Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Kallelse

Ledamöter hälsas härmed välkomna till sammanträde med styrgruppen för miljö och

samhällsbyggnad torsdagen den 22 mars, kl. 13.00-16.00 på Läppstiftet Konferens, Lilla Bommen 1-2, mötesrum: Etage.

Förslag till dagordning:

1. Val av justeringsman 2. Meddelanden

3. Information om ”Fördjupad översiktsplan för Åsa”, Kungsbacka kommun – Hillevi Skoog, Kungsbacka kommun.

4. Information om kapacitetsutredningen – Ylva Löf, GR 5. Arbete med regional grönstruktur – Svante Sjöstedt, GR.

6. Kalkning 2011 – information om genomförda kalkningar i Göteborgsregionen – Joanna Friberg, GR.

7. Transportstrategi 20XX?, bordlagt 2011-11-17 (Beslutsärende – handling bifogas) 8. Förslag till yttrande över ”Förstudie, Väg 549, tvärförbindelse E20-väg 40”

(Beslutsärende – handling bifogas) 9. Rapport från pågående uppdrag 10. Övriga frågor

11. Nästa sammanträde

Vänligen meddela Shahbaz Khan om ni inte har möjlighet att närvara, e-post shahbaz.khan@grkom.se, telefon 031 – 33 55 128 eller 0766-45 49 75.

Bifogas:

 Föregående protokoll

 Avlämnade remissvar

 Sammanställning av avlämnande remissvar samt övrigt avlämnande synpunkter under 2011 – för kännedom

Med vänlig hälsning

Göteborgsregionens kommunalförbund Enligt uppdrag

Johan Nyhus/Martin Wannholt Shahbaz Khan

Ordförande / Vice ordf Sekreterare i styrgruppen

Dnr: 12-15.10 Styrgruppsärende 2012-03-22 Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Information om ”Fördjupning av översiktsplanen för Åsa”, Kungsbacka kommun

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Kungsbacka kommun beretts tillfälle att yttra sig över ”Fördjupning av översiktsplan för Åsa” som nu är ute på samråd. På styrgruppens sammanträde ges en presentation av planförslaget.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information

Göteborg 2012-03-08 Ylva Löf

/Pia Arnesson

Styrgruppsärende 2012-03-22 Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Arbete med regional grönstruktur

På styrgruppens sammanträde i november 2011 beslutades att kansliet ska presentera förslag på hur arbetet med strukturbilden ska utvecklas med fokus på blå- och grönstruktur inför 2013.

För att förtydliga inriktningen på ett sådant arbete planeras en heldag med seminarium och efterföljande gruppdiskussioner den 21 september 2012.

Arrangemanget riktar sig främst till politiker och tjänstemän i GR-

kommunerna. I seminariedelen är tanken att erfarenheter från bland annat Stockholms- och Skåneregionens arbete med regional grönstruktur och gröna kilar ska presenteras. I gruppdiskussionsdelen är avsikten att formulera syftet med vårt eget arbete under 2013.

Därefter kommer GR:s arbete med blå- och grönstruktur inför 2013, baserat på erfarenheterna från arrangemanget, att presenteras för styrgruppen.

På mötet kommer ytterligare detaljer ges som underlag till fortsatt diskussion om hur arbetet med dessa frågor kan bedrivas.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna diskussionen

Göteborg 2012-03-05 Ylva Löf

/Svante Sjöstedt

Dnr: 04-117.30 Styrgruppsärende 2012-03-22 Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Kalkning 2011 – information om genomförda kalkningar i Göteborgsregionen

Kalkning av sjöar och vattendrag för att motverka försurningens effekter utförs av GR i sex av regionens kommuner i nära samarbete med

länsstyrelserna som är ansvarig myndighet. Kalkningen finansieras till största delen av statsbidrag som administreras via Havs- och

vattenmyndigheten, och resterande kostnader står berörda kommuner för.

Målsättningen med kalkningsverksamheten är att naturligt förekommande arter av fisk och bottenlevande djur skall kunna fortleva eller återkomma till tidigare försurade vatten. Den kemiska målsättningen är att nå och kvarhålla neutrala pH-värden och öka vattnets buffertförmåga, dvs tålighet för

försurande nedfall. Allmänt kan sägas att vi lyckas uppfylla målsättningarna i våra vatten.

På grund av minskade mängder försurande nedfall av svavel och kväve, samt stabila vattenkemiska värden i kalkade vattendrag, har kalkmängderna minskat under de senaste åren. Under 2011 utfördes kalkningar inom 14 kalkningsprojekt i regionen. Kalkspridningen utfördes med båt och

helikopter från slutet av september till slutet av oktober. Kalkspridning med helikopter sker inte under älgjaktstider. Inför kalkstarten meddelas

allmänheten genom annonsering i GP och lokalpress, samt genom anslag

vid infarter till naturvårdsområden. Kalken sprids i sjöar och på våtmarker,

för att komma vattendragen till godo. Kalken består av kvalitets- och

miljöcertifierat finmalet kalkstensmjöl.

Vattensystem Kalkningsprojekt Kalkmängd 2011 [ton]

Göta älv: Solbergsån 80

Vallerån 65

Lärjeån: Lövsjöbäcken 80

Säveån: Söabäcken 100

Kullaån-Pliktån 160

Alebäcken 50

Svartåbäcken 90

Ramsjöarna 10

St Kåsjön 10

Till havet: Mölndalsån 1015

Kungsbackaån 1280

Stockaån 25

Löftaån 25

Hornån 185

Totalt 3175

Kostnaderna för 2011 års kalkningar uppgår till närmare 4 200 000 kr, varav administration, planering, vattenprovtagning och spridningskontroll svarar för ca 450 000 kr. Av dessa kostnader täcker statsbidraget ca 95 % och kommunerna resterande 5 %.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information

Göteborg 2011-03-08 Ylva Löf

/Joanna Friberg

Dnr: 09-153.20 Styrgruppsärende 2012-03-22 Bordlagt 2011-11-17 Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Transportstrategi – 20XX?

Inom Göteborgsregionen har det genomförts ett antal processer som resulterat i olika dokument och ställningstaganden vilka på olika sätt berör resandet, transporter och transportsystemet i regionen. I bifogat dokument har en sammanställning gjorts som redovisar var GR står idag, vilka

ställningstaganden som finns, samt hur GR arbetar med olika frågor inom transportområdet. Detta dokument utgör utgångspunkt för de inspel som gjorts och görs i aktuella planeringsprocesser.

Utmaningar, som t ex konsekvenser av trängselskatterna, behov av en mer klimatanpassade mobilitet, förslag till ny planeringsprocess och

medfinansieringsutredningen, kommer på olika sätt att påverka framtida insatser och åtgärder i transportsystemet. För att ha en beredskap inför transport- och infrastrukturplanering på längre sikt, bortom 2027, behöver en ny transportstrategi tas fram. Ett arbetsprogram för en sådan strategi föreslås tas fram och på dagens sammanträde ges möjlighet att diskutera vilka områden som strategin bör fokusera på.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta

att till protokollet anteckna redovisning av dokumentet ” Sammanställning av GR:s ställningstaganden avseende transporter och transportsystemet i Göteborgsregionen, daterat 2011-11-01, samt

att utefter dagens diskussion ge kansliet i uppdrag att ta fram ett arbetsprogram för en ny transportstrategi

Göteborg 2011-11-01

Ylva Löf

/Anita Rynvall Mårtensson

Sammanställning av

GR:s ställningstaganden avseende transporter och transportsystemet i Göteborgsregionen

En del av aktualisering av Transportstrategin

Innehåll

SAMMANSTÄLLNING AV ... 1

GR:S STÄLLNINGSTAGANDEN AVSEENDE TRANSPORTER OCH TRANSPORTSYSTEMET I GÖTEBORGSREGIONEN ... 1

BAKGRUND OCH SYFTE ... 3

UTGÅNGSPUNKTER ... 4

V ISION , MÅL OCH STRATEGIER FÖR G ÖTEBORGSREGIONEN ... 4

N ATIONELL OCH REGIONAL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET , 2010-2021 ... 4

