Ladda ner

(1)

Barn- och utbildningsnämnden

Vingåkers kommun, 643 80 Vingåker • Parkvägen 8 • Tel vx 0151-191 00 • Fax 0151-191 34 E-post: bou@vingaker.se • www.vingaker.se • Pg 95 81-0 Bg 624-8371

1 (1)

109 Datum

2017-09-20

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Barn- och utbildningsnämnden

Tid: Onsdagen den 27 september 2017 kl. 15.00 Plats: Sammanträdesrum Hjälmaren, kommunhuset

Helena Edrenius

Ordförande Joacim Bock Sekreterare

Föredragningslista

Godkännande av dagordning Val av justerare

Ordförande informerar Informationsärenden

1. Personaluppföljning januari-augusti 2017

2. Information ombeslut – Fritidshem med Österåkerbygdens friskola som huvudman

3. Redovisning av Hälsofrämjande projekt 2016 4. Lokaltillsyn på enheterna 2017

5. Återbetalningsplan social investeringsfond- skolfrukost 6. Information om beslut – Statsbidrag från Kulturrådet Beslutsärenden

7. Barn- och utbildnignsnämndens delårsrapport januari-augusti 2017 8. Åtgärdsplan gällande budget 2017

9. Delegeringsbeslut Delgivningar 10. Delgivningar

Övrigt 11. Övriga frågor

1

(2)

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesdatum Sida

Barn- och

utbildningsnämnden 2017-09-27 71

BoU §

Ordförande informerar

Förslag till beslut

 Barn- och utbildningsnämnden lägger informationen till handlingarna.

Beskrivning av ärendet

Ordförandens information presenteras på sammanträdet.

(3)

Sammanträdesprotokoll

Barn- och

utbildningsnämnden 2017-09-27 72

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

BoU § Dnr 98/2016 013

Personaluppföljning januari-augusti 2017

Personaluppföljningen består av ett antal diagram som visar ett nuläge och jämförelser över tid inom olika områden. Områden som visas är t ex frånvaro, vikariekostnader, övertid och mertid, deltidsanställda och antal årsarbetare.

Antalet årsarbetare har ökat jämfört mot tidigare år och visar under året högsta siffran under mars och augusti månad. Anledningen är bland annat att förskolorna minskat barngrupperna vilket innebär en högre personaltäthet.

Lågstadiesatsningen innebär fler pedagoger i skolan samt ytterligare behov som tex studiehandledning vilket också inneburit fler årsarbetare.

Övertid och mertid ligger för närvarande högre än föregående år. En anledning skulle kunna vara ett ökat behov av tillgång till personalgrupper i de pågående byggprocesserna inom förvaltningen. En annan anledning kan vara att den ökade mertiden har minskat behovet av vikarier, en kostnad som ligger lägre än

jämförbar tid andra år. Vikariekostnaderna som ligger lägre för närvarande kan också ha att göra med att antal årsarbetare ökat vid ingången till 2017 och ligger kvar i ett högre läge.

Total sjukfrånvaro i procent av arbetstid ser för närvarande ut som följer:

160101-160831 170101-170831

Fritidshem 24,59 % 7,11 %

Förskola 10,34 % 9,18 %

Grundskola 12,40 % 3,46 %

Grundskola (utan Vård- 7,81 % 1,25 % team/Alva/Särskola

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande, 2017-09-01

Personaluppföljning jan-augusti 2017 _____

3

(4)

1 (2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Barn- och utbildningsnämnden

INFORMATION

Datum

2017-09-01

Vår handläggare

Catarina Djupström

Dnr BU 98/2017

Personaluppföljning tom augusti månad 2017

Barn- och utbildningsnämnden lägger informationen till handlingarna.

Sammanfattning

Personaluppföljningen består av ett antal diagram som visar ett nuläge och jämförelser över tid inom olika områden. Områden som visas är t ex frånvaro, vikariekostnader, övertid och mertid, deltidsanställda och antal årsarbetare.

Antalet årsarbetare har ökat jämfört mot tidigare år och visar under året högsta siffran under mars och augusti månad. Anledningen är bland annat att förskolorna minskat barngrupperna vilket innebär en högre personaltäthet.

Lågstadiesatsningen innebär fler pedagoger i skolan samt ytterligare behov som tex studiehandledning vilket också inneburit fler årsarbetare.

Övertid och mertid ligger för närvarande högre än föregående år. En anledning skulle kunna vara ett ökat behov av tillgång till personalgrupper i de pågående byggprocesserna inom förvaltningen. En annan anledning kan vara att den ökade mertiden har minskat behovet av vikarier, en kostnad som ligger lägre än

jämförbar tid andra år. Vikariekostnaderna som ligger lägre för närvarande kan också ha att göra med att antal årsarbetare ökat vid ingången till 2017 och ligger kvar i ett högre läge.

(5)

2 (2) Total sjukfrånvaro i procent av arbetstid ser för närvarande ut som följer:

160101-160831 170101-170831

Fritidshem 24,59 % 7,11 %

Förskola 10,34 % 9,18 %

Grundskola 12,40 % 3,46 %

Grundskola (utan Vård- 7,81 % 1,25 % team/Alva/Särskola

VINGÅKERS KOMMUN

Barn- och utbildningsförvaltningen

Annica G Roxström

Tf Barn- och utbildningschef

5

(6)

Personalenheten PERSONALUPPFÖLJNING

Åsa Glimring 2017-08-24

Personaluppföljning Barn- och utbildningsförvaltningen

Jämnföresle mellan åren 2014, 2015, 2016 tom 20170831

Antalet anställda omräknat till årsarbetare

Anställda tillsvidare med överenskommen sysselsättningsgrad omräknat till årsarbetare.

I början av 2014 hade B&U förvaltningen totalt 219 årsarbetare, under 2014 har antalet årsarbetare varierat mellan 206 och 222 årsarbetare.

Jan-15 hade B&U förvaltningen 214 årsarb, sista dec- 15 låg antal årsarbetare på 222 st.

240 årsarbetare dec-16. Högsta redovisade värdet har i år har mars och augusti med 245 årsarbetare

Sjukfrånvaro i % av arbetstiden

Total sjukfrånvaro för samtliga månads- avlönade räknat i procent av arbetstiden.

