Fakulteten för hälsa-, natur- och teknikvetenskap Byggingenjörsprogrammet
22,5 hp
Handledare:Malin Olin Examinator:Malin Olin Datum:2015-11-11
Dimensionering av Arena
Tingvallahallarna
Ny arena i anslutning till de befintliga Tingvallahallarna
Dimensioning of Arena Tingvallahallarna
New arena adjacent to the existing Tingvallahallarna
Markus Bergström, Nils Lindeman
i
Sammanfattning
Under höstterminen 2014 har en kurs kallad Examensarbete, BYGC14, bedrivits av författarna till denna rapport. Kursen har getts på Karlstads Universitet och bygger på att studenterna själva väljer ett problem som ska lösas. Då kursen är för
byggnadsingenjörer skall problemet givetvis behandla ett problem inom
byggbranschen. I det här arbetet har vi valt att konstruera och utforma en ny arena som är tänkt att ligga i anslutning till dagens Tingvallahallar. I dagsläget använder sig
Karlstad IBF av den största arenan i Tingvallahallarna men då de har som mål att kliva upp till högsta serien kommer kraven på arenan att höjas, något som nuvarande arena inte kan leva upp till.
Då arenan främst utformas för innebandy har information om vilka krav Svenska Innebandyförbundet ställer på arenor i högsta serien hämtats in. Dessa tillsammans med krav från BBR har legat till grund för utformningen av arenan. Syftet med arbetet har varit att ta fram ett förslag som kan ligga till grund för framtida diskussioner om hur arenasituationen i Karlstad kan lösas.
Målet med arbetet har varit att utforma och göra beräkningar för konstruktionen.
Beräkningarna har gjorts för hand och enligt Eurokoderna. Dimensionering har gjorts i stål och använt ungefär samma byggteknik som finns i nuvarande hallar för att få den nya byggnaden att smälta samman med den befintliga byggnationen.
Arenan har utformats med hänsyn till befintlig byggnation för att arkitektoniskt smälta in i området. Den uppfyller också kraven som BBR och SIBF ställer för arenor samtidigt som den har anpassats efter krav och önskemål från kommunen. Utrymning har lösts med brandtrappor där speciella avsatser gör att även funktionshindrade på ett säkert sätt kan utrymma via dessa. För att funktionshindrade på enkelt sätt ska ta sig upp på plan två finns också en hiss. Arbetet anses ha nått de satta målen med avseende på utformning och konstruktionsberäkningar för stommen.
ii
Abstract
During the fall semester 2014 has a course called Examensarbete, BYGC14, been
conducted by the authors of this report. The course is given at Karlstad University and is based on the students themselves to choose a problem to solve. Because this course is for structural engineers, the problem naturally treats a problem in the construction industry. In this thesis, we have chosen to construct and design a new arena that is supposed to be adjacent to today's existing Tingvallahallarna. In the current situation Karlstad IBF uses the largest arena in Tingvallahallarna but because they aim to step up to the top league, the requirements for the arena is going to be increased, which the current venue can´t live up to.
The arena is primarily designed for floorball, information on requirements that Swedish Floorball Federation (SIBF) sets at venues in the highest league has therefore been gathered. These together with the demands from BBR have been the basis for the design of the arena. The aim of the thesis was to develop a proposal that can form the basis for future discussions on how the arena situation in Karlstad can be solved.
The goal of this thesis has been to design and make calculations for the structure. The calculations are made by hand and according to the Eurocodes. The design is made of steel and the same construction techniques available in the current Tingvallahallarna are used to get the new arena to blend in with the existing structure.
The arena has been designed to respect the existing buildings to architecturally blend in with the area. It also meets the requirements BBR and SIBF sets for arenas, while it has adapted to the demands and requirements of the municipality.
Evacuation has been solved with fire escapes with special ledges which mean that people with disabilities also can safely evacuate through them. To make it easier for the disabled a lift is installed to take them to level two. The thesis is considered to have reached the set targets with respect to the design and construction calculations for the framework.
iii
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 1
1.1 BAKGRUND ... 1
1.2 SYFTE ... 1
1.3 MÅL ... 1
1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 2
1.5ARENABAKGRUND ... 3
1.5.1 Hallbehov ... 3
1.5.2 Arena-analys Karlstad ... 4
1.5.3 Arena-analys Sverige ... 5
1.5.4 SSL-dispens 2012/2013 ... 7
1.5.5 Slutsats av arenasituationen ... 7
1.6 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UTFORMNING ... 8
1.6.1 Tillgänglighet ... 9
1.6.2 Brandregler enligt BBR... 10
1.6.3 SIBF:s SSL-krav ... 10
1.6.4 SKL Måttboken ... 11
1.6.5 Teleskopläktare ... 12
2 METOD ...13
2.1 ARBETSGÅNG ... 13
2.2 TEORI FÖR DIMENSIONERING ... 14
2.2.1 Karakteristiska laster ... 14
2.2.2 Dimensionering av laster ... 16
2.3 DIMENSIONERINGSSTRATEGI ... 17
2.3.1 Karakteristiska laster ... 17
2.3.2 Dimensionerande laster ... 20
2.3.3 Dimensionering av ingående stålelement ... 22
3 RESULTAT ...26
3.1UTFORMNING AV ARENAN ... 26
3.1.1 Läktar utformning ... 28
3.2 TILLGÄNGLIGHET... 29
3.3 BRANDSÄKERHET ... 29
3.4 ARENAUTFORMNING ... 31
3.4.1 Uppfyllda krav ... 31
3.5 RESULTAT AV DIMENSIONERING ... 32
3.5.1 Fackverk ... 32
3.5.2 Pelare till Fackverk ... 33
3.5.3 Omklädningsdel ... 33
3.5.4 Förrådsdel ... 33
3.5.5 Del utan utbyggnad... 33
3.5.6 Vindstag ... 33
4 DISKUSSION...34
4.1 HAR UPPSATTA MÅL UPPFYLLTS? ... 34
4.2 UTFORMNING ... 34
4.3 METODVAL ... 34
4.4 UPPFÖLJNINGSARBETE ... 35
5 SLUTSATS ...35
6 REFERENSER ...36
BÖCKER ... 36
EUROKODER ... 36
iv
ELEKTRONISKA ... 37 RAPPORTER ... 38 KARTOR ... 38 Bilagor1
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Under HT-14 har kursen Examensarbete (BYGC14) genomförts. Kursen går ut på att studenterna själva väljer ett problem inom byggsektorn som ska lösas av studenterna med hjälp av handledning. Detta examensarbete, som görs på Karlstad Universitet och har handletts och examinerats av Malin Olin.
Den senaste 10-års perioden har Karlstads kommun byggt många idrottshallar,
konstgräsplaner och näridrottsplatser, men en satsning på större arenor för att bedriva elitverksamhet har uteblivit. Kommunen har som mål att var en av Sveriges fyra främsta evenemangsstäder. Med de arenor som finns i kommunen idag måste en satsning ske för att nå målet.
Karlstad IBF har som målsättning att återigen gå upp och spela i högsta serien. För att få göra detta krävs, förutom att man klarar av det sportsligt, en arena med större läktare.
Svenska Innebandyförbundet (SIBF) har som krav att lag i högsta serien har en läktare med minst 1000 platser där 80 % av dessa ska vara sittplatser. Tingvallahallarna där Karlstad Innebandyförening (KIBF) idag spelar sina matcher idag består utav tre hallar där den största har en läktarkapacitet på 850 personer där 495 platser är sittplatser, 200 är ståplatser och 155 platser är extraplatser. Det innebär att det finns ett problem ifall man skulle klara av att kvala sig till SSL. Det här problemet gjorde att vi tyckte att det skulle vara intressant att göra ett examensarbete som tittade på hur hallbehovet ser ut och konstruera en ny hall.
Projektet kommer att gå ut på att konstruera och planera en större arena för
inomhussporter på Tingvalla området i anslutning till nuvarande hallar. Då området redan har en stark innebandyprofil är tanken att arenan ska möta kraven som Sveriges Innebandyförbund ställer.
