Sjuksköterskors upplevelser i samband med att en patient avlider

Examensarbete i omvårdnad, 15 hp

Sjuksköterskors upplevelser i samband med att en patient avlider

En litteraturstudie

Johanna Johnsson Rebecka Juréen

Handledare: Lena Kransberg

Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1434

Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa Karlskrona maj 2017

Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad Maj 2017

Sjuksköterskors upplevelser i samband med att en patient avlider

Johanna Johnsson Rebecka Juréen

Sammanfattning

Bakgrund: Varje år dör cirka 90 000 människor i Sverige och ett stort antal av dessa dödsfall sker på sjukhus. Som sjuksköterska är det därför svårt att undvika mötet med döden och detta kan påverka sjuksköterskan både på det personliga och professionella planet. Trots att döden är en del av omvårdnadsarbetet kan den aldrig göras rutinmässig då döden är ett komplext fenomen. Kunskap om sjuksköterskors upplevelser kan bidra till en ökad förståelse för sjuksköterskans förmåga att kunna hantera de känslomässiga situationer som kan uppstå när en patient går bort.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i samband med att en patient avlider.

Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Studien utgick från tio vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: I resultatet framkom tre huvudfynd. Dessa var att sjuksköterskor upplevde att relationen till patienten är betydelsefull, de upplevde känslor av otillräcklighet och de fick en ökad medvetenhet om döden.

Slutsats: Döden är ett ämne som kan uppfattas som känsligt och svårt att prata om.

Sjuksköterskan påverkas känslomässigt av mötet med döden och relationen till patienten påverkar hur sjuksköterskan upplever patientens bortgång. Genom denna studie

uppmärksammas sjuksköterskors upplevelser av döden för att skapa förståelse och möjliggöra ett mer öppet förhållningssätt till ett komplext ämne. I framtida studier skulle det vara av intresse att undersöka huruvida sjuksköterskors upplevelser kan skilja sig åt i olika vårdmiljöer.

Nyckelord: döden, sjuksköterskor, upplevelser

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 3

Inledning 4

Bakgrund 4

Döden 4

Omvårdnad 5

Sjuksköterskans roll 5

Upplevelse 6

Teoretisk referensram 6

Syfte 7

Metod 7

Design 7

Urval 8

Datainsamling 8 Kvalitetsgranskning 9 Dataanalys 9

Resultat 10

Relationen är betydelsefull 10

Känslor av otillräcklighet 11

Ökad medvetenhet om döden 13

Diskussion 14 Metoddiskussion 14 Resultatdiskussion 17

Slutsats 19

Självständighet 20

Bilaga 1 Databassökningar 24

Bilaga 1 Databassökningar 25

Bilaga 2 Granskningsprotokoll 26

Bilaga 3 Artikelöversikt 27

Bilaga 4 Innehållsanalys 29

4

Inledning

Varje år dör cirka 90 000 människor i Sverige och ett stort antal av dessa dödsfall sker på sjukhus (Socialstyrelsen, 2016). Således är det i yrket som sjuksköterska svårt att undvika mötet med döden och detta kan påverka sjuksköterskan både på det personliga och

professionella planet (Wilson & Kirshbaum 2011). I dessa situationer måste sjuksköterskan ha förmåga att kunna hantera sina egna känslor kring döden samtidigt som han eller hon tar ansvar för den omvårdnad som sker i samband med ett dödsfall. Wilson och Kirshbaum (2011) menar att om en djupare relation utvecklats mellan patient och sjuksköterska kan den känslomässiga reaktionen bli svårare att hantera och tankar kring döden kan ha en negativ inverkan på sjuksköterskans tillvaro.

Döden är ett ämne som kan uppfattas som svårt att tala om. Zheng, Lee och Bloomer (2016) menar att trots att döden är en del av sjuksköterskeyrket diskuteras detta sällan varken i akademiska sammanhang eller i den kliniska praktiken. Att som sjuksköterska kunna hantera ett dödsfall trots stressande faktorer kan vara en utmaning och finns inte adekvat stöd i arbetsmiljön kan detta påverka hur sjuksköterskan upplever sin situation och roll i

professionen. Martin och Wilson (2011) belyser att en stor andel sjuksköterskor väljer att avsluta sin karriär inom de första två yrkesverksamma åren på grund av att de upplever arbetsbördan och ansvarstagandet för betungande. Mötet med döden kan vara en bidragande orsak till detta (Odland, Sneltvedt & Sörlie, 2014). Genom en litteraturstudie möjliggörs en överblick av sjuksköterskors upplevelser i samband med att en patient avlider. Denna överblick kan bidra till en ökad förståelse för sjuksköterskans förmåga att kunna diskutera och hantera de känslomässiga situationer som kan uppstå när en patient går bort.

Bakgrund

Döden

Trots att de flesta människor är medvetna om döden är det ett ämne som helst undviks (Arlebrink, 1999). Varje individ hanterar döden på olika sätt och tiden före döden och vad som kommer efter döden uppfattas olika av varje människa. Trosuppfattning och kultur är faktorer som kan påverka synsättet på döden och vad den innebär (a.a.). Att möta döden kan

5 väcka många olika känslor (Sand & Strang, 2013). Oftast förknippas döden med sorg men kan ibland även innebära en lättnad (a.a.). Naturliga dödsfall, alltså dödsfall som sker på grund av sjukdom eller hög ålder, kan både vara förväntade och komma plötsligt och detta kan påverka människorna som funnits i närheten av den som avlidit på olika sätt (Johansson, 2014). Dödsfall kan även vara dramatiska, ofta syftar denna beskrivning till onaturliga dödsfall såsom mord och självmord (Arlebrink, 1999). Även om döden är en del av

omvårdnadsarbetet kan den aldrig göras rutinmässig då döden är ett komplext fenomen (a.a.).

Omvårdnad

Omvårdnad innefattar att främja hälsa, förebygga sjukdom, lindra lidande samt att möjliggöra en värdig död (ICN, 2017). Relationen mellan patient, sjuksköterska och anhöriga är en central del inom omvårdnad. Att förstå situationer och använda sin professionella

bedömningsförmåga är viktigt för att sjuksköterskan skall kunna utöva god omvårdnad (a.a.).

I samband med ett dödsfall har sjuksköterskan ansvar för praktiska uppgifter och samtidigt ska han eller hon kunna vara ett professionellt stöd för anhöriga till den avlidne (Arlebrink, 1999). Att lyssna, vara närvarande och se de anhörigas behov är en betydelsefull del av omvårdnadsarbetet. Det är viktigt att de anhöriga till den avlidne ges möjlighet till en stund i ensamhet med personen som gått bort. Sjuksköterskan har ansvar för att detta sker på ett sätt som är värdigt både för de anhöriga och för den döde (a.a.).

