ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är.
Föräldrar ska känna tillit och förtroende när de lämnar barnen på vår förskola.
Plan mot kränkande behandling
Gäller för Hemse förskoleområde Förskolan Tallen Fastställd av förskolechef September 2017
Plan mot kränkande behandling
Innehåll
1. BAKGRUND ...3
2. FÖRSKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPDRAG ...3
3. FN: S BARNKONVENTION ...3
4. VI ANVÄNDER FÖLJANDE STEG I VÅR LIKABEHANDLINGSPLAN...3
5. UTVÄRDERA – Undersöka...4
Cykelfri dag. ...4
Rutiner vid ingång från utevistelse...4
Lyfta in barns egna spontana tankar. ...4
Lyfta likabehandlingsarbetet med föräldrar...4
Trygg lekmiljö ...4
Likabehandlingsarbetet bland personalen. ...5
Mångkulturell nyfikenhet – Interkulturell nyfikenhet. ...5
Trygghetsvandringar. ...5
6. FRÄMJA – Vara bra för...6
7. KARTLÄGGA – Beskriva ...6
MEDVETNA SAMTAL. ...6
FÖRÄLDRAMEDVERKAN. ...6
SE ÖVER MILJÖN. ...7
8. FÖREBYGGA- Förhindra...7
9. ÅTGÄRDA – Ta itu med vid akuta situationer...7
Barn-Barn ...7
Vuxen-Barn...8
Vuxen-Vuxen ...8
10. ANSVARSFÖRDELNING ...8
FÖRSKOLECHEFEN ...8
PERSONALEN...8
FÖRÄLDRARNA ...8
11. ÅRLIG UPPFÖLJNING ...9
bilaga 1...10
HUSMODELL FÖR TRYGGHETSVANDRINGAR TILLSAMMANS MED BARN OCH VUXNA...10
1. BAKGRUND
Planen för kränkande behandling utgår ifrån Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67) samt Läroplanen för förskolan (Lpfö 98).
Alla barn ska känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin egenart.
Förskoleverksamheten ska var en miljö som är fri från förekomsten av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Lagen ställer krav på att verksamheten bedriver ett målinriktat arbete och inrättar en likabehandlingsplan. Detta innebär att vi på ett målinriktat sätt arbetar för att motverka diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder”
2. FÖRSKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPDRAG
Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska verksamheten utformas utifrån grundläggande demokratiska värderingar.
Var och en som arbetar inom förskolan ska befrämja respekten för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Att grundlägga och förankra de värden vårt samhälle vilar på. Förskolan ska ge barnen en trygg, utvecklande och trivsam miljö
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med vaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla ledande i arbetet med barnen (Lpfö98, rev 2016)
3. FN: S BARNKONVENTION
Barnkonventionen gäller för alla barn. Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga bli sämre behandlade. Det har ingen betydelse vilken färg barnet och barnets föräldrar har på huden, om barnet är flicka eller pojke, vilket språk barnet talar, vilken religiös livsåskådning barnet har, om barnet har ett funktionshinder eller om barnet är rikt eller fattigt. ( ur FN:s Barnkonvention artikel 2)
https://www.raddabarnen.se/om-oss/barnkonventionen/barnkonventionen-kort-verison /
4. VI ANVÄNDER FÖLJANDE STEG I VÅR LIKABEHANDLINGSPLAN Likabehandlingsarbetet är inte en separat plan i vår förskolas arbete. Den ska genomsyra hela verksamheten, pedagogiken, förhållningssätt, regler och rutiner, planering och genomförande av aktiviteter. Alla som berörs av verksamheten ska ges möjlighet att delta aktivt i likabehandlingsarbetet. Planen är ett viktigt verktyg för att systematiskt utveckla likabehandlingsarbetet. För att systematiskt följa upp det använder vi följande begrepp till vår hjälp.
Utvärdera
Främja
Kartlägga
Förebygga
Åtgärder vid akuta situationer
Ansvarsfördelning
Årlig uppföljning
5. UTVÄRDERA – Undersöka
Utifrån i föregående års likabehandlingsplan 2016 -17 har vi kommit fram till följande:
Cykelfri dag.
Vi har sett hur arbetssättet med att erbjuda barnen en cykelfri dag s gynnat barns lek med varandra i olika konstellationer. Det har bidragit till att de vuxna fått vara aktiva i att ge förslag på andra lekar, vilket utvecklar barns fantasi och kreativitet. Vi ser att detta är ett sätt att arbeta förebyggande vilket vi fortsätter med. Vi kommer att erbjuda detta både på småbarnssamt storbarnsavdelningarna
Rutiner vid ingång från utevistelse.
