Grundutbildningsgruppen
Skolan för Datavetenskap och kommunikation
Minnesanteckningar från möte 2008-05-07
Närvarande ledamöter: Olle Bälter, Grundutbildningsansvarig CSC Stefan Arnborg, programansvarig datateknik Nils Enlund, programansvarig medieteknik
Ninni Carlsund Levin, univ lektor i Numerisk analys Mats Boij, universitetslektor i matematik
Thomas Sjöland, prefekt ECS (ICT)
Per-Anders Legeryd, PAS Datateknik
Minnesantecknare: Helena Hedman, programhandläggare vid utbildningskansli CSC Övriga närvarande: Viggo Kann, huvudstudierektor samt ämnesstudierektor i datalogi
Margareta Andolf, ämnesstudierektor i språk och kommunikation Lennart Edsberg, ämnesstudierektor i numerisk analys
Kerstin Frenckner, utbildningsadm ansvarig CSC
Ann Lantz, ämnesstudierektor i människa-datorinteraktion
Svante Granqvist, ämnesstudierektor i tal- och musikkommunikation Inbjudna: Marko Turpeinen, professor i medieteknik
Yngve Sundblad, professor i människa-datorinteraktion Frånvarande: Danica Kragic, forskningsassistent i datalogi
1. Formalia
Olle Bälter, grundutbildningsansvarig, välkomnade deltagarna till mötet.
2. Medieteknikutredningen – presenteras av Yngve Sundblad & Marko Turpeinen
Medieteknikutredningen initierades från GA, Olle Bälter, som gav uppdraget till Marko Turpeinen och Yngve Sundblad. Utredningen har delvis ett ursprung i ifrågasättandet av det låga antalet
matematikpoäng inom programmet.
Rapporten som presenterades är en jämförande studie av liknande utbildningar i de nordiska grannländerna och U.S.A. och presenterar ett förslag till ett framtida medieteknikprogram.
Det förslag som bör prioriteras högst är ”Combine teaching more effectively with research”. Förslagslistan innehåller även idéer till nya kandidatprogram inom ”Visualization and virtual environments”, Media services and service platforms” och ”Knowledge media”.
Även förslag till ett nordiskt samarbetet, en ”doctoral school”, finns med i förslagslistan.
Hela rapporten “Education in Media Technology: A Comparative Study” bifogas som bilaga.
3. Föregående protokoll
Språkutredningen – Folke Snickars har i den utredning som Henrik Blomgren ansvarat för hittat skäl till att språkavdelningen ska behållas.
4. Information
- Ansökningsstatistik från VHS
I genomsnitt har antalet sökande till tekniska utbildningar ökat med 10 % i Sverige. Skolans
civilingenjörsprogram har ett bra söktryck, magisterprogrammen har dock sämre söktryck än föregående år.
Antal sökande
Program (1:a hand, Urval 1) Förändring från H07
Datateknik 190 + 5 %
Datateknik, japanska 33 -
Datateknik, kinesiska 10 -
Datateknik, spanska,tyska, franska 15 -
Medieteknikprogrammet 101 + 7 %
Magisterprogram, Människa-datorinteraktion 7 - 72 %
Magisterprogram, Programvaruutveckling 11 - 27 %
Master, Scientific Computing
35 (Ansökningsomgång 1 och 2) i.u
Master, Media Management 38 (Ansökningsomgång 1 och 2) i.u Master, Computational and Systems Biology 12 (Ansökningsomgång 1 och 2) i.u
KTHs centrala antagning vill ha in siffror på hur stort överintag som skall göras i urval 1 respektive urval 2. GA tog upp detta till diskussion om överintaget skall var större i urval 1 än i urval 2.
Grugruppen var eniga i att GA beslutar och skickar ut siffrorna på remiss till PA när det gäller antalet överintagna. Rekommendationen är att ta så många som möjligt i första urvalet, d v s få så många studenter som möjligt som har haft programmet som 1:a hands val.
- Inställda kurser och utbildningar
Kurserna i Programmeringsparadigm samt Rapportframställning på SU ställs in hösten 2008.
Kandidatprogrammet i beräkningsteknik vid SU ställs in fr o m H08. Programmet har haft låga söksiffror och kommer att läggas ned.
- CSC-skolans familjedag
Kerstin Frenckner berättade om arrangemanget som ägde rum den 27 mars, under påsklovsveckan.