Sjuksköterskans roll

Sjuksköterskan har huvudansvaret för patientens omvårdnad både före och efter döden (Lopera, 2015). Vid vård av en döende patient är det viktigt att sjuksköterskan möjliggör adekvat symtomlindring och god hygien, även en tillfredsställande miljö är betydelsefullt för patienten. Både patienten och de anhöriga kan ha existentiella frågor och ett behov av stöd och närhet. Det är viktigt att patientens autonomi bevaras och att de individuella behoven blir tillgodosedda. Sjuksköterskan ansvarar även för att information förmedlas till patienten och de anhöriga på ett tydligt och förståeligt sätt (a.a.). Även efter patientens bortgång har sjuksköterskan viktiga arbetsuppgifter som rör bland annat omhändertagandet av kroppen samt stöd för efterlevande (Johansson, 2014). Kroppen ska behandlas med värdighet och respekt. De anhöriga bör tillfrågas om de vill medverka vid omhändertagandet av den döde, detta kan vara meningsfullt eftersom de kan försäkra sig om att den avlidne behandlas vördnadsfullt. Kultur och religion kan påverka de anhörigas önskemål och det är viktigt att sjuksköterskan visar respekt för detta. Om flera sjuksköterskor har vårdat patienten är det

6 lämpligt att den sjuksköterska som haft mest kontakt med patienten och de anhöriga tar ansvar för omvårdnaden efter dödsfallet (a.a.).

Upplevelse

Upplevelser är sinnesintryck som uppfattas olika av alla individer (Bruner & Turner, 1986).

En upplevelse innefattar inte bara sinnesintryck och kognitiva processer utan även känslor och förväntningar. En upplevelse är en kombination mellan verbala och bildliga intryck. Till skillnad från beteenden kan inte upplevelser observeras utifrån då en upplevelse är subjektiv (a.a.). I vårdsammanhang kan en upplevelse förändras och få ett ytterligare djup då

människan möter sig själv genom längtan, hopp och önskan (Eriksson, 1991). Hela

människan är involverad i upplevelsen och medvetenhet samt självmedvetenhet är grunden för människans upplevelsevärld (a.a.). Vidare menar även Bruner och Turner (1986) att en upplevelse kan vara svår att förstå då individen endast kan uppleva sitt eget liv genom sitt medvetande. Att helt förstå en annan människas upplevelse är omöjligt, däremot kan

människor berätta om sina upplevelser för att andra ska kunna förstå och tolka de intryck som individen upplever (a.a.).

Teoretisk referensram

Joyce Travelbee har skapat en omvårdnadsteori med fokus på mellanmänskliga aspekter i omvårdnaden (Travelbee, 1971). Teorins viktigaste begrepp innefattar människan som individ, lidande, mening, mänskliga relationer samt kommunikation. Travelbee menar att en mellanmänsklig relation uppnås först efter att fem interaktionsfaser har genomgåtts. Dessa faser beskriver det första mötet, framväxten av identiteter, empati, sympati och ömsesidig förståelse och kontakt. Det första mötet mellan två personer präglas av att båda är okända för varandra. Det är viktigt att sjuksköterskan inte drar generella slutsatser och endast ser till patientens sjukdomsbild, istället måste sjuksköterskan se människan i sin helhet. Framväxten av identiteter innebär att stereotypa uppfattningar försvinner och bron mellan sjuksköterskan och patienten börjar formas. Sjuksköterskan utvecklar en förståelse för patientens situation och patienten börjar se sjuksköterskan utanför hans eller hennes yrkesroll (a.a.).

Enligt Travelbee (1971) innefattar empatifasen en upplevelse som delas mellan två personer, vilket betyder att personerna får en djupare förståelse för varandra och kan uppleva närhet.

När empati väl har uppstått förändras interaktionsmönstret och relationen mellan

sjuksköterskan och patienten, dock kan endast empati uppnås ifall både sjuksköterskan och

7 patienten känner att det finns en likartad bakgrund att ta utgångspunkt i. Sympatifasen är ett resultat av den empatiska processen och kännetecknas av medkänsla. En människa kan inte känna sympati om det inte finns äkta medkänsla för den andres lidande. Sympati är inte en process utan en känsla som kommer till uttryck i omvårdnaden. I den sista fasen kopplas de föregående faserna ihop och relationen mellan sjuksköterskan och patienten har gradvis byggts upp för att resultera i ömsesidig förståelse och kontakt. Denna fas karaktäriseras av att sjuksköterskan och patienten delar samma upplevelse, vilket betyder att upplevelsen blir meningsfull för de båda. På grund av detta kan sjuksköterskans personliga uppfattning av en viss situation påverkas av hur patienten upplever situationen. Sjuksköterskan är i sitt arbete beroende av förmågan att kunna interagera och läsa av patienten. Även om sjuksköterskan har kunskap om hur omvårdnaden bör utföras så kan målet med omvårdnaden bli svårt att uppnå om sjuksköterskan inte är medveten om sina egna föreställningar av ett visst fenomen.

Sjuksköterskan kan således inte få full förståelse för döden utan att ha upplevt och utforskat meningen i begreppen lidande, sjukdom, ensamhet och död (Travelbee, 1971).

Syfte

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i samband med att en patient avlider.

Metod

Design

Arbetet består av en litteraturstudie som baserades på en kvalitativ analys av data från studier med en kvalitativ design. En litteraturstudie är en sammanställning av vetenskaplig litteratur (Olsson & Sörensen, 2011). Kvalitativ metod används för att ta reda på levda erfarenheter och upplevelser av ett visst fenomen (Henricson & Billhult, 2012). En induktiv slutledning tillämpades, detta innebär att slutsatser dras utifrån den insamlade datan efter den analyserats (Olsson & Sörensen, 2011). Denna typ av slutledning används vanligtvis vid kvalitativa metoder eftersom utgångspunkten ligger i den enskildes upplevelser av ett visst fenomen (a.a.).

8

Urval

Artiklarna som valdes ut för analys uppfyllde vissa kriterier. Inklusionskriterierna innefattade att artiklarna fokuserade på sjuksköterskors upplevelser av döden. Ett internationellt

perspektiv eftersträvades och därför exkluderades inga artiklar på grund av land. Samtliga artiklar var peer reviewed, skrivna på engelska och utgick från sjukhusmiljö. Artiklarna handlade om tiden före, under och efter dödsfallet och tog upp både förväntade och oförväntade dödsfall. Exklusionskriterier för studien var att artiklar som var äldre än 15 år gamla, det vill säga skrivna före 2002, valdes bort då en nutida och relevant infallsvinkel eftersträvades. Artiklar som handlade om barns dödsfall exkluderades, även artiklar som tog upp mord eller självmord var inte relevanta för denna studie. Artiklar som saknade etiska överväganden exkluderades då etiska principer är grundläggande inom all humanforskning (Olsson & Sörensen, 2011).

Datainsamling

Artiklarna söktes i databaserna Pubmed och Cinahl då de innehåller artiklar som fokuserar på omvårdnad (Olsson & Sörensen, 2011). Artiklar i en litteraturstudie ska uppfylla

vetenskapliga krav, Pubmed och Cinahl är exempel på tillförlitliga databaser som innehåller sådant material (a.a.). Sökorden som användes var nursing, caring, nurses, death, end of life, attitude och experiences, (se Bilaga 1). Sökorden kombinerades med hjälp av de booleska termerna OR och AND, Karlsson (2012) menar att dessa termer både kan bredda sökningen och göra den mer specifik. Både fritextsökning och sökning med Mesh-termer tillämpades. I de fall då sökordet inte fanns som Mesh-term söktes ordet som fritext. Dock eftersträvades sökning med Mesh-termer eftersom inga artiklar med de valda sökorden skulle falla bort och på så vis exkludera insamlingsmaterial.