Genomsnittliga siffran för 2014 9,14%

2015 8,27% och 2016 slutar på 10,27%

20170101-20170831 har ett snitt på 6,86 % sjukfrånvaro.

Andel deltidsanställda i procent

Andelen deltidsanställda i B&U i jan-14 var 23,2% (241 personer), i januari 2015 hade 22,4% av alla månadsavlönade en deltidsanställning.

Januari-16 var 24,5% deltidsanställda och har 180

190 200 210 220 230 240 250

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

2014 2015 2016 2017

0 2 4 6 8 10 12

2014 2015 2016 2017

15 20 25 30

2014 2015

(7)

Skattepliktiga ersättningar per månad

Diagrammet visar skattepliktiga ersättningar exkl sociala avgifter, förmåner och skattefria kostnadsersättningar.

År 2014 uppgick ersättningarna(lön mm) exkl. sociala avg till 72,4 mkr, 2015 uppgick summan för ersättningarna till 74,7 mkr.

År 2016 utbetaldes 82 mkr.

Skattepliktiga ersättningar för 2016 följer samma kurva som tidigare år med högst utbetalning i juni p g a avslutade vikariat och semesterlönetillägg. Från jan-17 har utbet ökat och kurvan ligger över tidigare år.

Juni-17 utbet över 8,4 mkr.

Mertid, antal timmar

Mertid är den tid som fullgörs utöver ordinarie fastställd sysselsättningsgrad för deltidsanställda. Timmarna kompenseras med tid mot tid eller med timlön.

Under 2014 utfördes totalt cirka 2910 mertidstimmar. Under 2015 utfördes totalt 2703 mertidstimmar

Mertiden ökade med 662h från 2015 med totalat 3365 mertidstimmar för 2016 2017 ökade mertiden under mars/april.

Mertiden sjunker kraftigt under sommaren-17

Övertid, antal timmar

Övertid är timmar som fullgörs utöver heltids- anställning. Under 2014 utfördes totalt cirka 555 övertidstimmar och under 2015 utfördes 555 övertidstimmar.

2016 gjordes totalt 502 övertidstimmar 2017 övertidstimmar ligger 36% högre än föregående år samma tid.

Vikariekostnader exkl. sem. ersättning 0

1000000 2000000 3000000 4000000 5000000 6000000 7000000 8000000 9000000

Jan Mar Maj Jul Sep Nov

2014 2015 2016 2017

0 100 200 300 400 500 600

2014 2015 2016 2017

0 50 100 150 200 250 300

2014 2015 2016 2017

7

(8)

Vikariekostnad är timavlönde som inrings vid behov när ordinarie personal är sjuk, sem mm.

Vikariekostnaden 2014 uppgick till 4,6 mkr och 2015 på 3,7 mkr

2016 uppgick vikariekostnaden till 4,1 mkr 13,3% mindere vikariekosnder under 2017 jämnfört samma period 2016 (jan-aug)

Frånvaro månadsavlönad grund- och förskola per år, 2017 prel

Frånvaro ordinarie personal vid sjuk, sem och föräldraledighet. Högsta frånvaro månaden nov-14 för förskola och grundskola april-2013 Under sommarmånaderna sjunker frånvaron inom både grund- och förskola.

2016 har grundskolan haft högre frånvaro än förskola, se digram nedan.

Både förskolan och grundskolans frånvaro ökade början av 2017 och från mars sjunker frånvaron på både för- och grundskola

Frånvaro månadsavlönad inom förskola 0

100000 200000 300000 400000 500000 600000

2014 2015 2016 2017

50000 100000 150000 200000 250000

2014 2015 2016 2017 0

500000 1000000 1500000 2000000

2014 2015 2016 2017

Förskola Grundskola

(9)

Frånvaro månadsavlönad inom grundskola

Cirkeldiagrammen visar arbetad tid i % av årarbetare åren 2015-2017, period januari-augusti 0

50000 100000 150000 200000 250000 300000 350000

2014 2015 2016 2017

Semester

7% Sjukdom

6% Föräldraledig 4%

Tillfällig vård av barn

0%

Övrig frånvaro Tidsbeg sjukers 1%

0% Ferie/upphåll Arbetad tid 11%

71%

Arbetad tid och frånvaro 150101-150831

Semester 7%

Sjukdom

9% Föräldraledig 3%

1%

Övrig frånvaro 5%

Tidsbegr sjukers 0%

Ferie/upphåll 10%

Arbetad tid 65%

Arbetadtid och frånvaro 160101-160831

9

(10)

Semester

7% Sjukdom 6%

Föräldraledig 3%

1% Övrig frånvaro 4%

Tidsbeg sjukers 0%

Ferie/upphåll Arbetad tid 9%

70%

(11)

Sammanträdesprotokoll

Barn- och

utbildningsnämnden 2017-09-27 73

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

BoU § Dnr 44/2017 609

Information om beslut – Fritidshem med

Österåkerbygdens friskoleförening som huvudman

Skolinspektionen har godkänt Österåkersbygdens friskoleförening som huvudman för fritidshem vid Österåkersbygdens friskola.

Enligt 2 kap 5§ skollagen (2010:800) får enskilda efter ansökan godkännas som huvudman för förskoleklass, grundskola och fritidshem. Godkännande ska lämnas om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för

utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas.

Vingåkers kommun har i sitt yttrande över ansökan anfört att kommunen ställer sig positiv till ansökan från Österåkersbygdens friskoleförening om att starta fritidshem. Den kommunala fritidshemsverksamheten i Österåker kommer att läggas ner i samband med att friskoleföreningen startar fritidshemsverksamhet.

Verksamheten med friskolan som huvudman startar efter den 1 januari 2018.

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande, 2017-07-31 Beslut från Skolinspektionen _____

11

(12)

1 (1)

TJÄNSTEUTLÅTANDE Barn- och utbildningsnämnden

INFORMATIONSÄRENDE

Datum

2017-07-31

Vår handläggare

Agneta Lundström

Dnr BU 2017/44

Information om beslut – Fritidshem med

Österåkersbygdens friskoleförening som huvudman

Skolinspektionen har godkänt Österåkersbygdens friskoleförening som huvudman för fritidshem vid Österåkersbygdens friskola.

