12 restauratören nr 8 2011
i fokus: hotellåret 2010
Hotellåret 2010 beskrivs av branschen som ett år av snabb återhämtning och uppgång. Året blev bättre än väntat och utvecklingen drevs på av storstäderna Stockholm och Göteborg. Bland de 100 största hotellkommunerna stack bland andra Piteå ut där rumsförsäljningen ökade kraftigt – förklaringen stavas Pite Havsbad. Loka Brunn i Bergslagen har vänt förlust till vinst sedan familjen Spendrup tog över och 2010 ökade antalet gästnätter rejält.
texter elin aarflot, katja alexanderson och daniel hirsch statistikbearbetning björn arnek grafik mattias de frumerie
– 2010 var ett bra hotellår, men det ska ses i perspektivet av att det följer på ett dåligt år. Men det som verkligen stod ut var att det blev mycket bättre än vad alla trodde. Tongångarna i slutet av 2009 och början av 2010 var väldigt dystra, säger SHR:s branschekonom Björn Arnek.
Återhämtningen kom igång på sommaren och därefter gick det kraftigt uppåt. Förklaringen hittas i den snabbt växande svenska ekonomin.
– Det är affärs- och konferensgästerna som har kommit tillbaka och det styrs huvudsakligen av eko- nomin. Privatgästerna ökade också, men det gjorde de även under 2009, säger Björn Arnek.
Det har aldrig sålts så många hotellrum i Sverige som under förra året: 18,3 miljoner, en ökning med 5,9 procent från 2009.
– Beläggningsgraden är hög, 50 procent.
Historiskt sett är det väldigt bra, även om det inte är bäst hittills. Och prisnivån är ungefär densamma som toppåret 2008.
Revpar (intäkt per tillgängligt rum) för riket som helhet hamnade på 455 kron or (+ 6,0 procent), vilket nästan är en återhämtning från 2008 då rev- par var 458 kronor. Det kan jämföras med det tuffa hotellåret 2009 när revpar sjönk till 429 kronor.
Om man tittar närmare på de tre storstäderna skiljer sig bilden dem emellan något. I Stockholm var det en stadig efterfrågeökning under hela 2010, sammantaget 7,1 procent. Det ska ses i ljuset av att efterfrågan endast sjönk marginellt under 2009, tack vare ett ökat privatresande. Rumspriserna fort- satte uppåt till ett snitt på 1 116 kronor, men efter- som raset var kraftigt under 2009 kom de inte upp till 2008 års nivå. Även revpar ökade (7,1 procent) till 774 kronor, men låg fortfarande lägre än 2008.
I GöteborG stabIlIserades efterfrågan under slutet av 2009 och tog ordentlig fart sommaren förra året, upp 5,9 procent. Snittpriset steg med 3,9 procent till 941 kronor och därmed är den tidigare toppnot eringen 919 kronor från 2008 passerad.
Revpar har i princip återhämtat sig från 2008.
I Malmö gick efterfrågan upp redan 2009, vilket delvis kan förklaras med en stark december när klimatmötet hölls i Köpenhamn, för att under 2010 stanna på ungefär samma nivå.
– Under 2010 gick snittpriserna ner i Malmö sam- tidigt som det var en viss kapacitetsökning vilket gjorde att revpar minskade med 6 procent. Malmö är den av storstäderna som gått sämst jämfört med
topp året 2008 om man ser till revparutvecklingen, minus 8,7 procent, säger Björn Arnek.