Vid sökningar som resulterade i mindre än 300 träffar lästes artiklarna på titelnivå, (se Bilaga 1). Från samtliga sökningar lästes totalt 47 artiklar på abstractnivå, 32 av dessa artiklar valdes bort på grund av att de inte svarade på studiens syfte. Vidare lästes 15 artiklar i fulltext varav fem exkluderades. Två av artiklarna som exkluderades utgick ifrån barnsjuksköterskors perspektiv och var därför inte relevanta för denna studie. En artikel hade en kvantitativ metod och resterande två svarade inte på studiens syfte.

9

Kvalitetsgranskning

Artiklarna som valdes ut för analys granskades med hjälp av en granskningsmall för kvalitativa studier av Olsson och Sörensen (2011), (se Bilaga 2). Granskningsmallen innehåller tre steg som beskriver vilken kvalitetsgrad artikeln kan uppnå där grad I utgör högsta möjliga nivå. Grad I motsvarar 80-100 % av bedömningsmallens poängsumma, grad II motsvarar 70-79 % och grad III motsvarar 60-69 %. De tio artiklarna kvalitetsgranskades enskilt och granskningsprotokollen jämfördes sedan och diskuterades för att säkerställa att bedömningen var likvärdig. Vid de tillfällen då bedömningen skiljde sig åt gjordes ytterligare en granskning av artikeln tillsammans för att komma fram till en gemensam bedömning.

Ingen artikel exkluderades på grund av för låg kvalitet då lägsta procent uppgick till 75, vilket motsvarade kvalitetsgrad II.

Dataanalys

Dataanalysen genomfördes med hjälp av manifest innehållsanalys. Enligt Danielson (2012) innebär manifest innehållsanalys att forskaren analyserar data så textnära som möjligt och undviker därmed underliggande tolkningar av materialet. Det är viktigt att vara medveten om att både manifest och latent innehållsanalys innefattar tolkning av det insamlade materialet.

Latent innehållsanalys innebär dock att forskaren aktivt letar efter underliggande budskap i texten (a.a.).

Dataanalysen utgick ifrån en sammanställning av innehållsanalys av Graneheim och Lundman (2004) som kan användas vid analys av studier med en kvalitativ design. Texten analyserades genom att plocka ut mindre meningsbärande enheter som sedan kodades och tillsammans bildade kategorier för att få fram svaret på syftet. Denna typ av analys används för att hitta mönster i den insamlade texten (Graneheim & Lundman, 2004). Samtliga artiklar lästes först enskilt flera gånger för att få en helhetsbild av innehållet. Därefter delades

artiklarna upp jämnt mellan parterna och meningsenheter valdes ut enskilt som sammantaget uppgick till 292 stycken. Samtliga meningsenheter lästes noggrant igenom tillsammans.

Därefter diskuterades meningsenheternas relevans för att säkerställa att de svarade på

studiens syfte. Genom diskussionen kunde 91 meningsenheter uteslutas och därefter kvarstod 201 stycken som svarade på studiens syfte. Meningsenheterna fördelades sedan jämnt mellan parterna och översattes från engelska till svenska, därefter kondenserades och kodades de enskilt. Koderna jämfördes och diskuterades för att säkerställa att analysen var adekvat och

10 kunde sedan föras ihop efter innehåll. Graneheim och Lundman (2004) belyser några viktiga punkter att följa vid innehållsanalys, till exempel är det viktigt att ingen data exkluderas på grund av att det saknas en lämplig kategori. Det är även viktigt att ingen data passar in i mer än en kategori, koderna ska tydligt passa in i den kategori som är mest lämplig (a.a.). Genom att gruppera koderna med hjälp av elektroniska dokument samt mindmapping kunde slutligen kategorier skapas där samtliga koder passade in i lämpliga kategorier och ingen data

exkluderades.

Resultat

Av analysen framkom tre kategorier som beskriver sjuksköterskors upplevelser i samband med att en patient avlider. Kategorierna är följande: Relationen är betydelsefull, Känslor av otillräcklighet och Ökad medvetenhet om döden.

Relationen är betydelsefull

Denna kategori handlar om hur sjuksköterskors upplevelser av döden påverkas av relationen till patienten. Relationen till patienten var betydelsefull för sjuksköterskorna och ju starkare relation som utvecklats mellan sjuksköterskan och patienten desto mer känslomässigt påverkade blev sjuksköterskorna när patienten avled (Gerow, Conejo, Alonzo, Davis, Rodgers & Williams Domian, 2010; Peterson, Johnson, Halvorsen, Apmann, Chang, Kershek, Scherr, Ogi & Pincon, 2010; Zheng, Guo, Dong & Owens, 2015; Thompson, Austin, & Profetto-McGrath, 2010 ). Många sjuksköterskor upplevde att det var utmanande att kommunicera med döende patienter och deras anhöriga (Hopkinson, Hallet & Luker, 2003; Zheng, m.fl., 2015). Vissa sjuksköterskor upplevde att de genom sin relation till patienten kom anhöriga nära och detta kändes som en trygghet för sjuksköterskan vilket gjorde det lättare att kommunicera (Peterson, m.fl., 2010). Sjuksköterskorna upplevde även i dessa situationer att de blev en resurs för patienten och de anhöriga, de upplevde att de genom att vara närvarande och visa sitt stöd var betydelsefulla och behövda (Zheng, m.fl., 2015). I de fall då sjuksköterskan inte utvecklade personlig kontakt med patienten upplevde sjuksköterskan känslomässig avskildhet, vilket försvårade kommunikationen och

interaktionen med patienten och de anhöriga (Thompson, m.fl., 2010). Vissa sjuksköterskor beskrev att de kunde känna en avsaknad av personlig närhet inom patientens familj, vilket ledde till att sjuksköterskan fick svårare att skapa en relation till patienten (a.a.).

11 I got the sense of an emotional detachment from him. I didn’t get the

sense that there was closeness within the family at all…(Thompson, m.fl., 2010, s. 31).

Sjuksköterskorna upplevde även att det var viktigt att behålla en professionell roll trots att sjuksköterskan i många fall kom patienten mycket nära (Gerow, m.fl., 2010; Peterson, m.fl., 2010; Thompson, m.fl., 2010). Sjuksköterskorna upplevde att de var tvungna att lägga sina personliga känslor åt sidan för att kunna utföra arbetet. De upplevde även att relationen till patienten inte fick bli för djup då detta kunde leda till svårigheter att skilja arbetslivet från privatlivet (Gerow, m.fl., 2010; Peterson, m.fl., 2010; Thompson, m.fl., 2010).

You care for the person as another human being, but also it’s a job and you have to dissociate your feelings just a little bit for that person otherwise you’re going to go home every night crying (Peterson, m.fl., 2010, s. 436).

