Dnr: 11RV Västerbottens läns prioriteringar i det regionala tillväxtarbetet. Regionförbundet Västerbottens län

(1)

Dnr: 11RV0345

2014 -

Regionförbundet Västerbottens län

Västerbottens läns prioriteringar i

det regionala tillväxtarbetet

(2)

2

INLEDNING

Regionförbundet Västerbottens län välkomnar erbjudandet från regeringen att identifiera och redo- visa prioriteringar i Västerbottens läns tillväxtarbete från och med 2014. Erbjudandet kopplar även naturligt till EU:s nya programperiod och då i synnerhet strukturfonderna som utgör ett mycket viktigt verktyg i Västerbottens läns tillväxtarbete.

Regionförbundet Västerbottens län (nedan kallat Region Västerbotten) anser att det finns goda anledningar att i ett tidigt skede börja diskussionen kring de ramar som utgör inriktningen för det regionala tillväxtarbetet från 2014 och dess kopplingar mot nästa strukturfondsperiod. Region Västerbot- ten utgår i sin redovisning från de övergripande målen i Europa 2020 och från Västerbottens läns utvecklingsstrategi 2007-2013. Utvecklingsstrategin reviderades år 2010, varför Region Västerbotten bedömer att den är en god bas för framtida strategiska satsningar och giltig som utgångspunkt för Västerbottens läns tillväxtarbete under perioden 2014-2020, även om det finns ett behov av fördjup- ningar och vidare konkretisering. Kopplat till detta har Region Västerbotten inlett ett arbete för att skapa bättre underlag för prioriteringar och för att stärka det territoriella lärandet, men detta måste även åtföljas av en effektiv modell för lärande mellan samtliga politiska nivåer.

Den demografiska utmaningen är särskilt utmanande för ett län som Västerbotten med stora geogra- fier som är extremt glest befolkade med obalanser i såväl köns- som åldersfördelning. Den demografiska utmaningen är därför central i den analys som följer och i de prioriteringar som länet gör. I sammanhanget är det viktigt att även beakta de varierande förutsättningarna för att bedriva strategiskt tillväxtarbete som finns i Sverige. För att till fullo nyttiggöra den potential som finns är det viktigt att finna metoder som stärker möjligheterna för strategiskt tillväxtarbete även i kommuner och områden där resurserna för genomförande är begränsade.

Region Västerbotten anser att det finns fördelar med att presentera prioriteringar i det regionala tillväxtarbetet på det sätt som regeringen föreslår. Samtidigt vill Region Västerbotten understryka vikten av att den framtida regionala tillväxtpolitiken i Sverige möjliggör flexibilitet och inte låser fast sig i de prioriteringar som följer av redovisningen. Med de senaste årens oro i världsekonomin, vet vi att globala händelser snabbt och kraftfullt påverkar regionernas möjligheter, att bedriva ett regionalt tillväxtarbete. Utifrån dessa erfarenheter bör verktygen för det regionala tillväxtarbetet utformas för, samt tillåtas att, möta skiftande förutsättningar.

Även om regeringen inte önskade kommentarer av förvaltnings- och organisationskaraktär rörande det regionala tillväxtarbetet anser dock Region Västerbotten att frågan kring organisering av det regionala tillväxtarbetet på nationell och regional nivå är den stora utmaningen för mer effektivt och konkretiserat tillväxtarbete från 2014. Detta gäller även hanteringen av strukturfonderna och Sveri- ges ambitioner i relation till Europa 2020-målen. Av den anledningen vill Region Västerbotten understryka vikten av kontinuerlig samverkan och dialog i dessa frågor med regeringen.

Redovisningen kommer ha följande disposition: Arbetet inleds med en analys och behovsredovisning för att avslutas med en redovisning av länets prioriteringar och en redovisning av länets ambitioner rörande gränsöverskridande samarbete. Arbetet kommer att struktureras efter de tre övergripande teman som ryms inom Europa 2020: Smart tillväxt, Hållbar tillväxt och Tillväxt för alla.

