Kyrkans förskola i Djursholm Danderyds kommun
Inger Dobson Ekerö kommun Hanna Mankéus Nacka kommun Vecka 47 och 48
Innehållsförteckning
VÅGA VISA _____________________________________________________________ 3 FAKTADEL _____________________________________________________________ 4 OBSERVATIONENS METOD _____________________________________________ 5 SAMMANFATTNING ____________________________________________________ 6
Sammanfattande slutsats _______________________________________________________________ 6 Starka sidor _________________________________________________________________________ 6 Förbättringsområden _________________________________________________________________ 6
MÅLOMRÅDEN ________________________________________________________ 7
Normer och värden ___________________________________________________________________ 7 Utveckling och lärande _______________________________________________________________ 11 Ansvar och inflytande för barn _________________________________________________________ 17 Förskolechefens ansvar _______________________________________________________________ 19
JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION __________________________ 22 REFERENSER _________________________________________________________ 23
VÅGA VISA
VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Ekerö, Nacka, Sollentuna, och Upplands Väsby.
Syftet med VÅGA VISA är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola genom att utvärdera verksamheten på uppdrag av de politiska nämnderna i respektive kommun.
Metoderna omfattar idag tre delar: kundenkät, pedagogers självvärdering samt kollegiala observationer, och genomförs i både kommunala och fristående förskolor, grundskolor och gymnasieskolor.
VÅGA VISA:
baseras på läroplaner för förskola och skola
utgår från ett barn- och elevperspektiv
stödjer det systematiska kvalitetsarbetet
jämför kommunernas förskolor och skolor
sprider goda exempel och bidrar till lärande och utveckling Observationer inom Våga Visa
Observationerna genomförs av erfarna pedagoger och skolledare med pedagogisk
högskoleutbildning. Observatörerna bildar lag som besöker en förskola i en annan kommun.
Observationerna utgår från läroplanerna och gäller följande målområden:
Normer och värden
Utveckling och lärande
Ansvar och inflytande för barn
Förskolechefens ansvar
Observatörerna skriver en rapport där de beskriver och bedömer förskolans arbete och resultat inom målområden, baserat på
Observationer i verksamheten
Intervjuer med personal och skolledning samt samtal med barn
Förskolans styrdokument
Även fördjupade observationer kan genomföras, när kommunen beslutat om det. I fördjupade observationer avser observationen ett par av målområdena och eventuellt särskilda
frågeställningar.
Mer information finns på VÅGA VISA:s hemsida på www.ekero.se/vagavisa
FAKTADEL
Fakta om enheten
Förskolan/delenhetens namn: Kyrkans förskola i Djursholm Är verksamheten kommunal
eller fristående? (Koncern)
Fristående (Danderyds församling, Svenska kyrkan) Avdelningar LärKan (1-3 år), Duvan (3-6 år)
Tillagningskök eller catering Catering Har förskolan någon
profilering?
Kristen profil, mycket utevistelse, miljöcertifiering (Grön flagg), musiker sjunger med barnen varje vecka.
Skridskoskola för 5-åringarna. Vi använder Bornholmsmodellen.
Typ av demografiskt upptagningsområde
Villaområde.
Statistik
Antal barn: 30
Antal pedagogisk personal (heltidstjänster/årsarbetare)
6,2 Antal barn/årsarbetare 4,8 Antal personal med
förskollärarexamen (åa)
2,6 samt en barnskötare som utbildar sig till förskollärare på distans.
Förskolechef (åa) 0,33
Övrig ledning (åa) 0
Organisation /Ledning
Ledningsgrupp, pedagoggrupp En förskollärare per förskola (3 st) ingår i
Kvalitetsgruppen (ledningsgruppen för förskolan). En förskollärare är pedagogiskt ansvarig på varje avdelning.
Arbetslag eller liknande kring vilka barngrupper personalen är organiserad.
Två avdelningar LärKan för barn ca 1-3 år och Duvan för barn ca 3-6 år.
OBSERVATIONENS METOD
Vi observerar Kyrkans förskola i Djursholm den 17-18 november 2014
observerar förskolans båda avdelningar
observerar under utevistelse på gården
deltar vid en skogsutflykt
deltar vid samlingar, måltider och övriga aktiviteter
intervjuar förskolechef
intervjuar två förskollärare, en från varje avdelning
har kortare samtal med övriga pedagoger
har kortare samtal med några barn
har kortare samtal med några föräldrar
Före observationen har vi observatörer läst igenom översända dokument samt tagit del av information från hemsidan.
SAMMANFATTNING
Sammanfattande slutsats
Kyrkans förskolor i Danderyd är fristående och består av tre små förskolor. Alla har två avdelningar vardera och är belägna i Djursholm, Stocksund och Enebyberg. Förskolorna ägs av Danderyds församling. Förskolorna leds av en förskolechef som är tydlig, strukturerad och mycket uppskattad av sina kollegor. På förskolorna finns gemensamma dokument upprättade som styr verksamheten och utgår från förskolans läroplan Lpfö98/10. Ett gediget och
välutvecklat samarbete sker kontinuerligt mellan förskolornas pedagoger.
Den gemensamma värdegrunden genomsyrar alla förskolorna. Vi möter närvarande och engagerade pedagoger, glada och samspelta barn och nöjda föräldrar. Utveckling och lärande finns i fokus och miljöerna stimulerar till detta.
Kyrkans förskola i Djursholm består av två byggnader, en för de yngre barnen och en för de äldre. Den stora gården med dess varierande miljöer inbjuder till lek och utforskande
aktiviteter. Förskolan behöver utveckla den pedagogiska dokumentationen, användandet av modern teknik och med att ge barnen mer ansvar och inflytande i verksamheten.
Starka sidor
Det aktiva arbetet med förskolans värdegrund.