Trots att sjuksköterskorna upplevde att de var tvungna att hålla viss distans till patienten, fanns det många positiva aspekter av den relation som utvecklades under vårdtiden. Många sjuksköterskor upplevde att de blev en del av patientens sista tid i livet och detta kändes betydelsefullt och speciellt (Andersson, Salickiene & Rosengren, 2016). Även om sorgens intensitet ökade ju mer relationen utvecklades upplevde sjuksköterskorna att relationen till patienten möjliggjorde ett värdigt slut och stärkte sjuksköterskan som person (Gerow, m.fl., 2010).

Känslor av otillräcklighet

Denna kategori beskriver sjuksköterskornas känslor av att inte räcka till som de upplevde i samband med att en patient avled. Känslorna resulterade ofta i ångest och skuldkänslor, vilket påverkade sjuksköterskornas arbetsliv och privatliv. De flesta sjuksköterskorna upplevde att plötsliga oförutsedda dödsfall väckte starkare känslor än förväntade dödsfall (Andersson, m.fl., 2016; Hopkinson, m.fl., 2003; Wah Mak, Chung Lim Chiang & To Chui, 2013).

Sjuksköterskorna upplevde otillräcklighet i vårdarbetet då flera patienter behövde

uppmärksamhet och tiden inte räckte till (Decker, Lee & Morphet, 2015; Hopkinson, m.fl., 2003). Sjuksköterskorna mådde dåligt över att inte kunna finnas där för den döende patienten

12 och kände skuld när det inte fanns tid och möjlighet att personligen vara närvarande

(Hopkinson, m.fl., 2003).

You feel bad that you can’t be with them in person…continously…and that’s the hard bit, I think (Hopkinson, m.fl., 2003, s. 530).

Många sjuksköterskor beskrev ångest som följd av sina känslor av otillräcklighet, detta ledde även till störande eller påträngande tankar och känslor (Anderson, Kent & Owens, 2015;

Costa Lima, Comassetto, Mancussi e Faro, Nogueira de Magalhaes, Neuman Monteiro &

Gomes da Silva, 2014; Hopkinson, m.fl., 2003). Till följd av ångesten upplevde ibland sjuksköterskorna somatiska besvär, såsom illamående och sömnlöshet (Anderson, m.fl., 2015; Hopkinson, m.fl., 2003). Även maktlöshet var ett vanligt inslag i hur sjuksköterskorna upplevde mötet med döden (Costa Lima, m.fl., 2014; Thompson, m.fl., 2010). Att se en patient gå bort fick sjuksköterskorna att känna sig maktlösa eftersom de inte längre kunde göra något mer för patienten (a.a.).

It's a slap in the face every day. Because you care, dedicate and sometimes does not help, because they die (Costa Lima, m.fl., 2014, s.

506).

Många nyutbildade sjuksköterskor upplevde osäkerhet och nervositet i samband med patienters dödsfall och de upplevde även att det var obehagligt att iordningställa och se den döda kroppen (Gerow, m.fl., 2010; Thompson, m.fl., 2010). De nyutbildade sjuksköterskorna kände sig även otillräckliga i de situationer då de stod ensamma med ansvaret för den avlidne patienten eftersom situationen var ny och främmande (Thompson, m.fl., 2010).

It’s a person, but it’s not. And it’s that weird feeling of “Oh, my goodness”… they’ve just died and I’m going to be there standing by myself (Thompson, m.fl., 2010, s. 30).

Nyutbildade sjuksköterskor kände sig även osäkra på de arbetsuppgifter som de förväntades utföra efter patientens död (Thompson, m.fl., 2010). De visste vad de skulle göra i teorin men de upplevde att det var svårare att utföra i praktiken (a.a.). De oerfarna sjuksköterskorna beskrev också att de var tvungna att hitta sin egen väg genom svåra känslomässiga

13 situationer. Ett exempel på detta var vid samtal med anhöriga vilket upplevdes som

utmanande då sjuksköterskorna kände att de stod ensamma med ansvaret i en situation som inte kunde överlämnas till någon annan (Hopkinson, m.fl., 2003).

Ökad medvetenhet om döden

Denna kategori handlar om hur sjuksköterskorna upplevde att de blev mer medvetna om döden då patienter gick bort. Många sjuksköterskor uppfattade döden som en naturlig process, något som kommer att hända alla (Costa Lima, m.fl., 2014; Peterson, m.fl., 2010).

Sjuksköterskorna beskrev att de accepterade döden och kände ingen rädsla för livets slut. Ju mer döden gjorde sig påmind desto lättare var det för sjuksköterskorna att se döden som en naturlig del av livets cirkel (Costa Lima, m.fl., 2014). Sjuksköterskorna upplevde även att slutet på ett långt lidande var en lättnad för patienten vilket även gjorde det lättare för sjuksköterskorna att acceptera patientens död (Peterson, m.fl., 2010). Genom att uppleva patienters bortgång blev många sjuksköterskor mer medvetna om sin egen och sin familjs dödlighet (Anderson, m.fl., 2015; Wah Mak, m.fl., 2013). Genom att bli påminda om livets slut upplevde sjuksköterskorna att de uppskattade livet mer och de tillvaratog tiden med sin familj (Andersson, m.fl., 2016).

You look at your own life…what you are and what you are satisfied with, and then I appreciate more what I have than I did before, when I see how easily it can disappear…I don't go around overjoyed at my life but…it reminds you of death…and life (Andersson, m.fl., 2016, s. 147).

Sjuksköterskor med längre erfarenhet upplevde att mötet med döden var en naturlig del i yrket (Zheng, m.fl., 2015). De upplevde även att de hade rätt kompetens och de tvivlade inte på sin förmåga att hantera situationen då den inte längre var ny och skrämmande (a.a.).

Sjuksköterskorna upplevde att mötet med döden var en viktig del i deras professionella utveckling och med tiden utvecklade sjuksköterskorna en förmåga att hantera patienters död på ett tryggt och professionellt sätt (Andersson, m.fl., 2016; Gerow, m.fl., 2010; Zheng, m.fl., 2015).

14 A dying patient is there and I provide care for him or her. I am qualified

to do that…There is no big deal, no influence on me now (Zheng, m.fl., 2015, s. 294).

Vissa sjuksköterskor uttryckte även en tilltro till religion och beskrev döden som något som styrs av högre makter, detta upplevde sjuksköterskorna som en trygghet eftersom de kände att de hade stöd genom sin tro (Costa Lima, m.fl., 2014; Peterson, m.fl., 2010). Sjuksköterskorna upplevde också att mötet med döden väckte tankar kring livet i sig, vilket ledde till en ökad medvetenhet om att livet en dag kommer att ta slut (Andersson, m.fl., 2016). Några av sjuksköterskorna uttryckte även att de såg döden som en del av livets kretslopp, döden markerade slutet av livet men sågs också som en ny början (Costa Lima, m.fl., 2014).

Diskussion

Metoddiskussion

För att besvara studiens syfte utfördes en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Olsson och Sörensen (2011) menar att en kvalitativ forskningsansats utgår ifrån ett förutsättningslöst förhållningssätt där forskaren strävar efter en helhetsförståelse av speciella förhållanden.