Enligt 2 kap 5§ skollagen (2010:800) får enskilda efter ansökan godkännas som huvudman för förskoleklass, grundskola och fritidshem. Godkännande ska lämnas om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för

utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas.

Vingåkers kommun har i sitt yttrande över ansökan anfört att kommunen ställer sig positiv till ansökan från Österåkersbygdens friskoleförening om att starta fritidshem. Den kommunala fritidshemsverksamheten i Österåker kommer att läggas ner i samband med att friskoleföreningen startar fritidshemsverksamhet.

Verksamheten med friskolan som huvudman startar efter den 1 januari 2018.

VINGÅKERS KOMMUN

Annica Roxström

Tf barn- och utbildningschef

(13)

:_kolinspektionen

Österåkersbygdens friskoleförening Österåkerbygdens friskola, Österåker 64393 Vingåker

Att: osterakersbygdensfriskola@gmail.com

Beslut

2017-05-31 1 (3) Dnr 31-2017:345

Ansökan om godkännande som huvudman för fritidshem vid Österåkersbygdens friskola i Vingåkers kommun

Beslut

Skolinspektionen godkänner Österåkersbygdens friskoleförening (802450-9500) som huvudman för fritidshem vid Österåkersbygdens friskola i Vingåkers kommun.

Villkor för godkännandet

Utbildningen får starta efter den 1 januari 2018.

Bakgrund

Österåkersbygdens friskoleförening har ansökt om godkännande som huvudman för fritidshem vid Österåkersbygdens friskola i Vingåkers kommun. Ansökan avser en utökning.

Österåkersbygdens friskoleförening har sedan tidigare godkännande att bedriva förskoleklass och grundskola årskurserna 1-6 vid Österåkersbygdens friskola i Vingåkers kommun enligt Skolinspektionens beslut den 3 februari 2011 (dnr 310-2011:629).

Motivering till beslut

Enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800) får enskilda efter ansökan godkännas som

huvudman för förskoleklass, grundskola och fritidshem. Godkännande ska lämnas om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där

utbildningen ska bedrivas.

Huvudmannens förutsättningar

Mot bakgrund av de uppgifter som framgår av ansökan samt av utredningen i ärendet gör Skolinspektionen den sammantagna bedömningen att Österåkersbygdens

friskoleförening har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för den sökta utbildningen.

Påtagliga negativa följder

Österåkersbygdens friskoleförening har uppgett att fritidshemmet ska omfatta 30 elever vid fullt utbyggd verksamhet.

Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10

www.skolinspektionen.se

13

Skolinspektionen

Österåkersbygdens friskoleförening Österåkerbygdens friskola, Österåker 64393 Vingåker

Att: osterakersbygdensfriskola@gmail.com

Beslut

2017-05-31 1 (3) Dnr 31-2017:345

Ansökan om godkännande som huvudman för fritidshem vid Österåkersbygdens friskola i Vingåkers kommun

Beslut

Skolinspektionen godkänner Österåkersbygdens friskoleförening (802450-9500) som huvudman för fritidshem vid Österåkersbygdens friskola i Vingåkers kommun.

Villkor för godkännandet

Utbildningen får starta efter den 1 januari 2018.

Bakgrund

Österåkersbygdens friskoleförening har ansökt om godkännande som huvudman för fritidshem vid Österåkersbygdens friskola i Vingåkers kommun. Ansökan avser en utökning.

Österåkersbygdens friskoleförening har sedan tidigare godkännande att bedriva förskoleklass och grundskola årskurserna 1-6 vid Österåkersbygdens friskola i Vingåkers kommun enligt Skolinspektionens beslut den 3 februari 2011

(dm 310-2011:629).

Motivering till beslut

Enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800) får enskilda efter ansökan godkämlas som

huvudman för förskoleklass, grundskola och fritidshem. Godkännande ska lämnas om den enskilde har förutsäthlingar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där

utbildningen ska bedrivas.

Huvudmannens förutsättningar

Mot bakgrund av de uppgifter som framgår av ansökan samt av utredningen i ärendet gör Skolinspektionen den sammantagna bedömningen att Österåkersbygdens

friskoleförening har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för den sökta utbildningen.

Påtagliga negativa följder

Österåkersbygdens friskoleförening har uppgett att fritidshemmet ska omfatta 30 elever vid fullt utbyggd verksamhet.

Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-58608010

www.skolinspektionen.se

(14)

Skolinspektionen

Beslut

2017-05-31 2 (3) Dnr 31-2017:345

Enligt Vingåkers kommun finns det 6 kommunala och 1 fristående fritidshem

vårterminen 2017. Vidare anger kommunen att det finns 827 elever (ålder 6-13 år) som kan välja fritidshem år 2017. Kommunens befolkningsprognos visar att det år 2022 kommer att finnas 778 elever (ålder 6-13 år) som kan välja fritidshem.

Vingåkers kommun har i sitt yttrande över ansökan anfört att kommunen ställer sig positiv till ansökan från Österåkersbygdens friskoleförening om att starta fritidshem.

En konsekvens om verksamheten startar är att kommunen beslutar att lägga ned verksamheten vid fritidshemmet i Österåker. Enligt kommunen finns det flera fördelar med att Österåkers friskoleförening som är huvudman för förskoleklass och

grundskola vid skolenheten även driver fritidshemmet. Det kommer att bli lättare att bedriva en verksamhet som uppfyller läroplanens intentioner och uppdrag.

Kommunens kostnader kommer inte att förändras då kostnaden per elev blir densamma oavsett om den planerade förändringen genomförs eller inte.

Vid bedömningen av om utbildningen innebär påtagliga negativa följder har Skolinspektionen tagit hänsyn till antalet fritidshem i kommunen, antal elever i kommunen samt kommunens yttiande.

Skolinspektionens helhetsbedömning blir därmed att en etablering av den sökta utbildningen inte innebär sådana påtagliga negativa följder på lång silct att ansökan ska avslås.

Upplysning

Österåkersbygdens friskoleförening ansvarar enligt 2 kap. 8 § skollagen för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar.

Godkännandet medför en rätt för huvudmannen till bidrag från elevens hemkommun.

Bestämmelser om bidrag finns i skollagen och skolförordningen (2011:185).

Godkännandet avser endast den huvudman som anges i beslutet. Huvudmannaskapet för skolenheten får inte utövas av någon annan fysisk eller juridisk person.

