Analys och reducering av kapitalbindning i lager Analysis and reduction of capital tied to existing stock

Institutionen för teknik och design, TD

Analys och reducering av kapitalbindning i lager

Analysis and reduction of capital tied to existing stock

Kalmar, 2009-07-20 C-nivå, 15 hp Examensarbete Handledare: Fredrik Sandberg, Bigso AB Nybro Handledare: Göran Lundgren, Växjö universitet, Institutionen för teknik och design Examinator: Göran Lundgren, Växjö universitet, Institutionen för teknik och design

II

Organisation/ Organization Författare/Author(s)

VÄXJÖ UNIVERSITET Johannes Wahledow

Institutionen för teknik och design Växjö University

School of Technology and Design

Dokumenttyp/Type of Document Handledare/tutor Examinator/examiner

Examensarbete/Diploma Work Göran Lundgren Göran Lundgren

Titel och undertitel/Title and subtitle

Analys och reducering av kapitalbindning I lager/ Analysis and reduction of capital tied to existing stock

Sammanfattning (på svenska)

Detta arbete genomfördes under 10 veckor vårterminen 2009 på Bigso Box AB i Nybro, ett företag som tillverkar förvaringslösningar för hemmet och har stora kunder som IKEA.

Bigso vill ha hjälp med att undersöka materialflödet och de lagernivåer företaget besitter i sin producerande fabrik i Litauen. Främsta målet med arbetet var att minska

kapitalbindning i färdiga produkter samt på halvfabrikat i fabriken. Då Bigsos största kund IKEA ställer extremt höga krav på leveranstider och företaget ibland hamnar efter med ordrar önskar Bigso även att genom en större kontroll av materialflödet och genom att hålla rätt lagernivåer även komma till rätta med detta problem.

Arbetet har genomförts med hjälp av datainsamling och intervjuer. Först genomfördes en nulägesanalys för att få grepp om hur situationen såg ut idag. Därefter har ett antal punkter diskuterats och förslag på förbättringar har tagits fram.

Nyckelord: Lager, effektivisering, kapitalbindning, kvalitet. Abstract (in English)

This thesis was carried out during 10 weeks of the 2009 spring term, at Bigso Box AB in Nybro. Bigso is a company that manufactures home storage solutions and has large customers such as IKEA.

Bigso would like assistance in investigating the material flow and inventory levels in its producing factory in Lithuania. The primary objective of this work was to reduce capital binding in finished and semi-finished products in the factory. Bigso’s largest customer, IKEA, currently has extremely high demands on timely delivery and Bigso occasionally falls behind in delivering orders. To rectify this problem, Bigso wants to attain greater control of material flow and the keeping of optimal inventory levels.

Key Words: Storage, efficiency, capital binding, quality.

III

Sammanfattning

Detta arbete genomfördes under 10 veckor vårterminen 2009 på Bigso Box AB i Nybro, ett företag som tillverkar förvaringslösningar för hemmet och har stora kunder som IKEA.

Bigso vill ha hjälp med att undersöka materialflödet och de lagernivåer företaget besitter i sin producerande fabrik i Litauen. Främsta målet med arbetet var att minska kapitalbindning i färdiga produkter samt på halvfabrikat i fabriken. Då Bigsos största kund IKEA ställer

extremt höga krav på leveranstider och företaget ibland hamnar efter med ordrar önskar Bigso även att genom en större kontroll av materialflödet och genom att hålla rätt lagernivåer även komma till rätta med detta problem.

Arbetet har genomförts med hjälp av datainsamling och intervjuer. Först genomfördes en nulägesanalys för att få grepp om hur situationen såg ut idag. Därefter har ett antal punkter diskuterats och förslag på förbättringar har tagits fram.

IV

Summary

This thesis was carried out during 10 weeks of the 2009 spring term, at Bigso Box AB in Nybro. Bigso is a company that manufactures home storage solutions and has large customers such as IKEA.

Bigso would like assistance in investigating the material flow and inventory levels in its producing factory in Lithuania. The primary objective of this work was to reduce capital binding in finished and semi-finished products in the factory. Bigso’s largest customer, IKEA, currently has extremely high demands on timely delivery and Bigso occasionally falls behind in delivering orders. To rectify this problem, Bigso wants to attain greater control of material flow and the keeping of optimal inventory levels.

This thesis work has been carried out by means of data collection and interviews. A situation analysis was performed initially, in order to grasp the current situation. Subsequently, a number of issues were discussed and suggestions for improvements have been presented.

V

Abstract

Bigso Box AB i Nybro tillverkar förvaringslösningar för hemmet och kontoret i papp och är världsledande inom sitt område. Bigso kände att de inte riktigt hade kontroll och struktur på flödet av material genom produktionen och sökte därför hjälp med att analysera och studera om eventuella förbättringar kunde göras för att öka effektiviteten.