Vidare menar Henricson och Billhult (2012) att en kvalitativ metod är lämplig när forskaren söker förståelse för människors upplevelser av ett visst fenomen. Därför var en kvalitativ metod lämplig för att besvara den här studiens syfte och en kvantitativ metod valdes bort eftersom en kvantitativ metod används för att studera mätbara och jämförbara variabler (Olsson & Sörensen, 2011). Genom en litteraturstudie möjliggjordes ett bredare perspektiv då artiklarna som denna studie baserades på bestod av intervjustudier från olika delar av världen.

Olsson och Sörensen (2011) menar att en litteraturstudie är ett lämpligt val vid genomförande av examensarbete då en intervjustudie i vissa fall kan störa hälso- och sjukvårdens

verksamhet. Då denna studie handlar om ett ämne som kan uppfattas som känsligt var en intervjustudie inte aktuellt då detta hade kunnat framkalla negativa reaktioner hos

informanterna (Kjellström, 2012). Dock hade en intervjustudie kunnat ge ett mer pålitligt resultat då det hade funnits möjlighet att ställa följdfrågor och på så vis försäkra sig om att informationen tolkats på rätt sätt.

15 Sökningarna utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. De här databaserna innehåller

artiklar inom både medicin och omvårdnadsvetenskap (Willman, Bahtsevani, Nilsson &

Sandström, 2016). Vid litteratursökning bör alltid mer än en databas användas för att få en bredare sökning och ett mer tillförlitligt resultat (Henricson, 2012; Willman, m.fl., 2016).

Sökningarna omfattade både fritextord och ämnesord. Enligt Willman m.fl. (2016) kan sökningen bli ohanterlig ifall endast fritextsökning tillämpas då antalet träffar skulle bli mycket större. Då sökordet inte fanns som ämnesord i databaserna användes fritextsökning.

Sökorden kombinerades sedan med hjälp av AND och OR för att skapa sökblock. Vid fritextsökning användes inte trunkering vilket kan ses som en nackdel då detta innebär att ändelser på sökorden kan ha exkluderats och på så vis minskat antalet sökträffar. Dock hade endast tre sökord kunnat trunkeras, vilket i efterhand inte ansågs ha betydelse för studiens resultat.

Artiklarna som valdes ut var inte äldre än 15 år. Detta tidsspann kan ses som relativt stort men eftersom studiens syfte var att studera ett ämne som troligtvis inte ändras avsevärt över tid ansågs även de äldre artiklarna vara relevanta för studien. Sjuksköterskornas ålder och kön ansågs inte relevant eftersom ett bredare perspektiv eftersträvades. Samtliga artiklar utgick från sjukhusmiljö, däremot har inte en specifik typ av vårdavdelning studerats då studiens syfte var att få en så bred bild av sjuksköterskornas upplevelser som möjligt. I artiklarna framgick inte något tidsintervall, alltså hur lång tid som passerat före och efter dödsfallet. På grund av detta lades ingen vikt vid någon särskild tidpunkt. Därför inkluderades tiden före, under och efter dödsfallet i denna studie. Artiklarna som valdes ut kom från olika länder, varav två var från USA, två från Kina och resterande från Nya Zeeland, Sverige, Brasilien, Australien, England och Kanada. Willman m.fl. (2016) menar att studiens trovärdighet kan öka om resultatet pekar i samma riktning trots att artiklarna kommer från olika länder.

Överförbarheten kan dock påverkas av att artiklarna inte kommer från samma geografiska område och resultatet kan därför skilja sig ifrån svenska förhållanden (a.a.). Artiklar som handlade om barns dödsfall, mord och självmord valdes bort. Detta eftersom barns dödsfall främst faller inom specialistsjuksköterskans område och mord och självmord är dramatiska dödsfall och inkluderades därför inte i denna studie.

För att säkerställa att artiklarna var av god kvalitet användes en bedömningsmall av Olsson och Sörensen (2011). Den här mallen valdes eftersom den var tydlig och lättförståelig.

Granskningen av samtliga artiklar gjordes enskilt. En nackdel med att granska artiklarna

16 enskilt kan vara att bedömningen inte blir likvärdig. På grund av detta jämfördes och

diskuterades resultatet av granskningen för att säkerställa att en liknande bedömning hade gjorts. Enligt Henricson (2012) stärker detta tillvägagångssätt studiens pålitlighet. Ingen av de tio artiklarna som granskades exkluderades på grund av för låg kvalitet då samtliga artiklar var av kvalitetsgrad I eller II. Olsson och Sörensen (2011) menar att om en

kvalitetsgranskning resulterar i att artikeln inte uppnår 60 %, alltså lägre än grad III, bör den inte inkluderas i studien.

Dataanalysen utgick ifrån en tolkning av innehållsanalys av Graneheim och Lundman (2004).

Denna sammanställning valdes eftersom den är lätt att förstå och analysstegen är tydliga och lätta att följa. Analysen utfördes manifest, vilket innebär att en textnära analys tillämpades.

Enligt Graneheim och Lundman (2004) innefattar även manifest analys viss tolkning, då det vid all typ av analys är svårt att undvika. Samtliga artiklar lästes i fulltext av båda parterna för att få en helhetsbild av vad materialet innehöll. Därefter delades artiklarna upp jämnt, det vill säga fem artiklar vardera, för att sedan enskilt plocka ut meningsbärande enheter. Detta tillvägagångssätt kan ses som en nackdel då båda parterna inte plockade ut meningsenheter från samtliga artiklar, vilket kan påverka studiens resultat. Däremot diskuterades och

jämfördes meningsenheterna för att säkerställa att det insamlade materialet svarade på syftet och de meningsenheter som inte ansågs relevanta exkluderades.

Meningsenheterna översattes från engelska till svenska. Vid översättningen lades vikt vid att inte tappa kärnan i meningsenheterna eftersom översättningen i sig kan innebära att material feltolkas (Kjellström, 2012). Meningsenheterna kondenserades och kodades enskilt och därefter jämfördes koderna för att säkerställa en adekvat analys. Graneheim och Lundman (2004) menar att det är viktigt att ta hänsyn till meningsenheternas kontext för att bevara kärnan i materialet vid kodning. Därför kondenserades och kodades meningsenheterna med en utgångspunkt från sammanhanget i respektive artikel. Grupper av koder med liknande innehåll delades sedan in med hjälp av elektroniska dokument och på så vis växte kategorier fram. Antalet kategorier minskade under arbetets gång eftersom materialet bearbetades flera gånger. Även kategorinamnen ändrades ett antal gånger, detta för att namnen skulle bli så tydliga som möjligt. Att skapa kategorierna var utmanande och enligt Henricson (2012) kan analysen av materialet påverkats av att det var första gången en studie av denna typ utfördes av parterna.