Antal hotell
2 051
Disponibla rum per dag100 341
Kapacitet, rumsnätter36,6 miljoner
Logiomsättning, kr16,7 miljarder
Sålda hotellrum18,3 miljoner
Beläggningsgrad
50 procent
Snittpris per rum, kr911
Revpar, kr455
Gäster per belagt rum1,5 hotellsverige
2010
hotellåret 2010
årets höjdardagar
Stockholm 97%
Topp- notering
Antal dagar med beläggning över 90 %
Antal dagar med beläggning över 70%
Göteborg 98%
Malmö 96%
Hela Sverige
73%
45 26 51 68 46 41 26
208 195 204 216 202 181 149 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004
2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004
49 31 33 53 50 29 21
166 141 179 187 185 157 125
21 30 57 54 46 37 8
155 177 194 190 173 146 106
0 0 0 0 0 0 0
11 2 19 31 23 6 4
året när
vinden vände
Läs mer på nästa uppslag ➤
restauratören nr 8 2011 13 Stockholm
Göteborg Malmö Sigtuna Jönköping Helsingborg Uppsala Umeå Karlstad Örebro Sundsvall Linköping Norrköping Lund Västerås Halmstad Gotland Nacka Luleå Solna Gävle Kalmar Kiruna Växjö Östersund Åre Nyköping Karlskrona Lidingö Borås Borlänge Södertälje Skövde Varberg Kristianstad Strömstad Skellefteå Eskilstuna Piteå Falun Båstad Leksand Trollhättan Mölndal Uddevalla Värmdö Örnsköldsvik Sunne Malung Borgholm Lysekil Falkenberg Oskarshamn Mora Norrtälje Haninge Ystad Ängelholm Härjedalen Härryda Nynäshamn Sandviken Landskrona Håbo Bollnäs Upplands-Bro Karlshamn Ronneby Storuman Enköping Österåker Tanum Simrishamn Vänersborg Skara Kungsbacka Lidköping Vimmerby Katrineholm Västervik Vellinge Hällefors Kungälv Älmhult Strängnäs Värnamo Rättvik Ljungby Hudiksvall Gällivare Höganäs Ludvika Arvika Hässleholm Vadstena Flen Söderhamn Karlskoga Sotenäs Älvdalen 100 största Totalt
4 060 1 749 400780 317 304 283 276255 254 253 252 206233 205 201 197 180181 178 167 164 153147 145 144 140 118 114114 110 108 107 100105 99 94 91 8888 82 81 78 7877 75 71 71 6861 61 61 61 6060 59 58 55 5553 52 49 48 4747 47 47 46 46 4444 44 41 41 4041 40 38 38 3737 37 36 36 3636 35 35 33 3333 33 32 30 2928 27 27 27 26 16 008 18 306 Antal sålda rum 1000-tal
13962 33 17 29 2018 17 14 14 1717 21 18 15 4318 11 12 5 1512 23 17 14 4015 11 14 6 117 9 7 17 5 1311 10 10 14 157 5 11 11 1015 15 15 11 97 7 17 11 1014 18 5 5 57 5 7 7 97 14 5 6 2510 6 6 6 98 9 9 9 8 65 9 5 12 95 7 10 8 99 7 9 6 65 6 1 349 2 051 Antal anlägg- ningar
16 037 7 464 3 390 1 738 1 704 1 325 1 346 1 323 1 233 1 155 1 404 1 331 1 243 1 017 1 090 1 130 1 204 952 990 775 886750 990 978 712 1 080 832 604 826 564 653552 702 440 614 466616 499 807 508 570512 397 324 514 420633 508 521 417 380324 343 396 502 412 284367 388 301 454 309313 360 322 358 309323 486 332 416 302293 277 265 268 218291 263 234 248 295310 240 305 233 365267 218 235 233 289210 228 212 263 221 232158 165 81 766 100 341 Dispo- nibla rum/dag
Belägg- ning,
% 6469 63 63 51 6358 57 57 60 4952 51 56 52 4945 52 50 63 6151 42 41 56 4637 54 38 55 4654 42 66 44 58 5042 30 47 44 3954 66 41 33 4738 36 40 44 4852 42 33 39 5641 39 48 31 4442 36 40 36 3941 26 37 29 4039 41 42 41 5036 39 44 41 32 3441 32 42 26 3642 39 39 31 4236 37 29 34 4632 43 54 50