Genom iaktagelser, intervjuer och datainsamlingar har en förståelse för verksamheten växt fram och förslag på förbättringar och förändringar har tagits fram och presenterats

tillsammans med en diskussion om hur eventuella lösningar skulle kunna implementeras.

VI

Förord

Under utbildningstiden har intresset växt för vissa områden mer än andra, så när det var dags att söka en uppgift att sätta tänderna i som examensarbetet visste jag rätt tydligt inom vilket område jag helst skulle vilja genomföra det.

Genom att Bigso hade lämnat en förfrågan till Högskolan i Kalmar om ett arbete som träffade mitt i prick på det jag var intresserad av var valet inte så svårt, utan efter att ha träffat personalen på Bigso i Nybro var valet enkelt.

Arbetet skulle handla om att titta på materialflödet från leverantör till slutprodukt och titta på eventuellt ställen att sätta in förbättringar för att öka leveranssäkerhet och att

produktionen skulle bli effektivare.

Arbetet har varit väldigt lärorikt och gett en ovärderlig erfarenhet av hur verkligenheten ser ut på ett mycket kompetent, trevligt och modernt företag i Sverige.

Med detta vill jag rikta ett stort tack till Bigso i Nybro och det varma bemötandet jag fick när jag kom dit under våren 2009. Ett särskillt stort tack till min handledare Fredrik Sandberg och de två jag hade mest kontakt med och fick mycket hjälp av, Henrik Adolfsson och Stephen Beke.

Innehållsförteckning

2.2 Olika typer av lager ... 5

2.2.1 Förråd ... 5

2.2.2 Produkter i arbete (PIA) ... 5

2.2.3 Färdigvarulager ... 5

2.2.4 Utjämningslager eller säsongslager ... 5

2.2.5 Säkerhetslager ... 6

2.4 Ledtid ... 7

2.4.1 Leveransledtid ... 7

2.4.2 Genomloppstid och produktionsledtid ... 7

2.5 Kundorderpunkt ... 8

3. Metod ... 9

3.1 Kvalitativ metod ... 9

3.2 Kvantitativ metod ... 9

3.3 Validitet och reliabilitet. ... 9

3.4 Litteraturstudie... 10

3.5 Intervjuer ... 10

3.6 Lagerdata ... 11

3.7 Prognoser ... 11

3.8 Kritik till vald metod ... 11

3.8.1 Flertalet observatörer ... 11

3.8.1 Utredarens erfarenhet ... 12

3.8.2 Fel i utredningen ... 12

4. Genomförande ... 13

1. Introduktion

Det inledande kapitlet i denna rapport syftar till att få en kort bakgrund till arbetet samt de problem arbetet syftar till att hitta en lösning på. Detta ligger sedan till grund för syfte, mål och avgränsningar.

1.1 Bakgrund

Bigso är ett familjeägt företag som grundades 1963. Bigsos huvudsakliga inriktning är tillverkning av förvaringslösningar för hemmet och kontoret i framförallt kartong av olika typ. Bigsos huvudkontor ligger i Nybro, Småland. Bigso har producerande enheter i Litauen och Mexiko. Bigsos största kund är IKEA, som har varit kund till Bigso i över 44 år. Sedan Bigso flyttat sin produktion för europamarknaden till Litauen i början av 2000-talet har marknadsandelarna hos IKEA ökat stadigt, och under 2009 räknar Bigso med att gå från en marknadsandel på ca 40 % upp till ca 65 %. Som en följd av denna expansion ställs högre krav på leveranser och lagerstyrning. Att ha IKEA som kund ställer även det lite speciella krav på logistiklösningar, då leveranstiden på vissa produkter inte får överstiga 2 dagar från det att order kommer till Bigso.

1.2 Syfte

Syftet med detta examensarbete är att få en bättre kontroll på materialflödet och framförallt på lagernivåerna i fabriken i Litauen. Syftet är även att genom denna kontroll kunna anpassa lagernivåerna för att minimera kapitalbindning och lagerstorlek.

1.3 Mål

2

Johannes Wahledow

1.4 Avgränsningar

Detta arbete kommer att begränsas till den del av Bigsos verksamhet som innefattar IKEA. Fokus kommer att ligga på intern logistik i fabriken i Litauen, och där med fokus på flödet av den papp som används till produktionen. De beslag, kantskenor och nitar m.m. som används i produktionen kommer ej att göras beräkningar på då förutsättningarna för dessa

leveranser är helt annorlunda och ett relativt högt lagervärde i dagsläget är ett måste. Detta arbete kommer inte att innefatta implementering av framkomna idéer och

2. Teori

I detta avsnitt tas grundläggande relevant teori upp som berör arbetet. Här redogörs för vad lagerstyrning innebär vilket innefattar förklaring av allt ifrån kapitalbindning och

lagerhållning till vad säkerhetslager innebär.