(3)

3

ANALYS OCH BEHOVSREDOVISNING

Befolkningen i Västerbottens län uppgår till omkring 260 000 innevånare. I länets tre största kommuner; Umeå, Skellefteå och Lycksele kommuner återfinns närmare 80 procent av länets befolkning medan 20 % av befolkningen är fördelade på länets övriga tolv kommuner. Om Sveriges storstadslän exkluderas placerar sig regionen som nummer tio av arton län vad avser befolkningsstorlek. Bortser vi ifrån de tre storstadskommunerna så återfinns Umeå kommun bland de tio största kommunerna i Sverige och Skellefteå kommun bland de 25 största kommunerna. Samtidigt finns Sveriges fyra be- folkningsmässigt minsta kommuner i Västerbottens län. Sammantaget innebär regionens stora geo- grafiska yta och den stora spridningen i befolkningsstorlek mellan kommunerna i regionen, att behovet av tillväxtpolitiska verktyg kräver en spännvid som saknar motstycke på de flesta andra håll i lan- det.

Den regionala utvecklingsstrategin för Västerbottens län tar sin utgångspunkt i strategin för Europa 2020. Region Västerbotten anser det vara naturligt att se länets tillväxtarbete som en del i EU:s ut- vecklingsarbete. Samtidigt anser Region Västerbotten att det omvända förhållandet är minst lika viktigt. Att EU tillför resurser för regionen att utvecklas, utgör en förutsättning för att regionen skall kunna bidra till ett mervärde i EU. De mål som Sverige antagit inom Europa 2020 är ambitiösa och kommer att vara riktmärket för länets arbete. Tabellen nedan visar hur Västerbottens län i dagsläget presterar mot de nationella Europa 2020-målen. Förutsättningen för att följa upp målen på länsnivå och kommunnivå är dock att det finns tillgängliga data, vilket idag saknas inom flera områden.

TABELL 1: Västerbottens läns resultat år 2011, mot Europa 2020 målen.

De 5 övergri- pande målen

Nationellt 2020 mål Västerbottens län

%

Kvinnor

%

Män

%

Max-Min kommuner

%

Genomsnitt kom- muner

%

Mål 1 Sysselsätt-

ning Sysselsättningsgrad

väl över 80 % 20-64 år

75 73,6 76,2 80,7 70,3 76,7

Mål 2 FoU 4 % av BNP 3 * -* X X

Mål 3 20/20/20 Utsläpp av växthusgaser -40 % i förhållande till 1990

–5,6 -* -* +7,2 –35,7 – 11

Andelen förnybar energi i slutkonsumtionen 49 %

50 -* -* X X

Energieffektivitet 20 % Jmf. 2008

X -* -* X X

Mål 4 Utbildning Andelen som inte slutför grund- och gymnasieskolan, mindre än 10 %

X X X 28,3 13 19,8

Andelen 30-34 åringar med eftergymnasial utbildning 40-45 %

50,4 59 42,3 61,4 14,2 32

Mål 5 Social del-

aktighet Andelen utanför arbetskraft väl under 14 %

X X X X X

*= könsuppdelad statistik saknas, X =data saknas

(4)

4

SMART TILLVÄXT

Smart tillväxt innebär att kunskap och innovation stärks som drivkrafter för en framtida tillväxt.

För detta krävs det att vi förbättrar kvaliteten på utbildning, stärker forskningsinsatser, främjar innovation och kunskapsöverföring, fullt ut utnyttjar informations- och kommunikationsteknik och ser till att innovativa idéer kan omvandlas till nya produkter, tjänster och arbetstillfällen.

Västerbottens län har med Umeå universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet och Luleå Tekniska universitet i Skellefteå starka miljöer inom forskning, högre utbildning och innovationssystem som ligger till grund för kunskapstriangeln. Vid Umeå universitet finns även en världsledande designhögskola.

Vid universiteten i länet finns ett flertal centrumbildningar som fungerar som plattformar med syfte att utveckla befintliga företag och offentlig sektor. Inom regionen finns hög kompetens inom bland annat skogsbruk, trä- och skogsteknologi och biobränslen. Råvaror från trä och skog utvecklas och används i unika och världsledande processer i både industri och energianläggningar. FoU-insatser bedrivs också kring förbränningsteknik, biokompositer och biodrivmedel. Västerbotten har globalt starka kluster samt kluster med stark potential, exempelvis inom bioteknik, gruv- och mineral, pro- cess-IT, kreativa näringar, clean-tech och skogsteknik. Västerbottens län uppvisar också ett flertal internationellt konkurrenskraftiga innovationssystem. Dessa innovationssystem har direkt koppling mot förverkligandet av målen i Europa 2020, kommande strukturfondsperiod och Horizon 2020 såväl som nationella program. Detta kräver en god samverkan mellan alla sorters offentliga finansiella verktyg och en långsiktighet i satsningarna, ett led i detta är att arbeta med Smart Specialisation Stra- tegies och arbetet med den nationella innovationsdialogen.

