Uppfinningar och uppfinnare på frimärken

Uppfinningar och uppfinnare på frimärken

A v Robert Mattson

År 199 2 var det 100 år sedan Patent - och registreringsverket blev ett eget ämbetsverk.

M ed anledn ing av den na tilldragelse gav Pos- ten ut ett frim ärke den 27 augusti 1992.

Postm useu m passade på tillfallet att ord na en utställn in g m ed namnet "H EU REKA!

Frimärken och U ppfi nning ar". M ed utställ - n ingen ville vi visa att betydelsefulla uppf i n- nin gar och upp finnare finns represent erade på frimärken .

O m en utställningkring ett sädant gigan- tiskt ämne som up pfin ningar int e blir någon djupare betraktelse är naturligtvis int e heller en artikel h eltäckand e. De uppfin n ingar so m jag valt att berätta om i denn a artikel

far

ses so m smakprov på, vad m änskligheten h ar lyckats åstadkom m a från forntid rill idag.

Kanske kan det inspirera någo n att lägga upp en frimärkssamling på tem at uppfinn ingar.

De första uppfinningarna

Enav de vikti gaste tidiga upp finning arn a var ko nsten att framställa eld. Arkeologer h ar funn it bevis för att förh istoriska männ isko r fö r 1,4 m iljoner år sedan i Afrika, närm are bestämt i C hesowanja, lyckades framställa eld. M an har pä den na plats funni t rester av förkolnad ved , bearbetade flintstycken, so m använts tillatt tänd a eld.

Flintdolk, ca 2000- 1800 f Kr, funnen i Hindsga vl, Danmark.

ROBER T MA T TSON är fadd i Stockholm 1952. H an började sin anställning vid Postmuse- um 19 76. Svarar seda n 1984 bl a for museets brev- och stämp e!samlingar. A r styrelsemedlem i Sällskap et for Svensk Posthistorisk Dokumenta- tion och Postmusei Vänner. Har sedan 199 1 ingått i en arbetsgrupp som svarar for fi lateli och posthistoria i uppslagsverket N ationalencyklop e- din.

D en förhistoriska m än n iskan var tvun gen för arr överleva up pfinna vapen , dels för att jaga villebråd och dels att kun na försvara sig.

D et första vapnet verkar ha varit stenen . Sedan kom stridsklub ban , jaktspjutet (500 000

är

sedan), yxan (2 50 000 är sedan), kn iven (dubbeleggad), bågen och p ilen (30 000 år sedan) en ligt grottm ålnin gar i Sahara.

Hjulet

Up pfin n ingen av hjulet kom till nästan sam- tidigt i Babylo n och Kina o mkr ing 3 300

f

Kr. H julet gav upp hov i sin tur till en rad and ra u ppfinn ingar som t ex vind spelet och blocker. Skovelhjulet ( vatt enkvarnen) gjo rde d äremot sitt int åg mycket senare, i m ind re Asien i sluter av and ra ärhund radet

f

Kr.

Papper

Papper, framställt av växtfi bre r som malts till en m assa, var ett verk av kineserna. M en b ruket av papper sp red sig inre förrän pä 100- talet eKrvid are västerut. Pa 800-taler stod araberna för dess utb redn ing i Europa. D e äldsta kända pappersdoku ment en är buddis- tiskatexter frän100-al ert eKr. M ässboken frånSilos, nära Burgos i Span ien , är den äldsta europe iska papper s skri ften; d en daterar sig rill 1000-taler. I slutet av 1300-taler tillv erkade

Arbete med pap - perstil/verkning

pa

1600-talet.

många län der i Eur opasitt papper av skogs- träd . T rors detta faktum användes m est pap- per tillverka t av lu m p fram till m itten av 1800- talet, in nan träfiberbaserat papper hade u pp- nätt tillräckligt hög kv aliter. Pi 1500-talet framställdes i Eu ropa det första papperet på vilket man ku nde trycka på båda sido rna.

Skrivkonsten

Skrivko nsten var viktig för att män n iskan skulle ku n na ko m m u n icera och sprida kun- skap. D er är d ärför inre så konstigt arr den u ppkom pa tre platser nästan samtidigt , där civilisationen hade ko m m it längst, för ca 5 000 år sedan. D er var den sumeriska kil- skriften, egyptiska h ieroglyfer och den kine-

siska

bildskri ften .

Skrivdon

I

an tikens Egypten skrev man med pen no r - ellerrätt are sagt penslar - av vassrör. D er so m bäst lämpade sig arr använda so m skrivd on var av en arr av säv, J u ncus maririm us, so m i den mjukare än den kunde splittras till en pensel.

Sum ererna använde sig av srylos, en p in ne vars ena änd e var tillplattad . M ed den na srylos Benj amin Franklin med gås- penna.

Han upp - fann bl a glasögon och åsk- ledare.

tryckte man in tecken i mjuka lerp latt or.

T eckn en likn ade kilar därav namnet kilskrift.

G åspen nan är väl något av en symbol för skrivko nsrens historia. Säkra belägg för gås- pennans använd ande har vi från 500-talet eKr. Bibelavskr ifter m ed illum inerade an- fanger visar apostlar m ed gåspennor som skrivdo n .

Blyerrspen nan har sirr u rspru ng i ritstiften av bly och ten n som dyker upp pä 1100-al et.

D e använ des främst av konsm ärer. N amnet blyerts kan härledas rill b ruket av detta stift, liksom engelskans "plum bango" och ryskans

"Reissblei". D en första kända beskrivn ingen avenblyertspen na dvs ett grafitstift inneslutet i en hållare av trä äterfin ns i err arbete författar av C on rad G esner, tryckt i Z u rich

är

156 5.

En av d agens välkän da tillverkare av blyerts-_o pen no r, Faber i N urnb erg, började

sin

^verk-

samhet

är

1760 . N är de ekon omiska fö rbmn- delserna avbröts m ellan Englan d och Frank- rike

4r

179 2 giord e den franske ingenjören Jacq ues-N icolas C on te penns tift av

grafit

och lera, in nesl urna i cederträ. Efterfrågan på dessa pen nor spred sig över gränserna och u t över hela världen .

Exakt nr den revolutione rand e iden up p- ko m att foga en behållare med bläck rill pen na_>

är inre kän t. D er finns d ock en beskrivn ing redan frän 1636 av D an iel Schwen teromen

"urbyggd " gåspen na. En första serierillverk- n ingen av reservoarpen no r gjordes i Leipzig

år

17$3 4 en mekanik us Scheller som sälde

"Reise-Sch reibf e der " med bläckhållare av horn eller metall och med skrivspets av gås- pen no r. D er fö rsta paten ter beviljades

är

1809 och en förbättrad versio n giord es 18 19 av Scheffer, världsberö md tillverkare. D et stora genomb rotte t kom emellerrid först på 1880-

'

^.

talet sedan engelsmannen Lewis Edson W a- term an är 1873 ko nstru erat en ny typ av pen na so m liknade våra dagars reservoarpe n- na.