1.2 Syfte
Då KIBF har som mål att gå upp till högsta serien men i nuläget inte har en arena som klarar av SIBF:s krav är syftet med vårt examensarbete är att utforma en arena som klarar dessa krav. En del av detta blir att ta fram en del av de beräkningar och ritningar som krävs för att påbörja en byggnation av en större arena som klarar kraven. Denna rapport ska kunna användas som underlag vid framtida diskussioner mellan Karlstads kommun och KIBF om hur en ny arena kan utformas i Karlstad.
1.3 Mål
Eftersom innebandy är en sport som växer kraftigt i Sverige just nu så kan man även räkna med att kraven på arenorna för spel i högsta serien kommer att öka inom en snar framtid. Därför är målet med detta arbete att utforma en arena som inte bara klarar av SIBF:s krav för spel i SSL men även eventuella framtida utökade krav. Det rimmar bra
2
med kommunens mål om att vara topp fyra i landet när det gäller arenor. Dessutom är det ”onödigt” att bygga en ny arena som bara är snäppet större än Sundsta Sporthall och Fröding Arena. Därför sätts ett mål att konstruera en arena som klarar 2 000 åskådare.Varav 1 600 sitt- och 400 ståplatser. För att klara krav på brandsäkerhet och tillgänglighet så används BBR:s lagar och riktlinjer.
Arenan utformas så att SIBF krav för spel i SSL och krav ställda av BBR möts.
Konstruktionsberäkningar utförs enligt eurokoderna.
1.4 Avgränsningar
Arbetet omfattar inte
Ekonomiska beräkningar
Krav på tekniska lösningar, ex. takarmaturer, resultattavla o dyl.
Beräkningar för infästningar och svetsar
Huruvida ytterligare parkeringsplatser är nödvändiga
Geotekniska undersökningar och ev. pålning
Kontroll nedböjning av fackverk
3
1.5 Arenabakgrund
1.5.1 Hallbehov
Enligt Värmlands innebandyförbund (VIBF) förfogar Karlstad kommun idag över 11 idrottshallar, där åtta är fullstora (40x20 m) samt tre inte klarar av VIBF:s krav för matchhallar men är fullt dugliga att bedriva träningsverksamhet (VIBF 2014). Detta ger Karlstad ett snitt på omkring 8 000 (88 000/ 11) invånare per idrottshall. I jämförelse med storstäderna Stockholm och Göteborg som har ett snitt på 46 000 respektive 16 000 invånare per idrottshall (SvD 2011), så ser Karlstads hallsituation ganska stabil ut.
Medlemmarna i Hall Alliansen I Karlstad (HAIK) får utav kommunen tilldelat
träningstider. Cirka 40-45% av dessa träningstider finns i Tingvallahallarna. Resterande tider utdelas exempelvis i Gruvlyckeskolan, Fröding Arena och Gjutaren. Men ett
mörkertal kan infinnas här då elitlagen tilldelas tre träningstider i veckan samtidigt som de flesta andra senior- och juniorlag endast tilldelas två tider i veckan. Om träningstider skulle finnas lediga skulle säkerligen de lag med endast två träningar i veckan vilja ha en tredje samt att de elitsatsande lagen skulle vilja ha fyra träningstider i veckan.
Men att samla 100% av träningstiderna under Tingvallahallarnas tak är orimligt av en mängd anledningar. Dels ur ett geografiskt perspektiv där lag ofta bildas för att barnen går på samma skola och bor i samma stadsdel. Då är det mest rimliga att lagen tränar i närheten av de bor, i en skolgymnastiksal alternativt en idrottshall i närheten.
Sedan behöver inte de yngre utövarna träna/spela på en fullstor plan utan tvärtom en mindre hall eller gymnastiksal kan vara att föredra.
Både Anders Lidström (Hallchef, Tingvallahallarna) och Jonas Kirvall (strateg, kultur och fritid, Karlstad kommun) anser att ett bygge av en arena med två träningsytor och med utdragbara läktare måste vara det mest ekonomiskt försvarbara och det inte ska vara ett problem att fylla träningsytorna med träningstider (mån- tors). Det enda som skulle kunna uppstå är en överkapacitet av matchtider på helgtid (fre-sön).
4
1.5.2 Arena-analys KarlstadNär KIBF gick upp i SSL senast (2012/2013) fördes en diskussion mellan KIBF,
kommunen och SIBF om hur hallfrågan kunde lösas. Tre olika sporthallar utvärderades:
Colorama Arena
Colorama Arena har varit KIBF:s hemmahall sedan 2007 och är en del av hallkomplexet Tingvallahallarna, som består utav tre fullstora hallar; två träningshallar med en mindre läktarkapacitet samt en matchhall (Colorama Arena) med en läktarkapacitet på 850 personer, varav 495 är ordinarie sittplatser. Golvet är blått gummi med endast innebandylinjer (VIBF 2014).
SIBF ansåg att arenan håll mycket god kvalitet men att gränsen på 1000 åskådare var långt borta om inte en ombyggnad skulle genomföras (Samuelsson 2012).
Sundsta Sporthall
Belägen på Sundsta i anslutning till badhuset ligger Sundsta Sporthall. Det är en utav de största arenorna i Karlstads kommun med en publikkapacitet på max 1000 personer varav 719 av dessa är fasta sittplatser. Planen är fullstor och klarar även SIBF:s krav på fri takhöjd, 7 meter. Golvet är ett parkettgolv med linjer för handboll, basket, innebandy, volleyboll och badminton (Karlstad kommun 2014a). SIBF bedömde att Sundsta
sporthall var den mest lämpliga arenan utav de tre. Att arenan låg centralt och att läktarkapaciteteten var acceptabel sågs som positivt. Men anmärkningar på parkettgolvet och att ett behov av renovering noterades(Samuelsson 2012).
Uppskjutbar vägg
Sittplats
Extra läktare
Sittplats
Ståplats Ståplats
Figur. 1.5.2.1. Översikt Colorama Arena
Figur. 1.5.2.2 Översikt Sundsta Sporhall
5
Fröding arenaPå Kronoparken ligger Fröding Arena som är specialdesignad för basket, men även kan användas vid utövande av andra idrotter såsom handboll och innebandy. Arenan
invigdes 2010 och var tänkt att fylla den hallbrist som uppstod på Kronoparken efter att Universalen revs. Arenan är utrustad med teleskopläktare (hopskjutbara) som gör att två träningsytor kan användas under träningstid. Publikkapaciteten är på 812 sittplatser (okänt antal ståplatser). Golvet är, liksom i Sundsta Sporthall, parkett med linjer för flera olika sporter (Karlstad kommun 2014b).
SIBF ansåg att Fröding arena håller mycket god kvalitet samt att hallkapaciteten publikmässigt når kraven. Men att hallen placering inte kan anses som central, parkettgolvet och att biytorna mestadels ligger utanför arenan anses som negativt (Samuelsson 2012).
1.5.3 Arena-analys Sverige
Till en början säsongen 2012/2013 fylld nästa KIBF ut de 850 läktarplatserna. Men efter en tung säsong landade publiksnittet på föga 535 personer för hemmamatcherna. Den säsongen låg publiksnittet totalt för SSL på 938 personer och endast 6 av 14 lag hade ett snitt på över 1 000 personer (SIBF 2015a). Två år senare säsong 2014/2015 ligger snittet på 1 016 där nu 9 av 14 lag har ett snitt över 1 000 personer (SIBF 2015b).
För att få en rimlig uppskattning av en lämplig arenastorlek görs en jämförelse mellan Karlstads arenautbud med jämbördiga kommuners. Jämbördiga i avseende på
invånarantal och sportsliga förutsättningar, alltså att elitlag i inomhusporter finns i kommunen. Jämförelsen görs genom att kontrollera förhållandet mellan arenastorlek och invånarantal i kommunen.