Hållbart naturresursutnyttjande i kombination med ledande IKT-utveckling där spetsforskning går hand i hand med industrin gör att Västerbottens och Norrbottens län är världsledande inom högtek- nologisk processindustri inom såväl gruv- och mineral som skogsnäring. Innovationsutveckling i regionen kring energiförsörjning utifrån hållbara energislag till exempel vindkraft) bidrar starkt till att Sverige uppnår målen inom Europa 2020 och tillsammans med Norrbottens län svarar länet för mer än 90 procent av landets totala förnybara energiproduktion. För att möjliggöra en ökning av förnybar elproduktion i norra Sverige, behövs dock förstärkningar av stamnätets och de regionala nätens kapacitet.

En god tillgång till IT-infrastruktur och IT-baserade tjänster, samt att öka kompetensen kring, och användning av GIS- och IT-lösningar i både privat och offentlig sektor, är av stor vikt för att stärka regionen i ett globalt perspektiv och utveckla förutsättningarna för ett konkurrenskraftigt näringsliv.

För att stärka detta kommer Region Västerbotten att tillsammans med aktörer i länet arbeta med en Digital Agenda för Västerbottens län.

Ett ytterligare område av strategisk innovativ betydelse för länet utgörs av användningen av mobil och distansöverbryggande teknik. I Västerbottens län finns en stor kunskap inom området där e-hälsa har en strategisk position. Olika IKT- lösningar inom till exempel E-hälsa, för att överföra kunskap inom hälso- och sjukvården, mellan sändare vid sjukhus i urbana miljöer till mottagare i mera perifera och glesbefolkade områden är en angelägenhet för samtliga glest befolkade områden. Fortsatt bredbandsutbyggnad krävs i länet med särskild inriktning på mindre tätorter, småorter och glesbygd. I

(5)

5

sammanhanget är det också viktigt att betona vikten av ett mobil- och telenät med god täckning samt hög kapacitet för såväl telefoni som för datatrafik.

Ett behov i den strategiska diskussionen är vidare att ytterligare konkretisera och paketera insatser knutna till starka innovativa miljöer i länets näringsliv samt att utvecklandet av tjänsteinnovationer inom bland annat offentlig sektor. Vidare är det av vikt att dessa områden samt de områden som anges av länets forsknings- och utbildningsmiljöer ges en prioriterande ställning vid beslut om utvecklandet av gränsöverskridande innovativa miljöer såväl inom Sverige som nationellt. Det regionala tillväxtarbetet uppmärksammar betydelsen av en väl fungerande samverkan mellan utbildning, forskning och innovation såväl som mellan samhälle, akademi och näringsliv där länet har en god tradition.

Länet har behov av en höjd utbildningsnivå för att främja en arbetsmarknad med ett starkt kunskaps- innehåll. Idag har endast befolkningen i Umeå kommun en högre utbildningsnivå än medeltalet för riket, medan många av länets kommuner ligger långt under det nationella medeltalet. Utmaningen i framtiden är att locka fler till högre utbildning och att stärka de kvalificerade yrkesutbildningarna.

Viktigt att beakta i sammanhanget är att länet präglas av traditionella socialt-/klass- och könsbundna utbildningsval samt att män generellt har lägre utbildningsnivå än kvinnor. För att möta näringslivets behov måste länet skapa fler utbildningsplatser riktade mot bristyrken och bryta traditionella könsre- laterade mönster. Utbildningsanordnare i Västerbottens län måste därför också i högre grad ansöka om att starta yrkeshögskoleutbildningar (tidigare kvalificerade yrkesutbildningar) med inriktning mot bristyrken.

För att ytterligare stärka länets position på den globala arenan görs många insatser för ökat internationellt samarbete inom forskning, exportfrämjande aktiviteter samt insatser för att attrahera ut- ländska direktinvesteringar. För att stärka innovationskraften i hela länet finns idag marknadskompletterande finansieringslösningar och satsningar för att stärka tillgången till riskkapital. Dessa behö- ver utvecklas ytterligare. Idag är det svårt att attrahera små- och medelstora företag att delta i det regionala utvecklingsarbetet varför villkoren måste ses över.

(6)

6

Hållbar tillväxt

Hållbar tillväxt innebär att bygga upp en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare eko- nomi. Här ingår att utveckla nya processer och ny teknik, inbegripet miljövänlig teknik, påskynda utvecklingen av intelligenta nät av IKT. Syftet är att öka näringslivets konkurrensfördel, hjälpa konsumenter att sätta värde på resurseffektivitet, förebygga miljöförstörelse, öka den biologiska mångfalden och skapa hållbar resursanvändning.