Direktiv som öppnar upp för medfinansiering ... 5

Västsvenska Paketet ... 5

F LER UTMANINGAR FÖR TRANSPORTOMRÅDET ... 6

TRANSPORTSYSTEMET SKA STÖDJA REGIONENS UTVECKLING OCH TILLVÄXT ... 6

R EGIONFÖRSTORING ... 7

T ILLGÄNGLIGHET TILL G ÖTEBORGSREGIONENS KÄRNA OCH DELREGIONCENTRUM ... 7

G ÖTEBORGSREGIONENS ROLL SOM LOGISTIK - OCH TRANSPORTCENTRUM ... 7

G ÖTEBORGSREGIONENS NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA KONTAKTBEHOV ... 8

GR:S STÄLLNINGSTAGANDEN AVSEENDE TRANSPORTER OCH TRANSPORTSYSTEMET I GÖTEBORGSREGIONEN ... 8

H ÅLLBAR SAMHÄLLSPLANERING ... 9

Ökad andel resor med kollektivtrafik ... 9

Utvecklad järnvägstrafik ... 11

S ÄKERSTÄLLA DEN LANDBASERAD INFRASTRUKTUR TILL G ÖTEBORGS HAMN ... 12

E FFEKTIVARE UTNYTTJANDE AV VÄGSYSTEMET ... 12

F ÖRBÄTTRAD TILLGÄNGLIGHET TILL L ANDVETTER FLYGPLATS ... 13

G ÖTA ÄLV – SKAPA BALANS MELLAN TRANSPORTLED OCH STADSUTVECKLING ... 14

SLUTSATSER ... 15

Dokumentet är framtaget av:

Cecilia Kvist, Georgia Larsson och Anita Rynvall Mårtensson, GR

Bakgrund och syfte

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har sedan 2002 genomfört en process med rådslag som bland annat resulterat i ett antal politiskt antagna dokument vilka stakar ut riktning och fokus för regionens framtida utveckling.

Dessa dokument är:

 Uthållig tillväxt – Mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur (2006)

 Strukturbild för Göteborgsregionen (2008)

 K2020 – Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet – Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen (2008)

Vidare har det nationellt och regionalt genomförts en planeringsprocess vad det gäller inriktning och åtgärder i den långsiktiga planeringen av

transportsystemet för perioden 2010-2021. Inom ramarna för detta arbete har det särskilda infrastrukturpaket, Västsvenska paketet, vuxit fram.

Ställningstaganden i ovan nämnda dokument och processer berör på olika sätt

resandet, transporter och transportsystemet i regionen. Syftet med detta

dokument är att utifrån dessa samlat redovisa var GR står idag, vilka

ställningstaganden som finns, samt hur GR arbetar med olika frågor inom

transportområdet.

Utgångspunkter

Vision, mål och strategier för Göteborgsregionen

GR har i mål- och strategidokumentet ”Uthållig tillväxt” lagt en grund för det fortsatta arbetet med att utveckla Göteborgsregionen. En gemensam målbild/

vision som visar färdriktningen har slagits fast:

”Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa – en region som är attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka.”

GR ska i sitt arbete bidra till en hållbar utveckling och därför poängteras att utvecklingen ska ske i balans mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna.

För att skapa gynnsamma förutsättningar för en uthållig tillväxt har följande mål- och strategier fastlagts för Göteborgsregionens utveckling:

• Befolkningsökningen inom regionen ska vara minst 8 000 invånare per år

• Göteborgs lokala arbetsmarknad ska år 2020 omfatta närmare 1,5 miljoner invånare

• Göteborgsregionen ska utvecklas med en stark och attraktiv regional kärna och längs tydliga stråk med ett flertal starka och attraktiva regiondelscentrum

• Kärnan ska stärkas med ytterligare 40 000 arbetsplatser och 30 000 boende fram till år 2020

• Stråken och regiondelscentrumen ska stärkas med minst 40 000 arbetsplatser och 90 000 boende

• Tillgängligheten till kust, hav, sjö och skog ska säkras

• Livsmiljön ska värnas från skadlig påverkan – alla ska tillförsäkras ren luft och friskt vatten

Nationell och regional plan för transportsystemet, 2010-2021

Planeringsarbetet med framtagandet av nya infrastrukturplaner för 2010-2021

har genomförts av Trafikverket och regionerna i dialog med andra berörda

aktörer. Västra Götalandsregionen (VGR) har lett arbetet med denna planering

och de fyra kommunalförbunden, däribland GR, har varit aktiva parter. GR:s

förbundsstyrelse har drivit processen och tagit beslut som legat till grund för GR:s inspel till VGR.

Både den nationella och den regionala infrastrukturplanen är

transportslagsövergripande. Den nationella planen innefattar åtgärder/objekt på: järnväg- och vägnätet, flygplatser samt farleder och hamnar. Den regionala planen innefattar åtgärder i det regionala vägnätet, kollektivtrafiken,

driftbidrag till icke-statliga flygplatser, säkerhets- och miljöåtgärder m.m.

Direktiv som öppnar upp för medfinansiering

Parallellt med planarbetet har Trafikverket intensivt arbetat med att se över möjligheterna till medfinansiering. Detta har resulterat i att den statliga finansieringsramen på 419 miljarder kronor har utökats och därmed möjliggjort att fler angelägna åtgärder kan genomföras.

Regeringens direktiv att efterlysa nya finansieringsformer samt en stark regional och lokal vilja att lösa Västsveriges infrastrukturbehov resulterade i det Västsvenska paketet och kompletterar därmed nationell och regional plan.

Västsvenska Paketet

Utgångspunkten för Västsvenska paketet är att Västsverige med Göteborg som kärna ska vara en attraktiv, hållbar och växande region. En viktig del för att skapa en god livsmiljö och förutsättningar för tillväxt är att utveckla

kollektivtrafiken, järnvägar och vägar. De enskilt största satsningarna är

Västlänken, kollektivtrafikomställningar enligt K2020, Marieholmstunneln och ny Göta älvbro.

Finansieringen av det Västsvenska paketet på 34 miljarder kronor består till 50

% av statliga medel och 50 % lokala och regionala medel. Införandet av trängselskatt står för den största delen av den regionala finansieringen, 14 miljarder kronor.

Bakom avtalet om det västsvenska infrastrukturpaketet står Västra

Götalandsregionen, Göteborgs stad, Göteborgsregionens kommunalförbund,

Region Halland samt Trafikverket. GR har ställt sig bakom huvudprinciperna i

avtalet och bekräftat att de ligger i linje med de mål och strategier som genom

rådslagen lagts fast för GR:s utveckling. GR bidrar dock inte med egna medel.

Fler utmaningar för transportområdet

I vår omvärld pågår det diskussioner och utredningar som troligen kommer att innebära utmaningar inom transportområdet och på flera sätt påverka oss.

Några exempel är:

Europeiska kommissionen har utarbetat en Vitbok om EU:s framtida transportpolitik med ett perspektiv till 2050. Kommissionen slår fast att transporter är viktiga för vår ekonomi och vårt samhälle. Det övergripande målet är att skapa ett system som stöder ekonomiska framsteg, ökar

konkurrenskraften och erbjuder tjänster med hög kvalitet, samtidigt som resurserna används effektivare. Till 2050 ska utsläppen från transporterna minska med 60%. För att möta framtida utmaningar lyfter kommissionen fram fyra strategiska områden; ett enhetligt europeiskt transportområde, ny teknik och nya beteenden, modern infrastruktur och smart finansiering, samt arbeta internationellt (utanför EU).

Nationellt och internationellt pågår också diskussioner om

klimatförändringarnas betydelse och åtgärder för att bland annat minska utsläppen till luft. Transportsektorn har en nyckelroll för att nå uppsatta mål.

Slutbetänkandet om ett nytt system för den långsiktiga planeringen av transportinfrastrukturen, och om processer och riktlinjer för medfinansiering har varit på remiss. Resultaten från denna utredning kommer att påverka framtida planeringsprocesser.

Transportsystemet ska stödja regionens utveckling och tillväxt

Göteborgsregionens transportsystem ska bidra till att skapa tillgänglighet och stödja regionens utveckling och tillväxt. De mål och strategier som är

formulerade i ”Uthållig tillväxt”, ställer krav på regionens transportsystem och infrastruktur. Transportsystemet ska klara trycket från en ökad befolkning och skapa förutsättningar för regionförstoring, stödja regionens behov av

tillgänglighet till internationella kontakter och tillgodose behovet av god tillgänglighet till och från Göteborgs hamn.