Målgrupper, % 6361 69 66 73 6572 62 63 72 6776 66 59 70 6442 68 74 71 6578 53 81 65 3459 69 85 72 7971 76 55 51 43 7075 60 60 46 6437 71 53 77 6831 52 31 51 8066 41 54 60 4561 20 74 74 4968 94 71 95 7049 45 78 94 3827 50 69 53 5039 59 48 76 64 5889 40 75 23 7055 63 33 68 6261 27 59 70 4079 24 63 63 Företag
3937 31 34 27 3528 38 37 28 3324 34 41 30 3658 32 26 29 2235 47 19 35 6641 31 15 28 2921 24 45 49 57 3025 40 40 54 3663 29 47 23 6932 48 69 49 3420 59 46 40 3955 80 26 2651 32 6 29 305 51 55 22 736 62 50 31 5047 61 41 52 3624 42 11 60 2577 45 30 37 6732 38 39 73 41 3021 60 76 3737 Privat
4029 25 23 19 2419 13 26 13 198 10 26 19 129 17 20 13 126 26 13 30 2121 16 10 20 3514 11 9 14 58 168 27 16 11 314 17 13 2 1511 2 5 17 1513 13 4 3 2013 15 28 14 1311 3 5 2 2111 18 8 1 4212 27 12 10 1511 8 5 11 5 2221 15 13 6 247 14 18 17 2811 4 10 10 1416 10 24 23 Andel utländska gäst- nätter, %
1 116 941 860 1 012 770 803772 728 725 764 799743 935 937 737 945972 1 102 711 985 788781 922 755 748 935670 748 1 109 840 700890 820 1 009 754 736 790717 655 799 1 147 903782 900 790 1 250 864704 747 775 1 023 827762 817 934 1 018 1 004 766 821 1 108 971 849899 1 422 717 1 176 848765 556 931 1 053 940929 646 626 906 987781 733 828 721 870 998505 675 671 592 794714 874 1 005 763 750773 973 844 721 1 075774 853 924 911 Snittpris/
rum, kr
4 529 1 647 671 405 244 234228 201 185 194 201188 218 193 151 196187 200 128 175 129131 141 111 108 13594 88 127 96 9677 88 106 75 73 6772 58 70 94 7361 70 61 94 5062 51 47 62 5046 49 56 60 5842 45 58 50 4243 67 34 3655 39 25 41 4641 38 27 25 3631 38 28 31 2732 36 18 24 2421 28 24 29 3325 24 23 28 2420 21 29 22 14 791 16 669 Total logi- intäkt, Mkr
604774 542 638 393 484463 416 410 460 367414 479 521 381 425475 575 355 620 400477 391 311 417 308341 401 420 465 476323 342 662 335 427 299393 196 379 501 353421 590 322 407 403271 266 312 451 427369 341 304 401 563317 317 530 304 372378 509 285 420 333316 143 340 303 359373 263 263 371 388355 288 363 296 282 206337 216 280 155 300283 341 388 236 275312 365 248 246 496247 369 496 455 Revpar, kr
4,83,4 2,6 10,0 2,5 2,41,4 2,4 3,0 1,9 2,61,7 1,8 1,9 1,5 3,42,2 2,0 2,4 2,6 2,61,8 6,7 1,8 2,4 14,02,7 1,8 2,6 1,1 2,21,3 2,1 1,8 1,3 8,4 0,91,3 2,2 1,6 5,7 5,31,4 1,3 1,5 2,0 5,41,3 6,5 5,7 4,2 2,31,5 3,0 1,1 0,8 1,42,1 5,2 1,5 2,0 1,31,2 2,4 1,8 2,0 1,61,5 7,4 1,1 1,1 3,52,1 1,1 2,2 0,5 2,51,0 1,2 1,0 1,1 5,1 0,92,3 1,1 1,1 3,2 0,91,3 1,8 1,3 1,3 0,61,2 3,9 1,8 1,1 0,92,9 3,6 2,5 1,9 Belagda rum per capita
5 347 3 205 2 244 10 117 1 918 1 814 1 150 1 741 2 153 1 433 1 965 1 375 1 673 1 751 1 104 2 132 3 257 2 220 1 729 2 574 1 373 2 060 6 162 1 337 1 822 13 096 1 815 1 380 2 875 927 1 563 1 112 1 704 1 830 943 6 159 939743 1 415 1 253 6 549 4 802 1 103 1 146 1 167 2 455 1 122 3 786 4 886 4 448 4 302 1 230 1 766 2 449 993 2 064784 1 077 4 300 1 690 1 933 1 134 1 034 3 402 1 280 2 316 1 145 1 389 4 140 1 036 1 165 3 320 1 993 723 1 392 485 2 432811 853 857 804 4 420 878 1 161 744 726 1 910 1 009 648 1 582 1 342 963920 457 3 826 1 484 704773 3 168 3 090 2 295 1 770 Logi- intäkt per capita, kr 21
