INVENTERING AV LOKALBEHOV Kultur- och fritidsnämnden Strategisk lokalenhet

(1)

INVENTERING AV LOKALBEHOV 2019

Kultur- och fritidsnämnden

2019-10-09 Strategisk lokalenhet

(2)

INVENTERING AV LOKALBEHOV – KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN SOLLENTUNA KOMMUN

2

Innehåll

Inledning ... 3

Demografi ... 5

Befolkningsprognos 2019-2028 ... 5

Osäkerhet i befolkningsprognos och bostadsantagande... 8

Befolkningsframskrivningar 2050 ... 9

Idrottsverksamhet ... 10

Verksamhet ... 10

Idrottsutövande i Sollentuna ... 10

Barn- och ungdomsidrott ... 12

Spelplaner – nyckeltal ... 14

Hallar och salar – nyckeltal ... 16

Hallar och salar – nyttjandegrad ... 18

Specialanläggningar – nyckeltal ... 20

Kultur- och ungdomsverksamhet ... 21

Verksamhet ... 21

Bibliotek – nyckeltal... 21

Kulturskolan ... 22

Ungdomsverksamhet ... 23

Samlingssalar och danssalar – nyttjandegrad ... 25

Övrig kulturverksamhet ... 25

Projekt ... 27

Lokalförsörjningsplan ... 27

Framtida identifierade behov ... 28

Lokalnyttjande – hyra och area ... 28

Undersökning om kultur- och fritidsvanor ... 29

Långsiktiga behov – Ett framtidssäkrat Sollentuna ... 30

Nyckeltal kommunal service – Kultur- och fritidsändamål ... 31

Behov av kultur- och fritidsanläggningar på sikt ... 31

(3)

INVENTERING AV LOKALBEHOV – KULTUR - OCH FRITIDSNÄMNDEN SOLLENTUNA KOMMUN

3 Inl edni ng

Lokalresursplanering i Sollentuna kommun utgår från verksamheternas behov, resurser och de gemensamma ekonomiska förutsättningarna.

Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att leda och samordna kommunens behov av lokaler och anlä ggningar samt bostäder för sociala ändamål.

Kommunledningskontoret leder processen och är sammanhållande för kommunens lokalresursplanering.

Respektive nämnd redovisar sin verksamhets lokalbehov och bär kostnaderna för nyttjade fastigheter, lokaler, anlä ggningar och bostäder för sociala ändamål. Omfattningen regleras i hyresavtal.

Lokalresursplaneringen genomförs i tre skeden där inventering av lokalbehov utgör det första skedet.

Inventering av lokalbehov

Inventering av lokalbehov redovisar verksamheternas lokalresurser, lokalnyttjande, nyckeltal, lokalprojekt, större verksamhetsförändringar och behov av lokaler. Inventeringen av lokalbehov har i första hand en tioårig planeringsho risont vilke t är densamma som kommunens befolkningsprognos.

Inventering av lokalbehov antas i respektive nämnd och överlämna s till kommunstyrelsen för fortsatt beredning av kommunledningskontoret. Inventering av l okalbehov utgör underlag för framtagande av Lokalresursplan.

Inventeringsarbetet leds av strategiska lokalenheten i samverkan med respektive ve rksamhetskontors ledningsgrupp.

Lokalresursplan

Lokalresursplanen, som är det andra skedet, är en kommungemensam plan som ska ge en samlad bild av kommunen s lokalresurser och identifiera behov av verksamhetslokaler .

Strategiska lokalen heten upprättar l okalresursplan en i samverkan med berörda aktörer, exempelvis fastighetsägare i kommunen, ekonomiavdelningen samt stadsbyggnadsavdelningen. Planen överlämnas för g odkännande till kommunstyrelsen.

Lokalresursp lanen utgör underlag för prioritering och beslut samt kommunens f ortsatt a planerings - och budgetarbete.

Regler för lokalresursplanering i Sollentuna : Antogs i KS 27/1 1 201 7

B ehandlar kommunens styrning, planering, uppföljning och ansvarsfördelning för frågor som gäller lokalre sursplanering

I nnebär att kommunen årligen ska upprätta en Lokalresursplan samt att det ska finnas

en lokalberedn ingsgrupp och en lokalstyrgrupp

(4)

4 Lokalförsörjningsplan

Lokalförsörjningsplanen, som är det tredje skedet, är en projektlista med avgränsade och definierade behov.

Inför framtagande av lokalförsörjningsplanen kommer den att genomgå en beredning med tjänstemannaprioritering i lokaberedningsgrupp och lokalstyrgrupp. Därefter överlämnar lokalstyrgruppen förslag på Lokalförsörjningsplan till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för antagande i samband med budget.

Lokalanskaffning i Sollentuna

De identifierade behoven i lokalförsörjningsplanen följer kommunens process för lokalanskaffning.

Regler för lokalanskaffning antogs i KF den 20 september 2018. Kommunstyrelsen är beställare av lokalprojekt inom Sollentuna kommun. Fastighetsägare, i första hand Sollentuna Kommunfastigheter AB, är utförare av lokalprojekt. Fastighetsägare ansvarar för investeringar, anpassningar, förvaltning, underhåll och drift av lokalerna och anläggningarna.

Avgränsning

Lokalresursplaneringen hanterar enbart behov av lokaler och anläggningar samt bostäder för sociala ändamål för kommunens verksamheter. Behov av exempelvis infrastruktur och teknisk försörjning, kommersiella lokaler, parker, lekplatser, återvinningsstationer, parkeringsytor m.m. ingår inte.

Behov av mindre hyresgästanpassningar samt underhåll hanteras ej i den årliga lokalresursplaneringen.

(5)

5 Demografi

Det långsiktiga behovet av lokaler för kommunal service utgår i första hand ifrån kommunens invånare och den förväntade befolkningsutveckling en. I takt med att kommunens befolkning ökar, ökar således behovet av lokaler för kommunal service. Vid inventeringen av lokalbehov har utgångspunkten varit kommuns tioåriga befolkningsprognos. För att få en bild av kommunens behov på längre sikt används ä ven mer långsiktiga befolkningsframskrivningar samt olika exploateringsscenarion.

Befolkningsprognos 201 9 - 2028

Kommunens totala folkmängd var 72 528 personer vid årets slut 201 8, enligt figur 1 . Under 2023 beräknas folkmängden överstiga 76 000 personer, vilket kan jämföras med föregående års befolkningsprognos där detta förväntades ske redan 2021 . Vid 2028 förväntas folkmängden överstiga 80 000 personer. Det ger en genomsnittlig befolkni ngsökning på cirka 750 personer per år. Den procentuella befolkningsökningen mellan 201 8 och 2028 motsvarar cirka 1 0 %.

Figur 1 Folkmängd och bostadsbyggande i Sollentuna 1 975 - 2028

Definitioner

Befolkningsprognos: Avser kommunens tioåriga befolkningsprognos, som är framtagen av Sweco Society.

Befolkningsframskrivning: Är en mer långsiktig bedömning av befolkningsutvecklingen och med en längre tidshorisont än befolkningsprognosen. Den är i regel mindre detaljrik och bygger på olika scenarion.

Byggherrarnas bostadsantagande: Ä r en sammanställning av byggherrarnas planer för bostadsbyggande inom respek tive planområde under en tidsperiod.

Bostadsantagande: Avser kommunens bostadsantagande, som utgör underlag för kommunens tioåriga

befolkningsprognos. Bostadsantagandet är en nedjustering av byggherrarnas bostadsantagande, i syfte att

skapa en mer realisti sk befolkningsprognos.

(6)

6

Befolkningsprognosen för perioden 201 9 - 2028 har tagits fram av Sweco Society. Prognosen utgår från den folkbokförda befolkningen i kommunen per ålder och kön 31 december 201 8 samt kommunens bostadsantagande, dvs. de tillkommande bostäder som förväntas uppf öras under perioden.