När det gjorts en arenaanalys kring hur det ser ut i Sverige på arenafronten har det funnits några kriterier för att kunna jämföra med hur det ser ut i Karlstad. Första kriteriet var att försöka hitta nyare arenor med teleskopläktare eftersom det är något som ses av både Kommunen och HAIK som det bästa alternativet. Kriterium två var att leta efter dessa arenor i städer som är mindre eller i jämförbar storlek med Karlstad för att se huruvida möjligheten till att fylla en arena kan tänkas se ut. Tredje kriteriet är att ett elitlag i en inomhussport skall höra hemma i kommunen.
Sittpl ats
Sittpl ats
Figur. 1.5.2.1. Översikt Fröding Arena
6
Karlstad kommun har ett invånarantal på cirka 88 000 (SCB 2015), detta ger ettförhållande mellan arenastorlek och invånarantal enligt följande:
Colorama Arena 1,0 % (850 / 88 000 = 0,0097)
Sundsta Sporthall 1,1 % (1 000 / 88 000 = 0,011)
Fröding Arena 0,9 % (812 / 88 000 = 0,0092) Falun
I Falun finns det en arena med plats för 2 400 personer, Falukuriren Arena. Arenan invigdes 2005 och är utformade med teleskopläktare som innebär att man får två träningsytor när läktaren är indragen. IBF Falun är en innebandyförening som idag har både dam- och herrlag som huserar i SSL. Föreningen äger och driver arenan själva via ett dotterbolag (IBF Falun 2012).
Falun är något mindre än Karlstad med ungefär 57 000 invånare i kommunen (
SCB
2015).
Arenan kan rymma (2 400/57 000=0,042) 4,2 % av kommunens invånare.Varberg
Varberg är en stad i Hallands län som har ett invånarantal i kommunen på cirka 60 000 personer, alltså i paritet med Falun (SCB 2015). Warberg IC är en innebandyförening som också spelar i SSL. Hemmamatcher spelas i Sparbankshallen som invigdes 2004 och har en kapacitet på 2 200 personer. Även Sparbankshallen är utformad med
teleskopläktare som gör att man får tillgång till två träningsplaner när läktaren är indragen (Warberg IC 2014). Arenan kan rymma (2 200/60 000=0,037) 3,7 % av kommunens invånare.
Skövde
I Skövde finns ett stort komplex kallat Arena Skövde som innehåller bland annat ett upplevelsebad, en restaurang, en matcharena och en mindre arena (Arena Skövde 2014a). Matcharenan invigdes 2007 och har en kapacitet för 2 516 personer, där 1 746 är sittplatser och resterande är ståplatser, här spelar både herr- och damlaget sina hemmamatcher i högsta serien i handboll. Även den här arenan är utformad med teleskopläktare (Arena Skövde 2014b). Skövde kommun har ett invånarantal på cirka 53 000 varav (2 516/53 000 = 0,047) 4,7% av kommunens invånare ryms i arenan (SCB 2015).
Umeå
Umeå är en stor innebandystad, med ett herr- och två damlag i SSL. Även basketen är framgångsrik i Umeå. Exel Arena färdigställdes 2011 och har en publikkapacitet på 3 000 personer. Arenan har utformats med teleskopläktare (Västerbotten IBF 2014).
Umeå är en större kommun än Karlstad med cirka 120 000 invånare(SCB 2015), vilket ger ett jämförelsetal på 2,5% (3 000 / 120 000 = 0,025).
7
1.5.4 SSL-dispens 2012/2013Om en arena inte klarar av de krav som SIBF ställer, får en dispensansökan lämnas in.
Dispensen kan godkännas om en åtgärdsplan upprättas.
När KIBF gick upp i SSL senast (2012/2013) fördes en diskussion med kommunen om hur hallfrågan kunde lösas. Då upprättades en åtgärdsplan, där två förslag togs fram för en utbyggnad av Colorama Arenas läktarkapacitet.
Förslag 1: Innebär att man bygger en läktare för sitt/ståplatser uppe på nuvarande kanslidel. Detta förslag hade inneburit en ökad publikkapacitet om ca 36 sittplatser och 50 ståplatser. Förslaget beräknades kosta 2.132.000 kr exkl. moms.
Förslag 2: I det här förslaget räkna man på att flytta bak klätterklubbens lokaler och bygga en ny fast läktare för sittplatser där nuvarande klättervägg är belägen samt göra en ståplatsavdelning där hallförrådet ligger i dagsläget. Med det här förslaget hade publikkapaciteten bedömts öka med ca 259 sittplatser och 150 ståplatser. Kostnaden beräknades till 4.989.000 kr exkl. moms.
Man kan även kombinera dessa förslag och får då en ökad publikkapacitet på 295 sittplatser och 200 ståplatser till en kostnad om 7.121.000 kr exkl. moms.
1.5.5 Slutsats av arenasituationen
Tabell 1.5.3.1 visar ganska tydliga siffror på att ett arena-behov i Karlstad finns. En arena i Karlstad för 2 000 personer skulle få jämförelsetalet 2,3 % (2 000 / 88 000 = 0,023) som ligger under alla jämförda kommuner. De två förslagen som presenteras i kap. 1.5.4 anser vi enbart vara kortsiktiga lösningar. Med förmodade utökade krav i framtiden bedömer vi att en ny arena är det mest fördelaktiga alternativet.
Arena Läktarkapacitet/ invånarantal (%)
Colorama Arena 1,0 Sundsta Sporthall 1,1 Fröding Arena 0,9 Falukuriren Arena 4,2 Sparbankshallen 3,7 Arena Skövde 4,7
Exel Arena 2,5
Tabell. 1.5.3.1. Sammanställning jämförelsetal
8
1.6 Förutsättningar för utformning
För att kunna göra bra materialval måste man först bestämma vad som är viktigt för det aktuella projektet. I en arena är en av de viktigaste delarna att publiken ska kunna se bra. Det kan bland annat uppfyllas med hjälp av bra utformning av läktaren men beror även på konstruktionen. Det är icke önskvärt att ha pelare på läktaren utan de kan med fördel placeras i väggarna. Då behövs ett material som klarar stora spännvidder utan att för den skull får dimensioner som är så stora att de är vägen för sikten. En annan aspekt är ju att arenan ska kunna integreras med nuvarande hallar och inte kännas som en egen del. För att det ska uppfyllas kan arenan med fördel använda samma byggteknik som används i existerande hallar.
Under arbetes gång har diverse krav och förutsättningar varit grunden för utformingen av arenan. Krav för en arena i SSL ställs av SIBF och är angivna i kapitel 1.6.3.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ger ut Måttboken vars syfte är att vara ett stöd till arkitekter, idrottsföreträdare och andra kring hur idrottsmiljöer och
idrottsanläggningar kan utformas. En sammanställning av relevanta anvisningar sammanställs i kapitel 1.6.4.
I projektets början togs mål fram för hur en ny arena bör utformas. Med hjälp Anders Lidström (Hallchef Tingvallahallarna) och Jonas Kirvall (strateg, kultur och fritid, Karlstad kommun) sammanställdes en lista på önskvärda egenskaper.
Publikkapacitet för minst 2000 åskådare varav 1600 sitt- och 400 ståplatser Både Anders och Jonas var överens om att en arena för 2000 åskådare är en rimlig ambition. Då de klarar av både dagens och framtid krav för
åskådarkapacitet för spel i SSL som SIBF ställer.
Två fullstora träningsytor
Arenan utformas med teleskopläktare så att när läktarna är indragna kan två träningsytor utnyttjas. En ridåvägg skiljer de två träningsytorna. För att skapa en trevlig läktarmiljö utformas läktaren på sådant sätt att entrén till läktare sker ovanifrån. Det ger en behagligare miljö för både spelare och åskådare.
Områdets begränsning
För att stärka den redan starka innebandyprofil som Tingvallahallarna har planeras den nya arenan att ligga i anslutning till de befintliga hallarna. När Tingvallahallarna planerades, så sparade kommunen en yta för möjligheten att bygga till ytterligare en arena.
Området gränsas av en vattenledning i väster, se bild 1.6.1. Av de befintliga Tingvallahallarna i norr samt en cykelväg i öst och syd. Den röda linjen som syns på bilden markerar tomtgränsen.
