• No results found

Carlsson, Å. 1996: Lövtäkt i Västergötland. Bondedagböcker

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Carlsson, Å. 1996: Lövtäkt i Västergötland. Bondedagböcker"

Copied!
13
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Litteratur lista

Adamson, R. 1982: Före den stora industrialis- mens tid. Fataburen. Nordiska museets och Skansens årsbok. 1982.

Adamson, R. 1983: Kamerala källor rörande sys- selsättning och bosättning. Bebyggelsehistorisk tidskrift. Vol. 5.

Adamson, R. 1991: Statlig spannmålspolitik i över- gången mellan merkantilism och liberalism 1810-1825. Statens jordbrukspolitik under 200 år. Red.

J.

Myrdal. Stockholm.

Adamson, R. 1997: Staten och jordbruket. Agrar- historia. Red. B. M. P. Larsson, M. Morell, &

J.

Myrdal. Stockholm.

Adolfsson, M. 2000: Fäderneslandets kännedom.

Om svenska ortsbeskrivningsprojekt och äm- betsmäns folklivsskildringar under 1700- och 1800-talet. Stockholm.

Ahlberger, C. 1988: Vävarfolket. Hemindustrin i Mark 1790-1850. Göteborg.

Ahlberger, C. 1996: Konsumtionsrevolutionen. I.

Om det moderna konsumtionssamhällets fram- växt 1750-1900. Göteborg.

Ahlberger, C. "Konsumtionsrevolutionen. Il" (ma- nus).

Ahlbäck, R. 1971: Inledning. Soklots byrätts pro- tokoll. Utg. av Ragna Ahlbäck. Helsingfors.

Alsne, S. 1966: Från prästtionden till reglerad lön.

Pastoraliekonventionerna i Uppsala ärkesti(t 1810-1862. Uppsala.

Anderson, P. 1975: Lineages o( the absolutist sta- te. 2nd impr. London.

Antonson, H., Jansson, U. & Vestbö, Aa. 1996:

Byar utan systematiska odlingssystem. Bebyg- gelsehistorisk tidskrift. Nr 30, 1995.

Appelgren, S. 1972: Västgötsk hembygdsforskning under åren 1740-1820. Skara.

Arbete och redskap. Materiell folkkultur på svensk landsbygd före industrialismen. Lund 1971.

Arell, N. 1979: Koloniseringen i lappmarken.

Några näringsgeografiska aspekter. Lund.

Arnborg, G. 1980: Stenmur'n. Odlarmöda i Väs- tergötland. Mölnlycke.

Aronsson, M. 1979: Slåtter-och betesmark i det äldre odlingslandskapet. Odlingslandskap och livsform. (Bygd och natur. Årsbok 1979.) Aronsson, P. 1992: Bönder gör politik. Det lokala

självstyret som social arena i tre smålandssock- nar, 1680-1850. Lund.

Aspvall, G. 1966: The sale of crown land in Swe- den. Economy and history. Vol. 9.

Attman, A. 1986: Svenskt järn och stål 1800-1914.

Stockholm.

Backlund,

J.

1993: Rusthållarna i Fellingsbro 1684-1748. lndelningsverket och den sociala di(( erentieringen av det svenska agarsamhället.

Uppsala.

Bagwell, Ph. 1974: The transport revolution from 1770. London.

Beijbom, U. 1995: Mot löftets land. Den svenska utvandringen. Stockholm.

Berch, A. 1747: Ängermanna hushollning nordan skogen : ett snillepro( vid kongl. lärohuset i Upsala ... föreställt af Jon Boding Danielsson.

Stockholm.

Berend, I. & Ranki, G. 1982: The European pe- riphery and industrilization 17 80-1914. Cam- bridge. U. P.

Berg, G. & Svensson, S. 1971: Svensk bondekul- tur. 3:e omarb. uppi. Stockholm.

Berggren, L. & Greiff, M. 2000: En svensk histo- ria från vikingatid till nutid. Lund.

Berglin, E. 2000: En bonadsmålare och hans värld.

Johannes Nilsson i Breared. Lund.

Berglund, B. 1990: Städerna under det liberala ge- nombrottsskedet. I Beglund, B., Christensen,

J.

& Thavenius, R., Liberalernas Jönköping. Stad i omvandling 1825-1875. Jönköping.

Bergman, C. F. 17 59: Oeconomisk beskrifning ö(ver Wadsbo härad uti Westergötland och Wadsbo höfdingedöme. Uppsala.

Bergstrand, C. M. 1955: Essunga i svunnen tid. 1.

Essunga.

Bergström, P. R. 1920: Om stadgad åborätt. Ka- mera/historisk utredning. I. Stockholm.

(2)

BiSOS = Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Stockholm 1857-1911.

Bjurling, 0. 194 7: Oxie härads sparbank. Minnes- skrift. Malmö.

Björkman,). 0. 1974: Bonde och tjänstehjon. Om social stratifiering i äldre mellansvensk agrar- bygd. Uppsala {Duplic. Uppsala universitets so- ciologiska institution).

Björnhag, G. 1997: De svenska husdjursrasernas historia. Agrarhistoria. Red. B. M. P. Larsson, M. Morell &

J.

Myrdal. Stockholm.

Bodvall, G. 1959: Bod/and i norra Hälsingland.

Uppsala.

Boethius, B. 1917: Ur de stora skogarnas historia.

Stockholm.

Boethius, B. 1950a: Spannmålskonsumtion och mjölkhushållning. Saga och sed.

Boethius, B. 1950b: Frihetstiden och gustavianska tiden i ny belysning. Historisk tidskrift.

Boman. L.-G. 1991: En indelt soldat i fredstid. Alla de dagar som är livet. Red.

J.

Myrdal. Stock- holm.

En bondes dagbok 1809-1833 skriven av Gustaf Persson i Berg, Visnums-Kil, Värmland. Utgi- ven av 0. Lövgren. Karlstad 1970.

Boqvist, A. 1978: Den dolda ekonomin. En etno- logisk studie av näringsstrukturen i Bollebygd 1850-1950. Lund.

Brenner, R. 1987: Agrarian dass structure and economic developmem in pre-industrial Euro- pe. The Brenner Debate. Red. P. H. Aston &

C. H. E. Philpin. Cambridge.

Bringeus, N.-A. 1962: Järnplogen som innovation.

Lund.

Bringeus, N.-A. 1963: Brännodling. En historisk- etnologisk undersökning. Lund.

Bringeus, N.-A. 1964: Tradition och förändring i 1800-talets skånska lanthushållning. Kristian- stads läns hushållningssällskap 1814-1864.

Kristianstad.

Bringeus, N.-A. 1971: Jordbruk. Arbete och red- skap. Red. N.-A. Bringeus. Lund.

Bringeus, N-A. 1985: Bondebildernas budskap.

Bonden i konsten och bondens bildvärld. Stock- holm.

Bylund, E. 1956: Koloniseringen av Pite lappmark t.o.m. år 1867. Uppsala.

Bäck, K. 1984: Bondeopposition och bondeinfly- tande under frihetstiden. Centralmakten och

LITTERATURLISTA 385

östgötaböndernas reaktioner i näringspolitiska frågor. Stockholm.

Bäck, K. 1992: Början till slutet. Laga skiftet och torpbebyggelsen i Östergötland 1827-65. Bo- rensberg.

Bäcklund, D. 1988: I industrisamhällets utkant.

Småbrukets omvandling i Lappmarken 1870- 1970. Umeå.

Bäcklund, D. 1999: Befolkningen och regionerna -ett fågelperspektiv på regional ekonomisk ut- veckling i Sverige från 1820 och framåt. Stock- holm.

Bäärnhielm, M. 1970: När bönderna blev själv- ägande. Svensk juristtidning 1970.

Bäärnhielm, M. 1995: Vad lagboken berättar.

