JUNI 2008
INFORMATION FRÅN DET REGIONALA LUFTVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN
Bra luft i småbåtshamnar
U
nder två sommarveckor 2007 utfördes mätningar av bensen på Tjörn i Skärhamn och Rönnäng. Syftet var att öka kunskapen om luftsituationen vid småbåtshamnar att kunna förbättra den regionala utsläppsdatabasen, som används vid beräkningar av luftföroreningar. Mät-ningarna utfördes av Miljöförvaltningen i Göteborg med så kallade passiva provtagare på sex olika platser i orternas småbåtshamnar. Under en längre sammanhängande period under sommaren mättes även vindhastighet, vindriktning och temperatur med en mobil mätvagn.De uppmätta bensenhalterna i hamnen var låga och låg runt 0,3-0,5 µg/m3. Nivåerna ligger långt under gällande miljökvalitetsnorm på 5
µg/m3 som årsmedelvärde. Mätningarna skedde under semestertider då
småbåtstrafiken normalt är som mest omfattande. Det dåliga vädret under mätperioden bidrog dock till att mätningarna inte gav så höga halter. Mät-resultaten har jämförts med beräknade värden på samma platser och med samma väderförhållanden. Jämförelsen ger möjlighet att förbättra beräkningarnas kvalitet och ge en bild av hur stora bakgrundshalterna av bensen är. Rapporten finns på vår webbsida; www2.gr.to/ luftvardsprogrammet under Aktuella rapporter. (Foto: Miljöförvaltningen i Göteborg) n n n
Åtgärdsprogrammen genomförs –
men räcker det?
Länsstyrelsen i Västra Götalands län har under våren 2008 gjort en uppföljning av de åtgärdsprogram som finns för att klara miljökvalitets-normerna (MKN) för kvävedioxid och partiklar i göteborgsregionen. Rap-porten är nu ute på remissrunda. – Alla remissvar har snart kommit in och i slutet på sommaren 2008 tar Länsstyrel-sen ställning till rapporten, berättar Rolf Hammarling på Länsstyrelsen som gjort uppföljningen. Rapporten kan ses som en ”halvtidsuppföljning av åtgärdspro-grammen” och runt år 2011 är det dags att ta fram nya åtgärdsprogram vid behov.
Länsstyrelsens samlade intryck är att en stor del av åtgärdsprogrammet har genomförts eller påbörjats. Det handlar i regel inte om stora genomgripande
insat-ser, utan har mer karaktären av små, men metodiska insatser inom olika områden, vilket gradvis ökar förutsättningarna att minska utsläppen från trafiken.
I rapporten har ett stort antal mät-ningar i Göteborg och Mölndal sam-manställts. Slutsatsen är att MKN för kvävedioxid överskrids både i tak- och gatunivå trots att åtgärdsprogrammet i stort har genomförts. Framförallt över-skrids normen för dygnsmedelvärden av kvävedioxid. MKN för partiklar (PM10) klaras däremot och partikelprogrammet bedöms vara genomfört i sin helhet.
Rapporten pekar ut vilka möjliga åtgärder som finns för att klara miljökva-litetsnormen. Utbyggnad av kollektivtra-fiken är avgörande på lång sikt. De olika planer som finns för utbyggnad av både järnvägs- och spårvägssystemet måste
genomföras om det skall vara möjligt att förverkliga tanken om ett hållbart trans-portsystem i Göteborgsregionen.
– De åtgärder som kan få störst ef-fekt på kort sikt är trängselavgifter och förändringar av parkeringspolitiken, fastslår Rolf Hammarling. Frågan om trängselavgifter har nu kommit upp till ytan allt mer inom politiken och ett ge-nomförande ger sannolikt en omedelbar minskning av biltrafiken, som efter ett tag kan klinga av. Det kan röra sig om en minskning av vägtrafiken på 10-15 procent.
