Örebro Universitet Handelshögskolan
Nationalekonomi C, Uppsats Handledare: Patrik Karpaty Examinator: Lars Hultkrantz Vårterminen 2014
Tobak i Sverige
- En studie om hur snus påverkar cigarettkonsumtionen -
Linda Bernström
Abstract
Denna uppsats undersöker om priselasticiteten på cigaretter i Sverige skiljer sig mot andra länder till följd av att vi har ett substitut, snus, som även det innehåller det beroende-framkallande ämnet nikotin. Även tänkbara konsekvenser av regeringens föreslagna skattehöjning på snus med 22 procent undersöks.
Med hjälp av regressionsanalys undersöks priselasticiteten för cigaretter i Sverige, England, Frankrike, Sydkorea, Australien och Nya Zeeland. Datamaterialet är hämtat ifrån ländernas databaser för statistik och från OECD.
Slutsatserna är att priselasticiteten för cigaretter är elastisk i Sverige och oelastisk i de andra undersökta länderna och att mellan 2400 - 9500 snusare kan komma att börja röka till följd av regeringens planerade skattehöjning.
Nyckelord: cigaretter, snus, tobak, efterfrågan, substitut, priselasticitet, punktskatt, skattehöjning, prishöjning.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Frågeställningar och hypoteser ... 1
1.2 Sammanfattning ... 2 1.3 Disposition ... 3 2. Bakgrundsfakta ... 3 2.1 Cigaretter ... 3 2.2 Snus ... 3 2.3 Nikotin ... 4
2.4 Utvecklingen av pris och konsumtion för cigaretter och snus ... 5
2.5 Korspriselasticitet ... 7
2.6 Vem röker och snusar? ... 7
3. Teoretisk bakgrund ... 10 4. Tidigare studier ... 13 4.1 Jämförelse av länder ... 13 4.2 Skattehöjning på snus ... 13 5. Data ... 14 5.1 Jämförelse av länder ... 14 5.2 Skattehöjning på snus ... 16 6. Empirisk modell ... 17 7. Resultat ... 18
7.1 Regressionsresultat jämförelse av länder ... 18
7.2 Beräkningar för skattehöjning på snus ... 21
7.3 Resultat jämförelse av länder ... 25
7.4 Resultat skattehöjning på snus ... 25
8. Diskussion ... 26
8.1 Hypoteser ... 26
8.2 Koppling till tidigare forskning ... 26
8.3 Skattehöjning på snus ... 27
8.4 Brister och begränsningar ... 28
9. Slutsatser ... 28
1
1. Inledning
Tobaksbruket i Sverige har minskat under lång tid, cigarettkonsumtionen minskade 17 procent mellan åren 2006 – 2012 och snuskonsumtionen minskade med 15 procent under samma period. Trots den minskade konsumtionen röker nästan en miljon svenskar och lika många snusar (Undersökningarna av levnadsförhållanden, 2012/2013). Sverige är unikt som har ett så nära substitut till cigaretter, få länder har en vara som konkurrerar med cigaretter på samma sätt som snuset gör. Detta har sannolikt bidragit till att Sverige har minst andel rökare i Europa, 14 procent av befolkningen röker jämfört med genomsnittet i Europa som är 23 procent. Sverige är också ett av få länder där kvinnor röker mer än män vilket sannolikt kan förklaras med att fler män än kvinnor snusar (OECD, 2012).
Som ett led i regeringens övergripande mål att främja folkhälsan har regeringen föreslagit en punktskattehöjning på cigaretter och snus där de säger sig ha beaktat effekten av
skattehöjningen på resandeinförsel och smuggling. I regeringens budgetproposition för 2015 föreslås en höjning av punktskatten på cigaretter med 4 procent och en höjning av skatten på snus med 22 procent vilket kommer att leda till att en dosa snus för första gången kommer att kosta mer än ett paket cigaretter. Skattehöjningarna är tänkta att träda i kraft 1:a januari 2015 (Finansdepartementet, 2014).
Kritik har riktats mot regeringens förslag av tobaksforskaren Hans Gilljam som menar att det finns en risk för att människor övergår från att snusa till att röka, som är minst 10 gånger farligare, och att om skatten på snus höjs så borde den höjas även på cigaretter (Aftonbladet, 2014). Enligt finansminister Anders Borg behövs höjningen för att finansiera Alliansens skolsatsningar, och eftersom snus är skadligt för hälsan anser han att det är mer lämpligt att lägga en beskattning på det än på andra områden (Aftonbladet, 2014).
1.1 Frågeställningar och hypoteser
Studiens frågeställningar är:o Skiljer sig priselasticiteten på cigaretter i Sverige jämfört med andra länder? o Vilka blir följderna om punktskatten på snus höjs med 22 procent?
2
Två hypotser har formulerats för att svara mot frågeställningarna i studien, de är:
o Priselasticiteten på cigaretter är elastisk i Sverige och oelastisk i de andra undersökta länderna.
o Kostnaderna för de som slutar snusa och börjar röka uppgår till 20 procent eller mer av skatteintäkten.
1.2 Sammanfattning
Syftet är att undersöka om cigaretter är mer priselastiska i Sverige än i andra länder p g a att det finns ett substitut. För att undersöka det beräknas priselasticiteten med hjälp av
regressionsanalys för Sverige, England, Frankrike, Sydkorea, Australien och Nya Zeeland med årsdata från 1990 - 2011. Sedan jämförs resultaten för att se om Sverige skiljer sig från övriga länder. Exempel på tidigare forskning är en studie av Nguyen, Rosenqvist och Perkurinen (2012). De har beräknat priselasticiteten på tobak i 11 europeiska länder från 1950-talet fram till 2009. Resultatet från studien var att i Sverige är priselasticiteten på cigaretter - 0,229 och priselasticiteten på snus 0,508. I Frankrike är priselasticiteten på cigaretter - 0,384 och i England är elasticiteten - 1,046. Resultatet i den här studien blev att priselasticiteten för cigaretter är elastisk i Sverige och oelastisk i de undersökta länderna.
Syftet är också att undersöka vad konsekvenserna kan bli om skatten på snus höjs med 22 procent. För att undersöka det beräknas priselasticiteten för snus med årsdata från 2003 – 2012, sedan beräknas hur många som kan tänkas sluta med snus p g a skattehöjningen. Efter det beräknas tre olika tänkbara scenarion; 20 procent av de som slutar snusa börjar röka och 80 procent slutar med tobak, 10 procent börjar röka och 90 procent slutar med tobak eller 5 procent börjar röka och 95 procent slutar med tobak. En tidigare studie om snus har gjorts av Hortlund och Olsson (2014) som beräknat de optimala punktskatterna på snus. Resultatet blev att en subvention på snus på 4 kronor per dosa skulle motsvara det genomsnittliga positiva nettobidrag till samhällsekonomin som snuset bidrar med. De har också beräknat hur många som kan komma att börja röka till följd av regeringens planerade skattehöjning och fått resultatet att det skulle kunna resultera i 7000 fler dagligrökare. Resultatet i den här studien blev att mellan 2400 – 9500 personer kan komma att börja röka p g a skattehöjningen.
3
1.3 Disposition
I kapitel 2 presenteras fakta och bakgrundsinformation om cigaretter och snus och i kapitel 3 presenteras den teoretiska bakgrunden till studien. I kapitel 4 följer en genomgång av tidigare studier som gjorts och i kapitel 5 presenteras de data som studien använder sig av och varifrån de är inhämtade. I kapitel 6 presenteras de teoretiska modeller som använts i undersökningen och i kapitel 7 följer beräkningar av priselasticiteten för cigaretter i de undersökta länderna. Efter det beräknas priselasticiteten för snus och sedan följer beräkningar för konsekvenserna av regeringens planerade skattehöjning. I kapitel 8 följer sedan en diskussion kring resultaten och om det finns stöd för de uppställda hypoteserna. I kapitel 9 presenteras studiens slutsatser och förslag på framtida forskning.