Västerbottens län står tillsammans med Norrbottens län för i det närmaste all produktion av järn- malm inom Europa och en stor del av produktionen av ädelmetaller. En tredjedel av landets skogs- mark återfinns i de båda länen vilket bidrar med förnybar råvara till svensk skogsindustri. De båda länen svarar dessutom samtidigt för mer än 90 procent av landets totala förnybara energiproduktion.

Länens tillgångar på naturresurser bidrar till att EU kan minska import av naturresurser till värden som årligen uppgår till drygt 10 miljarder euro. ¹För en fortsatt stark exportinriktad industri baserad på regionens naturresurser krävs en stärkt infrastruktur till, från och inom regionen, bland annat genom utvecklingen av Botniska korridoren och anslutande infrastruktur såsom Nordic Logistic Corri- dor, och att dessa kopplas mot EU:s Gröna korridorer. I länet är behovet av långa transporter av betydelse för såväl näringsliv som befolkning, samtidigt som transporterna utgör ett klimatproblem. Det är viktigt att länet verkar för att transporter av gods och personer sker energieffektivt och att graden av fossila bränslen minskar. I nuvarande Mål 2 programmet för Övre Norrland utgör 23 procent av programmet till åtgärder inom tillgänglighet. Det är av yttersta vikt att kommande strukturfondsprogram möjliggör fortsatta investeringar inom området.

Även om naturresurserna i länet utgör en styrka i ett globalt hänseende är det viktigt att synen på hur vi använder vårt naturresurskapital i det egna länet ses över och att en större del av värdet stan- nar kvar i regionen. Grunden för detta är en ökad vidareförädling och ett klimatanpassat, samt ekonomiskt, ekologiskt och kvalitetssäkrat nyttjande av naturresurserna. Även om råvaruproduktionen ger såväl direkta som indirekta effekter på regionens sysselsättning är exporten av råvara förknippat med låga regionala förädlingsvärden. Länet arbetar med utmaningen att öka naturresursernas bidrag till den regionala ekonomin genom att stimulera ytterligare vidareförädling, tjänsteproduktion och effektivare användning av resurserna, exempelvis kring hållbart träbyggande och bioraffinaderier.

Regionen har vidare goda förutsättningar att ytterligare stärka sin position som en viktig bidragsgiva- re till det nationella och internationella behovet av energi producerat från förnybara energikällor.

Västerbottens län kan komma att påverkas av ett förändrat klimat vilket bland annat skapar föränd- rade förutsättningar inom skogs- och jordbruk samt rennäringen. Klimatförändringarna kommer att ställa krav på planering och åtgärder bland annat beträffande bebyggelse, anläggningar, dammsäker- het. Idag pågår ett arbete att ta fram en klimat- och energistrategi i länet.

Den viktigaste åtgärden för att minska utsläppen av växthusgaser är energieffektivisering. Länet står inför stora utmaningar på detta område. Det handlar bland annat om en minskad energianvändning i hem- och arbetsmiljöer. En ytterligare åtgärd är att aktivt uppmuntra och stimulera produkt- och marknadsutveckling baserat på sociala och tekniska innovationer som bidrar till hållbar utveckling.

Parallellt med att kunskapsnivån ökar i den industriella produktionen har den globala trenden under

1Thomas Westerberg et. al. (2008), ”Analys av Norrbottniska och Västerbottniska naturtillgångars betydelse för en hållbar tillväxt”, WSP Analys och Strategi

(7)

7

senare tid också riktats mot en högre andel tjänsteproducerande näringar. Tjänstenäringarna är det branschsegment som sysselsättningsmässigt vuxit snabbast i Västerbottens län de senaste 15 åren, andelen förvärvsarbetande inom tjänsteproduktion i regionen är fortfarande betydligt lägre än i riket.² Tjänsteföretagandet är vanligast såväl bland kvinnor som bland män, där kvinnor står för en stor andel av nyföretagandet i tjänstesektorn. Den största könsskillnaden inom tjänstesektorn åter- finns inom personliga tjänster, där kvinnor är i majoritet samt inom transport och kommunikationer, där män är i majoritet. I de insatser som görs regionalt är det viktigt att beakta att den ekonomiska tillväxt som kan skapas genom växande tjänstesektor inte sker på bekostnad av målet ökad mångfald och jämställdhet.