Äganderätten i lantbrukets historia. Red. M.

Widgren. Stockholm.

Campbell, Å. 1928: Skånska bygder under förra hälften av 1700-talet. Etnografisk studie över den skånska allmogens äldre odlingar, hägna- der och byggnader. Uppsala.

Campbell, Å. 1950: Det svenska brödet. En jäm- förande etnologisk-historisk undersökning.

Stockholm.

Carlgren, W. 1926: De norrländska skogsindu- strierna intill 1800-talets mitt. Norrländskt handbibliotek. XI. Uppsala.

Carlsson, S. 1956: Bonden i svensk historia. III.

Stockholm.

Carlsson, S. 1973: Ståndssamhälle och ståndsper- soner. Studier rörande det svenska ståndssam- hällets upplösning. Andra, omarbetade uppla- gan. Lund.

Carlsson, Å. 1996: Lövtäkt i Västergötland. Bon- dedagböcker berättar. Lövtäkt och stubbskotts- bruk ... Red. H. Slotte & H. Göransson. Stock- holm.

Carlsson, Å. 1999: Skäl/ekor och blategar. Om boskap och fodermarker fordom i Örebro län.

Örebro.

Cederblom, G. 1927-29: Pehr Hilleström som kul- turskildrare 1-2. Stockholm.

Clason, S. 1912: Länsväsen. Nordisk familjebok 1904-26.

Conradson, B. & Fredlund,

J.

1973: Köket förr i tiden: om arbete och redskap i 1700-talets herr- gårdskök, 1800-talets bonde- och torpstuga samt 1900-talets stadskök. Västerås.

Cserhalmi, N. 1998: Fårad mark. Handbok för

(3)

tolkning av historiska kartor och landskap.

Stockholm.

Cullberg, K. 1982: Det bohuslänska odlingsland- skapet. Uddevalla.

Dahl, S. 1941: Storskiftets och enskiftets genom- förande i Skåne. Scandia. Vol. 14.

Dahl, S. 1942: Torna och Bara. Studier i Skånes be- byggelse-och näringsgeografi före 1860. Lund.

Dahl, S. 1989: Studier i äldre skånska odlingssys- tem. Stockholm.

Dahlgren, S. 1991: Skatterna och jordbruket un- der 1700-och 1800-talen. Statens jordbrukspo- litik under 200 år. Red.

J.

Myrdal. Stockholm.

Det danske godssystem - udvikling og afvikling.

Red. C. Porskrog Rasmussen, m. fl. 1987. År- hus.

De Vries,

J.

1976: The economy of Europe in an age of crisis, 1600-1750. Cambridge U.P.

Dillard, D. 1969: Västeuropas och Förenta stater- nas ekonomiska historia. Lund.

Egardt, B. 1962: Hästslakt och rackarskam. En et- nologisk undersökning av folkliga fördomar.

Stockholm.

Egardt, B. 1970: Äkta makars fördel av oski~at bo.

En studie på temat lag - sedvana. Lund.

Ehn, W. 1982: Byordningar från mälarlänen.

Stockholms, Södermanlands och Västmanlands län. Samlade och utgivna av W. Ehn. Uppsala.

Ehn, W. 1991: Mötet mellan centralt och lokalt.

Studier i uppländska byordningar. Uppsala.

Ehrensvärd, C. A. 1959: Fem dagars resa i Skåne för att se, och hämta rörelse - och förargelse.

Utgiven med en efterskrift av Algot Werin.

Lund.

Ek, S. B. 1962: Väderkvarnar och vattenmöllor.

Stockholm.

Ekstam, U. Aronsson, M. & Forshed, N. 1988:

Ängar. Om naturliga slåttermarker i odlings- landskapet. Stockholm.

Elgeskog, V. 1945: Svensk torpbebyggelse från 15 00-talet till laga skiftet. En agrarhistorisk studie. Stockholm.

Emilsson, E. Ö. 1996: Sweden and the European miracles. Conquest, growth and voice -a sur- vey of problems and theories. Göteborg.

Enequist, G. 1937. Nedre Luledalens byar. En kulturgeografisk studie. Uppsala.

Ericsson, L. 1987: Forskning kring det yngre mili- tära indelningsverket igår - idag - imorgon.

Militärhistorisk tidskrift.

Eriksson, I. & Rogers,

J.

1978: Rural labor and population change. Social and demographic developments i East-central Sweden during the nineteenth century. Uppsala.

Erixon, S. 1935: Skultuna bruks historia. Del Il.

Bruksområdet och socknen. II. Stockholm.

Eskeröd, A. 1962: Ett slåtteröl på Svartsjö. Fata- buren. Nordiska Museets och Skansens årsbok.

Stockholm.

Eskeröd, A. 1973. Jordbruk under femtusen år.

Redskapen och maskinerna. Stockholm.

Estenberg, P. 1801: Beskrifning öfver en trösk- maschin, som med 2 dragare uttröskar 25

a

30 tunnor råg om dagen: Med 2 pi. 2:a förb.uppl.

Stockholm.

Fem tusen man från dalorten sprang. Lokalhisto- riska perspektiv på 1743 års daluppror. Red. M.

Isacson & G. Ternhag. Dalarnas hembygdsbok 1993. Falun

Fischer, A. 1756. Prospecter, af åtskillige märkvär- diga Byggnader, Säterier och Herre-gårdar uti Skåne ... Stockholm.

Fogelfors, H. 1997: Uppkomst och förädling av svenskodlade kulturväxter. Agrarhistoria. Red.

B. M. P. Larsson, M. Morell &

J.

Myrdal. Stock- holm.

Ett folks biografi. Befolkning och samhälle från historia till framtid. G. Guteland m. fl. förf.

Stockholm 1975.

Forsell, C. af 1829: Beskrifning öfver Bromma socken år 1825. Stockholm.

Forsell. C. af 1833: Statistik öfver Sverige. Grun- dad på offentliga handlingar. Andra upplagan ... Stockholm. Faksimil, Stockholm 1978.

Forssell, C. D. 1827: Ett år i Sverige. Taflor af svenska allmogens klädedrägt, lefnadssätt och hemseder, samt de för landets historia märkvär- digaste orter. Tecknade af]. G. Sandberg, be- skrifne af A. Graf ström och utg. af C. Forssell.

Stockholm.

Forssman, H. 1928: Om skifte och annan jorddel- ning i by. Svenska lantmäteriet. 1628-1928.

Stockholm.

Friden, B. 1991: På tröskeln till marknaden. Makt, institutionell kontext och ekonomisk effektivi- tet i Västsverige 1630-1800. Göteborg.

Fridholm, M., Isacson, M. & Magnusson, L. 1976:

Industrialismens rötter. Om förutsättningarna

(4)

för den industriella revolutionen i Sverige.

Stockholm & Uppsala.

Fridlizius, G. 1957: Swedish corn export in the free trade era. Patterns in the oats trade 1850-1880.

Lund.

Fridlizius, G. 1979: Population, enclosure and property rights. Economy and history, vol 22.

Frohnert, P. 1993: Kronans skatter och bondens bröd. Den lokala förvaltningen och bönderna i Sverige 1719-177 5. Lund.

Från bondeuppror till storstre;k. Dokument om folkets kamp 1720-1920. Red.J. af Geijerstam, L. Frendel & J. Söderberg. Stockholm. 1987.

Frånberg, P. 1985: Den svenska supen. Den svens- ka supen. Red. K. Bruun & P. Frånberg. Stock- holm.

Furluland L. 1962: Statarna i litteraturen. En stu- die i svensk dikt och samhällsdebatt. Stock- holm.

Gadd, C.-J. 1983: Järn och potatis. Jordbruk, tek- nik och social omvandling i Skaraborgs län 1750-1860. Göteborg.

Gadd, C.-J. 1990: How poor was Sweden? On the agrarian revolution i Sweden and its conditions.