2. Bakgrundsfakta
2.1 Cigaretter
Varje cigarett producerar 4000 olika ämnen och många av dessa är skadliga för kroppen, ett 40-tal av dem kan orsaka cancer. Rökaren får i sig en fjärdedel av röken, resten sprids och människor i rökarens närhet blir passiva rökare, vilket under en längre period innebär samma hälsorisker som för rökaren (Cancerfonden, 2014). Rökning orsakade 12 000 dödsfall per år i Sverige från 2010 – 2012 och 200 dog av passiv rökning årligen. Dessutom insjuknade cirka 100 000 personer i rökrelaterade sjukdomar under samma period. De vanligaste rökrelaterade sjukdomarna är lungcancer, KOL, stroke och hjärtinfarkt som stod för 8000 dödsfall årligen och 4000 dödsfall var relaterade till ett 40-tal andra sjukdomar som kopplas till rökning (Socialstyrelsen, 2014). Varannan rökare dör i förtid och förlorar i genomsnitt 10 år av den förväntade livslängden (Karolinska Institutet, 2014). För kvinnor kan rökning innebära problem med fertiliteten och vid graviditet är risken för missfall, för tidig födsel och låg födelsevikt större än för icke-rökare (Centers for disease control and prevention, 2014).
2.2 Snus
Snus består av fuktig råtobak och innehåller 2500 olika kemiska ämnen, av vilka några är cancerframkallande. Snuset innehåller även tungmetaller som bly, kadmium samt rester av
4
giftiga växtskyddsmedel och nikotinhalten är 20 gånger högre än i cigaretter
(Cancerorganisationerna, 2014). Snus är inte lika skadligt som cigaretter, men det finns en förhöjd risk att utveckla bl a cancer. Vissa studier har visat en ökad risk för cancer i munhålan och bukspottkörteln vid snusning medan andra studier inte kunnat visa sådana samband. Dock så talar en samlad bedömning av studierna som gjorts för att snus är cancerframkallande. Det påverkar hjärt-kärlsystemet bl a genom att påverka blodtryck och puls. Det ger ingen ökad risk för att insjukna i hjärtinfarkt, men om en person väl drabbas av en hjärtinfarkt ökar risken för att dö. Vid graviditet ökar snusning risken för havandeskapsförgiftning, för tidig födsel och sannolikt reduceras även fostertillväxten, dock måste fler studier göras eftersom
kunskapsunderlaget är begränsat (Cnattingius et al. 2005, 9). Även risken för typ 2-diabetes ökar vid snusning (Östenson et al. 2012, 730).
I EU är försäljning av snus förbjudet i alla länder utom Sverige, som fick permanent undantag i det svenska anslutningsavtalet. Tillverkning och försäljning i Sverige är tillåtet, men export till andra EU-länder är förbjudet (EU-upplysningen, 2014). I december 2012uppdaterades EU:s 11 år gamla tobaksdirektiv och trots den svenska regeringens arbete för att häva exportförbudet för snus så finns det kvar. EU:s hälsokommissionär Tonio Borg motiverade detta med att han trodde att det skulle bli en stor succé om snuset introducerades på den europeiska marknaden och därmed skulle tobakskonsumtionen i EU öka, vilket är tvärtemot direktivets mål (EU-portalen, 2012).
2.3 Nikotin
Gemensamt för snus och cigaretter är att de innehåller nikotin, ett ämne som är starkt
beroendeframkallande. Nikotin ökar nivåerna av signalsubstansen dopamin som är kopplat till hjärnans belöningssystem vilket ger ökat välbefinnande. För att upprätthålla nivåerna av dopamin måste människor röka och snusa regelbundet, och om de slutar får de
abstinensbesvär såsomirritation, ångest, oro, depression, koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter och ökad aptit (National institute on drug abuse, 2012).
5
2.4 Utveckligen av pris och konsumtion för cigaretter och snus
Diagram 2.1 – 2.2 visar utvecklingen av pris och konsumtion på cigaretter och snus. Cigarettkonsumtion är antal sålda cigaretter per person över 15 år och snuskonsumtion är gram per person över 15 år.
Diagram 2.1 Utveckligen av pris och konsumtion för cigaretter 1980 - 2010.
Källa: SCB och Drogutveckligen i Sverige 2011.
Diagram 2.2 Utveckligen av pris och konsumtion för snus 1980 - 2010.
Källa: SCB och Drogutveckligen i Sverige 2011.
0 st 400 st 800 st 1 200 st 1 600 st 2 000 st 0 kr 10 kr 20 kr 30 kr 40 kr 50 kr 60 kr 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Nominella priser Cigarettkonsumtion
0 g 200 g 400 g 600 g 800 g 1 000 g 0 kr 10 kr 20 kr 30 kr 40 kr 50 kr 60 kr 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
6
Enligt nationalekonomisk teori minskar efterfrågan av en vara när priset stiger, vilket stämmer för cigaretter enligt diagram 2.1. För snus däremot har efterfrågan stigit samtidigt som priset stigit ända fram till 2006, då regeringen började införa väsentliga skattehöjningar på snus vilket ledde till att priset steg kraftigt och konsumtionen minskade.
Diagram 2.3 Utvecklingen av punktskatter på cigaretter och snus 2003 – 2015.
Källa: Beräkningskonventioner, 2003 – 2014.
Diagram 2.3 visar utvecklingen av punktskatter på cigaretter och snus. Om regeringen vinner valet och får igenom sitt förslag kommer punktskatten på snus att ha höjts med 283 procent medan den endast höjts med 49 procent på cigaretter från 2003 – 2015.
År 2014 beskattas cigaretter med 1 procent av detaljhandelspriset och utöver det med 1,41 kronor per cigarett och snus beskattas med 385 kronor per kilo. Tobaksskatten för 2014 förväntas ge 11,5 miljarder kronor i intäkter (Beräkningskonventioner, 2014).
0 kr 5 kr 10 kr 15 kr 20 kr 25 kr 30 kr 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015
7
2.5 Korspriselasticitet
Tabell 2.1 – 2.2 visar korspriselasticiteten för cigaretter och snus mellan 1980 – 2010.
Tabell 2.1 Cigarettkonsumtion 1980 – 2010.
lnCigarettkonsumtion Koefficient Standardavvikelse T-värde P-värde
lnSnuspris - 0.3554 0.0183 - 19.43 0.000
Intercept 7.9833 0.0514 155.33 0.000
R2 = 0,900, n = 31
Tabell 2.2 Snuskonsumtion 1980 – 2010.
lnSnuskonsumtion Koefficient Standardavvikelse T-värde P-värde
lnCigarettpris 0.2341 0.0334 7.01 0.000
Intercept 5.8271 0.0966 60.30 0.000
R2 = 0,624, n = 31
Källa: SCB och Drogutveckligen i Sverige 2011.
Resultatet från tabell 2.1 visar att om cigarettpriset stiger 1 procent så ökar snuskonsumtionen med 0,23 procent, vilket innebär att varorna är substitut. Resultatet från tabell 2.2 visar dock att om snuspriset stiger 1 procent så minskar cigarettkonsumtionen med 0,36 procent, vilket skulle innebära att varorna är komplement. Sannolikt kan resultaten förklaras med att
cigarettpriset påverkar snuskonsumtionen men snuspriset påverkar inte cigarettkonsumtionen, d v s snus är ett substitut till cigaretter men cigaretter är inte ett substitut till snus i någon större utsträckning. En tänkbar förklaring till resultatet är att människor slutar röka och en del av dem börjar snusa, trots att priset på snus stigit. Detta eftersom snusning är mindre skadligt och att snus, trots prishöjningen, ändå kostar mindre än cigaretter.
2.6 Vem röker och snusar?
Diagram 2.4 – 2.8 visar resultatet från Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) 2012/2013. Undersökningen genomförs årligen av Statistiska centralbyrån genom
8
Diagram 2.4 Socioekonomisk tillhörighet bland dagligrökare.
Diagram 2.5 Socioekonomisk tillhörighet bland dagligsnusare.