För att Västerbottens län skall positionera sig som en konkurrenskraftig region i Europa, måste struk- turomvandlingen i länet följa de internationella strukturomvandlingar som sker av näringslivet. I detta sammanhang bör de kulturella och kreativa näringarna däribland besöksnäringen lyftas. Besöks- näringen är mycket viktig ur sysselsättningssynpunkt. En offensiv satsning krävs för att utveckla exportmogna destinationer, produkter och marknadskommunikation. Förutom att denna sektor på nya sätt vidareförädlar länets natur- och kulturresurser, bidrar den också till att stärka tjänstenäringens andel av regionens ekonomi. De gröna näringarna utgör en resurs och potential både gäller livsme- del, men också för att stärka länets attraktionskraft inom besöksnäringen, samtidigt som det utgör en möjlighet för större framtida bidrag till energiförsörjningen, genom åkerbränslen såväl som till exempel. biogas. En förutsättning för att kunna utveckla de gröna näringarna är att jordbruket i Västerbot- tens län kan konkurrera på samma villkor som övriga Europa. För att möjliggöra detta bör Västerbot- ten fortsatt kunna kompenseras för de naturgivna nackdelarna via LFA-stödet (Less favoured area) inom CAP.

Företagande i allmänhet och nyföretagande i synnerhet prioriteras i det regionala utvecklingsarbetet.

Länet intar ett brett förhållningssätt för att främja entreprenörskapet i regionen, och riktar insatser för att stimulera innovationsförmågan. Insatser riktas bland annat mot att stärka möjligheterna för kvinnor och män oavsett etnisk bakgrund att bli företagare i regionen samt främjandet av ett gott företagsklimat i samhället, och insatser som ökar inslaget av entreprenörskap i hela utbildningsvä- sendet. Insatser görs även för att underlätta ägarbyten i företag vid bland annat generationsskiften. I regionens tillväxtarbete är det också av stor vikt att finna former för att utifrån den samiska kulturen stärka möjligheterna för en fortsatt utveckling av det samiska entreprenörskapet och företagandet.

Västerbotten präglas av en allt starkare urbanisering med inflyttning till ett mindre antal urbana stadsregionala centrum, med en allt större fokus på tjänstesektorn. Det är därför angeläget att stödja ett ökat entreprenörskap inom tjänstesektorn. Med stärkta förutsättningar för till exempel kulturskapare och entreprenörer inom kulturella och kreativa näringar och med ökad samverkan med näringslivet, ges fler möjligheter till vidareförädling av länets natur- och kulturresurser. Kultur, kul- turmiljöer, fritid och social ekonomi har vidare en betydande roll för regionens innovativa utveckling och attraktionskraft. I detta sammanhang bör möjligheterna till utveckling som kan uppstå i och med att Umeå år 2014 är Europas kulturhuvudstad betonas.

2 Niklas Gandal (2011), ”Branschstrukturen – Västerbottens län”, Meddelande 1-2011, Region Västerbotten

(8)

8

Tillväxt för alla

Tillväxt för alla innebär att ge människor ökad egenmakt genom hög sysselsättning, investeringar i kompetens, fattigdomsbekämpning samt modernisering av arbetsmarknaderna och system för utbildning och socialt skydd i syfte att hjälpa människor att förutse och hantera förändringar, och bygga ett sammanhållet samhälle. Det är också väsentligt att sprida den ekonomiska tillväxtens fördelar till EU:s alla delar och på så sätt stärka den territoriella sammanhållningen. Det handlar om att garantera tillträde och möjligheter för alla under hela livet. EU måste fullt utnyttja kapaci- teten hos sin arbetskraft för att hantera utmaningarna med befolkningens åldrande och den ökan- de globala konkurrensen. Det kommer att krävas strategier för att främja jämställdhet i syfte att öka arbetskraftens deltagande och därigenom stärka tillväxten och den sociala sammanhållning- en.

Det är nödvändigt att länet tar ett samlat grepp kring nettoflyttningsrörelserna. Länets inrikes nettoinflyttning har varit negativ under det senaste decenniet. I synnerhet är det gruppen unga kvinnor som lämnar Västerbottens län. Utan befolkningstillväxten i Umeå kommun hade utvecklingen varit än mer dramatisk. Samtidigt visar länets utrikes nettoinflyttning positiva siffror, exempelvis har mi- grationen från Europa till vissa kommuner under senare år varit växande bland annat tack vare aktiva insatser. För att landsbygden på sikt ska kunna utmana de urbana miljöerna om befolkning krävs tydlighet i hur länets rurala områden både i stadsnära områden och i glesbygd paketerar fördelarna med landsbygdens arbetsliv och livsmiljöer.

