till 3 poliser, chefen för fältgruppen samt 5 krögare i centrala Landskrona. Av dessa har samtliga svarat på enkäten.
Foto: Martin Larsson, Action studios
4(18)
Organisation och administration Mål och syfte
Syftet med verksamheten Lugnt på stan är att ha vuxna professionella nattvandrare i centrum som kan knyta kontakter och skapa relationer med ungdomar och andra personer som vistas ute under helgkvällarna. Målet är att centrum ska bli mer attraktivt och att fler väljer att besöka centrum under helgkvällarna. Inriktningen på verksamheten är att genom dialog och samverkan skapa ett allt mer tryggt och attraktivt centrum.
Anställningsform och organisatorisk tillhörighet
Landskrona stad har valt att anställa de ordningsvakter som engageras inom Lugnt på stan på timmar. Ett alternativ är att köpa in tjänsten från ett
väktarbolag. Genom att själv anställa ordningsvakterna på timmar ges ett större inflytande över vem som engageras inom Lugnt på stan. Stor vikt läggs vid social lämplighet då ordningsvakternas uppdrag inom Lugnt på stan i första hand är förebyggande. Möjligheten att ingripa ska endast användas då möjligheterna till förebyggande insatserna är uttömda.
Idag är nio personer timanställda som ordningsvakter inom Lugnt på stan.
Samtliga har andra huvudsysselsättningar. Ordningsvakterna har sedan uppstarten 2005 tillhört Stadsledningskontoret.
Ordningsvakterna har arbetsplatstäffar 3-4 gånger per år. För att ordningsvakterna ska ha möjlighet att delta är dessa träffar förlagda till kvällstid.
Även om ordningsvakterna är anställda av Stadsledningskontoret kan polisen enligt gällande lagstiftning vid särskilda situationer besluta om andra
prioriteringar för ordningsvakterna under deras arbetspass. Detta gäller för samtliga ordningsvakter oberoende vem de är anställda av.
Ekonomi
Det finns idag 800 000 kronor avsatta för att bedriva Lugnt på stan. Det är pengar till löner, kläder till ordningsvakterna, telefon, överfallslarm, kommunikationsradio, abonnemang och mötesomkostnader. Lokalerna är samlokaliserade med fältgruppen. Ordningsvakterna har där tillgång till rum och dator utan kostnad.
Skillnaden mellan ordningsvakt och väktare
De personer som är anställda inom Lugnt på stan är samtliga av
polismyndigheten förordnade ordningsvakter. Ordningsvakter har begränsad polisiär befogenhet och får omhänderta personer som är berusade eller som uppträder störande på allmän plats. Ordningsvakten har befogenhet att avvärja straffbelagda handlingar och använda våld för att genomföra ett tjänstebeslut.
5(18)
Det är polisen som utbildar, förordnar och sköter tillsynen av ordningsvakter.
Utöver grundutbildningen ska ordningsvakterna gå en fortbildning vart tredje år för att få behålla sitt förordnande.
För att en ordningsvakt ska få tjänstgöra på en geografisk plats krävs det att det föreligger ett behov. Den som beslutar om detta behov är polisen. Polisen grundar sitt beslut på om det är särskilt stökigt på platsen, om det finns behov av ordningsvaktens befogenhet eller polismans befogenhet samt om det inte finns polisresurser att tillgå för att lösa problemet.
Polisen kan även skriva in ordningsvakter som ett villkor i tillstånd för till exempel krogar, idrottsevenemang och festivaler.
Många blandar ihop ordningsvakter och väktare. En väktare kan ingripa på samma sätt som vem som helst i samhället, så kallat envarsingripande. Det handlar om att gripa den som begått brott, som kan straffas med fängelse, och påträffas på bar gärning eller flyende fot. Länsstyrelsen är ansvarig myndighet för bevakningsföretag och väktare. För att bli godkänd som väktare måste man vara anställd hos ett auktoriserat bevakningsföretag. Skillnaden mellan
allmänheten och väktaren ligger framför allt i att väktaren har genomgått en utbildning inom området samt har ett förstärkt rättsskydd.
