- fiirvaltningsriitt över de gemensamma tillgångarna.

mm

RÖSTRATT FOR KVINNOR

T i d n i n g u t gi ve n av L a n d s f ö r e n i n g e n för kvinnans politiska rösträtt.

MOTTO. Vz kunna aldrig @ro sd mycket f o r

en

stor ^sak som en stor sak _kan göra for

oss.

VII.

ARG. 11

Dcn kungliga proposi- tioitcii.

På riksdagens bord ligger nu å t e r en kgl. proposition om politisk riktriitt och valbarhet för Sveriges kvinnor pB sainina vill kor som fiir Sveriges r i i i i n

I det väsentliga iir den a v sa mma in- nebörd soiii 1912 års kgl. propositioii ocbb de liberala partimotioner, som in- Iiiiiiinades 1914 och 1917. Den upptager saninia konkurs- och skattestreck. som vi kiirina igen f r å n dessa, d. v. s. gifta kvinnor d r a bb as a v dessa streck, icke endast d å d e sjiilva fiirsatts i kon- k u r s eller underlåt;t a t t betala sina skatter, ut an iiven d å de ras niän r åka t ut f ö r dessa malheiirer, och hustr un icke vunnit boskillnad eller beruskill- nad. Det fattigvårdsstreck, som tidi- g a r e också medtagits bland diskvalifi- kationsgrunderna, h a r ma n denna gång utelämnat, men detta endast pB den grund, a t t det är överfliidigt a t t omnämna det: har gift kvinna eller hennes minderAriga barn erhållit fat- tigunderstöd, h ä f t a r icke blott inanneii ut an även bon sjiilv för understödet;

hennes diskvalifikation i rösträttsav- seende följer allts8 redan a v den all- mii ii n a regeln.

Vad de a n d r a t v å diskvalifikations- grunderna angå, fiirefa!la de nog så hårda. Rent praktiskt taget är kon- kursstrecket icke så farligt.

A

ena si- d a n kan mannen, om han icke är allt- för omöjlig, riitt s n a r t lyckas fii ackord eller eljest r ang e ra s i na affärer och så- l unda komma u r konkurstillståndet; å a n d r a sidan kan hust run i de fall, d å mannen icke alls kan reda sig, och fa- miljen i verkligheten lever på hennes arbete, och d å det eljest vore uppröran- de

att

frå n t aga henne rösträtten, j u s t i samband med konkursen relativt Iiitt vi nna boskillnad och sålunda å terf å s i n a medborgerliga rättigheter. Skatte- strecket däremot är s v å r t

att

svälja, i all synnerhet i de fall d å hust r un själv 3r skattskyldig och själv ordentligt full- gj ort sit t skattebetalande. Bakom be- stiimmelsen ligger en uppfattning a v ükta makar s solidaritet i ekonomiskt avseende som icke ä r fiillt rättvis, så länge denna solidaritet t a r sig uttryck i mannens så gott som obegränsade

S T O C K H O L M , 1

M A R S

1918

11 ^N:r

⁵

Överallt i den kultiverade världen tränger kvinn orn a s ros t r ä t tsfråga sig o e m o tst bndligt fpaxn, stodd som den ä r p å r ä t t v i s a och h ä n s y n till gagnet f o r det allmänna. K v i n n o r n a i våpt land äro i c k e mindre ä n kvinnorna ⁱ andra Iänder mogna a t t utova rösträtten. Det s y n e s därfor i c k e vaTa forenligt med r ä t t v i s och k l o k politik a t t f o r t f a r a n d e undanskjuta deras krav.

-

fiirvaltningsriitt över de gemensamma tillgångarna. Lf;.! oss hoppas. a t t den hlivande nya lagstifiniiigen a n d e n d e iikta niakars fiiruiöjierihetsfiirliållan- [len, som nu äro under utarbetaiide, skall kunna giv a deniia solidaritet en +ådan innehiird, a t t denna disltvalifi- kationsgrund antingen kommer a t t a v sig sjiilv bortfalla, eller a t t den kom- mer a t t f r a m s t å som mindre oriittvis cliirigenoni. att dpt gives h ustrun en iniijliphet a tt verkligen influera på mannens siitt a tt sköta den geniensam- ina egendomen, enkannerligen skatte- het al a n det.

Professor ThyrPns gamla farhåga, a t t de gifta kvinnorna i tiotusental skulle skaffa sig boskillnad f ö r a t t i röstrii ttsavseende bli oheroeride a v iiisnnen, torde v a r a synnerligen över- fliidig

-

vilket man Itan v a r a glad

At

eller s ö r j a över efter omständighe- terna.

En anna n bestämmelse, som heller icke återfinnes i denna kgl. proposi- tion, är tillåtelsen fnr iilrta m a k a r a t t rösta nied varaiidras fullmakt. Att den- n a regel e j komrnit med beror emel- lertid uteslutande därpå, a t t justitjemi- nistern hoppas a t t redan under inne- varande valperiod k un na framliigga lagförslag rörande hela f råg an om möjlighet f ör vissa kategorier a v med- borgare a t t rbsta med fullmakt eller p å a n n a t siitt göra sin rosträtt effek- tiv, fast de icke sjiilva kunna va ra n3r- varande vid valtillfiillet; sltulle detta mot fiirmodan icke lyckas, har justitie- ministern fiir avsikt a t t hemst8lla om förslag till komplettering a v kvinno- röstrüttsförslaget i ovcnnämnda rikt- ning.

Ur den kungiiga propositionen

Förslagets allmä nn a motivering ä r .iiist bådan, som den biir v a r a ; iiigen ly-

rik eller stora ord, endast enkel, klar, redig och rak t på sak gående a rgu- mentation I n g a övei~svallande för- viintriijigar stiillas på kviiinorna; inga liiften givas å d eras viignar; det enda som hiiges iir, a t t kvinnorna i v å r t land icke mindre a n kvinnorna i a n d r a liin- d e r torde vara mogna a t t utöva röst- riitten. Detta hoppas vi i all ödmjuk- het, a t t jiistitieniinistern lian stå fiir.

Avgiiraiidet ligger n u hos riskdagen, niirmare bestämt Fö rsta kammarens ina j o ri tet.

Den framtid. som vi gå emot, t e r sig allt a nn at iin ljiis. Det iir naturligt,

iiiir niid hotar, att mäniiiskorna ty till varandra fiir hjiilp och stöd, och a t t ingen hjiilp ratas, ingen god kra ft vi-

sas bort, h i i r obetydlig den iin må tte fiirefaiia. Redan under den farofyllda tid som g å t t och som Rnnu pågår h a r det kiint= bittert fiir oss kvinnor, a t t vi icke fått st& solidariska med vå ra iniin, v åra söner och bröder i fullt med- borgerligt ansvar. Det iir klart, a t t det arbete vi k u n n a prestera, den hjiilp vi kunna g iva i nödens tid, den g e vi under alla omstiindigheter. Alen v å r håg och vår vilja stiirlras därigenom a t t vi erhålla samhiillets erkiinnande a v a t t vi dork tillhöra samhället, även- som därigenom a t t vi kiinna oss Rga en vanlig medborgares möjligheter a t t giira vår vilja och vår u ppfa ttn ing gäl- lande. Skall den y t t r e ofreden avlösas a v inre o frid, d å borde kvinnorna kun- n a verka som ett fiirsonande element, fiirstå, iitjiimria och finna u t v ä g a r till en saniförståndsfred. Måtte d e som nu h a avgörandet i bin hand visa sig för-

stå, a t t det i denna tid giiller a t t djir- tia alla fiirsonande och saiiuriaiihållan- de krafter, a t t uppinniitra och frani- locka, icke a t t hHlla nere och fiirtrycka vad som finnes a v god vilja. Och riiåt- te d e också visa sig fijrstå, a t t iiven i allra hiista fall den tid vi gå emot blir en nydaningens och en nyhyggandets tid, a t t på många a v saiiihiillslivets oriiråtlen det giiller a t t skapa både ny tt iniieliåll och nya former, och a t t diir- vidlag bvenska folkets kvinnliga hiilft, lika väl gom den manliga, h a r i n t r e s sen a t t bevaka.