Etableringskontroll

Skolinspektionen kommer att genomföra en etableringskontroll av huvudmannen och den godkända utbildningen inför skolstart. Mer information om etableringskontrollen finns på Skolinspektionens webbplats.

Skolinspektionen Beslut

2017-05-31 2 (3) Dnr 31-2017:345

Enligt Vingåkers kommun finns det 6 kommunala och 1 fristående fritidshem

vårterminen 2017. Vidare anger kommunen att det finns 827 elever (ålder 6-13 år) som kan välja fritidshem år 2017. Kommunens befolkningsprognos visar att det år 2022 kommer att finnas 778 elever (ålder 6-13 år) som kan välja fritidshem.

Ving åkers kommun har i sitt yttrande över ansökan anfört att kommunen ställer sig positiv till ansökan från Österåkersbygdens friskoleförening om att starta fritidshem.

En konsekvens om verksamheten startar är att kommunen beslutar att lägga ned verksamheten vid fritidshemmet i Österåker. Enligt kommunen finns det flera fördelar med att Österåkers friskoleförening som är huvudman för förskoleklass och

grundskola vid skolenheten även driver fritidshemmet. Det kommer att bli lättare att bedriva en verksamhet som uppfyller läroplanens intentioner och uppdrag.

Kommunens kosu1ader kommer inte att förändras då kostnaden per elev blir densamma oavsett om den planerade förändringen genomförs eller inte.

Vid bedömningen av om utbildningen innebär påtagliga negativa följder har Skolinspektionen tagit hänsyn till antalet fritidshem i kommunen, antal elever i kommunen samt kommunens yttrande.

Skolinspektionens helhetsbedömning blir därmed att en etablering av den sökta utbildningen inte innebär sådana påtagliga negativa följder på lång sild att ansökan ska avslås.

Upplysning

Österåkersbygdens friskoleförening ansvarar enligt 2 kap. 8 § skollagen för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar.

Godkännandet medför en rätt för huvudmannen till bidrag från elevens hemkommun.

Bestämmelser om bidrag finns i skollagen och skolförordningen (2011:185).

Godkännandet avser endast den huvudman som anges i beslutet. Huvudmannaskapet för skolenheten får inte utövas av någon annan fysisk eller juridisk person.

Etableringskontroll

Skolinspektionen kommer att genomföra en etableringskontroll av huvudmannen och den godkända utbildningen inför skolstart. Mer information om etableringskontrollen finns på Skolinspektionens webbplats.

(15)

41Å

etra Jansson Beslutsfattare

Skolinspektionen Beslut

2017-05-31 3 (3) Dnr 31-2017:345

På Skolinspektionens vägnar

Frida Welin

Utredare/föredragande

Kopia till

Vingåkers kommun SCB

Överklagande av beslutet

Skolinspektionens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Överklagandet ställs till Förvaltningsrätten i Stockholm, men ska skickas eller lämnas till Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm.

Överklagandet ska ha kommit in till Skolinspektionen inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om klaganden är en part som företräder det allmänna ska överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades.

I skrivelsen ska anges vilket beslut som överklagas och vilken ändring som önskas. De skäl som finns för ändring bör också anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller dennes ombud.

15

Skolinspektionen

På Skolinspektionens vägnar

{petra Jansson IBeslutsfattare

Kopia till

Ving åkers kommun SCB

Överklagande av beslutet

Frida Welin

Utredare/föredragande

Beslut

2017-06-31 3 (3) Dnr 31-2017:346

Skolinspektionens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Överklagandet ställs till Förvaltningsrätten i Stockholm, men ska skickas eller lämnas till Skolinspektionen, Box 23069, 10435 Stockholm.

Överklagandet ska ha kommit in till Skolinspektionen inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om Idaganden är en part som företräder det allmänna ska överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades.

I skrivelsen ska anges vill<et beslut som överklagas och vill <en ändring som önskas. De skäl som finns för ändring bör också anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller dennes ombud.

(16)

Sammanträdesprotokoll

Barn- och

utbildningsnämnden 2017-09-27 74

BoU § Dnr 322/2017 047

Hälsofrämjande projekt – Slottsskolan F-6

Under vårterminen 2017 har projektet Hälsofrämjande skolutveckling genomförts i arbetslag 4-6 på Slottsskolan F-6 i Vingåkers kommun. Ett statligt bidrag på 680 tkr beviljades för projektet. Syftet med projektet har varit att gå från ett reaktivt till ett proaktivt arbetssätt och den övergripande intentionen har varit att tillsammans utveckla det kollegiala lärandet och att se elevens lärande ur ett helhetsperspektiv.

Tidigare behandlades elevärenden i ett elevhälsoteam (EHT) där rektor,

specialpedagog, skolsköterska och kurator deltog. Ärendena rörde oftast individer och utifrån att problem hade uppstått. I projektet har EHT ersatts med

elevhälsomöten (EHM) där samtliga medarbetare i en klass har träffat

elevhälsopersonal. En utgångspunkt för projektet har varit att lärande skapas i samspelet mellan pedagogisk miljö, social miljö och fysisk miljö. Den viktigaste skyddsfaktorn för barn och ungdomar är att klara skolan. När elever mår bättre kommer de att lära sig bättre. Därför är motivation, ett gott skolklimat, tillitsfulla relationer mellan elever och mellan lärare och elever en del av hälsofrämjande skolutveckling. Analysen av resultaten från de olika utvärderingarna som gjordes, både enkät och djupintervjuer, visar att medarbetarna upplever att det nya arbetssättet i högre grad än tidigare bidrar till en hälsofrämjande skolutveckling, men eleverna själva ger inte uttryck för någon tydlig positiv effekt. Metodens framgångsfaktor är framförallt mötet mellan olika kompetenser. Viktigt att notera utifrån analysen är att projektet endast pågått en kortare period varför det inte är möjligt att utröna vilken effekt metoderna haft på måluppfyllelsen. Lärarnas upplevelser av på vilket sätt projektet bidragit till hälsofrämjande skolutveckling är baserat på just upplevelser och analysen visar inte exakt vad de menar med

hälsofrämjande skolutveckling. Viktigt i det fortsatta arbetet med projektet är att effektsätta insatser med tydliga indikatorer för att på så sätt mäta i vilken

utsträckning projektets arbetssätt och metoder påverkar resultatet.