Ar

193 5 up pfanns bläckp atron en av M Perraud ,

VD

i J if W aterman -företagen .

På 1780-taler u pp fan ns srålpennan . En 1 12

leksaksfabri kan t i Birm ingham vid namn H arrison fick i uppdrag av sin vän den världs- berö mda kem isten Joseph Priestlyattrill verka en gäspen nespets av tunn stälplat . D et b lev en eno rm succe. Birmi ngham blev und er 1800- talets slut världens cent rum for den na ind u- stri . Prod ukti onen var alld eles innan första världskrigets ut b rott ca 30 miljo ner stälpen- nor per vecka .

Kulspetspenn an uppfa n ns 1938 av un ger- ska brö dern a Laszlo och Georg Biro.

Ar

1940 slog sig Laszlo ned i Argent ina, di t han

fl

yrt und an det nazistiska hotet; han utvecklade där sin up pfinn ing och sö kte parent i ju ni 194 3. H ans penno r såldes i Buenos Aires från 194 5. En gelsmannen H M an in, som i den na u ppfinn in g såg svaret på de problem som möt te flygplan spil oter pä hög höjd när de skulle skriva, bö rjade tillverka kulspetspen no r förRAF

är

1944 . Biros kulspetspenna spred sig emellertid snabbt över hela världen . D e första kom på den int ernatio nella markn aden

194 8.

En reklamman M ilton Reynolds var den som emellertid fick fart på tillverkn ingen av kulspetspen no r. D e första typerna so m kom rill Sverige efter kr igsslutet kostade ca 70 kro no r. Reynolds penno r kostade bara en tio ndel så mycket.

Bläck

D er var kin eserna som uppfann bläcket, 2 500

±r

fKr.D er gjo rdes av en bland n ing av bin- demedel och aromatiska äm nen. Man har också i egyptiska gravar upptäckt papyrus blad fyllda med skrift i svart och rött bläck från sam m a rid .

Kautschuk

M eto den att tillverka kautsch uken eller sudd - gum mit upp fan ns,vidmitt en av 1700-talet av en viss M agalhaäes, eller Magellan, en po rtugisisk fysiker, som även förb ättrade mån ga instrument inom fysiken och astrono - m in . Suddgummit o m talades

för

första gang-

en av den engelske kem isten J Priesrley 177 0 . I dag använder m an både plastmaterial och syn tetis kt gumm i i suddgum mi n.

Ångfartyget

Redan for om kr in g 3 500 4r fKr användes på M edelhaver farkoster so m framdrevs med segel och åror och so m fraktade varo r m ellan vissa m edelhavsländer. Segelfarty gen utveck- lades sedan un der flera rusen år och först på 1800-taler kom d e första maskindrivn a farty - gen .

I en avhandl ing 16 90 f6ruts äg D enis Papin möjligheten att använda ånga for framdriv- ning av fartyg. H an lät verkst äll a sitt projekt 1707, men hans försök fullföljdes inr e. D å T ho mas N ewcom ens ångmaskin på 1730- talet spred sig rill de engelska stenk olsdistrik- ren använde en m ekan iker vid namn Jonat- han H ulls en sådan i en bogserbåt. D en ojäm na gången i den atm osfäriska ängmaski- nen och den väldiga mängd bränsle som den na slukade gjorde H ulls projekt otänkbart i p raktiken och det föll i glöm ska.

Ångmaskin konstruerad a v James Watt och bygg d a v A Mitchell år 1790.

Jam es W ans up pfinn ing av den en kelver- kan de pu m p maskinen gav ångm askinen ökad betydelse so m d rivkälla rill sjöss. M ed hjälp av W ans maskin lyckades C laude de Jouffroy

är

1773

f amföra

en ångd riven rodd- bät .

Ar

1783 lyckades han med framgäng d riva en skovelhjulförsedd ängm askin på flo- den Saö ne.

Propellern

Propellern, som sedan ant iken använ ts för d e mest skilda m ekan iska ändamål, föreslogs första gången som framdrivnin g en m eka-

nism fö r fary g

är

1752 av schweizaren D an iel Berno uilli. H an tän kte sig arr m an skulle kun na

fä

en so rrs väd er kvarnsskovel arr snabb t snu rra run t i vatt net . Ber nouill is ide fullföljdes dock aldr ig.

Am erikanen D avid Bush nell var också en av ban b rytarna. År1777 san e han en p rop el- ler på d en dykfarkost som han ko rt dessfö rin- nan u pp fun nit, den s k Bushnel ls sköl dpa d- da. Fö r arr d riva sin bät framät använ de Bush n ell en åra i form av en skr uv, horison tellt placerad u nder kö len och so m rörde sig som en p ropeller. En an d ra åra placerad verrikalr i farko ste ns övre del reglerad e dess djupgående.

John Ericsson konstruktör av bl a den moderna propellern. Från vän- ster Fregatten Minnesota, Monitor och Merimac.

E ngelsm an nen J oseph Bramah tog är 1785 parenr på en p ropeller m ed sex b lad for framd rivn ing av farty g.

D et första p rakti ska fö rsöket gjo rd es av amerikan en Joh n Stevens och fran sm an n en M arc Brunel, so m kopplade samm an tvä fyrbl adig a propel lrar p ä sin encylindri ga äng- m askin när de skul le färdas u ppför Passaid lo- den (m askinen och propellrarna finns n u på Science M useum i Lond on) .

J oh n Ericsso n gjo rde m ånga betydelsefulla u ppfin n ingar, m en m esr kän d är han for ko nsrruk rionen av nordstaternas krigstart g M on ito r, 186 2, och i synnerher för sin pro- peller. H an s propeller fö r dri ft av farty g. som paten terad es 1837, var den första prak t iskt använd bara. Ericsson förb ättra de d äre fter bladens form .

Ar

1843 installerade han sin propeller på ångfregarren Princeron , so m vid

en tävling visad e sig vara snabbareänhjuläng- aren G rear W esrern. D en a b lev propellerns genom b rott .

Glas

D e forn t ida kult urfol ken i Egypten och M e- sopotam ien upp täckt e cirka 3 000 f

Kr

h ur m an kun de tillverka

glas.