Västerbottens län profilerar sig ofta som en region med attraktiva boende- och näringslivsmiljöer.

Mer behöver göras för att stärka såväl de urbana som rurala områdenas attraktivitet, för även om utflyttningen från urbana noder till förmån för mindre rurala samhällen ökar, så är det mot landets större stadsmiljöer som de stora strömmarna av individer går. Det finns ett behov av att ytterligare stärka funktionellt samarbete mellan urbana och rurala områden och bredda de lokala arbetsmark- nadsområdena genom stärkta pendlingsmöjligheter både inom och över länsgränser. Det förutsätter förbättrade hållbara kommunikationsmöjligheter i synnerhet kollektiva transportlösningar, elimine- ring av flaskhalsar för ökad pendling, samt ökad samplanering mellan olika transportslag, trafikslag och trafikutövare. Redan idag syns positiva effekter av förbättrade möjligheter till regional pendling genom Botniabanan och Tvärbanan. En fortsatt satsning på kommunikationer genom exempelvis Norrbotniabanan är därför viktig.

Länets möjlighet att möta en bred efterfrågan på service, livs- arbets- och studiemiljöer blir en avgö- rande faktor för den framtida utvecklingen. Redan idag har länets glest befolkade delar svårt att upp- rätthålla en social infrastruktur och grundläggande samhällsservice. Nyckelfaktorer för att klara utmaningen är en långsiktig satsning på utveckling av städer och orter samt funktionaliteten dem emel- lan, för att göra länet mer allsidigt och robust vilket också är av betydelse när länets ekonomi går mot en större andel service- och kunskapsintensiva näringar. I sammanhanget blir tillgänglighet ett nyck- elord tillika en förutsättning för att utveckla en attraktivare och konkurrenskraftigare region.

Välutbyggda och fungerande kommunikationer till arbete, utbildning, samhällsservice, kultur- och fritidsaktiviteter är avgörande för att skapa en stärkt funktionalitet i regionen. En grundförutsättning för detta är att det finns en god täckning och hög kapacitet på mobil- och telenätet för såväl telefoni som datatrafik. Informationsteknik och effektiva transporter är viktiga verktyg för att öka tillgången till kvalificerad vård, utbildning, service samt kultur- och fritidsaktiviteter. Av vikt är därför satsningar

(9)

9

på mer robusta, tillgängliga och effektiva elektroniska kommunikationer med tillhörande digitala tjänster för att möjliggöra arbete samt studier på distans och stärkta möjligheter till funktionella lös- ningar som även gynnar entreprenörskap, särskilt i samhällen där den lokala marknaden är begrän- sad.

Kulturen i Västerbottens län har en betydelsefull roll både för boende, inflyttare och besökare. Kultu- ren har även en hälsofrämjande effekt. Länet har idag flera starka kulturtillgångar genom de intres- santa och levande kulturarvsmiljöerna, det samiska kulturarvet, de framstående kulturinstitutionerna och det breda och varierade kulturutbud som finns i länet. Samisk- och nationella minoriteters kultur har en särskild roll i länet. Satsningar görs bland annat för att stärka möjligheterna till entreprenörs- kap och företagande utifrån den samiska kulturen.

Västerbottningarna har därför flera anledningar att känna sig stolta över kulturen i regionen och utveckla förutsättningar för både invånare och besökare att på många olika sätt tillgodogöra sig bildning, fritidsaktiviteter och rekreation. Här kan den sociala ekonomins arbete med livsmiljöer, livskva- litet och sociala innovationer för att stärka det sociala kapitalet, ytterligare stimuleras i länet. Paral- lellt med de starka kulturtillgångar som regionen uppvisar finns också stora utmaningar inom kultur- området. Länets inomregionala avstånd, liksom avsevärda skillnader i befolkningsunderlag och skiftande kommunala åtaganden ger en något varierande tillgång till offentligt finansierad kultur, fram- för allt i de mindre kommunerna. Det är också till viss del problematiskt att få en återväxt av ideella aktörer och arrangörer inom kulturområdet främst i de mindre kommunerna.