Figur 2 Total befolkning i Sollentuna fördelat på ålder, utfall 201 8 - 1 2 - 31 (SCB)

De vanligaste åldersgrupperna i kommunen vid utgången av år 201 8 var framförallt barn i åldern 8 - 1 4 år samt vuxna i åldern 44 - 54 år, enligt figur 2. Sollentuna har därmed en befolkningsstruktur som är jämförbar med exempelvis Lidingö, Nacka och Täby.

Bostadsbyggande

Kommunens bostadsantagande för 201 9 - 2028, enligt figur 3, innebär att det i genomsnitt kommer att uppföras 342 ny a bostäder per år. Bostadsantagandet som kommunens befolkningsprognos bygger på ligger därmed på liknande nivå som vad utfallet v arit under de senaste tio åren.

Figur 3 Bostadsantagande 201 9 - 2028 för Sollentuna kommun. Avser både lägenheter i flerbostadshus och småhus

Bostadsantagandet som befolkningsprognosen bygger på är ett nedjusterat antagande av de olika byggherrarnas planer för nybyggda bostäder. Byggherrarna red ogör kontinuerligt för hur många bostäder som de har för avsikt att uppföra varje år under en längre period. Eftersom ett flertal av dessa byggplaner sannolikt inte kommer att kunna genomföras när de planerats, har en nedjustering gjorts baserat på marknad sbedömningar för bostadsbyggande i regionen. Byggherrarnas bostadsantagande utgör dock en viktig planeringsförutsättning. Detta eftersom det ger en bild av hur många bostäder som är möjliga utifrån gällande eller pågående detaljplaner.

201 9 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 Antal färdigställda bostäder 296 393 352 357 347 386 274 373 31 0 330

(7)

7 Kommundelar och planeringsområden

Sollentuna består av tio kommundelar. Järvafältet utgör dock endast en begränsad del av invånarna, även om den till ytan är störst. Kommundelarna framgår av figur 4. Vid inventeringen av lokalbehov används även tre planeringsområden; Norra exklusive Järvafältet, Östra och Södra-centrala Sollentuna.

Norra består av kommundelarna Rotebro, Viby och Norrviken och utgör ungefär en fjärdedel av kommunens totala befolkning. Östra består av kommundelarna Vaxmora, Edsberg och Sjöberg och utgör också ungefär en fjärdedel av kommunens totala befolkning. Södra-centrala består av kommundelarna Häggvik, Tureberg och Helenelund och utgör ungefär hälften av Sollentunas totala befolkning.

De kommundelar där det förväntas en stor befolkningsökning är där det även förväntas en hög bostadsproduktion. Högst bostadsproduktion förväntas i Edsberg, Helenelund, Tureberg och Häggvik, där det planeras för cirka 600-700 nya bostäder i respektive kommundel under de kommande tio åren.

Figur 4 Kommundelar i Sollentuna

Historisk befolkningsutveckling barn och ungdomar

De olika åldersgrupperna mellan 1-18 år har varierat i storlek över tid, enligt figur 5. Tydligt är att varje ökning inom en viss ålderskategori följs av en minskning. Det är framförallt under två perioder som barnkullarna har ökat i kommunen, under första halvan av 1990-talet och från tidigt 2000-tal.

(8)

8

Figur 5 Antal barn 1 - 5 år, 6 - 1 2 år, 1 3 - 1 5 år samt 1 6 - 1 8 år i Sollentuna, utfall för 1 975 - 201 8 och befolkningsprognos för 201 9 - 2028

Osäkerhet i befolkningsprognos och bostadsantagande

I figur 6 framgår hur de elva senaste befolkningsprognoserna för 1 - 5 åringar s e tt ut samt vad utfallet blivit. Genomgående är att samtliga prognoser har överskattat den långsiktiga utvecklingen . D e senare prognoserna har även överskattat den mer närliggande utvecklingen. Mellan utfall år 201 7 och prognosen som togs fram tre år tidig are (201 5 - 2024) skiljer det t.ex. c a 400 barn .

Figur 6 Utfall 2008 - 201 8 och tioåriga befolkningsprognoser mellan 2009 - 2028 för 1 - 5 åringar i Sollentuna

(9)

9

Att antalet barn 1 - 5 år kan avvika så mycket mellan befolkningsprognos och utfall beror till stor del på avvikelse i antalet nyproducerade bostäder. Befolkningsprognosen utgår från en stor inflyttning i nyproducerade bostäder (kommunens bostadsantagande), där barn i de lägre åldrarna utgör en stor del.

När antalet nyproducerade b ostäder avviker avsevärt från bostadsantagandet under en längre period, bidrar det till att inflyttningen inte blir så stor som beräknat.

Befolkningsframskrivningar 2050

I rapporten ”Framskrivningar av befolkning och sysselsättning i östra Mellansverige” (Stockholms läns landsting, 201 7) redovisas olika scenarion för respektive kommuns långsiktiga befolkningsutveckling fram till år 2050, enligt figur 7 . De scenarion som an vänds är Låg, Bas och Hög. För Sollentuna förutspås en fortsatt positiv befolkningsutveckling inom samtliga scenarion, vilket även gäller för hela länet.

Enligt lågalternativet kommer kommunens befolkning år 2050 att vara ca 94 000, vilket innebär en ökni ng med ca 39 % jämfört med 201 5. Enligt basalternativet kommer befolkningen att vara 1 05 000, vilket innebär en ökning med ca 49 %, och enligt högalternativet kommer befolkningen att vara 1 1 4 000, vilket innebär en ökning med ca 62 %.

Kommunens tioåriga b efolkningsprognos följer i princip lågalternativet under hela prognosperioden, dvs. fram till år 2028.

Figur 7 Befolkningsframskrivningar för Sollentuna enligt RUFS 2050, samt Sollentunas befolkningsprognos för 201 9 - 2028

Befolkningsframskrivningarna avser endast den totala befolkningen i kommunen . I kapitlet

” Långsiktiga behov – Ett framtidssäkrat Sollentuna ” har befolkningsutvecklingen på sikt beräknats utifrån olika exploateringsscenarion per kommundel baserat på rapport en ”Ett framtidssäkrat Sollentuna (201 5) ” .

(10)

10

Idrottsverksamhet

Sollentuna kommun har ett starkt föreningsliv, särskilt vad gäller idrottsföreningar. Det finns ett antal stora föreningar i kommunen men även en bredd där många olika idrotter är representerade. Detta ställer stora krav på kommunen då föreningarnas behov av ytor och lokaler för verksamhet är mycket stora och kraven från föreningslivet ofta höga.

Verksamhet

Inom ramen för idrottsverksamheten finns drift- och anläggningsorganisationen som utgår från Sollentunavallen. Organisationen sköter kommunens idrottsanläggningar, både utomhus- och inomhusanläggningar. Utomhusanläggningar är exempelvis utegym, motionsspår, fotbollsplaner, näridrottsplatser och mindre spontananläggningar, så som så kallade Qulan-anläggningar. Exempel på inomhusanläggningar är sporthallar, gymnastiksalar, friidrottshallen, ishallar och fotbollshallen.

Simhallen samt Väsjöbacken drivs på entreprenad av privata aktörer på uppdrag av kultur- och fritidsnämnden.

Inom idrottsverksamheten finns kontorets idrottskonsulenter som arbetar med lokalbokning samt föreningsstöd till idrottsföreningar och ungdomsföreningar. Idrottskonsulenterna arbetar både med den praktiska bokningen av lokaler samt med fördelning av tider till föreningslivet på årsbasis.

Idrottsverksamhet för barn upp till 12 års ålder benämns barnidrott och verksamhet för ungdomar från 13 år benämns ungdomsidrott. I Sollentuna kommun fördelas kommunalt subventionerade träningstider samt stöd till aktiviteter för föreningsverksamhet inom åldersspannet 7-20 år.