Ungefär 100 f

Kr

upp fan n fenicierna glasbläs arpi pan , ett jär n- rör so m doppad es i det smälta glaset. G las- klum pen , som sed an hängde kvar vid rörets slur, blåsres up p rill en ballong. Vi d glasbläs- n ing kan m an

anting en

bläsa ut glasklum pen i en form eller form a den på frih and .

Glasblåsare från Boda glasbruk. Ur häftet Svenskt glas.

Sverige fick sit första betydan de glasbru k isl utet av 1500-al ert. Und er 1700-al et bygg- des flera glasb ruk i Sm åland .

Vindkraft

D e förs ta väderkv arnarna fan ns rroligen i Persien red an på 900-raler. Försra gången en väderkvarn om näm ndes i Eu ropa var år 1 180 .

I

början på 14 00-raler u rvecklad e holländar- na en ny ryp av väderkvarn so m hade en stab il underbyggnad av sten och d är endast taker och vingar na var vridbara.

M ekan ism en urvecklad es och på 184 0- raler fan ns 10 000 väderkvarnar i E ngland och 114

SVERIGE

^Stiliserat

vindkraftverk.

8 000 i H olland . I Sverige var de framför allt vanliga på Ö land , G otland och i Skån e.

Vind kraften användes inre bara för arr d riva kvarnhjul uran också för att transportera upp malm ur gruvor, pumpa upp vatten och mala lump till papper. Eftersom vindenergin alstras av en outtömlig energikälla, blev den på nytt int ressan t und er 1970-talets energikri s.

Då startade flera länder utveckling sprogram för vindenergi.

Ballongen

D en 4 juni 1783 sreg den första luftballongen rill väders,

i

An nonay nära Lyon i Frankrike.

Den hade byggts av bröderna Joseph och Etienne de M ontg olfi er, till yrket papper sfa - brikanter.

Ballongen (efter bröderna kallad mong ol- fiere) var gjord av ett dubbelt pappershölje.

N edan för den fanns ett

fyrfat

pä vilke t man brände halm och ull för att åstadkom ma varmluft, som på grund av art den är lättare än omgivande kall luft fick ballongen att lyfta.

Den nådde efter tio minuter höjden 500 m . Kort därefter, den 19 september, upprepa- de bröderna M ontgolfier sin bravad . Denna

gång hade de i en rottingbur, som hängde under gondolen, en tupp, ett

far

och en anka . Aven den luftfärden avlöpte utan problem.

D en 2 1 november 1783 stegJean-Francois Pili tre de Rozier och markisen av Arlandes upp mot skyn. D eras gondol var upphängd i en varmlufrsballong. Ballongfärden, som gick över Paris, blev nära 9 km lång, varade i 25 minuter och nådde en höjd av 1 000 m .

Ar

185 1 kom den italienske ballongskep- paren Joseph G iuseppe T ardini till Stock- holm. H an tog med sig den , i frimärkskretsar, inte alltför okände Pehr Ambjörn Sparre, som troligen är den förste svensk som har seglar i luften med en ballong.

D en mest kända ballongfärd som företa- g

i ts av svenskar var An dree-expedition en

är

1897. M älet var att nå N ord polen med vät- gasballongen Ö rnen. D en startade från D an- skön vid Spetsbergen men tvingades nödlan- da. D e ombordvarande dog senare på Vicön.

År 1963 bygg des de första ballongerna för nöjes- och sportändamäl. Ballonghöljet görs nu av mycket lätt syntetiskt tyg, gondolen är ofta av rotting och uppvärm ningen av luften sker med en medföljande prop angasbrännare.

Flyg

I slutet pa 1400-al et gjorde un iversalgeniet Leonardo da Vinci skisser av luftfarkoster av olika slag, från flygmaskiner med rörliga ving- ar rill helikoptrar.

T vå amerikaner, bröderna W ilbur och

Till 200 årsminnet av den första bemannade ballongfär- den utgavs ett frimärke i Frankrike år 1983 avbildande bröderna Montgolfiers varmluftballong. Ses på valören 2,00.

Bröderna Wright tillsammans med sitt och världens första motordriv- na flygplan.

O rville W righ t ko nstruerade d et första flyg- planet. Bröderna W righ t, som var cykelfab ri- kan ter i N o rth C aro lina, mont erade en för- b ränn ingsmotor på ett d ubbeldäckat plan , so m bestod av en stom m e av trä överd ragen med d uk . D en 17 decem ber 1903 var d agen för deras fö rsta flygfärd. Flygt uren b lev täm- ligen b lygsam: m ind re än 40 meter pa 12 seku nder och en fart av 12 km /h ; men fr o m detta datum skulle flygkons ten ta snabba steg

framät.

Från 19 15 byggde den tyske konstr uktö - ren H ugo J u nkers en serie flygp lan helt i metall med fribärande vingar. 19 19 kom det första trafikfly gplanet av metall. D essa m aski- ner ko m att bli föreb ilder för en rad senare m odeller. Und er mellan krigstiden utveckla- des en helt ny typ av m otor, speciellt avsedd för mycket snabba flygp lan - jetmotorn.

Sedan dess har en lån g rad olika typer av jetplan urveck.lats, bland dem m askiner m ed tu rbop ropmo to r, VT O L-pl an (startar och land ar vertikalt ) , jetd rivna plan , överljuds- p lan och jum bojetplan .

Raketen

D e första raketerna förefaller ha tillverkats i Kinapa 1200-taler. Dessa tidiga raketer drevs fö rmodl igen med svartkr ut. Enligt en kinesisk legend hade en man darin försö kt begå stöld hängande und er rvå d rakar d rivna av err stort ant al raketer. T atarerna använd e raketer år 124 1 i slaget vid Legn ica (Schlesien, i dag polskt omrä de).

116

Ar

189 5 kons truerade en peruansk ingen- jö r, Pedro A Poulet, en motor med 10 cm diameter i vilken han hade sp rutat in en bland n ing av kväveperoxid och bensin, so m an tänd es av ett tändsrift. D etta var förm odli- gen världens första vätsked rivna raketm otor.

Am erikanarna anser att den första raketen med flytande b ränsle tillverkades av lands- man nen Robert H G oddard , som 19 19 pu- blicerade ett verk d är han beskrev "en metod

för

att nä mycket hög höjd" . H ans första raker med flytande bränsle sköts u pp den 16 mars 192 6 . I Eu ropa var tysken Joh an nes W inkler den fö rste so m sköt upp en raker m ed tlytan de b ränsle. D en 2 1 febr u ari 193 1

gick

hans lilla raket HW 1 (med flytande syre och metan) till väders.