Deltagandet i vArt fosterlands poli- tiska liv kiiiriies fvr oss so:n en plikt lika väl soni e r Ritt. Det blir oviirdigt i liingden att, niir det icke går som vi önska det, vi alltid fri skylla på a n d r a ; det är icke heller nyttigt; vi behöva, och vi veta a t t vi behöva a n s v are ts uppfostrande makt. Genom a t t sjiilva f A vara med a t t s tyra , även om det är skrupligt nog, kunna vi v äx a ; genom a t t bli styrd h a r änn u ingen männi- ska lagt en enda tum tjll sin växt.

Diirför hoppas och viinta vi, a t t riks- dagen i å r måtte besluta a t t g e oss den inedborgarrätt vi &stunda.

Anna WickselZ.

Bergman-osterbergska samhälls- kurserna.

Arbetet f ö r vårterminen är nu i full gång. K u r s e r pågå dels i Värmlarids Itin med fröken Eiiinia Aulin som le- dare, dels i Kronobergs län nied fröken Tilly Borg som füreläsare.

-

Från Kro- nobergs liin, diir kursen slu ta r den 6

iia ars s t y r frölren Borg sin färd till Ble-

kinge län, d ä r hela länet skall få en g ru ndlig kurs i samhällsupplysning.

D% tiden f ö r vårterminen räcker till fö r ä n n u en k u r s i södra Sverige så kom- me r Ka linar län a t t i april-maj få e n ko rta re kurs.

Sedan fröken Aulin avslutat kursen i Vä rmla n ds Ilin, kommer hon även a t t leda en kortare k u r s i no rra delen a v Gävleborgs liin, diir en kurs påbörja- des förra våren, nien måste på g r u n d a v smittkoppsepidemien avhrytas.

För hösten plarieras kurser i Koppar- bergs liin och möjligen i något a n n a t län också.

E. P .

2 RI)STBATT FOB KYIHHOB ^N:R

⁵

BÖSTBÄTT FÖR KYIBNOB

ntkommer den I oeb 16 i var m h a d .

Redaktör: c h r i u ~ H E B T Z M ~ ~ ~ - E B X C ~ O H . Redaktion o& Exp. ^: 6 Kard-egatann

Radaktionstid: onedag och lördag Bi, ':83-'d.

Expeditionen 6ppen vardagar Id. 1-4.

Bikatei 8600. Alim. tal. 1 4 7 7 . Telegramsifrees: RöBträtt, 8tockhoim.

Prenumeration genom posten:

Pris €Or 1918 Kr. 2.60.

Utannmrner 15 bre

Annonspris: i0 öre per mm. B sista sidan, 16 ore fi de övriga. Vid längre tida annonewhg rabatt.

R U S T R X T T S B Y R Å N

6 Karduansmakaregatan II, Stockholm Allm. tel. 147 '1Y. Kikcrtel. M6 W.

Öppen vardagar kl. 1-'/s5 e. m.

L. K. P. B:i nekreterare träffaa personligen kl. 1-3 e. m.

Lord Curzons moraliska dilemma.

Sedan lord Cunon indirekt hjälpt rösträttskvinnorna genom a t t nedlägga sin röst och uppmana sina partikamra- ter i överhuset a t t göra sammaledes, återstod för honom en efterräkning i form a v

ett

angrepp friin antirösträtts- kvinnorna, som ansågo a t t han svikit deras sak. I ett brev till The Morning Post a v den 14 jan. beklagade sig den kända författarinnan mrs. Humphry Ward över

att

antirösträttskvinnorna under hösten upphört med sin agita- tion, emedan de hade lord Curzons löfte

att

han, då stunden var inne, både skul- le tala och rösta emot kvinnoröstriitteu.

Nu

hade han gjort sig till avfälling ge- nom a t t nedlägga sin röst och varna lorderna för en allvarsam konflikt med underhuset, och häri kunde mrs. Hum- phry Ward inte se annat ä n a t t anti- rösträttsfbreningens ordförande skänkt kvinnorna den rösträtt han alltid oppo- nerat emot.

På denna beska anklagelse svarade lord Curzon med e n lång skrivelse, som dagen efteråt publicerades i The Mor- ning Post. H a n påpekade däri,

att

om han också röstat emot förslaget och fått sina anhängare med, skulle de ändå in- te haft majoritet

i

huset, och ehuru han alltjämt v a r motståndare till kvinno- rösträtten, kunde han inte under radan- de kristider med lugnt samvete vilja kasta sitt land in i den ödesdigra kon- flikt, som skulle blivit en följd a v de båda husens divergerande meningar.

H a n begärde icke någon sympati i sin egen moraliska dilemma, men han ville åtminstone opponera mot det missför- stånd, som gjort sig gällande.

Lord

C u n o n s ställning

ä r

ganska klar. H a n gör ingen hemlighet a v

sin

motvilja mot kvinnorösträtten, men han f ö r s t l r

att

kvinnorösträttsns seger är oundviklig, och han vill inte genom sin anslutning till e n sak,

som

ä r dömd

att

förlora, slunga aitt land in i ödes- digra förvecklingar eller skada den sit- tande regeringen. Dessutom

vet

han

att

folkopinionen är för Bvinnorijsträt-

ten. Han är

inte den förste politiker, mrn kompromissat, men mPnga ha gjort det för sämre mål.

Utsikterna för kvinnorösträtten i Frankrike.

Vid

en

nyligen hållen kvinnoröst- rättskonferens profeterade monsieur Pierre-Etienne Flandin om

att

Frank- rikes kvinnor skulle erhålla kommunal

rösträtt

omedelbart

efter

kriget. Kom- mittbn för allmän rösträtt hade beslu-

tat

detta, oaktat e n del opposition väckts mot förslaget. Monsieur Flan- din ansåg

att

den kommunala rösträt- ten skulle förbereda kvinnorna till de- ras framtida rättigheter. Den allmän- na opinionen i Frankrike l u t a r

åt att

bevilja kvinnorna kommunal rösträtt, men vad den politiska rösträtten be- träffar äro meningarna mycket delade.

Fernqvists Kappaffär

Drottninggataii

33

Stort lager av in. o. utiändska nyheter

DAMKAPPOR,DRÄKTER &KJOLAR

33

n. b. ooh 1 P. upp

i alla daga

tiil blliga k a m d a priser. Oh.! Beatäliningerrvdelning.

Vi4 wppaieandc av medlemakort i F.

K. P.

It. i ä m w 5 % rubatt.

I

Den kvinnliga ungdomens undervisning.

En

motion vid Arets riksdag.

E n kvinnosakskvinna yttrade för några tiotal dr sedan,

att

det fanns

tre

ting, vilka hon framför andra önskade se förverkligade: kvinnornas politiska rösträtt, reglementeringens avskaffan- de och en lika lättillgänglig högre un- dervisning för flickor som för gossar.

Med ett egendomligt sammanträffan- de komma alla dessa tre frågor före just vid innevarande riksdag, de tvä första därtill pB sB framskriden stånd- punkt

att

hopp finnes om deras lös- ning.

Den tredje däremot h a r just blivit framdragen.

I

Andra kammaren h a r h r Björck, ^SO- cialdemokrat, väckt motion om iitred- ning angående åtgarder för

att

statens undervisningsverksamhet mb kunna ut- vidgas a t t omfatta även den kvinnliga ungdomen.