Diagram 2.4 – 2.5 visar skillnaderna i socioekonomisk tillhörighet bland rökare och snusare. Ju lägre socioekonomisk grupp en person tillhör desto större sannolikhet är det att personen röker eller snusar, och tydligast är detta bland rökare. För snusare är skillnaderna inte lika stora, och bland kvinnor i alla socioekonomiska grupper ligger andelen snusare kring 4 procent. 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Lägre tjänstemän Tjänstemän mellannivå Högre tjänstemän Män Kvinnor 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Lägre tjänstemän Tjänstemän mellannivå Högre tjänstemän Män Kvinnor
9
Diagram 2.6 Åldersskillnader bland dagligrökare.
Diagram 2.7 Åldersskillnader bland dagligsnusare.
Diagram 2.6 – 2.7 visar åldersfördelningen för rökare och snusare. Rökning är vanligast i åldern 55 – 64 år medan snusning är vanligast i åldern 25 – 34 år, bland både män och
kvinnor. I åldern 25 – 34 år snusar 7,1 procent av kvinnorna jämfört med genomsnittet som är 3,7 procent. 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 16 - 24 25 - 34 35 - 44 45 - 54 55 - 64 65 - 74 75 - 84 85+ Män Kvinnor 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 16 - 24 25 - 34 35 - 44 45 - 54 55 - 64 65 - 74 75 - 84 85+ Män Kvinnor
10
Diagram 2.8 Tobaksbruk i genomsnitt.
Diagram 2.8 visar rökning och snusning i genomsnitt. Kvinnor röker något mer än män medan snusning är betydligt vanligare bland män än bland kvinnor. 11,3 procent av män och 12,7 procent av kvinnor röker medan 21,1 procent av män och 3,7 procent av kvinnor snusar. Tobaksbruk är mer utbrett bland män än bland kvinnor då 30,5 procent av männen och endast 16 procent av kvinnorna svarat att de röker och/eller snusar dagligen.
3. Teoretisk bakgrund
Ett av de viktigaste empiriska rönen inom nationalekonomi är Law of Demand; konsumenter efterfrågar mer av en vara om priset sjunker och mindre om priset stiger, allt annat lika. Förutom priset påverkar även andra faktorer efterfrågan av en vara. Information, positiv eller negativ, påverkar efterfrågan, och även priset på andra varor. Om priset på ett substitut till varan minskar så minskar efterfrågan eftersom konsumenter kommer att köpa det billigare alternativet då varorna fyller samma funktion. Om varorna är komplement så ökar istället efterfrågan eftersom varorna konsumeras ihop. Konsumenternas inkomst spelar stor roll för efterfrågan eftersom det är avgörande för hur mycket konsumenten kan konsumera av olika varor, även vilka varor som konsumeras beror på inkomsten. Om inkomsten stiger köper konsumenten inte mer av billiga matvaror utan köper dyrare matvaror t ex. Skatter och subventioner påverkar också efterfrågan och är ett sätt för staten att försöka styra
konsumtionen och få in skattepengar. En punktskatt på en skadlig vara gör att priset på varan
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35%
Röker Snusar Röker och/eller snusar
11
stiger och konsumtionen minskar och en subvention gör att priset på varan sjunker och konsumtionen stiger (Perloff, 2014). Andra faktorer som också påverkar efterfrågan är smak, attityder, trender, reklamkampanjer och vilka varor personer i ens umgängeskrets konsumerar. En efterfrågefunktion beskriver efterfrågan i termer av påverkande faktorer såsom priser, inkomst och andra faktorer. En efterfrågefunktion för cigaretter kan se ut som följande:
Qct = ƒc(Pct, Pst, Yt, Zt)
där Qct är efterfrågan på cigaretter som är en funktion av priset på cigaretter Pct, priset på snus
Pst, disponibel inkomst Yt och Zt som tar hänsyn till alla andra faktorer som påverkar
efterfrågan på cigaretter (Nguyen, Rosenqvist och Perkurinen, 2012). Andra saker som påverkar efterfrågan kan vara rökförbud på offentliga platser och arbetsplatser, information om rökningens påverkan på hälsan både hos den som röker och passiva rökare, anti-rök-kampanjer, förbud för cigarettreklam, varningstexter och bilder på cigarettpaketen och substitut till rökning som t ex e-cigaretter och nikotinplåster.
En person sägs vara beroende av en vara om en tidigare ökning i konsumtionen leder till att den nuvarande konsumtionen ökar, något som kallas förstärkning. Konsumtionen av den beroendeframkallande varan i olika tidsperioder är därför komplement. Tolerans innebär däremot att nyttan av en given konsumtion är lägre om konsumtionen i tidsperioden innan varit stor. En rationell konsument tar hänyn till de negativa konsekvenser i framtiden som bruket av varan kan innebära. P g a det måste förstärkningen göra så att den tidigare
konsumtionen stimulerar den nuvarande konsumtionen mer än vad konsumtionen minskar till följd av de negativa konsekvenserna i framtiden. Nyttofunktionen är
U[t] = U(c[t], s[t], G[t], H[t], y[t])
där c[t] och s[t] är cigaretter och snus. G[t] och H[t] mäter graden av beroende och y[t] är en kompositvara med icke-beroendeframkallande varor. Nyttan i varje period beror på
konsumtionsnivån i den perioden och i den föregående perioden. Graden av beroende är
G[t] = c[t – 1] + δs[t – 1]
H[t] = (1 – δ)s[t – 1]
där 0 ≤ δ ≤ 1. Om δ = 0 innebär det att det finns två separata grader av beroende och om δ = 1 så finns det en gemensam grad av beroende, vilket innebär att cigaretter och snus är perfekta substitut. Anledningen till de två olika graderna av beroende är att det finns sociala och
12
psykologiska vanor kopplade till den ena nikotinkällan och det innebär en viss anpassnings-kostnad att byta, trots att båda varorna innehåller nikotin. Marginalnyttan av snus och
cigaretter antas vara positiv p g a nikotinets effekt på välbefinnandet, men i en avtagande takt, UC > 0 och UCC < 0. P g a tolerans påverkar graden av beroende nyttan negativt, och antas
göra det i ökande takt. Det är rimligt att tro att en större konsumtion av snus gör det lättare att sluta röka, de nödvändiga villkoren ärUCS < 0 och UGH < 0. Om snuskonsumtion istället gör
att konumenten röker mer så får vi UCS> 0 och UGH > 0. Konsumtion av kompositvaran antas
inte påverka marginalnyttan från att konsumera cigaretter och snus, UCY=USY=UGY=UHY = 0
(Bask och Melkersson 2003, 263 – 270).
En skatt på skadliga varor kan vara motiverad givet att utgångspunkten är att en del
människor saknar självkontroll och att de ger efter för njutning för stunden, vilket de sedan själva ångrar. Konsumenter njuter av varan i nuet men i framtiden kan varan vara orsaken till försämrad hälsa, konsumtionen leder alltså till en negativ externalitet i framtiden. Hur en person värderar njutningen i nuet och framtida konsekvenser beror på personens
intertemporala preferenser. Individens upplevda nytta är:
ut ≡ v(xt;ρ) – c(xt-1; γ)
där xt står för konsumtionen av den skadliga varan, v(xt;ρ) står för den omdedelbara nyttan
av att konsumera den skadliga varan och c(xt-1; γ) står för de negativa konsekvenserna för
hälsan från tidigare konsumtion av varan. Parametrarna ρ och γ fångar populationens olikheter i preferenser. Ett högt värde på ρ innebär en hög marginalnytta av att konsumera varan och ett högt värde på γ innebär en hög marginalkostnad för hälsa p g a konsumtionen. Om nyttan ser ut som följande har individen självkontrollsproblem:
ut ≡ v(xt;ρ) – β c(xt-1; γ)
där parametern β står för preferensen för omedelbar njutning, och β < 1innebär att njutning i nuet betyder extra mycket. Utan beskattning leder brist på självkontroll till överkonsumtion av den skadliga varan. Att införa skatter innebär en högre nytta för de som ”syndar” eftersom det kompenserar för deras brist på självkontroll medan de som inte syndar gynnas av ökade skatteintäkter. Skatter på skadliga varor kan alltså innebära en paretoförbättring (O’Donoghue och Rabin 2006, 1825-1849).