Normer och värden sid 7
Pedagogernas närvaro, fokus och delaktighet tillsammans med barnen.
Normer och värden sid 7
Förskolans gård som inbjuder till utforskande och lärande lek.
Utveckling och lärande sid 11
Förskolechefen bedriver ett demokratiskt arbetssätt, ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete och är mycket uppskattad av alla pedagoger.
Förskolechefens ansvar sid 19
Förbättringsområden
Förskolan behöver utveckla den pedagogiska dokumentationen så den blir mer likvärdig för alla barn.
Utveckling och lärande sid 11
Användandet av modern teknik kan utvecklas.
Utveckling och lärande sid 11
Barnens ansvar och inflytande kan till viss del öka för att stärka dem i deras utveckling och lärande.
Ansvar och inflytande sid 17
MÅLOMRÅDEN Normer och värden
BeskrivningVärdegrundsarbetet
Vi läser i ett av förskolans dokument: “I kyrkans förskola strävar vi efter att alla möten ska vara fyllda med glädje, värme och trygghet. Varje människa, liten som stor, ska känna sig sedd.”
Den kristna grundsynen sätter sin prägel och bidrar till den gemensamma värdegrunden.
Pedagogerna berättar för oss att det är viktigt att det finns ett gemensamt synsätt för alla som arbetar på förskolan. Detta är något som de gemensamt diskuterar på sina pedagogträffar såväl tillsammans på sin förskola som tillsammans med hela enhetens pedagoger. En
gemensamt utarbetad plan för likabehandling finns som utvärderas, revideras och omarbetas varje år. I den finns mål, förebyggande åtgärder, definitioner, dokumentation och
kartläggningar beskrivna. Bilagor med dokument finns med som förtydligar hur arbetet bedrivs. Till exempel arbetar pedagogerna med en modell “Huset”1 där de kartlägger hela förskolans lokaler för att minimera fysiska och psykiska risker. I likabehandlingsplanen saknar vi dock viss dokumentation som visar om det förekommer diskriminering eller kränkningar och hur förskolan arbetar vidare med detta.
En pedagog säger till oss att den gemensamma värdegrunden på förskolan är deras styrka.”
Att vara bra kompisar är viktigt för oss och det jobbar vi mycket med.” Vi ser att alla
pedagoger bemöter varandra, barn och föräldrar, med värme och ömsesidig respekt. Vi möter föräldrar och barn som bekräftar för oss att de känner sig trygga och väldigt nöjda med sin förskola.
Förskolan arbetar med olika metoder för att implementera värdegrundsarbetet i vardagen tillsammans med barnen. Vi ser en dokumentation, “kompissol”, på en vägg där barnen får beskriva för varandra hur en bra kompis ska vara. De har tidigare använt sig av
boken ”Vännerna i Kungaskogen”2 som handlar om djuren Snick och Snack och deras vänner som stöter på konflikter i skogen och hur de tillsammans kan lösa dem. De äldre barnen har nyligen varit på bio och sett en film om Snick och Snack.
1 En metod som kan bidra till att upptäcka risker för diskriminering och trakasserier.
2 En bild- och musiksaga av Lisa Grane som handlar om vänskap, moral, etik och samarbete.
Förskolan har ett samarbete med universitetet, PATHS, Promoting Alternative THinking Strategies. Detta är ett forskningsbaserat värdegrundsarbete där de just nu arbetar med
komplimanger, tålamod och att verifiera sina känslor. Vi är med på en samling när förskolans äldre barn arbetar med temat “Dagens stjärna” som är en del av pathsarbetet. Här arbetar de med olika verktyg, hur de med känslor och med alternativa metoder kan tänka i utmanande situationer. Gårdagens stjärna får dra en lapp med ett fotografi på det barn som blir dagens stjärna.
Dagens stjärna får stå inför sina kompisar och ta emot komplimanger samt själv benämna något som det är bra på. När barnet fått sina komplimanger tackar det sina kamrater. Dagens stjärna får också tid att duka och presentera maten inför sina kompisar. En dokumentation om detta skrivs som barnet får ta med hem och samtala om tillsammans med sina föräldrar.
Arbetet med paths kommer att fortsätta vartefter. Tio arbetshäften finns med metoder för detta. Vi ser att barnen tycker att detta är ett spännande och roligt tema. Universitetet gör uppföljningar genom att utbildade barnpsykologer kommer till förskolan för att se hur pedagogerna arbetar och för att ta del av hur arbetet fortskrider.
Pedagogerna har påbörjat diskussioner om genus och hur de i deras vardag jobbar med detta.
Vi ser att pojkar och flickor leker mycket tillsammans. En pedagog berättar att de i år har mailat ut ett informationsbrev till föräldrarna om luciafirandet på förskolan. I det förtydligar pedagogerna att barnen själva får välja vad de vill vara i tåget och att både pojkar och flickor får vara vad de vill.
I hallarna på förskolan finns skyltar med "mamma heter” och “pappa heter”.
Förhållningssätt
Pedagogerna säger att de trivs på sin förskola, det finns ett öppet arbetsklimat, kompetenta arbetskamrater, trevliga föräldrar och barn och att det finns struktur i verksamheten som bidrar till trygghet. De berättar att det finns en vi-känsla på förskolan.
Vi ser att pedagogerna har ett varmt och respektfullt samarbete och tar till vara på och är intresserade av varandras kompetenser. Till exempel delger de varandra av vad de lärt sig på sina fortbildningar.
Pedagogerna har också ett varmt och positivt bemötande mot varandra, mot barnen och de möter varje barn välkomnande på morgonen.
Vi ser också att pedagogerna är närvarande och engagerade i sitt arbete. De samtalar mycket med barnen och deltar i deras lek. De delar ofta upp sig i lokalerna, både ute och inne.