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande, 2017-07-31 Utvärderingsrapport

(17)

Barn- och utbildningsförvaltningen

Vingåkers kommun, 643 80 Vingåker • Parkvägen 8 • Tel vx 0151-191 00 • Fax 0151-191 34 E-post: bou@vingaker.se • www.vingaker.se • Pg 95 81-0 Bg 624-8371

1 (2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Barn- och utbildningsutskottet

INFORMATIONSÄRENDE

Datum

2017-09-06

Vår handläggare

Malin Alsing Brånn Kanslichef

Malin.alsing.brann@vingaker.se

Hälsofrämjande projekt – Slottsskolan F-6

Sammanfattning

Under vårterminen 2017 har projektet Hälsofrämjande skolutveckling genomförts i arbetslag 4-6 på Slottsskolan F-6 i Vingåkers kommun. Ett statligt bidrag på 680 tkr beviljades för projektet. Syftet med projektet har varit att gå från ett reaktivt till ett proaktivt arbetssätt och den övergripande intentionen har varit att tillsammans utveckla det kollegiala lärandet och att se elevens lärande ur ett helhetsperspektiv. Tidigare behandlades elevärenden i ett elevhälsoteam (EHT) där rektor, specialpedagog, skolsköterska och kurator deltog. Ärendena rörde oftast individer och utifrån att problem hade uppstått. I projektet har EHT ersatts med elevhälsomöten (EHM) där samtliga medarbetare i en klass har träffat elevhälsopersonal. En utgångspunkt för projektet har varit att lärande skapas i samspelet mellan pedagogisk miljö, social miljö och fysisk miljö.

Den viktigaste skyddsfaktorn för barn och ungdomar är att klara skolan. När elever mår bättre kommer de att lära sig bättre. Därför är motivation, ett gott skolklimat, tillitsfulla relationer mellan elever och mellan lärare och elever en del av hälsofrämjande skolutveckling.

Analysen av resultaten från de olika utvärderingarna som gjordes, både enkät och djupintervjuer, visar att medarbetarna upplever att det nya arbetssättet i högre grad än tidigare bidrar till en hälsofrämjande skolutveckling, men eleverna själva ger inte uttryck för någon tydlig positiv effekt. Metodens framgångsfaktor är framförallt mötet mellan olika kompetenser. Viktigt att notera utifrån analysen är att projektet endast pågått en kortare period varför det inte är möjligt att utröna vilken effekt metoderna haft på måluppfyllelsen. Lärarnas upplevelser av på vilket sätt projektet bidragit till hälsofrämjande skolutveckling är baserat på just upplevelser och analysen visar inte exakt vad de menar med hälsofrämjande skolutveckling. Viktigt i det fortsatta arbetet med projektet är att effektsätta insatser med tydliga indikatorer för att på så sätt mäta i vilken utsträckning projektets arbetssätt och metoder påverkar resultatet.

Bilaga

Utvärderingsrapport projektet Hälsofrämjande skolutveckling

17

(18)

2 (2) VINGÅKERS KOMMUN

Annica Roxström

Tf Barn- och utbildningschef

(19)

Utvärderingsrapport projektet Hälsofrämjande skolutveckling Bakgrund

Under vårterminen 2017 har projektet Hälsofrämjande skolutveckling genomförts i arbetslag 4-6 på Slottsskolan F-6 i Vingåkers kommun. Syftet har varit att gå från ett reaktivt till ett proaktivt

arbetssätt och den övergripande intentionen har varit att tillsammans utveckla det kollegiala lärandet och att se elevens lärande ur ett helhetsperspektiv. Tidigare behandlades elevärenden i ett elevhälsoteam (EHT) där rektor, specialpedagog, skolsköterska och kurator deltog. Ärendena rörde oftast individer och utifrån att problem hade uppstått. I projektet har EHT ersatts med

elevhälsomöten (EHM) där samtliga medarbetare i en klass har träffat elevhälsopersonal. En utgångspunkt för projektet har varit att lärande skapas i samspelet mellan pedagogisk miljö, social miljö och fysisk miljö. Den viktigaste skyddsfaktorn för barn och ungdomar är att klara skolan. När elever mår bättre kommer de att lära sig bättre. Därför är motivation, ett gott skolklimat, tillitsfulla relationer mellan elever och mellan lärare och elever en del av hälsofrämjande skolutveckling.

Beskrivning av det nya arbetssättet

Konceptet med elevhälsomöten har hämtats från Bergsjöskolan i Göteborg som har utvecklat metoden och använt den sedan 2012. Metoden innebär att elevhälsan och undervisande personal regelbundet träffas i strukturerade möten. I elevhälsomötet har några av deltagarna tilldelats roller som ordförande, sekreterare, reflekterande team och spindel. Elevhälsomötet har haft en tydlig struktur med nulägesbeskrivning, reflektion, fördjupning inom ett angeläget område, planering av åtgärder och avslutning. Ordföranden ansvarar för mötets struktur, innehåll och process,

sekreteraren sammanfattar och visualiserar det som sägs i en tankekarta på tavlan, det reflekterande teamet speglar och utmanar deltagarna. Åtgärderna dokumenteras i en handlingsplan – ett

spindeldokument – som beskriver vad som ska göras, på vilket sätt och av vem. Mellan mötena följs åtgärderna upp av den som har rollen som spindel. EHM har genomförts med en årskurs i veckan, vilket betyder att varje årskurs har träffats var fjärde vecka (med viss förskjutning pga helgdagar).

Efter varje EHM-omgång har elevhälsan träffats själva i ett strategimöte (EHS).

Projektets mål

Att befästa en modell för att förstå och arbeta förebyggande och med ett systemteoretiskt tänkande. Genom att i diskussionen lyfta fram hur samspelet mellan delarna (fysiska, sociala och pedagogiska) fungerar och därigenom få en utgångspunkt för skolutvecklingsarbete.

Att utveckla och befästa ett kollegialt lärande/en lärande organisation. Genom att mer medvetet och systematiskt lära i och om vardagsverksamheten på såväl individ- som grupp- och

organisationsnivå.

Att medarbetare känner sig mer lyssnade på och blir mer delaktiga i besluten. Genom att alla är delaktiga i elevhälsomötets olika mötesfaser.