Changes in two Baltic countries. Poland and Sweden in the eighteenth century. Ed. E. Cieslak

& H. Olszewski. Poznan.

Gadd, C.-J. 1991: Siälvhushåll eller arbetsdelning?

Svenskt lant-och stadshantverk, ca 1400-1860.

Göteborg.

Gadd, C.-J. 1996: Storjordbruken och den första varaktiva lantbruksundervisningen i Sverige:

Edvard Nonnens Degeberg. Mellan bronssköld och ]AS-plan - glimtar av Lidköpingsbygdens historia. Lidköping

Gadd, C.-J. 1997a (1985): Järnplogens och pota- tisens tid. J ordbruksutveckling och samhälls( ör- ändring i Skaraborgs län 17 50-1860. 2:a upp- lagan, Göteborg 1997.

Gadd, C.-J. 19976: Kring det svenska lanthantver- kets omfattning på 1800-talet. En diskussion om skomakeri. och skrädderi i västra Sverige med utgångspunkt från folkminnesuppteck- ningar och kyrkobokföring. Fundera är längs- ta tiden, sa skräddarn, då han sydde byxor. Frå- geställningar och problem kring hantverks- forskning från medeltiden till skråväsendets upplösning. Red. U. Heino & K. Vainio-Korho- nen. Åbo.

LITTERATURLISTA 387

Gadd, C.-J. 1998: Jordbruksteknisk förändring i Sverige under 1700-och 1800-talen. Regiona- la aspekter. Ett föränderligt agrarsamhälle.

Västsverige i iämförande belysning. Göteborg.

Gadd, C.-J. 1999a: Präster och landshövdingar rapporterar. Allmän jordbruksstatistik 1802- 1864. Svensk ;ordbruksstatistik 200 år. Red. U.

Jorner. Stockholm.

Gadd, C.-J. 19996: Lagar och lagtolkning- kring näringslagstiftning och lagefterlevnad ca 1680- ca 1850. Paper framlagt vid Historikermötet i Linköping och Ekonomisk-historiska mötet i Uppsala 1999.

Gadd, C.-J. "Gård och by" (manus).

Gadd, C.-J. "Jordnatur och skatteköp" (manus).

Gadd, C.-J. "Spannmålsproduktion i Sverige 1800-1875" (manus).

Gadd, C.-J. &Jonsson, U. 1990: Agrarian history as a sub-field of Swedish economic history. The Scandinavian economic history review. Vol. 38.

Gerber,

J.

1966: Silver i skånska bondehem. Kul- turens årsbok.

Gissler, N. l 769: Beskrifning på tork-hässjor och trösk-vagnar, som brukas i Wäster-Norrland.

Kungl. Svenska vetenskapsakademiens hand- lingar, vol.30. Stockholm.

Grahn, A. 1998: Rusthållarna i Östra Närkes kom- pani. En studie i indelningsverkets och rusthål- larnas roll i den sociala differentieringen av agrarsamhället. C-uppsats i historia. Humanis- tiska institutionen, Högskolan i Örebro.

Graner, S. 1999: Att skipa skog. Seminarieuppsats vid ekonomisk-historiska institutionen, Göte- borgs universitet.

Granlund J. 1969: Högsby socken och dess byar, näringsliv samt sed och tro. Högsbyboken 1.

Högsby.

Grenander · Nyberg, G. 1971: Textilier. Arbete och redskap. Red. N. A. Bringeus. Lund.

Grill, C. 1855: Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket. 1-11, Stockholm (Faksimilut- gåva utgiven av landsarkivet i Göteborg och Genealogisk ungdom. Göteborg 1978.) Gäl/stad. Knalle-, bonde- och industrisocken.

Gällstad 1986.

Göransson, G. 1989: Statens ansvar för den fasta kyrkliga egendomen. Kammarkollegiet 1539- 1989. En iubileumsskrift. Stockholm.

Hallander, H. 1989: Svenska lantraser. Deras be-

(5)

tydelse förr och nu. Veberöd.

Hallen, P. 1999: En studie i järn. Metoder att be- räkna landsbygdsbefolkningens järninnehav 1750-1870. Göteborg.

Hallenborg,J. F. 1925: EdwardNonnen. Levnads- teckning ... Stockholm.

Hallman, L. 1917: Blacksta och Vassbro soknar 1748 och 1759. Arkiv för svensk konst- och kulturhistoria. Vol Il. Stockholm.

Hammarin. J. 1916: Beskrifning öfver Färg/anda pastorat. Åmål.

Hannerberg, D. 1941: Närkes landsbygd 1600- 1820. Folkmängd och befolkningsrörelse, åker- bruk och spannmålsproduktion. Göteborg.

Hannerberg, D. 1971: Svenskt agrarsamhälle un- der 1200 år. Gård och åker. Skörd och boskap.

Stockholm.

Hanssen, B. 1977 (1952): Österlen. Allmoge, köp- stafolk och kultursammanhang vid slutet av 1700-talet i sydöstra Skåne. Ny utg. Stockholm.

Harnesk, B. 1990: Legofolk. Drängar, pigor och bönder i 1700-och 1800-talens Sverige. Umeå.

Harnesk, H. 1998: Romantiska Uppsalabilder målade av Erik Österlund. Uppsala.

Heckscher, E. F. 1935: Sveriges ekonomiska histo- ria från Gustav Vasa. Del 1:1. Stockholm.

Heckscher, E. F. 1941: Svenskt arbete och liv. Från medeltiden till nutiden. Stockholm.

Heckscher, E. F. 1944: Ett kapitel ur den svenska jordbesittningens historia: Skatteköpen under 1700-talet. Ekonomisk tidskrift. Årg. 46.

Hederström, H. 1917: Näsby socken i Östergöt- land, beskrifven år 17 5 5. Lund.

Hegardt, A. 1975: Akademiens spannmål. Upp- börd, handel och priser vid Uppsala universitet 1635-1719. Uppsala.

Hegardt, A. 1982: Formellt och reellt skattetryck.

Variationer i uppbörd och agrar produktion i Mälarområdet 1665-1725. Historisk Tidskrift.

Hellspong, M. 1974: Byar och herrgårdar. I M.

Hellspong & 0. Löfgren, Land och stad. Svens- ka samhällstyper och livsformer från medeltid till nutid. Lund.

Hellstenius, J. 1871: Skördarna i Sverige och de- ras verkningar. Statistisk tidskrift. Årg. 20.

Hellström, S. 1995: Herrskapsfolk och mantals- bönder: lån, pengar, politik. Linköping.

Helmfrid, S. 1961: The storskifte, enskifte and laga skifte in Sweden. General features. Geografis-

ka annaler. Vol. XLIII.

Helmfrid, S. 1962: Östergötland "Västanstång".

Studien uber die ältere Agrarlandschaft und ihre Genese. Stockholm.

Herlitz, L. 1974: ]ordegendom och ränta. Omför- delningen av jordbrukets merprodukt i Skara- borgs län under frihetstiden. Göteborg.

Herlitz, L. 1991: Koppskatten i det äldre svenska tjänstesamhället. Den mantalsskrivna befolk- ningen i Skarabogs län 1699-1767. Göteborg.

Herlitz, U. 1988: Restadtegen i världsekonomin.

Lokala studier av befolkningstillväxt, jord- bruksproduktion och fördelning i Västsverige 1800-1860. Göteborg.

Hermansson, Å. 1979: Hur böndernas jord blev kronans. Bördor, bönder, börd i 1600-talets Sverige. Red. M. Revera & R. Torstendahl.

Lund.

Hildebrand, K.-G. 1987: Svenskt järn. Sexton- och sjuttonhundratal. Exportindustri före industria- lismen. Stockholm.

Historisk statistik för Sverige. 1-3. Stockholm 1955-1972.