Ett medvetet arbetssätt under några år har bidragit till att konflikter minimerats för att det finns tydliga rutiner för hur barnen slussas och att de vuxna finns som stöd. ”rätt man på rätt plats” vilket måste hållas vid liv hela tiden. Det är de vuxnas ansvar att påminna varandra så detta sker. Vi låter barnen ha möjlighet att utveckla sin förmåga att få tid och utrymme att klä av och på sig.
Lyfta in barns egna spontana tankar.
Vi ska ännu mer aktivt arbeta med att lyssna, benämna och bekräfta barnen i deras lek eller samtal med oss och varandra. Var och en ska få sin röst hörd. Att medvetet låta varje barn prata och uppmärksamma de övriga barnen att lyssna på den som pratar. Ge varje barn stöd i att föra fram sin åsikt och bli lyssnad på. Alla vuxna på förskolan har ansvar för detta oavsett avdelningstillhörighet.
Hur man är som kompis och på vilket sätt man gör för att vara en kompis är viktigt. Detta är något vi arbetar med oavsett vilken avdelning barnen går på. Det är vuxnas ansvar att ge varje barn det stöd de behöver, för att vara en kompis. Det handlar också om att ge dem stöd när de inte är överens. Vi ska ännu mer vid planering av den dagliga
verksamheten utgå från barnens ideér och tankar och uppmärksamma det.
Lyfta likabehandlingsarbetet med föräldrar
I utvärderingen av denna plan har vi kunnat se att vårt mål att presentera hur en
förskoledag ser ut, har bidragit till insyn och förståelse från föräldrar. Detta har bidragit till att pedagogerna kunnat förklara hur man planerar sin verksamhet och hur förskolans läroplan ligger till grund för båda arbetssätt som förhållningssätt. I och med att det i barns lek under dagen uppstår konflikter i och med att barn håller på att utveckla sitt samspel mellan varandra, är det viktigt att de vuxna finns med som stöd för varje barn. För att få en insikt och förståelse för hur en dag på förskolan ser ut, samt i vilka situationer det kan uppstå konflikter kan föräldrar och personal tillsammans i dialog bli till stöd för barnen.
Vi kommer att i det dagliga mötet med föräldrarna ha med sig detta perspektiv. Ju tidigare vi uppmärksammar arbetet tillsammans med föräldrarna ju mer verksamt vill vi att vårt arbete med att jobba mot kränkande behandling.
Trygg lekmiljö
I och med att förskolans utemiljö är vidsträckt är det fortsättningsvis ett viktigt
utvecklingsområde att vi vuxna är placerade och cirkulerar för att vara stöd i barnens lek.
Kommunikation mellan personalen är viktigt för att barnen ska känna trygghet i att det
alltid finns en vuxen tillhands. Vi har arbetat med detta på ett medvetet sätt och sett att vi blivit mycket bättre på det men vi behöver fortfarande hjälpa varandra och påminna varandra rakt och tydligt om vi ser att det inte fungerar. Vi är medvetna om varför det är viktigt. Inomhus är de vuxnas närhet till barnen viktigt. Vi är placerade på olika ställen i rummen för att stödja barnen vid behov. Vi ser också till att barn som behöver ro för att utveckla sitt samspel med en kompis, får möjlighet till det genom att begränsa antal kompisar i aktuellt rum under en stund under dagen. Detta är tydligt förankrat hos både barn och vuxna som en tillgång under en lekstund.
Likabehandlingsarbetet bland personalen.
I och med att vi lyft hur viktigt att denna plan är konkret och tydlig leder det till tydlighet mot varandra. Vi har sett hur vi under föregående år ytterligare stärkt samarbetat genom att se varandra som resurser över avdelningarna. Detta genom att vi har planerade aktiviteter i tvärgrupper mellan avdelningar samt att vi hjälpts åt att fördela personal vid sjukdom och ledigheter. Detta ger insikt och förståelse för varandras arbete. Barnen blir trygga med att fler vuxna känner dem, liksom föräldrarna. Vi ser hur denna plan är viktig att göra vardagen konkret tillsammans med varandra och barnen. Föräldrar har uttryckt hur de känner trygghet i att all personal vet vilka de och deras barn. Skulle vi ha olika åsikter i arbetssätt, ska vi skapa tillfällen för att mötas och diskutera i lugn och ro. Detta för att komma överens om hur vi fortsätter att arbeta tillsammans.
Mångkulturell nyfikenhet – Interkulturell nyfikenhet.
Vi har under året haft förmånen att få att lyfta in ”världen”. Detta utifrån att vi i våra barngrupper nu har barn med annat modersmål än svenska. Vi har aktivt börjat utveckla med ett interkulturellt arbetssätt och förhållningssätt där vi kommer att aktivt dela med oss våra konkreta erfarenheter i den dagliga verksamheten. Detta gäller både barn som vuxna.