Detta skulle också kunna uttryckas som att transportsystemet ska stödja:

 Regionförstoring

 Tillgänglighet till Göteborgsregionens kärna och delregioncentrum

 Göteborgsregionens roll som logistik- och transportcentrum

 Göteborgsregionens nationella och internationella kontaktbehov

Regionförstoring

Hela Göteborgsregionen är idag en enda stor arbetsmarknads- och

utbildningsregion. I den lokala arbetsmarknadsregionen ingår, förutom GR:s medlemskommuner, Bollebygd, Vårgårda, Orust, Varberg och Falkenberg kommuner ¹ . När människor väljer att bo och arbeta på längre avstånd, ställer det stora krav på goda kommunikationer på väg och järnväg inom regionen.

Det finns ett samband mellan en regions storlek och dess tillväxt ² . GR:s förbundsstyrelse har målsättningen att Göteborgs lokala arbetsmarknadsregion ska växa, dels genom framtida förtätning och dels genom regionförstoring.

Regionförstoring förutsätter en utbyggnad av infrastruktur och

transportsystem. Regionförtätning kräver ett utökat bostadsbyggande med minst 4 000 bostäder per år för att nå förbundsstyrelsens mål i ”Uthållig tillväxt”.

Goda kommunikationer skapar också bättre tillgänglighet till de högskolor och universitet som finns inom Västra Götalandsregionen, vilka har betydelse för regionens utveckling och attraktionskraft.

Tillgänglighet till Göteborgsregionens kärna och delregioncentrum Regionens kärna utgörs av de centrala delarna av Göteborg och kärnans utveckling är av central betydelse för hela Göteborgsregionens utveckling. Det är en gemensam uppgift för regionens kommuner att verka för en attraktiv och lättillgänglig regional kärna.

Huvudstråken utgör ryggraden i Göteborgsregionen och ska stärkas för att alla delar av regionen ska bli långsiktigt livskraftiga. Stråken bestäms av de stora transportlederna och innefattar de orter som ligger längs med eller i nära anslutning till dessa vägar och järnvägar. Orterna i stråken utgör viktiga knutpunkter i transportsystemet. Utvecklingen av huvudstråken ska ske med stöd av en attraktiv och kraftfull pendel- och regiontågstrafik.

Göteborgsregionens roll som logistik- och transportcentrum

Göteborgs geografiska läge har inneburit att staden har blivit en naturlig knutpunkt för svensk utrikeshandel.

1

SCB, Lokala arbetsmarknadsregioner 2009.

2

Tillväxt i Göteborgsregionen, Business Region Göteborg.

Göteborgs hamn utgör Sveriges och nordens transportmässiga nav.

Cirka en tredjedel av den svenska utrikeshandeln, mätt i ton, och cirka 65 % av Sveriges containertrafik går via Göteborgs hamn ³ . Den transoceana

direkttrafiken är av stor betydelse för det svenska näringslivet och dess internationella tillgänglighet.

I övrigt har Göteborgsregionen många transportrelaterade verksamheter t.ex.

den största andelen av landets fordonsindustri.

Göteborgsregionens nationella och internationella kontaktbehov

Göteborgsregionens näringsliv är alltmer beroende av omvärlden och tillväxten i det internationella handelsutbytet är stort. Göteborgsregionen är centrum för internationell industri, handel, samt logistik och transporter. De utlandsägda företagen sysselsätter i dagsläget ca 20 % (2010) ⁴ av alla anställda i regionen.

Turist- och besöksnäringen är en växande näringsgren, vilket ställer särskilda krav på transportsystemet till, från och inom regionen.

För att utnyttja fördelarna med det internationella utbytet och kunna ta del av globaliseringens många positiva sidor behövs en god tillgänglighet till internationella resmål.

GR:s ställningstaganden avseende transporter och transportsystemet i Göteborgsregionen

Den rådslagsprocess som genomförts inom GR och den långsiktiga

planeringen av transportsystemet för perioden 2010-2021 som GR deltagit i, har resulterat i ett antal politiskt antagna dokument och beslut. I detta avsnitt har dessa sammanställts.

Var GR står idag, vilka ställningstaganden som finns, samt hur GR arbetar med olika frågor inom transportområdet har sammanfattas i följande punkter:

 Hållbar samhällsplanering

o Ökad andel resor med kollektivtrafik o Utvecklad järnvägstrafik

 Säkerställ den landbaserad infrastruktur till Göteborgs hamn

 Förbättrad tillgänglighet till Landvetter flygplats

 Effektivare utnyttjande av vägsystemet

3

SCB/Sveriges Hamnar / Viktor Allgurén, Göteborgs Hamn

4

Foreign Owned Companies in Göteborg Region 2010, BRG

 Göta älv – skapa balans mellan transportled och stadsutveckling Hållbar samhällsplanering

Befolkningsökning och regionförstoring ökar trycket på

transportinfrastrukturen och miljön. Likaså skapar omstrukturering av näringslivet och tillväxten av kunskaps- och tjänsteföretag behov av goda kommunikationer på allt längre avstånd. Om dagens trend fortsätter kommer antalet bilresor att öka, vilket inte är förenligt med målen om minskad miljöbelastning från trafiken. På längre sikt, med utvecklade bränsleteknik, kommer sannolikt trängseln att utgöra ett större problem än utsläppen.

Samordnad trafik- och bebyggelseplanering är viktigt för att få en hållbar utveckling. För att nå de mål som satts av förbundsstyrelsen krävs att den kommunala bebyggelseplaneringen stödjer ett bostadsbyggande som sker i områden som kan försörjas med kollektivtrafik enligt intentionerna i K2020.

Med kollektivtrafik som en naturlig del i planeringen av nya bostadsområden ges goda förutsättningar att påverka människors resvanor. En bebyggelse i stationsnära lägen, knutpunkter, eller i orter med god kollektivtrafik stärker förutsättningarna för en uthållig tillväxt i Göteborgsregionen.

Effekterna av en samordnad markanvändning och transportplanering blir avgörande för det faktiska transportarbetet och behovet av

transportinfrastruktur.

Politiskt ställningstagande:

GR:s förbundsstyrelse har i maj 2008 godkänt ”Strukturbild för

Göteborgsregionen” som är en överenskommelse och ett verktyg för att underlätta kommunernas trafik- och bebyggelseplanering. Enligt

överenskommelsen ska medlemskommunerna lokalt ta ansvar för att den regionala strukturen blir långsiktigt hållbar.

K2020 - förslag till kollektivtrafikprogram, antogs av GR:s förbundsstyrelse i april 2009. I K2020 sattes målet att kollektivtrafiken ska nå en marknadsandel på 40 % till år 2025. För att nå målet förutsätts bl a en samordning av

markanvändning och kollektivtrafik.

Ökad andel resor med kollektivtrafik

För att nå en hållbar utveckling och samtidigt skapa förutsättningar för en

fortsatt tillväxt krävs att en högre andel resor sker med kollektivtrafik. GR:s

förbundsstyrelse har satt upp målet att minst 40 % av resorna ska ske med

kollektivtrafik 2025. Det innebär att den resandeökning i persontrafiken som

förväntas, måste ske med kollektivtrafik.

Ett väl utvecklat och fungerande kollektivtrafiksystem är en förutsättning för att dels kunna minska transportbehovet med bil och dels öka tillgängligheten till regionens arbetsmarknads-, utbildnings- och serviceutbud för de människor som saknar tillgång till eller inte vill använda bil.

”Hela-resanperspektivet”

I ett väl fungerande kollektivtrafiksystem behövs attraktiva knutpunkter och goda övergångsmöjligheter mellan olika transportsätt. Knutpunkter är viktiga för att hela resan ska fungera. Ett stort antal bytes- och knutpunkter ⁵ ingår i den framtida struktur som skisseras i K2020. Utformningen av dessa ska vara attraktiva och trygga. Byten mellan trafikslag måste underlättas och utbyggnad av pendelparkering för bil och cykel behövs. Gång- och cykelförbindelser till knutpunkterna är en väsentlig del i ”hela-resanperspektivet”.

Knutpunkterna kan stärkas och skapa större resandeunderlag om ny

bebyggelse och besöksanläggningar lokaliseras i nära anslutning till dessa.