Rymdraketen

Även o m ursprunget till rymd raketerna går illbak a nägot fyrti oal

är -

i syn nerhet den kän da y ska V 2-rakete n v ar det först är 19 57 i Sovjet som en raket kun de övervin na jo rdens d ragn ingskraft och placera den berömd a Sputnik i o m loppsbana. Sedan 19 57 har m er än2 500 rymdrak eter skjutits u pp.

Kommunika- tionssatelliten Tele-X och raketen Ariane 2.

$9

e or e»

SV ERIGE 4

Satelliten

År 19 57 överraskade Sovjetu nio nen världen genom att skjuta u pp d en första satelliten Sputnik I . D en kretsade runt jo rden på en höjd av 227- 94 7

kilometer

och sände u nder tiden radiosignaler till jorden .

USA sköt är 196 2 upp den första ko m m u- nikat i onssatelliten, T elstar. Satellite n vägde 76

kg

och in nehöll över I 000 transistorer.

G enom d en fick m iljoner TV-tittare m öjlig- het att d irekt följa världsh ändelserna.

Sedan dess har ett Intelsat-system utveck- lats, ett världsomspän nand e komm u nika - tion snät via satelliter, som m öjliggör ett kon- tin uerligt, trädlöst utbyte av inf orm ation och u nderhålln ing.

Svenska Rymdaktiebolaget har en egen uppskjum ingssrario n, Esrange, i närheten av Kiruna. D är har m an också an läggningar för spårn ing av satelliter och mottagn ing av satel- litsignaler.

Cykeln

H ovslagaren Pierre M ichaux och hans so n Ernest reparerade år 186 1 i Paris en d raisi n och fick d ä iden att pä framhjulets nav sätt a en d rivano rd n ing som man i fortsättningen ko m att kalla pedal. Erfarenheterna blev god a och tio år senare sålde firman M ichaux et C ie inre m ind re än fyrah und ra velocipeder per år.

(N amnet kom m er av latinska velox, snabb , och pes, fot. )

På 1860-ralet bö rjade m an förse cyklarna med ett stö rre hjul fram än bak för art m öjlig - göra högre hastighet. Omkring 1870 u v eck- lades i England en cykel m ed ett mycket stort hjul fram m ed an bakhjulet h ade krympt ihop rillett liter stödhjul. På grund av att framhjulet var så stort var m an tvungen att sitta ovan på der - höghj uling en var född .

Ar

186 9 konstru erade fransmannen G uil- m et en helt ny so rts velociped p å vilken

Höghj uling, NSU Germania från 1886.

pedalerna inre längre var placerade på fram- hjulsnavet. D e sarte s i stället mellan hjulen och d rev där en kedja so m överförde dri vkraf- ten till det bakre hjulet. H ans upp finn ing lämnades dock år glö mskan på en vind , och det d röjde rill 1879 in nan engelsm an nen H arry Lawson kläckte samma ide. D en

för-

verkl igades av ind ustriman nen Starley. C y- keln fick därmed

sin

definit iv a

form.

D e tvä hjulen blev nu åter lika stora. C ykeln blev härigeno m m ycket stabilare och Lawsons uppfi n ning kallades d ärför säkerhetsveloci- ped.

D en svenske up pfinnaren Birger Lju ng- ström konstruerad e 1892 en cykel som fick namnet Svea. Den hade flera viktiga nyheter, nämligen en föränd erlig u tväxling, frihjul och bakhjulsbroms.

D et första primi ti va dri vsystem et hade inger frihjulsnav uran pedalerna gick runt även i ned försbackar. I slutet av 1800-talet och början av 1900-taler ko m olika system m ed frihjulsnav. V id sekelskiftet konstruera- des frihjulsnav med inbyggd b roms, t ex N ew D eparture och senare T orpedo och det svens- ka N ovo.

Redan från sekelskiftet fan ns växling ssys- tem m ed kedjekransar av olika diametrar vid baknavet, och senare kom n av m ed inbyggda växlar

för

tvä eller tre hastigheter.

Bilen

I slutet av 1880-talet ko nstruerade m älarm äs- tare Jö ns C ederh olm i Ystad en fyrhjulig, ängmotordriven vagn. D en blev färd igbyggd 1892, m en när d en p rovkö rdes ränd e den in i en vägg och rampo nerades.

En ny vagn byggdes 1893 . Vagnen var försedd med en tvåcylind rig ångm oto r men saknade kondensor, och därför gick den int e så långt innan den stan nade av b rist på vatten . Vagnen existerar i perfekt renoverat skick och finns utställd i Bo rgm ästarhuser vid Kloster- m useet i Ystad .

Karl Benz i M an nh eim, T yskland byggde

gasmotorer från 188 1 men började snart arr utveckla en lärt bensinmoror som ku nde m ont eras in iertfordon .

Ar

1885 byggdes en trehjulig vagn försedd med en baktill monte - rad encylindrig bensinmoror. M otorvagnen visades

officiell t

för allmänheten 1886, sam-

DEUTSCHE BU E S POST-ER DIEJ( GE I 982

4 ()

2 0

första franska bilkonsrrukrörerna. Även om dervar i T yskland som bilprodukti onen först

Volvo P 83 1, i folkmun kallad

"S uggan".

sv R1G E 4

I

Carl Benz patenterade "Patent- motorvagn" från 1886.

ma år som Benz fick den patent erad . D en såldes sedan under benämningen "Paten t- moto rvagn". Produktionen startade 1887.

T yskarna G ottlieb D aimler och W ilhelm M aybach byggde 1886 en bensinmotordri - ven bil, mer lik en hästvagn m ed päsatt motor.

År 1889 present erade de pä världsutställning - en i Paris en ny, elegantare "stälhjulsvagn ".

Bilen bestod av: fyra hjul, ert chassi av stålrör, en V-moror för bensin, en fyrväxlad låda, en konisk friktionskoppling, sryrning på de två framhjulen och err system med mekan isk bromsning av ena bakhjulet. M otorn var pla- cerad bak. D aimler och Benz anses som bi- lens fäder.

Fransmännen Rene Panhard och Em ile Levassor köpte 1890 licensen rill D aimler- mororn. De började bygga bilar med denna m ororoch levererade de första 189 1. I mitt en av 1890-talet genomfö rdes väsentliga förbätt- ringar som kom arr bilda skola för många andra bilrillverkare. M otorn placerades fram och kylaren framför motorn, lutande ratt- stång samt ett drivsystem som kom att kallas Panh ardsystemet, inneb ärande hopkopplad växellåda och d ifferent ial med kedjehjul for d rivning av bakhjulen.

Panhard och Levassor var, jämte Peugeot som även började bygga bilar

är

189 1, de

1 18

började, blev det i Frankrike och i synnerhet genom Panh ard och Levassor som denprak- tiskt använ dbara bilen skapades.