Tillstånd
För att få bedriva verksamheten av typen Lugnt på stan krävs tillstånd av
polisen enligt § 3 lagen om ordningsvakter (1980:100). Från början var polisens tillstånd ettåriga. Idag har Landskrona stad ett treårigt tillstånd som gäller till och med den 31 augusti 2015.
Området
Det geografiska område inom vilka ordningsvakterna inom Lugnt på stan får arbeta inom har varierat över tiden. Justeringarna har förändrats utifrån att verksamheter som påverkar rörelsen i de centrala delarna av Landskrona har förändrats under årens lopp.
Från början omfattade området Rådhustorget, Östergatan (från Eriksgatan till Järnvägsgatan), Järnvägsgatan (Östergatan till Borgmästargatan, Nygatan och Rådhusgatan.
Idag har ordningsvakterna tillstånd att arbeta inom det område som är markerad i figur 1.
Tillståndet gäller offentlig plats, det vill säga vägar, gator, torg och område som är tillgängligt för alla. Ordningsvakterna inom Lugnt ansvarar inte för
krogarnas entréer Däremot finns en samverkan mellan ordningsvakterna inom Lugnt på stan och krogarnas ordningsvakter och värdar.
6(18)
Figur 1: Område inom vilket ordningsvakterna har förordnade att verka inom.
Beskrivning av verksamheten
I normalfallet tjänstgör två ordningsvakter per kväll. Deras arbetspass startar klockan 20.00 och avslutas klockan 04.30 inklusive 30 minuters rast.
Arbetstiden kan förlängas om det finns speciella skäl som till exempel pågående avrapportering eller om polisbefäl beslutat att arbetstiden ska förlängas.
Kvällen inleds med ett gemensamt möte där fältgruppen och polisen deltar. På fredagar deltar även den väktare som arbetat i centrala Landskrona under eftermiddagen.
Ordningsvakternas uppdrag är att upprätthålla den allmänna ordningen samt att skapa goda kontakter med ungdomar och övriga som rör sig i centrala
Landskrona under helgerna. De har i första hand ett förebyggande uppdrag.
Men då samtliga är förordnade ordningsvakter har de vid behov möjlighet att ingripa.
- Mitt uppdrag som ordningsvakt är att upprätthålla allmän ordning på
§3 LOV, Landskrona. Detta betyder att vi som ordningsvakter finns ute på gatorna för att finnas till hands vid de situationer då det behövs.
Man kan se oss som polisens förlängda arm. Vi pratar med människor och bygger broar. (Ordningsvakt inom Lugnt på stan)
7(18)
- …interagera med människor som befinner sig utomhus under våra arbetspass. Vi lär oss ”namn” och att kunna namnen på personer underlättar när vi ska agera. I detta skapas relationer och genom relationer kan vårt förhållningssätt spridas som ringar på vattnet till nästa generation / lillebror / kusin / klasskompis och så vidare.
(Ordningsvakt inom Lugnt på stan)
En viktig del i arbetet är samverkan med de aktörer som arbetar helgkvällar som till exempel fältgruppen, nattvandrande föreningar, polisen, ordningsvakter och värdar på krogar. Det finns en önskan hos ordningsvakterna att utveckla samarbetet med Individ- och familjeförvaltningens aktörer ytterligare.
Till en början låg stort fokus på de ungdomar som vistades i centrala
Landskrona. Idag finns inte många ungdomar ute i centrala Landskrona fredag och lördagsnätter. Det gör att arbetet idag till större delen är inriktat mot de över 18 år.
I de ordningsvaktsrapporter som skrivs efter varje arbetspass framgår de händelser ordningsvakterna varit involverade i under den aktuella kvällen. En sammanställning av dessa rapporter redovisas i figur 2.