13
4. Tidigare studier
4.1 Jämförelse av länder
I en studie av Nguyen, Rosenqvist och Perkurinen (2012) har priselasticiteten på tobak i 11 europeiska länder undersökts. De har använt fyra olika modeller där deras konventionella modell ligger till grund för den här studiens modell. Modellen är:
Qt = α0 + α1Pt + α2Pjt + α3Yt + otherst + ɛ
där Q är konsumtionen per capita av en given tobaksprodukt, Pt är det reala priset på tobaksprodukten, Pjt är priset på andra tobaksprodukter, Yt är real disponibel inkomst per
capita och ɛ är feltermen. De länder båda studierna har gemensamt är Sverige, Frankrike och England.
Tabell 3.1 Resultat från studien av Nguyen, Rosenqvist och Perkurinen (2012).
Land År Priselasticitet cigaretter Priselasticitet snus
Sverige 1955 - 2009 - 0,229 0,508
Frankrike 1950 - 2009 - 0,384 ---
England 1953 - 2009 - 1,046 ---
I Sverige var priselasticiteten på cigaretter – 0,229 och priselasticiteten på snus 0,508 mellan åren 1955 till 2009. I Frankrike var priselasticiteten på cigaretter – 0,384 mellan åren 1950 – 2009 och i England var elasticiteten – 1,046 mellan åren 1953 – 2009.
4.2 Skattehöjning på snus
I en studie av Hortlund och Olsson (2014) på uppdrag av Livsmedelsföretagen undersöktes vilken som vore den optimala punktskatten på snus. De kom fram till att givet snusets positiva effekter som substitut till rökning skulle det vara motiverat att överväga en negativ skatt på snus, en subvention. Exempelvis skulle en subvention på 4 kronor per dosa motsvara snusets genomsnittliga positiva nettobidrag till samhällsekonomin, och ge upp till 40 000 färre dagligrökare per år. De beräknade också hur många som kan komma att börja röka på grund av höjningen av punktskatten på snus och kom fram till att höjningen kan leda upp till 7000 fler dagligrökare. De har använt sig av priselasticiteten - 0,4 vilken hämtats från
14
Beräkningskonventioner 2014, som i sin tur hämtat priselasticiteten från en studie av
Chaloupka (1999, 196 - 201), där priselasticiteten för tobak i rika länder sägs vara - 0,4. Det framgår inte vilket år siffrorna är hämtade ifrån men de har utgått från att det finns 850 000 dagligsnusare i Sverige och att en dosa snus i genomsnitt kostar 30 kr.
5. Data
5.1 Jämförelse av länder
De nordiska länderna hade varit mest lämpliga i en jämförelse med Sverige eftersom de är lika Sverige på många sätt. Dock är det tillåtet med snus i Norge, i Finland är det lätt att få tag på snus trots snusförbud (SvD, 2005) och i Danmark har det varit tillåtet att sälja lössnus (Tobaksfakta, 2013). Detta gör en jämförelse med våra grannländer olämplig. Att jämföra Sverige med ett U-landhade gett en felaktig bild eftersom de länderna har en hög andel fattiga vilket gör att konsumenter i ett U-land är mer priskänsliga än konsumenter i Sverige (WHO, 2012). Utifrån de kriterierna och tillgänglighet till data valdes England, Frankrike, Sydkorea, Australien och Nya Zeeland att ha med i jämförelsen.
Tabell 5.1 Plats på lista över världens rikaste länder.
Australien Sverige England Frankrike Sydkorea Nya Zeeland
Plats på listan 10 15 23 25 26 30
De länder som är med i studien ligger alla mellan plats 10 och 30 på en ranking av 2013 års rikaste länder, utifrån BNP baserat på köpkraftsjustering (Global Finance, 2013).
Tabell 5.2 Andel av befolkningen som röker.
Sverige England Australien Nya Zeeland Sydkorea Frankrike
Andel rökare 14 % 16 % 17 % 20 % 25 % 27 %
I de undersökta länderna röker mellan 14 – 27 procent av befolkningen, Sverige har lägst andel rökare med 14 procent och Frankrike högst andel med 27 procent (WHO, 2011).
15
Tabell 5.3 Åtgärder för att minska tobakskonsumtionen.
Land Beskattning per cigarettpaket Varningstext cigarettpaket Varningsbild cigarettpaket Rökfria offentliga platser
Sverige 72 % Ja Nej Ja
England 77 % Ja Ja Ja
Frankrike 80 % Ja Ja Ja
Sydkorea 72 % Ja Nej Nej
Australien 64 % Ja Ja Ja
Nya Zeeland 72 % Ja Ja Ja
Bland länderna i studien är beskattningen av priset per cigarettpaket mellan 64 – 80 procent, alla länder har varningstext på cigarettpaketen, alla länder utom Sverige och Sydkorea har varningsbilder på cigarettpaketen och alla länder utom Sydkorea har rökfria offentliga platser (WHO, 2011).
Tabell 5.4 Källor för pris, konsumtion och inkomst.
Land Pris Konsumtion och inkomst
Sverige Statistiska Centralbyrån OECD1
England Tobacco Manufacturers' Association OECD
Frankrike National Institute of Statistics OECD
Sydkorea Korean Statistical Information Service OECD
Australien Australian Bureau of Statistics OECD
Nya Zeeland Statistics New Zealand OECD
Cigarettpriser är hämtade från ländernas databaser för statistik och konsumtionsdata och data om inkomst är hämtade från Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD). I studien har årsdata från 1990 – 2011 använts.
Tabell 5.5 Variabler och definitioner
Variabel Definition
Pris Realprisökning
Konsumtion Gram tobak per capita över 15 år
Inkomst Nettonationalinkomst
Priset är realpris, konsumtionen definieras som gram tobak per capita över 15 år och för att konstanthålla för inkomsten valdes nettonationalinkomst.
16
Prisindex för tobak användes för Frankrike, Sydkorea, Australien och Nya Zeeland och antagandet har gjorts att prisindex till största delen består av prisförändringar på cigaretter eftersom det är den absolut vanligaste tobaksvaran. I Nya Zeeland var prisindex för tobak hopslaget med alkohol och i Sverige finns två vanliga tobaksprodukter så om ordinarie prisindex hade använts för de länderna hade det gett en felaktig bild av prisutveckligen på cigaretter. Kontakt togs med Statistics New Zealand som skickade prisindex för enbart tobak och Statistiska centralbyrån skickade prisutvecklingen för cigaretter, som sedan gjordes om till prisindex. I England fanns det tillgång till prishistorik på cigaretter som även det gjordes om till prisindex. För att beräkna den reala prisökningen dividerades konsumentprisindex för tobak med konsumentprisindex i landet.
5.2 Skattehöjningen på snus
Tabell 5.6 Källor skattehöjningen på snus.
Variabel Definition Källa
Pris Kostnad en dosa snus Statistiska centralbyrån
Konsumtion Gram snus per person över 15 år Beräkningskonventioner Inkomst Hushållens disponibla inkomst, medelvärde Statistiska centralbyrån För att undersöka vad konsekvenserna av regeringens föreslagna skattehöjning på snus kan komma att leda till så har uppgifter om priser hämtats från Statistiska centralbyrån och definieras som kostnaden för en dosa snus, uppgifter om snuskonsumtionen har hämtats från Beräkningskonventioner 2003 – 2014 och definieras som gram snus per person över 15 år och uppgifter om inkomst kommer från Statistiska centralbyrån där inkomst definieras som
17
6. Empirisk modell
Utifrån modellen i studien av Nguyen, Rosenqvist och Perkurinen (2012) har priselasticiteten för cigaretter beräknats med nedanstående modell med hjälp av regressionsanalys.
Yi = β0 + β1PCi + β2INKi
Beroende variabel är det som ska förklaras och de oberoende varablerna är det som ska förklara variansen i den beroende varabeln. Beroende variabel är i det här fallet
cigarettkonsumtionen Yi och oberoende variabler är priset på cigaretter β1PCi och inkomst β2INKi. Variablen inkomst är med i modellen eftersom en högre inkomst gör att människor har råd att köpa mer eller fler varor, däribland tobak. En annan orsak till att inkomst är med är att om priset på tobak stiger procentuellt sett lika mycket som inkomsten så kostar tobak relativt sett lika mycket som innan. Eftersom tobaksmarknaden är världsvid med ett enhetligt världsmarknadspris får utbudskurvan en utformning som påverkar resultatet mycket begränsat så hänsyn till utbudet har inte tagits i denna studie. Priselasticiteten för snus har beräknats på samma sätt som cigaretter i nedanstående modell.