9
1.6.1 TillgänglighetBoverket ställer krav på tillgängligheten och användbarheten för publika lokaler
(Boverket 2011a). Sportanläggningar behöver inte vara fullt tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelseförmåga. Men anläggningen bör ha fasta platser för personer som brukar rullstol. Platserna bör vara i anslutning till övriga platser för att ge dem samma möjlighet att se och höra som de andra åskådarna.
Hiss:
För publika lokaler med fler än ett våningsplan finn det krav på att en hiss med plats för en person i rullstol och en medhjälpare finns. Detta innebär ett hissmått på 1100 x 1400 mm för att uppfylla kraven. Öppningen till hissen bör minst vara 800 mm.
Ett manöverutrymme på en cirkel med diametern 1500 mm skall finnas framför hissöppningen.
Toalett:
Där det finns toaletter för allmänheten ska minst en toalett vara anpassad och
användbar. Detta innebär att toaletten bör ha minsta måttet på 2,2 x 2,2 meter, lämpligt utformad och placerad inredning och utrustning samt kontrastmarkeringar och
säkerhetslarm.
Bild. 1.6.1 Områdets översikt.(Karlstads Kommun 2014)
10
1.6.2 Brandregler enligt BBRBoverket ställer också krav på brandsäkerheten (Boverket 2011b). Vilken nivå av brandskydd beror på vilken verksamhet som sker i lokalen. Lokaler med stor risk för personskada, till exempel samlingslokaler, hotell och vårdanläggningar utformas med ett mer omfattande brandskydd.
Maximalt gångavstånd till närmaste utrymningsväg är 30 meter.
Minst tillgång till 2 av varandra oberoende utrymningsvägar.
Minsta bredd på trappor är 1,2 meter.
Den totala bredden av utrymningsväggar bör minst vara 1,0 m per 150 personer.
För personer med funktionshinder som har svårt för en utrymning via trapphus kan utrymning lösas genom en brandhiss eller en tillfällig ”utrymningsplats”
Utrymningsvägar ska ha en fri bredd om åtminstone 0,9 meter. Ledstänger eller dylikt får inkräkta maximalt 0,1 meter.
Fri höjd på minst två meter över trappor och i dörröppningar.
Skall finnas minst en utrymningsväg på varje plan.
För lokal avsedd för fler än 1000 personer ska det finnas minst 4 utrymningsvägar.
Utrymningsvägar skall vara utförda som egna brandceller.
1.6.3 SIBF:s SSL-krav
För spel i SSL ställer SIBF krav på de faciliteter som lagen brukar (SIBF 2015c). Kraven som är väsentliga för utformningen av arenan presenteras i tabell 1.6.3.1, nedan.
Krav SIBF Vår ambition
Publikkapacitet 1000 åskådare varav minst 80 % är
sittplatser En arena för 2000 åskådare.
1600 sitt- och 400 ståplatser Takhöjd Takhöjden eller lägsta föremål ska
vara minimum 7 meter.
Omklädningsrum a) Varje lag ska ha tillgång till ett separat låsbart omklädningsrum, med plats för 25 personer och ett separat dusch.
b) Domarna ska ha tillgång till separat låsbart omklädningsrum med tillhörande dusch. Väg till och från arena ska ej gå via publik eller omklädningsrum för spelare.
c) Omklädningsrum och domarrum skall från och med 2015/2016 vara försedda med matchklocka
Att konstruera 4 omklädningsrum och 2 domarrum som når SIBF krav.
Café/försäljning Cafeteria/försäljning ska finnas av dryck och enklare mat.
Försäljning av supporterartiklar bör ske i samband med
matcharrangemang i SSL.
Att skapa utrymme för att möta SIBF:s krav.
Tv-krav Läktare på bägge långsidorna är ett krav för att få chansen att
arrangera en tv-sänd match.
Att arenan ska utformas med läktare på bägge långsidorna.
Tabell 1.6.3.1. Krav från SIBF
11
1.6.4 SKL MåttbokenSKL ger ut Måttboken vars syfte är att vara ett stöd till arkitekter, idrottsföreträdare och andra kring hur idrottsmiljöer och idrottsanläggningar kan utformas. Tabell och bild 1.6.4.1 visar de rekommenderade måtten för utformning av en innebandyplan (Johansson & Blom 2009).
Bredd Längd Höjd
A min B C min D H min
Internationella och
nationella matcher
22
*20 43 40 7
Träning och motion
20 18 40 37 7
Motion och lek
4 - 8 - 2,4
*Vid nybyggnad 23
Tabell 1.6.4.1. Lämpliga mått på en innebandyplan
Bild 1.6.4.1. Lämpliga mått
12
1.6.5 TeleskopläktareTeleskopläktare används i sporthallar/arenor för att snabbt och enkelt iordningsställa en åskådarläktare. När läktaren inte används skjuter man enkelt ihop den och golvet kan användas till träningsytor. ALFING i Älmhult AB:s teleskopläktarmodell har använts som beräkningsexempel för att få fram dimensionerna på läktaren (ALFING 2014).
Nivåer Höjd till topplan
Öppet mått Raddjup
800 850 900
3 805 2750 2900 3050
4 1065 3350 3750 3950
5 1325 4350 4600 4850
6 1585 5150 5150 5750
7 1845 5950 5950 6650
8 2105 6750 6750 7550
9 2365 7550 7550 8450
10 2625 8350 8350 9350
11 2885 9150 9150 10250
12 3145 9950 9950 11150
Tabell 1.6.5.1. Mått teleskopläktare (ALFING 2014)
Bild 1.6.5.2. Teleskopläktare öppen (ALFING 2014)
Bild 1.6.5.1.Teleskopläktare infälld (ALFING 2014)
Bild 1.6.5.3. Teleskopläktare infästningsmetod (ALFING 2014)
13
2 Metod
2.1 Arbetsgång
Utifrån diskussioner om hur en ny arena i Karlstad skulle utformas med Anders Lidström (Hallchef Tingvallahallarna) och Jonas Kirvall (Strateg, kultur och fritid, Karlstad kommun). Sammanställdes en lista med önskemål se (kap 1.6)
Även krav från SIBF ligger till grund arenan utformas med vissa mått på exempelvis spelplanen. Från BBR kommer krav när det gäller brandregler och
tillgänglighetsanpassning, vilket också såklart påverkar hur utformningen görs. SKL:s måttangivelser följdes när spelplanens mått bestämdes.
Karlstads kommuns kartservice var behjälplig med att få fram en karta med tomtlinjer att ha som underlag i översiktsritningen. Ganska fort insågs det att en hall av typen där man har en delbar matcharena med två träningsplaner inte skulle rymmas inom fastighetens tomtgräns, vilket innebär att en ny detaljplan eventuellt måste tas fram.
En första skiss över utformningen av arenan gjordes sedan i Revit Architecture där vi fastställde yttermåtten som behövdes för att arenan skulle rymmas. Skissen byggdes sedan vidare med mått på planer och det bestämdes vad som behövdes i form av faciliteter, omklädningsrum och dylikt, se bild 2.1.1.
När skissen var färdig påbörjades arbetet med att dimensionera konstruktionen. Innan dimensionering måste de karakteristiska lasterna först räknas fram med hjälp av höjder
Bild 2.1.1. Skiss av utformning
Entréhall
Förrådsdel
Omklädnings rumsdel
Arenadel
14
och spridningsavstånd. Sedan kan dimensioneringen påbörjas och den startade uppifrån där dimensionering av takstolarna gjordes. Sedan fortsatte arbetet och vi jobbade oss nedåt i konstruktionen. Beräkningarna gjordes för två olika dimensioneringsfall, ett där det dimensionerades i brottsgränstillstånd och ett i bruksgränstillstånd.Formlerna som använts vid dimensioneringen finns redovisade i kapitel 2.3.