"Under de senare åren genomförda reformer", så yttrar motionären, "ha å t kvinnan i det svenska bamhäiiet tillde- lat en ställning a v allt mera iitpräg- lad jämlikhet med mannen. Hon h a r tillerkänts kommunalt medinflytande, hon har successivt medgivits alltjämt ökade möjligheter

att

såsom befatt- ningshavare göra sig gällande inom statens olika, verksamhetsområden. Och till årets riksdag är proposition om po- litisk rösträtt och valbarhet för kvin- nor ställd i utsikt.

Det vill nästan synas, som om man vid detta reformarbete förbisett eller undanskjutit e n sak av största vikt, ilstadkommande a v effektiva

statsåt-

gärder till förmån f ö r kvinnans under- visning och uppfostran till medborgare och utbildning f ö r sin stallning i sam- hället. För mannens undervisning h a r staten

i

vHrt land nedlagt mycken om- sorg och betydande kostnader. Men icke så ifråga

om

kvinnorna"

Vidare pzivisaa i motionen,

att

a v alia de undervisningsanstalter, 8om bygga vidare på folkskolans grund, äro endast de mindre städernas real- skolor

samt

universiteten och högsko- lorna öppna för den kvinnliga ungdo- men. "Hela utbildningen till student- examen äro kvinnorna s&ledee hänvi- sade

att

f ö r v i k r sig på enskild väg

- -

^{alitid med} stora enskilda ekono- miakrr uppoffringar

för den

enskilde.

-

Undervisningen

av

alla uppväxan- de svenska medborgare, oavsett kön och samhallsställning, är

ett

av de mest vi-

tala

statsintressen."

Förunderligt tyst från kvinnornas sida h a r det under

en

lång följd a v år varit kring den brist på intresse de i detta fall fått röna av staten. Under- visning v a r dock hos oss kvinnosakens första längtan och begäran, ja, man kan sliga

att

ett rop om kunskaper var dess första livspust. Ljus

A t

kvinnor- nas själar, bildningens ljus för

att

kvinnorna såväl som männen måtte bli upplysta, värdiga samhällsmedlem- mar, kunskapens ljus för

att

de unga kvinnorna måtte kunna skapa sig en egen framtid, detta v a r Fredrika Bre-

mers dröm fiir sina medsystrar, hen- nes livs diktan och traktan, ja, nära nog hennes diktnings och livsverks lösenord. Det kan sägas

att

hon glöm- de de rättigheter vi så mycket fått och ünnu få fäkta för: var kvinnan först en myndig varelse och hade hon till- fälle a t t släcka sin andes törst, si syn- tes det henne, då skulle sedan allt detta falla henne till.

Och undervisningen kom. För lära- rinneutbildningen sörjdes, i landets städer växte upp skolor med samma iimnesmängd som i gossarnas, och när flickor fingo tillåtelse a t t avlägga stu- dentexamen och universitetens portar dogos upp för dem, d å var j u likstäl- ligheten uppnådd, tycktes det. Tyvärr dock endast ett sken a v likställighet.

Om också rätten till den högre under- visningen och de akademiska studier- na vunnits, fanns dock ännu full till- lämpning för en bekant strof i det vers- tal K n u t Wicksell e n gäng höll f ö r kvinnan:

För folkets söner öppnas lärdomsskolan och för dees döttrar

-

ladugårdens dörr.

När Hans ur kojan går till biskopsstolen

€år Greta vackert mj6lka kor som förr.

I

den ödmjuka tacksamheten för

att

en flicka äntligen kunde få studera glömde man,

att

hon fick detta endast med erläggande a v

ett

vida högre pris ä n den manliga ungdomen, och

att

in- bjudningen inte kunde komma mer

än

ett fåtal till del och därför i grunden inte v a r så mycket

att

tacka för. Un- der det

att

gossarna hade vägen banad och klar

i

statens skolor och gymna- sier, vor0 för en flicka, om hon inte bodde i huvudstaden, studierna fram till studentexamen allt annat

än

lättill- gängliga: enskilda lektioner, en examen som privatist eller förflyttning till Stockholm. Så var det

när

rätten först blev beviljad, och sb

är

det i

tili

och med

rätt

stora städer ännu den dag som i dag

är

efter n ä r a

ett

halvsekel.

Endast 8 städer i vårt land utom Btock- holm h a skolor, vid vilka en fiickka. k a n Bvlägga studentexamen.

Och även om skolor med denna

ratt

finnas, äro avgifterna i deeisa betydligt högre

an

i läroverken för gossar.

1

nå- gra a v huvudstadens gymnasier för manlig ungdom iir årsavgiften omkring 100 kr.; flickorna däremot, som alla äro hänvisads till enskilda skolor, h a

att

för ett gymnasieår betala mellan 300 och 350 kr.

Ett

mycket

stort

antal gos- sar äro också befriade från skolavgif- ter, och i en del a v huvudstadens läro- verk kommer halva antalet lärjungar f r å n folkskolan, vilket bevisar hur mycket ekonomiskt lindrigare vägen d ä r anses v a r a

än

i flickskolorna, dit endast ytterst f å komma från folksko- lorna. Visserligen finnas i fliclrskolor- n a e n del friplatser: staten h a r för det anslag den beviljar de flesta större a v dem fäst detta villkor. Men dessa äro icke många, och de utgöra dock hela Bverigea äidsta,

storsta

o. bäst

L-B, JOHN Vm _LOFflREN & C:O

renommerade specialaffär i

den n ä d e g h a den kvissliga ungdomen fick med detta statens anslag, Bom bör- jade med den anspråkslösa summan av 70,000 kr. och nu

stigit

till 400,000.

Hur mycken kvinnlig etudiebegåv- ning, som genom dessa förhållanden g å t t till spillo ä r oberäkneligt, och

att

det kvinnliga släktet p i detta sätt bar varit tillbakasatt h a r även haft en

an-

nan, menlig följd. Hela det allmänna omdömet om kvinnorna pQI studieba- nan h a r blivit förryckt, det talas om d e få som gå den akademiska vägen och om sä ytterst få. sam nått Iångt utan

att

det tas i betraktande inom vilken ytterligt inskrankt krets urvalet sker.

Aven d i det gäller

att

helt enkelt för- värva en högre skolbildning äro kvin- norna dyrt brandskattade. De åtta- klassiga läroverkens avgifter Bro dry- ga, i Stockholm ända upp till 250

A

300 kr. per år i de högre klasserna. Real- skolorna i de större städerna iiro obe- vekligt stängda för flickor, endast de mindre städernas statssamskolor ge dem tillträde. Försök som gjorts i ett par städer att få flickorna in i gymna- sierna, d ä r lärarna undervisa för halv- tomma bänkar ha, som vi veta, ohjälp- ligt strandat. I Italien, som vi ofta lättvindigt döma tillbakablivet, kom- m a dock flickorna pzi denna väg in i statens skolor och sitta nu sedan fyra årtionden sida vid sida med manliga kamrater ända fram till studentexa- men eller ha egna skolpalats. Den milda tystlåtenheten aagAende förhål- landena hos oss kan e j förklaras med annat iin den icke ovanliga grunden,

a t t

de mera välsitnerade glömma h u r det skulle vara att inte v a r a det, ^SVB dan i föräldrahjärtan a t t icke kunna Fre sitt barn bildningens gåva, läshun- rrerns kval i unga sinnen h a fått foga sig som så mycket annat. Oförklar- ligast a v allt ä r dock att den kvinnliga undervisningens målsmän, som borde vara besjälade a v nit om denna nnder- visning, så Iiignt kunnat åse a t t endast rn brödkant räckts

åt

flickorna. Som Försvar höres ibland,

att

undervisnin- gen i goss-skolorna måste under

sta-

tens tvång bli mer schablonmässig, a t t flickskolans större frihet

att

försöka nya metoder är e n stor förmån

-

vin- ningar som i sanning måste anses vä- ga fjäderlätt mot den stora betydelsen av

att

den kvinnliga ungdomen i vida kretsar hade tillgång till studier, all- mänbildning och den lätthet till

för-

Iärv som kunskaper ge.