Vabis (Vagn fabriksaktiebolager i Södertäl- je) var Sveriges första bili llverkare.

Ar

1897 kom den första svenska bilen. D en var foto- gend riven, men redan nästa m odell hade ben-

n 7 ,

t °

SV ERIG E

90

Saab 99 använd som polisbil.

sindrift. Bilen visades på Allm änna Konst- och Industriutställni ngen i Stockholm sam- ma år.

D en första Volvobilen (volvox=jag rullar på latin) blev färdig 1926 och hade en topp- hastighet av 90 kilom eter per tim me. ldagär Volvo en av Sveriges största ind ustri er. SAAB (Svenska Aeroplan Aktiebolaget) började sin tillverkn ing av personbilar efter an d ra världs- kriget.

Järnvägen

Än nu for treh undra år sedan var samfärdseln rill lands mycket liren, mest beroende på de urusla vägarna. Behövde man frakta större mängder gods eller passagerare var man hän- visad rill sjötransport på floder eller hav.

I slutet av 1700-talet hade bl a James W att lyckats tämja ångkraften och byggt fungeran- de ångm askiner som användes rill att pum pa upp vatten ur kolgruvorna. N ästa steg var logiskt: att

få

ångm askinen att dra kolvagnar- na också.

Redan i det anrika G rekland hade man vägar med avlånga stenar med inh uggna spår för vagnarnas hjul .

D ärefter följde spår gjorda av stockar, som pa 1700-al et förstärktes med järnban d. D en första gjutjärnsrälsen kom omkring 1765, avsedd för vanliga vagnshjul. 1785 till verka de engelsman nen Jessop den först riktiga rälsen med h uvud, avsedd för järnvägshjul med

flän-

sar på insidan av varje hjul. N är ångloken började införas försvann gjutjärnsrälsen till förmån for starkare räls av sm itt eller valsat järn. Stålräls började bli allmänt förekom- m ande omkring 1880.

De första ångloken

D en engelske ingenjören Richard T revithick var den förste som lyckades konstruera ett primitivt men användbart lokomo iv. Loker provkördes år 1804 på den 15 km långa gruvbanan Penydarren - Abercynon. Efter- som det var helt ofjädrat blev rälsen snart sönderkörd och försöken avbröts - det var billigare att fortsätta med hästdri fren!

U nder 18 10-al ert försökte flera konstruk- törer förbättra ån gloket. Engelsmannen Blen- kinsop lät

är

18 11 bygga ett lok som d revs framät av et stort kugghjul. Blenki nsops lok fungerade ganska bra och fick flera efterfölja- re; även om de slukade mycket kol och var långsamma. Ett Blenkinsoplok var i trafik

SVERIGE

5

Sveriges äldsta bevarade lok

"Fryckstad ", byggt 1855 för Eskilstuna j ärnväg.

mellan Leeds och M iddleton från 18 12. Lin- jen finns kvar i dag som museijärnväg.

De första Cram ptonloken byggdes 1846 i England av T homas Rusell C rampton. D e hade ett enda par mycket stora d rivhjul place- rade bakom eldstaden, lång, smal panna efter modell av Stephensons Lon g Boiler och två par smä "lö phjul" framtill. De gick lugnt och stadigt i spåret och uppnådde med lätthet 100 km/h - även om mycket

få

järnvägar på den tiden var så kraftigt byggda att de tillät denna oerhörda hastighet!

P3 1850-al et försökte man konstruera lok som utnyttjade ångans energi bättre än de vanliga loken. Schweizaren Anatole M allets patent från 1875 var det första som verkligen fungerade

bra.

Loktypen kallas allmän t M al- letlok och används fortfarande på olika håll i världen, särskilt på mycket backiga och kurv- rika banor med låga hastigheter. And ra kon- strukt örer omsatt e M allets ideer pä snabbare lok, bl a amerikanen Samuel Vauclain och fransman nen de Glehn . Gemensamt for de flesta kompoundlok var att de förbrukadeca 20

o/o

mindre kol än vanliga lok. D eras d rag- kraft var dock sämre.

El- och diesellok

Ar

1879 byggdes det första praktiskt använd- bara elloket i Berlin av W erner von Siemens.

D en ryske ingenjören Rudolf D iesel utveck- lade d ieselmotorn 1897 och det första d iesel- d rivna loket togs i drift i T yskland 19 12.

Elektri ska täg har uv ecklats till mycket snabba tåg.

I

Japan öppna des 1963 T okaido- linjen med de första elektriska tågen i reguljär

Sn abb taget X2 000.

trafik so m up pnådde en hastighet av 2 10 kilome ter p er tim me.

I Sverige introd ucerad es snabb täget X 20 00 tillverkat av Asea Brown Bovery (ABB)

4r

1990 . T äget når en hastighet av drygt 200 kilo meter i tim m en .

Stjärn kikaren

U ppfinn ingen av stjärn kikaren tillskrivs den berö mde italienske fysikern och astronom en G alileo G alieli. H an byggde sin första kikare är 1609 , vid 4 5 ärs älder, och förädlade där- m ed ett instrument so m redan existerade, up pfunnet av holländska han tverkare kr ing 1590 . H an skapade ett an vändb art ins tru - ment m ed vars hjälp han u tforskade

Vin t er-

gatans verkliga beståndsdelar, en m ångfald stjärnor, m ån ens yra, Venus faser, Jup iters m ånar, solfläckarna och solens rotation . G a- lieli gjo rde fler nya rön än alla sina föregångare tillsammans.

Galileo Galilei och teleskop .

Teleskopet

D et första teleskopet byggdes

är

1672 av Isaac N ewt o n , den beröm d e engelske fysikern, m acem acikern och astrono men , som vid 24 års ålder form ulerade de beröm da lagarn a om den un iversella d ragn ingskraften .

Instrument et vidareutvecklades under 1700- och 1800-al en, speciellt av engelsman - nen W illiam H erschel och tysken Johan nes H evelius.

Ar

184 2 byggde en an nan engels- man, W illiam Parso ns, de fö rsta jätt etelesko- pen i sin

slottspark.

D et stora telesko pet pa M o unt Palom ar i

Kalifo rn ien , u trustat med en spegel med 5 m diameter (öp pn ing), togs i b ruk den 3 ju ni

194 8. D et byggdes på in itiativ av G eorge Ellery H ale, astrono m och u ppfinnare av spekt roh eligrafen, och rack vare en donatio n på sex m iljo ner dollar av Rockefellerstift elsen.

Sedan några år har det blivit svårt ace använd a teleskopet på grund av de tillfälliga lu ftföroreningarna som kom m er från den n ärbelägna staden Los An geles.