17

Resultatdiskussion

Utifrån studiens syfte framkom tre huvudfynd, dessa var att sjuksköterskor upplevde att relationen till patienten är betydelsefull, de upplevde känslor av otillräcklighet och de fick en ökad medvetenhet om döden. Det första huvudfyndet handlar om att relationen mellan sjuksköterskan och patienten är betydelsefull. Ju starkare relation som utvecklades mellan sjuksköterskan och patienten desto mer känslomässigt påverkad blev sjuksköterskan när patienten avled. Många sjuksköterskor upplevde att de behövde lägga sina personliga känslor åt sidan för att inte bli för påverkade av situationen. Lopera (2015) framhåller dock ett annat resultat som belyser vikten av att tillåta sig själv att bli berörd av patientens död. Trots att sjuksköterskan har en professionell roll behöver inte känslorna döljas och det kan vara en styrka att inte skapa för stort känslomässigt avstånd till patienten (a.a.). Även Travelbee (1971) menar att sjuksköterskan måste lägga sin yrkesroll åt sidan för att kunna skapa ett äkta förhållande till patienten. Begreppen ”sjuksköterska” och ”patient” suddar ut individuella särdrag och framhäver bara de drag som är gemensamma. Begreppen kan således vara ett hinder på vägen till en betydelsefull relation mellan två individer, detta kan i sig försvåra omvårdnadsarbetet (a.a.).

Sjuksköterskorna upplevde också att kommunikationen med den döende patienten och de anhöriga var både utmanande och lärorik och bidrog till sjuksköterskans professionella utveckling. McLeod-Sordjan (2014) menar att kommunikation är viktigt för att skapa en relation och kunna förbereda patienten inför livets slut. Sjuksköterskorna upplevde att förhållandet till patienten var betydelsefullt, särskilt i de fall då kommunikationen var tillfredsställande för sjuksköterskan, patienten och de anhöriga. Enligt Travelbee (1971) är kommunikationen ett av sjuksköterskans viktigaste redskap för att förmedla tankar och känslor. För att uppnå en god relation och för att kunna utföra den omvårdnad som krävs när en patient är döende är det viktigt att sjuksköterskan kan kommunicera på ett

tillfredsställande sätt. Vidare menar Travelbee (1971) att kommunikation kan upplevas som betydelsefull eller meningslös beroende på interaktionen mellan sjuksköterskan och patienten och vilken förståelse de utvecklat för varandra. Sjuksköterskans förmåga att kommunicera påverkar således den omvårdnad patienten erhåller och den relation som utvecklas under vårdtiden.

18 Studiens andra huvudfynd handlar om de känslor av otillräcklighet som sjuksköterskorna upplevde i samband med patienters död. Detta resultat var inte överraskande, däremot var det förvånande att mötet med döden resulterade i en så pass djup ångest och oro.

Sjuksköterskorna upplevde även somatiska besvär såsom sömnsvårigheter och illamående till följd av den ångest som uppkom. Wilson och Kirshbaum (2011) menar att de negativa

känslor som döden framkallar påverkar sjuksköterskor både på det personliga och

professionella planet. Somatiska besvär är således symtom på den känslomässiga turbulens som sjuksköterskan upplever i samband med vårdandet av döende patienter.

Sjuksköterskorna upplevde att plötsliga och oförväntade dödsfall var svårare att hantera känslomässigt. Hopkinson, Hallett och Luker (2005) menar att detta kan bero på att sjuksköterskan inte får möjlighet att förbereda sig själv och anhöriga till patienten, sjuksköterskan får heller inte möjlighet att utföra den omvårdnad som vanligtvis utförs i samband med livet slut. Eftersom det inte framgick i flertalet av artiklarna huruvida

dödsfallet var förväntat eller oförväntat lades inte fokus på detta i den här studien. Resultatet visade även att många sjuksköterskor kände skuld över att de inte gjort allt de kunnat för patienten. Travelbee (1971) menar att det finns vissa omvårdnadssituationer där

sjuksköterskans samvete ofta gör sig påmint, att vara med om patienters bortgång är för många sjuksköterskor en upplevelse som leder till självreflektion både på det personliga och professionella planet. Denna självreflektion är viktig för att sjuksköterskan ska kunna utvecklas i professionen och blir mer medveten som sina känslor.

Nyutbildade sjuksköterskor upplevde ofta osäkerhet och nervositet i mötet med döden. Att se en död kropp väckte ofta starka känslor och detta var något som sjuksköterskorna mindes under lång tid. Detta diskuteras även av Zheng, Lee och Bloomer (2016) som menar att nyutbildade sjuksköterskor ofta känner otillräcklighet när de lämnas ensamma med ansvaret för en patient som gått bort. Att vara ensam med den döda kroppen uppfattas av många som obehagligt, motbjudande och obekvämt. Många nyutbildade sjuksköterskor kände att de behövde mer tid att bearbeta patienters bortgång och de kände sig ofta sårbara i de situationer då de inte var riktigt säkra på hur de skulle agera (a.a.). En aspekt som upplevdes som särskilt utmanande av de oerfarna sjuksköterskorna var kommunikationen med den döende patienten och de anhöriga. Enligt Travelbee (1971) är kommunikation en komplicerad process som kräver vissa färdigheter, sjuksköterskan måste kunna behärska kommunikationstekniker och ha ett välutvecklat sinne för att tolka olika situationer. Då den nyutbildade sjuksköterskan saknar erfarenhet blir det svårare att kommunicera och interagera med patienten och de

19 anhöriga (a.a.). Nyutbildade sjuksköterskor bör därför få mer stöd av erfarna kollegor i början av sin karriär för att i framtiden kunna behärska utmanande situationer på egen hand.

Det tredje huvudfyndet beskriver hur sjuksköterskorna genom mötet med döden blev mer medvetna om döden som fenomen och en del av livets naturliga kretslopp. Sjuksköterskorna upplevde även att de blev påminda om sin egen och sin familjs dödlighet genom att vårda döende patienter. Detta diskuteras även av Yin, Xia, Yi och Chia (2007) som menar att sjuksköterskor blir mer medvetna om sin dödlighet i samband med att patienter avlider. Detta kan i sin tur bidra till att sjuksköterskorna blir mer bekväma i de situationer som innefattar mötet med döden och på så sätt finner döden mer naturlig (a.a.). Å andra sidan menar Dunn, Otten & Stephens (2005) att sjuksköterskor anser att det känns naturligt att prata om döden och livet efter döden i generella termer, däremot känns det obekvämt att tänka på den egna dödligheten. Vidare ansåg sjuksköterskorna dock inte att det var nödvändigt att undvika ämnet och de flesta ansåg att döden var en del av livet som kunde beskrivas som varken ond eller god (Dunn, m.fl., 2005). Många sjuksköterskor med längre erfarenhet beskrev att döden var en naturlig del i yrket och de ansåg att de hade utvecklat en förmåga att hantera patienters dödsfall. Travelbee (1971) menar att sjuksköterskan förändras genom sina upplevelser av sjukdom, lidande och död. Detta eftersom sjuksköterskan måste hantera sin egen sårbarhet i de situationer då hon eller han konfronteras med patienters sårbarhet (a.a.). Ur den här

studiens resultat framkom det även att vissa sjuksköterskor fann en trygghet i sin tro på högre makter. Nascimento, Santos, Santos de Oliveira, Pan, Flória-Santos och Rocha (2013) belyser att sjuksköterskor som sällan använder sig av religiösa tankesätt i den kliniska praktiken kunde vända sig till sin tro i specifika sammanhang såsom vid patienters dödsfall. Enligt Travelbee (1971) lär sig sjuksköterskor att hantera dödens närvaro genom att uthärda och acceptera mötet med patienters död snarare än att undvika ämnet i sig, att vissa

sjuksköterskor såg döden som en ny början var ett sätt att hantera att döden är en del av livet.