Idrottsutövande i Sollentuna

I Sollentuna finns ett stort antal idrottsföreningar med många olika idrotter representerade. En sammanställning av antalet aktiva inom respektive idrott framgår av figur 8. Som aktiva räknas medlemmar i idrottsförening med aktivitetsstöd samt minst fem aktivitetstillfällen per år. Statistiken avser alla åldrar men enbart medlemmar i föreningar med aktivitetsstöd, dvs. föreningar med barn- och ungdomsverksamhet.

Figur 8 Sammanställning av antalet aktiva inom respektive idrott för helår 2018 (*2017)

Idrott Antal aktiva Idrott Antal aktiva

Amerikansk Fotboll 156 Hästsport* 682

Backhoppning 28 Innebandy 1512

Bordtennis* 20 Kampsport 730

Badminton 316 Konståkning* 222

Bandy 279 Kraftsport* 292

Basket 820 Korpen* 702

Cheerleading 332 Orientering* 114

Fotboll 3375 Segling 186

Friidrott 958 Simning 916

Gymnastik 1794 Skidor 249

Handboll 475 Tennis 666

Hockey 492 Volleyboll 353

Totalt antal aktiva: 15 669

(11)

11 En individ kan vara medlem i flera föreningar inom olika idrotter samtidigt. Således är summan av antalet aktiva inte unika utövare av idrott i kommunen. Sammanställningen ger dock en bild av förhållandet över antalet aktiva inom respektive idrott. Behovet av lokaler och anläggningar för idrottsutövande varierar beroende på idrott, ambitionsnivå samt ålder på den idrottsutövande. Flertalet idrotter nyttjar samma lokaler och anläggningar för olika ändamål.

De fem största idrotterna sett till antalet aktiva i Sollentuna är fotboll, gymnastik, innebandy, friidrott, och simning.

Sollentunavallen

(12)

1 2

B arn - och ungdomsidrott

Befolkningsp rognosen över antalet potentiella utövare inom barn - respektive ungdomsidrottens åldersintervall på 6 - 1 2 år och 1 3 - 1 9 år framgår av figur 9 . Utifrån aktuell befolkningsprognos redogörs nedan för utvecklingen inom respektive grupp samt trender och tendenser såväl för hela kommunen som på områdesnivå.

Barn - respektive ungdomsidrottens utövare har olika behov. Barnidrotten är t.ex. mer beroende av närhet till små anläggningar, planer och hallar men har inte samma behov av större anläggningar.

Ungdomsidrotten har behov av större anläggningar men är inte lika beroende av inom vilket område de finns. Däremot är det positivt om större hallar och anläggningar placeras strategiskt och centralt med goda kommunikationer.

Figur 9 Utvecklingen av antalet 6 - 1 2 - åringar (potentiella utövare barnidrott) respektive antalet 1 3 - 1 9 - åringar (potentiella utövare ungdomsidrott)

Antalet 6 - 1 2 åringar förväntas minska de kommande tio åren . Befolkningsprognosen för 6 - 1 2 - åringar är osäker p.g.a. att den i st or utsträckning är beroende av en bostadsproduktion enligt bostadsantagandet.

Antalet ungdomar 1 3 - 1 9 år förväntas öka de kommande fem åren till stor del p.g.a. att barn folkbokförda i kommun en idag övergår i ungdomsålder.

Figur 1 0 U tvecklingen av antalet 6 - 1 2 - åringar (potentiella utövare barnidrott) respektive antalet 1 3 - 1 9 - åringar (potentiella utövare ungdomsidrott)

Antalet barn och ungdomar, 6 - 1 9 år, förväntas öka med ca 3% de kommande tio åren att jämföra med d en totala befolk ningen i Sollentuna som förväntas öka med ca 1 0 %. Utvecklingen av antalet barn och Befolkning 6-1 9 år 201 8 201 9 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 6-1 2 år barnidrott 7 606 7 534 7 467 7 407 7 308 7 228 7 220 7 252 7 272 7 328 7 391 1 3-1 9 år ungdomsidrott 6 946 7 1 90 7 405 7 560 7 686 7 774 7 736 7 704 7 684 7 651 7 624 Totalt 6-1 9 år 1 4 552 1 4 724 1 4 871 1 4 967 1 4 994 1 5 003 1 4 955 1 4 956 1 4 956 1 4 978 1 5 01 5

(13)

1 3

ungdomar skiljer sig dock åt i kommunens områden vilket framgår av figur 1 1 . I Tureberg , Häggvik och Edsberg förväntas antalet barn och ungdomar öka de kommande tio åren. I Viby och Helenelund förväntas däremot antalet barn och ungdomar minska de kommande tio åren.

Figur 1 1 U tvecklingen av antalet 6 - 1 9 - åringar i respektive område (po tentiella utövare barn - och ungdomsidrott)

(14)

14

Spelplaner – nyckeltal

I Sollentuna finns sju 11-spelsplaner i konstgräs enligt figur 12. Detta ger ett nyckeltal på ca 1,0 planer per 10 000 invånare, att jämföra med snittet bland Stockholms läns kommuner som ligger på ca 0,8.

Nyckeltal över antalet spelplaner per planeringsområde i kommunen framgår även av figur 13.

Figur 12 Förteckning över 11- och 7-spelsplaner i Sollentuna

Utöver de sju 11-spelsplanerna i konstgräs finns det även tre 11-spelsplaner i naturgräs och sju 7- spelsplaner i konstgräs vilket också framgår av figur 12. Därutöver finns ett antal mindre 5-spelsplaner, grusplaner samt gräsytor som används för fotboll i kommunen, ofta i anslutning till skolgårdar.

Figur 13 Nyckeltal över antalet konstgräsplaner av storleken 11-spelsplan, antal/10 000 inv. (källa: kolada.se)

*Svar från respektive kommun 2019 **För tillfället 0,27 i Södra-Centrala respektive 1,65 i Östra p.g.a. att konstgräset på Vallen flyttats

Av kartan enligt figur 14 framgår fördelningen av spelplaner på områdesnivå. Konstgräsplaner av storleken minimum 7-spelsplan finns i princip i samtliga kommundelar.

Spelplaner Storlek Underlag Status

Skinnaråsens IP 11-spelsplan konstgräs Rotebro IS FF nyttjanderätt. Anlagd 2007

Edsbergs sportfält 11-spelsplan konstgräs Hanteras av kommunen. Omlagd 2018. Påverkas av utformning Sportfältet Helenelunds IP 11-spelsplan konstgräs Hanteras av kommunen. Omlagd utan granulat 2018

Kärrdals IP 11-spelsplan konstgräs Sollentuna FK nyttjanderätt. Anlagd 2012 Norrvikens IP 11-spelsplan konstgräs Hanteras av kommunen. Omlagd 2018

Sollentunavallen 11-spelsplan konstgräs Omlagd 2016. Tillfälligt flyttad till Sportfältet, nytt konstgräs prel 2021 Fotbollshall Norrviken 11-spelsplan konstgräs Hanteras av kommunen. Nybyggd hall 2017. Kan avdelas till fyra 5-spelsplaner Skinnaråsens IP 11-spelsplan naturgräs Hanteras av kommunen

Edsbergs sportfält 11-spelsplan naturgräs Sollentuna FK nyttjanderätt. Påverkas av genomförandetakt Södra Väsjön Sollentunavallen 11-spelsplan naturgräs Hanteras av kommunen

Edsbergs sportfält 7-spelsplan konstgräs Hanteras av kommunen. Omlagd 2018. Påverkas av utformning Sportfältet Helenelunds IP 7-spelsplan konstgräs Hanteras av kommunen. Omlagd utan granulat 2018

Tegelhagsplan 7-spelsplan konstgräs Ur bruk. Återställs efter att Tegelhagsskolan är klar. Prel våren 2020 Silverdals BP 7-spelsplan konstgräs Ur bruk. Konstgräset flyttas till Tegelhagsplan

Vaxmora BP 7-spelsplan konstgräs Hanteras av kommunen. Anlagd utan granulat 2016 Vibyplan 7-spelsplan konstgräs Sollentuna FK nyttjanderätt. Anlagd 2008

Bagarbyplan 7-spelsplan konstgräs Hanteras av kommunen. Anlagd utan granulat 2016 Rotebroplan 7-spelsplan konstgräs Hanteras av kommunen. Anlagd utan granulat 2018

Konstgräsplaner Sollentuna Danderyd Järfälla Täby Upplands Väsby Stockholms län

Planer/10000 inv. 1,0 1,5* 0,9* 1,1 0,9* 0,8

Konstgräsplaner Planer/10000 inv.