– Förändringar av parkeringspolitiken kan dels inriktas på att fysiskt begränsa antalet p-platser, men också att höja av-gifter, säger Rolf Hammarling.
Länsstyrelsen tar inte ställning till vilka åtgärder som kan behövas. n n n
Exempel på spridningsberäkning från Alingsås tätort. Beräknat dygnsmedelvärde (98-percentil) för NO2 (μg/m3).
Bensenkampanj
hela året
Miljökvalitetsnormen för bensen ska vara uppfylld senast år 2010. Tidigare mätningar har inte visat på svårigheter att klara normen i regionen, men för att få en aktuell bild av föroreningsläget genomförs en enklare bensenkampanj under 2008.
B
ensen är en cancerframkallande luftförorening, som framför allt kommer från bensin som avdunstat och från bilavgaser. Områden med mycket vedeldning kan också få höga halter. Halterna i tätortsluft har minskat mycket beroende på att inblandningen av bensen i bensinen blivit lägre.Under vinterhalvåren 1997/98 till 2004/05 mätte Luftvårdsprogrammet bensen i ett gaturum vid Sprängkullsga-tan i stadsdelen Haga i Göteborg. Under 2008 görs uppföljande mätningar på Sprängkullsgatan, men även i två andra miljöer i Göteborgsregionen. Dels sker mätningar på en plats inne i Haga som är mer skyddad från trafiken och dels vid köpcentret Allum i Partille (Kyrk-torget). Det är IVL Svenska Miljöinsti-tutet som utför mätningarna veckovis med så kallad passiv provtagning.
Syftet med mätningarna är att kunna se om den nedåtgående trenden för bensenhalten i luften i Göteborg håller i sig sedan mätningarna avslutades 2005. Dessutom utförs mätningarna på ett sätt som är godkänt enligt föreskrifterna för kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Av den anledningen sprids mätveckorna ut över ett kalenderår jämfört med tidigare mätningar som ut-fördes under vinterhalvår. Ytterligare ett syfte med bensenkampanjen är att jäm-föra resultaten med mätningar som görs med ett så kallat DOAS-instrument på Sprängkullsgatan sedan 2002.
Mätningarna på Sprängkullsgatan pågår under 20 veckor och på de andra två mätplatserna under 10 veckor, jämnt fördelade över året. Kampanjen kommer att resultera i en rapport som beräknas vara klar i början av 2009. n n n
Projektet Ren Regionluft som drivs av Luftvårdsprogrammet syftar till att kartlägga luftkvaliteten i medlemskommunerna. I projektet ingår bland annat återkommande beräkningar av kvävedioxid (NO2) för kommunernas central-orter och i utvalda gaturum.
R
esultaten från spridningsberäkningar finns nu i form av kartskikt som visar luftkvaliteten i centralorterna i jämförelse med miljökvalitetsnormen (MKN) för NO2. Kartorna gör det lätt att identifiera om och var MKN överskrids. I områden där normen inte överskrids visar färgsättningen i kartskikten hur området förhåller sig till miljökvalitetsnormernas utvärderingströsklar eller om generationsmålet för Frisk luft klaras. Utvärderingströsklarna är gränser satta för att kunna bedöma vilka krav som ska ställas på mätningar eller beräkningar i en kommun.I tolv stycken delrapporter redovisas förutom kartskikten hur situationen är i vissa enskilda gaturum och hur stora kväveoxidutsläppen är från olika sektorer, till exempel trafik och industrier, i den aktuella kommunen. Gaturumsberäkningarna tar hänsyn till hur luftföroreningar sprids i gaturummet, vilket påverkas av gaturum-mets utformning vad gäller höjd på intilliggande byggnader, bredd på trottoarer och gator, samt antalet körfält.