3 4 5 67 12 11 10 89 13 15 16 1417 25 19 18 2021 26 24 23 2227 34 29 32 3531 28 30 33 36 3739 48 38 43 4042 41 45 47 4650 52 51 56 4944 54 57 53 5958 55 62 61 6663 70 68 67 6064 65 72 73 6971 92 82 74 7681 87 79 80 83 8678 77 75 84 8588 90 89 91 9493 96 ny ny 10097 98 Placering
2009 21
34 56 87 109 1211 1413 1516 1718 2019 2221 2423 2526 2728 3029 3231 3433 3536 3738 4039 4241 4344 4546 4847 4950 5251 5453 5655 5758 6059 6261 6463 6566 6867 6970 7271 7374 7576 7778 8079 8281 8483 8685 8788 9089 9291 9493 9596 9897 10099
A l A d l
hotellåret 2010
de 100 största hotellkommunerna
Förändring 2009-2010i procent
44 41 31 -15 -11 23 41 -30 225 -11 41 51 01 233 111 -20 02 -54 -21 -10 -29 -20 -11 -31 100 -412 -30 -36 31 -31 -12 -215 04 -4-2 -33 -98 150 02 51 77 03 -41 181 -13 110 -61 -3-2 -23 -61 -4-5
32 disp kap
76 110 45 101 85 32 53 -23 337 64 52 130 -43 1021 1213 138 -53 25 87 282 -29 -40 47 -15 14-4 -1113 -195 120 167 180 1313 1412 1012 -46 125 135 402 145 102 12-6 61 -17 -5-6 21 29 09 92 174 141 100
66 sålda rum
44 -24 -2-1 51 11 32 -11 23 35 04 34 -7-1 -51 -26 07 -31 22 21 11 -114 -23 37 57 26 -42 2016 -38 69 -5-3 11 21 -45 -33 51 -22 01 -26 68 62 10-6 -199 01 -14-12 71 -2-5 -25 04 38 51 -2-1
32
snitt- pris/
rum 1012 -215 23 162 106 46 72 41 3910 68 86 -15 -3-3 1917 2012 154 -35 38 108 146 12-5 43 159 122 -29 307 -2114 199 103 201 1415 197 167 81 153 145 378 2013 163 24-11 -1410 07 -18-17 83 03 14-3 96 267 156 -29
88 total logi- intäkt
7 -66 14-1 112 49 73 61 -24 45 146 63 05 -2-3 -313 -38 114 17-3 38 49 1014 83 -34 104 145 129 -1116 -1912 1412 126 21 2412 169 164 25 106 2612 -38 1921 1215 16-1 -178 -144 -316 -185 40 -4-8 2213 89 2322 155 2 66 revpar
Källor: Nutek/SCB/SHR
14 restauratören nr 8 2011
i fokus: hotellåret 2010
som alltId är det nåGra kommuner som sticker ut. I år är det Piteå, Nacka och Vänersborg som ökat antal sålda rum kratigt samt Strängnäs där logintäk- ten minskade rejält samtidigt som kapaciteten såg ut att ha ökat. Restauratören har tagit reda på varför.
I Piteå ökade antalet sålda rum med 28 procent och revpar (intäkt per tillgängligt rum) med 14 procent, utan att kapaciteten förändrats. Pite Havsbadskoncernen har 496 rum i kommunen, varav 394 rum på Pite Havsbad och 102 rum på Piteå stads- hotell. Dessa rum står för drygt 60 procent av hotell- kapaciteten och koncernens vd Robert Sjölund har en väldigt enkel förklaring till ökningen.
– Vi gjorde ett jättebra år och om vi gör det slår det så klart igenom för Piteå som helhet, säger Robert Sjölund.
Enligt honom var det bra både konferens- och kon- gressmässigt.
– Även sommaren, som är en viktig säsong för både Pite Havsbad och Piteå Stadshotell, var bra.
Och 2009 var ett sämre år, det påverkar väl också.
I Nacka ökade logiintäkterna med 39 procent och antal sålda rum med 33 procent. Förklaringen lär vara den ökade kapaciteten på 22 procent, som förklaras av att Elite Hotel Marina Tower öppnade under 2010. Hotellet med läget precis vid inloppet
till Stockholm lär ha lockat en hel del gäster från grannkommunen Stockholm.
vänersborG ökade antal sålda rum med 40 procent och logiintäkterna med 37 procent.