Hobsbawm, E.

J.

1964: lntroduction. Marx, K.

Pre-capitalist economic formations. London.

Hofsten, E. 1986: Svensk befolkningshistoria.

Några grunddrag i utvecklingen från 1750.

Stockholm.

Honan\ T. 1994: Ägande. Ideer om ägande. Tidens ideserie vol. 7. Stockholm.

Hoppe, G. 1982: "At the ventilations of the sug- gested redistribution, much controversy was disclosed .... " Enclosure in Väversunda village, Östergötland. Stockholm. (Kulturgeografiskt seminarium. 82:5.)

Hoppe, G. & Langton,J. 1994: Peasantry to capi- ta/ism. Western Östergötland in the nineteenth century. Cambridge.

Huggett, F. E. 1975: The land question and Euro- pean society. London.

Hultqvist, P. 1955: Försvar och skatter: Studier i svensk riksdagspolitik från representationsre- formen till kompromissen 1873. Göteborg.

Hårleman, C. 1749: Dag-bok öfwer en ifrån Stock- holm igenom åtskillige rikets landskaper gjord resa. Stockholm.

Härnqvist, K. 1987: Enskiftet i Skaraborgs län 1804-1827. (Duplic.) Ekonomisk-historiska in- stitutionen, Göteborgs universitet. Göteborg.

(6)

Högberg. S. 1993: Sex hundra år av svenska även- tyr. Äventyret Sverige. En social och ekonomisk historia. Red. B. Furuhagen. Höganäs.

Höglin, S. 1994: Byar och landskap i Skaraborg.

Mylla mule människa. Det västgötska kultur- landskapet, några brottstycken. Red. A. Bo- qvist. Skara.

Ingers, E. 1948: Bonden i svensk historia. II. Stock- holm.

lsacson, M. 1979: Ekonomisk tillväxt och social differentiering 1680-1860. Bondeklassen i By socken, Kopparbergs län. Uppsala.

Isacson, M. & Magnusson L. 1983: Vägen till fa- brikerna. Industriell tradition och yrkeskunnan- de i Sverige under 1800-talet. Stockholm &

Uppsala.

Isaksson, 0. 1967: Bystämma och bystadga.

Umeå.

Jansson, U. 1996: Markernas landskap. Jordbru- ket i Lidköpingsområdet 1550-1750. Mellan bronssköld och ]AS-plan - glimtar av Lidkö- pingsbygdens historia. Lidköping.

Jansson, U. 1998: Odlingssystem i Vänerområdet.

En studie av tidigmodernt jordbruk i Väst- sverige. Stockholm.

Jansson, U.: "Forskning om äldre odlingssystem"

(manus).

Jirlow, R. 1970: Die Geschichte des schwedischen Pf/uges. Stockholm.

Johansson, E. 1981: Den kyrkliga lästraditionen i Sverige. En konturteckning. Ur nordisk kultur- historia. Läskunnighet och folkbildning före folkskoleväsendet. Nordiska historikermötet.

18. Jyväskylä.

Johansson, M. 1996: Från bonde till possessionat.

Den svenske storbonden vid övergången från feodalism till kapitalism. Högskolan i Örebro.

Institutionen för Humaniora.

Jonsson, U. 1980: ]ordmagnater, landbönder och torpare i sydöstra Södermanland 1800-1880.

Stockholm.

Jonsson, U., Köll, A.-M. & Pettersson, R. 1993:

Problems of a peasant-based development stra- tegy. Use and misuse of historical experiences.

Geneve.

Jordbruksstatistisk årsbok. Statistiska centralby- rån.

Juhlin Dannfelt, H. 1913: Kungl. landtbruksaka- demien 1813-1912 samt svenska landthushåll-

LITTERATURLISTA 389

ningen under nittonde århundradet. Stockholm.

Julius, A. 1930: Sverige med främlingsögon. Ut- drag ur främmande resenärers skildringar före 1800. Stockholm.

Jörberg, L. 1972: A history of prices in Sweden. 1- II. Lund.

Kalm, P. 1746: Pehr Kalms ... Wästgötha och bahusländska resa förrättad år 1742. Stock- holm.

Kalm, P. 1966. Resejournal över resan till norra Amerika. 1. Helsingfors.

Kalm, P. 1977 (1746): Pehr Kalms Västgöta och bohuslänska resa. Red. C. Krantz. Stockholm.

Karlsson, F. 1978: Mark och försörjning. Befolk- ning och markutnyttjande i västra Småland 1800-1850. Göteborg.

KB:s femårsberättelser = Kongl. maj:ts befall- ningshafvandes f emårssberättelser 1822-18 5 5.

Stockholm.

Klein, E. 1931-32: Bilder ur Sveriges historia 1- 2. Stockholm.

Krantz, K.

J.

1980: Stenmurarna och laga skiftet.

Kronobergsboken 1980.

Krantz, 0. 1987: Utrikeshandel, ekonomisk till- växt och strukturförändring efter 1850. Malmö.

Kriedte, P. 1983: Peasants, land/ords and merchant capitalists. Europe and the World Economy, 1500-1800. Leamington Spa.

Kristoffersson, A. 1924: Landskapsbildens föränd- ringar i norra och östra delen av Färs härad under de senaste tvåhundra åren. En kulturgeo- grafisk studie. Lund.

Kritz, G. 1997: Jordbearbetning, sådd och skötsel av grödor. Agrarhistoria. Red.

J.

Myrdal. Stock- holm.

Kumm, E. 1949: Indelt soldat och rotebonde.

Stockholm.

Kuuse,

J.

1970: Från redskap till maskiner. Meka- niseringsspridning och kommersialisering inom svenskt jordbruk. Göteborg.

Kyle,

J.

1987: Striden om hemmanen. Studier kring 1700-talets skatteköp i västra Sverige. Göte- borg.

Köll, A.-M. 1983: Tradition och reform i västra Södermanlands jordbruk 1810-1890. Agrar teknik i kapitalismens genombrottsskede.

Stockholm.

Lagerstedt, T. 1942: Näringsliv och bygd i Seming- hundra härad vid 1630-talets slut. Uppsala.

(7)

Lamm,

J.

P. & Lundström, P. 1996 (1989): Smed.

Hantverk i Sverige. Om bagare, kopparslaga- re, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken.

Stockholm.

Landtbruks-lexicon. Stockholm 1825.

Langdon, J. 1986: Horses, oxen and technologi- cal innovation. The use of draught animals in English farming from 1066 to 1500. Cambrid- ge.

Lange, U. 1997: Den agrara bebyggelsen. Agrar- historia. Red. B. M. P. Larsson, M. Morell &

J. Myrdal. Stockholm.

Lange, U. 2000: Experimentalfältet. Kungl. Lant- bruksakademiens experiment- och försöksverk- samhet på Norra Djurgården i Stockholm 1816-1907. Stockholm.

Larsson, L.-0. 1983: Bönder och gårdar i stor- maktspolitikens skugga. Studier kring hem- mansklyvning, godsbildning och mantalssätt- ning i Sverige 1625-1750. Växjö.

Lexikon för landthushållare. Stockholm 1845.

Lilja, S. 1994a: The geography of urbanization - Sweden and Finland, c. 1570-1770. Scandina- vian Economic History Review. 1994.

Lilja, S. 1994b: Swedish urbanization c. 1570- 1800. Scandinavian Journal of History. 1994.

Liljewall, B. 1995: Bondevardag och samhällsför- ändring. Studier i och kring västsvenska bonde- dagböcker från 1800-talet. Göteborg.

Lindegren,

J.

1980: Utskrivning och utsugning.

Produktion och reproduktion i Bygdeå 1620- 1640. Uppsala.

Lindgren, G. 1939: Falbygden och dess närmaste omgivningar vid 1600-talets mitt. Uppsala.