2.2 Teori för dimensionering
2.2.1 Karakteristiska lasterDetta kapitel framför de laster som påverkar vid dimensionering av
konstruktionselementen. I dessa laster ingår snölast, vindlast, nyttig last, laster från installationer samt egentyngder för taket och balkarnas egentyngder.
Takets egentyngd:
I ritningarna av dem befintliga Tingvallahallarna fanns det konstruktionsdetaljer över takkonstruktionen, se bild 2.2.1.1. Samma konstruktionslösning valdes att användas i detta projekt.
Där den korrugerade plåten fästs invid taktstolen och bär upp takets övriga
konstruktion, det vill säga isolering samt tätskiktet av papp. I nedanstående tabell finns densitet och tjocklek för materialen samt deras beräknade egentyngd.
Spridningsavståndet för takbalkarna har satts till 6 m.
Material
(Referens) Lager Tjocklek (m)
Papp (Rehnström &
Rehnström 2012) 0,02 ( 3 __ 0,36
Takboard
(ISOVER 2014a)
85 ) __ 2*0,05 0,50Cellplast
(ISOVER 2014b)
28__ 2*0,1 0,33
Plastfolie (Rehnström &
Rehnström 2012) 0,01 ( 1 __ 0,06
Plåt
(Profilplåt 2014) 18 ( __ __ 1,06
Bild 2.2.1.1. Konstruktionslösning för taket
Tabell 2.2.1.1. Egentyngd av tak
15
Den totala egentyngden för taket beräknas genom addition av samtliga ingående delar:
När en lastnedräkning senare ska utföras måste även egentyngden från takstolarna adderas.
Installationslast:
Installationslaster är laster som kommer från ex. belysningsarmaturer och
ventilationsrör. Vi har inte själva räknat ut detta värde utan tagit ett schablonvärde om 0,50 kN/m (Stenlund & Stridbar 2011). Installationsvärdet används för att räkna ut dimensionerna som krävs i takstolarna samt att det även påverkar i lastnedräkningen vilket i sin tur påverkar pelarnas dimensioner.
Värdet som vi har räknat med, 0,50 kN/m, innebär att vikten på installationerna är ca 50 kg/m(0,5*1000/9,82). Det här värdet låter rimligt enligt oss och används därför i
beräkningarna.
Snölast:
Hallen som ska dimensioneras ligger i Sverige och måste därför också dimensioneras efter svenska förhållanden. I sådana förhållanden ingår att dimensionera efter snölaster, eftersom att det snöar under vintermånaderna i Sverige. För att räkna ut snölasten använder man sig av tabellvärden och formeln:
som redovisas närmare i kapitel 2.3.1.
Efter att tabellvärden valts stoppas dessa in i formeln och ger kN/m2
Då svaret vill has i kN per meter balk multipliceras snölasten S med spridningsavståndet s, vilket ger
kN/m
Nyttig last:
De nyttiga lasterna är laster som påverkar bjälklaget och är beroende av vilket typ av bjälklag som byggs. Exempelvis om ett bjälklag byggs i en sporthall räknas det med ett högre värde på den nyttiga lasten än vad som görs i till exempel en restaurang. Värdet tas ur tabell och kan i vissa fall reduceras med hjälp av formeln:
Där , och A bestäms med formeln där s är spridningsavståndet och L är längden på balkarna.
Då reduktionsfaktorn är beroende av längden på balkarna så uppstår tre olika fall i vårt projekt. Ett när vi har bjälklaget utan utbyggnad, ett när utbyggnaden är förrådsdelen och ett när utbyggnaden är omklädningsdelen, se bild 2.1.1. Längden på balkarna avgör hur mycket som får reduceras. Balkarna som finns i omklädningsdelen är längst och får därför reduceras mest. Faktum är att värdet på deras reducering hamnar under värdet i formeln, varför reducering med talet 0,6 görs.
16
Vindlast:När vinden blåser på en byggnad skapas antingen ett sug eller ett tryck. Det här kan ge upphov till moment men också en kraft som påverkar takbalkarna. Kraften som uppstår verkar antingen uppåt eller nedåt beroende på om det är tryck eller sug. Ett tryck skulle försöka att lyfta taket medans ett sug verkar nedåt. Momentet som kan uppstå till följd av vinden påverkar till störst del väggarna och dess pelare. Dessutom uppstår en friktionskraft till följd av vindlasten som verkar mot alla ytor som är parallella med vindriktningen.
När beräkningar på vindlast görs används många tabellvärden. Dessa bygger på erfarenhet och är beroende av vart byggnaden ligger, vilken terrängtyp det är och storleken på byggnaden. Även utformningen av byggnaden spelar in.
Beroende av vilken terrängtyp, i vårt fall terrängtyp II, kan värden för bl.a.
råhetsparametern z0 läsas ur tabell. Referensvindhastigheten är framräknat och angivet i tabell för många olika orter runtom i Sverige. För värden på riktningsfaktorn, Cdir, och årtidsfaktorn, Cseason, används rekommenderade värden. Bägge rekommenderas att vara 1,0.
Invändig vindlast räknas lite förenklat med tabellvärden. Vi har ju ingen öppningsarea och därför använder vi de rekommenderade värdena.
2.2.2 Dimensionering av laster
Efter att ha räknat fram det karakteristiska värdet för lasterna så ska de dimensioneras.
Dimensioneringen har utförts i brottgränstillstånd samt kontrollerats i bruksgränstillstånd. För de olika tillstånden används olika formler. För
brottgränstillstånd används två formler som brukar kallas för B1a respektive B2a. De ser ut som följer:
B1a:
B2a:
Där, , ,
Som namnet antyder får man med hjälp av de här formlerna fram ett lastvärde som kan användas för att dimensionera balkar och pelare i brottgränstillstånd.
Man använder de genom att först sätta snölasten som huvudlast och vindlast som bilast i bägge formlerna. Sedan sätter man vindlasten som huvudlasten och snölasten som bilast i bägge formlerna. Detta ger två B1a- och två B2a-uträkningar, det största av de fyra uträkningarna är dimensionerande.
I bruksgränstillstånd är det andra formler som gäller
Där uttrycket inom { } kan uttryckas som
17
∑
∑
P står för spännkraft och då vi bara dimensionerar stålkonstruktioner så försvinner den termen. Precis som i de förra formlerna är en reduktionsfaktor som bestäms ur tabell beroende på vilken last som dimensioneras.
Det finns egentligen två formler till för dimensionering i bruksgränstillstånd en för karakteristisk kombination som används för irreversibla tillstånd och en för
kvasipermanent kombination som används för långtidseffekter som orsakar skador på konstruktionens utseende men inte orsakar några skador för bärigheten. Den vi har räknat med kallas frekvent kombination och används för reversibla tillstånd.
Dimensionering av stålelement
När den dimensionerande lasteffekten har räknats fram så är det dags att dimensionera konstruktionen. Hänsyn tas då till dragkraft, tryckkraft, böjknäckning. Böjknäckning är när exempelvis en pelare påverkas av en tryckande kraft samtidigt som en utbredd last verkar på pelaren. Dessa krafter kan exempelvis vara kraften från taket samtidigt som en vindlast verkar längs pelarens längd.
Dimensionering av fackverk
Vid dimensionering av fackverk har vi använt oss av knutpunktsmetoden. Med hjälp av den kan de olika stångkrafterna räknas fram för att sedan dimensioneras mot dragkraft, tryckkraft eller böjknäckning beroende på vilket fall som är aktuellt för just den balken som det räknas på.
På grund av att det blir ganska många uträkningar har vi valt att göra ett
Exceldokument. Då kan det, på grund av att rutorna formateras efter rätt formel, enkelt bytas och testas olika dimensioner vid dimensionering. Det gör att mycket tid kan sparas som annars hade gått till att göra samma sak flera gånger i rad.
2.3 Dimensioneringsstrategi
I dimensioneringsstrategin redovisas de olika generella formlerna som använts för att räkna ut karakteristiska laster, dimensionering av dessa laster samt dimensionering av konstruktionen. Beräkningarna finns i bilagor.