Politiskt ställningstagande:

GR är projektägare för projektet K2020 och har tillsammans med fem andra parter drivit projektet. Projektet har i olika delrapporter studerat hur

kollektivtrafiksystemet bör utvecklas för att klara en fördubbling av resandet och nå det 40 %-iga målet. Under 2008 presenterades ett förslag till

kollektivtrafikprogram som antogs av förbundsstyrelsen i april 2009. I

kollektivtrafikprogrammet föreslås ett antal viktiga investeringar och åtgärder som behövs för ett genomförande av programmet.

Fem huvudprinciper har lagts fast:

- Knyt samman fler områden - Gör resan mellan dessa snabbare - Erbjud tät trafik

- Utveckla knutpunkterna - Säkerställ kvalitet och service

Enligt beslut i förbundsstyrelsen 2009 ska förbundsdirektören i samverkan med parterna bilda en organisation till stöd för genomförandet av

kollektivtrafikprogrammet, samt bevaka möjligheten att finansiera ett

genomförande inom åtgärdsplaneringen. Genomförandeorganisationen har inte bildats.

Investeringsbehovet för att nå ambitionen i K2020 täcks inte av nu gällande regional och nationell plan och de satsningar som görs i Västsvenska paketet.

5

I K2020 skiljer man på knutpunkt och bytespunkt, där knutpunkten är en större målpunkt och innehåller någon form av terminal eller större station. ”Knutpunkter och andra viktiga

bytespunkter, underlagsrapport till K2020.”

Regionens kommuner har anammat tankarna i K2020 och arbetat fram lokala K2020.

Utvecklad järnvägstrafik

Enligt ”Strukturbilden” ska en uthållig utveckling av Göteborgsregionen baseras på utbyggd tågtrafik på de fem järnvägsstråken in mot Göteborg.

Järnvägssystemet skall klara behovet av nationella och regionala tåg, samt pendel- och godståg. Detta ställer stora krav på järnvägssystemets kapacitet, som redan idag har kapacitetsproblem. Vidare är trafikering av järnvägsstråken en viktig fråga för regionens och kommunernas strategiska planering. Inte minst kommer dragning och trafikering av höghastighetsbanor, för

Göteborgsregionens del Götalandsbanan, komma att påverka samhällsutbyggnaden.

I Banverkets idéstudie SPÅR 2050 ⁶ presenteras en principiell struktur för en effektiv och konkurrenskraftig järnväg i framtiden. Studien visar att det krävs stora investeringar i järnvägssystemet, en bred samverkan och strategier för bebyggelseutvecklingen.

Enligt K2020:s trafikeringsprinciper utgör pendeltågslinjerna, tillsammans med vissa busslinjer, Kom-fortnätet. Tågtrafiken i de fem stråken ska ha hög turtäthet, vilket förutsätter ökad spårkapacitet.

I ett internationellt perspektiv kommer det att bli än mer intressant att koppla ihop det svenska järnvägssystemet med övriga Europa. Samarbete kring detta sker bl. a. inom Europakorridoren och Den skandinaviska arenan ⁷ .

Politiskt ställningstagande:

Göteborgsregionens utveckling ska säkras genom att kapaciteten i

järnvägssystemet ökas. Utvecklingen av huvudstråken ska ske med stöd av en attraktiv och kraftfull pendel- och regiontågstrafik. Västlänken är en viktig del av detta. I K2020:s kollektivtrafikprogram utgör tågtrafiken en viktig del.

Götalandsbanan ska vara utbyggd senast 2020.

GR-engagemang:

GR är medlem i föreningen Europakorridoren där bl. a. Götalandsbanan utgör

6

Spår 2050 Framtida tågsystem och bebyggelsestruktur i en långsiktig hållbar region kring Göteborg, Banverket m. fl. 2006.

7

Projektet Den Skandinaviska Arenan består i att öka samarbetet mellan Göteborg-

Osloregionen och Öresundsregionen.

en sträcka. Europakorridoren arbetar för att få till stånd ett långsiktigt hållbart järnvägssystem för höghastighetståg.

GR medverkar i det arbete som görs för att ta fram av en regional Tågstrategi.

Säkerställa den landbaserade infrastrukturen till Göteborgs hamn

Göteborgs hamn är den största hamnen i norden och är av regeringen utsedd att vara en strategisk hamn och godstransportnod. Det är viktigt att bygga ut den landbaserade infrastrukturen, både väg och järnväg, så att logistiskt och miljömässigt effektiva transportlösningar kan utvecklas för transporter via Göteborgs hamn. För att upprätthålla direktanlöp och frekvent trafik måste transporterna koncentreras till Göteborgs hamn.

Göteborgs hamn samverkar med Varbergs hamn och Uddevallas hamn.

Samarbetet innebär att varje hamn har specialiserat sig på en egen nisch.

Göteborgs hamn har till följd av detta koncentrerat sig på containerhantering medan Varbergs och Uddevallas hamnar tar hand om torrbulk och styckegods.

Politiskt ställningstagande:

Göteborgs hamn ska vara en nationell strategisk godstransportnod och det är därför angeläget att transporterna till och från hamnen säkerställs genom att kapaciteten i järnvägssystemet och tillgängligheten för vägtrafiken ökas.

GR - engagemang:

GR bevakar godsfrågor bl a genom Gods 2030, som är ett delprojekt i tjänstemannanätverket HUR 2050.

Effektivare utnyttjande av vägsystemet

Vägtrafiksystemet utgörs av de nationella vägarna E6, E20, E45 och väg 40 och ett nät av lokala och regionala vägar.

Dagens vägnät måste underhållas och vara trafiksäkert. Det finns sannolikt en potential för effektivisering av befintligt vägnät, vilket bör prövas innan nyinvesteringar görs. Exempel på effektiviseringar är trimningsåtgärder som körfältsutökning inom befintligt vägutrymme, trafikinformation och

trafikledning.

I rådslagsprocessen, som bland annat lett fram till ”Strukturbild för

Göteborgsregionen”, framkommer behovet av att fortsätta och fördjupa

diskussionerna kring ”tvärförbindelser” mellan huvudstråken. Vilka

tvärförbindelser som åsyftas har i dagsläget inte diskuterats.

Politiskt ställningstagande:

Att fördjupa diskussionerna kring ”tvärförbindelser” mellan huvudstråken samt kring en kompletterande struktur – sekundära strukturer.

Investeringar i vägsystemet bör i första hand inriktas på att komplettera och balansera befintligt trafiksystem. Dessa investeringar motiveras utifrån miljö, trafiksäkerhet och/ eller sårbarhet alternativt för att säkerställa sådana

godsflöden som inte kan ske på järnväg.

GR-engagemang

GR deltar i DART ⁸ -samarbetet som är ett samarbete mellan offentliga aktörer kring intelligenta transportsystem (ITS). DART-gruppen utvecklar och implementerar ITS-tjänster för att stödja trafikanten och resenären före och under resan. DART är en del i Västsvenska paketet.

Förbättrad tillgänglighet till Landvetter flygplats

För längre resor är flyget det viktigaste transportslaget. En väl fungerande flygtrafik är en förutsättning för en ökad integration mellan regioner över längre avstånd. I Göteborgsregionen har näringslivet varit drivande för att få till stånd bättre tillgänglighet till resmål i Europa och övriga världen.

Göteborg Landvetter flygplats är Sveriges näst största flygplats och har en viktig roll för regionens utveckling. Det är viktigt att förbättra tillgängligheten till Göteborg Landvetter flygplats med kollektiva förbindelser – på kort sikt med buss och på längre sikt med tåg.

Flygplatsen ska ansöka om nytt miljötillstånd för att utöka verksamheten ⁹ . Ansökan ska lämnas in under 2012.

Med en utbyggd Götalandsbana och station under Göteborg Landvetter flygplats kan upptagningsområdet för passagerare till flygplatsen öka. Tåget kan då bli ett komplement till flyget på kortare sträckor. Det finns ett starkt samband mellan marknadsandelen för tåg och restiden, där tågresan tar ca 2-3 timmar har tåget en stor marknadspotential ¹⁰ .

8

DART – Driftsättning av regional trafikinformatik

9

Det innebär bl. a. att utöka antalet flygrörelser från 80 000 till 120 000.

10

KTH Järnvägsgrupp: Möjligheter för tåget att konkurrera med och ersätta flyget, 2007.