Lindgren, H. 1971: Spannmålshandel och priser vid Uppsala akademi 1720-1789. En prövning av markegångstaxornas källvärde. Uppsala.

Lindgren, H. 1976: 1600-talets agrarkris i svensk belysning. Historisk tidskrift 1976.

Lindkvist, T. 1992: Feodalism. Nationalencyklope- din.

Linnarsson, L. 1938: Så berättar gamlefar. Sägner och folkminnen från gamla västgötabygder.

Uppsala

Linnarsson, L. 1948: By, bygd och gård. Gammal bygd och folkkultur i Gäsene, Laske och Skå- nings härader. I. Uppsala.

Linnarsson, L. 1954: Edsveden. En häradsallmän- nings historia, Skara.

Linne. C. von 1751: Carl Linnaei Skånska resa, på höga öfwerhetens befallning förrättad år 1749.

Stockholm.

Linne, C. von 1960: Carl von Linnes Dalaresa. !ter dalekarlicum. Stockholm.

Linne, C. von 1963 (1751): Carl von Linnes skån- ska resa. Förrättad 1749. Red. K. Hagberg.

Stockholm.

Linne, C. von 1965 (174 7): Carl von Linnes Väst- götaresa. Förrättad 1746. 2. uppi. Red. K. Hag- berg. Stockholm.

Linne, C. von 1969 (1888): Carl von Linnes lapp- ländska resa. 3. uppi. Stockholm.

Linnerhielm,

J.

C. 1806: Bre( under resor i Sverige, vol. 2. Stockholm.

Ljung, 0. 1979:Johannes Fundberg-möbelkonst- när på Dal. Särtryck ur Hembygden. Åmål.

Loit, A. 1979: När kronans jord blev böndernas.

Bördsrättsköpen under Johan IIl:s tid. Bördor, bönder, börd i 1600-talets Sverige. Red. M. Revera & R.Torstendahl. Lund.

Lundequist, N. W. 1850: Handbok i svenska lant- bruket I-Il. Uppsala.

Lundh, C. 1997: The world of Hajnal revisited.

Marrriage patterns in Sweden 1650-1900.

Lund papers in economic history. Lund.

Lundh, C. 1999: Remarriages in Sweden in the eighteenth and nineteenth centuries. Paper pre- sented ... to the Swedish Economic history mee- ting in Uppsala, Sweden ... 1999.

Lundsjö, 0. 1975: Fattigdomen på den svenska landsbygden under 1800-talet. Stockholm.

Lägnert, F. 1955: Syd-och mellansvenska växtfölj- der. I. Lund.

Löfgren, 0. 1974: Fiskelägen och sjöfartssamhäl- len. Hellspong, M. & Löfgren, 0., Land och stad. Stockholm.

Lövtäkt och stubbskottsbruk. Människans föränd- ring av landskapet --boskapsskötsel och åker- bruk med hjälp av skog. 1-2. Red. H. Slotte och

H. Göransson. Stockholm 1996.

Magnusson, B. 1986: Att illustrera fäderneslandet.

En studie i Erik Dahlberghs verksamhet som tecknare. Uppsala.

Magnusson, L. 1980: Ty som ingenting angeläg- nare är än mina bönders conservation ... Gods- ekonomi i östra Mellansverige vid mitten av 1700-talet. Uppsala.

Magnusson, L. 1983: Kapitalbildning i Sverige

(8)

1750-1860: godsen. Uppsala.

Magnusson, L. 1985: Reduktionen under 1600- talet. Debatt och forskning. Svensk ekonomisk historia. Lund.

Magnusson, L. 1986: Herrgårdarnas Sörmland.

Godsdriftens och arbetets förändring under 1700- och 1800-talen. Sörmlandsbygden. Sö- dermanlands hembygdsförbunds årsbok.

Magnusson, L. 1996: Sveriges ekonomiska histo- ria. Stockholm.

Magnusson, T. 1987: Proletär i uniform. Studier kring den värvade armen, arbetsmarknadens kommersialaisering och urbanisering i frihets- tidens västsvenska samhälle. Göteborg.

Malthus, T. R. 1966: The trave/ diaries ofThomas Robert Malthus. Ed. P. James. Cambridge.

Martinius, S. 1970a: Agrar kapitalbildning och finansiering 1833-1892. Göteborg.

Martinius, S. 1970b:Jordbruk och ekonomisk till- växt i Sverige 1830-1870. Göteborg.

Martinius, S. 1977: Peasant destinies. The history of 552 Swedes born 1810-12. Stockholm.

Martinius, S. 1982: Jordbrukets omvandling på 1700-och 1800-talen. Lund.

Melkersson, M. 1997: Staten, ordningen och fri- heten. En studie av den styrande elitens syn på statens roll mellan stormaktstiden och 1800- talet. Uppsala.

Mellin, G. 183 7--40: Sverige framstäldt i teckning- ar. Stockholm.

Mellin, J. F. 1812: Beskrifning öfver Hångsdala för- samling i Skaraborgs län. Stockholm.

Mellquist, E. 1974: Rösträtt efter förtjänst. Riks- dagsdebatten om den kommunala rösträtten i Sverige 1862-1900. Stockholm.

Milward, A. S. & Saul, S. B. 1973: The economic development of continental Europe 1780--1870.

London.

Minnesskrift med anledning av den svenska befolk- ningsstatistikens 200-åriga bestånd. Statistiska centralbyrån. Stockholm 1949.

Minnhagen, M. 1973: Bondens bostad. En studie rörande boningslängas form, funktion och för- ändring i sydöstra Skåne. Lund.

Moberg, H. A:son 1989: Jordbruksmekanisering i Sverige under tre sekel. Stockholm.

Modeer, A. 1780: Handbok i enskilta hushållning- en. Stockholm.

Morell, M. 1982: Bondeköpmän. Sörkörarnas arv-

LITTERATURLISTA 391

tagare i norra Angermanland under sent 1800- tal. Bjästa.

Morell, M. 1983: Inledningen till en undersökning av jordbruksbefolkningens livsmedelskonsum- tion. Seminarieuppsats. Institutionen för ekono- misk historia, Uppsala universitet.

Morell, M. 1989: Studier i den svenska livsme- delskonsumtionens historia. Hospitalshjonens livsmedelskonsumtion 1621-1872. Uppsala.

Mulk, 1.-M. 1994: Sirkas -ett samiskt fångstsam- hälle i förändring Kr.f.-1600 e. Kr. Umeå.

Myrdal,

J.

1991: Arbetets fördelning -en samman- fattning. Alla de dagar som är livet. Red.

J.

Myrdal. Stockholm.

Myrdal,]. 1992: Livsmedelsförsörjningens föränd- ring från 1800-talets början. I. Staten och jord- bruket. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademi- ens tidskrift. Vol. 131, 1992.

Myrdal,

J.

1996: Landbon, ladan och lagen och hägnaderna, arbetstiden och bygdelaget samt ytterligare 20 agrarhistoriska artiklar. Red. A.

Perlinge. Stockholm.

Myrdal,

J.

1997: En agrarhistorisk syntes. Agrar- historia. Red. B. M. P. Larsson, M. Morell &

J.

Myrdal. Stockholm.

Myrdal,

J.

& Söderberg,

J.

1991: Kontinuitetens dynamik. Agrar ekonomi i 1500-talets Sverige.

Stockholm.

Mäntylä, I. 1984: Brännvinets användning och dess betydelse under frihetstiden. Skog och brännvin. Studier i näringspolitiskt beslutsfat- tande i Norden på 1700-talet. Oslo.

Möller,

J.

1989: Godsen och den agrara revolutio- nen. Arbetsorganisation, domänstruktur och kulturlandskap på skånska gods under 1800- talet. Lund.

Möller, P. von 18 81: Strödda utkast rörande svens- ka jordbrukets historia. Stockholm.