2.1 Kapitalbindning

Allt material som lagerhålls i olika typer av lager såsom förråd, mellanlager och färdigvarulager och produkter i arbete (PIA) binder kapital. Kostnaden för denna

kapitalbindning beror först och främst av kapitalkostnaden, dvs. finansieringen av inköp av insatsvaror. Övriga kostnader som finns är kostnad för lager i form av lokalkostnad,

elektricitet, säkerhet, larm och vaktpersonal, materialhanteringsutrustning,

personalkostnader, försäkring av lagerförda varor, inkurans osv. En ökande produktförädling genom produktionen gör att kapitalbindningen ökar desto längre in i produktionen en produkt lagerförs genom att olika resurser används, vars utnyttjande kostar. Produkterna når genom detta sin maximala kapitalbindning i slutlagret.

Att eftersträva en produktion som är kundorderstyrd i så stor utsträckning som möjligt är självklart att föredra då kapitalbindningen då den är som störst i färdigvarulager på detta sätt blir så liten som möjligt.

Denna kapitalbindning påverkar företagets likviditet eftersom dessa pengar är bundna och inte går att använda. Det ger även upphov till alternativa kostnader eftersom det bundna kapitalet hade kunnat generera ränta på ett bankkonto. (Jonsson & Mattsson 2005, s.29).

För att undvika kapitalbindning är det viktigt att ha rätt nivå och kontroll på sina lagersaldon. Höga lagernivåer skapar mycket bundet kapital till skillnad från lägre lagernivåer som

däremot kan medföra försenade leveranser eller förlorad försäljning. (Olhager, J. 2000, s.207).

4

Johannes Wahledow lagernivåer prioriteras och arbetas med mycket.

2.2 Olika typer av lager

Förråd omfattar råmaterial, komponenter och övriga artiklar som är avsedda för vidarebearbetning eller montering.

2.2.2 Produkter i arbete (PIA)

PIA omfattar dels de produkter som är under bearbetning eller montering i fabriken och dels de produkter som ligger på olika typer av lager mellan arbetsstationer, s.k. halvfabrikat. Eftersom kötid ofta utgör 90 % eller mer av produkternas produktionsledtid borde PIA-fasen kanske mer rätteligen benämnas saker i vila, SIV. (Olhager, J. 2000, s.207).

2.2.3 Färdigvarulager

Färdigvarulager eller bara lager som det ofta benämns omfattar slutprodukter som är redo för leverans till slutkund.

2.2.4 Utjämningslager eller säsongslager

Används i beläggningsutjämnande syfte, vilket främst behandlas i sälj- och

verksamhetsplaneringen. Värt att tänka på vid denna typ av lager är att beakta de eventuellt höjda lagerkostnaderna för de produkter som tillverkas utan att ha beläggning kontra

6

Johannes Wahledow

2.2.5 Säkerhetslager

Syftet med ett säkerhetslager är att kompensera för eventuella osäkerheter i prognoserna. Efterfrågan antas ofta vara deterministisk vid planeringstillfället, även om man är medveten om att den grundläggande efterfrågan är stokastisk av naturen. (Olhager, J. 2000, s. 227) Om efterfrågan blir större än prognostiserat uppstår en eventuell bristsituation på varor,

samtidigt som om efterfrågan blir mindre än beräknat så kommer en viss

lagerhållningskostnad att uppstå. Säkerhetslagret ska täcka för det variationer som kan uppkomma på efterfrågan under ledtiden, dvs. från det att order inkommer till dess att produkterna är disponibla i till exempel ett lager för leverans till kund. I ett företag där leveranstiden kan vara väldigt kort från det att order inkommer är det väldigt viktigt att ha ett säkerhetslager som håller rätt nivåer i förhållande till produktionskapacitet.

2.3 Lageromsättningshastighet

Lageromsättningshastigheten (LOH) anger hur många gånger på ett år lagret omsätts.

Begreppet definieras som:

Lager Omsättning LOH =

Omsättning och lager anges antingen i kvantitet eller värde. Kvantitet är det värde som ger tydligast resultat, fungerar dock bara om man endast beaktar en artikel. ”En omsättning på 1000 enheter per år från ett lager som i snitt innehåller 100 enheter innebär en

2.4 Ledtid

”Med ledtid avses den tid som förlöper från det att behovet av en aktivitet eller grupp av aktiviteter uppstår till dess att man har vetskap om att aktiviteten eller aktiviteterna har utförts.” (Olhager, J. 2000, s. 20). Detta kan ses som en generell definition av ledtid, skillnad kan dock göras på ledtid utifrån vilket perspektiv betraktaren tittar.