"Målet torde ligga klart", så slutar motioniiren sin framställning, "anord- nande a v e n statsundervisning, som möjliggör för aIla samhällamedlemmar att under samma

yttre

betingelser i statens anstalter v i m a sirväl allmän medborgerlig fostran som specialut- bildning €ör den blivande verksamhe- ten i livet."

Kvinnorna8

eniga och

kraftigt

nt-

talade anslutning

till detta

=&i kan icke f å f e l a

H a

Sachs.

Gift kvinna i

järnvägens

tjänst.

Efter framställning av järnvägsetpreleen bar K. Maj:ts i dagarna medgivit atyrel- ren att konstituera sju kvinnliga gifta e.

3. kontorsskrivare i järnvärntyreleen till mdinarie befattning. Vid sitt giftermål in- Tehade deaaa ordinarie befattning, men n h t e franträda densamma. Efter ett be- jIUt av K. M 4 : t den 29 juni 1917 kan emel- ertid ordinario kvinnlig tjänsteman, som rifter sig och alltsi enligt reglementet för- lyttas till extra ordinarie, &ter konstitue ras till ordinarie efter framställning a v iärnvägsstyrelsen hos K. Maj:t. Likasä kan

3. o. kvinnlig järnvägstjänsteman, som gif- .er sig eller är gift, förordnas till ordinarie jiinsteman genom järnvägsstyrehem eget Itgörande.

Kvinnor i kommunens tjänst.

I Sköldinge barnavårdsnämnd har invalts 'ruarna Anna Möller och Ebba Petterson.

låda medlemmar av F. K. P. R. Fru Möller ir även medlem ^RV Sköldinge kommnnal-

;ullmäktige.

-

N:R 5 R Ö S T B A T T F Ö B KYINNOR ³

A

6blEöOR6

Elisabeth Garrett Anderson.

Enslands första kvinnliga läkare död.

"Vem kan tvivla p& vikten a v frua- timmer-läkarinnan, hos vilken veten- skap kommer den naturliga skarpblic- ken till hjälp och gör henne till kvin- nornas och barnens bästa hjälp och rådgivare" skriver Fredrika Bremer 1850, djupt intresserad a v en liten "frun- timmer-läkarinna", e0 bekantskap från

"hemmen i nya världen".

I gamla världen, särskilt i England, hade tiden dock e j hunnit så Iångt. Det är med stort intresse man följer de sto- ra svårigheter som ännu 10 år senare mötte den nyligen avlidna pioniären bland Englands kvinnliga läkare, d:r Elizabeth Garrett Anderson, hade a t t kämpa emot. Hennes levnadsbana, som slutade med att hon organiserade ett sjukhus vid fronten, skött uteslutande a v kvinnor och att hon härför erhöll sitt lands erkännande och tack

-

hen- nes bana började med att ingen medi- cinsk läroanstalt ville mottaga henne, en kvinna, som elev, inga lärare ville låta henne avlägga den erforderliga examen. Tack vare de säregna förhål- landena vid dAtida medicinska studier i England lyckades hon likväl genom

att

få avlägga apotekareexamen kom- ma i tillfälle a t t utöva det läkarens kall efter vilket hon strävat. Hon öppnade en sjukstuga för fattiga kvinnor och barn. Efter några il, blev dock exami- na, grundade på privata studier, för- klarade ogiltiga, Elizabeth Garrett och efter henne flera engelska kvinnor togo då sin tillflykt till P a r i s d ä r de fingo avlägga sin läkareexamen. The Nem Hospital for Women ersatta småningom

den förra lilla sjiikstugan.

Efter ännu några är upprättade Eii- zabeth Garrett Anderson, n u gift, men l i k a varmt intresgerad a v sin verksam- het, tillsammans med några kvinnliga kolleger vid detta sjukhue "The London School of Medicine f o r Women".

Ett

sidant företag låter j u för oss sven- skar, mot bakgrunden a v vilr strängt akademiska läkarentbildning, som nll- got högst uppseendeväckande, men om de kvinnliga läkarnas medicinska sko- la hade deras medicinalstyrelse blott den anmärkningen

att

sjukhuset vore för litet

-

26 scingar mot 150, som vore minimum för att ett offentligt sjukhus skulle erkännan

som

läroanstalt.

Un-

der tiden hade "vikten a v fruntimmer- läkarinnan" klarnat far den engelska nationen. 1876 föreligger ett parlaments- beslut, som medger kvinnor

rätt att

BV-

lägga medicinsk examen

i

England (med stolthet kunna vi minnaa

att ro-

dan 6 år förut, Ar 1870, de svenska kvinnorna erhbllit samma rättigheter som männen

att

i a v e n g e studera me- dicin och praktisera som läkare). 1877, året efter parlamentsbeslutet, förenadea Elizabeths sjukhus med The Royal Free Hospital och dess befogenhet som läro- anstalt erkändes.

Sedan dess h a mbnga engelska h i n - nor ägnat sig

A t

läkarens yrke.

För

dem h a r det utan tvivel varit a v stor bety- delse a t t deras föregångare varit en kvinna, rikt begåvad bäde vad hjärtat och huvudet angår, med energi nog

att

trots alla vidrigheter kämpa sig i r a m till

sitt

mål, och med en själens spän- stighet som l ä t henne följa med sin tid och de fordringar den ställer e j minst på läkaren och kvinnan.

E. O.

Idunpriset för 1918

h a r tillerkänts fröken Anna Lindhagen för hennes stora insats för hemmens och hembygdens vård och forskönande.

-~

Medaljens baksida.

Krig& verkningar

utåt

äro mord, brand och förödelse, i n l t

äro

de s y n o nyma med svält, sjukdomar och nöd, Med fasa mäste mänskligheten fråga sig hurudant det släkte, för vars trygg- het

i

framtiden m h g a

påstått

sig ha

gått

ut i strid, skall bliva, sedan det dragits upp på ett existensminimum och redan i spädbarnsbldern fätt kän.

nedom om vad halvsvält vill säga. Möd- rarna ha fött barn till världen, som saknat h ä r och naglar, och under deras förtvivlade ansträngningar

att

uppe- hålla den livslåga de varit med om att tända, fundera vetenskapsmännen

ut

medel a t t ytterligare öka procenten av det kraftlösa och redan i moderlivet märkta släkte som produceras under världskrigets skede.

I

alla länder på- går denna mödrarnas kamp a t t värna avkomman, och dess yttre sinnebild har för oss blivit livsmedelsköerna, de lån- ga hopplösa köerna a v undergivna, tå- ligt väntande kvinnor, a v vilka många få återvända tomhänta och vilkas tun- ga vandring hem till de svältande bar- nen innebär ett martyrium. Starkare och mera fruktansvärd har denna verk- lighet knappast mött oss, vi som ännu leva under fredens välsignelse, ä n i Anna Lenah Elgströms gripande skild- ring Spökbarnen, d ä r författarinnan går till rätta med samhällsproblemen och den a v kriget etablerade samhiills- moralen utan att bestå den några skön- målninpar, och a v en livsmedelskö lämnar hon följande realistiska skild- ring:

"I

led vid led, uppställda vid given timme

-

giv akt!

-

stod den där, den hemska smörpolonäsen eller brödkad- riljen eller vad allt gatpojkarna kalla- de dessa långa köer a v gråa kvinno- skngmr, vilka under gryningens bleka timmar fyllde gatorna. t i d väntande i n n d e r ~ v e t tålamod. Tills en samfälld stöt pick Eenom massan. Butikerna hade öppnats! Det sakta ormandet be- m n t e , vagaande av spända, vita an- sikten, sträckta för

att

ae målet, dar- rande och stela a v ovisshet

-

skulle man även denna gång nödgas vända tomhänt hem till sina uthungrade barnt

Hon kom från en sådan kö

-

mjölk- paraden

-

men utan mjölk. Om n i -

gen timme sltulle hon gå till en annan.