Medlemskommunerna har uppmanats att lämna aktuella trafikräkningar och data för utsläpp av kväveoxider. Alla utsläppskällor är samlade i en emissionsdatabas (EDB) som, i kombination med en meteorologisk databas, används vid beräkningen av halterna. Rapporterna finns på vår webbsida; www2.gr.to/luftvardsprogrammet under Aktuella rapporter. n n n
Nya bilder av luftkvaliteten i
Göteborgsregionens tätorter
Så var luften i Göteborgsregionen 2007
Luftvårdsprogrammet mäter luften kontinuerligt vid mätstationer i Möln-dals Bro, Järntorget och Gårda.
I
Gårda sker mätningarna i gatunivå, vilket syftar till att visa hur luftföro-reningssituationen är på en extremt utsatt plats ur utsläppssynpunkt (i detta fall trafiken). Vid de andra stationerna sker mätningarna på högre höjd, i taknivå, för att få en mer generell bild av luftkva-liteten i Göteborg och Mölndal. Miljö-förvaltningen i Göteborg har liknande mätstationer på Femmanhusets tak och i Haga, i tak- respektive gatunivå.Här presenteras ett urval av mätre-sultat för att beskriva luftmiljön 2007. Mätresultaten jämförs i första hand med miljökvalitetsnormerna (MKN).
MKN för partiklar (PM10) började gälla år 2005. Årsmedelvärdet på 40 µg/m3 överskreds inte vid någon av
mätplatserna under året (se diagram 1). Normvärdet för dygn på 50 µg/m3 som
inte får överskridas mer än 35 gånger per
år klarades också på alla mätplatser. I den hårt trafikerade miljön i Gårda klarades dygnsnormen precis år 2007 för första gången sedan mätningarna där inleddes 2004 (se diagram 2).
MKN för kvävedioxid (NO2) som gäl-ler från år 2006 överskreds bara i Gårda när det gäller årsmedelvärdet på 40 µg/ m3 (se diagram 3). Normvärdet för tim-me på 90 µg/m3 överskreds i gatunivå i
Gårda och Haga. Dygnsnormvärdet, som är svårast att klara, överskreds vid samtliga stationer utom takstationen Femman.
Resultaten visar trots att vi idag har en bättre luftkvalitet än på 80-talet så motsvarar den ändå inte dagens krav. Även EU-direktivens krav, som är något mildare än de svenska och ska klaras först år 2010, är delvis svåra att nå.
Ozonhalterna har varit högre under 2000-talet, vilket till stor del beror på att halterna av ozon ökat på kontinen-ten. År 2007 förekom däremot inga överskridanden av miljökvalitesnormen, som baseras på ett så kallat rullande
åt-tatimmarsmedelvärde, vilket är ovanligt. Förklaringen är sannolikt att de varma, men också ozonrika, luftmassorna från södra Europa inte nådde Sverige i stor utsträckning.
Bensenhalterna har sjunkit sedan mätningarna inleddes i Gårda och Haga. Halterna är lägre än MKN. Normen ska vara uppfylld 2010. Det är en bit kvar för att nå generationsmålet på 1 ug/m3..
Sedan lång tid tillbaka har halterna av svaveldioxid och sot minskat till knappt mätbara värden från att ha varit det do-minerande luftföroreningsproblemet på 60- och 70-talet.
I Miljöförvaltningen Göteborgs Års-rapport 2007 luftföroreningar finns mer information. Rapporten finns på webb-sidan www2.gr.to/luftvardsprogrammet under Aktuella rapporter. n n n
Diagram 1. Partikelhalten vid Göteborgs mätstation Femman (taknivå), samt Gårda och Haga (gatunivå) i jämförelse med MKN och delmål för 2010.
Årsmedelvärde partiklar (PM
10)
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007PM
10(µg/m
3)
Diagram 2. MKN för dygnsvärden av partiklar(PM10) innebär att halten 50 μg/m3 inte får överskridas mer än under
35 dygn per kalenderår. Här redovisas antalet gånger som detta har skett under 2007.
Diagram 3. Årsmedelvärden av kvävedioxidhalter vid de fasta mätstationerna i Göteborgsområdet.