Att eleverna upplever en ökad ordning och arbetsro i klassrummet och skolan.

Ett minskat behov av extraanpassningar och åtgärdsprogram.

Ökad måluppfyllelse för eleverna är ett långsiktigt mål som kommer att följas upp längre fram genom att titta på hur betygen för årskurs 6 samt måluppfyllelse för årskurs 4 och 5 utvecklas.

19

(20)

Utvärderingsmetod

Medarbetarenkäter och elevenkäter har genomförts vid projektets början och slut. Utvärderaren har följt projektet genom att sitta med som observatör under EHM och har deltagit i EHS där det nya arbetssättet har diskuterats. En halvtidsrapport med reflektioner har lämnats.

Vid projektets slut intervjuades 10 medarbetare. Beroende på schema har intervjuerna haft olika längd, från 15 till 45 minuter. Medarbetarintervjuerna redovisas inte som resultat, men

informationen från intervjuerna används i analysen och vissa citat lyfts fram för att representera det som framkommit.

Resultat

Medarbetarenkät

Medarbetarenkäten har genomförts vid två tillfällen, en inledande om den tidigare arbetsmetoden för att få ett utgångsvärde och en avslutande om den nya arbetsmetoden för att mäta förändring.

9 medarbetare har besvarat den inledande enkäten, varav 7 pedagoger. 12 medarbetare har besvarat den avslutande enkäten, varav 7 pedagoger. I den avslutande enkäten finns ett bortfall på fråga 4 då en individ avstått från att svara. Det är 4 fler medarbetare som har besvarat den

avslutande enkäten än den inledande, men det är samma antal pedagoger. Det skulle kunna

innebära att den förändring av värden som skett till viss del beror på en förändring av svarsgruppen, men jämför man pedagogernas svar med övrigas är skillnaderna minimala. Därför har pedagogernas svar inte särredovisats.

Enkäten har bestått av påståenden som medarbetarna fått skatta hur väl de stämmer på en skala från 0 (=inte alls) till 10 (=helt och hållet). Följande påståenden har medarbetarna tagit ställning till med avseende på den tidigare respektive nya arbetsmetoden:

I vilken utsträckning medarbetaren tycker att elevhälsoarbetet är förebyggande/proaktivt.

I vilken utsträckning medarbetaren tycker att elevhälsoarbetet lyfter hur samspelet mellan de fysiska, sociala och pedagogiska delarna kan påverka elevens välmående, beteende och prestationer.

I vilken utsträckning medarbetaren tycker att elevhälsoarbetet söker förklaringar och lösningar på såväl individ- som grupp- och organisationsnivå.

I vilken utsträckning medarbetaren tycker att det finns ett kollegialt lärande.

I vilken utsträckning medarbetaren känner sig lyssnad på.

I vilken utsträckning medarbetaren känner sig delaktig i besluten.

(21)

Sammanställning medarbetarenkät

Enligt medarbetarna har det nya arbetssättet med elevhälsomöte lyckats mycket väl med att täcka in de aspekter som antagits vara viktiga för en hälsofrämjande skolutveckling. Både vad gäller

metodens angreppssätt, den egna delaktigheten och lärandet.

Om vi tittar närmare på värdena ser vi att det har skett en avsevärd förflyttning i jämförelsen mellan det tidigare och det nya arbetssättet. Den största förändringen avser det kollegiala lärandet där värdet har ökat från 2,6 till 8,3. Toppnoteringar får påståendena Jag har känt mig lyssnad på (9,8) och Jag har känt mig delaktig i besluten (9,5) i det nya arbetssättet.

Tidigare

arbetssätt Nytt arbetssätt

Jag har känt mig lyssnad på. 5,5 9,8

Jag har känt mig delaktig i besluten. 4,4 9,5

Arbetssättet har inneburit ett kollegialt lärande 2,6 8,3

Arbetssättet har varit förebyggande/proaktivt. 3,3 7,7

Arbetssättet har lyft hur samspelet mellan de fysiska, sociala och pedagogiska delarna

kan påverka elevens välmående, beteende och prestationer. 4,1 8,5

Arbetssättet har sökt förklaringar och lösningar på såväl individ- som grupp- och

organisationsnivå. 4,1 8,3

01 23 45 67 89

Jag har känt mig lyssnad på.10

Jag har känt mig delaktig i besluten.

Arbetssättet har inneburit ett kollegialt lärande

Arbetssättet har varit förebyggande/proaktivt.

Arbetssättet har lyft hur samspelet mellan de fysiska,

sociala och pedagogiska delarna kan påverka elevens

välmående, beteende och…

Arbetssättet har sökt förklaringar och lösningar på såväl individ- som grupp- och

organisationsnivå.

Sammanställning medarbetarenkät

Tidigare arbetssätt Nytt arbetssätt

21

(22)

Elevenkäter

Även elevenkäten har genomförts vid två tillfällen, en inledande (anges som före) för att få ett utgångsvärde och en avslutande (anges som efter) för att mäta förändring. Frågorna har hämtats från den ordinarie elevenkät som återkommande genomförs i årskurs 5 och 9 i Vingåkers kommun.

Eleverna i åk 4-6 har fått värdera påståenden enligt fyra alternativ: stämmer inte alls, stämmer ganska dåligt, stämmer ganska bra och stämmer bra. I den inledande enkäten svarade totalt 103 elever, 63 pojkar och 40 flickor. I den avslutande svarade totalt 100 elever, 61 pojkar och 39 flickor.

Påståenden har handlat om hur eleven trivs i skolan, hur eleven tycker att man respekterar varandra i skolan, hur trygg eleven känner sig i skolan, om eleven tycker att lärarna förklarar så att hen förstår vad hen ska göra i skolarbetet, om eleven har studiero på lektionerna samt om eleven tycker att andra elever stör ordningen i klassrummet.

Påstående: Jag känner mig trygg i skolan

Det stora flertalet elever uppger att de känner sig trygga i skolan, både i den inledande och

avslutande enkäten. Flickorna känner sig dock något mindre trygga än pojkarna. Gruppen som i den inledande enkäten uppgav stämmer inte alls eller stämmer ganska dåligt har i den avslutande enkäten minskat från 10 procent till 5,1 procent för flickorna och från 6,4 procent till 3,3 procent för pojkarna. Det är alltså vid projektets slut något färre som känner sig otrygga i skolan.