När det uppstår konflikter mellan barnen berättar en pedagog att de försöker fråga barnet vad problemet är och hur det känner sig. Detta är ett sätt för att barnet lättare ska kunna uttrycka sina känslor. Vi ser exempel på detta i uteleken när ett barn blir arg och ledsen på ett annat barn. En pedagog befinner sig precis bredvid och frågar, “vad är problemet?”. Barnet berättar att det vill köra båten och pedagogen frågar sedan: “Vad känner du?” och barnet berättar att det känner sig arg för att det inte får köra båten.
Förskolan arbetar med Stoppmetoden, ett stopp markeras med en utsträckt handflata och ett tydligt “Stopp” istället för att säga barnets namn.
Vi ser att barnen ofta är trygga och positiva mot varandra. Vi ser en lekstund där två barn leker tillsammans. Ett barn kommer och frågar om det får vara med och barnen svarar ja, fast du har ingen prinsessa till din häst fast det gör inget, du behöver inte ha en prinsessa.
Arbetsklimat för barn
Förskolechefen berättar att hennes vision är att alla barn ska må bra, vara trygga och glada på förskolan. Pedagogerna berättar också att det viktigaste målet i förskolan är att barn och föräldrar känner sig trygga på sin förskola.
Antalet barn i grupperna är få och pedagogerna arbetar med att skapa arbetsro i verksamheten.
Vi hör inga höjda röster mot barnen från pedagogerna och barnen stressas inte i leken utan får tid att leka och även tid för att avsluta sin lek. När barnen ska gå ut eller in klär de på och av sig några i taget och de får god tid på sig att i lugn och ro utföra detta. Vid måltiderna är barnen uppdelade vid flera bord och i flera rum.
Vi ser att pedagogerna ger trygghet genom att befinna sig där barnen är. Vid uteleken finns pedagogerna som hjälp och stöd i barnens lek. Pedagogerna berättar att de sprider ut sig på gården för att kunna se alla barn. Vid rutinsituationer finns en vuxen tillhands som stöttar barnen mellan olika aktiviteter som till exempel mellan mat och vila.
Bedömning i text
På förskolan finns i hög grad en gemensam och förankrad syn på verksamhetens värdegrund bland pedagogerna. Det bedrivs ett aktivt arbete med att utveckla förståelse för alla
människors lika värde men förskolan behöver reflektera över en del normkritiska värderingar.
En utarbetad plan för det systematiska arbetet mot diskriminering och kränkande behandling finns. Vi saknar dokumentation i den som påvisar eventuell aktuell diskriminering och kränkning och hur förskolan arbetar med detta.
Vi ser att det finns ett varmt och respektfullt förhållningssätt mellan alla på förskolan. Vi hör inget skvaller från barn och ser få konflikter på grund av ständigt närvarande pedagoger.
Förskolan bedriver en verksamhet som i hög grad präglas av arbetsro.
Bedömning enligt skala3
Stora brister i kvalitet Mindre god kvalitet God kvalitet Mycket god kvalitet
1 1,0 2,0 3 3,0 4,0
X
1.0 3Stora brister i kvalitet
Verksamheten har stora förbättringsbehov 2.0 Mindre god kvalitet
Verksamheten bedöms sammantaget ha mindre god kvalitet och har flera förbättringsområden 3.0 God kvalitet
Verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden.
4.0 Mycket god kvalitet
Verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen.
Utveckling och lärande
BeskrivningHur enheten arbetar för att varje barn ska utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga utifrån detta målområde i läroplanen
Vi läser i förskolornas kvalitetsdokument att det finns tre fokusområden som kyrkans enheter arbetar med denna termin. Dessa handlar om att de ska bygga grundverksamhet för att stärka vi-känslan i barngruppen, att stimulera barns språkliga utveckling i allt de gör i verksamheten bland annat genom modern teknik och att ge barnen ännu bättre förutsättningar för lek.
Förskolan har aktiviteter i friluftsfrämjandets regi, Knopp, Knytte och Skrinna4.
Vi följer med på en utflykt till skogen med de äldre barnen. Vi får ta en promenad för att komma dit. Framme i skogen samlas vi alla i en ring och sjunger några sånger, namnsång och natursång. En pedagog plockar fram pappersark och målarfärg men inga penslar. Barnen utmanas istället att använda material från naturen att måla med. De hittar pinnar, kottar och barr som de använder. Några barn målar en kort stund medan andra fördjupar sig i målandet en längre stund. Därefter får barnen leka fritt i skogen och pedagogerna delar upp sig vartefter där barnen befinner sig. Barnen äter av sin medhavda matsäck innan vi åter igen samlas i en ring och avslutar skogsbesöket. På förskolan sätter en pedagog upp alla barnens målningar på en vägg.
Varje vår beställer förskolan fjärilslarver från England. Pedagogerna berättar att detta är ett spännande naturvetenskapligt projekt när de får följa larvernas väg fram till att bli fjärilar som de sen släpper ut vid en fjärilsfest.
Vi är med vid en aktivitet när de yngre barnen målar tillsammans. De delar upp sig med några få barn vid varsitt bord. Barnen får prova på att blanda några färger för att se vad som händer.
En och en rör de runt med en pensel i färgen och kommenterar. De andra väntar tålmodigt på sin tur. Därefter målar de med penslar på kottar som de plockat i skogen. Ett barn kommer på att det går att doppa kotten i färgen och pedagogen uppmuntrar det. Några barn avslutar snabbt sitt arbete medan ett barn sitter och målar i över en timme.
Vi ser en samling för de yngre barnen där de börjar med att sjunga en sång för att välkomna alla barn och pedagoger. De sjunger några fler sånger innan barnen en i taget får sätta sig i en
"berättarstol”. Vi ser att barnen tycker det är spännande men lite pirrigt att prata inför sina kompisar.