Slutsats

Som sjuksköterska är mötet med döden oundvikligt och detta påverkar sjuksköterskan både på det personliga och professionella planet. Av studiens resultat framkom att relationen mellan sjuksköterskan och patienten är betydelsefull för hur sjuksköterskan upplever dödsfallet. Detta kan påverka den omvårdnad som en döende patient är i behov av.

Sjuksköterskorna upplevde även att de inte räckte till vilket ledde till ångest och skuldkänslor

20 i samband med patienters dödsfall. Detta är viktigt att belysa eftersom sjuksköterskorna påverkades långvarigt både i arbetslivet och i privatlivet. Att möta döden innebar även att sjuksköterskorna blev mer medvetna om sin egen och sin familjs dödlighet. Genom att uppleva patienters bortgång utvecklades sjuksköterskorna och kom till insikt att döden är en naturlig del av sjuksköterskeyrket såväl som livet.

Genom den här studien uppmärksammades sjuksköterskors upplevelser i samband med att en patient avlider, detta är av betydelse för att kunna förstå hur döden påverkar sjuksköterskan och på så vis bidra till en mer öppen dialog kring ett ämne som kan uppfattas som svårt och känsligt. För att få en mer övergripande uppfattning om sjuksköterskors upplevelser av att möta döden är ytterligare forskning av intresse. I framtida studier skulle det exempelvis kunna vara relevant att undersöka huruvida sjuksköterskors upplevelser kan skilja sig åt i olika vårdmiljöer.

Självständighet

Johanna Johnsson och Rebecka Juréen har tillsammans deltagit i hela skrivprocessen och haft ett gemensamt ansvar för hela arbetet. Johanna har haft ansvar för sökningen i Cinahl och Rebecka har haft ansvar för sökningen i Pubmed. Efter sökningarna lästes artiklarna i fulltext självständigt och artiklarna kvalitetsgranskades sedan enskilt av både Johanna och Rebecka.

Granskningsprotokollen jämfördes med varandra och diskuterades. Även meningsenheterna plockades ut självständigt av Johanna och Rebecka och jämfördes sedan för att komma fram till vilka som var relevanta för syftet. Alla delar i studien formulerades och skrevs ner tillsammans, både Johanna och Rebecka anser att samarbetet har fungerat väl.

21

Referenser

Anderson, N. E., Kent, B., & Owens, R. G. (2015). Experiencing patient death in clinical practice: Nurses’ recollections of their earliest memorable patient death. International Journal of Nursing Studies, 52, 695-704.

Andersson, E., Salickiene, Z., & Rosengren, K. (2016). To be involved – A qualitative study of nurses' experiences of caring for dying patients. Nurse Education Today, 38, 144-149.

Arlebrink, J. (red.). (1999). Döden och döendet – etiska, existentiella och psykologiska aspekter. Lund: Studentlitteratur.

Bruner, E. M., & Turner, V. W. (red.) (1986). The anthropology of experience. Urbana: Univ.

of Illinois Press.

Costa Lima, P., Comassetto, I., Mancussi e Faro, A. C., Nogueira de Magalhaes, A. P., Neuman Monteiro, V. G., & Gomes da Silva, P. S. (2014). Being nurse at a chemotherapy center with the death of an oncologic patient. Esc Anna Nery, 18(3), 503-509.

Danielson, E. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I: M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (s. 329-342). Lund: Studentlitteratur.

Decker, K., Lee, S., & Morphet, J. (2015). The experiences of emergency nurses in

providing end-of-life care to patients in the emergency department. Australasian Emergency Nursing Journal, 18, 68-74.

Dunn, K. S., Otten, C., & Stephens, E. (2005). Nursing experience and the care of dying patients. Oncology Nursing Forum, 32(1), 97-104.

Eriksson, K. (1991). Pausen: en beskrivning av vårdvetenskapens kunskapsobjekt. Solna:

Almqvist & Wiksell.

Gerow, L., Conejo, P., Alonzo, A., Davis, N., Rodgers, S., & Williams Domian, E. (2010).

Creating a curtain of protection: nurses’ experiences of grief following patient death. Journal of Nursing Scholarship, 42(2), 122-129.

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:

concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112.

Henricson, M. (2012). Diskussion. I: M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (s. 471-478). Lund: Studentlitteratur.

Henricson, M., & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I: M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (s. 129-137). Lund:

Studentlitteratur.

22 Hopkinson, J.B., Hallett, C.E., & Luker, K.A. (2003). Caring for dying people in hospital.

Journal of Advanced Nursing, 44(5), 525-533.

Hopkinson, J.B., Hallett, C.E., & Luker, K.A. (2005). Everyday death: how do nurses cope with caring for dying people in hospital? International Journal of Nursing Studies, 42, 125- 133.

International Council of Nurses (2017). Definition of nursing. Hämtad 3 maj 2017.

http://www.icn.ch/who-we-are/icn-definition-of-nursing/

Johansson, Å. (2014). Att möta döden: omvårdnad vid livets slut. Lund: Studentlitteratur.

Karlsson, E. K. (2012). Informationssökning. I: M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (s. 95-113). Lund: Studentlitteratur.

Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I: M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (s. 69-90). Lund: Studentlitteratur.

Lopera, M. A. (2015). Nursing care of patients during the dying process: a painful professional and human function. Invest Educ Enferm, 33(2), 297-304.

Martin, K., & Wilson, C. B. (2011). Newly registered nurses’ experience in the first year of practice: A phenomenological study. International Journal for Human Caring, 15(2), 21-27.

McLeod-Sordjan, R. (2014). Death preparedness: a concept analysis. Journal of Advanced Nursing, 70(5), 1008-1019.

Nascimento, L. C., Santos, T. F. M., Santos de Oliveira, F. C., Pan, R., Flória-Santos, M., &

Rocha, S. M. M. (2013). Spirituality and religiosity in the perspectives of nurses. Text Context Nursing, 22(1), 52-60.

Odland, L. H., Sneltvedt, T., & Sörlie, V. (2014). Responsible but unprepared: Experiences of newly educated nurses in hospital care. Nurse Education in Practice, 14, 538-543.

Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen, kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.

Peterson, J., Johnson, M., Halvorsen, B., Apmann, L., Chang, P.C., Kershek, S., Scherr, C., Ogi, M., & Pincon, D. (2010). Where do nurses go for help? A qualitative study of coping with death and dying. International Journal of Palliative Nursing, 16(9), 432-438.

Sand, L. & Strang, P. (2013). När döden utmanar livet: om existentiell kris och coping i palliativ vård. Stockholm: Natur & kultur.

Socialstyrelsen (2016). Statistik om dödsorsaker år 2015. Hämtad 3 januari 2017.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20289/2016-8-3.pdf Thompson, G., Austin, W., & Profetto-McGrath, J. (2010). Novice nurses’ first death in critical care. Canadian Association of Critical Care Nurses, 21(4), 26-36.