Antal dygn år 2007 med partikelhalter (PM
10) över 50 ug/m
30 5 10 15 20 25 30 35 40 F emmans mätstation (taknivå) Gårda mätstation (gatunivå) Haga mätstation (gatunivå) Antal dygn Antal dygns-överskridanden de senaste tolv månaderna Miljökvalitetsnorm 90-percentil helår (35 dygn)
Årsmedelvärde kvävedioxid (NO
2)
0
10
20
30
40
50
60
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007N
O
2(
µ
g
/m
3)
Femman Gårda MKN ÅrMölndal Haga Delmål 2010
www.gr.to/luftvardsprogrammet
Vi finansierar luftvårdsprogrammet
Kommunerna i Göteborgsregionen samt Arla Foods Mejerier, Västtrafik Göteborgsområdet, Vägverket Region Väst, Schenker AB, Stena Line, Taxi Göteborg, Göteborg Energi, Göteborgs Hamn,Luftfartsverket Göteborg–Landvetter Flygplats, Mölndal Energi, Nynäs Refining, Preem Raffinaderi, Renova, Shell Raffinaderi, Tefco, Volvo Lastvagnar, Volvo Personvagnar
Göteborgsregionens luftvårdsprogram c/o Miljöförvaltningen i Göteborg Adress Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg • Tel 031–368 37 00 • Fax 031–368 37 10
ALE ALINGSÅSGÖTEBORG HÄRRYDAKUNGSBACKAKUNGÄLVLERUMLILLAEDET MÖLNDALPARTILLESTENUNGSUNDTJÖRNÖCKERÖ
Rapporterna finner du på vår hemsida, www2.gr.to/luftvardsprogrammet
Nya rapporter 2008
Utredning av bensenutsläpp från fritidsbåtar i Skärhamn, Rapport 146, 2008-02
•
Ren regionluft, bakgrundsinformation till NO2-beräkningar, Rapport 145, 2008-02
•
S
jöfarten är en expanderande sektor som sällan använder rökgasrening och som fortfarande har bränslen med hög svavelhalt. Om inget görs räknar man inom EU med att utsläppen från sjöfarten innan år 2020 kommer att vara större än de totala landbaserade utsläppen av både svaveldioxid och kväveoxider. Utsläppen av svavel- och kväveföreningar bidrar inte bara till försurning och övergöd-ning utan också i hög grad till bildande av partiklar och ozon, som ger allvarliga hälsoeffekter och skador på grödor.Överenskommelsen har gjorts i IMO (International Maritime Organisation) och omfattar 75 procent av världens handelsflotta. Det rör sig om en tidigare överenskommelse (MARPOL Annex VI) som nu ska skärpas betydligt. Om kraven blir verklighet kommer en stegvis minsk-ning göras av svavelinnehållet i bränslen
och på lite längre sikt ska även avgas-rening krävas på fartyg för att minska utsläppen av kväveoxider. Ett arbete för att minska utsläpp av växthusgaser har också inletts.
Globalt innebär kraven att svavelin-nehållet stegvis minskas från dagens 4,5 procent till 3,5 procent (2012) och slutligen 0,5 procent (2020). Ännu mer glädjande är den höga ambitionsnivån inom de så kallade ECA-områdena, som ligger runt Sveriges kuster. I Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen ska
sva-(12 delrapporter)
Överenskommelse om att minska
sjöfartens utsläpp
velinnehållet stegvis minska från dagens 1,5 procent till 1,0 procent (2010) och slutligen 0,1 procent (2015). Det skulle innebära en 90-procentig minskning av svavelutsläppen till år 2015. Definitivt beslut om reglerna tas av IMO i oktober 2008. n n n
Mer information finns på www.imo.org Fartyg i Göteborgs hamn. Foto: Miljöförvaltningen i Göteborg.
Under 2008 har det skett ett genombrott i förhandlingar för att minska utsläppen till luft från världens sjöfart.