Förskolan arbetar med Bornholmsmodellen5 som bas för arbetet med språkutveckling främst på sina samlingar med alla barn. Pedagogerna berättar att de hela tiden samtalar med barnen, ställer frågor, bekräftar och upprepar. De använder mycket rim och ramsor och sjunger ofta tillsammans med barnen, vilket vi också ser. De har sagopåsar som ofta används vid samling.
En samling i veckan är en kyrkosamling.
4 Ingår i Friluftsfrämjandets barnverksamhet.
5 Ett systematiserat material för att stärka barns språkliga medvetenhet
En pedagog får kontinuerlig handledning av en talpedagog och har en sagostund tillsammans med en grupp barn varje dag, där hon medvetet arbetar för att stärka barnens språkutveckling.
Barnen på förskolan bubblar med sugrör under en minut varje vecka för att stimulera munmotoriken.
Matematik knyts in i vardagens rutinsituationer och i skogen berättar en pedagog. Hon berättar också att ett barn ber på en fruktstund om att få en trefjärdedels äpple. “Då har man kommit långt i sitt matematiska tänkande” säger hon. Vi hör att pedagogerna ofta använder sig av matematiska termer när de samtalar med barnen, “Hur många fingrar har du som ska få plats i den här vanten?” “Hur många barn och vuxna är vi i ringen?” eller “Kan du lägga den här bakom dig?”.
Förskolans femåringar träffas kontinuerligt tillsammans med en pedagog. En plan finns nedskriven med aktiviteter för hela terminen. De arbetar bland annat med en egen femårsbok, talar om vänskap och gör flera utflykter tillsammans. Varje höst erhåller de femhundra kronor från förskolan som de får ansvara för. Tillsammans diskuterar de om pengars värde, vad de vill köpa in, vad de behöver och var de kan handla med mera. Under vårt besök har de just fått sina pengar och en pedagog har växlat femhundringen till olika sedlar och mynt och diskuterar med barnen om detta.
Vi närvarar vid ett skridskopass i ishallen med femåringarna, ett av femton tillfällen. I ishallen träffar vi de andra femåringarna från kyrkans förskolor. En pedagog från Kyrkbackens
förskola leder ett “Skrinnapass” med barnen. Skridskopasset varvas med lek och olika övningar. Vi ser att barnen deltar aktivt och tycker det är roligt.
Förskolans femåringar jobbar under vårterminerna med ett tema “Snilleblixtarna”. Vi läser i ett dokument att detta syftar till att ge barnen utlopp för sin kreativitet och
uppfinningsrikedom, samtidigt som de får träna sina kunskaper i till exempel teknik,
matematik, miljömedvetenhet och samarbete. Här får barnen pilla, sätta ihop, upptäcka, klura, bygga, sortera och visa upp. Tillsammans åker de iväg till Tekniska muséet där de inspireras till att hitta på egna uppfinningar. Detta arbetar de sedan med på förskolan för att sen visa upp på muséet och delta i deras uppfinnartävling. Vi ser på dokumentationer hur de arbetat fram en robot som söker rätt på tjuvar och en rymdrobot som kan hämta stenar i rymden.
Förskolan är certifierad med “Grön flagg”6 genom “Håll Sverige Rent” och de arbetar med återvinning med barnen. Barnen får sortera olika material på förskolan. Ibland åker ett par pedagoger och några barn iväg med buss till återvinningsstationen, där de sorterar sitt avfall.
Förskolan sorterar matavfall och de har en kompost ute på gården där de mal ner sina fruktskal.
6 Ett verktyg för förskolor och skolor att arbeta med hållbar utveckling.
Hur modern teknik integreras i lärandeprocessen
Pedagogerna berättar att de använder datorer, lärplattor och digitalkameror för att
dokumentera, söka information och spela pedagogiskt utvalda appar tillsammans med barnen.
Vi ser att pedagogerna ofta fotograferar och dokumenterar med lärplattan i verksamheten.
På de äldre barnens avdelning finns en digital fotoram i barnens nivå. Den visar bilder från verksamheten. Vi ser att barnen gärna tittar på dessa bilder.
Hur verksamheten anpassas till barn i behov av särskilt stöd
Om förskolan upptäcker att de har ett barn som behöver extra stöd gör de först observationer på barnet. Därefter samtalar de i arbetslaget, skriver en handlingsplan, kontaktar förskolechef och föräldrar.
Pedagogerna berättar för oss att deras förskolechef är en trygg kontakt i deras arbete med barn i behov av särskilt stöd. De får stöd och uppbackning av henne och hon ser till att de får rätt hjälp för att de ska kunna arbeta med barnen på bästa sätt.
Förskolan har också tillgång till stöd från Danderyds kommun med psykolog, specialpedagog och talpedagog som de vid behov kan anlita. De kan söka ekonomiskt stöd för att förstärka med till exempel extra resurser i form av fler pedagogtimmar.
Vi ser att flera pedagoger använder sig av teckenkommunikation tillsammans med språket för att stödja de barn som inte kommit så långt i sin talutveckling. Detta berikar språket
ytterligare för alla, säger en pedagog.
Hur verksamheten anpassas efter barn med annat modersmål
Förskolan har flera tvåspråkiga barn men inget barn som inte kan tala det svenska språket.
Någon gång har det funnits barn som enbart talat engelska vilket pedagogerna själva hanterar.
Om det skulle inträffa att något barn behöver stöd med annat modersmål “så löser vi självklart det”, säger en pedagog.
Dokumentation av barns lärande
Handlingsplaner som beskriver arbetssätt med syfte och metoder finns gemensamt upprättade för flera av förskolornas gruppaktiviteter.
Barns lärande dokumenteras bland annat i barnens portfolio. Vi ser i barnens pärmar att några är indelad i flikar inom olika lärområden. På en del dokumentationer finns barnens tankar och reflektioner nedskrivna medan flera dokumentationer har text där pedagogerna beskriver vad som finns på bilderna.