Nationalencyklopedin. Ett uppslagsverk på veten- skaplig grund utarbetat på initiativ av statens kulturråd. Höganäs 1989-2000.

Nelson, M. C. 1988: Bitter bread. The famine in Norrbotten 1867-1868. Uppsala.

Nicolovius 1957 (1847): Folklivet i Skytts härad i Skåne i början av 1800-talet. Stockholm.

Niklasson, M. 1996: Bark som människoföda ur agrart och samiskt perspektiv. Tjära, barkbröd och vildhonung. Utmarkens människor och mångsidiga resurser. Red. B. Liljewall. Stock-

(9)

holm.

Nilsson, A. 19 9 5: Skrivkunnighetens utveckling under 1800-talet. Skattningar för landsbygds- befolkningen i Skåne. Lund papers in economic history. 42.

Nilsson, B. & Nilsson, E. 1974: Övergången från skära till lie. Bidrag till skörderedskapens his- toria i Sverige. C-uppsats. Institutet för folklivs- forskning, Stockholms universitet. Stockholm.

Nilsson, L. 1989: Den urbana transitionen. Tätor- terna i svensk samhällsomvandling 1800-1980.

Stockholm.

Nilsson, S. A. 1993: De stora krigens Sverige. Makt och vardag. Hur man styrde, levde och tänkte under svensk stormaktstid. Red. S. Dahlgren, A.

Floren & Å. Karlsson. Stockholm.

Nilsson, S. Å.1982: Carl August Ehrensvärds resa i Skåne. Lund.

Nisbeth, Å. 1995: Herremannens hus. Svenska hus.

Red. T. Hall & K. Duner.

Nodermann-Hedqvist, M. 1971: Heminredning.

Arbete och redskap. Red. N.-A. Bringeus. Lund.

Norberg, A. 1959: Hierta på Främmestad. Kring en hundraårig brevsamling. Stockholm.

Nordbeck, E. 1997: Laga skifte i Kinds härad. En studie i ägodelningsrättens arkiv. C-uppsats.

Ekonomisk-historiska institutionen. Göteborgs universitet.

Nordbeck, E. 2000: Jordskiften i sydsvensk skogs- bygd. Laga skiftet i Kinds härad 1827-1876. D- uppsats. Ekonomisk-historiska institutionen.

Göteborgs universitet.

Nordholm, G. 1967: Studier i Skånes äldre ekono- miska geografi, I-Il. Lund.

Nordisk familiebok. Konversationslexikon och rea/encyklopedi. Ny ... upplaga. Stockholm 1904-1926.

Norrländskt arbetsliv under 1700-talet ... Red. H.

Wichman. Stockholm 1968.

Nygren, I. 1985: Från Stockholms Banco till Citi- bank. Svensk kreditmarknad under 325 år.

Malmö.

Nylen, A.-M. 1971: Kläder. Arbete och redskap.

Red. N.-A. Bringeus. Lund.

Nyström, L. "Att gripa till plogen" (manus). His- toriska institutionen, Göteborgs universitet.

Nyström, M. 1982: Norrlands ekonomi i stöpsle- ven. Ekonomisk expansion, stapelvaruproduk- tion och maritima näringar 1760-1812. Umeå.

Ogier, C. 1978: Från Sveriges storhetstid. Franske legationssekreteraren Charles Ogiers dagbok under ambassaden i Sverige 1634-1635. Stock- holm.

Olai, B. 1983: Storskiftet i Ekebyborna. Svensk iordbruksutveckling avspeglad i en östgötasock- en. Uppsala.

Olai, B. 1987: " ... till vinnande af ett redigt stor- skifte ... ". En komparativ studie av storskiftet i fem härader. Uppsala.

Olander, G. 1946: Studier över det inre tillståndet i Sverige under senare delen av Karl XII:s reger- ing, med särskild hänsyn till Skaraborgs län.

Göteborg.

Olander, N. 1983: Vapen från Dalupproret 1743.

Folkets historia. Stockholm.

Osbeck, P. 1922 (1796): Utkast till beskrifning öf- ver Laholms prosteri. Lund.

Oss arma folk att plåga. Skiftet i västgötabybyn Kungslena. Bohman, S. m. fl. förf. Stockholm.

1976.

Osvald, H. 1962: Växtodling och växtfölider.

Uppkomst och utveckling i Sverige. Stockholm.

Osvald, H. 1965: Potatisen. Odlingshistoria och användning. Stockholm.

Overton, M. 1996: Agricultural revolution in Eng- land. The transformation of the agrarian eco- nomy 1500-1850. Cambridge.

Palm, L. Andersson 1993: Människor och skördar.

Studier kring agrarhistoriska metodproblem 1540-1770. Göteborg.

Palm, L. Andersson 1997: Gud bevare utsädet!

Produktionen på en västsvensk ensädesgåd:

Djäknebol i Hallands skogsbygd 1760-1865.

Stockholm.

Palm, L. Andersson 1998: Efterblivenhet eller ra- tionell tidsanvändning - frågor kring det väst- svenska ensädet. Ett föränderligt agrarsamhäl- le. Västsverige i jämförande belysning. Göte- borg.

Palm, L. Andersson 2000: Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-1997. Med sär- skild hänsyn till perioden 1571-1751. Göte- borg.

Palmqvist, L. 1995: Bondebebyggelsen. Svenska hus. Red. T. Hall & K. Duner. Stockholm.

Palmqvist, L. 1998: Landsbygdens folkliga bygg- nadsskick. Stockholm.

Perlestam, M. 1998: Den rotfaste bonden - myt

(10)

eller verklighet? Brukaransvar i Ramkvilla sock- en 1620-1820. Lund.

Perrenoud, A. 1984: The mortality decline in a long-term perspective. Pre-industrial population change. Red. Bengtsson, T., Fridlizius G., Ohls- son, R. Stockholm.

Persson, C. 1992:Jorden, bonden och hans familj.

En studie av bondejordbruket i en socken i nor- ra Småland under 1800-talet, med särskild hän- syn till jordägande, sysslesättning och familje- och hushållsbildning. Stockholm.

Persson, K. G. 1988: Pre-industrial economic growth. Social organization and technological progress in Europe. Oxford.

Peterson, G. 1989: Jordbrukets omvandling i väst- ra Östergötland 1810-1890. Stockholm.

Peterson, G. 1997: Häst eller oxe? Arbetshästen under 200 år. Red. B. Liljewall & J. Myrdal.

Pettersson, L. 1996: Läs-och skrivkunnighet och jordbruksomvandling. Om skånska bönder un- der skiftenas tid. Lund papers in economic his- tory. 50.

Pettersson, R. 1983: Laga skifte i Hallands län 1827-1876. Förändring mellan regeltvång och handlingsfrihet. Stockholm.

Pettersson, R. 1985: Tvångets roll i skiftesreformer.

Exemplet Halland 1827-76. Bebyggelsehisto- risk tidskrift. 10.

Pettersson, R. 1995a: Skifte och äganderätt. His- torisk tidskrift.

Pettersson, R. 19956: Äganderätten, laga skiftet och skogarnas avtagande. Äganderätten i lant- brukets historia. Red. M. Widgren. Stockholm.

Pettersson, R.: "Den upplyste bonden" (manus).

Pettersson, R.: "Hur mästerverket fördes i hamn"

(manus).

Rantanen, M. 1997: Tillväxt i periferin. Befolkning och jordbruk i Södra Österbotten 1750-1890.

Göteborg.

Rantanen, M. 1998: Sveriges statsinkomster under 1700-talet. Ett inledande projektarbete. PM för högre seminariet, ekonomisk-historiska institu- tionen vid Göteborgs universitet.

Richards,

J.

F. 1993: Land transformation. The earth as transformed by human action. Red. B.

L. T urner m. fl. Cambridge.

Rosander, G. 1967: Herrarbete. Dalfolkets säsong- visa arbetsvandringar i jämförande belysning.