2 5 0 10 0 0

3 5

22 25 26 33

71 65 71

62

0 10 20 30 40 50 60 70 80

% % % %

Pojke - före Flicka - före Pojke - efter Flicka - efter

Jag känner mig trygg i skolan

Stämmer inte alls Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer bra

(23)

Påstående: Jag trivs i skolan

Pojkarnas trivsel i skolan har ökat något under projekttiden medan flickornas trivsel har minskat något. I den inledande enkäten uppgav 68 procent av flickorna alternativet stämmer bra jämfört med 56 i den avslutande.

Påstående: Jag tycker att vi har studiero i skolan

Enligt eleverna har studieron på lektionerna försämrats under projekttiden. Framförallt gäller detta flickorna där gruppen som angett stämmer inte alls eller stämmer ganska dåligt har ökat från 21 procent till 43 procent. En förklaring kan vara att åk 4 utgör en stor grupp och den inledande enkäten genomfördes i samband med att två elever som hade stört arbetsron hade slutat och att man då upplevde en bättre studiero. De första åtgärderna hade också inletts vilket kan förklara det goda inledande resultatet.

2 5

0 3

5 3 2 8

29 25 31 33

65 68 67

56

0 10 20 30 40 50 60 70 80

% % % %

Jag trivs i skolan

3 3 5 10

25

18

30 33

54

65

48 44

18 15 18

13

0 10 20 30 40 50 60 70

% % % %

Jag tycker vi har studiero på lektionerna

23

(24)

Påstående: Jag tycker att andra elever stör ordningen i klassrummet

Majoriteten av eleverna tycker att andra elever stör ordningen i klassrummet, men andelen har minskat något i avslutsenkäten. För pojkarna har andelen som håller med minskat från 84 procent till 69 procent och för flickorna 88 procent till 77. Samtidigt har andelen flickor som svarat Stämmer bra ökat från 20 till 33 procent.

Påstående: Jag tycker att vi respekterar varandra i skolan

När det gäller respekten gentemot varandra i skolan har det inte skett några stora förändringar, men för pojkarna har gruppen som inte håller med i påståendet har ökat från 20 procent till 26 procent för pojkarna och det är färre som tycker att påståendet stämmer bra. För flickorna är det mindre

3 13 5 8 5

8

23 18

54

68

44 44

30

20 25 33

0 10 20 30 40 50 60 70 80

% % % %

Jag tycker att andra elever stör ordningen i klassrummet

2

8 10 10

18 23

16 18

46

33

44

35 38 36

30

36

0 105 15 2025 3035 40 4550

% % % %

Jag tycker att vi respekterar varandra i skolan

(25)

Påstående: Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår vad jag ska göra i skolan

De flesta elever tycker att lärarna förklarar så att de förstår vad de ska göra i skolan, men pojkarna har i mycket högre grad än flickorna uppgett att påståenden stämmer bra. Det har även skett en förändring för flickorna under projektets gång där de i avslutsenkäten i mindre grad håller med om påståendet.

Extra anpassningar och åtgärdsprogram

Under projekttiden har det gjorts färre extra anpassningar och antalet åtgärdsprogram är samma som under höstterminen då dessa har rullat på.

Ht 2016 Vt 2017

Extra anpassningar Åtgärdsprogram Extra anpassningar Åtgärdsprogram

Åk 4 12 1 8 1

Åk 5 2 0 2 0

Åk 6 12 5 11 5

0 3 3 5 0 3 8 3

27

38 30

41 70

55

67

49

0 10 20 30 40 50 60 70 80

% % % %

Jag tycker lärarna förklarar så att jag förstår vad jag ska göra i skolan

25

(26)

Analys

Resultaten från de olika enkäterna visar att medarbetarna upplever att det nya arbetssättet i högre grad än det tidigare bidrar till en hälsofrämjande skolutveckling, men eleverna själva ger inte uttryck för någon tydlig positiv effekt.

Ordning och arbetsro för eleverna

Ett av projektets mål var att eleverna skulle uppleva en ökad ordning och arbetsro i klassrummet och skolan. Men elevenkäten visar att eleverna i vissa avseenden upplever det motsatta. Eleverna upplever vid projektets slut en något större trygghet och tycker att andra elever stör något mindre i klassrummet. Pojkarnas trivsel har ökat något, medan flickornas trivsel har minskat något. Eleverna, framförallt flickorna, upplever att studieron har försämrats. Flickorna tycker också att lärarna har blivit sämre på att förklara så att de förstår vad de ska göra i skolan. Redan i den inledande enkäten var det en stor könsmässig skillnad som alltså förstärkts ytterligare under projekttiden.

Ett skäl till att eleverna upplever att studieron har försämrats kan vara att det har blivit rörigare för dem på grund av att elevhälsomötet har varit schemalagt på undervisningstid. Lärare och övrig personal har påpekat att det har blivit rörigt, stressigt eller svårt att hinna med planering och avstämning med vikarier. Hur man organiserar påverkar och får konsekvenser för eleverna. En specialpedagog har också varit sjukskriven utan ersättare under slutet av projekttiden.

I medarbetarintervjuerna framkommer också att de åtgärder som har beslutats på elevhälsomötet och dokumenterats i spindeldokumentet, inte alltid har genomförts och därmed uteblir ju effekten.

Medarbetarna inom elevhälsan uppger att det nya arbetssättet har tagit mycket tid och att de har fått mindre utrymme för ärenden och beslut som rör enskilda elever, vilket också kan ha påverkat hur eleverna upplever sin studiero.

En annan aspekt att ta med i bedömningen är att slutenkäten genomfördes i slutet av terminen under en period då skolveckor och skoldagar inte såg ut som vanligt på grund av helgdagar och specialaktiviteter, vilket kan påverka elevernas studiero negativt.

Projektet har också pågått under en mycket kort tid, ca 3 månader, vilket kan förklara att effekterna för eleverna helt enkelt inte syns ännu. Det är därför svårt att värdera de förändringar som har skett eller inte skett. Snarare får man kanske se elevenkätens resultat som en nulägesbeskrivning.