Södra-Centrala Sollentuna Östra Sollentuna Norra Sollentuna

0,55** 1,11** 1,65

(15)

INVE NTE RING AV LOKALBEHOV – KULTUR - OCH FRITIDSNÄM NDEN SOLLE NTUNA KOMMUN

1 5

Figur 1 4 Karta 1 1 - respektive 7 - spelsplaner i Sollentuna

(16)

16

Hallar och salar – nyckeltal

I Sollentuna finns tio sporthallar av storleken 18x36 till 22x42 meter enligt figur 15. Detta ger ett nyckeltal på ca 1,4 hallar per 10 000 invånare, att jämföra med snittet bland Stockholms läns kommuner som ligger på ca 1,3. Nyckeltal över antalet hallar per planeringsområde i kommunen framgår även av figur 16.

Figur 15 Förteckning över idrottshallar av storleken 18x36 till 22x42 meter

Utöver de tio hallarna enligt figur 15 finns sedan 2017 även fotbollshallen i Norrvikens som gör det möjlighet att spela fotboll året om vilket frigör plats i övriga hallar under vintersäsongen.

Figur 16 Nyckeltal över antalet idrottshallar av storleken 18x36 till 22x42 meter, antal/10 000 inv. (källa: kolada.se)

*Svar från respektive kommun 2019

I Sollentuna finns utöver sporthallar även ett antal mindre hallar och gymnastiksalar enligt figur 17.

Dessa hallar och salar ligger i eller i direkt anslutning till skolor och utgör ett komplement till de större sporthallarna, särskilt för de lägre åldrarna inom barnidrotten som inte har samma behov av större hallar.

Sporthallar Storlek plan Status

Helenelundshallen ca 36x18m Häggvikshallen B-hallen ca 40x20m

Nya Rotebrohallen ca 40x20m Nybyggd 2015. Utfällbar läktare ca 50 platser Rotebrohallen ca 36x18m Läktare ca 30 platser

Satelliten A-hallen ca 40x20m Nybyggd 2010. Läktare med ca 500 platser Satelliten B-hallen (gymnastikhall) ca 19x37m Sollentunagymnasterna nyttjanderätt Silverdalshallen ca 40x20m Nybyggd 2013. Läktare med ca 100 platser Sim- och sporthallen A-hallen ca 40x20m Läktare med ca 320 platser. Nytt golv 2017 Sim- och sporthallen B-hallen ca 36x18m Nylaggt golv 2017

Nya Edsbergshallen ca 40x20m Nybyggd 2018. Utfällbar läktare ca 50 platser

Sporthallar Sollentuna Danderyd Järfälla Täby Upplands Väsby Stockholms län

Hallar/10000 inv. 1,4 1,2* 1,1* 2,1 1,5* 1,3

Sporthallar Hallar/10000 inv.

Södra-centrala Sollentuna Östra Sollentuna Norra Sollentuna

1,38 1,67 1,10

(17)

17 Figur 17 Förteckning över mindre hallar och gymnastiksalar

Av kartan i figur 18 framgår fördelningen av sporthallar och gymnastiksalar på områdesnivå. I de mest tätbefolkade områdena med bäst kommunikationer finns sporthallar som kompletteras av mindre hallar och gymnastiksalar i anslutning till kommunens skolor i samtliga kommundelar. Notera att nya Töjnahallen (färdigställs till ht 2020) är med på kartan.

Helenelundshallen

Mindre hallar och salar Storlek plan Status

Edsbergshallen ca 24x12m

Häggvikshallen A-hallen ca 30x20m Eriksbergsskolan/gymnastiksal ca 16x10m Gillboskolan/gymnastiksal ca 16x10m Gröndalsskolan/gymnastiksal ca 11x8m Häggviksskolan/gymnastiksal ca 24x12m Kärrdalsskolan/gymnastikssal ca 18x12m Norrvikens skola/gymnastiksal ca 16x10m

Runbackaskolan/gymnastiksal ca 18x18m Delbar hall 18x9 m Rösjöskolan/gymnastiksal ca 18x12m

Sollentuna International School ca 16x10m Sollentunavallen IP/gymnastiksal ca 18x12m

Tegelhagsskolan/gymnastiksal ca 28x16m Ny hall klar jan- 20. Bef. sals framtid utreds Trollholmen/Norra strand/gymnastiksal ca 18x12m Ny fastighetsägare 2018

Töjnaskolan/gymnastiksal ca 11x8m Bef. sal riven. Ny sporthall klar till ht 2020 Vaxmoraskolan/gymnastiksal ca 16x10m

(18)

1 8

Figur 1 8 Karta idrottshallar och gymnastiksalar i Sollentuna

H allar och salar – n yttjandegrad

Sporth allar, mindre hallar och salar nyttjas för skolidrott vardagar kl. 8 - 1 6 och är bokningsbara för i första hand föreningsliv kl. 1 6 - 23 vardagar samt kl. 8 - 23 helger, lov och röda dagar. Kultur - och fritidskontoret hyr kommunens samtliga hallar och salar och hanterar lokalbokningar. Av figur 1 9 och 20 framgår nyttjandegraden för kommunens bokningsbara sport hallar och gymnastik salar ht 1 8 - vt1 9 , kl.

1 6 - 23 vardagar samt kl. 8 - 23 helger, lov och röda dagar samt för de tider då efterfrågan är som störst, så kallad ”Prime time” vilket avser måndag - torsdag kl. 1 7 - 21 , fredagar kl. 1 7 - 20 samt helger, lov och röda dagar kl. 1 0 - 1 8.

(19)

19 Figur 19 Nyttjandegraden för kommunens sporthallar min 36X18 meter ht18-vt19 vardagar kl. 16-23 och helger kl. 8-23 samt ”Prime time” måndag-torsdag kl. 17-21, fredagar kl. 17-20 och helger 10-18

Figur 20 Nyttjandegraden för kommunens mindre hallar och gymnastiksalar ht18-vt19 vardagar kl. 16-23 och helger kl. 8-23 samt ”Prime time” måndag-torsdag kl. 17-21, fredagar kl. 17-20 och helger kl. 10-18

*Mindre gymnastiksal som ersätts med större gymnastiksal fullstor för basket januari 2020

Sporthallar Storlek plan Nyttjandegrad % Prime time %

Helenelundshallen ca 36x18m 71,6% 93,3%

Häggvikshallen B-hallen ca 40x20m 91,9% 98,1%

Nya Rotebrohallen ca 40x20m 89,6% 99,3%

Rotebrohallen ca 36x18m 83,0% 97,6%

Satelliten A-hallen ca 40x20m 92,2% 99,5%

Satelliten B-hallen (gymnastikhall) ca 37x19m Sollentunagymnasterna Sollentunagymnasterna