Vi ser några dokumentationer på väggarna som visar utveckling och lärande. Till exempel kan vi läsa på en dokumentation från ett besök på Naturens hus vad barnen lärt sig därifrån, “Vi fick lära oss att om man planterar äppelkärnor så blir det äppelträd” och “Blommor kan bli till frukter, men först kommer det ett bi”.
Pedagogerna filmar lärprocesser som de visar för föräldrarna vid utvecklingssamtalen.
Barnen intervjuas kontinuerligt Dessa dokumentationer finns med i barnens pärmar och vid utvecklingssamtalen.
Miljön som stöd för lärandet
Förskolan inryms i två hus på en stor gård bredvid församlingshuset. Lokalerna har nyligen genomgått större reparationer och avdelningarna har då varit inhysta i lokaler i en närbelägen förskola. De har sen ett par veckor flyttat tillbaka till sina egna lokaler och miljöerna är under utveckling berättar pedagogerna för oss. En nyanställd pedagog berättar att hon är mycket intresserad av detta och vill tillsammans med sina kollegor utveckla miljöerna till att bli ännu mer inspirerande och tillgängliga för barnen. De har påbörjat arbetet med att göra en bygg- och konstruktions hörna och de väntar in mera material för att komma vidare.
Barnen har stora lekytor att vistas på och båda avdelningarna har flera rum. De äldre barnen har två våningar där femåringarna har ett eget rum på övervåningen. Det rummet ansvarar de själva för. Bord, hyllor, lek- och arbetsmaterial är i barnens höjd och i rummen finns olika material som uppmuntrar och utmanar till lek och lärande. Här finns matematikhörnor, språkstimulerande material, rekvisita som inbjuder till rollekar och ateljé för kreativt skapande.
Utemiljön består av en stor gård där också de yngre barnen har möjlighet att vara för sig själva. Det finns mycket att göra som stimulerar till lek, utveckling och lärande. Här finns gungor, klätterställningar, rutschkana, sittplatser för samlingstunder och mellanmål, förråd, vagnsskjul med mera. Här finns också en sandlåda. En pedagog berättar för oss att hon varit på en utbildning om utemiljöer där deltagarna uppmanats att titta uppåt på sina gårdar. Var finns det naturliga platser med skydd för stark sol? Efter detta flyttade förskolan sin sandlåda till en plats under ett stort träd för att naturligt få välbehövlig skugga på en plats där barnen ofta vistas.
I förskolans närmiljö finns skog, lekplatser och en idrottsplats med isbana. Alla barn går till skogen en dag i veckan och femåringarna åker skridskor under vintern.
Samverkan med samhälle, arbetsliv och högre utbildning
Förskolan besöker kyrkan och medverkar tre gånger per termin på vardagsgudstjänster. Andra förskolor i närområdet inbjuds också. Förskolan får varje vecka besök av en präst och en sångpedagog. Dessa besök är mycket uppskattade av såväl barn som pedagoger, berättar flera pedagoger för oss.
Förskolan besöker kontinuerligt bibliotek för att låna böcker. Där finns en barnbibliotekarie som gärna hjälper till att välja ut böcker för till exempel olika aktuella teman berättar en pedagog. Hit inbjuds förskolan också till teater.
Skogen besöks kontinuerligt av förskolans båda avdelningar.
Närliggande förskola kommer ibland och hälsar på och leker på gården. En dag blev de inbjudna till ett disco som tack för att Kyrkans förskola fått vara i deras lokaler under ombyggnationen. Ibland besöker förskolan deras gård.
Förskolornas femåringar åker iväg till Tekniska muséet under vårterminen. De besöker också en ishall där de tillsammans med de två andra enheternas femåringar har Skrinna som leds av en av förskolans pedagoger. Barnen besöker också vid tre tillfällen under året Naturens Hus i Bergianska trädgården, som har som mål att sprida kunskap och känsla för naturvetenskap och skapa engagemang för miljöfrågor.
Förskolechefen berättar att de tar emot VFU7-elever varje år. Förskolan bedriver ett samarbete med Stockholms universitet.
7 Verksamhetsförlagd utbildning för studenter från lärarhögskolan.
Bedömning i text
Verksamheten är till stora delar strukturerad. Enheten har många tydliga och genomarbetade dokument, pedagogiskt uppbyggda miljöer och rutiner för att arbeta med utveckling och lärande efter förskolans läroplan, Lpfö98/10. Detta bidrar också till att barnen ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.
Utforskande och kreativa arbetssätt förekommer i stor utsträckning vilket också inbjuder och bidrar till samarbete mellan barnen i deras lärande.
Vi bedömer att det förekommer en mångfald av språkutvecklande och matematiska arbetssätt.
Även arbetssätt som utvecklar förmågor inom naturvetenskap och teknik bedrivs i hög grad.
Användandet av modern teknik som ett verktyg i lärprocesser förekommer och barnen får även utveckla sin förmåga att söka information med hjälp av den tillsammans med sina pedagoger. Detta arbete kan dock utvecklas vidare.
Det finns väl fungerande strategier och metoder för arbetet med barn i behov av särskilt stöd och för barn med annat modersmål. Verksamheten anpassas i stor utsträckning för dessa barn.
Vi ser att dokumentation av barns lärprocesser förekommer men behöver göras mer likvärdig för alla barn i deras pärmar.
Förskolan har många olika dokumentationer som i hög grad visar på verksamhetens utveckling. Föräldrar har stora möjligheter att kontinuerligt ta del av dokumentationen.
Pedagogerna arbetar med att bygga upp en mer stimulerande, utmanande och mångsidig lärmiljö inomhus. Vi ser att utomhusmiljön är i hög grad stimulerande.