Två i friimmande land.

Bland flygbladen och propagandalit- teraturen hos rösträttsföreningen i Chi- kago fann jag en dag en liten lapp på evenska, "Översättning från engelskan av

M.

& A.", a v nbgra rösträttsmaxi- mer utgångna f r å n en a v ledarna.

b

versättningen v a r så otymplig aom om

den

som f ö r t pennan varit helt ovan vid

att

behandla språket och pä sam- ma gång

ytterst

rädd

att

förvanska ori- ginalet.

Pä

min

fräga

svarades ett trohjärtat äkta amerikanskt:

-

Two perfectly chwming little ludies. Ni borde verkligen träffa dem.

Den ena ä r sjuk och kommer inte hem- ifrAn, men den andra brukar v a r a PS v å r a möten. She i s a dear.

Icke lbngt efteråt, en vintereftermid- lag i skymningen, v a r jag på väg längs

len

ändlösa North State

Street

mot en Itkant a v den stora staden och

steg

a v ipårvagnen i en trakt a v lantligt utse- mde, som man icke skulle drömt om,

itt

den kunde existera några f A kilo- neter från Chikagw affärscentrum med

€ess ohyggligt sammanpressade trafik.

Kär

gär

en alle, som kantas av små lus, dels enstaka, dels i grupper, små

;rähus som mest a v allt likna pack- ådor.

I

en liten, liten butik stiger j a g in och bodklockan skräller som i en svensk lanthandel i obygden. Bakom mtiken ligger husets enda rum, ^så en- relt och så prydligt hållet som det an- itår två åldrande, ordningsfulla kvin-

%or.

Dag efter dag, timme efter timme var fylld a v denna hjärtklappande spän- ning

- tills

nerverna kändes likt öppna sår a v den ständiga tortyren

-

luk- ten a v folkmassan, den unkna, kaiia svetten a v deras iver och ängest, de ständiga knuffarna, l i k t urladdningar a v otaliga batterier, laddade med fient- lighet, ett Bjukt hat till dem, vilka kom- mit före, flamtande begär

att

slå ned dem och bemiiktiga sig deras byte. "y livet v a r ju reducerat till sina enk- laste beståndsdelar

-

ständig, gnagan- de hunger och strävan a t t stilla den.

Människorna gingo kring i storstaden, likt vildar i en djungel, sökande föda."

Liksom alltid kommer den tyngsta bördan

att

vila på de mindre bemed- lade klasserna, på dem som ha mest ont om tid och större svårighet ä n de burg- nare a t t lämna sina hem. Det

ä r

de som utgöra kärnan a v livsmedelsköer- na, och det är deras blåfrusna, under- närda ansikten, som oftast träda oss till mötes, när vi se en sådan kö orma sig över trottoaren och långt u t på ga- tan.

Men det ^{Ä r} inte bara kvinnorna vi se dar, utan också barnen.

I

London

t.

ex. måste d e stundom gå långa vägar f ö r

att

i en stadsdel kunna få den mjölk, det bröd och den margarin, som tagit slut i en annan, och det ä r icke sällan man får se halvvuxna, spensliga flickor, tyngda under bördan a v en yngre bror eller syster, som icke kun- nat lämnas ensam hemma. Många kvin- nor ha också måst avstå från sitt för- vlirvsarbete på grund a v den tid, som förspilles under väntan i livsmedels- köerna och detta under en period, d å livsmedelsprisen ökas med varje dag och hushållena behövde varje tillskott till den dagliga budgeten.

-

Det ä r endast i sällsynta fall livsme- delsköerna rekryteras a v män, och man kan icke värja sig för den frågan om icke staten skulle inskridit på ett helt annat sätt,

-

om ransoneringssystemet inkräktat även på männens förvärvs- arbeto, och om de exempelvis måst u p p höra med sitt arbete vid ammunitions- fabrikerna för

att

inta sin plats i dessa ändlösa rader a v köer. Men husmöd- rarnas tid ancer man sig kunna exploa- tera på

ett

helt annat sätt. De h a ju hela dagen till sin disposition. Deras

Kunde jag endast till en ringa grad meddela det intryck, som dessa bägge svenskor i främmande land gäv0 mig.

Kunde j a g ^ge något a v den starka för- andligade makt, som strålade omkring dem.

T v A

viinner, som gripit varand- r a s händer i den brusande strömmen a v allt det nya, delvis obegripliga, som omvärvde dem i landsflykten. Den ena v a r rikare rustad

än

den andra, men sjukdomen hade brutit henne. Hon ha- de haft e n god förtjänst som tillskä- rerska pd en skräddareverkstad, tills hon en d a g under arbetet drabbades

av

e n hjärnblödning.

Hon

repade sig, men a t t stå böjd och klippa hela dagarna, orkade hon icke längre. Jag h a r glömt vad den andra haft för yrke, men n u livnärde de sig tillsammans med

att

hålla denna lilla bod, där immigrant- barnen köpte karameller och grifflar, leras mödrar g r y n och mjöl. Det miste ha varit ganska bekymmersamt för lem a t t d r a sig fram, men om sina eko- nomiska angelägenheter talade de na- turligtvis icke. De levde för varandra, För

att

hjälpa varandra, den sjuka stöd- 3e sin vän i hennes stapplande försök

a t t

tala engelska, den friska hade hän- lerna ganska fulla med

att

sköta hus- hållet och betjäna kunderna. Det v a r alldeles tydligt,

att

hon hörde till dessa icke så få helt och hållet hemlösa i 4merika. Dessa som ryckts upp från sin jord som unga, men som aldrig riktigt kunnat införlivas med den nya kultu- ren i Amerika, först och främst därför

a t t

de aldrig l ä r t sig tala engelska el- ler ens förstå språket fullkomligt. H u r

arbete

är

icke betalat och v a r d e r a därför inte heller. Endast de utslitna, t8liga hustrurna veta vad det husliga arbetet krävt a v deras tid och Itrafter.

Icke heller h a r man hört någon oppo- sitionens röst över detta slöseri med kvinnornas tid från dem, som en gång högljuddast ropade p&

att

"kvinnans plats var i hemmet".

Engelska kvinnotidningar ha länge påvisat detta missförhållande, utan

att

något effektivt ingripande skett från myndigheternas sida och på sistone h a r även den dagliga pressen

fått

ögonen öppnade. Times lämnar en livlig sltild- ring a v en livsmedelskö i närheten a v Ludgate Circus, som var tre meter bred och sextio meter 1Ping. Endast ett fåtal män syntes i denna kö, vars majoritet utgjordes a v kvinnor och barn.

E n

stor kontingent a v dessa kvinnor och barn hade sina hem söder om Themsen och icke en på hundra bodde i grannskapet.

Aven tidningen The new statesman h a r i en ledande artikel tagit upp proble- met till behandling, och det ä r a t t hop- pas a t t regeringen icke dröjer allt för länge med att vidtaga de mått och steg, som krävas för att tillgodose kvinnor- nas och barnens fysiska välfärd och som sätter piinkt och slut för det orätt- rådiga slöseriet med de redan tillräck- ligt betunKade husmödrarnas tid.

Man kunde anta

att

dessa förhållan- den endast h a sin rot i de krigföran- de länderna, men man behöver icke gtl

längt i Sveriges största städer. Stock- holm och Göteborg, för

att

konstatera a t t man även h8r h a r analoga fall a t t uppvisa. J u djupare krigets skador äta sig inåt statskroppen, j u knappare och mera begränsad blir livsmedelstill- gängen. Det ä r kvinnorna, som skola bereda födan, och kvinnorna som milste

arbetade icke den sjuka gamla kvin- nan varje d a g på

att

l ä r a sin svenska viin Amerika! "Det går bättre och bäM- re", sade hon till mig med rörande gläd- j e i sina ögon. "Nu reder hon sig rik-

tigt

bra!" Och sil kom det e n kund i den lilla boden, som bröt på sitt mo- dersmål tyska, och d ä v a r den stackare svensk-amerikanskan illa

ute.