Uppsala.

LITTERATURLISTA 393

Rosander, G. 1980: Gårdfarihandel i Norden. En översikt av en gammal handels/orm. Stock- holm.

Rosen, U. 1994: Himlajord och handelsvara. Ägo- byten av egendom i Kumla socken 1780-1880.

Lund.

Rosengren, L. "Jord och folk" (manus).

Rydeberg, G. 1985: Skatteköpen i Örebro län 1701-1809. Uppsala.

Rydin, H. L. 1882: PM angående det svenska skat- teväsendets utveckling. Skatteregleringskomi- tens betänkande. 4. Reservationer vid skattereg- leringskomitens underdåniga utlåtande och för- slag angående skatteförhållandena i riket. Bil.

Stockholm.

Rydå, K. 1981: Boken och plogen. Lantbrukets skolor under 150 år. Stockholm.

Rösener, W. 1994: The peasantry af Europe. Ox- ford.

Sa land er, N. 1811: Beskrifning öfver As leds för- samling i Skaraborgs län. Stockholm.

Sandberg, L. G. 1979: The case of the impoverish- ed sophisticate: Human capita! and Swedish economic growth before World War I. Journal af Economic History. Vol. 39.

Sandberg, L. G. & Steckel, R.H. 1980: Soldier, soldier what made you grow so tall? Economy and history. Vol. 23.

Sandberg, L. G. & Steckel, R.H. 1988: Overpopu- lation and malnutrition rediscovered. Hard ti- mes in 19th-century Sweden. Explorations in economic history. Vol. 25.

Schager, M. 1909: De sydsvenska ljunghedarna.

Ymer 29.

Schnell, I. 1956: Oppunda härad under 100 år. Eskilstuna. (Ingår även i Södermanlands hem- bygdsförbunds årsbok 1955.)

Schultze, S. 1743: Om sättet at bruka åker och äng wid stora Kopparberget och omkring Fahlu stad som redan några år uti Upland med nytta wa- rit försökt; men nu efter någras åstundan fram- gifwes af Sam: Schultze ... Stockholm.

Schwerin, H. 1949: Burman-Fischers skånska pro- specter, Gustaf Fredrik Feldts suecia-supplement och de Rålambska akvarellerna. Skånes hem- bygsförbunds årsbok. Lund.

Schön, L. 1979: Från hantverk till fabriksindustri.

Svensk textiltillverkning 1820-1870. Lund.

Schön, L. 1982: Industrialismens förutsättningar.

(11)

Lund.

Schön, L. 1995: Jordbruk med binäringar 1800- 1980. (Historiska nationalräkenskaper för Sverige.) Lund.

Senghaas, D. 1985: The European experience. A historical crique of development theory. Lea- mingon Spa.

Seyler, H. 1983: Hur bonden blev lönearbetare.

Industrisamhället och den svenska bondeklas- sens omvandling. Lund.

Sivesand, K. 1979: Skifte och befolkning. Skiftenas inverkan på byar och befolkning i Mälarregio- nen. Uppsala.

Sjöbeck, M. 1933: Lövängskulturen i Sydsverige.

Dess uppkomst, utveckling och tillbakagång.

Ymer.

Sjöbeck, M. 1947: Iakttagelser rörande den bebyg- gelsehistoriska utvecklingen omkring den forna Kafjärden i Södermanland. Fornvännen.

Sjöberg, M. 1993: Järn och ;ord. Bergsmän på 1700-talet. Stockholm.

Skatteregleringskommittens underdåniga utlåtan- de och förslag angående skatteförhållandena i riket. Stockholm 1882.

Det skånska kulturlandskapet. Emanuelsson, U.

m. fl. förf. Lund. 1985.

Slicher van Bath, B. H. 1963: The agrarian econo- my of Western Europe A. D. 500-1850. Lon- don.

Slotte, H. 1999: Lövtäkt i Sverige 1850-1950. Me- toder för täkt, torkning och utfodring med löv samt täktens påverkan på landskapet. Uppsala.

Smedberg, S. 1972: Frälsebonderörelser i Halland och Skåne 1772-76. Stockholm.

Smith, A. 1910, 1964 (1776): The wealth of na- tions. Eveyman's edition. London.

Sommarin, E. 1938: Ur skånska ;ordbrukets his- toria från 1800-talets börian till 1914. Lund.

Sporrong, U. 1970: Jordbruk och landskapsbild.

Lund.

Sporrong, U. 1973: Bysamhället. Svensk lands- bygd. Kulturgeografiska studier av markan- vändning, bebyggelse och miliö. K. Norborg m.

fl. författare.

Sporrong, U. 1984: Samhällshistoria genom våra äldre lantmäteriakter. Några reflektioner med utgångspunkt från tidiga radikala jordskiften i Sörmland under 1700-talets förra hälft. Ymer.

Vol. 104.

Sporrong, U. 1985: Mälarbygd. Agrar bebyggelse och odling ur ett historisk-geografiskt perspek- tiv. Stockholm.

Sporrong, U. 1995: Svenska landskap. Solna.

Sporrong, U. 1996: Odlingslandskap och land- skapsbild. Riksantikvarieämbetet: Studier till kulturmiljöprogam för Sverige. Stockholm.

Stadin, K. 1979: Småstäder, småborgare och sto- ra samhällsförändringar. Borgarnas sociala struktur i Arboga, Enköping och Västervik under perioden efter 1680. Uppsala.

Staffansson,J.-Å. 1995: Svenskt smör. Produktion, konsumtion och utrikeshandel 1861-1913.

Lund.

Stattin,

J.

1980: Hushållningssällskapen och agrar- samhällets förändring - utveckling och verk- samhet under 1800-talets första hälft. Uppsa- la.

Stiernstedt, P. 1995: Årder, plog och plöjningsfri odling. Argumenten för olika bearbetningssätt 1700-1994. Inst. för landskapsplanering. Avd.

för agrarhistoria. Sveriges lantbruksuniversitet.

Uppsala.

Stolt, J. 19 5 6: Byskomakaren Jonas Stofts minnen.

Anteckningar från Högsby socken i Kalmar län.

Kalmar.

Svedjebruk och röjningsbränning i Norden. Red.

B. Larsson. Stockholm 1995.

Svensson, P. 1998: Agrara entreprenörer på kredit- marknaden - en studie av tre skånska socknar

1820-1870. Ekonomisk-historiska institutio- nen (duplic). Lund.

Svensson, S. 1977: Från gammalt till nytt på 1800- talets svenska landsbygd. Stockholm.

Sveriges byordningar utgivna av Sigurd Erixon och Sven Ljung. Vol. Il:1. Byordningar från Skåne:

V. Göinge härad. Stockholm 1955.

Szab6, M. 1970: Herdar och husdjur. En etnolo- gisk studie över Skandinaviens och Mellaneu- ropas beteskultur och vallningsorganisation.

Stockholm.

Szab6, M. 1971: Boskapsskötsel. Arbete och red- skap. Red. N.-A. Bringeus. Lund.

Szab6, M. 1992: Fäbodväsen. Nationalencyklope- din.

Söderberg,

J.

1978: Agrar fattigdom i Sydsverige under 1800-talet. Stockholm.

Söderberg, J. 1984: A long-term perspective on regional economic development in Sweden ca.

(12)

1550-1914. The Scandinavian economic histo- ry review.

Söderberg,J.1993: Civilisering, marknad och våld i Sverige 1750-1870: en regional analys. Stock- holm.

Söderlund, E. 1949: Hantverkarna 2. Stormakts- tiden, frihetstiden och gustavianska tiden.

Stockholm.

Tham, P. 1797: Anteckningar under och i anled- ning af en resa ifrån Westergöthland til Stock- holm, gjord åren 1796 och 1797. Stockholm.