Av stor vikt för att stärka regionen i ett globalt perspektiv och utveckla förutsättningarna för attraktiva boende- och arbetsmiljöer är ett arbete som främjar snabba förbindelser till övriga Sverige, Euro- pa och omvärlden, en god tillgång till IT-infrastruktur och IT-baserade tjänster, samt att öka kompetensen kring, och användning av IT-lösningar i både privat och offentlig sektor. För att möjliggöra en stark export respektive import samt effektiva resor och transporter inom norra Sverige och till närlig- gande regioner i Norge och Finland, krävs att utvecklade infrastruktursystem i såväl nordsydlig och öst-västlig riktning säkerställs samt att infrastrukturen och trafik- och logistik ses i ett systemperspek- tiv. Av särskild betydelse är arbetet för en långsiktigt effektiv infrastruktur är att säkerställa tillräckli- ga volymer i såväl den nationella planen som i länstransportplanen samt att genomföra de angivna transportstråken och objekten.

På medellång och lång sikt står Västerbottens län, i likhet med flertalet andra län i Sverige, inför stora utmaningar när det gäller matchningen mellan utbudet och efterfrågan på arbetskraft. Mer specifikt kan detta beskrivas som en kompetensmatchningsutmaning, som i Västerbottens län bland annat beror på en åldrande befolkning och en förändrad efterfrågan på arbetskraft med specifika kompe- tenser (se figur 2). Situationen innebär en påtaglig risk att vissa yrken, givet att utvecklingen fortsät- ter i den riktning som den gjort det senaste decenniet, kommer att uppleva kraftiga utbudsbrister eller omvänt en risk för överskott. För att möta behovet av kompetensförsörjning och arbetskraftsbehov krävs effektiva metoder så att matchningen mellan utbud och efterfrågan av kompetens sä- kerställs bland annat genom satsningar på kompetensutveckling, livslångt lärande och validering. Här är samverkan mellan utbildningssamordnare, näringsliv och offentliga aktörer för att identifiera strategiska yrkesområden av yttersta vikt. För att möta arbetskraftbehovet krävs vidare såväl stärkt matchning som fler insatser för att öka arbetskraftsinvandring och integration av immigranter på

(10)

10

arbetsmarknaden. Inom detta område finns idag ett pågående arbete inom ramen för den Regionala kompetensplattformen.

I Västerbottens län beräknas rekryteringsbehovet uppgå till 38 923 anställningar år 2020. Av rekryteringsbehovet beräknas 11 799 anställningar år 2020 utgöras av sysselsättningstillväxt respektive 27 123 anställningar år 2020 utgörs av pensionsavgångar. Rekryteringsbehovet förväntas vara störst inom Vård och omsorg samt Finansiell verksamhet m.m. Rekryteringsbehovet förväntas vara lägst för Jordbruk, skogsbruk samt Energiproduktion. I relation till antalet anställda 2008 förväntas rekryteringsbehovet 2015 vara störst inom Energiproduktion och Byggverksamhet samt att År 2020 förvän- tas det relativa rekryteringsbehovet vara störst inom Energiproduktion m.m. och Offentlig förvalt- ning. Sysselsättningen beräknas öka i samtliga branscher utom Tillverkning och utvinning samt Ut- bildning och forskning. Det förväntade rekryteringsbehovet i de senare utgörs således enbart av pen- sionsavgångar.

Såväl nationellt som regionalt råder en påtaglig könssegregering på arbetsmarknaden; kvinnor och män arbetar till exempel inom olika yrken och sektorer samt på olika positioner. Den könssegregera- de arbetsmarknaden tar sig också uttryck i skillnader gällande hel- och deltidsanställningar samt fast- eller visstidsanställningar för kvinnor och män. Dessa skillnader leder i sin tur till brister i den ekonomiska jämställdheten. Att motverka den könssegregerade arbetsmarknaden bidrar till ökade möjlig- heter för individer att göra fria yrkesval. En mindre könsuppdelad arbetsmarknad är positivt ur ett rättvise- och demokratiperspektiv och ett ekonomiskt perspektiv men framför allt utifrån ett demo- grafiskt perspektiv.

Hinder för rörlighet grundade i föreställningar om en grupps lämplighet, eller snarare olämplighet för ett visst yrke, försämrar arbetsgivarens möjligheter att matcha rätt kompetens till sina olika behov.

Många grupper i samhället står utanför arbetsmarknaden eller har arbeten som inte motsvarar deras kvalifikationer. Det krävs därför insatser för att ta tillvara de resurser som varje individ – oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder besitter, för att främja en inkluderande arbetsmarknad där individens kompetens ligger i fokus. För att stärka regionens konkurrenskraft om den framtida arbetskraften, krävs insatser som positionerar Västerbottens läns arbetsmarknad, som en av de mest välkomnande i Europa.