En för klaring kan vara att Best Western Arena Hotell slog upp portarna under året och förmod- ligen lockade gäster till orten. En annan förklaring finns i Ronnums Herrgård, som gick i konkurs 2008 och nyöppnade i februari 2009 efter att Profil- restauranger köpt den.
– Första året var lite knackigt, men vi hade ett ganska bra 2010 och eftersom Vänersborg i sig är en liten destination när det gäller antal hotell- rum kan det påverka, även om vi bara har 61 rum, säger Per Bengtsson från Ronnums Herrgård och Profilrestauranger.
Enligt honom mer än fördubblade Ronnums Herrgård omsättningen jämfört med 2009 och mer eller mindre fördubblade beläggningen.
Strängnäs minskade logiintäkterna med 18 pro- cent och revpar med 31 procent, trots att SCB:s siffror visar på en kapacitetsökning på 18 procent.
Susanne Bergvall, vd för Ulvhälls Herrgård, har en förklaring till nedgången.
– Under åren 2007–2009 drev jag Hotell Mälarblick
Piteå
dansade och log
med 300 bäddar, men nu driver jag inte det längre utan det står tomt, säger Susanne Bergvall.
Dessutom, under 2008 och 2009 gick tv-program- met Dansbandskampen i Strängnäs, men året efter var det flyttat till Norrköping.
att kapacIteten i Strängnäs skulle ha ökat med 18 procent tror Susanne Bergvall är fel i underlaget.
– Vi har fått några fler bed and breakfast, men det är bara några fler rum här och där.
Däremot, om Hotell Mälarblicks kapacitet fort- farande har räknats in i statistiken – trots att hotellet inte är i drift – och några nya bed and breakfast har öppnat, kan det förklara den rapporterade ökningen av kapaciteten.
Pite Havsbadskoncernen gick bra under 2010 och det slår igenom i siffrorna för hela Piteå: antalet sålda rum ökade med 28 procent och revpar med 14 procent.
restauratören nr 8 2011 15 anders JunGer, koncern-vd för Winn Hotel Group:
– Övergripande var det ett mycket gott hotellår. Det var ett år som många trodde skulle bli väldigt tufft, men det vände snabbare än vad branschen trodde. Den svenska konjunkturen var en stjärna i klassen och den underliggande industrin tickade på fantastiskt, vilket gjorde att hotellbranschen som servicenäring kunde komma tillbaka snabbt.
Anders Junger konstaterar att inledningen på året var relativt tuff.
– För Winn vände det i maj då vi såg både ökad efterfrågan och ökade snittpriser. Sommaren var stark, med ett starkt privatsegment. Hösten var rent av fantastisk med affärsgäster, konferenser och privatgäster.
Johan kukacka, vd för Best Western:
– För Best Western var 2010 det bästa året någonsin. Vi hade högre revpar än 2008 som var det bästa året dess- förinnan. Det vi tappade 2009 tog vi igen med råge.
Johan Kukacka är dessutom väldigt nöjd att Best Western har haft »all time high« på bokningar som genererats via kedjans egna bokningssystem. Ytterligare grädde på moset är att åtta nya hotell anslöt sig till kedjan.
Han kan inte se någon tydlig skillnad på hur olika regioner har gått.
– Vi kan inte se att vissa delar av Sverige har gått bättre än andra, utan det skiljer sig ort för ort.
Affärsgästerna är det segment som ökat star- kast under 2010, framför allt andra delen av året. Privatsidan har gått fortsatt bra.
– Vi har även sett att konferensmarknaden ökat sista halvåret.
JoakIm nIlsson, Sverige- chef på Scandic Hotels:
– Första kvartalet var tufft, andra kvartalet vände Stockholm och tredje kvartalet resten av landet.
Privatresenärerna har gått starkt hela vägen, sedan kom företagskunderna och sent 2010 kom mötesaffärerna. Det känns som att mötesmarknaden drar mest nu.
Han påpekar att den här senaste lågkonjunk- turen är speciell.
– I vanliga fall tar det fem år att komma till- baka prismässigt, nu har vi gjort det på två. Det är verklig skillnad mot tidigare. Sedan ska man inte glömma att det har varit ett otroligt starkt kongressår i Stockholm och Göteborg som knuf- fat priserna och beläggningen uppåt.