23 Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. Philadelphia: Davis.

Wah Mak, Y., Chung Lim Chiang, V., & To Chui, W. (2013). Experiences and perceptions of nurses caring for dying patients and families in the acute medical admission setting.

International Journal of Palliative Nursing, 19(9), 423-431.

Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.

Wilson, J., & Kirshbaum, M. (2011). Effects of patient death on nursing staff: a literature review. British journal of nursing, 20(9), 559-563.

Yin, O. S., Xia, Z., Yi, X., & Chia, D. T. C. (2007). Nurses’ perceptions towards caring for dying patients in oncology ward and general surgical wards. Singapore Nursing Journal, 34(3), 16-21.

Zheng, R., Lee, S. F., & Bloomer, M. J. (2016). How new graduate nurses experience patient death: A systematic review and qualitative meta-synthesis. International Journal of Nursing Studies, 53, 320-330.

Zheng, R. S., Guo, Q. H., Dong, F. Q., & Owens, R. G. (2015). Chinese oncology nurses’

experience on caring for dying patients who are on their final days: A qualitative study.

International Journal of Nursing Studies, 52, 288-296.

24

Bilaga 1 Databassökningar

Sökningar i Pubmed

Sökdatum Sök-ID Sökningar Antal träffar Lästa abstract Valda artiklar

2017-03-06 1 ”Nurses”[Mesh] 78 952 - -

2017-03-06 2 ”Death”[Mesh] 132 110 - -

2017-03-06 3 end of life 61 730 - -

2017-03-06 4 experiences 151 170 - -

2017-03-06 5 ”Attitude”[Mesh] 300 854 - -

2017-03-06 6 ”Nursing”[Mesh] 236 772 - -

2017-03-06 7 caring 57 757 - -

2017-03-06 8 1 AND 2 OR 3 62 052 - -

2017-03-06 9 1 AND 2 AND 5 94 6 1

2017-03-06 10 4 OR 5 AND 6 35 832 - -

2017-03-06 11 1 AND 6 AND 2 AND 4 7 2 0

2017-03-06 12 1 AND 2 AND 7 AND 4 6 2 0

2017-03-06 13 1 OR 7 AND 2 832 0 0

2017-03-06 14 1 AND 2 AND 4 19 4 1

2017-03-06 15 1 AND 2 332 5 2

25

Bilaga 1 Databassökningar

Sökningar i Cinahl

Datum Sök-ID Sökningar Antal träffar Lästa abstract Valda artiklar

2017-03-06 1 (MH "Death") 12 953 - -

2017-03-06 2 end of life 14 526 - -

2017-03-06 3 experiences 205 566 - -

2017-03-06 4 (MH "Attitude") 12 548 - -

2017-03-06 5 nursing 585 245 - -

2017-03-06 6 (MH "Caring") 6 429 - -

2017-03-06 7 (MH "Nurses") 51 687 - -

2017-03-06 8 1 AND 7 247 5 4

2017-03-06 9 2 AND 7 218 3 0

2017-03-06 10 3 AND 7 2 490 - -

2017-03-06 11 4 AND 7 105 - -

2017-03-06 12 1 AND 3 AND 7 35 4 1

2017-03-06 13 2 AND 3 AND 7 67 5 0

2017-03-06 14 1 AND 4 AND 7 2 2 0

2017-03-06 15 1 AND 5 2 472 - -

2017-03-06 16 1 AND 4 AND 5 5 - -

2017-03-06 17 1 AND 3 AND 6 14 1 1

2017-03-06 18 1 AND 4 AND 6 0 - -

2017-03-06 19 1 AND 3 AND 5 455 8 5

26

Bilaga 2 Granskningsprotokoll

Poängsättning 0 1 2 3

Abstrakt (syfte, metod,

resultat = 3p) Saknas 1/3 2/3 Samtliga

Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven

Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt

Metod

Metodval adekvat till

fråga Ej angivet Ej relevant Relevant

Metodbeskrivning

(repeterbarhet möjlig) Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig

Triangulering Saknas Finns

Urval (antal, beskrivning,

representativitet) Ej acceptabel Låg Medel God

Patienter med t.ex.

lungcancerdiagnos Ej undersökt Liten andel Hälften Samtliga

Bortfall Ej angivet >20% 5-20% <5%

Bortfall med betydelse för resultatet

Analys saknas / Ja Nej

Kvalitet på analysmetod Saknas Låg Medel Hög

Etiska aspekter Ej angivna Angivna

Resultat

Frågeställning besvarad Nej Ja

Resultatbeskrivning

(redovisning, tabeller etc) Saknas Otydlig Medel Tydlig

Tolkning av resultat

(citat, kod, teorier etc) Ej acceptabel Låg Medel God

Diskussion

Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig

Diskussion av egenkritik och felkällor

Saknas Låg God

Anknytning till tidigare forskning

Saknas Låg Medel God

Slutsatser

Överensstämmelse med resultat (resultatets huvudpunkter belyses)

Slutsats saknas Låg Medel God

Ogrundade slutsatser Finns Saknas

Total poäng (max 48p) P P P P

P

Grad I 80% %

Grad II 70% Grad

Grad III 60%

Titel Författare

Olsson, H., & Sörensen, S. (2011).

27

Bilaga 3 Art ikelöversikt

Kvalitativ studie med fenomenologisk ansats. Semi strukturerade intervjuer.

N=20 Ålder: 21-50

Grad I Andersson, E., Salickiene, Z., & Rosengren, K. 2016 Sverige

To be involved – A qualitative study of nurses' experiences of caring for dying patients Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda döende patienter på kirurg avdelningar.

Kvalitativ studie med induktiv slutledning. Semi strukturerade intervjuer.

N=6 Ålder: 22-42

Grad II Costa Lima, P., Comassetto, I., Mancussi e Faro, A.C., Nogueira de Magalhaes, A.P., Neuman Monteiro, V.G., & Gomes da Silva, P.S. 2014 Brasilen

Being nurse at a chemotherapy center with the death of an oncologic patient

Syftet var att förstå fenomenet som upplevs av sjuksköterskor som arbetar på ett kemoterapicentrum när en patient står inför döden.

Kvalitativ studie med fenomenologisk ansats. Öppna intervjuer.

N=8 Ålder: 31-40

Grad II Decker, K., Lee, S., & Morphet, J. 2015 Australien

The experiences of emergency nurses in providing end-of-life care to patients in the emergency department Syftet var att beskriva akutsjuksköterskors upplevelser av att tillhandahålla vård i livets slutskede.

Kvalitativ studie baserad på grounded theory. Fokusgrupp- intervjuer.

N=25 Ålder: Ej angivet

Grad II Gerow, L., Conejo, P., Alonzo, A., Davis, N., Rodgers, S., & Williams Domian, E. 2010 USA

Creating a Curtain of Protection: Nurses’ Experiences of Grief Following Patient Death Syftet var att beskriva sjuksköterskors levda erfarenheter i samband med patienters död.

Kvalitativ studie med fenomenologisk ansats. Semistrukturerade intervjuer.

N=11 Ålder: 29-61

Grad I