"Det

är

russin hon vill ha, Mary dear", ropade hennes vän frAn sin stol genom den halvöppna dörren, "de lig- ger

i

lAdan bakom disken högst upp

till

höger." Dessa bägge gamla levde för

en

id&

och d å de talade, kände jag h u r den gamla svenska idealismen, som skjutit skott i pietism och nykterhetsrörelse och sist bland kvinnorna

i

deras röst- rättsrörelse strömmade mig till mötes.

Det v a r hoppfulla februaridagar d å för 2hikagos kvinnor, de gingo för första r h g e n till valurnorna för

att

pröva iin nyförvärvade kommunala rösträtt, )ch de båda svenskorna vor0 barnsligt ylada över vad de vunnit. De hade ge- iom all den materialism, det slit och däp de vadat igenom i

sitt

liv bibehål-

it

en enkel, ogrumlad tro på det godas reger i världen, på kvinnornas stora tramtid genom medborgarrätten. Icke ninns jag n u h u r v å r a ord föllo, men iag skall aldrig glömma dessa två i det

%immande stora Chikago, fullt a v för- ,vivlad kamp för brödet, h u r de tjäna- le och trodde, h u r de vor0 rika och yckliga mitt i sin fattigdom, så

att

det yste omkring dem i det enkla lilla rum- nek Elisabeth Krey-Lanae.

4

ROSTRATT F O R KYIKiiSiOR

N:R 5

a n s t r ä n g a s i n a pinade n e r v e r med ati riikna ut, h u r iiiaii t r o t s bristen pB fett

~ ' 1 1 .anriat råiuaterial, skall kiiiiiia be- reda e n föda, som r ä d d a r barnen frdiii underriäring.

Det

iir o f t a ett koiist- stycke d e iitfiira, meri d e r a s r d a n fiir- i i t begränsade tid, måste ocksh riirks till fiir anskaffaiidet a v den mjiilk- s k v ä t t eller den fettsrnula, soin e r f a r &

ras, oc*h s å iiro vi frauinie vid livsrne- dels k iiern a.

I

Oiitehorg liar folkskoleinspektoren och överliirarna vid Giitehorgs fnlkskn- lor ingått till livsmedelsnäiiirideii iried e n skrivelse, vari d e påpeka oliigenhe.

terna a v potatiskiierna vid niiiiindena fiirsiil.jiiingsstiiIlen. E t t s t o r t a n t a l

lieiii niidgas anlita sina i skolåltlerii va- r a n d e barn fiir a t t hiinita potatisen. Det h a r fiirekoinntit a t t Rnda till 35 procent a v harnen i e n skolklass a v denna an- ledning varit borta f r å n skolan. Det nedrivande inflytaride på skolorrias verksainhet, soin detta mAste iiiedfiira ligger i iippen d a g och Iiiirtill koninier a t t harnen

-

iintlerniirda och hrixtfiil- ligt kliidtia som (le o f t a iiro

-

i hiig p r a d vedervåga sin hiilsa genom det l å n g a iippehållet i köerna.

I i vsnietlel sn ii m n (I en i Giitehorg h a r redan e n plan fiirdig till oniliiggning a v fiirssljningen. så a t t kiier skola urid- 3-ikas, och det vore iinskligt a t t myn- digheterna Sven pi5 a n d r a stiillen i Inn- dct hade iiponpn iippna fiir d e oliigen- br'er, som kiihiltlningar iriedfiira. 1 fiir- :iAllrintle till viirlilskrigets mRnga friik- tansviirda avigsiclor, k a n denna rleta1.i a v dess verkninPar fiirefalla ohetwllir.

men (18 det giiller kvinnornas t i d ach lbarnpns hiilsa fil vi icke hliintla fiir

ett

missFiirliållande. vilket med vetlerhiiran-

des g o d a vilja k a n hli riittat i tid.

Gurli Hertzman-Ericson.

Debatt i stadsfullmäktige om ungdomens förvildning.

Vid s ta d sl aii m äk tige s "1 Stockholm sam - m a n t r ä d e d en 18 febriiari väc kte s disknssio- nen om iingdomens f ör vil dni ng till liv ge- nom t r d g a n om u p p r ä t t a n d e t a v en e x t r a b ro ttmå ls av d el uing vid Stockholms rhdhus- rätt. Då d e t t a är e nde föredrogs till be- h a n d l i n g begärde fröken B e rta Wellin or det och påpekade u tt den bakgr und m ot vilken m a n mås te se kra-<et på ökade arhetskraf- ter vid rådhiisratten är f r nkt a nsvä rd . Bali- om s i f f r o r n a och u t r e d n i n g a r n a s e r m a n niäniiiskor som ko m mi t vilse, d r i v i t s in pQ brot tet s b a n a a v olika a n l e d n i n g a r i e n om- f a t t n i n g som a l d r i g tillförne. S ä r s k i l t ari- m ä r k n i n g s v ä r t och för skr äckand e är ka pi t - let om iingdomens förvildning.

Våra nppfostr ingsanstaiter äro överfyl lda med iinga brottslingar, vilkas a n t a l öka3 fBr v a r d a g som går. Vi måste e r k ä n n n a t t det är något som briistit i v å r t soci ala arbete. Det 5r s a n t a t t d e t är onda t i d e r och a t t d e t i mdnga fall ä r jiist detta förhål- Inride som mer 5 n nSgot a n n a t b i d r a r till att s k a p a brottslingar. Men lika visst ä r det, a t t svåra t i d e r b r n k a h a f ö r m å g a att kristallisera f i a m det goda hos mäuriiskor- na. Men d e tider som vi nu leva i t y c k a s i n t e h a den förmågan. Nöjes- och vinni ngs- lystnad t y c k a s d r a a l l t in i e n förhiirjando virvel, mot vilken intet a n n a t hjälper. Det r ä c k e r emellertid i n t e b a r a med a t t bestraffs brottslighet, vi måste s ö k a g å till roten med d e t onda och motver ka det. T a l a r i n n a n slii- t a d e med att y r k a p l att den brottmålsav- d e l n i n g som 1111 i n r ä t t a t s m å t t e bli a v till- f ä l l i g natur, att de kommunal a myndighe- t e r n a mdtte gå i författning om i n r ä t t a n d e a v domstolar, avsedda att speciellt behandla u n g a brottslingar s a m t framhöll v i d a r e en önska n a t t d e t villkorliga domsinstit utet niåtte v i n n a s t ö r r e beaktande.

Disknssionen om d e sociala missförhål- l a n d e n a blev ingående och biografernas s k a d l i g a in ver kan framhölls som e t t led i d e n iikade brottsligheten bland ungdomen.

Röste r utta lade s i g f ö r e n ingående kontroll f r å n myndigheternas s i d a över barnens bio- grafhe sök, och fröken Stina Quint utveck- lade d e t t a system.

Barnen borde få motböcker, gäll ande f ö r biobesök. Dessa skulle innehålla e n kupong

Söders "English School"

Engelska lektioiier och övera8ttiiiiigar Annie i. Scott.

Enitagatan 2ti. Allin. Tel. doder 360%

Rösträtt och representation.