2.4.1 Leveransledtid

”Leveransledtid är den tid som åtgår från och med den tidpunkt då beställningen

genererades, till dess de beställda varorna är beställaren tillhanda på önskad plats” (Pewe & Berglind 2002, s.32). Denna ledtid uppkommer mellan producent och slutkund vid

beställning och leverans av slutprodukter, men uppkommer även mellan producent och dess leverantörer vid inleverans av råmaterial och andra resurser. Leveransledtid kan även uppstå inom produktionen då produktionen syftar till att fylla på ett färdigvarulager exempelvis. I samtliga fall ses leveransledtiden ur den beställande partens synvinkel.

2.4.2 Genomloppstid och produktionsledtid

Den totala produktionstiden kopplad till en produkt kan delas upp i ett antal underkategorier. Den totala tiden benämns genomloppstid.

2.4.2.1 Förråds- eller inköpsledtid

Förrådsledtiden är den liggtid i förråd för de i produkten ingående råmaterial och

8

Johannes Wahledow

2.4.2.2 Produktionsledtid

Detta är tiden för en produkt genom produktionens olika förädlingssteg, dvs. från

förrådsuttag till dess att en färdig produkt inlevereras in i färdigvarulager eller till kund vid direktleverans till kund. Produktionsledtiden innefattar alla produktionsaktiviteter men även den eventuella tid en produkt befinner sig i någon form av mellanlager. Produkterna som befinner sig i detta stadium benämns ofta PIA (produkter i arbete).

2.4.2.3 Lagerledtid

Lagerledtiden är tiden en produkt ligger i färdigvarulager innan leverans till kund. Vid direktleverans till kund är denna ledtid noll.

2.5 Kundorderpunkt

Förhållandet mellan genomloppstid och leveranstid avgör om ett företag kan invänta en kundorder innan produktionen startar, eller om produktionen måste ske i förväg baserat på en prognos. När leveranstiden (som oftast är styrd av marknaden) är längre än

genomloppstiden kan hela produktionen såsom inköp, tillverkning och montering ske helt mot en specifik kundorder. Är det istället så att leveranstiden är kortare är genomloppstiden måste delar eller hela produktionen ske mot en prognos. Om marknaden är sådan att

omedelbar leverans krävs, då är produktion mot lager det naturliga valet. I var och en av dessa fall skiljer sig kundorderpunkten åt. Kundorderpunkten är vid den punkt i

3. Metod

Avsnittet metod syftar till att beskriva vilka metoder och tillvägagångssätt som har använts för att samla in den information och kunskap som ligger till grund för detta arbete.

Metoderna har sedan arbetats med paralellt för att ge en så bred och och vidsynt bild som möjligt på problemet, för att på detta sätt åstadkomma bästa resultat.

3.1 Kvalitativ metod

Den kvalitativa metoden användes främst initialt i arbetsfasen för att skaffa sig en bred förståelse för hur företaget arbetar och fungerar. Den kvalitativa metoden tog sig framförallt uttryck genom kvalitativa intervjuer med utvalda personer inom företaget. Intervjuerna skedde utan standardiserade frågeformulär och tog sig ofta uttryck av vanliga samtal men med viss styrning genom nedskrivna stödord.

3.2 Kvantitativ metod

Den kvantitativa metoden handlar om att mäta antalet kvantiteter av någonting för att på så vis få fram systematiska och statistiskt jämförbara resultat, (Widerberg, K. 2002, s.15). I mitt arbete har den största delen av datainsamlingen bestått av olika typer av statistik och prognoser. Det är med andra ord den kvantitativa metoden som har dominerat arbetet då insamlad kvantitativ data sedan har behandlats med olika statistiska metoder.

3.3 Validitet och reliabilitet.

Vid ett sådant här arbete när mycket av resultatet baseras på den information som insamlas under arbetets gång är informationens pålitlighet av högt värde. För att få en så korrekt bild av verkligheten som möjligt är det viktigt att samla in rätt information med så korrekt innehåll som möjligt. I dessa sammanhang brukar man tala om validitet och reliabilitet.

10

Johannes Wahledow

utsträckning, då forskaren i det fallet har större inblick i det som studeras eller undersöks. Dock kan den undersökande vid en studie misstolka informationen vilket kan leda till att den valida informationen inte når fram. Det är därför viktigt att ta hänsyn till validiteten under ett sådant här arbete för att få ett så korrekt resultat som möjligt.

Reliabiliteten anger tillförlitligheten och användbarheten av ett mätinstrument och av måttenheten (Ejvegård, 2003, sid. 70). Reliabiliteten är med andra ord ett tillvägagångssätt för att mäta tillförlitligheten av informationen. Detta är framföralls viktigt vid kvantitativa studier då noggrannheten vid bearbetning av informationen är av högt värde.

3.4 Litteraturstudie

En viktig källa för att hitta lämpliga lösningar på problemet hos Bigso har varit att ta del av olika studier och fakta som berör området. Genom att samla på sig information av tidigare studier och forskning på området har en så bred kunskapsbas som möjligt byggts som sedan har legat till grund för arbetet. Litteraturen som använts har mestadels behandlat områdena logistik, lager och värdeflöden m.m. Litteraturstudier har dock den begränsningen att teorier inte alltid stämmer överens med hur verkligheten ser ut på grund av att marknaden kan ändra sig väldigt snabbt och böckerna kan vara skrivna under äldre förhållande, så litteraturstudierna har skett med viss försiktighet.