Majoriteten av eleverna trivs och känner sig trygga i skolan. Samtidigt finns fortsatta utmaningar runt att skapa studiero, bemöta elever som stör ordningen på ett mer effektivt sätt, arbeta med frågor runt respekt och inte minst att så många flickor inte tycker att lärarna förklarar så att de förstår. Det finns också en liten grupp elever som känner sig otrygga och inte trivs i skolan.

Extra anpassningar och åtgärdsprogram

Ett av projektets mål var att minska behovet av extra anpassningar och åtgärdsprogram. Metoden handlar mycket om utgångspunkten att det är normalt att en vanlig klass innehåller ett helt spektra av elever och att lärarna måste anpassa sin ordinarie undervisning så att den möter fler elevers individuella behov Statistiken visar att åtgärdsprogrammen är samma som pågår sedan hösten och

(27)

Kollegialt lärande och en lärande organisation

Ett projektmål var att utveckla och befästa ett kollegialt lärande och en lärande organisation genom att mer medvetet och systematiskt lära i och om vardagsverksamheten på såväl individ- som grupp- och organisationsnivå.

Påståendet Arbetssättet har inneburit ett kollegialt lärande har gått från 2,6 till 8,3, vilket är det område där den största förändringen har skett.

Medarbetarna upplever EHM som lärorikt och att metoden och mötesstrukturen gör att de får information, kunskap och insikter samt konkreta tips från sina kollegor med andra

yrkeskompetenser. Inte minst har psykologens medverkan uppskattats mycket. Men samtidigt som man tycker att det nya arbetssättet innebär att man själv lärt sig mycket av de andra är det flera som tycker att deras kompetens inte riktigt har tagits tillvara, att de inte fått gehör för sina idéer eller att just deras kompetensområde inte har fått så stort utrymme.

EHM är en bra plattform för ett kollegialt lärande och en lärande organisation. Men det krävs att deltagarna är öppna för förändring och att man pratar och lyssnar utifrån profession och inte åsikt.

Metoden skapar förutsättning för fördjupning och lärande genom att deltagarna också intar en lyssnande roll och kan stannar upp och ta in de andras tankar och resonemang. Flera har uppgett att de under EHM fått ta del av information de inte kände till sedan tidigare och som gjort att de kan agera på ett bättre sätt gentemot elever.

För att uppnå en lärande organisation som kan hantera pedagogiska utmaningar måste den gemensamma kunskapen och erfarenheten sedan omsättas i den ordinarie verksamheten. Det kan bara ske om de åtgärder som beslutas under EHM faktiskt genomförs. Detta har inte skett fullt ut.

---

”Att alla har mötts och att vi är så många yrkeskategorier representerade inklusive rektor har främjat ett kollegialt lärande.”

”Jag har blivit mer handlingskraftig.”

--- Medarbetarnas delaktighet

Att medarbetarna ska känna sig mer lyssnade på och blir mer delaktiga i besluten var ett av projektets mål och det skulle ske genom att alla är delaktiga i elevhälsomötets olika faser.

Medarbetarenkäten visar att medarbetarna har känt sig mycket mer delaktiga. Påståendet Jag har känt mig lyssnad på har gått från värdet 5,5 till 9,8. Jag har känt mig delaktig i besluten har gått från 4,4 till 9,5.

Projektet har lyckats mycket väl med att uppfylla målet med en ökad delaktighet. I den tidigare arbetsmetoden fanns ett glapp mellan mentorer och elevhälsa. Mentorerna deltog inte i EHT-mötena där elevärenden behandlades. Lärarna upplever nu att de har möjlighet att beskriva situationen i klassrummet och runt enskilda elever. Elevhälsans personal och rektor upplever att de med den nya arbetsmetoden får en bättre bild av elever och klasser som de i det vardagliga inte jobbar så nära med. Mötets struktur där ordet fördelas laget runt gör att alla får komma till tals. Lärarna är nu också

27

(28)

delaktiga både i de beslut som tas om åtgärder och i själva genomförandet. Ett par av de som varit med även på EHT uppger att de nu är delaktiga på ett roligare och trevligare sätt.

---

”Nu är jag med, innan inte.”

”Man får sin tid utan att bli avbruten.”

--- Att arbeta förebyggande och systemteoretiskt

Att befästa en modell för att förstå och arbeta förebyggande och med ett systemteoretiskt tänkande har varit ett av projektets mer omfattande mål. Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv förstås skeenden och resultat i en organisation som konsekvenser av samspelet mellan delarna samt mellan delarna och helheten. Problem ses som drivkraft för utvecklingsarbete och som en möjlighet att komma fram till en annan och förbättrad praxis.

I medarbetarenkäten har påståendet Arbetssättet har varit förebyggande/proaktivt gått från 3,3 till 7,7.

Många av de åtgärder som beslutats under EHM har haft en förebyggande inriktning. Det har t ex handlat om att skapa strukturer för lektioner och raster, göra värderingsövningar eller prova en ny placering i klassrummet för att förebygga oro, konflikter eller beteende som stör andra elever.

Erfarenhetsutbytet under EHM har också gjort att man har kunnat uppmärksamma varandra på olika mönster vilket har skapat medvetenhet och beredskap för olika situationer. Det har också varit möjligt att fånga upp saker på ett tidigt stadium istället för att åtgärda större problem när de redan inträffat som i den tidigare metoden med EHT. Att arbeta förebyggande handlar mycket om att hitta det som främjar ett önskat läge/beteende och det har till viss del varit en utmaning. Det kan bero på att det önskade läget/beteendet inte alltid har formulerats tydligt och att analysen inte gått på djupet.

I medarbetarenkäten har påståendet Arbetssättet har lyft hur samspelet mellan de fysiska, sociala och pedagogiska delarna kan påverka elevens välmående, beteende och prestationer gått från 4,1 till 8,5.

Det har skett en stor förändring jämfört med EHT och en framgångsfaktor är att de olika

yrkeskompetenserna samlas i ett möte. Tillsammans kan man analysera vad samspelet mellan de olika delarna innebär för eleven och vad man kan göra för att förebygga och förändra.

I medarbetarenkäten har påståendet Arbetssättet har sökt förklaringar och lösningar på såväl individ- som grupp- och organisationsnivå gått från 4,1 till 8,3.

Istället för att som på EHT fokusera på enskilda elevers svårigheter som problem har man under EHM