Yi = β0 + β1PSi + β2INKi
Beroende variabel är snuskonsumtionen Yi och oberoende variabler är priset på snus β1PSi och inkomstβ2INKi. I modellerna har de beroende och de oberoende variablerna
logaritmerats för att få variablernas värde i procent.
lnYi = β0 + β1lnPCi + β2lnINKi
lnYi = β0 + β1lnPSi + β2lnINKi
I studien har antagandet gjorts att antingen så snusar människor eller inte, om priset stiger byter de inte till ett billigare märke eller minskar sin konsumtion. Det andra antagandet är att människor antingen röker eller snusar, inte båda, vilket stödjs av en studie av Ramström och Foulds (2006) där de kom fram till att 2 procent av män och 0 procent av kvinnor både röker och snusar. Ett tredje antagande är att all skatt läggs på konsumenten och inte på producenten.
18
7. Resultat
7.1 Regressionsresultat jämförelse av länder
I tabellerna 7.1 – 7.6 redovisas resultaten från regressionsanalyserna för de sex undersökta länderna.
Tabell 7.1 Regressionsresultat Sverige.
lnKonsumtion Koefficient Standardavvikelse T-värde P-värde
lnPris - 1.4066 0.1547 - 9.09 0.000
lnInkomst - 0.1426 0.1341 - 1.06 0.302
Intercept 8.633 1.3082 6.06 0.000
R2 = 0,896, n = 21
Tabell 7.2 Regressionsresultat England.
lnKonsumtion Koefficient Standardavvikelse T-värde P-värde
lnPris - 0.8604 0.0744 - 11.57 0.000
lnInkomst - 0.3229 0.1657 - 1.95 0.066
Intercept 10.7963 1.5809 6.83 0.000
R2 = 0,969, n = 22
Tabell 7.3 Regressionsresultat Frankrike.
lnKonsumtion Koefficient Standardavvikelse T-värde P-värde
lnPris - 0.6499 0.1361 - 4.78 0.000
lnInkomst - 0.1021 0.2980 - 0.34 0.736
Intercept 8.7600 2.8515 3.07 0.006
R2 = 0,936, n = 22
Tabell 7.4 Regressionsresultat Sydkorea.
lnKonsumtion Koefficient Standardavvikelse T-värde P-värde
lnPris - 0.6799 0.1442 - 4.71 0.000
lnInkomst - 0.2768 0.2311 - 1.20 0.246
Intercept 10.5006 2.0741 5.06 0.000
19
Tabell 7.5 Regressionsresultat Nya Zeeland.
lnKonsumtion Koefficient Standardavvikelse T-värde P-värde
lnPris - 0.8819 0.2129 - 4.14 0.001
lnInkomst - 0.2202 0.3182 - 0.69 0.497
Intercept 9.4400 2.9659 3.18 0.005
R2 = 0,906, n = 22
Tabell 7.6 Regressionsresultat Australien.
lnKonsumtion Koefficient Standardavvikelse T-värde P-värde
lnPris - 0.4509 0.1064 - 4.24 0.000
lnInkomst - 0.3043 0.2603 - 1.17 0.258
Intercept 10.489 2.4662 4.26 0.000
R2 = 0,930, n = 21
Koefficienterna för pris varierar mellan - 0,45 och - 1,41 vilket innebär att om priset stiger 1 procent så minskar efterfrågan med mellan 0,45 och 1,41 procent. R2 -värdena varierar från 0,890 till 0,969 vilket innebär att variansen för efterfrågan på cigaretter förklaras till mellan 89 procent till 96,9 procent av de oberoende variablerna pris och inkomst. Mothypotesen är den hypotes som testas och nollhypotesen är sann till motsatsen är bevisad. I den här studien är mothypotesen att pris påverkar cigarettkonsumtionen och nollhypotesen att priset inte påverkar konsumtionen. P-värdet är risken för att förkasta en sann nollhypotes, och p-värdet 0,000 innebär att vi kan förkasta nollhypotesen på 99 procents signifikansnivå, p < 0,01.
I Sveriges fall skulle även snuspriset kunna förklara variationer i cigarettkonsumtionen så därför skattas en modell där även snuspriset ingår.
Tabell 7.7 Regressionsresultat Sverige med snuspris
lnKonsumtion Koefficient Standardavvikelse T-värde P-värde
lnPris - 1.4497 0.2349 - 6.17 0.000
lnSnuspris 0.0278 0.1290 0.22 0.832
lnInkomst - 0.1706 0.2092 - 0.82 0.426
Intercept 8.9013 2.0236 4.40 0.000
R2 = 0,896, n = 21
Koefficienten för priset är - 1,45 vilket inte skiljer sig särskilt från resultatet i tabell 7.1.
20
cigarettkonsumtionen med 0,03 procent, dock är resultatet inte signifikant då p-värdet är 0,83, vilket innebär att risken för att förkasta en sann nollhypotes är 83 procent. Förklaringsgraden R2 är densamma som i tabell 7.1, snuspriset tillför alltså inte någon förklaring till variansen i cigarettkonsumtionen.
För att undersöka regressionsresultatet närmare undersöks korrelationen mellan cigarettpris, snuspris och inkomst. Korrelation anger styrkan och riktningen av ett samband mellan två variabler och kan anta ett värde mellan 1 och – 1 och ett värde nära 0 innebär att det inte finns något samband mellan variablerna.
Tabell 7.8 Korrelationsmatris.
Cigarettpris Snuspris Inkomst
Cigarettpris 1.0000
Snuspris 0.8648 1.0000
Inkomst 0.7445 0.8877 1.000
Källa: SCB.
I tabell 7.8 ser vi att alla tre variabler är starkt korrelerade med varandra. Sannolikt beror det på att cigarettpriset, snuspriset och inkomster stigit under den undersökta perioden.
Ett Variance inflation factor-test (VIF-test) genomfördes för att testa för multikollinjäritet. Multikollinjäritet innebär att om de oberoende variablerna är starkt korrelerade med varandra går det inte att avgöra vilken av de oberoende variablerna som påverkar den beroende
variabeln.
Tabell 7.9 VIF-resultat med snuspris
Variabel VIF
Snuspris 8,42
Inkomst 4,76
Cigarettpris 4,01
Mean VIF 5,73
En tumregel är att värdet inte ska överstiga 4 och alla variabler i det här fallet uppvisar ett värde högre än 4.
21
Tabell 7.10 VIF-resultat utan snuspris
Variabel VIF
Inkomst 2,24
Cigarettpris 2,24
Mean VIF 2,24
Om variabeln snuspris tas bort får alla variabler ett värde under 4 så därför beräknas priselasticiteten för cigaretter utan snuspris i modellen.
7.2 Beräkningar för skattehöjningen på snus
I tabell 7.11 beräknas priselasticiteten för snus. P g a korrelation mellan snuspris och cigarettpris har cigarettpris inte tagits med i beräkningen.
Tabell 7.11 Regressionsresultat snus 2003 - 2012.
lnKonsumtion Koefficient Standardavvikelse T-värde P-värde
lnPris - 0.5361 0.1399 - 3.83 0.006
lnInkomst 0.6916 0.4271 1.62 0.149
Intercept 2.1781 4.8052 0.45 0.45
R2 = 0,8259, n = 10
Koefficienten för pris är - 0,54 vilket innebär att om priset stiger 1 procent så minskar efterfrågan på snus med 0,54 procent. R2-värdet är 0,83 vilket innebär att 83 procent av variansen i den beroende variabeln snuskonsumtion kan förklaras av pris och inkomst. P-värdet 0,006 betyder att vi kan förkasta nollhypotesen på 99 procents signifikansnivå, p < 0,01.