Göteborg Landvetter flygplats är en av fyra flygplatser som Trafikverket betraktar som central för fraktflyget. Landvetter är regionens stora

fraktflygplats och den ledande flygplatsen i Sverige avseende interkontinentalt fraktflyg. Även om flygfraktvolymerna är små är flygfrakten ett viktigt

komplement till transporter på väg och järnväg för näringslivet.

Politiskt ställningstagande:

Landvetter flygplats har en nyckelroll för regionens utveckling. Landvetter flygplats ska år 2020 ha minst 6 miljoner resande per år.

GR-engagemang:

GR är medlem i ARC ¹¹ och kan därigenom inhämta kunskap om

förutsättningar för flygplatsregioners utveckling. GR deltar i en studie, inom ARC-samarbetet – ”Surface Access”, med syfte att undersöka hur utsläppen kan minskas kring flygplatserna, däribland personresorna till och från flygplatsen.

Göta älv – skapa balans mellan transportled och stadsutveckling Göta älv har stor betydelse för samhällsutvecklingen i regionen och hela Västsverige. Älven har många funktioner, förutom att vara dricksvattentäkt, recipient för avloppsvatten, kraftproduktion och kyl- och processvatten för industrin, är den en viktig farled. Transporter på älven kan avlasta

landtransportsystemet. Ur stadsbyggnadssynpunkt är älven både en tillgång och en barriär. Ur regional synpunkt är det önskvärt att minimera

barriäreffekterna och säkerställa utvecklingen av regionens kärna, sjöfartstrafiken samt andra gods- och trafikflöden i framtiden.

Politiskt ställningstagande:

Göta älvs många funktioner och kvaliteter ska säkerställas och de negativa effekterna av älven som barriär ska begränsas.

GR-engagemang:

GR har haft i uppdrag att skapa en gemensam bild av Göta älv och hur utvecklingen av regionens kärna, sjöfarten samt andra gods- och trafikflöden kan säkerställas. Detta har resulterat i ett seminarium om Göta älv, samt en rapport ¹² tillsammans med andra aktörer.

11

Airport Regions Conference – En samverkan mellan regioner i Europa som har en internationell flygplats. Inom ARC utvecklar regionerna gemensam kunskap och kompetens kring gemensamma och likartade problem.

12

WSP: Göta älv – transporter, broar och barriärer, 2009-09-18.

GR har deltagit i Västra Götalandsregionens projekt SMART Energi, där man bl.a. studerat förutsättningarna för älvpendlar för gods.

Andras engagemang:

Västra Götalandsregionens styrelse har tillskrivit regeringen om att utreda frågan om att Göta älv, Trollhätte kanal och Vänern införlivas i EU:s gemenskapslagstiftning som rör inre vattenvägar. Regeringen har härefter tillsatt en utredning ¹³ .

Slutsatser

Den gjorda sammanställningen redovisar den samlade bilden av befintliga politiska ställningstaganden vad det gäller transporter och transportsystemet i Göteborgsregionen. Sammanfattningsvis kan man säga att GR har politiska ställningstaganden som berör följande områden:

 Hållbar samhällsplanering

o Ökad andel resor med kollektivtrafik o Utvecklad järnvägstrafik

 Säkerställa den landbaserade infrastrukturen till Göteborgs hamn

 Effektivare utnyttjande av vägsystemet

 Förstärkt/förbättrad tillgänglighet till Landvetter flygplats

 Göta älv – skapa balans mellan transportled och stadsutveckling I de politiska processer som genomförts har även andra områden

uppmärksammats utan att det har gjorts några ställningstaganden. De områden som särskilt lyfts fram är cykel, tvärförbindelser och samverkan mellan

transportslag, särskilt för godstransporter.

Nya utmaningar, som t ex konsekvenser av trängselskatterna, behov av en mer klimatanpassade mobilitet, förslag till ny planeringsprocess och

medfinansieringsutredningen, kommer på olika sätt att påverka framtida insatser och åtgärder i transportsystemet. Fysiska investeringar kommer sannolikt att behöva kompletteras med andra typer av åtgärder, t ex inom Mobility management (påverkan av resval eller transport) och ITS (informationsteknologi i transportsystemet.)

För att ha en beredskap inför framtida transport- och infrastrukturplanering finnas det behov av att fördjupa och konkretisera diskussionen inom fler områden.

13

Analys och genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar, Dir 2009:127

Dnr: 09-70.21/2 Styrgruppsärende 2012-03-22 Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Förslag till yttrande över ”Förstudie väg 549, tvärförbindelse E20- väg 40, förslagshandling”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från

Trafikverket daterad 2011-12-08 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Förslag till yttrande, daterat 2012-02-22, har upprättats. Berörda

kommuners tjänstemannayttranden finns som bilagor till GR:s förslag till yttrande.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta

att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2012-02-22, samt att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna

förslaget

Göteborg 2012-03-09 Ylva Löf

/Georgia Larsson

Dnr: 09-70.21/2 Tjänsteutlåtande 2012-03-22 Georgia Larsson Till

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Förslag till yttrande över ”Förstudie väg 549, tvärförbindelse E20-väg 40, förslagshandling”

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från

Trafikverket daterad 2011-12-08 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss.

Bakgrund och syfte

Förstudien ska ligga till grund för den fortsatta planeringen och utgör ett underlag för länsstyrelsens beslut om projektet kan anser medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Förstudiens syfte är att visa hur en tvärled mellan väg 40 och E20 löser problemen med:

- Bristande tillgänglighet i östra Storgöteborg - Brister i tillgängligheten till Landvetter flygplats - Trängsel och miljöbelastning i centrala Göteborg - Alternativ förbindelse nordöstra/sydvästra Göteborg Sammanfattning

Tidigare utredningar i området

En förbättrad tvärförbindelse mellan väg 40 och E20 har tidigare behandlats i en förstudie 1995 och i en vägutredning 1997. Arbetet sattes igång på nytt av Trafikverket och 2010 remitterades en förstudie samrådshandling. Den nu remitterade förstudien har omarbetats och kompletterats med anledning av inkomna synpunkter i samband med tidigare remissomgång, kommande införande av trängselskatten samt organisationsförändringarna inom

Trafikverket. I nästa steg kommer beslut om inriktning i det fortsatta arbetet sammanställas av Trafikverket i en förstudie beslutshandling.

GR har, genom beslut i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad samt

förbundsstyrelsen yttrat sig över tidigare utredningar.

Objektet i gällande regional plan

Vägobjektet ”E20/40, tvärförbindelse inklusive Jerikolänk” finns med i gällande regional infrastrukturplan, 2010-2021, med anmärkningen att preliminär samt att inriktning, kostnader och finansiering av objektet ska utredas inför nästa revidering av regional plan.

Utvecklingsplaner i området

Idag saknas en vägförbindelse av hög standard mellan E20 och väg 40. En stor del av trafiken leds via E6 och centrala Göteborg. Behov av förbättrad tillgänglighet föreligger inte minst till Landvetter flygplats.

Utredningsområdet berör markanvändningen i Partille, Lerum och Härryda kommuner. Samtliga kommuner planerar för en positiv befolknings-

utveckling och nya områden för bostäder och/eller verksamheter.

Sammanställning över planerade områden finns i Bilaga 1.

Trafikprognoser

Sammanställning över trafikprognoser finns i Bilaga 2.

Naturvård och friluftsliv

Inom utredningsområdet finns riksintressen för naturvård och friluftsliv.

Väster om väg 549 ligger Delsjöns och Knipelflågsbergens naturreservat och öster om väg 549 ligger friluftsområdet Härskogen. Dessa områden utgör en grön kil mot östra Göteborg som har stor betydelse för fauna och friluftsliv. Maderna-Haketjärn öster och söder om Åstebo är ett värdefullt Natura 2000 våtmarksområde.

Tänkbara åtgärder – tre delar i projektet

Bårhultsmotet utgör den första etappen i tvärleden. Hanteras i separat arbetsplan.

Utöver Bårhultsmotet består projektet av tre delar (se karta på nästa sida):

 Del A0 Slamby–Åstebo. En 2+1-väg med en hastighetsbegränsning på 100 km/tim planeras.

 Del A1 Åstebo–Partille centrum. I planerna ingår att utöka vägen

med ett körfält i den befintliga vägmiljön. Utrymmet är dock

begränsat med bebyggelse i nära anslutning till vägen. Beräknad

hastighetsbegränsning på sträckan är 60 km/h.

 Del A2 Åstebo–Jeriko. En ny 1+1-väg med mittseparering och omkörningsmöjligheter planeras.