Silverdalshallen ca 40x20m 77,3% 96,6%

Sim- och sporthallen A-hallen ca 40x20m 86,4% 96,4%

Sim- och sporthallen B-hallen ca 36x18m 89,3% 96,5%

Nya Edsbergshallen ca 40x20m 94,0% 97,1%

Summa: 85,2% 97,2%

Mindre hallar och salar Storlek plan Nyttjandegrad % Prime time %

Edsbergshallen ca 24x12m 76,6% 97,1%

Häggvikshallen A-hallen ca 30x20m 95,9% 98,1%

Eriksbergsskolan/gymnastiksal ca 16x10m 56,7% 79,5%

Gillboskolan/gymnastiksal ca 16x10m 39,3% 61,2%

Gröndalsskolan/gymnastiksal ca 11x8m 17,0% 28,2%

Häggviksskolan/gymnastiksal ca 24x12m 60,9% 75,3%

Kärrdalsskolan/gymnastikssal ca 18x12m 40,5% 62,1%

Norrvikens skola/gymnastiksal ca 16x10m 48,1% 68,1%

Runbackaskolan/gymnastiksal ca 18x18m 67,5% 97,8%

Rösjöskolan/gymnastiksal ca 18x12m 37,3% 57,6%

Sollentuna International School ca 16x10m 58,6% 83,0%

Sollentunavallen IP/gymnastiksal ca 18x12m 70,1% 87,7%

Tegelhagsskolan/gymnastiksal* ca 16x10m 52,2% 74,7%

Trollholmen/Norra strand/gymnastiksalca 18x12m 78,1% 96,6%

Vaxmoraskolan/gymnastiksal ca 16x10m 45,7% 72,2%

Summa: 56,3% 75,9%

(20)

20

Specialanläggningar – nyckeltal

I Sollentuna finns utöver hallar och planer även ett antal specialanläggningar enligt figur 21.

Figur 21 Förteckning över specialanläggningar

Simhallen samt Väsjöbacken drivs på entreprenad av privata aktörer på uppdrag av kultur- och fritidsnämnden. Därutöver finns en rad anläggningar som inte drivs i kommunens regi, t.ex. ridklubbar, racket-/tennisklubbar och golfklubbar.

Nyckeltal avseende simbassänger och ishallar redovisas i figur 22. Nyckeltal för specialanläggningar beror till stor del på befolkningsutvecklingen då det oftast bara finns någon enstaka anläggning av respektive slag. Ökar befolkningen blir således nyckeltalet lägre med åren så länge inga nya anläggningar tillkommer.

Figur 22 Nyckeltal över antalet ishallar samt 25-meters inomhusbassänger, antal/10 000 inv. (källa: kolada.se)

*Järfälla och Täby har 50-metersbassäng vilket motsvarar två 25-metersbassänger Specialanläggningar Status

Sollentunavallen Friidrottsanläggning utomhus samt regional inomhushall för friidrott Simhallen 7 banor i 25-metersbassäng. Drivs av privat aktör på uppdrag av kfn Ishall Två ishallar vid Sollentunavallen samt bandyplan utomhus vintertid Väsjöbacken Skidanläggning som drivs av privat aktör på uppdrag av kfn

Utegym I Viby, vid Rösjön och vid Segeludden. Ett mindre utegym i anslutning till Edsvik Motionsspår Ett flertal motionsspår och elljusspår

Norrvikens sjöis Sjöis på Norrviken vintertid för långfärdsskridskor

Nyckeltal Sollentuna Danderyd Järfälla Täby Upplands Väsby Stockholms län

Inomhusbassänger 0,14 0,30 0,39* 0,28* 0,22 0,27

Ishallar 0,28 0,61 0,26 0,28 0,22 0,40

(21)

21

Kultur- och ungdomsverksamhet

De största områdena inom kulturen i Sollentuna är biblioteken och kulturskolan. I ungdomsverksamheten ingår fritidsgårdar och för den äldre målgruppen Arena Satelliten som också bedriver en LSS-verksamhet. Arena Satelliten är organiserad under Kulturavdelningen och fritidsgårdarna är organiserade under Idrott- och fritidsavdelningen.

Verksamhet

Verksamheten innefattar bibliotek, kulturskola, Edsvik med Edsbergs slott och Edsviks konsthall, Klasro skolmuseum, fritidsgårdar och ungdomshuset Arena Satelliten med LSS-verksamhet. Kultur- och fritidskontoret arbetar även med stöd till kulturföreningar och -aktörer. Stöd ges både i form av pengar men också i form av lokalsubventioner samt marknadsföringsstöd.

Bibliotek – nyckeltal

Kommunens biblioteksbestånd består av tre enheter, ett huvudbibliotek samt två filialer enligt figur 23.

Sollentunas huvudbibliotekbibliotek är idag beläget på Aniaraplatsen men planeras flytta in i Turebergshuset efter att huset byggts om och renoverats. Nya Turebergshuset beräknas preliminärt stå klart sommaren 2022.

Figur 23 Förteckning över bibliotek

Nyckeltalet avseende antalet biblioteksbesök per år och invånare i Sollentuna är ca 4,2 att jämföra med snittet bland Stockholms läns kommuner på ca 6,0 enligt figur 24. Antalet besök står i relation till nyckeltalet avseende antalet kommunala bibliotek per 10 000 invånare enligt figur 25. Nyckeltal över antalet bibliotek per planeringsområde i kommunen framgår även av figur 25.

Figur 24 Nyckeltal över antalet fysiska besök vid kommunala bibliotek per år, antal/inv. (källa: kolada.se)

Figur 25 Kommunala bibliotek, antal/10 000 inv. (källa: kolada.se)

Avstånd till bibliotek är en faktor som påverkar antalet besök men även andra faktorer påverkar nyttjandet av bibliotek. Utredningar har visat att t.ex. socioekonomiskt utsatta grupper generellt använder biblioteken i lägre utsträckning. Av kartan enligt figur 27 framgår bibliotekens placering i kommunen.

Bibliotek Lokalisering och status

Huvudbiblioteket Beläget i Sollentuna centrum. Öppet och bemannat alla dagar i veckan

Arena Edsberg Begränsade öppettider men Meröppet funktion (obemannat med självservice för låntagare över 18 år) Arena Rotebro Begränsade öppettider men Meröppet funktion (obemannat med självservice för låntagare över 18 år)

Biblioteksbesök 4,2 8,3 4,7 4,5 - 6,0

Bibliotek/10 000 inv. 0,4 1,2 0,6 0,8 0,2 0,7

Nyckeltal

Bibliotek/10 000 inv. 0,3 0,6 0,6

Södra-Centrala Sollentuna Östra Sollentuna Norra Sollentuna

(22)

22 Kulturskolan

Kulturskolan har idag ca 1 700 elevplatser varav merparten av undervisning sker i enskild eller mindre gruppkonstellationer i kulturskolans lokaler på Rudbecksvägen i Edsberg. Kulturskolans utbud innefattar exempelvis piano - och gitarrlektioner. Den primära målgruppen för kulturskol an är invånare 7 - 1 5 år. Befolkningsutveckl ingen för gruppen 7 - 1 5 åringar framgår av figur 2 6, p å tio års sikt förväntas gruppen som helhet minska med ca 3 %.

Figur 26 Befolkningsutveckling för 7 - 1 5 åringar 201 8 - 2028

Figur 27 Karta bibliotek och kulturskola

(23)

23 Ungdomsverksamhet

Majoriteten av kommunens fritidsgårdar och fritidshem ligger i eller i anslutning till kommunens skolor . Vid årsskiftet 201 8/201 9 överfördes ansvaret för samtliga fritidsgårdar ti ll kultur - och fritidsnämnden.

Vid överföringen flytta de s ansvarsområdet för fem fritidsgårdar belägna i kommunens skolor samt två fristående enheter över till kultur - och fritidsnämnden enlig figur 28. Därutöver finns Arena Satelliten som är ett kombinera t hus för idrott och ungdomsverksamhet, ett så kallat Ungdomens hus och fritidsgården Nor thside som tillsvidare är stängd .

Primär målgrupp för fritidsgård arna är högstadieelever samt ungdomar i åldern 1 3 - 1 7 år. Fritids gårdarna erbjuder kvällsverksamhet. Målgruppen för Arena Satellit en är från 1 6 år.