År 2012/2013 fanns det enligt Statistiska centralbyråns undersökning av levnadsförhållanden 953 000 dagligsnusare i Sverige och enligt beräkningen är priselasticiteten för snus – 0,54. Priset på portionssnus väntas öka från 46 kr till 50 kr och priset på lössnus från 54 kr till 60 kr (Dagens Industri, 2014).
4/46 = 0,00869
22
Prisökningen på portionssnus blir 8,7 procent och prisökningen på lössnus 11 procent. Av det snus som konsumeras är 75 procent portionssnus och 25 procent lössnus (Dagens Industri, 2014) så för att räkna ut ett genomsnitt av prisökningarna viktades portionssnus med tre fjärdedelar och lössnus med en fjärdedel.
8,7 * 0,75 + 11 * 0,25 = 9,275 = 9,3
9,3 * 0,54 = 5,022
Den genomsnittliga prisökningen blir 9,3 procent och prisökningen i procent multiplicerat med priselasticiteten ger en konsumtionsminskning med cirka 5 procent.
953 000 * 0,05022 = 47 860
Av 953 000 dagligsnusare kan enligt beräkningarna cirka 47 860 komma att sluta konsumera snus till följd av skattehöjningen.
I studien av Hortlund och Olsson (2014) har de undersökt hur många som slutar att röka med hjälp av snus, och kommit fram till att cirka 30 procent använder snus för att sluta röka. Utifrån det har de antagit att 30 procent av de som slutar snusa börjar röka och 70 procent slutar med tobak. Det är tveksamt att så många som 30 procent skulle gå från att snusa till att röka eftersom rökning innebär större hälsorisker och dessutom påverkas människor i rökarens närhet negativt av passiv rökning. Även den sociala acceptansen för rökning har minskat de senaste åren, t ex infördes det den 1:a juni 2005 rökförbud på restauranger och caféer (Regeringskansliet, 2006) och utöver det utreder Statens folkhälsoinstitut möjligheterna att begränsa rökning på allmänna platser såsom uteserveringar, badstränder och perronger
(Dagens Nyheter, 2012). Dessutom har200 av Sveriges 290 kommuner infört rökfri arbetstid (Drugnews, 2014).
Eftersom det är omöjligt att avgöra exakt hur många som kommer sluta helt med tobak och hur många som börjar röka om priset på snus stiger så har tre olika tänkbara nivåer beräknats: 20 procent börjar röka och 80 procent slutar med tobak, 10 procent börjar röka och 90 procent slutar med tobak eller 5 procent börjar röka och 95 procent slutar med tobak.
23
Tabell 7.12 Andel som börja röka och andel som slutar med tobak.
Andel Börjar röka Slutar med tobak
20/80 9572 38 288 10/90 5/95 4786 2393 43 074 45 467
Om 20 procent börjar röka innebär det att 9572 personer kommer att byta från snus till
cigaretter och 38 288 personer kommer att sluta med tobak. Om istället 10 procent börjar röka innebär det 4786 nya rökare och 43 074 personer som slutar med tobak. Om 5 procent slutar med tobak kommer 2393 personer att börja röka och 45 467 kommer att sluta med tobak.
I studien av Hortlund och Olsson (2014) har de med hjälp av siffror från studier av Lee (2013) och Bolin och Lindgren (2004) räknat ut att en rökare kostar samhället 7000 kr per år och en snusare 50 kr per år.
Tabell 7.13 Kostnad per år för de som slutar snusa och börjar röka.
Andel Börjar röka Kostnad rökare/år Kostnad för rökare
20/80 9572 7000 67 004 000 10/90 5/95 4786 2393 7000 7000 33 502 000 16 751 000 Kostnaderna för de som slutar snusa och börjar röka uppgår till mellan 16,8 – 67 miljoner kronor.
Tabell 7.14 Minskad kostnad för snusare.
Andel Börjar röka Kostnad snusare/år Kostnad rökning – kostnad snus
20/80 9572 50 66 525 400
10/90
5/95 4786 2393 50 50 33 263 600 16 631 350
Eftersom personer som börjar röka slutar att snusa måste kostnaderna för snuset dras bort och då uppgår kostnaderna till mellan 16,6 – 66,5 miljoner kronor.
24
Tabell 7.15 Minskad kostnad för de som slutar med tobak.
Andel Slutar med tobak Minskad kostnad
20/80 38 288 1 914 400 10/90 5/95 43 074 45 467 2 153 700 2 275 350
Kostnaderna för de som slutar med tobak minskar med mellan 1,9 – 2,3 miljoner kronor.
Tabell 7.16 Kostnader och besparingar för skattehöjningen.
Andel Kostnad Besparing Kostnad - Besparing
20/80 66 525 400 1 914 400 64 611 000 10/90 5/95 33 263 600 16 631 350 2 153 700 2 275 350 31 109 900 14 358 000 Kostnaderna för de som börjar röka minus besparingar för de som slutar med tobak ger en nettokostnad på mellan 14,4 – 64,6 miljoner kronor.
Tabell 7.17 Ökade skatteintäkter minus kostnader.
Andel Ökade skatteintäkter Kostnad Skatteintäkt - Kostnad
20/80 410 milj. 64,6 milj. 345,4 milj.
10/90 5/95 410 milj. 410 milj. 31,1 milj. 14,4 milj. 378,9 milj. 395,6 milj. Den höjda skatten på snus väntas ge 410 miljoner kronor i ökade skatteintäkter
(Finansdepartementet, 2014). Skatteintäkter minus kostnader för skattehöjningen ger en nettointäkt mellan 345,4 – 395,6 miljoner kronor.
Tabell 7.18 Ökade fall av lungcancer.
Andel Antal som börjar röka Var 11:e får lungcancer
20/80 9572 1053
10/90
5/95 4786 2393 526 263
Enligt professor Roger Henriksson får var 10:e – 12:e rökare lungcancer (Aftonbladet, 2008), därför beräknas var 11:e rökare få lungcancer, vilket innebär att av de som börjar röka kan mellan 260 – 1050 människor komma att drabbas av lungcancer.
25
7.3 Resultat jämförelse av länder
Tabell 7.19 Resultat jämförelser av länder.
Land Elasticitet Efterfrågan
Sverige - 1,41 Elastisk efterfrågan
|ɛ|
> 1 England - 0,86 Oelastisk efterfrågan 0 <|ɛ|
< 1 Nya Zeeland - 0,80 Oelastisk efterfrågan 0 <|ɛ|
< 1 Sydkorea - 0,68 Oelastisk efterfrågan 0 <|ɛ|
< 1 Frankrike - 0,65 Oelastisk efterfrågan 0 <|ɛ|
< 1 Australien - 0,45 Oelastisk efterfrågan 0 <|ɛ|
< 1 Enligt studien finns det en skillnad mellan priselasticiteten på cigaretter för Sverige och andra länder som inte har snus. Efterfrågan på cigaretter i Sverige är elastisk medan den är oelastisk i de andra undersökta länderna.7.4 Resultat skattehöjning på snus
Tabell 7.20 Resultat för skattehöjningen på snus.
Följder 20/80 10/90 5/95
Personer som börjar röka 9471 4736 2368
Personer som slutar med tobak 37 886 42 622 44 989
Skatteintäkt minus kostnader 346 milj. 379 milj. 396 milj.
Lungcancer 1042 521 261
Den föreslagna skattehöjningen på snus kan leda till att mellan 2400 – 9500 personer börjar röka och att mellan 38 000 – 45 000 personer slutar med tobak. Nettoskatteintäkten kan bli mellan 346 – 396 miljoner kronor och mellan 260 – 1050 personer kan komma att drabbas av lungcancer till följd av att de börjar röka.
26
8. Diskussion
8.1 Hypoteser
Den fösta uppsatta hypotesen var:
o Priselasticiteten på cigaretter är elastisk i Sverige och oelastisk i de andra undersökta länderna.
Resultatet av studien visar att priselasticiteten i Sverige var - 1,41, alltså elastisk medan den i de andra länderna låg mellan - 0,45 och - 0,86, alltså oelastiska i alla de undersökta länderna. Studien ger alltså stöd för att hypotesen stämmer.