3.5 Intervjuer

3.6 Lagerdata

Olika typer av data och statistik är förstås ett viktigt verktyg för att få en övergripande blick på hur lagersituationen ser ut i de olika lager som den producerande fabriken i Litauen besitter. Då Bigso saknar ett övergripande MPS-system finns den mesta statistiken i form av Excel-ark och i viss mån även som handskrivna journaler. Detta har i viss mån förlängt processen att få fram rätt siffror.

3.7 Prognoser

Eftersom ledtiden för Bigso från leverantör till färdig produkt ligger på ett par veckor och IKEA:s leveranskrav är 2 dagar på vissa produkter krävs det att Bigso jobbar mycket utifrån prognoser. IKEA ger Bigso tillgång till ett prognossystem där Bigso kan se 52 veckor framåt i tiden vad IKEA prognostiserar att beställa. Desto längre bort i tiden Bigso tittar på prognosen desto större blir osäkerheten. Detta prognossystem och dessa prognoser har varit en central punkt som mycket av arbetet har kretsat kring.

3.8 Kritik till vald metod

För att säkerställa arbetets resultat skall alltid kritik tas upp till valda metoder.

3.8.1 Flertalet observatörer

Då arbetet genomförs av mig ensam är det i största utsträckning jag som har gjort analyser och dragit slutsatser utifrån de data jag har tagit del av. Funderingar och slutsatser har diskuterats både med personal på Bigso och även med min handledare på skolan för att på detta sätt uppnå en reaktion på om slutsatser är korrekta eller om de helt saknar

12

Johannes Wahledow

3.8.1 Utredarens erfarenhet

Då arbetslivserfarenhet eller erfarenhet av arbeten av detta slag saknas när detta arbete påbörjas saknas delar av erfarenheten som kan vara till nytta under arbetets gång. Då all insamlad data är data av sådan typ att den används i andra sammanhang inom företaget samt alltid diskuteras och tas fram i samråd med någon insatt medarbetare på företaget så hålls trovärdigheten i den insamlade informationen högt.

3.8.2 Fel i utredningen

4. Genomförande

I detta kapitel redogörs för hur de datainsamlingar som legat till grund för arbetet gått till.

4.1 Mätinstrument

Det naturliga valet av mätinstrument till detta arbete blev analys och bearbetning av

historisk statistik och framtida prognoser. Historisk statistik användes primärt för att titta på avvikelser och få en bild av hur verkligheten sett ut för att på ett bättre sätt kunna anpassa kalkyler som baseras på framtida prognoser. Då Bigso står inför en expansion där man inte exakt kan förutsäga hur stor produktionen kommer att bli baseras detta arbete på vissa antaganden och förutsättningar givna antingen av Bigso eller deras kund IKEA. En

grundläggande informationskälla har också varit verbala konversationer med de anställda på Bigso, ibland genom mer strukturerade intervjuer och ibland genom öppna mer frispråkiga diskussioner.

4.1.1 Intervju

Intervjuer har kontinuerligt ägt rum med de anställda på Bigso för att dels skaffa sig en allmän insikt i företaget samt även för att få svar på mer specifikt riktade frågor.

Intervjun är i första hand en bra källa för inhämtning av grundinformation gällande problemet. Eftersom de flesta intervjuer har ägt rum med de anställda på Bigso i Nybro, medan problemställningen främst gäller den producerande fabriken i Litauen så skall försiktighet iakttas då de anställda i Nybro kan sakna full insikt i verksamheten i Litauen.

14

Johannes Wahledow

4.2 Konfidentiellt

5. Resultat

Detta avsnitt avser att lämna en nulägesbeskrivning av hur situationen ser ut idag på Bigso AB och dess lagersituation. En bild av situationen idag måste erhållas för att förslag på förbättringar och förändringar skall kunna göras.

5.1 Nulägesbeskrivning

Lagersituationen och planeringen kring denna i den Litauiska fabriken sköts primärt från dotterbolaget i Litauen varav full insikt ibland saknas på huvudbolaget i Nybro. Då förutsättningarna för alla beslag, handtag och kantskenor m.m. skiljer sig markant från förutsättningarna med pappen, med ledtider på upp mot 4 månader osv. har detta arbete valt att exkludera dessa beståndsdelar från lagerberäkningar och istället bara koncentrera sig på pappen, då volymen för denna är markant större och den är mer skrymmande.

Då det mest kritiska lagret är färdigvarulagret eftersom IKEA på vissa produkter kräver leverans inom ett par dagar har jag valt att börja titta bakifrån på färdigvarulagret för att sedan utifrån de nivåerna gå baklänges för att kika på lämpliga nivåer på respektive föregående lager.