2.3.1 Karakteristiska laster Snölast
Formlerna nedan används för att beräkna snölasten som verkar på taket. Formler och variabler är hämtade från SS-EN 1991-1-3:2003. Efter formlerna och variablerna följer en hänvisning till vilket kapitel och sidnummer där man kan hitta dem i Eurokoden.
S = μi Ce Ct Sk kap. 5.2, sid 14
där
μi är snölastens formfaktor kap. 5.2 sid 15
18
μi = 0,8 tabell 5.2, sid 17
Ce är exponeringsfaktorn kap. 5.2, sid 15
Ce = 1,0 tabell 5.1, sid 15
Ct är den termiska koefficienten kap. 5.2, sid 15
Ct = 1,0 kap. 5.2, sid 16
Sk är det karakteristiska värdet för snölast på mark kap. 5.2, sid 14 Sk = 2,5 kN/m2 , värdet för Karlstad (Boverket 2013a) Snölastens formfaktor kan variera beroende på vilken typ av tak som används men i vårt fall så används ett sadeltak med en taklutning på mellan noll och trettio grader vilket ger formfaktorn värdet 0,8.
Vindlast
Formlerna nedan används för att beräkna vindlasten som påverkar konstruktionen.
Formler och variabler är hämtade ur SS-EN 1991-1-4:2005.
Enligt kap. 5.3 kan vindkraften Fw bestämmas genom summering av utvändig vindlast, Fw,e, invändig vindlast, Fw,i, och friktionskraften Ffr. Efter formlerna och variablerna finns en hänvisning till vart i Eurokoden man kan hitta dem.
Fw = Fw,e + Fw,i + Ffr kap. 5.3, sid 25
där
Fw,e = * * kap. 5.3, sid 26
Fw,I = * kap. 5.3, sid 26
Ffr = * * kap. 5.3, sid 26
är bärverksfaktorn kap. 6.1, sid 27
= 1,0 kap. 6.2, sid 27
är den utvändiga vindlasten mot enskild yta på höjden ze kap. 5.3, sid 26 är den invändiga vindlasten mot enskild yta på höjden zi kap. 5.3, sid 26
är referensarean hos enskild yta kap. 5.3, sid 26
är friktionskoefficienten kap. 5.3, sid 26
är arean av yttre ytor parallella med vinden kap 5.3, sid 26
19
Referenshöjden bör sättas lika med bärverkets höjd över markytan eller lika medbyggnadens höjd. kap. 7.5, sid 60
Friktionskraften angriper i byggnadens yttre begränsningsdelar som är parallella med vindriktningen och belägna på ett avstånd större eller lika med det minsta av 2b eller 4h
från lovartsidans takfot eller hörn. Kap. 7.5, sid 60
Friktionskoefficienten, , för stål sätts till 0,01. kap. 7.5, sid 60
= kap. 5.2, sid 24
är det karakteristiska hastighetstrycket kap. 5.2, sid 24 är referenshöjden för utvändig last kap. 5.2, sid 24
är formfaktorn för utvändig vindlast kap. 5.2, sid 24
= kap. 5.2, sid 24
är det karakteristiska hastighetstrycket kap. 5.2, sid 25 är referenshöjden för invändig last kap. 5.2, sid 25
är formfaktorn för invändig vindlast kap. 5.2, sid 25 Vindlaster kan förstärka varandra:
Bild 2.3.1.1. Friktionskraftens referensarea, Afr, för vindlast (Rehnström & Rehnström2012)
20
Nyttig lastFormler för nyttiga laster redovisas i Eurokoden SS-EN 1991-1-1.
Den nyttiga lasten som angriper konstruktioner varierar beroende på vilken typ av lokal det är och vilken verksamhet som bedrivs i lokalen. I många fall kan man göra en
reducering av tabellvärdet. Formeln för denna reducering är:
kap. 6.3.1.2, sid 18
Sporthallar går under kategori C och för kategori C och D finns ytterligare en begränsning som lyder:
är reduktionsfaktorn = 10,0 m2
A är den belastade arean
= 0,7 SS-EN 1990 Bilaga A.1 Tabell A 1.1, sid 46
2.3.2 Dimensionerande laster Formler i brottgränstillstånd
B1a:
B2a:
Bild 2.3.1.2. Bilden visar hur vindlaster kan förstärka varandra (Rehnström & Rehnström 2012)
21
gk – karakteristiskt värde för en permanent last qk,1 – karakteristiskt värde för en variabel huvudlast
qk,i – karakteristiskt värde för den samverkande variabla lasten i.
γd – 1,0 för säkerhetsklass 3
ψ0,i – faktor för kombinationsvärde för variabel last. Faktorn varierar beroende på vilken last som verkar på konstruktionen.
ψ0,snö = 0,7 ψ0,nyttig = 0,7 ψ0,vind = 0,3
För momentuträkningar vid jämnt utbredda laster gäller:
M(x) =
I övriga fall görs momentutjämning för att räkna ut fältmomentet.
Formler i bruksgränstillstånd
För beräkningar i bruksgränstillstånd gäller att Ed ≤ Cd vilket innebär att den dimensionerande lasteffekten ska vara mindre eller lika med det dimensionerande gränsvärdet för det aktuella bruksbarhetskriteriet (SS-EN 1990). Nedanstående formler kommer från kapitel 6.5 i SS-EN 1990.
Där uttrycket inom { } kan uttryckas som
∑ ∑ Ed - dimensionerande lasteffekt E – lasteffekt
– karakteristiskt värde för den permanenta lasten j P – förspänning
– karakteristiskt värde för den variabla huvudlasten 1
- karakteristiskt värde för en samverkande variabla lasten i
– faktor för frekvent värde
– faktor för kvasipermanent värde
22
2.3.3 Dimensionering av ingående stålelementFormler och variabler ur följande kapitel är hämtade ur SS-EN 1993-1-1:2005. För att underlätta identifiering i Eurokoden följs formlerna åt av kapitel- och sidnummer.
2.3.3.1 Dimensionering av dragkraftsbelastade konstruktionsdelar
Konstruktionsdelar som utsätts för dragning bör kontrolleras med följande
formler
sid. 48, kap. 6.2
=
sid. 49, kap. 6.2
2.3.3.2 Dimensionering av tryckkraftsbelastade konstruktionsdelare
Konstruktionsdelar som utsätts för tryck skall kontrolleras med följande formler
sid. 49, kap. 6.2
sid. 49, kap. 6.2
Nedanstående formel används vid tryckkraftsbelastade konstruktioner som är instabila.
sid. 57, kap. 6.3
Där är en reduktionsfaktor.
sid. 57 kap. 6.4
Där
sid. 57 kap. 6.4
23
sid. 57 kap. 6.4
Imperfektionsfaktorn beror av vilken knäckningskurva som gäller.
2.3.3.3 Dimensionering av konstruktionsdelar utsatta för tryck och moment
Böjknäckning verkar för pelare som är utsatta för en tryckande kraft samt en utbredd last.