Samverkan med samhälle och arbetsliv sker i stor utsträckning i det pedagogiska arbetet och närområdets möjligheter tas till stor utsträckning tillvara i verksamheten.
Bedömning enligt skala
Stora brister i kvalitet Mindre god kvalitet God kvalitet Mycket god kvalitet
1 1,0 2,0 3 3,0 4,0
X
Ansvar och inflytande för barn
BeskrivningBarns ansvar för det egna lärandet
Förskolechefen berättar att de arbetar med barns inflytande genom att fråga vad de vill göra, ge dem tid för lek, göra upp regler tillsammans och att barnen själva får ansvara för sin miljö och sitt material.
På avdelningarna ser vi att barnen får ta ansvar över sitt eget lärande i olika situationer. Under lekstunderna väljer barnen fritt vad de vill göra, bygga med bilbana, bygga med lego, laga mat, klä ut sig eller till exempel leka med bilar. Vi ser när barnen lekt färdigt vid en aktivitet att de plockar undan efter sig innan de påbörjar något nytt.
När barnen kommer in från sin lek utomhus tar de av sig sina ytterkläder och hänger själva upp dem på sina krokar. Behöver de hjälp ber de en pedagog om det. En pedagog finns alltid närvarande i hallen vid barnens av- och påklädning och vid toalettbesöken.
På båda avdelningarna dukar barnen. På de yngre barnens avdelning dukar ett barn varje dag.
Det är då matvärd och presenterar sedan maten för sina kompisar. På de äldre barnens avdelning dukar två barn varje dag och presenterar också maten för de andra. Barnen tar själva sin mat från skålar på bordet. Efter maten dukar barnen av sina tallrikar, glas och bestick.
Femåringarna har ett eget rum på övervåningen som de ansvarar för.
Några barn berättar att de själva får bestämma vad de vill leka med både inomhus och utomhus. Pedagogerna berättar att barnen får vara med och bestämma vilket material som förskolan ska köpa in och de är också med och önskar maträtter.
Demokratiska arbetsformer
På en samling för de äldre barnen pratar de tillsammans om känslor. Pedagogen ska avsluta samlingen med att berätta en saga. Ett barn bredvid henne börjar berätta sagan högt,
pedagogen frågar då barnet om de ska berätta sagan tillsammans och det vill barnet gärna göra.
Pedagogerna berättar att de inte har något formellt barnråd förutom i arbetet med grön flagg.
Samverkan med föräldrar
Båda avdelningarna har föräldramöte varje termin och en gång per termin inbjuds föräldrar till utvecklingssamtal om barnets utveckling. Förskolan har utarbetat dokument för detta som beskriver hur de tillsammans med föräldrarna ska arbeta före, under och efter samtalen.
Barnen är inte med under dessa samtal. Föräldrarna inbjuds också till familjegudstjänster, luciafirande och gårdsdagar. Föräldrar är ibland med i verksamheten och barnen har också fått besöka en förälder på dess arbete.
Pedagogerna skriver föräldrabrev cirka en gång i månaden. I dessa brev får föräldrarna viktig information, nulägesrapport samt information om pågående verksamhet. En gång per termin inbjuder förskolan till ett föräldraforum. Till det är alla föräldrar välkomna, och förskolechef samt en pedagog från varje avdelning deltar.
Förskolan samverkar med sina föräldrar dagligen vid lämning och hämtning av barnen då de välkomnar barnen och avslutar dagen med att ge föräldrarna några ord om hur dagen varit.
Bedömning i text
Barns tankar, intressen och åsikter tas i hög grad tillvara i verksamheten och de ges möjlighet att påverka sin egen situation i förskolan. De har också möjligheter till inflytande över
planering, arbetssätt, och innehåll.
Vi ser att barnen har stora möjligheter att själva ta ansvar och få inflytande i den dagliga verksamheten. De flesta barn kan dock bli mer delaktiga och ta större ansvar för sin utveckling och sitt lärande genom att bli mer delaktiga vid utvecklingssamtalen.
Förskolan har inga formella forum som stärker barnens inflytande, förutom i arbetet med grön flagg. Barnen ges ibland tillfällen till att medverka i demokratiska processer.
Föräldrarna ges i stor utsträckning att i dialog med förskolan påverka utvecklingen av innehållet i verksamheten.
Bedömning enligt skala
Stora brister i kvalitet Mindre god kvalitet God kvalitet Mycket god kvalitet
1 1,0 2,0 3 3,0 4,0
X
Förskolechefens ansvar
BeskrivningHur förskolechef leder den pedagogiska verksamheten
Huvudman för förskolorna är Danderyds församling som leds av en kyrkoherde. Kyrkans tre förskolor leds i sin tur av en förskolechef. Förskolechefen kommer ut till de olika förskolorna en gång i veckan för att bland annat delta vid veckomöten. Övrig tid finns hon mestadels i församlingshuset i Danderyd.
Förskolorna har ett dokument som beskriver vilka som ansvarar för olika områden. På varje förskola finns en pedagogansvarig förskollärare som ingår i ledningsgruppen. De träffas tre gånger per termin.
På förskolorna finns pärmar med dokument som förskolechefen upprättat tillsammans med sina pedagoger. Dokumenten har sänts ut på remiss till samtliga på förskolorna innan de fastslagits. Dessa pärmar innehåller bland annat handlingsplaner för krissituationer,
händelserapporter, säkerhet och mallar att användas vid observationer, samtal och intervjuer.
Pedagogerna berättar att de tycker förskolechefen är jättebra, hon ser alla som egna individer, man blir sedd och hon har koll på allt. De känner sig trygga med henne som chef, hon ger det stöd som behövs och till henne kan man vända sig till med allt. Hon löser alla problem snabbt.