Figur 28 Förteckning över fritidsgårdar och U ngdomens hus

M ålgruppen för fritidsgårdar , högstadieelever, förväntas öka de närmaste åren, främst i Tureberg och Edsberg vilket framgår av figur 29 . Under en tioårsperiod kommer inte det totala antalet högstadieelever att förändras nämnvärt. Detta till följd av bland annat en succesiv minskning av ungdomar i Helenelund och Viby.

Figur 29 Utvecklingen av a ntal et högstadieelever 1 3 - 1 5 år per kommundel Fritidsgård Status

Arena Satelliten Ungdomens hus med en äldre målgrupp på 1 6-25 år Gillet I anslutning till Gillboskolan

Kärdalsskolan I anslutning till Kärrdalskolan Lunden I anslutning till Helenelundsskolan

Northside Stängt tillsvidare – utredning om framtida verksamhet pågår Ringen I anslutning till Edsbergsskolan

Q-ben I anslutning till Häggviksskolan

Vcafé Fristående enhet i anslutning till Vibyskolan

Överby Fristående enhet i anslutning till Överby Hästsportförening/ridskola

(24)

24

Av kartan enligt figur 30 framgår fritidsgårdarnas placering i kommunen . Fritidsgårdar finns i de flesta kommundelar .

Figur 30 Karta fritidsgårdar och U ngdomens hus

Arena Satelliten

(25)

25

Samlingssalar och danssalar – nyttjandegrad

Kultur- och fritidskontoret hyr ut ett antal samlingslokaler och aktivitetsrum för subventionerad taxa åt kommunens föreningsliv enligt figur 31.

Figur 31 Förteckning över samlingssalar, aktivitetsrum och danssal samt nyttjandegrad. Spegelsalar och aktivitetsrum är bokningsbara kvällar, helger och lov, danssalen är bokningsbar kl. 12-22 samtliga dagar i veckan och samlingssalarna i biblioteket är bokningsbara 10-23 samtliga dagar i veckan

Då tillgängliga tider även i viss mån inkluderar dagtid vardagar samt att lokalerna i viss mån nyttjas utöver ordinarie öppettider så ger inte nyttjandegraden en lika rättvis bild av efterfrågan på lokalerna som för sporthallar och gymnastiksalar. Danslokaler är det t.ex. stor efterfrågan på från föreningslivet, särskilt på eftermiddagar/kvällar.

Med anledning av Turebergshusets renovering kommer även större kommunala möten att hållas i Amorinasalen och Tintomararummet från 2020.

Utöver de samlingssalar som kan hyras via kultur- och fritidskontoret finns möjlighet att hyra ett antal matsalar i kommunens skolor. Dessa hyrs ut via utbildningskontoret. Kontaktcenter hanterar bokningar av såväl kultur- och fritidskontorets och utbildningskontorets samlingssalar.

Övrig kulturverksamhet

Kultur- och fritidskontoret bedriver även verksamhet vid Edsvik och Edsvall. Edsvik är området kring Edsbergs slott längst in vid Edsvikens norra strand. Edsvall är beläget vid Rösjöns norra strand.

Edsvik

Kultur- och fritidskontoret hyr tre byggnader i området; del av Edbergs slott, Oxstallet och konsthallen (östra). Edsbergs slott har öppet två gånger i veckan med fria guidade visningar. Oxstallet fungerar som raststuga dagtid för daglediga, förskolor och skolor och vidareuthyrs även till föreningsliv vissa kvällar och helger. Edsviks konsthall drivs på uppdrag av kultur- och fritidsnämnden av Edsviks konsthall AB.

Edsvik konsthall AB är försatt i konkurs. Konkursen innebär i praktiken att nuvarande verksamhet upphör och konsthallen stängs för besökare.

I Edsvik finns ett antal byggnader med renoveringsbehov. SKAB har därför fått i uppdrag att ta fram en förstudie i syfte att möjliggöra renovering av ett antal av byggnaderna i området till normal standard.

Kultur- och fritidsnämnden har haft ett budgetuppdrag att ta fram en långsiktig plan för området och dess inriktning.

Samlingssalar Nyttjandegrad %

Arena Rotebro/danssalen 32,8%

Häggviksskolan/spegelsalen 34,6%

Nya Rotebrohallen/aktivitetsrummet 18,0%

Nya Edsbergshallen/aktivitetsrummet 15,8%

Sim- och sporthallen/spegelsalen 22,0%

Sollentuna bibliotek/Amorinasalen 32,6%

Sollentuna bibliotek/Tintomararummet 20,2%

Summa: 25,1%

(26)

26 Kungliga Musikhögskolan är även hyresgäst i Edsvik och huserar i en av slottets flyglar. Den andra flygeln hyrs ut som privatbostad. Övriga byggnader som finns i Edsvik är exempelvis Stallet, Ladan, Duvslaget, Grindstugan och Brygghuset. Byggnaderna är av varierande skick och vissa är i behov av renovering för att åter kunna tas i bruk.

Edsvall

Edsvall är en lägergård belägen invid Rösjöns norra strand. Här finns två små hus samt ett båthus och en egen strand. Gården lämpar sig för dagkollo, lägerskolor, övernattningar, teambuilding och liknande.

Edsvall driftas och hyrs ut av ungdomsverksamheten vid kultur- och fritidskontoret. Edsvall går att hyra för subventionerad taxa för kommunens föreningsliv.

(27)

27

Projekt

Inom ramen för kultur- och fritidskontorets verksamhet pågår ett antal projekt. I samband med antagande av budget 2020 och plan 2021-22 antogs även Lokalförsörjningsplan 2020-2024 med prioritering av projekt enligt bilaga 2. Projekten i Lokalförsörjningsplan är inte med automatik med i budgeten.

Lokalförsörjningsplan

Inom kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde fanns 14 projekt av olika slag med i Lokalförsörjningsplan 2020-2024. I detta kapitel följer en sammanställning av projekten med prioritet 0-3 (0=pågående projekt) enligt bilaga 2.

Pågående projekt med prioritet 0 och 1 enligt Lokalförsörjningsplan

I dagsläget pågår produktion av två sporthallar i Sollentuna, Sporthall Töjnaskola och Sporthall Tegelhagens skola.

Tillträde till Sporthall Töjnaskolan beräknas till ht20 i samband med att nya Töjnaskolan färdigställs.

Hyran för hallen är beräknad till ca 3,3 milj. kr/år. Kultur- och fritidsnämnden har fattat genomförandebeslut och hemställt om ökade anslag på 2,5 milj. kr/år från 2020 för att täcka hyres- och driftskostnader. Nuvarande gymnastiksal som rivs har en hyra på ca 275 000 kr/år.

I och med färdigställandet av de nya sporthallarna i Edsberg (2018) respektive Töjnan (2020) ökar kapaciteten avseende fullstora hallar i kommunen. Dessutom pågår produktion av en större gymnastiksal med fullstor spelplan för basket på ca 28x15 meter, Sporthall Tegelhagens skola. Tillträde till Sporthall Tegelhagens skola beräknas till januari 2020 i samband med att nya Tegelhagens skola färdigställs.

Hyran för hallen är beräknad till ca 1,75 milj. kr/år. Kultur- och fritidsnämnden har fattat genomförandebeslut och hemställt om ökade anslag på 1,2 milj. kr/år för att täcka hyres- och driftskostnader. Hyran för den befintliga gymnastiksalen är ca 600 000 kr/år.

Enligt ordinarie plan skulle omläggning av pisten på bandyplan vid Sollentunavallen genomförts under sommarhalvåret 2019 men p.g.a. överklagad upphandling planeras omläggningen till sommarhalvåret 2020. Omläggningen av pisten i hall B genomfördes under 2018, efterhand ska även pisten i hall A läggas om.