1
LOB Gripen PL 13 Avvisande Avlägsnande Tillsägelse Annat
2007 12 7 17 115 65 50 74
2008 6 8 2 13 9 8 53
2009 9 14 6 46 13 7 41
2010 22 16 5 63 11 6 28
2011 31 16 4 115 12 48 45
2012 15 10 5 65 9 42 33
Figur 2: sammaställning av ordningsvaktsrapporterna inom Lugnt på stan
1 LOB: Lagen om omhändertagande av berusade personer
PL 13: är en förkortning av Polislagen, paragraf 13. "Om någon genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna, får en polisman, när det är nödvändigt för att ordningen skall kunna upprätthållas, avvisa eller avlägsna honom från visst område eller utrymme. Detsamma gäller om en sådan åtgärd behövs för att en straffbelagd handling skall kunna avvärjas. Är en åtgärd som avses i första stycket otillräcklig för att det avsedda resultatet skall uppnås, får personen tillfälligt omhändertas."
8(18)
Flytt och problem med datorerna gjort att materialet från 2013 inte är komplett.
Rapporterna från 2013 är utifrån dessa förutsättningar inte med i ovanstående redovisning.
Under rubriken annat återfinns en mängd olika insatser som till exempel:
- Hjälpa vakter utanför krogen - Hjälpa berusade att fixa taxi
- Hjälpa polisen vid omhändertagande - Hjälpa brottsoffer
- Tillkalla ambulans
- Hjälpa till att lugna ner stämning vid busshållplats
- Överlämna upphittat preparat som misstänks vara narkotik - Avstyra bråk
9(18)
Hur ser Polisen, fältgruppen och krögarna på Lugnt på stan?
För att få veta vad polisen, fältgruppen och krögarna anser om Lugnt på stan skickades en enkät ut till ett urval av dem (tre poliser, en person inom fältgruppen och fem krögare i centrala Landskrona).
Figur 3: Erfarenheter av Lugnt på stan
Erfarenheten av Lugnt på stan är mycket positiva (se figur 3). De tillfrågade lyfter fram att ordningsvakterna är professionella i sin utövning, att de skapar trygghet och att de har en lugnande effekt på kroglivet. En av de svarande påpekar att det är viktigt att det är just ordningsvakter med befogenhet att ingripa som är anställda inom Lugnt på stan.
Figur 4: Synen på om Lugnt på stan bör finnas kvar
10(18)
Polisen, fältgruppen och krögarna tycker att det är viktigt att verksamheten får vara kvar (se figur 4).
- Det känns som ett viktigt ställningstagande för staden att man tar problemen i city på allvar och avsätter resurser till det. Då kan man läggare ställa krav på att polisen ska göra samma. Det är också bra signaler till boende och nyttjare av centrum.
- Då vi inom polisen rör oss över stora områden finns vi inte alltid närvarande i centrala Landskrona på helgnätterna. Då är det en trygghet för både krogägare och dess gäster att LPS kommer snabbt till plats när något händer. De kan oftast lugna ner en situation redan innan polisen anländer.
På frågan om vad konsekvensen blir för Landskrona centrum om verksamheten läggs ned tror två stycken inte att det får några konsekvenser medan övriga svarar att det skulle bli (stora) konsekvenser (se figur 5).
Figur 5: Konsekvenserna av en nedläggning av Lugnt på stan
Det man är orolig för är att vi vid en nedläggning av Lugnt på stan snart är tillbaka på ruta ett och att det som byggt upp kommer att raseras mycket fort.
De talar om att en rädsla för att rån, slagsmål, det krogrelaterade bråken ska öka.
Fyra stycken har valt att svara på frågan om det är något övrigt de vill framföra.
Samtliga trycker på att Landskrona stad ska behålla ordningsvakterna.
11(18)
Utvecklingen av brottslighet och trygghet i de centrala delarna av Landskrona 2005-2013
Polisanmälda misshandelsbrott utomhus
Allt färre misshandelsbrott utomhus anmäls till polisen. Statistiken för åren 2005-2013 uppvisar en minskning med 44 procent (se figur 6). Motsvarande siffra för Sverige är 8 procent och för Skåne 24 procent.
Figur 6: Polisanmälda misshandelsbrott utomhus, Landskrona (källa: bra.se)
I ansökan om tillstånd för ordningsvakter som Landskrona stad skickade till Polismyndigheten 2005 hänvisas till rapporten ”Misshandel och personrån utomhus i Landskrona 2004-09-01 – 2005-08-31” framtagen av Kriminal- underrättelsetjänsten i Nordvästra Skåne. I rapporten framkommer att polisen har identifierat en kritisk triangel (se figur 7) där 54 procent av den
polisanmälda misshandeln utomhus begicks under den undersökta perioden.