Jag har valt att mer ingående undersöka lagervärdena under v. 36-43, 2008. Dels på grund av att detaljerade värden tog en del tid att få fram eftersom vissa värden bara fanns på

16

Johannes Wahledow

5.1.1 Färdigvarulager

Färdigvarulagret är det mest kritiska i och med Ikeas regler på att vissa produkter skall levereras inom 2-3 dagar. Jag har valt att koncentrera mig på de högst omsatta produkterna och beräkna lagernivåer utifrån dessa, beräkningar som sedan lätt skall kunna appliceras på resterande produkter.

Nedan följer lagerhistorik över den berörda perioden för 3 av de största produkterna i sortimentet.

Box For Paper White

DVD Box White 0 5000 10000 15000 20000 25000 2008 -0 9-02 2008 -0 9-04 2008 -0 9-06 2008 -0 9-08 2008 -0 9-10 2008 -0 9-12 2008 -0 9-14 2008 -0 9-16 2008 -0 9-18 2008 -0 9-20 2008 -0 9-22 2008 -0 9-24 2008 -0 9-26 2008 -0 9-28 2008 -0 9-30 2008 -1 0-02 2008 -1 0-04 2008 -1 0-06 2008 -1 0-08 2008 -1 0-10 2008 -1 0-12 2008 -1 0-14 2008 -1 0-16 2008 -1 0-18 2008 -1 0-20 2008 -1 0-22 2008 -1 0-24 Datum A n ta l

Eftersom det relativt ofta uppkommer produktionsstörningar i form av leveransförseningar och kvalitetsbrister i leveranser osv. så har man valt att vid dessa tillfällen när man inte kan producera det man planerat eller vill istället låta producera produkter som innehåller maximalt med arbetstid men tar så liten plats på färdigvarulagret som möjligt. Exempel på dessa produkter är CD Box och DVD Box.

5.1.2 Mellanlager

Första produktionssteget i kedjan för alla produkter är att de passerar genom en stor stansmaskin. Stansmaskinen har en kapacitet på ca 3300 slag/timme, med viss skillnad mellan hur stort arket som skall stansas är.

Ställtiden i stansmaskinen är 30 minuter för slag/stans-verktyg, och mellan 30 och 45 minuter för rensverktyg. Med den bytesfrekvens av verktyg man har idag ger detta en ungefärlig kapacitet på 2000 slag per timme inkl ställtider.

18

Johannes Wahledow

Tyvärr har det varit svårt att få fram exakt den statistik jag eftersökt, det vill säga för samma period som för färdiglager och med samma detaljrikedom. Den statistik jag kommit över för mellanlagret är månadsvis för första dagen varje månad under 2008. Under 2008 så

genomgick företaget en förändring som bestod i att stansningen flyttades från att delvis ha genomförts i Nybro, Sverige till att helt skötas nere i Litauen. Detta medför att siffrorna kan innehålla vissa fel då vissa delar av materialet kan ha stansats i Sverige osv.

Nedan följer lagerhistorik för mellanlager under 2008 för 2 av motsvarande produkter som presenterades i statistiken för färdigvarulager.

CD Box White 0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000 80000

jan-08 feb-08 mar-08 apr-08 maj-08 jun-08 jul-08 aug-08 sep-08 okt-08 nov-08 dec-08 Datum A n ta l DVD Box White 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000

jan-08 feb-08 mar-08 apr-08 maj-08 jun-08 jul-08 aug-08 sep-08 okt-08 nov-08 dec-08 Datum

A

n

ta

l

5.1.3 Råvarulager

Från S.W.T. (Swedish Winding Technology) i Varberg kommer råvarupappen som används för att framställa de stansade ark som behövs för produktion. Arken levereras på pallar med 1000 ark per pall. En pall med 1000 ark är ca 1,5m hög. Tyvärr saknas bra lagerhistorik på råvarumaterial för de 3 största produkterna då dessa produkter stansades i Nybro, Sverige under 2008.

5.2 Kapacitet

Bigso står inför en expansion som pågår under tiden detta arbete bedrivs. Slutresultatet ska vara baserat på den planerade produktionen när expansionen är klar, så de undersökta lagervärdena måste ställas i relation till vilken kapacitet Bigso hade när lagersaldona plockades ut för att sedan kunna jämföras med planerad kapacitet och utifrån det föreslå lämpliga lagernivåer.

20

Johannes Wahledow

6. Diskussion

Denna del av rapporten kommer att innehålla egna tankar och idéer kring de områden som arbetet omfattar. Här kommer även förslag på förbättringar och lösningar på problem att tas upp.

6.1 Allmänt om lagersituationen

Som utomstående komma och försöka överblicka en lagersituation på ett par veckor är inte en lätt uppgift, speciellt inte då man inte har möjlighet att se lagret fysiskt eller prata med dess personal. Därför kommer mycket initialt i arbetet att handla om vilka känslor man får för hur det fungerar på lagret.