Thulin, G. 1890: Om mantalet. Del 1. Stockholm.

Tiburtius, T. 1755: Beskrifning öfver Vreta Klos- ters socken uti Östhergötland. Kungl. Veten- skapsacademiens handlingar 1755. Stockholm.

Tiscornia, A. 1992: Statens, godsens eller bönder- nas socknar? Den kommunala sockensjälvsty- relsens utveckling i Västerfärnebo, Stora Malm och fäder 1800-1880. Uppsala.

Torbrand, D. 1963: Johannishus fideikommiss in- till 1735. Lund.

The transition from feudalism to capita/ism. Swee- zy, P. m. fl. förf. London 1978.

Trotzig, D. 1943: Slagan och andra träskredskap.

En etnologisk undersökning med utgångspunkt från svenskt material. Stockholm.

Törnlund, E. 1999: Flottning, flottledsbyggnader och förändringar i vattenmiljön. Fallstudie för sträckan Storgräsforsen - Storsandforsen i Vin- de/älven 1850-1950. Umeå.

Ulväng, G. 1997: Sex gods i sydvästra Uppland.

En undersökning av godssammansättning och andtällningsgrupper åren 1700-1900. C-upp- sats. Ekonomisk-historiska institutionen vid Stockholms universitet. Stockholm.

Utterström, G. 1957: jordbrukets arbetare. Lev- nadsvillkor och arbetsliv på landsbygden från frihetstiden till mitten av 1800-talet. 1-2. Stock- holm.

Wahlberg, P. F. 1835: Anvisning till svenska foder- växternas kännedom. Stockholm.

Wallerstein, I. 1974: The modern world-system.

Capitalist agriculture and the origins of the European world-economy in the sixteenth cen- tury. New York.

Watts, S. J. 1987: Västeuropas sociala historia 1450-1720. Stockholm.

Weibull, C.-G. 1923: Skånska jordbrukets histo- ria intill 1800-talets början. Lund.

LITTERATURLISTA 395

Weimarck, G. 1953: Studier över landskapets för- ändring inom Lönsboda, Örkeneds socken, nordöstra Skåne. Lund.

Weimarck, G. 1979: Svedjebruket i Sydsverige.

Odlingslandskap och livsform. (Bygd och na- tur 1979.)

Wennberg, A. 1947: Lantbebyggelsen i nordöstra Östergötland 1600-1875. Lund.

Vestbö Franzen, Aa. 1998: Jordbruksutveckling och bebyggelsestruktur i Vireda socken med sär- skild betoning på perioden senmedeltid-1650.

Viredabygden Il. En tillbakablick i tid och rum.

Jönköping.

Widgren, M. 1997: Bysamfällighet och tegskifte i Bohuslän 1300-1750. Uddevalla.

Wiking-Faria, P. 1981: Dalbönder uppfann järn- plogen. Plogens utveckling och ekonomiska betydelse i Dalarna under 1700-talet. Dalarnas hembygdsbok.

Wiking-Faria, P. 1997 ( 1993): Bondeliv. Lantbru- ket i Halland 1750-1990. Andra upplagan.

Varberg.

Wilkinson, R. G. 1973: Poverty and progress. An ecological model of economic development.

London.

Winberg, C. 197 5: Folkökning och proletarisering.

Kring den sociala strukturomvandlingen på Sve- riges landsbygd under den agrara revolutionen.

Göteborg.

Winberg, C. 1981: Familj och jord i tre västgöta- socknar. Generationsskiften bland självägande bönder ca 1810-1870. Historisk tidskrift.

Winberg, C. 1985: Grenverket. Studier rörande jord, släktskapssystem och ståndsprivilegier.

Stockholm.

Winberg, C. 1996: En annan väg till det moderna svenska samhället: den svenska bondeklassens uppryckning. Folkets historia 1996:1.

Winberg, C. 1997: Ulricehamnsbygden i fågelper- spektiv. Bygden vid ridvägarna. Artusenden kring Asunden. Ulricehamn.

Wirilander, K. 1964: Officerskåren i Finland un- der 1700-talet. Ecn socialhistorisk avhandling om den finska armens officerare. Stockholm.

Wirilander, K. 1982: Herrskapsfolk. Ståndsperso- ner i Finland 1721-1870. Stockholm.

Wirsell, G. 1968: Om kronans jordeböcker 1541- 1936. Stockholm.

Wohlin, N. 1909: Den jordbruksidkande befolk-

(13)

ningen i Sverige 1751-1900. Statistisk-demo- grafisk studie på grundval av de svenska yrkes- räkningarna. (Emigrationsutredningen. Bil. IX.) Stockholm.

Wohlin, N. 1912: Den svenska jordstyckningspo- litiken i de 18 :de och 19 :de århundradena. J äm- te en öfversikt af jordstyckningens inverkan på bondeklassens besutenhetsförhållanden. Stock- holm.

Wolf, E. R. 1966: Peasants. (Foundations of mo- dern anthropology series.) Engelwood Cliffs.

N.J.

Wolf, P. 1956: Utdikad civilisation. Lund.

Wrigley, E.A. & Schofield, R. S. 1981: The popu- lation history of England 1541-1871. A recon- struction. London.

Åberg. A. 1953: När byarna sprängdes. Stock- holm.

Åberg,

J.

& Öster, 0. 1995: Efter avslutad färd, en anständig begravning. En karakteristik av

undantagsinstitutionen. Nederluleå och Råneå socken 1790-1895. (Uppsala papers in econo- mic history). Uppsala.

Ågren, M. 1992: Jord och gäld. Social skiktning och rättslig konflikt i södra Dalarna ca 1650- 1850. Uppsala.

Ågren, M. 1997: Att hävda sin rätt. Synen på jordägandet i 1600-talets Sverige, speglad i in- stitutet urminnes hävd. Rättshistoriskt biblio- tek 57. Stockholm.

Åkerlund,

J.

1998: Modeller som kunskapsförmed- lare. Fataburen. Nordiska Museets och Skan- sens årsbok. Stockholm.

Åmark, K. 1915: Spannmålshandel och spann- målspolitik i Sverige 1719-1830. Stockholm.

Öhrman, R. 1990: Sockenmagasin på Gotland.

Gotländskt arkiv. Visby.

Östlund, L. 1993: Exploitation and structural changes in the north Swedish boreal forest 1800-1992. Umeå.

References

Related documents

1 För en översikt av undersökningsresultaten 1993-2000, se Pettersson, Maria (2001a) Från nittonhundratal till tvåtusental. SOM-institutet, Göteborgs universitet. 2 2004

Figuren visar andelen som svarat att respektive informationskälla varit mycket eller ganska viktigt inför valet av utbildning.. Figuren visar andelen som svarat att respektive

Fråga: Frågan är ställd som ett påstående, och studenten får svara på en femgradig skala där 1=”Instämmer inte alls” och 5=”Instämmer helt”. Påståendena

Under januatl 2000 har 1\cadeMe<ha torvarvat bolaget Bu<,mes., lutelhgence Group (BIG) och darmed befa~t ~sm ~tallmng som Svenge<> ledande foretag mom e-learrung

Frontecs eBusiness tjänsteutbud har vidareutvecklats till nationella tjänstekoncept Den långa erfarenhet och höga kompetens inom integration i kombination med väl

kommersiella investeringarna har fort- satt att vara sta bila. ASSA ABLOYS fokus kommer även i fortsättningen att vara på produktut- veckling och marknadsföring, med

Dåvarande landshövdingen i Malmö, Gösta Netzén, gjorde en mycket stor insats genom att hjälpa oss få alla de fem svenska statliga organs till- stånd för internationell matbomb-

Karin Arvastson presenterade uppdraget Storstadens arkitektur och miljö som löper under tre år, och hur arbetet har lagts upp för att bygga upp kunskap om en epok som inte