Figur 7: Kritisk triangel enligt Kriminalunderrättelsen
12(18)
Det område Lugnt på stan har tillstånd att arbeta inom utgör större delen av denna triangel. Har då antalet polisanmälda misshandelsbrott utomhus minskat även inom triangeln? Svaret är ja. När vi studerar statistiken för 2012 och 2013 kan vi konstatera att motsvarande siffror för dessa år är att 43 respektive 35 procent av det totala antalet polisanmälda misshandelsbrott utomhus.
Polisanmälda personrån utomhus
Även antalet polisanmälda personrån utomhus har minskat i Landskrona (se figur 8). Antalet anmälda personrån har minskat från 65 stycken år 2005 till 44 stycken år 2013. Detta motsvarar en minskning på 32 procent. Motsvarande siffra för Sverige är 15 procent och för Skåne 24 procent.
I rapporten som Kriminalunderrättelsetjänsten tog fram 2005 framgår att 57 procent av personrånen utomhus anmäldes inom den kritiska triangeln (se figur 7). År 2012 och 2013 anmäldes 39 procent av personrånen inom detta
geografiska område.
Figur 8: Polisanmälda personrån utomhus, Landskrona (källa: bra.se)
Polisens trygghetsmätning
Som ett komplement till statistiken över den polisanmälda brottsligheten genomför Landskrona stad och Polisen gemensamt årliga trygghetsmätningar.
Trygghetmätningarna ger en bild av invånarnas upplevelse av trygghet samt hur de ser på problemnivån i området där de bor. Trygghetsmätningen skickas ut till totalt 600 personer varav 300 till boende i tätorten Landskrona. Det är resultatet av svaren från dessa 300 personer som redovisas i denna uppföljning.
När Lugnt på stan startade upp 2005 visade trygghetsmätningen på en uppgång av antalet personer som uppgav att de kände sig otrygga och att de avstod från aktiviteter på grund av att sin otrygghet. Samtidigt minskade andelen som sade sig vara trygga.
13(18)
Figur 9 visar utvecklingen i tätorten Landskrona från 2005 då Lugnt på stan startade upp fram till föregående år. Andelen personer som uppger att de känner sig trygga ute sen kväll i området där de bor har ökat från 37 procent till 53 procent. Under motsvarande period har andelen personer som uppger att de känner sig otrygga ute sen kväll i området där de bor minskat från 48 till 32 procent och andelen som avstått en aktivitet på grund av att de känner sig otrygga har minskat från 25 till 14 procent.
Figur 9: Resultat Polisens trygghetsmätning
Det är även klart färre som upplever att det finns en problematik med att folk/ungdomar bråkar och slåss (se figur 10).
Figur 10: Resultat Polisens trygghetsmätning
14(18)
Tidigare utvärdering
2006 fick Veronika Burcar och David Wästerfors vid Lunds universitet i uppdrag att utvärdera trygghetsinsatserna Lugnt på stan och blåjackorna2. Utvärderingen var klar i april 2007. Den utgick från statistiskt och etnografiskt material, mediarapportering samt en mindre enkätundersökning.
I utvärderingens sammanfattning kan vi läsa: Statistiken visar att antalet anmälda misshandelsfall och personrån minskat i Landskrona tätort år 2006.
Landskrona utmärker sig dessutom positivt i jämförelse med regional och nationell statistik angående anmäld misshandel. Nedgången i antalet anmälda brott sammanfaller med det intensifierade kommunala trygghetsarbetet. I rapporten beskrivs ökad närvaro av trygghetsaktörer i centrum, medling i kritiska situationer och uppsökande arbete som brottsdämpande och brottsförebyggande insatser, vilka sannolikt har bidragit till den positiva utvecklingen. Otryggheten i Landskrona tätort verkar emellertid bestå.