Glasögon

Redan tidigt sökt e man kom m a till rätt a med syn besvär. Först pa 1000-al et up pfan ns for- scoringsglasec. Fysikern Salvin o degli Armaci från Florens var översynt .År1280 lät h an slipa tva konvexa glas so m förbätt rade h ans synfö r- m åga. M an kan alltså ge h onom äran av ace ha up p funnit glasögonen . D ec gällde då konvexa glas (plusglas) fö r översynta. Gl asögon för närsynca med konkava glas kom i slutet av 14 00-taler. D e allra första glasögon en var av beryll, ert slags ädelscen . Scenen in n eslöts i en rund trä- eller h ornram. M an kom sedan på tanken att h ålla ihop dem m ed en stav. G las- ögonskal m arn a upp fan ns inte förr än 1746 . D ittills hade glasögo nen bara vilar på näsan . Am erikanen och p resident en Benjamin Franklin uppfan n glasögon m ed d ubbla linser fö r översynta

är

1780 . D ec rörde sig då om två glas inn eslutna i en metallram. D e bifokala glasen slipade i ett stycke framställdes 19 10 av Ben tro n och Em erson h os C arl Zeiss. 1908 h ade J L Borsch ko m m it på en m etod ace sm älta samman de två linserna.

Mikroskopet

M ikr oskopet upp fan ns i H olland islutet av 1500-talet,

trolig en

av o ptikern I Jansen m ed hjälp av son en Z ach arias. D et bestod av en konvex glaslins som gav en kraftigt förstorad b ild av förem ålet som betraktades genom ett okular, vilket tjän ade so m förstori ngsglas.

D ecca m ikr oskop beskrevs av G alilei 1609 och h ade egen tligen ganska dålig verkn ingsgrad . 120

NOBEL PRIS 1982 A KLUG

sv ER1GE 310

Fonografen

T ho mas Alva Ed iso n är oomtvistat fo nogra- fens upp finnare. H an fick fram en fungerande apparat med vax.rulle och cog parenr på den i

Nobelpistaga- ren Aaron Klug och elektronmi- kroskop.

M oderna m ikroskop började till verkas frän 1880 .

D er första användbara elekt ronmikr osko- pet kon stru erad es av tysken Er nst Ruska år

1933 .

Glödlampan

Ar

1878 uppf an ns glödlampan ungefär sam- tidigt a v den berö mde amerikanske up pfinn a- ren T hom as Alva Ed ison och engelsm an nen Joseph Swan . Efter att först ha startar rätt sliga p rocesser m or varand ra o m paten t-inträn g beslöt de sig för att samarbeta och bild a ett gemensamt bolag

är

1883.

I decem ber 1878 presenrerade Joseph Swan en lampa med kolrrådar m en dä trädar- na b rann upp på kon rid kun de h an inre förevisa den offen tlige. Err år senare, i n ovem - ber 1879, tog Edison paten t pa en lampa tillverkad efter i sto rt sett samma p rincip som Swans. Ed isons lam pa besrod av bomullsträ- dar överdragna m ed kol. T rådarna b rändes också de av mycket

fort.

Så smån ingom för- bättra des trädarna.

Ar

19 10 framställdes den första glödlampan m ed wolfram trådar i U SA.

Thomas Alva Edisons glödlampa avbildat på ett frimärke från USA ar 1929 till 50 arsmin- net av uppfinningen.

Til l 100-arsmin ne av Edisons uppfinning av fonografen utgavs ett frimärke i USA år 1977.

februari 1878. Edison fö rsäg m etallm em- branet i en telefonmi kr ofon med ett stälstift vars spets berö rde err vaxar papper.Entrat t

ledde ljud er mo r m em b raner. Alla ljud som kom i tratten försatte mem b ranet i svängn ing-

ar.

D e

f ck

stiftet att vibrera sä att det ritsade olika djupa spår i papperet på cylindern.

N är m an vid avspelni ng en fö rde stiftet tillbaka till utgängsläget och sedan pa nytt vred cylindern, följde sift er sin a egna spår och försatte m emb ranet i svängn ingar varefter ljud alstrades.

Telegrafen

D en 12 juli 1793 sände C happeett telegra- fiskt medd elande över en sträcka av 15

km.

Chap petelegrafen var noga räknar inger an nat än en serie sem aforer so m lag pa ett tiotal kilometers avstån d från varan dra. Från varje statio n kun de man på långe avstån d ur skilja de signaler som utsändes från de tvä närm aste stat ionerna.

Guglielmo Marconi delade

1909 års nobelpris i fysik med K F Braun.

År 189 5 sänd e den italienske fysikern G uglielmo M arcon i det första trådlösa m ed- delandet, en överföring på 2 400 m . N ågra år senare, den 28 mars 1899 , genom förde han d en första telegrafiska sänd n ingen mellan D over i England och W imereux i Frankr ike, ett avstånd på 50 kmoch den 12 decem ber 190 1, i samarbete med engelsman nen

J

A Flem ing, den första trädlösa telegrafiförbi n- d elsen över Atlant en . D e sände ett m eddelan- d e mellan C o rnwall i sydvästra England och N ew Fou ndland , ett avstånd på 3 400km.

Lars Magnus Ericsson. I bakgrun- den till vänster en äldre telefonväxel.

Telefonen

Kand idaterna rill u ppfinnarrätten av telefo- nen är m ånga. D e forskare och tekn iker som teoretiskt beskrivit systemet var talrika före

1876. M an är dock överens om att den första fungerande telefonen fan ns i U SA 1876 . T a män hade praktiskt taget sam tid igt färd igställt en fungeran de apparat: G raham Bell och Elisha G ray. M en det är Bell som tillerkän ts uppfi n n ingen av telefone n , bade av ameri- kansk d omstol och av eftervärld en .

Telefonluren

Lars M agnus Er icsso n startade företaget L M Ericsson

&

C o

är

1876 i Stockh olm . Ericsson gjorde själv många gen iala nyko nstruktio ner.

En av dessa var telefonluren, som han upp- fan n år 1885 och senare lanserade efter några års u tveckling. På de tid igaste telefonerna satt tal m ikrofonen på själva apparaten och hörl u- ren var kop plad till telefonen m ed en sladd . Ericsso n förde samman m ikrofon och hö rlur rill en enh et, telefonlu ren. D en slog igenom i Europa, m en först på 1920-taler blev luren känd i U SA.

Några svenska uppfinningar

Celsiustermometern

D en svenske fysikern An ders Celsius kon stru - erade är 174 2 en kvicksilverterm om eter för vilken han fastställde 100 grader till vatt nets

122

Anders Celsius.

S V E R I G E

2

! ' }-..,.