Känslan som har följt genom arbetet är att man ofta hamnar efter med ordrar och tvingas fokusera mycket på att snabbt få fram resterande produkter till ordrar som skall skeppas iväg. Vilket i sin tur leder lite till en moment-22 situation då de planerade ordrarna blir försenade och det kan uppstå fler tillfällen till leveransförseningar.

6.2 Lagerutformning

De lagernivåer ett företag skall eftersträva att hålla beror i första hand förstås på efterfrågan och hur mycket man säljer, men nästan lika viktigt för att få en så maximal effektivitet som möjligt är att ta stor hänsyn till de ställtider man har inför varje operation som leder fram till en färdig produkt.

Ett lagersaldo där operationen innan har en lång ställtid måste få ha ett högre värde då den långa ställtiden kräver att man kör en större sats av varje produkt för att öka effektiviteten.

I Bigsos fall så har man 3 lager i fabriken, dels råvarulagret, dels mellanlagret efter stansningen och dels slutlagret med färdiga produkter. För råvarulagret gäller en

behöver stanna produktionen.

Då jag främst har koncentrerat mig på fabriken och den interna logistiken och vilka förbättringar eller tankar man kan framföra runt lagersituationen där, ligger fokus på mellanlagret efter stansverktyget och på slutlagret med färdiga produkter. För att kunna täcka upp oväntade ordrar eller andra produktionsproblem som kan uppstå är ett visst säkerhetslager i stort sett ett måste. Då ställtiderna ser ut som det gör för respektive operation kommer lagernivåns utveckling över tiden kunna illustreras ungefär på detta sätt för slutlager och mellanlager.

Figur 6.1 Lagerutformning över tiden för färdigvarulager (ljusblå linje) och mellanlager (mörkblå linje).

Den ljusblåa linjen illustrerar hur lagerpåfyllnaden kan se ut för färdiga produkter. Eftersom operationen som föranleder färdiga produkter inte har någon ställtid behöver satserna som tillverkas inte vara onödigt höga utan det räcker om man täcker upp för de närmast

kommande ordrarna.

Tid Antal

22

Johannes Wahledow

För mellanlagret (här illustrerat av den mörkblåa linjen) gäller att man bör tillverka större satser varje gång för att effektivt ta tillvara den ställtid man har ådragit sig för att ställa om till just den specifika produkt man tillverkar. Att sedan mellanlagret (stansade ark) består av platta pappark gör bara saken ännu bättre eftersom platta pappark inte tar närmelsevis så mycket plats som färdiga produkter gör.

Eftersom Bigso hela tiden står inför förändringar och under tiden detta arbete skrivs genomgår en expansion vad det gäller marknadsandelar går det inte att basera beräknade lagernivåer utifrån historik och vad tidigare års orderkvantiteter legat på. I stället måste man i princip bygga alla beräkningar utifrån de prognoser som kunden tillhandahåller, i detta fall IKEA. Detta medför självklart en viss osäkerhet medan det till skillnad från ett historiskt grundande medför att man jobbar med mer aktuella siffror.

När man genomgått den expansion man nu är mitt uppe i skall fabriken ha en kapacitet på ungefär 200 000 artiklar/vecka lite beroende på vilken produkt som tillverkas. Då historiken togs fram låg kapaciteten på mellan 80 000 och 100 000 artiklar per vecka. Beräkningarna baseras på den senaste prognosen IKEA tillhandahållit och bör frekvent uppdateras efter att förutsättningar förändras och nya prognoser tillhandahålls.

I arbetet har jag valt att fokusera på de 3 största produkterna, då de största produkterna medför mest kapitalbindning. Beräkningarna som ligger till grund för föreslagna lagernivåer är sedan inget svårt att applicera på övriga produkter.

6.3 Beräkningar

För de 3 största produkterna ser prognosen ut som följer för vecka 25-29, 2009.

BFP White CD-Box White DVD-Box White

Vecka 25 13969 8845 7020

Vecka 26 14396 11600 8100

Vecka 27 18239 14500 15336

Vecka 28 15799 9715 4428

Vecka 29 22570 13340 9612

Siffrorna anger antalet produkter IKEA prognostiserar att köpa/plocka ut för varje vecka.

För att börja baklänges och till att börja med titta på lagret för färdiga produkter och lite tankar kring hur man skulle kunna utforma lagret där, skulle jag vilja att säkerhetslagret består av ungefär en veckas förbrukning frånsett variationer med väldigt låga värden. Vilket betyder att för Box For Paper White som har en relativt stabil prognos lagerhålla ca 16 000 produkter. För CD-Box White skulle jag vilja öka lite från medel då det är större variation i prognosen där vilket innebär ca 13 000 produkter i lager. För DVD-Box White förekommer väldigt stor differans och jag skulle välja att basera ett rimligt lagervärde strax under maxuttaget som är prognostiserat för perioden, ca 13 000 färdiga produkter.