Uppskattningsvis kom ca 150 besökare, studenter/teknologer med föräldrar och syskon, gymnasister, konstintresserade äldre och alumne, till CSC/KTH. Inbjudan & annonsering till dagen gjordes via lärare och övrig skolpersonal, annons i tidning och brev till gymnasieskolor. På programmet för familjedagen fanns aktiviteter som öppna föreläsningar och rundvandringar. Dagen kan sammanfattas som lyckad men med för få besökare.
En ny familjedag planeras i februari eller mars 2009.
- Pedagogisk karriärstege
Viggo har besökt Uppsala universitet som har tagit fram ”Pedagogiskt program för Uppsala universitet – Riktlinjer för pedagogisk verksamhet och utveckling”. Dessa riktlinjer beskriver ett pedagogiskt ansvar på flera nivåer. Här beskrivs även hur en särskild bedömning av den pedagogiska förmågan vid
tjänstetillsättning kan göras. Olle Bälter kontaktar Learning lab för att skynda på deras arbete med KTHs karriärsstege. Rapporten från UU finns på
http://www.csc.kth.se/utbildning/grugrupp/
5. Strukturutredningen – förändrade programstrukturer av CSC-skolan program (Bilaga 1)
KTH-styrelsen har bestämt att de sista två åren på civilingenjörsprogrammen ska organiseras som masterprogram. Viggo Kann presenterade ett förslag på hur masterprogrammen på D-programmet kan
struktureras, (se bilaga 2). Gru-gruppen hade inga invändningar till förslaget.
Några reaktioner från gruppen kom dock gällde följande:
• Inlåsningseffekter för studenterna?
Masterprogrammet i sig ersätter nuvarande inriktningar och påverkar inte inlåsningen negativt.
Det ger möjlighet för andra studenter än D-studenter att läsa sista åren på D.
• Vilket språk ska masterprogrammet ges på – engelska?
Förslaget håller öppet för både svenska, engelska och olika språk på olika inriktningar. Det är ingen brådska att besluta språk.
• Kan I-teknologer läsa masterprogrammet?
Nej. Upplägget på I skiljer sig från övriga program genom att inriktningarna börjar i årskurs 2.
Det kommer därför att behövas speciella lösningar för I, och det håller på att utredas just nu.
Yngve är inriktningsansvarig och håller kontakten med programansvariga på I.
När det gäller den förändrade programstukturen är detta redan påbörjat på medieteknikprogrammet i samband med övergången till 300 hp.
Förslag till masterprogram ska vara klara för beslut i mars 2009.
6. Examensarbete parvis – Hur ställer sig Gru-gruppen i frågan - parvisa eller individuella examensarbeten?
Diskussioner pågår om skolan ska godkänna parvisa 30 hp-examensarbeten, eller om vi ska kräva individuella examensarbeten. Från industrin, som uppdragsgivare, är önskan att studenterna gör
examensarbetet i par. I regelverket står att examensarbetet ska utföras självständigt, dock inte individuellt. I dagsläget ser det inom KTHs skolor olika ut om examensarbete i par godkänns eller om det ska göras individuellt.
Kommentarer från gruppen:
• ICT tillåter parvisa examensarbeten, dessa är dock svåra att beytygssätta.
• Nils Enlund vill ha kvar individuella rapporter , men tillåter delvis gemensamma rapporter
• Ann Lantz är för samarbete, men individuella rapporter är viktigt för att sätta ett rättvist betyg.
• Yngve Sundblad är för individuella rapporter, men kan tänka sig att ge dispens.
• Det är viktigt att om examensarbetet görs parvis med krav på individuella rapporter, tydligt ange vilka delar i rapporten som är gemensamma.
• Fördelar med att göra parvisa examensarbete är bl a att man berikar rapporten. Nackdelen kan vara att man råkar ut för samarbetssvårigheter.
Konsensus nåddes om att skolan varken bör rekommendera eller förbjuda examensarbeten i par.
7. Förslag till nya webbkurser
Viggo Kann presenterade inkomna förslag till webbkurser som skolan ska ge, och ställde frågan till grugruppen, vilken eller vilka kurser det ska satsas på?
• Så fungerar Internet – Olof Hagsand
Kommentarer: Bättre omvärldsanalys behöver göras!
• Programmeringsteknik i C, Programmeringsteknik i Java - Fredrik Niemelä Kommentarer: Bättre omvärldsanalys behöver göras!