Formlerna för böjknäckningen är hämtade ur boken: Formler och tabeller för byggkonstruktion enligt eurokoderna av Börje och Carina Rehnström.
sid. S15, kap. 3.4.2
sid. S8, kap. S3.2
sid. S9, kap. S3.2
sid. S7, kap. S3.2
(Johannesson & Vretblad 2011) sid.36, kap. 4.2.2
sid. S8, kap. S3.3
(Johannesson & Vretblad 2011) sid.132, kap. 9.5.3
sid. S15, kap. S3.4.2
sid. S16, kap. S3.4.2
sid. S16, kap. S3.4.2
sid. S15, kap. S3.4.2
2.3.3.4 Dimensionering av momentbelastade konstruktionsdelar
Konstruktionsdelar som utsätts för krafter som ger upphov till böjning måste kontrolleras med avseende på moment. Detta görs med följande formler
24
(Johannesson & Vretblad 2011) sid.36, kap. 4.2.2
sid. 50 kapitel 6.2
2.3.3.5 Kontroll av tvärkraft
För delar i konstruktionen där laster verkar parallellt med tvärsnittet bör kontrolleras med avseende på tvärkraft. För detta används formlerna nedan
sid. 50 kapitel 6.2
För valsade H-tvärsnitt gäller
sid. 51 kapitel 6.2
SS-EN 1993-1-5:2006
Kontroll av skjuvbuckling
För konstruktionsdelar belastade med tvärkraft föreligger risk för skjuvbuckling
25
sid. 52 kapitel 6.2
2.3.3.6 Kontroll av nedböjning
Maximal nedböjning:
30 mm eller L/200 (Rehnström & Rehnström 2012) sid T27, Tabell T3.7b
Nedböjning tvåstödsbalk:
(Johannesson & Vretblad 2011) sid.36, kap. 4.2.2 Nedböjning av tvåstödsbalk med konsol:
Nedböjning mellan stöden:
(Langesten, B 2001) sid 72, ex. 159 Nedböjning av konsol:
(Langesten, B 2001) sid 72, ex. 159
(Langesten, B 2001) sid 72, ex. 159)
Nedböjning trestödsbalk med konsol:
Nedböjning mellan stöd A och B:
Tommy Berndtson Specialistchef NCC, email den 22 juni 2015
Nedböjning mellan stöd B och C:
Tommy Berndtson Specialistchef NCC, email den 22 juni 2015
Nedböjning för konsolen:
Tommy Berndtson Specialistchef NCC, email den 22 juni 2015
26
3 Resultat
3.1 Utformning av arenan
Utformningen av arenan måste ur både arkitektoniskt samt konstruktionsmässig synvinkel lösas på rimligt sätt samt för att passa in med de befintliga hallarna och området. För att detta ska uppnås krävs det att många aspekter tas till hänsyn.
Områdets förutsättningar, krav ställda av BBR och SIBF, rekommendationer från SKL samt önskemål från både HAIK och Kommunen är några av dessa aspekter som vägts in.
Ett förslag till placeringen av den nya arena presenteras i bild 3.1.1.
Den nya arenan byggs ihop med de befintliga hallarna. Tomtgränsen är en aspekt som ej har tagits till hänsyn då det är omöjligt att få in en arena med den publikkapacitet som arenan utformas med. Istället har arena placerats inom rimliga gränser av de
närliggande cykelvägarna och vattenledningen.
Arenan utformas med två fullstora träningsytor med en ridåvägg som kan skilja dem av.
Golvytan mäter 47,5 x 45,0 meter. De två träningsytorna placeras horisontellt, se bild 3.1.1., och har ett mått på 23,5 x 45,0 meter. Vid matchevenemang rullas fyra
teleskopläktare ut, två på vardera sida och bildar en matchplan med måtten 23,9 x 47,5 meter. Teleskopläktarna är utformade i 12 rader och ger en sittplatskapacitet på 1680 personer.
En ny entré med cafeteria, sittmöjligheter, ståbord och en soffgrupp sammanfogar den nya arenan med de befintliga hallarna, se bild 3.1.2. En passage mellan de nya arena och de gamla hallarna görs genom två dubbeldörrar som vid behov, t.ex. matchevenemang kan stängas så att verksamhet kan skötas skilt från varandra. Entré till läktaren görs
Vattenledning
Tomtgräns
Bild 3.1.1. Placering av arenan
Förråd &
domarrum Omklädningsrum
Entréhall
Brandtrappa Entré
Nödutgångar
27
genom två trappor vid cafeterian, som tar åskådarna upp till Plan 2 (överkant avläktaren).
Där tar sig åskådarna till läktarna via en balkong som sträcker sig längs tre utav fyra sidor av spelplanen. Balkongen har även en funktion som ståplats-läktare, se bild 3.1.3.
Herr- och damtoaletter finns placerad på bägge läktarsidorna och även två
handikapptoaletter per sida finns. Plan 2 är också utrustad med några förråd samt ett VIP-rum och ett konferens-rum.
Utövarna kan genom en passage i närheten av entrén ta sig till en korridor som leder till fyra omklädningsrum i den östra delen samt förråd och domarrum i den västra. Tre utav omklädningsrummen har utformats normalstora med plats för 25 personer. Ett större omklädningsrum med plats för 30 personer har planerats och är tänkt till de elitlag som
Bild 3.1.2. Entréhall
Bild 3.1.3. Arenan, vy från bakongen.
28
kommer att spela i arenan. Det har tillgång genom en dörr i omklädningsrummet till ett intill liggande ledarrum med sittplatser och kokvrå. Alla omklädningsrum har ett duschrum med fem duschar samt en handikappanpassad toalett med måtten 2,2 x 2,5 meter. Väster om spelplanen är två domarrum planerade med plats för 4 personer, med ett kombinerad WC/dusch. Utöver dem placeras fem förrådsutrymmen varav fyra av dem är på 9,3 m2 samt ett på 10,9 m2. Det stora förrådet är tänkt till att ha plats för sarg och målburar som inte används vid matchevenemang. Se ritning A40.1-11.3.1.1 Läktar utformning
Teleskopläktarna har utformats enligt (ALFING 2014)
måttangivelser. För att nå målet med en sittkapacitet på 1 600 personer utformades de fyra läktarna med 12 rader á 35 sittplatser och ger en kapacitet på 1 680 personer. Läktaren utformas med två sittzoner med 17- respektive 18 sittplatser och tre trappgångar.
Raddjupet sattes till 850 mm och gav då ett öppet mått på 10 550 mm, se bild 3.1.1.2. Höjdskillnaden mellan stolsraderna har sattes till 275 mm (260 mm minimum) vilket ger en total höjd på 3 515 mm.
I infällt läge rullas läktarna in under överhänget från plan 2, se bild 3.1.1.1. Bjälklaget i plan 2 har tjockleken 200 mm, det ger ett mellanrum mellan bjälklaget och överhänget på 60 mm.
Öppningar som blir i räcket där trappgångar börjar, stoppas igen i infällt läge. Detta bör göras innan läktaren rullas in för att
minimera olycksrisken.
Bild 3.1.1.1. Översikt teleskopläktare.
Bild 3.1.1.1. Sid-vy infällt läge.
Bild 3.1.1.2. Läktare översikt.
29
3.2 Tillgänglighet
Funktionshindrade kan med hjälp av en hiss som möter BBR:s krav (se kap. 1.6.1) ta sig upp till Plan 2. I nära anslutning till entrén till läktaren är vid matchevenemang 10 st.
rullstolsplatser reserverade. Platserna är centrerade vid kortsidan av spelplanen för att de rullstolsbundna skall få bra vy av planen samt att ha nära till hissen och entrén, se bild 3.1.2.1. Det finns fyra stycken toaletter för funktionshindrade placerade så att det finns två per långsida.
3.3 Brandsäkerhet
För att brandsäkerheten skall tillgodoses krävs en del planering när det gäller
utrymningsvägar. I listan nedan redovisas kraven för utrymningsvägar samt huruvida de uppfylls.
Maximalt gångavstånd till närmaste utrymningsväg får inte överstiga 30 m.
(Boverket 2011b)
Kravet uppfylls med hjälp av flera utrymningsvägar per våningsplan.
Minst tillgång till två av varandra oberoende utrymningsvägar.(Boverket 2011b) Kravet är uppfyllt.
Bredden för trappor skall inte understiga 1,2 m för utrymningsvägar för fler än 150 personer. (Boverket 2011b)
Då alla trappor i nybyggnaden överstiger 1,2 m i bredd är kravet uppfyllt.
Den totala bredden av utrymningsvägar bör minst vara 1,0 m per 150 personer.
(Boverket 2011b)
Kravet innebär att den totala bredden bör minst vara 13,1 m (1 960/150). Arenan uppfyller detta kravet med att ha 21,1 m utrymningsvägar.
Bild 3.2.1. Rullstolsplatser.
30
För personer med funktionshinder som har svårt för en utrymning via trapphus, kan utrymning lösas genom en brandhiss eller en ”tillfällig utrymningsplats”.