Veronica och David rekommenderar Landskrona kommun att bevara arbetets pragmatiska karaktär och betoning på socialt samspel. Genom att inte låsa sig vid en lösning och genom att söka sig fram till varierande sociala metoder kommer sannolikt trygghetsarbetet att bli mest framgångsrikt. Veronica och David menar att fältarbetare, blåjackor och ordningsvakter här fyller
betydelsefulla funktioner.
2 Veronica Burcar och David Wästerfors. Lugnt på stan? En studie av trygghetsarbete i Landskrona centrum. Lunds universitet Research reports 2007:3.
15(18)
Diskussion
En väl fungerande verksamhet
Lugnt på stan är ett väl fungerande projekt som varit med och bidragit till att den polisanmälda misshandeln utomhus har minskat i Landskrona. Även tryggheten har ökat under de år som Lugnt på stan varit en del av utelivet fredag och lördag kvällar/nätter i Landskrona. En av framgångsfaktorerna har varit kontinuiteten av närvaro.
Polisen, fältgruppen och krögarna är mycket positiva till verksamheten. De uttrycker en oro för att en nedläggning av verksamheten tar oss tillbaka till ruta ett och att det som byggts upp raseras.
Polisen
Polisen i Landskrona uppgav i samband med att första ansökan lämnades in 2005 att de inte kunde svara för täckningen av centrala Landskrona fredag och lördag kväll/natt i den omfattningen de ansåg var nödvändig.
Under de åtta år Lugnt på stan har funnits på plats ute i centrala Landskrona har antalet närpoliser i Landskrona ökat och minskat ett antal gånger. Med detta har även polisens möjligheter att svara för en täckning de anser nödvändig varierat.
Lugnt på stan har inneburit en kontinuitet i det förebyggande arbetet i centrala Landskrona med minst två personer med förebyggande uppdrag och med möjlighet att vid behov ingripa på plats.
Polisen har under alla år prioriterat centrala Landskrona under helgerna. Så snart de haft möjlighet har deras närvaro ökat. De poliser som är i tjänst fredag och lördag har dock till skillnad från ordningsvakterna inom Lugnt på stan ett bredare uppdrag och större geografiskt område än bara centrala Landskrona.
Dessa variationer av polisiär närvaro kommer troligtvis fortsätta även framöver.
Vi står till exempel inför den största omorganiseringen av polisorganisationen på 50 år. Från och med den 1 januari 2015 kommer dagens 21
polismyndigheter bli en. Exakt vad det kommer att innebära för polisen i Landskrona vet vi inte i dagsläget.
Hela året eller endast sommarhalvåret?
I ett par kommuner som t.ex. Båstad har man valt att anställa ordningsvakter enbart under sommarhalvåret. En genomgång av ordningsvaktsrapporter från 2011 och 2012 uppvisar inga större säsongsvariationer (se figur 11). De visar snarare att det finns ett behov av insatser över hela året
Att endast anställa ordningsvakter under sommarhalvåret kan medföra en svårighet när det gäller rekrytering och möjligheten att behålla personal inom verksamheten. De flesta ordningsvakter är intresserade av att arbeta året om.
Kan Landskrona stad inte kan erbjuda arbete såväl på vintern som på sommaren
16(18)
finns en risk att ordningsvakterna söker sig till andra arbetsplatser under vinterhalvåret. Arbetsplatser som sedan även har ett behov av deras tjänster under sommarhalvåret.