Förskolechefen berättar att det är hennes ansvar att se till att alla pedagoger ska må bra och att hon ger dem förtroende och frihet. Hon säger att alla pedagoger är fantastiska, engagerade och har en vilja att vara på förskolan. Hon berättar också att på förskolornas kvällsmöten för de pedagogiska diskussioner. Praktisk information får pedagogerna genom veckobrev som hon mailar ut till alla.
Förskolorna har gemensamma personalmöten en gång i månaden. Där tar de upp olika teman, just nu arbetar de med leken som är ett fokusområde på förskolorna.
Tre gånger per termin träffas enheternas förskollärare. Ofta läser de en artikel inför mötet som de sedan diskuterar. Något från mötet ska sedan implementeras på förskolorna.
Förskolorna har gemensamma pedagogiska forum där pedagogerna turas om att träffas. Vi läser ur en agenda till ett forum, “Hur vi ger ännu bättre förutsättningar för lek”. Här finns citat från läroplanen och från barnkonventionen som handlar om barns lek. Pedagogerna får också ett antal frågeställningar att fundera över som de sedan diskuterar på mötet.
All personal har planeringstid, hur mycket beror på hur många procent de arbetar. De som arbetar 100 % har ca 3,5 timmar i veckan.
Det systematiska kvalitetsarbetet
Enheten har ett årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet. Hjulet innehåller olika aktiviteter och avstämningspunkter varje månad för att säkerställa att de gör det de ska och delar upp det på ett rimligt sätt under året.
De tre förskolorna har en gemensam planeringsdag en gång per termin. Då skriver de en utvärdering, ett kvalitetsdokument. Avdelningarna opponerar därefter på varandras dokument, de yngre barnens pedagoger opponerar på varandras och vice versa. Förskolechefen
bestämmer vem som opponerar på vem. Pedagogerna berättar att det var lite obekvämt i början att få kritik och att få tycka till om det någon annan skrivit, men tycker nu att det är väldigt bra och lärorikt.
Varje termin utvärderas verksamheten avdelningsvis av hela arbetslaget enligt en speciell mall. Utifrån analys av detta sätts nya fokusmål. Dessa mål ska pedagogerna arbeta med under terminen. Fokusmålen utvärderas och nya sätts för nästa termin. Barnen intervjuas inför utvecklingssamtalen. Dessa intervjuer finns med vid arbetet av det systematiska
kvalitetsabetet, berättar förskolechefen.
Förskolan använder sig av Lotusdiagram som säkerställer att förskolans alla mål uppnås.
Kvalitetsdokument och likabehandlingsplan utvärderas och upprättas årligen.
Möjligheter till kompetensutveckling för personal utifrån verksamhetens behov Förskolornas pedagoger har stora möjligheter till kompetensutveckling berättar både
förskolechef och pedagoger. Pedagogerna är mycket nöjda och stimulerade med att de får så mycket fortbildning. Förskolechefen erbjuder kompetensutveckling, ofta sammankopplade till förskolans aktuella fokusområden, men också utbildningar som pedagogerna önskar gå.
Danderyds kommun erbjuder också utbildningar och föreläsningar.
Pedagogerna berättar att de efter sina utbildningar ofta får tid att dela med sig av sina kunskaper till övriga pedagoger och även egen tid för reflektion över sitt lärande.
Förskolechefen säger att det är viktigt att pedagogerna får tillfällen till att förkovra sig.
På enheterna finns tre barnskötare som utbildar sig till förskollärare på distans.
Samverkan och övergångar inom verksamheten och mellan skolformer
Övergångar inom förskolan sker oftast väldigt smidigt, berättar en pedagog, då förskolan är liten, de arbetar mycket tillsammans och träffas dagligen utomhus på förskolans gård.
När det är dags att byta avdelning besöker barn och en pedagog, som barnet är tryggt med, den nya avdelningen. De äter lunch eller mellanmål tillsammans. Alla föräldrar erbjuds ett avslutningssamtal på den “gamla” avdelningen innan barnet slutar.
På vårterminen inför skolstart besöker förskolan närliggande skolgårdar vid ett flertal tillfällen. Förskolepedagog deltar i skolträffar inför övergången. Ibland skrivs
informationsblad tillsammans med barn och förälder som skolan vill ha. Informationen handlar om barnets intresse, om deras starka sidor med mera.
För barn i behov av särskilt stöd föreslår förskolan ett överlämningsmöte där föräldrar, förskola och skola träffas.
Inom enheten finns dokument upprättade som beskriver hur samverkan och övergångar ska gå till.
Bedömning i text
Förskolechefen har i hög grad kunskap om verksamhetens pedagogiska kvalitet och arbetar kontinuerligt för att utveckla verksamheten tillsammans med ledningsgrupp och medarbetare.
Förskolechef tar stort ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Pedagoger, barn och föräldrar medverkar i det systematiska kvalitetsarbetet, detta arbete dokumenteras i hög grad. Vi tar del av många välskrivna dokument med hög kvalitet.
Pedagogerna ser det som en stor förmån att de erbjuds en mängd av kompetensutveckling och att det finns väl fungerande rutiner och former för samverkan och kunskapsutbyte mellan dem och de andra enheterna. Förskolechefen uppmuntrar och betonar att det är viktigt med
kompetensutveckling.
Vi bedömer att det finns en väl fungerande samverkan inom verksamheten, mellan förskolans avdelningar och till skolan.