Projekt med prioritet 1 och 2 enligt Lokalförsörjningsplan

Projekten Utveckling av Väsjöområdet ‐ersättningsytor och Tennishall Edsbergs sportfält finns med i Lokalförsörjningsplan 2020-2024 i syfte att säkerhetsställa ersättningsytor, lokaler och anläggningar i samband med exploateringen av Väsjön. Utbyggnaden av Södra Väsjön kommer på sikt innebära att exempelvis befintlig tennishall, naturgräsplan och kastplan tas i anspråk. I samband med detaljplaneprocessen kring Sportfältet och genomförandet av Södra Väsjön är det därför nödvändigt att ta ett samlat grepp om projekten. Detta i syfte att exempelvis minimera att tidsglapp uppstår från det att befintliga anläggningar rivs till dess att ersättningsytor/lokaler färdigställts samt för att säkra finansieringen av hyror som uppstår. Genomförandetakten av Södra Väsjön, där Edsbergs allé ingår, påverkar i vilken takt lokaler och anläggningar behöver ersättas.

Projektering av Sjösportcenter Norrviken pågår under hösten 2019. SKAB leder projekteringsarbetet i samverkan med kultur- och fritidskontoret och kommunledningskontoret. Avsikten är att Sollentuna Kanotsällskap och Sollentuna Skridskosällskap ska teckna nyttjanderättsavtal för sin verksamhet på platsen efter färdigställande.

I juni 2019 fattade KS beslut om genomförande av en ny konstgräsplan i Tegelhagen. Projektet Konstgräsplan Södra Sollentuna ligger sedan tidigare i lokalförsörjningsplanen. Övriga projekt med prioritet 1 och 2 i lokalförsörjningsplanen är Sporthall Viby/Norrviken och Sporthall Väsjön.

Identifierade behov med prioritet 3 enligt Lokalförsörjningsplan

(28)

28 Övriga identifierade behov med prioritet 3 i lokalförsörjningsplanen är Kapacitetsökning simhall, Temalekpark Edsvik, Sporthall Eriksbergsskolan och Backhoppningsbacke K60 i Väsjön.

Framtida identifierade behov

Det finns behov av reinvestering och underhåll på ett antal av kultur- och fritidskontorets befintliga lokaler och anläggningar. Exempel på anläggningar som har ett reinvesteringsbehov är Sollentunavallen med tillhörande läktare och lokaler samt Skinnaråsens IP med tillhörande lokaler. Det finns även ett behov av tillgänglighetsanpassning av lokaler och anläggningar, inventering av idrottsanläggningar ur ett tillgänglighetsperspektiv pågår.

Reinvesteringsbehov är något som bör lyftas inför framtagande av Lokalförsörjningsplan 2021-2025 under våren 2020.

Det finns även behov av underhållsplaner för befintliga lokaler, anläggningar och planer för att säkerhetsställa dess skick och livslängd. Exempelvis är livslängden för en konstgräsplan ca tio år och det finns i dagsläget två konstgräsplaner som passerat denna gräns, Vibyplan och Skinnaråsens IP enligt figur 12.

Lokalnyttjande – hyra och area

Kultur- och fritidskontoret hyr ca 56 000 kvm till en årlig hyra av ca 73 miljoner kr.

Sammanställningen enligt figur 32 inkluderar preliminära hyror för Sporthall Töjnaskolan och Sporthall Tegelhagens skola som färdigställs under 2019-20. Sammanställningen inkluderar inte anläggningar som drivs på entreprenad som simhallen eller utomhusanläggningar som exempelvis utegym och konstgräsplaner.

Med eget bestånd avses lokaler som kommunstyrelsen äger. Inhyrt koncern avser kommunens fastighetsbolag och inhyrt externt avser externa fastighetsägare. Area avser generellt bruksarea (BRA) exkl. teknikutrymmen för eget fastighetsbestånd vilket för inhyrt bestånd motsvarar lokalarea (LOA).

Figur 32 Årshyra och area för kultur- och fritidskontoret (enl. utdrag ur LEB hösten 2019)

Kultur- och fritidsnämnden är delvis anslagsfinansierad vilket innebär att tillkommande hyra för lokalprojekt kräver ökade anslag. Utöver ökade anslag finansieras hyran oftast delvis via intäkter från föreningsliv och/eller skolan som nyttjar lokalerna. Exempelvis finansieras hyran för de nya sporthallarna som är under produktion genom att skolenheter står för hälften av hyres- och driftkostnaden. Kultur- och fritidskontorets intäkter från föreningsliv uppgår till ca 100 tkr/år för en sporthall, resterande kostnader finansieras således genom ökade anslag. Kultur- och fritidskontoret har egna driftskostnader utöver hyra för exempelvis städning och tillsyn som uppgår till ca 500 tkr/år för en sporthall.

Kultur- och fritidskontoret

Eget bestånd Inhyrt koncern Inhyrt externt Totalt Eget bestånd Inhyrt koncern Inhyrt externt Totalt Summa hyra & kvm: 62 199 380 6 997 738 3 790 843 72 987 961 49 746 4 575 2 146 56 467

Area (kvm) Årshyra (kr)

(29)

29

Undersökning om kultur- och fritidsvanor

Kultur- och fritidskontoret genomförde under 2018 för femte gången en kultur- och fritidsvaneundersökning för att få in synpunkter på verksamheten.

Kultur- och fritidsvaneundersökningen syftar bland annat till att identifiera invånarnas uppfattning om möjligheten till eget utövande av fritidsintressen, identifiera vilka fritidsintressen som kommunens invånare har samt hur ungdomars fritid ser ut och vilka fritidsaktiviteter de utövar. Syftet är också att se om något saknas eller vilka områden kommunens invånare anser att kommunen bör satsa på.

För att få med ett medborgarperspektiv i inventeringsrapporten följer här en sammanfattning av vad som framkommit av 2018 års kultur- och fritidsvaneundersökning:

 Två av tre kommuninvånare i den äldre målgruppen anser att ens möjligheter att utöva sina fritidsintressen i kommunen är bra, endast en av tio anser att möjligheterna är dåliga

 Läsning och utomhusaktiviteter som joggning och promenader är den vanligaste aktiviteten i den äldre målgruppen. Andra vanliga aktiviteter är gym- eller gruppträning

 Kommuninvånarna i den äldre målgruppen anser att det är viktigt att kommunen satsar på aktiviteter för de yngre. Områden som nämns är sport- och idrottshallar, utomhusbad, badplatser/bassängbad, belysta motionsspår, simhall samt bibliotek

 Kommuninvånarna i den äldre målgruppen besöker exempelvis motionsspår, Edsbergsparken, bibliotek och simhall i relativt hög utsträckning

 Över hälften av kommuninvånarna i den yngre målgruppen spelar spel på dator, TV eller brädspel flera gånger i veckan. Även läsning, joggning/löpning eller promenader samt lagsporter är jämförelsevis vanligt

 Tre av fyra kommuninvånare i den yngre målgruppen brukar vara hemma hos varandra när de träffar kompisar på fritiden

 En av tre i den yngre målgruppen upplever att det finns hinder för att utöva fritidsaktiviteter.

Hinder som nämns är t.ex. att det inte finns några ställen att utöva aktiviteten på, att det är för hård press vad avser ledarledda aktiviteter samt att aktiviteten är för dyr

 När kommuninvånarna i den yngre målgruppen får uttala sig om vad de tycker är viktigast svarar hälften sport- och idrottshallar. Även simhall nämns av en jämförelsevis stor andel kommuninvånare i denna målgrupp, följt av fritidsgårdar för åldern 13-17 år, belysta motionsspår, bibliotek samt utomhusbad

(30)

30

Långsiktiga behov – Ett framtidssäkrat Sollentuna

Den långsiktiga behovsbedömningen av lokaler och anläggningar för kommunal service för kultur- och fritidsändamål utgår från de exploateringsscenarion som återfinns i kommunens översiktsplan. Till översiktsplanen har en rapport, ”Ett framtidssäkrat Sollentuna” (2015), tagits fram för att påvisa hur många bostäder som kan produceras i kommunen, baserat på olika antaganden om tillgång till mark och exploateringsgrader enligt figur 33. I rapporten har två scenarion tagits fram, ett lågalternativ och ett högalternativ. I lågalternativet finns det utrymme för ca 10 000 nya bostäder, vilket skulle innebära en total befolkning på ca 94 000. I högalternativet finns det utrymme för ca 24 000 bostäder, vilket skulle innebära en total befolkning på ca 125 000. Vid beräkningen av total befolkning har ett antagande om att varje ny bostad innebär 2,2 nya invånare gjorts. Det antagandet gäller under en längre period efter bostadens färdigställande och förutsätter att huvuddelen av de nya bostäderna är i flerbostadshus.