Den andra hypotesen var:
o Kostnaderna för de som slutar snusa och börjar röka uppgår till 20 procent eller mer av skatteintäkten.
I scenariot där 20 procent av de som slutar med snus börjar röka och 80 procent slutar helt med tobak är kostnaderna som högst, 64,6 miljoner kronor.
64,6/410 = 0,16
Kostnaden dividerat med skatteintäkten ger att kostnadens storlek är cirka 16 procent av skatteintäkten vilket innebär att studien inte ger stöd för hypotesen.
8.2 Koppling till tidigare forskning
Resultaten i studien skiljer sig väsentligt från studien av Nguyen, Rosenqvist och Perkurinen (2012). Studierna skiljer sig åt eftersom olika tidsperioder undersökts och olika variabler använts så därför är det svårt att göra en närmare jämförelse. Bl a har Nguyen, Rosenqvist och Perkurinens studie haft med priset på andra tobaksprodukter som variabel, som valdes bort i den här studien p g a multikollinjäritet.
27
Tabell 8.1 Priselasticiteter cigaretter.
Land Nguyen, Rosenqvist och Perkurinens studie Min studie
Sverige - 0,23 - 1,41
Frankrike - 0,38 - 0,65
England - 1,05 - 0,86
I Nguyen, Rosenqvist och Perkurinens studie är efterfrågan på cigaretter oelastisk medan den är elastisk i den här studien, för Frankrike är efterfrågan elastisk i båda studierna och för England visar deras studie att priselasticiteten är elastisk och i den här studien är
priselasticiteten oelastisk.
Tabell 8.2 Priselasticitet snus.
Nguyen, Rosenqvist och Perkurinens studie Mitt resultat 0,51 - 0,54
Nguyen, Rosenqvist och Perkurinens studie fick fram att priselasticiteten på snus är 0,51, vilket innebär att om priset på snus stiger 1 procent så ökar konsumtionen med 0,51 procent och mitt resultat var - 0,54, om priset stiger en procent så minskar efterfrågan med 0,54 procent. Utifrån tabell 1.3 är det tydligt varför resultaten skiljer sig åt, trenden fram till 2006 var att både priset och konsumtionen steg vilket förklarar Nguyen, Rosenqvist och
Perkurinens resultat. Resultatet från den här studien förklaras av att under de senaste åren har priset på snus stigit och konsumtionen minskat.
8.3 Skattehöjning på snus
Resultatet från beräkningarna är att skattehöjningen på snus kan ge mellan 2400 - 9500 nya rökare och i studien av Hortlund och Olsson är resultatet 7000 fler dagligrökare. Trots att studierna utgått från olika priselasticitet, pris, antal snusare och procentsats så får studierna liknande resultat eftersom 7000 fler dagligrökare ligger i intervallet 2400 - 9500 fler dagligrökare.
28
8.4 Brister och begräsningar
Vid jämförelsen av länder användes relativt få observationer vilket gör resultatet mer osäkert än vid fler observationer. P g a detta valdes fem länder ut för att jämföra med Sverige istället för bara ett eller två länder. Något som inte beaktats i modellen är andra faktorer, förutom pris och inkomst, som också påverkar efterfrågan på cigaretter såsom anti-rök-kampanjer,
tillgängligheten till smuggelcigaretter, trender och den allmänna attityden i landet till rökning.
Vid beräkningen av priselasticiteten på snus användes endast tio observationer vilket även här gör resultatet mer osäkert. Det fanns dock inte tillgång till kvartalsdata och en utökning av tidsperioden hade lett till att priskänsligheten inte speglats såsom den ser ut i dag. Eftersom det intressanta är hur en framtida prishöjning kommer att påverka konsumtionen så ger en lång tidsperiod en felaktig bild av priselasticiteten eftersom inkomst, attityder och information om skadeverkningar skiljer sig åt idag jämfört med för t ex 20 år sedan. En annan anledning till att inte utöka tidsperioden är att de största skattehöjningarna på snus har införts från 2006 och framåt. För att undersöka hur konsumtionen kommer att påverkas av den planerade skattehöjningen är det därför av intresse att se hur tidigare stora skattehöjningar påverkat konsumtionen. I en studie av Buchheim (2012) beräknades priselasticiteten för snus med kvartalsdata från åren 1999 – 2009, vilket gav 44 observationer. Resultatet blev att
elasticiteten är - 0,3996, så det har antagits att den här studiens resultat inte är alltför långt ifrån det sanna värdet.
9. Slutsatser
Utifrån resultatet av studien går det att anta att cigaretter är mer priskänsliga i Sverige än i andra länder p g a snus, och att det också är därför vi har lägre andel rökare än i övriga
Europa. Om försäljning av snus tilläts i Europa skulle sannolikt cigaretter bli mer priskänsliga och ansträngningarna som görs för att minska rökningen skulle bli mer effektiva. En höjning av punktskatten på cigaretter och därmed en höjning av priset skulle leda till att fler slutade röka jämfört med idag, speciellt med tanke på pris och inkomst verkar stå för en stor del av variansen i cigarettkonsumtionen. Studien antyder att priset är ett av de viktigaste medlen för att få människor att sluta röka, vilket även tidigare studier visat. Sannolikt skulle en del människor börja snusa som annars inte hade börjat med tobak, men hälsovinsterna för de som slutar eller aldrig börjar röka skulle väga tyngre. En annan konsekvens av att tillåta snus i EU
29
vore att passiv rökning skulle minska, något som dödar 19 000 personer i EU varje år (EU insight, 2011). Sjukvårdskostnader p g a rökning skulle också minska kraftigt eftersom en snusare kostar en bråkdel av vad en rökare kostar per år. Med tanke på att 650 000 människor dör varje år av rökning i EU (EU insight, 2011) skulle det vara motiverat att tillåta försäljning av ett mindre skadligt substitut.
Resultatet i studien pekar på att priselasticiteten för cigaretter är elastisk och oelastisk för snus. Givet att syftet med regeringens skattehöjning är ökade skatteintäkter och inte minskad konsumtion är det logiskt att höja skatten på snus mer än på cigaretter eftersom färre kommer att sluta snusa p g a höjningen jämfört med cigaretter. Om skatten på snus höjs kommer sannolikt ett antal människor att sluta snusa och ett antal kommer att börja röka istället, men troligtvis blir det inga större skillnader i den aggregerade efterfrågan. Människor kommer alltså fortfarande att snusa trots prishöjningen och eftersom det knappt existerar någon
smuggling eller resandeinförsel måste snusarna köpa snus beskattat i Sverige. Om situationen hade varit den omvända, om punktskatten på cigaretter höjts kraftigt så hade många rökare sannolikt valt att börja snusa och resandeinförsel och smuggling hade förmodligen stigit. Punktskatten på cigaretter höjdes kraftigt 1997 vilket ledde till ökad smuggling främst från Östeuropa, därför togs beslutet att sänka punktskatten igen med 27 procent 1998 (The Financial Times, 1998). En skattehöjning på cigaretter skulle inte ge lika stora skatteintäkter som de en höjning av skatten på snuset kommer att ge, men det hade dock sannolikt lett till en förbättrad folkhälsa.
Förslag på framtida forskning är att undersöka om priset i framtiden fortsätter att stiga på snus, leder det då till att färre ser snus som ett alternativ till cigaretter? Och leder det till att priselasticiteten för cigaretter i Sverige går mot att bli oelastisk som i länder som inte har snus som substitut? Utifrån diagram 2.4 och 2.5 ser vi att idag är det främst lägre samhällsklasser som röker och snusar, men att skillnaderna mellan samhällsklasserna för rökare är större än för snusare. Skulle det i framtiden gå att se en ännu tydligare uppdelning mellan vilka
samhällsklasser som röker och snusar? Kommer ett högre pris på snus i framtiden leda till att medelklassen snusar medan arbetarklassen röker?
30
Referenser
Böcker och andra tryckta referenser
Bask, Mikael och Melkersson Maria, 2003. Should one use smokless tobacco in smoking cessation programs? European Journal of Health Economics 4: 263 – 270.