Att det har gått så mycket snabbare den här gången tror Joakim Nilsson både beror på den snabba uppgången i ekonomin och på att hotellen har blivit duktigare på revenue management och har mer is i magen.
Sverige Norge Danmark Finland
18,3 12,4 7,3 9,0
+6 +4 +7 +5 Sålda rum, milj
+4 +0 -9 +5 50
51 51 51 Belägg-
nings- grad, %
911 1 024 iu 748
+2 0 iu -2 Snittpris
/rum, SEK
+6 0 iu +2 455
521 iu 384
Revpar, SEK
Förklaring: De rödfärgade siffrorna visar den procentuella förändringen 2009-2010. Observera att förändringen i belägg- ningsgrad står angiven i procentenheter. Förändringen av snittpris och revpar är angiven i lokal valuta.
Källor: Nordiska statistik- byråer i samarbete med hotellorganisationerna.
hotellåret 2010
svensk tillväxt starkast i norden
Pite Havsbadskoncernen gick bra under 2010 och det slår igenom i siffrorna för hela Piteå: antalet sålda rum ökade med 28 procent och revpar med 14 procent.
Röster från branschen om 2010
»
Anders Junger.
Johan Kukacka.
Joakim Nilsson.
foto: Pite havsbad
Läs mer på nästa uppslag ➤
16 restauratören nr 8 2011
i fokus: hotellåret 2010
är det nåGot särskIlt med hälsokällan i Bergs- lagen? Det verkar så. På tre år har Loka Brunn gått från mångmiljonförlust till mångmiljonvinst. Det starka konferensåret 2010 märktes tydligt på Loka Brunn.
Sedan Spendrups köpte Loka Brunn 2007, av stif- telsen Kungliga gyttjebad och Brunnsanstalten Loka, har utvecklingen gått stadigt uppåt. Förra året steg antalet gästnätter på konferenssidan med 49 procent från året innan.
– Och då var ändå 2009 ett bra år för oss, berättar Fredrik Uhlin som är intäkts- och marknadschef sedan Spendrups tog över 2007.
Totalt 20 000 gästnätter 2009 blev till 26 000 gäst- nätter 2010. Dessutom steg snittintäkten per gäst.
– Vinsten för 2010 kommer att bli ungefär lika stor som förlusten var för tre år sedan, och då var förlus- ten 6 miljoner kronor, berättar Fredrik Uhlin.
Att vinden har vänt för det tidigare så förlusttyngda Loka Brunn är naturligtvis ingen slump.
– Vi har jobbat hårt med att lyfta fram Lokas 300- åriga historia som kunglig kurort med tallbarrsolja och gyttjebad, lagt till familjen Spendrup som värd- familj och dessutom moderna spa-behandlingar. Vi har satsat på en tydlig paketering och en aggressiv marknadsföring. Och så nöjda gäster förstås, säger Fredrik Uhlin.
loka är en dyr anläggning att driva. En hel by med hus med massor av rum av varierande standard kräver mängder av underhåll och kostnaden för per- sonal och energi är stor.
– Jag hittar ett nytt rum varje dag, berättar Fredrik Uhlin.
För att Loka skulle ha en chans att bli lönsamt när Spendrups tog över var en rad förändringar nödvän- diga. En del administrativ personal fick gå eller fick nya tjänster. Schemaläggning och städrutiner har effektiviserats. De hus som renoveras blir mer ener- gisnåla. Alla på Loka ska förstå hur mycket en extra försäljning eller en besparing betyder.
– Personalen ska veta hur stor skillnad det kan göra om man säljer för en hundralapp extra.
Fredrik Uhlin ser familjen Spendrup som helt avgörande för Lokas framgång de senaste åren.
– En finansiär som bara bidrog med en stor påse pengar, det hade aldrig fungerat. Familjen Spendrup har bidragit med en rik företagskultur, ett starkt varumärke och ett personligt engagemang.