24

Johannes Wahledow

Nästa steg bakåt blir mellanlagret efter stansverktygen där man till skillnad från monteringen har en ställtid att ta hänsyn till. Här tycker jag att man skall ha ett säkerhetslager som

motsvarar ungefär 4 veckors förbrukning. Min tanke är att man skall försöka eliminera råvarulagret då mellanlagret på grund av att arken fortfarande är platta inte tar större plats än råvarulagret och skulle eventuella problem uppstå med stansmaskinerna så har man en rejäl buffert att ta av under tiden maskinerna återställs.

Detta medför utifrån IKEA:s prognos att säkerhetslagret skall ligga på 60 000 potentiella produkter Box for Paper White, det vill säga 60 000 lock och 60 000 bottnar. På samma sätt ca 40 000 potentiella produkter för CD-Box White, det vill säga 40 000 lock och 40 000 bottnar. Slutligen på samma sätt för DVD-Box White ungefär 35 000 potentiella produkter som säkerhetslager, 35 000 lock och 35 000 bottnar.

Buffertmetoden man jobbar efter idag med att producera de produkterna som innehåller mest arbetsminuter och tar minst plats då situationer uppkommer som gör att man av olika anledningar inte kan producera de produkterna man har tänkt tycker jag att man ska

fortsätta med, och då våga ha ett lite högre lagervärde på dessa produkter. Att ha ett lite högre lagervärde på ett fåtal produkter som är små och smidiga att lagerhantera är ett bra sätt att kunna komma ifatt om produktionen på en viss produkt halkar efter på grund av leveransförseningar på någon detalj som ingår i produkten.

7. Slutsatser

Efter att ha tillbringat 10 veckor på Bigso har jag framförallt lärt mig att verkligheten ter sig betydligt med komplex än vad skolböckerna ibland ger sken om. Det är ofta väldigt många parametrar som skall klaffa för att en produktionskedja skall fungera problemfritt.

Genom att komma helt utan kunskap till ett företag som Bigso och från början sätta sig in i hur produktionen fungerar och vilka rutiner som dagligen följs ser man eventuellt saker som personal som dagligen jobbar med produktionen inte ser. I mitt fall som ny på Bigso

upplevde jag att företaget aldrig riktigt hann med att jobba med lagernivåer då produktionen ofta höll väldigt högt tempo och kunderna ställde höga krav på korta leveranstider så mycket av energin gick till att försöka hinna ikapp med ordrar som man inte hade täckning i lager för.

Den nulägesanalys som först gjordes av lagret i Litauen och de olika produktionsstegen som föranleder lagret visade på att produktionskapaciteten var god i förhållande till hur mycket produkter som levererades ut. Då Bigso trots detta allt för ofta hamnar efter med ordrar tyder på att det inte är personalbrist eller produktionskapacitet som är problemet. I själva verket kan som en del i lösningen vara en tydligare lagerstyrning och kontroll över

flödesprocessen genom fabriken och de olika lagernivåerna inuti fabriken.

Detta medförde att som en del i problemlösningen togs förslag på rimliga lagernivåer fram och enkla beräkningar presenterades.

Fortgående under arbetet framkom uppgifter om att de övriga komponenterna som

produkterna innehåller förutom pappen ibland kunde drabbas av stora leveransförseningar och på detta sätt försvåra produktionsplaneringen. Bigso bedriver redan ett

kompensationsarbete mot detta genom att producera fysiskt små men komplicerade produkter i de fall att den normala produktionen inte kan fortlöpa på grund av

26

Johannes Wahledow

8. Referenser

8.2 Litteratur

Olhager, J. (2000) Produktionsekonomi, Studentlitteratur, Lund.

Lumsden, K. (1998) Fundamentals of logistics, Studentlitteratur, Lund.

Jonsson, P. & Mattsson, S-A. (2005) Logistik: läran om effektiva materialflöden, Studentlitteratur, Lund.

Pewe, U. & Berglind, G (2002) Lönsam logistik - lönsam fysisk distribution och dess förutsättningar, Industrilitteratur, Stockholm.

Widerberg, K. (2002) Kvalitativ forskning i praktiken, Studentlitteratur, Lund.

Ejvegård, R. (2003) Vetenskaplig metod, Studentlitteratur, Lund.

8.3 Muntliga Källor

Sandberg, Fredrik. Bigso Box AB. Möten och handledning kontinuerligt under v. 14-23.

Beke, Stephen. Bigso Box AB. Kontinuerliga diskussioner under v. 14-23.

Adolfsson, Henrik. Bigso Box AB. Kontinuerliga diskussioner under v. 14-23.

Institutionen för teknik och design 351 95 VÄXJÖ