På inhjudan a v Moderata kvinnors rikit riittsföreriing höll profwnor Kjellcn tom- ilagen deu i 4 febriiari ett rö r e d r a g om Rönt- r ä t t och repreoeritatbn. s i m sarulat e t t i d e t

ii iiriiiaste Iii I I I al i g t a n d i t or i iim. Ta l a r e n in- IHdde s i t t f ö r e d r a g inrd e n u u d e r s ö k n i n g a v s t a t e n s väsen och vilken s i d a a v d e t t a rik+

iiagen k an an ses iittryeka. S t a t e n s t y n g d - prinkt Iåg läiige i d e s t y r a n d e s hand, ulen

<iliillnaden mellan d t m a och d e s t y r d a liar rrå srnåniiiporn iipl)hiivtrc och de gd iipp i e n rnhet. Griinden tiiirtill ä r att s ö k a i deuio- k ra ti en s ide, mot vilken vi icke kiiniia spjiirna. Den är ritt f a t t a som ett kalego- riskt irripcrativ och den allmfinna riistriit- t.en som dess t j än are. Men f r å g a n ä r hiir d e n hör tilläiiipas. O rät t v i so rn a i systeinet f r a m - t rä d de f ö r t al ar en hl. a. under e t t besök i Skåne. där börideriia inom en v a l k r e t s icke l i i n d e gö ra sig g äl l an de diirför a t t e t t la- IIrikssarnhSlle v äx t iipp i nhrheten och in- d u s t r i a r b e t a r n a d är i g en o m fiiigo riistöver- vikt. Detta f ö rh ål l an de beiyst.es y t t e r l i g a r e genom e t t exempel i r å n Gfitehorg:, diir a v .;taderis 7 kainiiiarledaiiiöter endast 2 reiiro- sent e ra st ad en s vi t zl s niiringar, handel och sjiirart. T al aren ansiig a t t det niivaranda systemet p r e m i e r a r e n särs k i l d k1a.w. näm- ligen ar het ar na. och härigeiiom förfiiskas folkrepreseiitationens ide. Man mfiste i s t ä l - let s k a p a e n verklig representation f ö r folk.

s t a t och fiainhälle sildant dot är, och denna Iiasis vore a t t söka i d e fria saminniisliit- ni n ga rna, v i l k as p ri n ci p i n t e ä r penion- Iiglieten ut an d el t ag an d et i Ramhöiisiiitres- s w a . Alitsa st at at an k en frainfiir person- lighetstankeii. Det a h s t r a k t a skälet iir a t t v a r j e ri k sd ag sm an bRr representera d e t he- la och i nt e b a r r en del. N i i slijiitas krasfia intressen fr am o m id6erna. och d e n beståen- de representationen h a r s i n livsnorv i par- t i e r na.

Se da n t al ar en inglitt p ä e n f ö r d ö ma n d e kritik a v partiväsendet. som h o t a r landet ined iindergång, öfverjrick h a n till intresse- principen, vilken en l i g t h a n s tanke skulle i nne bär a en r ä d d n i n g och friilsa l a n d e t f r h i pa r t i h at et s sp l i t t ri n g . Det clkiille ä v e n in- nebära en lösning a v problemet om kvin- nans rösträtt. Så som den a l l m ä n n a röst- rä t t en nii fiinperar, föreligger jii e t t visst sa m ban d mellan v är np l i k t en och rösträtten.

och t an k en a t t ge k v i nn o r n a r ä t t i g h e t e r iitan m ot sv aran de sk yl d i g h e t e r s t ö t t e pro- fessorns riittsfiänsla. Men om vi s t ä l l a oss r>å sam h äl l sr cpr esen t at i nn e n s ståndpiinlrt Iilir fö rh ål l an d et e t t an n at . K v i n n o r n a ha en plats i samhällsarhetet. s a m t tilltiöra en gri ipp däri nom, som, liar r ä t t att bli repre- senterad. De verk lig a kvinnointressena samm anfal la iued d e nianliga, och k v i n n a n s inträde i st at sliv et sliiille icke behöva med- föra en fem ini serin g av st aten. I v å r t land b ö r j a r m a n t värl om s a t t a hoppet till kvin- norna, sedan det blivit m i s w ä x t på män.

Intresseprinci pen s t å r vi dare på deinolira- tisk g r u n d och i n n e b ä r ett hög re m å t t a v medborgerlig rät tvi sa. Det skulle tills- vi dare kiinna genoniföras p artiell t i Första kanimaren. Motståndet kommer naturli gt vis a t t resas a v d en g a m l a för- stakamni arandan, men i nte ens Preiissens f a s t a borg har kiinnat motstå ti dens stor m.