Utan det hade vi inte kunnat skapa lönsamhet på så kort tid. Och att de kommer från en annan bransch tror jag är en fördel. Först kunde jag reagera på att man inte arbetade med nyckeltal på det sätt jag var van vid, jag tror inte att jag har hört ordet revpar nämnas på tre år. Men det finns ett fantastiskt före- tagskunnande i familjen Spendrup som har funge- rat väldigt bra här. Men nu när du frågar om revpar, vi ska faktiskt se över våra ekonomiska rutiner och förfina dem, nu är smekmånaden över.
den här sportlovstorsdaGen syns vargspår vid lastkajen, men bara enstaka gäster bland de 54 hus som utgör Loka brunn. Inte heller finns någon Spendrup på plats. Annars är de ofta här:
Naturligtvis Mia Spendrup, Loka Brunns vd, som är den i familjen Spendrup som har en lång bransch- erfarenhet. Jens Spendrup (Mias man) och Ulf Spendrup är också här titt som tätt, som föredrags- hållare eller helt enkelt värdar.
– Att Jens är jultomte under Lokas julfirande, mer familjärt än så kan det väl inte bli? Men det är inte bara familjen Spendrup som ska ge en familjekänsla, det är hela personalen. Alla är en del av Loka, många är uppvuxna här. Så det är inte något vi bara säger, utan den känslan finns här på riktigt, säger Fredrik Uhlin.
Förra året var riktigt bra.
– Särskilt våren, när många kolleger fortfarande hade det tufft.
På helgerna fylldes Loka av privatgäster med skilda intressen: de som ville gå på spa eller åka snabba bilar, de som ville gå på jakt, bara vara kära,
träna med Blossom Tainton eller leka med trollen Bröderna Krull. I veckorna gav flera stora konferen- ser ett rekordår för Loka Brunn, delvis tack vare bra samarbeten med olika bokningsbolag.
– Jag tycker att vi har lyckats med Kamprads devis, att med små medel nå stora resultat. Och i år är det dags att ta några större steg.
Ja, 2011 kommer att bli något av ett mellanår för Loka Brunn eftersom anläggningen inte kommer att ha full kapacitet. Hotellrum renoveras i flera av husen. En vinsalong byggs i källaren under mat- salen. Det gamla badhuset från 80-talet (med det klassiska upplägget stor pool, liten bubbelpool och rutschkana) ska rivas i maj, och i oktober invigs ett sprillans nytt poolhus. Mia Spendrup har tidigare beskrivit det nya badet som inspirerat av romersk badtradition, men främst ska Lokas långa historia som kurort märkas där.
– På en studieresa i Budapest blev det tydligt för mig att människor var i vattnet för att njuta och umgås, inte för att simma. I vårt nya spa ska man vilja stanna riktigt länge i vattnet, säger Fredrik Uhlin.
Vattnet Loka hämtas några hundra meter bort från Loka Brunns område i dag. Förr hämtades det från en brunn bakom kyrkan, men tankbilar passar dåligt ihop med spa- och konferensgäster och allt vatten kommer ändå från samma källa.
Hur tänker ni kring kopplingen mellan vattnet Loka och Loka Brunn?
– Det är två helt skilda varumärken och vi har inga mål som syftar till att sammanföra dem totalt.
Men vi vill att folk ska veta att vattnet kommer här- ifrån, det gör de inte alltid i dag. Kopplingen ska bli tydligare, och jag träffar regelbundet Spendrups marknadsavdelning för att diskutera vad vi kan göra tillsammans.
Fredrik Uhlin visar den vackra träkyrkan som är populär för bröllop. Längst bak i kyrkobyggnaden i ett eget rum finns den så kallade vattensalongen,
Fullt ös
vid brunnen
restauratören nr 8 2011 17 där man kan dricka brunn på gammalt vis. Bland
annat där kommer varumärket Loka att synas tydli- gare i framtiden.
I Loka Brunns kurortsmuseum, Sveriges enda, finns bilder från 1984: åldringar som får fotvård,
dansar med rullstol eller bli avspolade i en dusch.
Egentligen kärleksfulla men samtidigt sterila bilder från ett landstingsförflutet som känns mycket långt borta för dagens besökare.
– Människor från trakten har tidigare haft svårt se
Loka Brunn som något annat en sjukvårdsinrättning eller en förfallen anläggning. Men de bilderna har börjat suddats ut. Loka ses inte längre som en anlägg- ning i malpåse, utan som en levande brunn där män- niskor kan mötas, njuta och få tid tillsammans.
foto: elin aarflot
I ett av de vackra gamla husen på Loka Brunn, Finnhyttan, renoveras rummen och korridorerna. Gulddetaljer ska framhäva Loka Brunns historia som kunglig kurort, berättar intäkts- chefen Fredrik Uhlin.