• Datorspelande - Henrik Artman
Kommentarer: Vidareutveckla kursidén! Kursen kan förmodligen rikta sig till fler målgrupper än i förslaget angivna.
• Utvärderingsmetodik - Henrik Artman Kommentarer: Hanteras ej!
• Mindre grundkurs i MDI-teori - Henrik Artman Kommentarer: Hanteras ej!
• Hemsidesutveckling eller FLASH - Henrik Artman Kommentarer: Vidareutveckla kursidén!
En bättre omvärldsbevakning bör göras på samtliga föreslagna kurser.
Följande förslag får uppdrag till vidareutveckling av kursidén: Datorspelande och Hemsidesutveckling eller FLASH.
8. Studenternas stående punkt Inget speciellt att ta upp.
9. Övrigt
Ämneskonferensen i Datalogi och numerisk analys kommer att äga rum i slutet av augusti. Ninni Carlsund koordinerar de som önskar delta.
10. Nästa möte
18 juni kl. 9.15-11.00
Sammanträdesrummet, kansli CSC, Lindstedtsvägen 5, plan 4.
Vid datorn, /Helena Hedman
Förslag till nya webbkurser
Fråga till grugruppen: vilken eller vilka ska vi satsa på (om någon)?
Förslag 1
Titel: Så fungerar Internet
Förslagsställare: Olof Hagsand
Kursinnehåll: Grundläggande IP (Internet Protocol). Designprinciper för paketbaserade nät. Tillförlitlig paketförmedling mellan änd-punkter. Hur lägger man applikationer på nätet: exempel: email, web, gaming, torrent, telefoni, TV. Så fungerar en router. Namnuppslagning. Routning. Praktiska övningar i hur man undersöker trafik på ett nät med nätverksanalysator.
* Vilken målgrupp vänder sej kursen till?
Studenter med grundläggande teknisk kompetens och datorvana
* Vilka förkunskaper bör krävas?
Grundläggande teknisk kompetens och datorvana.
* Vilken konkurrens möter kursen av andra liknande webbkurser och KTH-kurser?
Vet inte
* Hur många uppskattar du skulle vilja gå kursen varje år?
Vet inte
* Hur svårt skulle det vara att utveckla webbkursen (grovt räknat)?
Virtualiserade labbar via webben med bokningsschema bör utvecklas vilket kan vara svårt. Många moment saknar också rena ja/nej svar utan är mer utredande vilket gör utvecklandet av ett web-baserat material svårt.
* Hur tänker du dej att kursen skulle examineras?
Kombination av webb-baserad labb och skriftlig examination
* Skulle du kunna tänka dej att vara med och utveckla och ge kursen?
Ja
Förslag 2
Titel: Programmeringsteknik i C, Programmeringsteknik i Java,
Förslagsställare: Fredrik Niemelä
Kursinnehåll: Nybörjarkurser i populära programmeringsspråk, som t.ex C/C++, Java, Python och C#, som rättas automatiskt på Kattis[1] som redan används på ett antal CSC-kurser.
* Vilken målgrupp vänder sej kursen till?
I första hand nybörjare. Man skulle i framtiden också kunna tänka sig mer avancerade kurser i t.ex. "algoritmik".
* Vilka förkunskaper bör krävas?
"Matematikkurs från gymnasiets naturvetenskapsprogram eller motsvarande"
skulle kanske vara lämpligt, men jag är inte säker på att man ens behöver kräva det.
* Vilken konkurrens möter kursen av andra liknande webbkurser?
Mitt intryck är att det inte finns ett stort utbud av distanskurser i
programmering för nybörjare på nätet. Kursen DD100N (Programmeringsteknik, webbkurs) är dock ungefär samma sak, man kan kanske se det här förslaget som en vidareutveckling av DD100N.
* Hur många uppskattar du skulle vilja gå kursen varje år?
Om jag inte minns helt fel hade vi i storleksordningen 30-50 studenter på DD100N, och det utan att göra någon reklam alls. Om vi aktivt försöker få studenter till kursen tror jag att vi kan få betydligt fler än så.
* Hur svårt skulle det vara att utveckla webbkursen (grovt räknat)?
Dels behöver man utveckla det pedagogiska upplägget och konstruera lämpliga uppgifter och dels behöver man vidareutveckla den tekniska plattformen något.