(Boverket 2011b)
Utrymning för personer med särskilda behov löstes med brandtrappor som byggs som egna brandceller. I trapporna finns en avsats där personer i rullstol kan vänta på att få hjälp. Avsatsen är så stor att de rullstolsbundna ej ska hindra åtkomsten till trapporna.
Utrymningsvägar ska ha en fri bredd om åtminstone 0,9 meter. Ledstänger eller dylikt får inkräkta maximalt 0,1 meter. (Boverket 2011b)
Kravet är uppfyllt
Trappor och dörröppningar ska ha en minsta fri höjd om 2 m. (Boverket 2011b) Ingen fri höjd om mindre än 2 m förekommer så kravet anses uppfyllt.
Skall finnas minst en utrymningsväg på varje plan.
Flera utrymningsvägar är planerade på varje plan, därför kan kravet anses som uppfyllt.
För lokal avsedd för fler än 1000 personer ska det finnas minst 4 utrymningsvägar. (Boverket 2011b)
Kravet är uppfyllt.
Utrymningsvägar skall vara utförda som egna brandceller. (Boverket 2011b) Brandtrapporna utförs som egna brandceller, medans utrymningsvägarna från planen egentligen bara är utrymningsdörrar. Kravet kan därför anses uppfyllt.
Alla utgångar i byggnaden leder antingen ut eller till en ny brandcell, som i fallet med brandtrapporna. Personer som vistas på läktaren kan utrymmas via brandtrappor, planen eller välja att gå ut via entrén. För personer som vistas i VIP-loge eller konferenslokal sker utrymning med fördel via brandtrapporna. Spelare på planen utrymmer enklast via de utrymningsdörrar som finns vid planen, se bild 3.1.1. I bild 3.2.1 syns avsatsen där personer kan vänta på hjälp.
Avsats
Avsats
”Tillfällig utrymningsplats”
Bild 3.3.1. Brandtrappa
31
3.4 Arenautformning
Det som ligger till grund för utformningen av arenan är krav, regler och önskemål.
Kraven är i form av brandkrav, men även krav ifrån SIBF som bland annat bestämmer hur nära läktaren får vara planen och hur högt det minst måste vara i takhöjd. Önskemål från både kommunens sida och HAIK:s har varit att få till en matcharena som med en ridåvägg kan delas till två planer.
Resultatet av utformningen ses bäst på bifogade ritningar men val och motiveringar kan med fördel redovisas här.
3.4.1 Uppfyllda krav
Nedan presenteras en lista med krav baserad på önskemål samt de krav som SIBF ställer på en arena i högsta serien. I listan redovisas också resultatet av arbetet och därmed om kraven uppfylls eller ej.
Krav Önskemål Resultat
Läktare Sittplatser Kravet från SIBF säger att det ska finnas 1000 platser, där minst 80 % är sitt.
Kravet kan alltså sägas vara 800 platser.
Önskemålet från HAIK:s sida var att få en arena med totalt cirka 2000 platser.
Varav 1600 sittplatser.
1680
Ståplatser Finns inget uttryckt krav mer än att det ska finnas 1000 platser där 80 % ska vara sitt. Vi räknar därmed kravet som 200 platser.
400 270
Handikappsplatser - 10 10
Toaletter Herrtoalett - En per 200
åskådare. 12
Damtoalett - En per 200
åskådare. 12
Handikapptoalett 2 2 stycken per
läktarsida. 4 Cafeteria Servering Försäljning av
enklare mat, dryck och supporterartiklar.
En ny cafeteria som avlastar den befintliga.
En cafeteria i nya entrén som ska kunna möta kraven från en ny, större publik.
Entréhall - Knyta ihop de
befintliga hallarna med den nya arenan
Den nya entréhallen utformas med en ny cafeteria med sittmöjligheter Tabell 3.4.1.1. Resultatet av krav och önskemål
32
3.5 Resultat av dimensionering
I det här avsnittet presenteras dimensionerna på ingående stålelement baserat på beräkningar.
3.5.1 Fackverk
I tabell 3.5.1.1 presenteras de framräknade dimensionerna på fackverkets delar.
Fackverket har utformats med 20 fack med den totala längden på 51,0 meter.
Underkant Överkant Vertikala Diagonala
U1 VKR-250x250x8 Ö1 VKR-250x250x16 V1 VKR-100x100x5,0 D1 VKR-100x100x10 U2 VKR-250x250x8 Ö2 VKR-250x250x16 V2 VKR-100x100x5,0 D2 VKR-100x100x8,0 U3 VKR-250x250x8 Ö3 VKR-250x250x16 V3 VKR-100x100x4,0 D3 VKR-100x100x8,0 U4 VKR-250x250x8 Ö4 VKR-250x250x16 V4 VKR-100x100x4,0 D4 VKR-100x100x6,3 U5 VKR-250x250x8 Ö5 VKR-250x250x16 V5 VKR-100x100x4,0 D5 VKR-100x100x5,0 U6 VKR-250x250x8 Ö6 VKR-250x250x16 V6 VKR-100x100x4,0 D6 VKR-100x100x5,0 U7 VKR-250x250x8 Ö7 VKR-250x250x16 V7 VKR-100x100x4,0 D7 VKR-100x100x4,0 U8 VKR-250x250x8 Ö8 VKR-250x250x16 V8 VKR-100x100x4,0 D8 VKR-100x100x4,0 U9 VKR-250x250x8 Ö9 VKR-250x250x16 V9 VKR-100x100x4,0 D9 VKR-100x100x4,0 U10 VKR-250x250x8 Ö10 VKR-250x250x16 V10 VKR-100x100x4,0 D10 VKR-100x100x4,0 U11 VKR-250x250x8 Ö11 VKR-250x250x16 V11 VKR-100x100x4,0 D11 VKR-100x100x4,0 U12 VKR-250x250x8 Ö12 VKR-250x250x16 V12 VKR-100x100x4,0 D12 VKR-100x100x4,0 U13 VKR-250x250x8 Ö13 VKR-250x250x16 V13 VKR-100x100x4,0 D13 VKR-100x100x4,0 U14 VKR-250x250x8 Ö14 VKR-250x250x16 V14 VKR-100x100x4,0 D14 VKR-100x100x4,0 U15 VKR-250x250x8 Ö15 VKR-250x250x16 V15 VKR-100x100x4,0 D15 VKR-100x100x5,0 U16 VKR-250x250x8 Ö16 VKR-250x250x16 V16 VKR-100x100x4,0 D16 VKR-100x100x5,0 U17 VKR-250x250x8 Ö17 VKR-250x250x16 V17 VKR-100x100x4,0 D17 VKR-100x100x6,3 U18 VKR-250x250x8 Ö18 VKR-250x250x16 V18 VKR-100x100x4,0 D18 VKR-100x100x8,0 U19 VKR-250x250x8 Ö19 VKR-250x250x16 V19 VKR-100x100x4,0 D19 VKR-100x100x8,0 U20 VKR-250x250x8 Ö20 VKR-250x250x16 V20 VKR-100x100x5,0 D20 VKR-100x100x10
V21 VKR-100x100x5,0
Samtliga profiler är i stålkvalité S275.
33
3.5.2 Pelare till FackverkHEA 200 i stålkvalité S275 3.5.3 Omklädningsdel Tak
HEA 280 i stålkvalité S355J2 Pelare till taket
HEA 240 i stålkvalité S275 Bjälklag
HEA 260 i stålkvalité S275 Pelare till bjälklag
HEA 120 i stålkvalité S275 3.5.4 Förrådsdel
Tak
HEA 240 i stålkvalité S355J2 Pelare till taket
HEA 240 i stålkvalité S275 Bjälklag
HEA 220 i stålkvalité S275 Pelare till bjälklag
HEA 120 i stålkvalité S275 3.5.5 Del utan utbyggnad Bjälklag
HEA 220 i stålkvalité S355J2 Pelare
HEA 120 i stålkvalité S275 3.5.6 Vindstag
Samma resultat för vindstagen på långsidan respektive kortsidan.
VKR-rör i dimensionen 40x40x3,0 i stålkvalité S355J2