Figur 33 Exploateringsscenario låg och hög enligt "Ett framtidssäkrat Sollentuna (2015)" samt en bedömd total befolkning

Själva genomförandetiden för en bostadsproduktion i enlighet med de båda exploateringsalternativen beror på i vilken takt som bostadsproduktionen kan ske. Vid ett antagande om 300 färdigställda bostäder/år kan lågalternativet vara genomfört till 2052 och högalternativet till 2098. Vid ett antagande om 500 färdigställda bostäder/år kan lågalternativet vara genomfört till 2038 och högalternativet till 2066. Förutsatt ovanstående antaganden och nyckeltal skulle det förmodligen krävas en exploatering i likhet med högalternativet och en bostadsproduktion kring 500 bostäder/år för att uppnå 114 000 invånare till 2050, dvs. högalternativet i ”Befolkningsframskrivningar 2050” enligt figur 7.

En stor osäkerhetsfaktor i att försöka förutspå en befolkning med en tidshorisont på upp till 80 år, är att vi i dagsläget omöjligt kan veta vilka trender som kommer att gälla på sikt. Det gäller alltifrån regler för bostadsmarknad och bostadsbyggande, boendetäthet, ny teknik inom exempelvis transport och kommunikation, migration m.m. Trots dessa osäkerheter är det nödvändigt att försöka identifiera de långsiktiga behoven av kommunal service, särskilt de funktioner som gör ett stort markanspråk och där det kan krävas längre tid för planarbete. Det gäller oavsett med vilken genomförandetid som exploateringen sker.

Kommunal service måste planeras utifrån ett långsiktigt behov samt med möjligheter till utveckling. Bra kommunal service kräver god tillgänglighet, säkerhet och en närhet i vardagsmiljön. För att kommunens verksamheter skall kunna utveckla den service som kommunens invånare efterfrågar så måste tillgång till mark och lokaler prioriteras och beredas plats tidigt i den övergripande planeringen.

Kommundel Bostäder Befolkningstillväxt Total befolkning Bostäder Befolkningstillväxt Total befolkning

Helenelund 1 600 3 500 15 500 3 000 6 600 18 600

Tureberg 850 1 900 20 600 2 400 5 300 24 000

Häggvik 1 550 3 400 8 500 4 500 9 900 15 000

Vaxmora 750 1 700 4 300 1 900 4 200 6 800

Edsberg 2 450 5 400 15 800 4 800 10 600 21 000

Sjöberg 350 800 5 400 1 600 3 500 8 100

Norrviken 350 800 4 100 1 000 2 200 5 500

Viby 100 200 6 100 400 900 6 800

Rotebro 2 100 4 600 13 700 4 500 9 900 19 000

Sollentuna 10 100 22 300 94 000 24 100 53 100 124 800

HÖG LÅG

(31)

31

Nyckeltal kommunal service – Kultur- och fritidsändamål

Den långsiktiga behovsbedömningen utgår från nyckeltal för de mest ytkrävande funktionerna.

Nyckeltal enligt figur 34 är baserade på nuläget i kommunen för respektive funktion inom kultur- och fritidsområdet. Nyckeltalen vid inventeringen utgår således från att bibehålla nuvarande ambitionsnivå per funktion och invånare.

Förutom de funktioner som redovisas nedan tillkommer en del funktioner som inte har lika stort lokalanspråk, men där det ändå kommer att uppstå långsiktiga behov. Det gäller exempelvis samlingslokaler, lokaler för kulturskolan, fritidsgårdar eller mindre lokaler och anläggningar för kultur- och idrottsverksamhet.

Figur 34 Nyckeltal för respektive funktion och 10 000 invånare för ett urval av kultur- och fritidskontorets lokaler och anläggningar

Behov av kultur- och fritidsanläggningar på sikt

Nedan redovisas det långsiktiga behovet inom respektive funktion, beräknat på de redovisade nyckeltalen och en exploatering enligt högalternativet, dvs. en total befolkning i Sollentuna på ca 125 000 invånare, vilket bedöms kunna ske någon gång mellan 2066-2098.

Vissa funktioner är mer kommunövergripande och andra är mer platsberoende. Exempelvis samlokaliseras sporthallar med fördel med grundskolor för att uppnå ett så effektivt lokalnyttjande som möjligt över dygnet.

Funktioner som är mer kommunövergripande är exempelvis specialanläggningar eller kulturlokaler som bibliotek. Dessa finns ofta i ett begränsat antal och där behovet växer succesivt i takt med att den totala befolkningen i kommunen växer.

Sporthallar

För att bibehålla nuvarande nyckeltal finnas ett långsiktigt behov av ytterligare sju sporthallar i kommunen, förutsatt en exploatering enligt högalternativet. Byggnation av ytterligare en sporthall, Töjnahallen, har påbörjats och beräknas stå klar hösten 2020. Inkluderat Töjnahallen skulle det således behövas ytterligare sex sporthallar i kommunen på sikt.

Det långsiktiga behovet av sporthallar överensstämmer väl med det långsiktiga behovet av grundskolor varför det kan anses effektivt att samlokalisera nya grundskolor med sporthallar. Detta skulle även bidra till ett effektivt lokalnyttjande då sporthallarna nyttjas dagtid för skolidrotten och kvällar och helger av föreningsliv.

Utöver samlokalisering med grundskolan är det önskvärt att sporthallar placeras i lägen med god kommunikation. Då sporthallar är ytkrävande krävs god framförhållning för att säkerhetsställa tillgången på mark.

Nyckeltal

Sporthallar

11-spelsplaner konstgräs Ishallar

Simhallar Bibliotek

Antal enheter per 10 000 invånare

1,40

1,00

0,14

0,40

0,28

(32)

32 11-spelsplaner i konstgräs

För att bibehålla nuvarande nyckeltal finnas ett långsiktigt behov av ytterligare fem 11-spelsplaner i kommunen, förutsatt en exploatering enligt högalternativet.

Spelplanerna bör fördelas jämt över kommunen och om möjligt i lägen med god kommunikation. Då spelplaner är ytkrävande krävs god framförhållning för att säkerhetsställa tillgången på mark.

Ishallar, simhallar och bibliotek

För att bibehålla nuvarande nyckeltal finnas ett långsiktigt behov av ytterligare knappt en bassängyta, lite drygt en ishall och två bibliotek i kommunen, förutsatt en exploatering enligt högalternativet.

Nyckeltal för specialanläggningar och kulturlokaler som exempelvis bibliotek påverkas till stor del av befolkningsutvecklingen då det oftast bara finns någon enstaka anläggning av respektive slag. Ökar befolkningen blir således nyckeltalet lägre med åren så länge inga nya anläggningar tillkommer. Dessa funktioner har ingen direkt koppling till en viss exploatering inom en kommundel. Snarare är det ett kommunövergripande behov utifrån att den totala befolkningen växer. Särskilt viktigt är det att dessa funktioner är lokaliserade med bra kommunikationer och är tillgängliga för en så stor del av befolkningen som möjligt.

Då specialanläggningar är ytkrävande krävs god framförhållning för att säkerhetsställa tillgången på mark. I vissa fall kan det vara fördelaktigt att öka kapaciteten på befintliga anläggningar istället för att bygga nytt om så är möjligt, särskilt i centrala lägen.