För den pedagogiska delen kan man utgå från andra
nybörjarprogrammeringskurser på CSC, och i synnerhet DD100N, så det bör inte vara allt för svårt.
På den tekniska sidan är det framförallt tre saker som skulle vara intressant:
* Förbättra säkerhetslösningen, 2 veckor. Måste göras.
* Lägga till Python-stöd, ca 2 veckor. Bör göras.
* Lägga till C#-stöd, ca 9 veckor. Kan vara intressant.
* Hur tänker du dej att kursen skulle examineras?
Helst helt automatiskt på Kattis: http://kattis.csc.kth.se/
* Skulle du kunna tänka dej att vara med och utveckla och ge kursen?
Ja.
Förslag 3a - d
Fyra kurser föreslagna av Henrik Artman:
Titel 3:. Datorspelande
Mål: Att man får en bättre inblick i datorspelande och dess såväl positiva som mindre positiva aspekter. Brygga mellan vuxna och barn.
* Vilken målgrupp vänder sej kursen till?
Ungdomar och kanske föräldrar (om man ger ett sådant fokus)
* Vilka förkunskaper bör krävas?
Inget direkt.
* Vilken konkurrens möter kursen av andra liknande webbkurser och KTH-kurser?
Kanske datorspeldesignkursen - men jag tror inte det.
* Hur många uppskattar du skulle vilja gå kursen varje år?
40-50 (särskilt om man annonserar den via skolor och marknadsför den till föräldrar)
* Hur svårt skulle det vara att utveckla webbkursen (grovt räknat)?
Svårt att beräkna men för mig och någon annan med intresse kanske 40 timmar.
* Hur tänker du dej att kursen skulle examineras?
studenterna spelar och reflekterar kring spel -
examination spelguider; uppsatser om spelandets kommunikation;
alternativa lösningar
* Skulle du kunna tänka dej att vara med och utveckla och ge kursen?
Absolut. Om ni ger tid som är rimlig.
Titel 3b: Utvärderingsmetodik
Mål: Att man ska kunna göra enklare utvärderingar på egen hand. Praktisk orienterad.
* Vilken målgrupp vänder sej kursen till?
Myndigheter och andra inom offentlig sektor. Många som arbetar på kommuner.
Man kan rida på att Verva har utlyst året till "användningstestets år"
* Vilka förkunskaper bör krävas?
Inga utöver att man idag arbetar praktiskt med Webben eller andra
interaktiva system. Kanske vore det bra med förkunskaper inom MDI och Webbpublicering.
* Vilken konkurrens möter kursen av andra liknande webbkurser och KTH-kurser?
InUse kommer göra en privat kurs i höst.
KTH-s MDIkurser.
Vervas endagsseminarier.
* Hur många uppskattar du skulle vilja gå kursen varje år?
100 personer om den annonseras via Verva.
* Hur svårt skulle det vara att utveckla webbkursen (grovt räknat)?
60 timmar med rätt personer + timmar direkt i kontakt med Verva.
* Hur tänker du dej att kursen skulle examineras?
Egen utvärdering av ett system som man idag arbetar med. Planerings
protokoll, utvärdering och analys + reflektioner om hur man kan förbättra
systemet.
* Skulle du kunna tänka dej att vara med och utveckla och ge kursen?
Ja om det ges rimlig tid och resurser.
Titel 3c: Mindre grundkurs i MDI-teori
Mål: Skapa en bättre insikt angående MDI.
* Vilken målgrupp vänder sej kursen till?
Allmänt men se även ovan.
* Vilka förkunskaper bör krävas?
Inga direkta. Se ovan. Jag tror det finns en hel del fler inom privatsektor som skulle vara intresserade. Jag har fått sådana förfrågningar.
* Vilken konkurrens möter kursen av andra liknande webbkurser och KTH-kurser?
FoV i MDI som dock inte gått på flera år.
* Hur många uppskattar du skulle vilja gå kursen varje år?
50-100 om man annonserar ut bra.
* Hur svårt skulle det vara att utveckla webbkursen (grovt räknat)?
40-60 timmar. Lite beroende på ambition.
* Hur tänker du dej att kursen skulle examineras?
man läser en bok i samma ordning som andra:
man skriver reflektion/recension av varje kapitel som examination.
Ann ville ha fokus på beställarens roll - vilket skulle kunna utgöra en överkurs.