Bedömning enligt skala
Stora brister i kvalitet Mindre god kvalitet God kvalitet Mycket god kvalitet
1 1,0 2,0 3 3,0 4,0
X
JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION
Observationsår: Förbättringsområden i tidigare rapport:
Nuläge:
2008
Mötesprotokoll och liknande dokumentation
Förbättringsområdet har åtgärdats
2008
Långsiktig planering av den pedagogiska verksamheten
Förbättringsområdet har åtgärdats
2008 Ett mera nära ledarskap Förbättringsområdet har åtgärdats 2008 Viktiga handlingsplaner saknas Förbättringsområdet har åtgärdats
REFERENSER
Läroplan för förskolan, Lpfö 98/10, www.skolverket.se Våga Visa Metodbok för observationer 2014, 2014-06-12 Våga Visa Rapportmall, 2014-06-12
Våga Visa Bedömningsmatris förskola, 2014-06-12
Våga Visa frågebank vid observation på förskola, 2014-06-12 Kyrkans förskolors hemsida www.danderydsforsamling.se Kyrkans förskola, informationsbroschyr 20140801
Ansvarsområden Kyrkans förskola 2014-06-13 Fokusområden för kyrkans förskola VT-14 Fokusområden för kyrkans förskola HT-14 Händelserapport Kyrkans förskolor 2012-04-13 Informationspolicy Kyrkans förskolor 2012-04-25
Klagomålshantering för föräldrar på Kyrkans förskolor 2012-04-23 Kyrkans förskolas Årshjul 2013-09-26
Medarbetarsamtal HT 2014-09-30
Våga visa observationsrapport Kyrkans förskolor, 2008 Pedagogansvarig 2012-04-13
Personalförteckning Policy för samarbete 2014-10-01 Pedagogansvarig 2012-04-13
Plan för övergångar förskola, skola 2013-10-10 Utvecklingsplan Kyrkans förskola 20120118 Utvärdering inskolning
Likabehandlingsplan 2013/14 Kyrkans förskola i Djursholm Kalendarium Ht 2014
Huset HT2013 LärKan Huset Duvan ht 13 Kalendarium Ht 2014
Utvärdering av verksamhet vårterminen 2014 LärKan Utvärdering av verksamhet vt 14 Duvan
2015-01-21
Handlingsplan för förbättringsområden Våga visa rapport Kyrkans förskola i Djursholm
Vi vill börja med att konstatera att vi är mycket nöjda och stolta över vårt
resultat i Våga visa rapporten. Det är speciellt glädjande att observatörerna lyft fram det jämna och kvalitativt höga resultatet på alla våra tre förskolor.
Som starka sidor visar de på:
Pedagogernas närvaro, fokus och delaktighet tillsammans med barnen
Det aktiva arbetet med förskolans värdegrund
Förskolans gård som inbjuder till utforskande och lärande lek
Förskolechefen bedriver ett demokratiskt arbetssätt, ett tydligt
systematiskt kvalitetsarbete och är mycket uppskattad av alla pedagoger Förskolas förbättringsområden enligt rapporten:
Den pedagogiska dokumentationen
Barns ansvar och inflytande för att stärka barnens utveckling och lärande
Användandet av modern teknik
Den pedagogiska dokumentationen
Som ett av våra tre fokusområden för VT ´15 har vi satt ”Från
dokumentation till pedagogisk dokumentation med modern teknik”
Som en gemensam grund i att utveckla vår pedagogiska dokumentation läser alla pedagoger boken ”Lyssnandes pedagogik-etik och demokrati i pedagogiskt arbete” av Ann Åberg, Hillevi Lenz Taguchi under VT ´15 och för pedagogiska diskussioner utifrån denna.
Om ”Lyssnandets pedagogik”: ”Med den pedagogiska dokumentationen som verktyg erövrar pedagoger och barn tillsammans en etisk
medvetenhet som leder fram till ett mer demokratiskt arbetssätt.”
Gemensamt studiebesök på förskola (Äventyret i Bagarmossen 18/2) som kommit långt och kan lära oss konkret om pedagogisk
dokumentation
Vi har startat ett gemensamt nätverk med pedagoger från alla våra tre förskolor för att fokusera på och utveckla en mer likvärdig pedagogisk dokumentation
Prioritera reflektionstid på varje avdelning på dagtid varje vecka
Vi konstaterar att vi är mitt i (och var det när Våga visa var hos oss) en förändringsprocess när det gäller vår dokumentation. Vi har använt oss av och utbildats i Skrattegis metod men ser nu med mer modern teknik och möjlighet att använda oss av Förskoleappen att vi går in i ett nytt sätt att se på pedagogisk dokumentation
Vi ska använda modern teknik till dokumentation där barnen är delaktiga
Barns ansvar och inflytande
Pedagogerna på avdelningen LärKan läser boken ”Små barns delaktighet och inflytande - några perspektiv” av Nina Johannesen, Ninni Sandvik för att få nya perspektiv och se möjligheterna i barns delaktighet och
inflytande
Som en gemensam grund i att utveckla barnens möjlighet till ansvar och inflytande läser alla pedagoger boken ”Lyssnandes pedagogik-etik och demokrati i pedagogiskt arbete” av Ann Åberg, Hillevi Lenz Taguchi under VT ´15 och för pedagogiska diskussioner utifrån denna
Rapporten nämner att vi skrivit mamma och pappa på barnens platser i hallen. Något vi inte reflekterat runt tidigare men nu sen det kom med i rapporten lett till intressanta och viktiga diskussioner oss emellan. Vi upplever att det stödjer vårt arbete i att jobba mer på att uppfattas som mer normkreativa.
5-åringarna är delaktiga i utvecklingssamtalet våren `15. Detta
utvärderas sedan för att se om det även ska gälla för de yngre barnen.
Denna termin kommer vi att arbeta mer aktivt med Grön flagg och då ha Barnråd. Ett av våra tre fokusområden denna termin är: ”Grön flagg – arbeta med hållbarhet och barns inflytande”. Då ingår bl a att ha regelbundna och dokumenterade barnråd.
Fortsätta och fördjupa det dagliga arbetet med att lyssna till barnen och låta dem välja aktiviter, fundera över och förändra sin miljö och material på förskolan mm
Vi ska använda modern teknik till dokumentation där barnen är delaktiga
Användandet av modern teknik