I planerna ingår även planskilda trafikplatser vid Åstebo och Jeriko.

Karta över väg 549, föreslaget framtida vägnät.

Kostnad

En uppskattning av kostnaden för hela tvärförbindelsen hamnar mellan 540- 750 miljoner kronor i 2010 års kostnadsläge. Fördelat på länkar blir

kostnaden för:

- A0 (Bårhult – Åstebo) 155-220 miljoner kronor - A1 (Åstebo – Partillemotet) 75-100 miljoner kronor - A2 (Åstebo – Jeriko) 310-420 miljoner kronor

För det alternativa vägnätet med enbart länkarna A0 och A1 är förstudiens

bedömning att länken A1 behöver utföras med fyra körfält (2+2). Kostnaden

för länken A1 ökar med ca 30 miljoner kronor exklusive kostnader för

framkomlighetsförbättringar i Partillemotet.

Kansliets kommentarer

GR stödjer Trafikverkets förslag till inriktning av fortsatt arbete och beslut.

Helhetsperspektivet och systemtänket är grundläggande för att uppnå de regionala målsättningarna.

Trafikverkets inriktningen sammanfattas nedan:

- Länkarna A0, A1 och A2 kommer i det fortsatta arbetet att behandlas som tre olika vägobjekt

- Arbetsplan för A0 kommer att upprättas med start under 2012 - En systemanalys för trafikstrukturen inom göteborgsområdet med

fokus på den nordöstra delen ska genomföras med start under 2012 - Prioriteringsordningen av länkarna A1 och A2 ska avvaktas till dess

att resultat från systemanalysen finns

- En trafikstudie av Partillemotet ska genomföras med start under 2012. Studien ska fokusera på ökad framkomlighet för busstrafiken.

I övrigt önskar GR föra fram följande synpunkter:

Under arbetet med framtagandet av den regionala infrastrukturplanen har GR lyft fram behovet av att prioritera de regionala tvärförbindelserna. En förbättrad tvärförbindelse mellan E20 och väg 40 är angelägen ur ett regionalt perspektiv. Förbindelsen är viktig för att stärka relationerna i de östra delarna av Göteborg, öka tillgängligheten till Landvetter flygplats samt undvika onödig trafik i regionens kärna. Ovanstående behov ligger väl i linje med GR:s mål- och strategidokument Uthålligt tillväxt.

Om tvärförbindelsen även har en framtida funktion av nationell strategisk betydelse behöver tydliggöras i det fortsatta arbetet. Dessa funktionella krav kan i sin tur ställa specifika krav på den framtida utformningen.

GR har genom målen i Uthållig tillväxt och överenskommelserna i

Strukturbilden för Göteborgsregionen uttryckt att den långsiktiga visionen om Göteborgsregionen som en attraktiv, hållbar och växande region

förutsätter en attraktiv och kapacitetsstark kollektivtrafik med kraftigt antal resande. Minst 40 % av resorna i Göteborgsregionen ska göras med

kollektivtrafik år 2025. Det innebär i princip att den resandeökning i persontrafik som förväntas ske med kollektivtrafik.

Inom arbetet med K2020 har förbindelsen mellan Partillemotet och

Slambymotet pekats ut som en viktig länk i KomFort-systemet. GR utgår

ifrån att kollektivtrafikens krav på framkomlighet och tillgänglighet säkras i

det fortsatta arbetet. Det är viktigt att tidigt skapa förutsättningar för att

stärka det regionala kollektivtrafiksystemet och planera för att kunna möta en överflyttning av trafikströmmarna kopplade till införandet av

trängselskatten.

Jerikoområdet är sedan länge utpekat som ett regionalt intressant område för lokalisering a verksamheter och GR har vid tidigare yttrande över

”Fördjupad översiktsplan för Jeriko-Jonsered” uttryckt sitt stöd för kommunens intentioner. Det är väsentligt att kollektivtrafiksystemet som utarbetas för Partille centrum och Jeriko (på sikt även Råhult) sammantaget är så attraktivt för såväl boende, verksamma och besökande att det aktivt bidrar till att den samlade resandeökningen i Göteborgsregionen kan klaras med kollektivtrafik.

GR stödjer Trafikverkets förslag att avvakta val av framtida korridor (mellan länkarna A1 och A2) tills systemanalysen är genomförd och ser positivt på Trafikverkets ambition att sätta in tvärförbindelsen i ett större perspektiv genom att arbeta fram en systemanalys. GR även vill påpeka vikten av att planeringsarbetet för länk A0 (Bårhult-Åstebo) inte försenas eller avstannas i väntan på systemanalysen.

Tvärförbindelsen innebär intrång i riksintressen för naturvård och friluftsliv.

Beroende på läget inom utredningsområdet kan framtida dragning av tvärförbindelsen komma att påverka våtmarker och Natura 2000 området i olika omfattningar. Enligt Strukturbilden för Göteborgsregionen ska de regionala gröna kilarna tas till vara och utvecklas för att stärka

Göteborgsregionen som helhet.

I det fortsatta arbetet är det angeläget att inriktning, kostnader och

finansieringen av tvärförbindelsen säkras så snart som möjligt.

Bilaga 1 – Planerade områden

Bilaga 2 - Trafikprognoser

Datum Dnr

2012-02-20 KS10.169

01, v 1.2, 2011-02-11

Samhällsbyggnad Per Sahlin Sektorschef 0302-52 11 21

Kommunstyrelsen

Förstudie Väg 549, tvärförbindelse E20 - väg 40 - förslagshandling

Trafikverket har tagit fram förslagshandling avseende förstudie väg 549,

tvärförbindelse E20 - väg 40. Förslaget remitteras bl a till berörda kommuner och eventuella synpunkter på förstudien ska ha inkommit senast måndagen den 30 mars 2012.

Förslag till beslut

Sektor samhällsbyggnad föreslår kommunstyrelsen besluta, att översända tjänste- skrivelse, daterad 2012-02-20, som kommunens yttrande över Förstudie

Förslagshandling för väg 549, tvärförbindelse E20 - väg 40 med omedelbar justering.

Sammanfattning

Trafikverket beslöt 2008 att ta fram ny förstudie för väg 549, tvärförbindelse E20 - väg 40. Utredningar och samråd har genomförts under 2009-2010. Till följd av det beslut som tagits om införande av trängselskatt i Göteborgsområdet och de synpunkter som kommit in under samrådet, har förstudien delvis omarbetats och kompletterats.

Förslaget innebär nu att planeringsarbetet för delen A0 Bårhultsmotet-Åstebo fortgår enligt tidigare plan. Samtidigt genomförs en systemanalys för

trafikstrukturen i Göteborgsområdets nordöstra del. Prioritering av länkarna A1 Åstebo-Partillemotet och A2 Åstebo-Jerikomotet görs efter att resultat av systemanalysen är klar.

Lerums kommun stödjer Trafikverkets förslag om att genomföra en systemanalys.

För Lerums del är det viktigt att trafikflöden via Härskogsvägen innefattas i en sådan analys. En ny tvärförbindelse mellan E20 och väg 40 är i första hand en nationell och regional angelägenhet som utgör en viktig länk för att avlasta E6 genom Göteborg och att leda trafik som inte är av lokal karaktär utanför Göteborgs centrala delar.

Enligt Lerums kommuns uppfattning utgör länken A1 via Partillemotet inte ett hållbart alternativ för en tvärförbindelse mellan två nationella vägar i ett längre tidsperspektiv utan förordar att delen A2 byggs ut och betraktas som

huvudalternativ.

Datum Dnr

2012-02-15 KS

Bakgrund

Trafikverket anser att det saknas en vägförbindelse med god framkomlighet mellan E20 och väg 40. Trafiken leds idag via E6 i centrala Göteborg med ökade negativa konsekvenser för trängsel och miljöbelastning. Det finns också behov av att öka tillgängligheten till Landvetter flygplats och förbättrade förbindelserna och tillgängligheten i östra Storgöteborg.

En förbättrad tvärförbindelse har tidigare behandlats i förstudie 1995 och i en vägutredning 1997. Under 2008 påbörjade Trafikverket arbetet med en ny

förstudie och olika förslag till vägutbyggnader i olika deletapper utarbetades bl a i samarbete med berörda kommuner. De olika deletapperna utgörs av A0 Bårhults- motet - Åstebo, A1 Åstebo - Partillemotet och A2 Åstebo - Jerikomotet. Under 2010 remitterades förstudien samrådshandling. Till följd av beslut om införande av trängselskatt samt inkomna synpunkter under samrådet, har förstudien nu kompletterats och delvis omarbetats i den nu remitterade förslagshandlingen.