40j

' ¹ :;;.. \

:,- ·,, l.

: ' IE

·

nude r •al ^{' ;} el f

-

7o ; 1"+1 •

fryspun kt

och 0 till dess kokp unkt . H an d elad e int ervaller i 100 grader. D en na skala o m kastades senare av Linne till d en vi har i dag. D en Int ernatio nella Byrån för M ått och V ikt gav enh eten nam net C elsiusgrad (d ärav symbolen C ) i

oktober

194 8 .

Kelvinskalan , som urgår från absolu ta noll- p u nkten , använder C som gradering. Kelvin- skalan är en av de sex grundenh ererna i det int ernatio nella SI-system et.

Dynamiten

Alfred N obel gjo rde en viktig upp täckt un der ett av sina experiment ,

är

1866; en flaska

Alfred Nobel, uppfinnare av bl a dynamiten, var även kemist och donator.

V4 3.

30. %

SV ERIGE

n itroglycerin hade gått sön der och in nehåller hade abso rberats av kiselgur (ett p ulver bestä- ende av skal från kiselalger), som tjän ade rill att skydd a behålJaren från stö tar. H an konsta - terade att bland n ingen , samtid igt so m den

behöll sina explosiva egenskaper, var mycket m er stabil och hanterbar. D ynamiten var uppfunnen.

Ar

187 1 ästadkom Alfred N obel gelatin- dynamit genom att lösa upp 10 g nitr ocellu- losa i I 00 g nitroglycerin, blandningen ger ett gelatinartat sprängämne. Fyra år därefter an- sökte han om patent på detta. D et är nirrogly- cerininnehållet (som utgör mellan 12 och 9 3 % ) som karakteriserar de olika dynamiter- na.

Skift nyckeln

Ar

1892 uppfanns skiftnyckeln av svensken Johan Petter (J P) Johansson.

Ar

1899 upp- fann han rörtängen , som var ett bra verktyg för fasthållning av runda föremål men inre så läm plig som skruvnyckel, eftersom den lätt kunde skada mut trar och skruvar. Skifinyck- eln däremot kunde användas rill olika stora

$

$

#.

i i:'m

s ikii

f pe a

an . ^{a u /u ¢t ee}

Skiftnyckel, uppfunnen av J P Johansson.

m uttrar. En mekan iker klarade sig med 2-3 olika stora skiftnycklar för de flesta behov.

D en är tekn iskt oförändrad , men på våren 1984 fick den nytt utseende för att bli ergo- nom iskt riktig. D en försågs också med ett graderat skjutm ätt sä att m an kan använda käftarna till att mäta skruvar och muttrar med . Skiftnyckeln är en stor svensk export- produkt.

Svenska uppfinningar som saknas på frimärken

H är present eras några viktigare uppfinningar som ännu inte finns pä frimärken.

Kylskåpet

D e båda svenska teknike rna Baltzar von Pla- ten och Carl M unrers konstru erade 192 1 absorptionskylaggregat, som kunde användas iett kylskåp för hushållsbruk . Kylskåpet var ut an rörliga delar, alstrade kyla genom värme och fungerade ljudlöst.

År 1925, då Axel W enner-G ren köpte det företag som tillverkade kylskäpet, började de säljas under namnet Electrolux.

Passbitar

Carl Edvard Johansson, "M ätt -Johansson", uppfann under ären 1897- 1906 kombi na- tionsmättsatsen . D en rön te stort intr esse inom verkstadsindustrin . År 19 10 grundade han firman C. E. Johansson

&

Co. i Eskilstu- na, ett år senare om bildad till AB C. E.

Johansson . T eoretiskt fann Johansson att en kombinationsmättsats om 102 passbitar kun- de ge alla m ätvärden m ellan 1 mm och 20 1 mm i jämnt stigande följd med en skillnad av 0,0 1 m m , allt som allt 20 000 mättv ärden.

H an lyckades tack vare sin ut hållighet bl a utarbeta m etoder for precisionsmäm ing och kont roll av maskindetaljer. M etoderna erkä n- des även internationellt, och de har utgjort en viktig grun d för massillv erkn ing av verk- stadsindustrins pro dukter.

Tumstocken

År 1883 konstruerade ingenjören Karl

Hi-

mer Johansson Kollen ett längdmätt, "Kom- perationslinjalen". Kollen fann tidigt linj alen svårhanterlig och kom att tänka på ett hopfäll -

Tumstocken har inte avbildats på något svenskt frimärke däremot på ett danskt.

bart längdm ått som härstam mar från ant iken . H an konstruerade den låsbara led som ger tumstocken stabilitet och styrka.

Ledkonstruk tionen är efter hun dra år i princip oförändrad . Svenska M ått- och T um- stocksfabriken i H ultafors blev framgångsrik ochärdet fortfaran de tack vare den oöverträf- fade tumstocken.

Blixtlåset

M innespoststämpeln som användes på hel- gerna under utställningstiden hade som mo- tivett blixtlås.

D ec uppfanns av amerikanen Judson år 1893 , men fungerade dåligt . G ideon Sund- bäck fick

är

1906 paten t for ett välfungerande blixclås.

Ar

19 13 kom det nya blixclåset ut på marknaden, sedan Sundbä ck hade konstrue- rat en maskin, som stansade häktorna och klämde fast dem på ett rygband . I Sverige tog G usum s bruk upp tillverkn ingen av blixtlås år

193 1.

Tryckerikonsten

Redan i det gamla Kina kunde m an trycka på papper. U nder T angdynastin (6 18-907) trycktes trolleriböcker, läroböcker m m . U pp- täckten i grorrorna i D unh uang av ett exem- plar av en bok tryckt

är

868 ger oss namnet W ang Jie. O m han inteärden förste trycka- ren, så är han i alla fall den förste kände. U nder Songdynastin (960- 1279) blomstra de det kinesiska trycker. M an utgav där år 1000 en stor buddistisk krönika över de mest betydan- de dynastiernas historia.

Gutenberg

Kring 1447 ut arbetade den ryske tryckaren Johann G ensfleisch, som efter modern kalla- de sig G utenberg, tillsammans med sina med- arbetare tekniken att tillverka lösa tryckbok- stäver. H an h irrade också på ett material som bättre bibehöll bokstävernas kvalitet och håll-

124

barhet: en legering av bly, antimon och tenn, kallad stilm etall.