f a s t man h ä r a l l t j ä m t lekte den s t å n d a k t i g e tennsoldaten med korslagda a r m a r . Talareii betvivlade emellertid att m a n skulle k u n n a stå emot böijornas anfall.

~~~ ~ -~ ~~~~~

för v a r j e vecka och u t f ä r d e s a v skolmyn- di ghetern a i s a m r å d med föräldrarna. V a r j r barn skulle h a s i t t n a m n a n t e c k n a t a l mot- boken i f r å g a och d e n n a skul le förses med vederbörandes fotografi.

Efter debattens sliit beslöt m a n a t t dter- remitt era hela biograffr5gan till berednings- utskottet, som skall iitfiindera någ o t medel till det on das motarhetaride.

Vid s a m m a n t r ä d e t s sliit inlämnade h e r r von Koch sin iinder dchatt en bebådade mo- tion om inriittande a v särskilda domstolar f ö r behan dl i ng a v u n g a brottslingar.

R i a r 2 5 5 0 APlm. 6 2 9 6

M mimtorgsga tan 6. Stock h a l m

Hushållsar betets psykolog i.

C 6 1 i e B r u

n

i u s:

Sin

egen tjfiitare.

Stockholm. Albert Bonniers förlag.

Rr. 3:-.

Förf. ger i dessa "hiisliga s t u d i e r soiiiiiiaren 1917" en s a m l i n g riin och er- farenheter, v u n n a under n å g r a inåiia- d e r s experimenterande med a t t erisain.

iitan tjiinares hjiilp, sköta lieiii och f y r a barii i villan på I i d i n g ö n . Försiiket, ge- tionifiirt nied okuvlig energi och iiiye-

ket arbete, resiilterar i en hel tlel e r f a - renheter a v intresse.

-

Fiirf. redogiir fiirst f ö r sin metod

att

o r d n a arhetet.

Iiur d e olika sysslorna grepo i v a r a n - dra, och beskriver s i n a intryck a v arhe- tet i s i n helhet och a v dess olika detal- .jer. S o m påtagligt resiiltat a v experi- iiientet konstateras fiirst a t t man spar i n d e d i r e k t a utgifterna fiir tjiinare, vidare h a r nian nier möjlighet iin an- n a r s a t t sjiilv avgiira vilka utgifter, .;om i i r o verkligt niidviindiga, och nian kan genomfiira effektiva besparingar i f r å g a om hriinsleåtgång m. m.

-

Men vill m a n hålla uppe e n hiltlad familjs standard i fråga o m renlighet, ordiiing nch kiiltiir kan en Iiusnioder med harn endast i niidfall reda sig iitan tj:' .I n a r e

in hon e j vill bli helt och Iibllet hiid- hbllsslav. Fiirf:s reflektioner i sam- hand Iiiirmed över viirdet a v den ar- betsprestation, som dagligen iitFijres i hemmen, stiiller i e n k l a r d a g e r tlen i lieinniet arhetande husmoderns verk- liga bidrag till hemmets fiirsiirjning.

I fråga om henimens stiillning till h - r t i d och va rii k nappli et fra inli 811 c r fiirf. hiir m a n f o r d r a r det omiijliga om man vRntar att ett fiiriit s p a r s a m t skiit!

hem skall kiinna reda sig med fler- :iii hhla livsmadelspriwr och fiiga iikatlc!

inkomster. Fiir att kiinna spara for- dras kapital a t t kiipa iipp i rjitta iigon- I-.licket, och detta s a k n a <le fattiga hem- men. Det speciella krisfitlsarhetet med fiirvaring och hemmaheredning faller i qtort sett på hiisniiitlrarnas lott.

Vad som p e r holten dess siirstiillniny hland kristi(ls1itteratiiren och dess -harme iir

-

utnm d e n latta och ele- r a n t a stilen

-

förf:s speciella s y n på hiishållets mera prosaiska detaljer. Fiir hennes kiiltiirella och estetiska i r p p f a t t -

i i i n r få dessa det primitivas ocli ome- .lelhnrac hela behag mitt i en övercivi- liserad viirld. v a r j e 'syssla f å r sin ka- raktiir, som f o r d r a r eller g e r en mot-

;varande egenskap hos den soin iitiivar len. Det iir e? troligt att m å n g a a v .lem, soin ha till yrke a t t skiira, stiida w h laga mat, ha en så knltiirell s v n på

;ina sysslor, men d e t skiille kanske f;ir rnRriPa a v dem Ilitta den dagliga enfor- rnicrheten' a t t f å ' ögonen iippna fiir hem- srbetets psykologiskt intressaiita sidor.

Gerfrwd Rodhe, f. Odencrants.

I Fiirsta k a m m a r e n slinlle alla hiivud- rri ip pern a a v folket ii:ryinnias, t y d et är 'olksamhället, som skall representeras, och

< v i n n o r n a skulle del tag a v id m ä n n e n s s i d a x h spel a en betydande roll.

Motståndet mot en s l d a n reform lig g er i m r t i a n d a n och maktb eg äret. Sltola d e re- ,iguera för f ö r n u f t och r ä t t v i s a ? Skola r ä t t Ich fö rn uft göra s i g horda f r a m f ö r våld i i rd och gärning? Vi se a l l t j s m t hnr folk i lög a idCers namn a v k l ä d a s i g vad tusen- Srig Iiiiltur f å t t fram. S v ik ande g u d a r fin- las. men f rälsand e orks& Det goda är )dödligt liksom det onda. Talaren sliitade iitt med s t o r t intresse åhrirda friredrag med len förhopningen a t t landet sk u lle g å ige- ioin den Cruktansviirda kris, i vilken d a g e n s imnc. vore e t t moment allena.

G. H . E.

i ^{8. P.} AHDERSSONS [IIOBElIIFFRR 1

O STOCKHOLM

ö

4 i

9

^{i ek, mahogny,}

M O B L E R

valnöt #amt andra

Q

1 B a r n h a s g a t a n 1

(hornet av Drottiiiiigyucao)

f

S t a r t larer a f f i n a r r o c h r n h l a r e

t

t

trttdap äfveri rnRls<te, till ttiiliutwte priwr.

8

1

^Allni Tel. 11410

a - o o ~ ~ ~ o ~^{Rike Tel} ~ - m⁶⁵⁰⁵ e m

U

o ~ o e

Dråpslaget B t reglementeringen av prostitutionen

i g n e s det lagfiirslag koiiima a t t g i v a +om, helt nyss behanfllat a v lagrådet, i form a v Iriingl. prop. inom kort k n i i i - i i w a t t fiireliiggas riksdagen. Hiir fii- reslås niiiiiligen upphiivaritle a v regle- iiieriteringen, och huvudvikten viil det t~elc3iiiipande a v d e sniittosaiiima 1 ^iO1iS- ..

i j it k (1 o i i i a rna, om v il ket I ag f iirsl a g e t Iiaritllar, Iiigges vid Iiitt tillgiiuglig, sak-

k i i i i i i i g vårtl a v d e sjiika.

Denna iidnings liisare komma a t t s&

snart som niiijligt efter det tlen kiingl.

prop. hlivit framlagd erhålla en retlo- ziirelse diirfiir som heniiget utlovats a v -len framstående experten på områ- let. doktor Alnia Siindqvist. Då detta Jmellertid

-

eniir prop. a n n u icke TranilagtR

-

e j kunnat ske i dapens itiimnier. såsom man ett t a g hyste fiir- ioppning om, h a r iindertecknad velat gi- va ovanniimnila fiireliipande ineddelan- le fiir a f t fiirhindra spridningen a v dan ,iiissiippfattriing anpQende sakliiget

;om en artikel undertecknad W. B.. i n:r a v R. f. Kv. f6r i Ar iir Sgnad a t t 'ramkalla. NRninda artikels fiirfattare i a r tydlipen e j varit i tillfiille ritt fiilja

!rågans behandling i dess s e n a r e ske- len.

Rarolina Widerström.

Arbetet i i t e i land&.

Mnlungs F. R. P. R. f i r a d e s i n 4:de Rrs- 'wt d. 9 fehrnnri v a r t il l inhjiidits Clvra itomstående kvinnor. VRlkonistslinpw ijiings iinisont till orgel. OrdfKrandcn hnl- iade de n ä rv a rn n d e v ä l k o m n a nch nmnBiiin- le E n g l a n d s k v i n n o rs rrhlillna rölitriitt os8 il1 föredöme.

-

F ö r e d ra g e n E n g l a n d s k r i n - iors h is to ri a och e t t med n a m n e t 1,ycka ippliistes a v l i ira r i n n a n Matilda Olsson.

Xirei'ter k a ff e med t i r t o r . hröd och kakor, ack rare kommitterade. SKna och miisik iamt en lyckad tahlå, e n l ie t d e t a v Inrarin- i a n fröken J o h n s so n i i h i r a d e p r o g r a m m e t , it,fördes förtjänstfiillt. a v medlemmar.

S k a r a F.. K. P. R. h a d e sitt firsinöte tors- lagen den 14 febriiari. U r årshorättelsen 'ramgick a t t fö ru to m styrelseiniiten och ,amliviim fiireninrren annrdfiat I v A nffent- iga fö red rag a v f r u E. Woern-Biigge om Skydd för ensamboende kvinnor och a v :y rk o herde A. Briihn över ä m n e t V a r f ö r )iira kvinn o rn a h a politisk röstriittt D ~ s s - itnin hade föreningen a n o r d n a t e t t festligt ,sinkviim för a t t h ylla sin ordförande pB iennes 'Ill-års-dag. Den f ö r n t v a r a n d e s t y - selsen omvaldes och iitgöres a v friiarn a L

i p p e l g r e n , kassafiprvaltare, L. Holmqvist,

.

^Tnrson, I. LindstBn, sekreterare, E. 1,iind- :vister. H. Torgny. fröken C. W allm ark, irdförande, s a m t f r u J. Velander, vice ord- 'örande.

S m d s a n l l s F. K. P. R. h a d e årsmöte d e n 3 febriiari. Sedan års- och revisionsberät- else u p plästs och g o d k ä n t s företogs val av tyrelse f ö r 1918. Styrelsen fick följande amman siittu in a: ordförande fröken E l i n Nahlqvist, vice ordförande, fröken Nan- ia Fjellström. sekreterare fröken M a r i a iimrn elstrand, vicc sekreterare fröken Ag- les Stiernströni. k assafö rvaltare frii E m m y 3osson. Öv riga styrelsemedlem mar ä r o frö- :en Elin Rerg k vist fiarnt friikcn Jeriuy tuiith, nyv ald e f t e r f r u M aja Gerrlin, som ivgått till följd a v flyttn in g f r å n orten. Till ,evisorer omvaldes f r ö k n a r n a A p d a Fjell- tröm och Waria Sundberg.

Umed F. K. P. R. h a d e den 6 febriiari ett alrilit besökt möte för att flra de engelska

; v i n n o r n a s röstriittsbeger. Frii n'icl;sel!s n tressanta översikt a v rösträtten s historia

E ngland föredrog s och meddelande Iiim- lades om centralstyrelsemötet. Vack er s å n g c h miisil: förhöjde stämning en. S a m v a r o n rvslöts med tesu p&