Vägobjektet "E20/40, tvärförbindelse inklusive Jerikolänk" finns med i gällande regionala infrastrukturplan, 2010-2021 med anmärkningen "preliminär" samt att inriktning, kostnader och finansiering av objektet ska utredas inför nästa

revidering av regional plan.

Trafikverkets förslag

Trafikverkets förslag innebär sammanfattningsvis att

 de olika deletapperna/länkarna behandlas som tre olika vägobjekt, men att de totala effekterna för vägnätet ska beaktas i vartdera objektet.

 arbetsplan för länken A0 ska upprättas med start 2012.

 en systemanalys för trafikstrukturen inom Göteborgsområdet, med fokus på den nordöstra delen ska göras under 2012.

 prioriteringsordningen av länkarna A1 och A2 ska avvakta till dess att resultatet av systemanalysen är klart.

 en trafikstudie av Partillemotet ska genomföras med start 2012.

Bedömning

Kommunen anser att förstudien till stora delar är en väl genomarbetad handling

och utgör en bra grund för fortsatt arbete och beslut.

Datum Dnr

2012-02-15 KS

Lerums kommun ser det som mycket positivt att en arbetsplan för delen A0 Bårhultsmotet - Åstebo påbörjas under 2012 och att planeringsarbetet för den deletappen av tvärförbindelsen fortgår utan avbrott.

Lerums kommun stödjer Trafikverkets förslag om att genomföra en systemanalys för trafikstrukturen inom Göteborgsområdet med fokus på den nordöstra delen.

För Lerums del är det viktigt att trafikflöden via Härskogsvägen ingår i en sådan systemanalys. Redan idag går allt mer tung godstrafik via Härskogsvägen.

För Lerums kommun blir det allt mer tydligt att en tvärförbindelse mellan E20 och Väg 40 har en utökad regional men även nationell betydelse. Inte minst till följd av de stora godsflöden som har målpunkt i de stora logistik- och

verksamhetsområden som planeras vid Airport city och Bårhults företagspark.

Även transporter till Landvetter flygplats genererar stora trafikmängder av regional karaktär. Ett nytt verksamhetsområde vid Jeriko kommer också att ha en regional funktion inom Storgöteborg. Införandet av trängselskatt skapar behov av att trafiksystemet inom centrala delar i Göteborg prioriteras för kollektivtrafiken och att annan trafik kan ledas via mer perifera länkar i trafiksystemet.

Lerums kommun anser inte att alternativet A1 via Partillemotet är ett hållbart alternativ för en tvärförbindelse i ett längre tidperspektiv. Länken A1 går igenom de mest tätbefolkade områdena i Partille kommun och bör prioriteras för utbyggd kollektivtrafik i stället för att ge plats för stora mängder tung godstrafik.

Lerums kommun anser därför att A2 ska utgöra huvudalternativ för en fortsatt planering av tvärförbindelse av väg 549 mellan E20 och väg 40.

Lerums kommuns synpunkter på de preliminära kostnadsberäkningar som redovisas är att, vid en prioritering av länken A1, måste en upprustning av Härskogsvägen tas med i bedömning av olika alternativa kostnader. Vid nästa revidering av Infrastrukturplan för transportsystemet bör också frågan aktualiseras om att finansiera utbyggnad av tvärförbindelsen E20 - väg 40 såväl i den

nationella som i den regionala planen.

Beslutsunderlag

- Sektor samhällsbyggnads tjänsteskrivelse, daterad 2012-02-20

- Trafikverkets förstudie väg 549 tvärförbindelse E20-väg 40 - förslagshandling

Sektor Samhällsbyggnad Per Sahlin

Sektorschef

Gatukontoret 2011-12-28 GN 100/10 Susanne Hultgren

Gatunämnden

Yttrande över Förslagshandling Förstudie väg 549, tvärförbindelse E20

väg 40

Sammanfattning

Gatukontoret ser positivt på de föreslagna om- och nybyggnaderna i vägnätet och bedömer dem som nödvändiga kompletteringar i huvudvägnätet för regionen.

Trafikökningarna på grund av trängselskatten samt föreslagna förändringar i vägnätet fortplantar sig på vägnätet utanför utredningsområdet. Gatukontoret ser fram emot att få delta i arbetet med förstudie över trafiknätet i östra Mölndal som trafikverket

nämner. Gatukontoret deltar också gärna i arbetet med den nya väglänk, mellan väg 40 och E6/E20, som är under utredning som redovisas i trafikverkets systemanalys av vägnätet i göteborgsregionen.

Förslag till beslut

Gatunämnden översänder gatukontorets tjänsteskrivelse som eget yttrande till kommunstyrelsen.

Bakgrund

Trafikverket har upprättat förslagshandling förstudie för väg 549, tvärförbindelse E20

—

väg 40 där yttranden nu ska inhämtas och därefter kommer trafikverket att besluta om inriktningen av det fortsatta arbetet. Samrådshandlingen var på remiss hos kommunen för drygt ett år sedan.

Kommunstyrelsen har rernitterat ärendet till gatukontoret och stadsbyggnadskontoret.

Idag finns ingen förbindelse av god framkomlighet mellan väg 40 och E20 på sträckan Alingsås/Borås—Göteborg. En stor del av trafiken på de båda vägarna leds via centrala Göteborg och E6 till sina målpunkter. Här finns därför behov av en förbättrad

tillgänglighet. En regional systemanalys har genomförts för vägnätet i

göteborgsregionen och den visar på behov av kringleder runt Göteborgs centrala delar.

Gatukontoret Susanne Hultgren

2011-12-28 GN 100/10

— vnL n’d b.,bo Nyvagri. u”dct

! -

Trafikverkets systemanalys av vägnätet i göteborgsregionen.

Framtida

med fullutbyggnad (A0, Al, A2) redovisas i bilden. Del A0 innebär

väg

i delvis

och delvis ombyggnad av befintlig väg 549. Del Al

utveckling

befintligt vägområde

549 på sträckan mellan Åstebo och Partillemotet. Del A2

i helt

området Åstebo till Jeriko vid E20.

-

2+112+2

-

Gatukontoret Susanne Hultgren

2011-12-28 GN 100/10

Bedömning

Gatukontoret ser positivt på de föreslagna om- och nybyggnaderna i vägnätet och bedömer dem som nödvändiga kompletteringar i huvudvägnätet för regionen.

Redovisade konsekvenser med fult utbyggnadsalternativ visar på trafikökningar på väg 40, se nedan.

Spridningen av trafik från tvärförbindelsen visar också på ökad trafik på lokalvägnätet i Mölndal, framförallt trafik på del A2, se bild nedan.

Trafikökningarna på grund av trängselskatten samt föreslagna förändringar i vägnätet fortplantar sig på vägnätet utanför utredningsområdet. Förstudien behandlar inte dessa konsekvenser och trafikverket måste ta ansvar för att detta görs. Trafikverket föreslår

ftke1IMflAlr iiInI,rkn

6 1 1

;rdmrqar a

lrkJlndc n via; 54’) och ;a cm

raQnat

d&ti an ra

s

pjrl ncrUutri

r Ruda ful:

u

:r frknk sr sncjcrr udr qmna fult mr

Gatukontoret 2011-12-28 GN 100/10 Susanne Hultgren

Expediering av beslut

Kommunstyrelsen

Ga tukontoret

Göran Werner

2012-03-09

Handläggare Tjänsteskrivelse

Sören Lundh

Till

Kommunstyrelsen

Diarienummer

KS/2009:123

Förstudie Väg 549 Tvärförbindelse E20 och väg 40.

Förslagshandling

Sammanfattning

Trafikverket Region Väst har utarbetat rubricerade handling och remitterat denna till bland annat Partille kommun för synpunkter. Kommunens synpunkter och yttrande skall vara Trafikverket tillhanda senast den 30 mars år 2012. Trafikverket kommer att besluta om inriktningen av det fortsatta arbetet och sammanställa materialet i Förstudie Beslutshandling.