LOB Gripen PL
13 Avvisande Avlägsnande Tillsägelse Annat Totalt
2011 31 16 4 115 12 48 45
Jan 1 4 3 8
Feb 3 3 24 3 33
Mars 2 4 7 1 14
Apr 9 2 1 3 1 1 8 25
Maj 2 22 3 2 29
Juni 3 5 1 5 1 15
Juli 4 1 1 2 8
Aug 6 1 3 10
Sep 2 19 2 4 5 32
Okt 5 2 2 11 3 10 33
Nov 2 2 1 11 3 11 4 34
Dec 2 1 24 3 30
2012 15 10 5 65 9 42 33
Jan 1 1
Feb 3 2 11 4 4 24
Mars 1 1 1 3 1 12 19
Apr 2 1 3 9 2 17
Maj 3 4 2 1 10
Juni 5 6 7 1 19
Juli 1 1 4 2 8
Aug 1 1 10 1 13
Sep 3 1 1 2 7
Okt 3 3 4 10
Nov 1 3 1 3 6 14
Dec 2 1 21 13 37
Figur 11: Sammanställning av ordningsvaktsrapporterna för 2011 och 2012-
Att ha ”rätt” ordningsvakter är avgörande för ett gott resultat. De vakter som anställts inom Lugnt på stan har alla ett samhällsengagemang och lång erfarenhet. Med en annan typ av ordningsvakter riskerar vi att öka problematiken i centrala Landskrona istället för att minska den.
Externa finansiärer
I Ängelholm har kommunen undersökt möjligheten för utomstående aktörer att vara med och finansiera ordningsvakter inom en liknande verksamhet.
Polismyndigheten som är tillståndsmyndighet för § 3 områden sade nej med motiveringen att inga särintressen får vara med och bekosta verksamheten om tillstånd ska beviljas.
17(18)
Förvaltningstillhörighet
Idag är det Stadsledningskontoret, genom Trygghets och säkerhetsavdelningen, som administrerar och arbetsleder ordningsvakterna inom Lugnt på stan. En grov uppskattning ger att detta tar cirka 60 timmar i anspråk per år för ansvarig tjänsteman.
De två aktörer Lugnt på stan har störst samarbete med (förutom krognäringen) är fältgruppen (IOF) och Polisen.
Individ- och familjeförvaltningen framhåller att även om ordningsvakterna inom Lugnt på stan i första hand arbetar förebyggande har de befogenhet att avvärja straffbelagda handlingar och möjlighet att använda våld för att genomföra ett tjänstebeslut. Detta stämmer inte överens med socialtjänstens grundläggande uppdrag och ansvarsområde. Socialtjänsten i Landskrona arbetar aktivt för att långsiktigt utveckla ett förtroendefullt förhållningssätt mellan medborgare och förvaltning. Detta arbete riskerar enligt Individ- och familjeförvaltningen att försvåras om de kommunala ordningsvakterna blir en del av socialtjänsten. En annan försvårande omständighet är sekretessen.
Ordningsvakter lyder, oberoende av var de är anställda, under polisens sekretessregler. Om de organisatoriskt skulle tillhöra Individ- och familjeför innebär det att de samtidigt skulle lyda under socialtjänstens sekretessregler.
Stadsledningskontoret (trygghet och säkerhet) har ett tätt och gott samarbete med polisen. Detta är av vikt då huvudmannaskapet för ordningsvakterna under deras tjänstgöringstimmar delas av Landskrona stad och Polisen (se
anställningsform och organisatorisk tillhörighet).
Den ekonomiska ramen på 800 000 kronor ligger i kommunstyrelsens budget.
När Lugnt på stan startade upp var det som ett projekt. Uppföljningen visar att efter åtta år bör Lugnt på stan nu utgöra en del av ordinarie verksamhet och inte betraktas som ett enskilt projekt. Därmed finns det all anledning att förändra budgeten från ett enskilt projektanslag till en del av förvaltningens budgetram.
Genom att flytta pengarna till Stadsledningskontoret medges även en ökad flexibilitet och vi kan snabbare anpassa våra insatser utifrån förändringar i omvärlden. Under 2014 har det till exempel utvecklats ett samarbete mellan Lugnt på stan och evenemangsgruppen vid evenemang som Landskronadagen och Landskronafesten.
Förslag till beslut
Att verksamheten Lugnt på stan kvarstår i sin nuvarande form.
Att Lugnt på stan även fortsättningsvis organiseras av Stadsledningskontoret
18(18)
Att Lugnt på stan blir en del i det ordinarie verksamhet och att den ekonomiska ramen på 800 000 därmed flyttas från kommunstyrelsen till
Stadsledningskontoret.
Stefan Johansson Håkan Nilsson Annika Wågsäter Förvaltningschef Säkerhetschef Trygghetssamordnare