Ar

1455 tryckte G utenb erg i M ainz den 4 2-radiga bibeln (42 rader per sida). D et var

Trycktyper för handsättning.

den första bibelutgåvan på latin som trycktes med lösa bokstavstyper. G utenb ergs förlags- man Fuse startade en process mot honom , erhöll rätten till hela typuppsättningen och tog hem hela vinsten med bibeltry cket. G u- tenberg kun de emellerti d

är

1465 starta ett nytt tryckeri. O en första i Sverige tryckta och till vår tid fullständigt bevarade boken var en fabelsamling, D ialogus creaturarum optime m oralizacus, tryckt 1483 av Johann Snell.

Även om man låter boktryckarkonsten börja med G utenbe rg

omk ri ng

14 50, sä

fär

man inte glöm ma att den relieftekn ik dee här är fråga om fanns redan tidigare, i form av graverade träplattor (xylografi) som användes for att på papper reproducera texter i kombi- nation med illustrationer.

Litografi

Ar

1796 uppfann den ryske typografen Aloys Senefelder litografin. H an hade funn it att en teckning

utförd

med fet krita pä en planslipad kalksten (på grekiska lirhos. därav nam net litografi) stötte bort vatt en. D äremot sugs vattnet in i resten av stenen. O m man sedan d rar över stenen med fer tryckfärg

fastnar

den inte på de infuktade partierna uran bara på de feta och torra. D ärefter placeras stenen i en press och så kan man reproducera teckn ingen.

Senefelder förbättrade snabbt sin merod ge- nom att ersätta vattnet med en lösning av

gummi arabicum och salperersyra, som effek- tivt stöter ifrän sig tryckfärgen.

Offset

Ofs ettekniken, som uppfanns av den ameri- kanske lito grafen Rubel 1904, är egenrligen

en

förbättrad form av lito graf. Offset innebär arr rryckformen avrrycks mor en gummiduk, som i sin tur överför tryckfärgen

till

papperet.

Meroden möjliggör överföring i indusrriell skala.

Fotogravy r

Tryckförfarandet genom fotogravyr upp- fanns är 1875 av ösrerrikaren Karl Kliersch.

T ryck.formen,

en

metallplät, etsas genom kemiska processer . Hålighererna i metallplä- ren fylls med tryckfärg. Man

^torkar

av yran, och den färg som kvarstanna r i de ersade parrierna överförs rill papperer.

Forogravyr används mycker idag i synne r- her när det giller mängfaldigat tryck: tidning - ar, tidskrift er, kataloger, omslag, frimärken ere.

Etsning

I början av 1500-raler uppfanns ersningen.

Med denna reknik använder man salperersyra för arr åsradkomma de fördjupningar i en metallplät som skall motta och avge färgen.

Hela pläten

är

belagd med en för syran okäns- lig hinna, i vilken konsrnären "raderar" linjer, punkter etc pä vilka syran sedan far verka.

Jacques Callor ( 1592- 1635) var en av pionjä- rerna för denna teknik, men den mest beröm- de ersaren var mälaren Remb r andt (1606-

1669).

Förbätt ring av tryckpressarna Den av G utenberg uppfunn a rryckpressen användes, utan förändringar i princip, i hela fyra ärhundraden. Frän 1700-al et förbät tra - des dock rekniken genom en serie uppfin- ningar. Fransmannen F A D idot uppfann et tmomentsry ckförfa rande" och fördubb -

lade sedan tryckhastigheten. 1737 började D idot ange typstorlekarna i punkt er efter en enhedig skala. Engelsmannen C Stanhope övergav helt och håller träet till förmån för metall i tryckp r e ssen (ca 1800) och mäng- dubblade den dagliga tryckkapaciteten , som vid denna tid låg på drygt 3 000 sidor. Den första ångdrivna tryckpressen konstruerades av

tysken

F Koenig år 18 11. Därpå byggde Koenig, i samarbete med A Bauer, den första cylinderpressen, som följdes av flera andra.

Den första rotationspressen fick amerika- nen H oe parent på är 1845 i USA. Den blev funktionsduglig äret därpå.

Datorn

Ar 1946 konstruerades den första elektroni s - ka datorn av två forskare vid Moore School, USA, John W Manchly och J Presper Eckert Datorn kallades för EN IACoch vägde30 ton, uppt o g

en

yta av 160 mo ch innehl l 18 000 elektronrör.

Den första integrerade kretsen, tillverkad av amerikanen Jack S Kilby vid Texas Instru - ments, låg rill grund för en patentansökan som lämnades in år 1959 och beviljades 1964.

En integrerad krets bestär avolika komponen- ter (transistorer, resisranser, kondensatorer etc) som har överföres eller inplanterars på en mycket liten skiva av halvledarmaterial, t ex kisel och därefter kopplats samm an . Derta ger möjlighet an rillverka elektroniska kretsar som kan utföra komplicerade funkrioner.

Den första kommersiella användningen av den integrerade kretsen ägde rum 1964; det var en integrerad krets som Texas Instruments använde i en hörapparat.

Datorns kapaciter begränsas av den i d det tar för en signal arr gå från

en

krets

till

en annan . Att öka den mikroelektro niska täthe- ten på en chips är därför av stor vikt. Ett enda chips kunde i början av 1970-talet rymma omkring 500 kompon enter. Vid mitten av

1970-al et gjorde ny reknik det möjligt att

illv erka chi ps som rymde upp rill 10 000 aktiva element.

Mikroprocessorn

r

197 1 presenterade amerikanen M arcian E H off vid Im el Corporarion den första m ikro- p rocessorn, döpt till Inte l 4004. En m ikro- processor, ofta kallad en chips,äregentligen en dator, uppbyggd på en yra av några

fa

kvadratmillimeter. Kretsen i mikroproces- sorn Intel 4004 om fattade 2 300 tran sistorer.

Integrerad krets, s k SLIC-krets avsedd för tele- kommunikation, utvecklad och ti/1-verkad av RIFA AB i Kista Stockholm.

SVERIGE

7O

1

3

$

L

es.±}

I dag kan en krets av samma storlek, rymma en m iljon krersar.

Uppfinningen m ikroprocessorn gav ökad

fan

ät informationsindustrins snabba utveck- ling och förde in elekrroniken i vardagsrillva- ron.

Den elektroniska miniräknaren

D en första elektronis ka m iniräknaren tillver- kades av amerikanerna

J

S Kilby,

J

D M erry- man och

J

H Van T assel vid T exas Instr u- ments. Patentansökan lämnades in

4r

1972 och beviljades 1978. D en finns bevarad hos Smirh sonian lnsrirure i W ashingron . H ew- len-Packard fick

r

1973 iden till förpro gram- merade m iniräknare for särskilda använd- ningsom råden (finans, ekonomi).

Ar

¹⁹⁷⁶

bjöd sam ma rillverkare m på marknaden de första program merbara m in iräknarna, egent- ligen datorer i fickformar.

126