Kommunstyrelsen har tidigare den 6 april 2010 i § 54 yttrat sig över ärendets samrådshandling.

Samhällsbyggnadskontorets yttrande redovisas under rubriken ”förvaltningens synpunkter”.

Förslag till beslut

Samhällsbyggnadskontoret föreslår kommunstyrelsen besluta

att översända samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse daterad 2012-01-31 till Trafikverket Region Väst som kommunens yttrande över Förstudie

Förslagshandling för väg 549, tvärförbindelse E20-väg 40.

Ärendet

Trafikverket har nu genomfört förstudien för rubricerat projekt. Förslagshandlingen kommer efter inkomna yttranden och Trafikverkets interna arbete att utmynna i en beslutshandling.

Under kapitel 11 i förstudien beskrivs förslag till inriktning av fortsatt arbete och under kapitel 12 redovisas Trafikverket Region Väst förslag till beslut. Kort innebär förslag till beslut följande:

1. Länkarna A0 Bårhult (Slamby)-Åstebo, A1 Åstebo-Partillemotet och A2 Åstebo-E20 vid Jeriko behandlas som tre olika vägobjekt.

2. Arbetsplan för länken A0 upprättas med start under 2012 för en vägsträckning väster om Åstebotjärn.

3. En systemanalys för trafikstrukturen inom Göteborgsområdet med fokus på den nordöstra delen ska genomföras med start under år 2012.

4. Prioritetsordningen av länkarna A1 och A2 ska avvaktas till dess att resultatet från systemanalysen finns.

5. En trafikstudie av Partillemotet ska genomföras med start under år 2012.

På sidan 99 i förstudien finns en fylligare beskrivning. Samhällsbyggnadskontorets synpunkter över

hela förstudien framgår under rubriken ”Förvaltningens synpunkter”.

2012-03-09

Bakgrund

Under åren 1995 och 1996 tog Vägverket region Väst fram en vägutredning som skulle beskriva möjliga vägkorridorer mellan E20 och väg 40 mellan Göteborg och Alingsås/Borås. Vägutredningen förordade alternativet A2 mellan Slamby på väg 40 i Härryda kommun till Jerikomotet på E20 i Partille/Lerums kommuner, under förutsättning att exploateringarna av Råhult och Jeriko kommer till stånd. Om inte, förordas alternativ A1 med anslutning till Partillemotet i Partille kommun.

Förvaltningens synpunkter

Samhällsbyggnadskontoret anser att föreliggande förslagshandling till stora delar är en väl genomarbetad handling. Förutom förord och sammanfattning är förslagshandlingen indelad i 13 Kapitel.

Allmänna synpunkter:

Längs Landvettervägen inom ett avstånd av 400 meter (90 % av de boende skall ha max 400 m till hållplats, enligt kommunens mål) bor ca 7900 personer i ca 3600 lägenheter. Längs Tingsvägen bor 4 400 personer fördelat på ca 1800 lägenheter. Vidare bor det ca 1500 barn mellan 1 år och 16 år längs Landvettervägen och ca 800 barn i samma ålder längs Tingsvägen. Med tanke på de

trafikmängder som finns i dag och de som prognostiseras på sidan 77 i förslagshandlingen borde ett avsnitt som behandlar boendekvaliteten avhandlats under ett särskilt avsnitt. Tunga transporter, farligt gods och bullersituationen borde sammanvägt ha beskrivits. Till tjänsteskrivelsen bifogas kartor som visar 400 meters zonen. I dag finns barriärproblem som redan när trängselavgifterna införs kommer att öka. Vid ett så kallat nollalternativ kommer barriäreffekterna att ytterligare förstärkas.

Partille kommun planerar för bostadsbyggande längs både Landvettervägen och längs Tingsvägen.

Antalet lägenheter uppgår till minst 500 stycken. Detta är i linje med kommunens egen strategi om att bygga i områden som redan idag har en god kollektivtrafik och infrastruktur (gator, va-

anläggningar, skolor, telekommunikation mm) och i enlighet med tankarna i K2020.

Synpunkter på förslag till inriktning av fortsatt arbete och förslag till beslut

Bårhultsmotet (tidigare Slambymotet) med byggstart under år 2012 och planerat färdigställande sent år 2013 är en del av tvärförbindelsen mellan Väg 40 och E 20. Länkarna A0, samt länkarna A1 och A2 är i förslagshandlingen fortsättningen av utbyggnaden av tvärförbindelsen mellan Väg 40 och E20.

Samhällsbyggnadskontoret (SBK) delar trafikverkets syn i förslag till beslut om att de tre länkarna

A0, A1 och A2 skall behandlas som tre olika vägobjekt. Vidare att en arbetsplan upprättas med start

år 2012 för länken A0 mellan Bårhult ( Under 2013 är Landvettervägen i realiteten utbyggd till strax

norr om infarten till Fläskebos verksamhetsområde) och Åstebo med en vägsträckning väster om

Åstebotjärn. Partille kommun och SBK har en viktig roll att tillsammans med Trafikverket studera

utbyggnadssträckning, anslutningar av vägar, gång- och cykelvägnätet samt kollektivtrafiken med

linjesträckningar och hållplatslägen.

2012-03-09

Trafikverket avser att genomföra en systemanalys inom den nordöstra delen av Göteborgsområdet under 2012. Tanken är att systemanalysen skall ligga till grund för prioritetsordningen av länkarna A1 och A2. SBK anser att en systemanalys är helt i sin ordning och är en viktig analys av framtida kopplingar mellan nordöstra Göteborg, Partille, Lerum och Härryda.

Utan att på något sätt föregripa systemanalysen anser ändå SBK att det finns starka skäl ur ett

regionperspektiv, GR-perspektiv och ur kommunens perspektiv att prioritera utbyggnaden av A0 och A2. Som huvudmotiv önskar förvaltningen framföra följande skäl

- Kraftig utbyggnad av bostäder som enligt prognoserna kommer att innebära en

befolkningsökning för de tre kommunerna Lerum, Härryda och Partille med 14 000 till ca 120 000 invånare fram till år 2025.

- Utbyggnad av Bårhults verksamhetsområde, samt planerad utbyggnad av Landvetter flygplats samt Airport city och verksamhetsområdet Jeriko.

- Trängselavgifternas omfördelning av trafik till Landvettervägen men även till Nya Öjersjövägen, Tingsvägen, Kung Göstas väg och Utbyvägen.

- Trafikprognoser enligt sidan 77 i förstudiens förslagshandling.

- En utbyggnad av A0 och A2 ger möjlighet till att styra bort den tunga trafiken och farligt gods från länken A1.

Partillemotet och Mellbyleden

SBK anser liksom Trafikverket att en trafikstudie behöver genomföras för Partillemotet och att fokus skall läggas på framkomligheten för kollektivtrafiken. Vidare anser SBK att Mellbyleden är en viktig del av ett robust vägnät i den nordöstra delen av Göteborgsregionen.

Mellbyleden ger positiva effekter för:

- Avlastning av Kung Göstas väg och Utbyvägen, i stort sett en halvering av trafiken på Utbyvägen.

- Ökad framkomlighet för kollektivtrafiken i både Partillemotet och på Kung Göstas väg.

Finansiering och kommande revideringar av Nationell plan (NP) och regional infrastrukturplan (RTI).

Under 2012 har kommunen möjlighet att komma med inspel inför revidering av RTI och NP inför kommande revidering år 2014.

I gällande regional plan för perioden 2010-2021 ingår ”E20/40 Tvärförbindelse inklusive Jerikolänk”

som ett av vägprojekten med planerad byggstart under perioden 2014-2017. Till objektet är antecknat att prioriteringen är preliminär och att inriktning, kostnader och finansiering av objektet ska utredas inför nästa revidering av regional plan. I gällande plan finns 196 Mkr till förfogande.

Enligt trafikverkets successiva kalkyl uppskattas kostnaden för hela tvärförbindelsen grundad på erfarenhetsvärden för liknande projekt i intervallet 540-750 Mkr i 2010 års kostnadsläge. Fördelat på länkar blir kostnaden för A0 155-220 Mkr, A1 75-110 Mkr samt A2 310-420 Mkr.

SAMKALK- beräkningarna visar att utbyggnadsåtgärderna är samhällsekonomiskt lönsamma. En

begränsad utbyggnad är tydligt samhällsekonomisk positiv medan en full utbyggnad är svagt positiv.