Bolin, Christian och Lindgren Björn, 2004: Rökning – produktionsbortfall och sjukvårdskostnader. Statens Folkhälsoinstitut: Rapport nr R 2004:3.
Buchheim, Viktor, 2012: Efterfrågan på beroendeframkallande varor. En studie om hur efterfrågan på snusprodukter har reagerat på prisökningar i Sverige mellan 1999-2009. C-uppsats vid Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
Cnattingius, Sven et al, 2005: Hälsorisker med svenskt snus (A-rapport 2005:15). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
England, Lucinda J, Levine, Richard J, Mills, James L, Klebanoff, Mark A, Yu, Kai F, Cnattingius, Sven, 2003: Adverse pregnancy outcomes in snuff users. American Journal of Obstetrics and Gynecology. Volume 189, Issue 4, October 2003, Pages 941.
Hortlund, Per & Olsson, Camilla, 2014: Samhällsekonomiskt optimala punktskatter på snus. HUI Research på uppdrag av Li och LIVs.
Lee, Peter N, 2013: Epidemiological evidence relating snus to health – an updated review
based on recent publications. Harm Reduction Journal 2013; 10; 36.
Nguyen, Lien, Rosenqvist, Gunnar & Pekurinen, Markku, 2012, Demand for Tobacco in
Europe.: An Econometric Analysis of 11 Countries for the PPACTE Project. Reports, nr 6,
vol. 2012, National Institute for Health and Welfare, Tampere.
O’Donoghue, Ted and Rabin, Matthew, 2006: Optimal sin taxes, Journal of Public Economics, 90 (2006) (10-11), 1825-1849.
31
Perloff, Jeffrey M. 2014. Microeconomics with calculus. 3 uppl. Essex: Pearson Education Limited.
Ramström, Lars M and Fouldes Jonathan, 2006: Role of snus in initiation and cessation of
tobacco smoking in Sweden. Tobacco Control. Jun 2006; 15(3): 210–214.
Östenson, Claes Göran m fl, 2012: Ökar risken för typ 2 diabetes? Scandinavian journal of public health, 2012; 40; 730.
Datakällor
Australian Bureau of Statistics, 2014:Price index tobacco.
www.abs.gov.au/
Beräkningskonventioner 2003 - 2014. Skatteekonomiska enheten Finansdepartementet.
http://www.regeringen.se/sb/d/107/a/136/action/search/type/simple?query=ber%E4kningskon ventioner&x=18&y=11
C A N Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning, 2011: Rapport 130: Drogutvecklingen i Sverige 2011.
www.can.se/sv/rapporter/drogutvecklingen-i-Sverige-2011
Hagman, Anna, 2013: Få rökare i Sverige, SCB 2013:61.
www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Fa-rokare-i-Sverige/ 3 maj
Folkhälsomyndigheten, 2013: Nationella folkhälsoenkäten: Levnadsvanor: Tobaksvanor tidsserier och regionala resultat 2013
www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/statistik-och-undersokningar/enkater-och-undersokningar/nationella-folkhalsoenkaten/levnadsvanor/tobaksvanor/
Global Finance Magasine, 2013: The world’s richest and poorest countries.
www.gfmag.com/component/content/article/119-economic-data/12529-the-worlds-richest-and-poorest-countries.html#axzz31nOB5IfO 15 maj
INSEE Institut national de la statistique et des études économiques, 2014: Consumer price index since 2000.
32
KOSIS Korean Statistical Information Service, 2014: Statistical Database.
http://kosis.kr/eng/statisticsList/statisticsList_01List.jsp?vwcd=MT_ETITLE&parentId=C#Su
bCont
OECD, 2014: Statistics
www.oecd-ilibrary.org/statistics;jsessionid=umaofaudrmht.x-oecd-live-01
SCB, 2014: Hushållens disponibla inkomst.
www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Hushallens-ekonomi/Inkomster-och-
inkomstfordelning/Hushallens-ekonomi-HEK/7289/7296/Disponibel-inkomst-19912011/28877/
Statistics New Zealand, 2014: Consumers price index (inflation)
www.stats.govt.nz/browse_for_stats/economic_indicators/CPI_inflation.aspx
Skatteverket, 2014: Punktskatter
www.skatteverket.se/foretagorganisationer/skatter/punktskatter.4.71004e4c133e23bf6db8000 57013.html
TMA Tobaco Manufacurers´ Association, 2014: TMA Publications & Research: UK Cigarette Prices.
www.the-tma.org.uk/tma-publications-research/facts-figures/uk-cigarette-prices/
Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC), 2012/2013.
www.scb.se/ulf/
WHO, 2011: WHO report on the global tobacco epidemic, 2011.
www.who.int/tobacco/global_report/2011/en/
WHO, 2012: Anne-Marie Perucic: The demand for cigarettes and other tobacco products.
www.who.int/tobacco/economics/meetings/dublin_demand_for_tob_feb2012.pdf
Internet
Aftonbladet, 2008: Professor Roger Henriksson: ”Det är aldrig för sent att sluta röka”. 2008-04-30.
33
Aftonbladet, 2014: Experten: höj skatten på cigaretter lika mycket. 2014-04-02.
www.aftonbladet.se/nyheter/article18654709.ab
Aftonbladet, 2014: Hägglund: Höjd skatt för snus är helt rimlig. 2014-04-03.
www.aftonbladet.se/nyheter/article18660912.ab
Cancerfonden, 2014: Rökning.
www.cancerfonden.se/sv/cancer/Forebygga-och-risker/Risker/Tobakens-paverkan/
Cancerorganisationerna, Finland, 2014: Förebyggande av cancer: Snus är en hälsovådlig produkt.
www.cancer.fi/se/forebyggande/snus/
CDC Centers for Disease Control and Prevention, 2014: Tobacco Use and Pregnancy.
www.cdc.gov/Reproductivehealth/TobaccoUsePregnancy/index.htm 21 maj
Dagens Nyheter, 2012: Snart dags att fimpa även på allmän plats
www.dn.se/nyheter/sverige/snart-dags-att-fimpa-aven-pa-allman-plats/
Dagens industri, 2014: Stor skattehöjning på snus. 2014-04-02.
www.di.se/artiklar/2014/4/2/stor-skattehojning-pa-snus/
Dagens Industri, 2014: Swedish Match: Högre snuspris kan vara positivt. 2014-04-03.
www.di.se/artiklar/2014/4/3/swedish-match-hogre-snuspris-kan-vara-positivt/
Drugnews; 2014: Nu rökfri arbetstid i 200 kommuner. 2014-01-13.
http://drugnews.nu/2014/01/13/8325/
EU insight, 2011. Where there’s smoke: the European Union and tobacco control.
www.euintheus.org/resources-learning/eu-insight/june-2011-where-theres-smoke-the-european-union-and-tobacco-control/
EU-upplysningen, 2014: Har EU förbud mot snus?
www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Sverige-och-EU/Har-EU-forbud-mot-snus/
Europaportalen.se, 2012: Tonio Borg fruktar succé för snuset.
34
Financial Times, 1998. Sweden cuts tobacco taxes in bid to curb smuggling. 1998-04-15
http://search.proquest.com.db.ub.oru.se/docview/248538092
Finansdepartementet, 2014: Promemoria: Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen 2015.
www.regeringen.se/sb/d/108/a/238090
Karolinska Institutet, 2014. Tobak.
http://ki.se/utbildning/tobak
NIH National Institute of Drug Abuse, 2012: Is Nicotine Addictive?
www.drugabuse.gov/publications/research-reports/tobacco/nicotine-addictive
Socialstyrelsen, 2014: Ny studie knyter fler dödsfall och insjuknanden till tobakrökning.
www.socialstyrelsen.se/nyheter/2014februari/nystudieknyterflerdodsfallochinsjuknandentillto bakrokning
SvD, 2005: Smussel med snus i Finland. 2005-10-24.
www.svd.se/nyheter/utrikes/smussel-med-snus-i-finland_470267.svd
Regeringskansliet, 2006: Rökfria serveringsmiljöer.
www.government.se/sb/d/5596/a/44598 8 maj
Tobaksfakta. Oberoende tankesmedja, 2013: Stopp för snus i Danmark.