För oss betyder begreppet interkulturalitet, nyfikenhet och respekt för varje barns
”hemkultur” då inte bara genom sitt språk utan också sin identitet, vilket också beskrivs tydligt i förskolans läroplan. Vi har utarbetat rutiner för att den första kontakten med nyanlända vårdnadshavare sker tillsammans med förskolechefen som bjuder in till ett samtal, i förekommande fall med fördel tillsammans med tolk per telefon. Vi har kunnat se hur viktigt att det sker täta uppföljningssamtal tillsammans med vårdnadshavarna när frågor uppstår. Detta sker med fördel tillsammans med bokad tolk
Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål (Lpfö98, rev 2016)
Vi har sett hur vi ännu mer behöver förtydliga vår inskolningsinformation till information kring praktiska göromål ex. Vad/vilka extrakläder som behövs under en dag på
förskolan.Vi kommer att utarbeta konkreta checklistor för varje familj som möjliggör för vårdnadshavarna att konkret kunna ta del av vad förskolan anser behövs för en
förskoledag. Detta bidrar till en förförståelse.
Trygghetsvandringar.
Vi har kunnat konstatera att de planerade trygghetsvandringar som vi i förra planen 2016 - 17 beslutade inte genomförts i den utsträckning vi tänkt. Vi kommer därför att
prioritera detta undersökande kartläggningsarbete genom att genomföra
trygghetsvandringar konkret på olika sätt under hösten. Beroende på ålder görs det på olika sätt, för att lyssna in och se på vilket sätt var och en upplever sin miljö. Detta kommer att följas upp tillsammans med barn, i personalgruppen och föräldrar. Samt kommer att ligga till grund för fortsatt verksamhetsuppföljning i det systematiska kvalitetsarbetet.
Vi kommer att använda frågorna i Husmodellen som utgångspunkt. (se bilaga 1)
6. FRÄMJA – Vara bra för.
Vi samtalar med barnen om när det hänt något som gjort att de blivit ovänner. Vi lyfter fram hur det som hänt upplevs för var och en inblandad. Det kan ske på tu man hand men också tillsammans i barngruppen. Vi använder oss av rollspel, sagor, rim och ramsor Vi arbetar dagligen om hur man är en bra kompis, och hur man ska vara mot varandra. Detta utifrån följande begrepp:
Dela med sig
Vänta på sin tur
Hjälpa varandra
Prata istället för att slå
Acceptera att kompisen säger nej.
Lyssna på varandra.
Prata med varandra på ett vänligt sätt
7. KARTLÄGGA – Beskriva
För att upptäcka risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling arbetar vi med följande.
MEDVETNA SAMTAL.
För att få information om och fånga upp barns upplevelser av orättvis behandling ska vi lyfta upp händelser och prata kring dem med barnen. Detta kan ske tillsammans i
barngruppen eller med var och en. De små som inte har språk, bekräftar och benämner de vuxna känslorna som barnet visar när de blivit orättvist behandlad. Detta för att se och lyfta varje barns behov.
Följande frågor hjälper oss i samtalet.
Vad hände?
Hur kände du?
Hur tänkte Du?
Hur tror du att din kompis kände sig?
Hur skulle Du vilja att det var?
Hur skulle man kunna göra på annat sätt?
FÖRÄLDRAMEDVERKAN.
Det dagliga mötet med föräldern lägger grunden för en förtroendefull relation. Samtalet bygger på att vi tillsammans ska ge barnet en trygg tilltro till att vi vuxna finns till för dem som stöd. Dessa ska ske och planeras skyndsamt om situationer skulle uppstå. Detta för att så snabbt som möjligt kunna följa upp och konkret arbeta för att det ska komma till
en förändring. I årliga utvecklingssamtal som erbjuds varje förälder finns också möjlighet att lyfta fram vikten av likabehandlingsarbetet.
SE ÖVER MILJÖN.
Kontinuerligt se över den inre och yttre miljön. För att den ska bidra till en utvecklande miljö för ALLA barn på förskolan. Vi använder oss av Husmodellen
(diskrimineringsombudsmannens material)- bilaga 1.
8. FÖREBYGGA- Förhindra Mål:
Vi vuxna är goda förebilder mot barnen, föräldrarna och varandra.
Vi arbetar för att alla ska få ett bra bemötande när de kommer till förskolan, genom att varje dag hälsa på alla och se varje barn genom att säga deras namn.
Vi arbetar för ett positivt klimat genom att uppmuntra positiva beteenden.
Vi uppmuntrar barnen att våga säga ifrån – stopp!
Vi har en kontinuerlig dialog med föräldrar. Dagliga samtalet samt utvecklingssamtalet. Vi lyfter Planen för kränkande behandling på våra föräldramöten.