* Skulle du kunna tänka dej att vara med och utveckla och ge kursen?
Japp. Om det ges rimlig tid.
Titel 3d: Hemsidesutveckling eller FLASH
Mål: Studenterna bidrar med lösningar såväl praktisk MDI som inkörsport till programmering - kanske till gymnasiestudenter för att locka till
KTH)
* Vilken målgrupp vänder sej kursen till?
Allmänheten.
* Vilka förkunskaper bör krävas?
Datorintresse plus eventuell enkel programmeringsvana.
* Vilken konkurrens möter kursen av andra liknande webbkurser och KTH-kurser?
Vet ej.
* Hur många uppskattar du skulle vilja gå kursen varje år?
Vet ej.
* Hur svårt skulle det vara att utveckla webbkursen (grovt räknat)?
Vet ej - beror på ambition-
* Hur tänker du dej att kursen skulle examineras?
man lär enkel HTML på distans:
examination en hemsida med given struktur enklare spel (typ spaceinvaders) i flash
* Skulle du kunna tänka dej att vara med och utveckla och ge kursen?
Njae. Möjligen en del av den.
Plan för masterprogram på D-programmet
KTH-styrelsen har bestämt att sista två åren på civilingenjörsprogrammen ska organiseras som masterprogram. Jag har gjort en skiss på hur det skulle kunna fungera på D.
Förutsättningar:
• Vi är i huvudsak nöjda med nuvarande upplägg med kompetensinriktningar, så masterprogrammen bör inte skilja sej så mycket.
• Vi kommer inte att få ha massor av masterprogram (ett per kompetensinriktning) och det är för administrativt tungt att ha det.
• Vi bör utnyttja existerande masterprogram om det går.
• På ICT har man masterprogram med upplägget en termin vardera av obligatoriska kurser, inriktningskurser, valfria kurser och exjobb. Mindre obligatoriskt än så tror jag inte att KTH accepterar.
• I varje masterprogram ska det finnas en kurs i vetenskapsteori och forskningsmetodik.
Detta leder mej till följande förslag:
1. Inriktningen i beräkningsteknik övergår i masterprogrammet Scientific computing.
2. Inriktningen BMT övergår i systembiologimasterprogrammet.
3. MDI-inriktningen blir ett eget masterprogram.
4. Inriktningarna på ICT och Indek får dom skolorna ta hand om.
5. Övriga inriktningar får bli inriktningar inom ett nytt masterprogram i datalogi.
Förslag till upplägg för masterprogram i datalogi:
En termin obligatoriska kurser (kan läsas första eller andra året):
Vetenskapsteori och forskningsmetodik, period 1-2.
Avancerade algoritmer, period 2 Datasäkerhet, period 1
Internetprogrammering, period 2 Artificiell intelligens, period 1
Alla kurser är 6 hp (4 gamla poäng). Dessa kurser brukar läsas av nästan alla som läser någon datalogisk inriktning, så i praktiken blir inte obligatoriet så betungande. Kurslistan kan behöva modifieras. Till exempel har Stefan Nilsson föreslagit en ny kurs i Avancerad programmering som skulle kunna ersätta antingen avancerade algoritmer eller artificiell intelligens som obligatorisk kurs.
En termin inriktning (kan läsas varvat med obligatoriska kurser och valfria kurser). Som
inriktningar föreslås Autonoma system Datasäkerhet Internetteknik Programsystemteknik
Språkteknologi Teoretisk datalogi
Kompetensinriktningarna innehåller för närvarande en kurs mer än en termin (25 gamla poäng), men eftersom en kurs i alla inriktningar utom språkteknologi ingår bland dom obligatoriska är inte detta någon stor inskränkning.
Man kan tänka sej fler inriktningar, till exempel en inriktning i Datorgrafik och visualisering.
Dessutom en termin valfria kurser och en termin exjobb.
Dom valfria kurserna måste väljas så att examensordningens krav på fördjupning uppfylls.
Frågan om språk kan hållas öppen. Om KTH propsar på att alla masterprogram ska vara internationella så måste vi ge dom obligatoriska kurserna på engelska och minst en av inriktningarna (gäller nog redan autonoma system).
Behörighetskrav för dom som vill börja på programmet utan att ha gått D måste definieras.
Viggo Kann
Error! Reference source not found.
Error! Reference source not found.
2 (2)