Vi använder vårt styrdokument Förskolans läroplan som grund när vi planerar verksamheten.
Vi ser till att vi lyfter likabehandlingsarbetet i det dagliga arbete som ett naturligt begrepp för att påminna varandra. Ett värdegrundsarbete som ständigt pågår.
Vi ser kontinuerligt över hur vi planerar den yttre och inre miljö för att den gynnar alla barns utveckling. Vi vuxna är närvarande och delar upp oss bland barnen så vi finns tillhands.
9. ÅTGÄRDA – Ta itu med vid akuta situationer
All personal har ansvar att omedelbart ingripa om på förskolan får kännedom att det kan förekomma kränkningar. Det är viktigt att detta tas på allvar när någon oavsett barn eller vuxna visar tecken på att det blivit utsatt för trakasserier eller kränkningar i någon form
Barn-Barn
Den personal som uppmärksammat händelsen följer upp det med berörda barn både enskilt men också tillsammans. Den personalen ansvarar för att berörda föräldrar får information om händelsen. Personalen ansvarar för att informera sitt arbetslag samt förskolechef om den uppkomna händelsen. Samma personal ansvarar för att följa upp händelsen med berörda barn samt deras föräldrar så länge behov kvarstår. Personalen ansvarar för att dokumentera.
Tänk utifrån följande:
Uppmärksamma.
Ge stöd till det utsatta barnet.
Samtala med var och en av barnen i en lugn miljö.
Ta reda på vad som hänt med hjälp av HUR-frågorna.
Agera inte domare, undvik motbeskyllningar.
Visa på att detta beteende inte är acceptabelt.
Vuxen-Barn
Om en personal upptäcker att det uppstår en situation då en vuxen kränker ett barn ska den reagera och ta reda på hur personalen tänkte och uppmärksamma barnets reaktion.
Agera utifrån följande:
Var rak och reagera. Våga sätta stopp.
Ta det med den det berör.
Ta det enskilt, aldrig i barngruppen.
Berätta om hur du upplevde situationen.
Informera förskolechefen.
Vuxen-Vuxen
För att kunna agera som förebild som vuxen handlar det om att bli lyssnad på och bli mött med respekt för det man säger eller tycker. Det handlar om tonfall och tilltal i mötet med varandra. Upptäcker något att detta inte sker:
Agera utifrån följande
Våga sätta stopp, allas ansvar.
Ta det med den det berör
Ta det enskilt.
Berätta om hur du upplevde situationen
Informera förskolechefen.
10. ANSVARSFÖRDELNING
FÖRSKOLECHEFEN
Förskolechefen har yttersta ansvaret för att Planen för kränkande behandling följs, utvärderas och upprättas varje år. Ansvarar för att uppföljande samtal dokumenteras.
Förskolechefen är ansvarig att kontinuerligt lyfta Planen för kränkande behandling i verksamhetsplaneringen. Ansvarar för att gå igenom likabehandlingsplanen vid introduktion av ny personal.
Ansvarar för att planen för kränkande behandling läggs upp på förskolans hemsida. Den bifogas även förskolans kvalitetsredovisning.
Om det förekommer kränkande handlingar är förskolechefen skyldig att föra information vidare till huvudman.
PERSONALEN
Alla är skyldiga att reagera och agera, för att främja och förebygga kränkande handlingar.
Vid inskolning till förskolan så informeras om förskolans likabehandlingsplan.
Ansvarar för att ge information kring Planen för kränkande behandling i vikariepärmen.
Ansvarar för att varje avdelning kontinuerligt följer upp likabehandlingsarbetet i sin verksamhetsplan.
Vid föräldramöte får föräldrarna information om och ges möjlighet till att arbeta med planen. Planen tas även upp på förskolerådet.
FÖRÄLDRARNA
Om du som förälder misstänker att ditt barn eller någon annans barn utsätts för kränkande handlingar vill vi att du tar kontakt med någon ur personalen eller med förskolechef.
11. ÅRLIG UPPFÖLJNING
Planen för kränkande behandling utvärderas i augusti/september på personalens arbetsplatsträff, på förskolerådet samt på föräldramöten samt lyfts upp kontinuerligt tillsammans med barnen och ny plan görs utifrån de nya utvecklingsområden som identifierats.
Marika Pettersson Förskolechef
bilaga 1
HUSMODELL FÖR TRYGGHETSVANDRINGAR TILLSAMMANS MED BARN OCH VUXNA
Frågor att utgå ifrån:
Var brukar du leka?
Var känner du dig trygg?
Finns det ställen du inte brukar leka?
Vad gör du om du blir ledsen i en lek?
Brukar du ta hjälp av en vuxen när du blir ledsen eller arg?