FIGUR 2: REKRYTERINGSBEHOV 2020 PER ARBETSMARKNADSOMRÅDE I VÄSTERBOTTENS LÄN

(11)

11

LÄNETS PRIORITERINGAR

SMART TILLVÄXT

Utifrån analysen görs följande prioriteringar:

- Ytterligare stärka globalt konkurrenskraftiga innovativa miljöer inom näringslivet samt inom de starka forskningsområdena vid länets universitet

- Skapa kompetensmiljöer och mötesplatser för samverkan i kreativa processer - Utveckla Smart Specialisation Strategies

- Utveckla IKT lösningar och digitala tjänster, bland annat genom framtagande av Digital Agen- da för Västerbottens län

- Fortsatt bredbandsutbyggnad i mindre tätorter, småorter och glesbygd

- Stimulera tjänsteinnovation inom bland annat offentlig sektor samt stärka innovativa miljöer i näringslivet

- Locka fler till högre utbildning och stärka de kvalificerade yrkesutbildningarna samt bryta traditionsbundna mönster

- Skapa marknadskompletterande finansieringslösningar och stärka tillgången till riskkapital HÅLLBAR TILLVÄXT

 Öka naturresursernas bidrag till den regionala ekonomin genom att stimulera ytterligare vi- dareförädling, tjänsteproduktion och effektiv resursanvändning

 Fortsatta satsningar på infrastruktur för att säkerställa och ytterligare stärka regionens konkurrenskraft genom bland annat Botniska korridoren och Nordic Logistic Corridor.

 Stimulera entreprenörskap i bred bemärkelse

 Insatser för att öka andelen tjänsteproducerande företag och stimulera entreprenörskap inom tjänstesektorn

 Offensiv satsning på besöksnäringen för att skapa exportmogna destinationer, produkter och framgångsrik marknadskommunikation

 Förbättra möjligheterna för kulturskapare och entreprenörer inom de kulturella och kreativa näringarna samt öka samverkan mellan näringsliv och kultur

 Tillvarata möjligheterna med regionens förnyelsebara energikällor och satsning på energieffektivitet

 Aktivt uppmuntra och stimulera produkt- och marknadsutveckling baserat på sociala och tekniska innovationer som bidrar till hållbar utveckling

 Öka inslaget av entreprenörskap i hela utbildningsväsendet

(12)

12 TILLVÄXT FÖR ALLA

 Stärka urbana, rurala och glest befolkade områdens attraktion, bland annat genom stärkt funktionalitet.

 Satsningar på välutbyggd fysisk infrastruktur och IKT- lösningar för utveckling i hela länet

 Möta behovet av kompetensförsörjning och arbetskraftsbehov

 Gemensam positionering och paketering av länet och dess mångfald av livsmiljöer

 Skapa samverkanslösningar och pendlingsmöjligheter för bredare arbetsmarknadsregioner inom och över regionens gränser

 Utveckla länets sociala kapital

 Skapa lösningar för produktion och distribution för att utöva och uppleva konst och kultur i hela länet

 Insatser som främjar samisk- och nationella minoriteters kultur

 Ytterligare insatser för att stärka jämställdhet, integration och mångfald på arbetsmarknaden

 Insatser för att öka arbetskraftsinvandringen och integrationen av immigranter på arbetsmarknaden

 Satsningar för kompetensutveckling, livslångt lärande och validering

 Samverkan mellan näringsliv, utbildningssamordnare och offentliga aktörer för att identifiera strategiska yrkesområden bland annat genom att utveckla den Regionala kompetensplattformen

(13)

13

LÄNSÖVERGRIPANDE SATSNINGAR SAMT GRÄNSÖVERSKRI- DANDE SAMARBETEN

Västerbottens län delar gräns med tre svenska regioner samt en region i Finland och en region i Nor- ge och länet har en lång tradition av gränsöverskridande samarbeten. Västerbottens län samverkar även med andra län och regioner i Sverige inom en rad frågor. För att etablera Västerbottens län som en attraktiv region i ett internationellt perspektiv är Region Västerbottens ambition att ytterligare stärka de flerregionala samarbetena. Genom ett aktivt samarbete med andra regioner vill Västerbot- tens län positionera sig som en intressant part i framväxten av makroregionernas EU. Det är av betydelse att det strategiska arbetet i Västerbottens län visar öppenhet, nyfikenhet och stark framåtvilja i såväl inledandet av nya som utvecklandet av redan etablerade samarbeten mellan regioner i Sverige och i omvärlden.

Västerbottens läns strategiska ansats uppmuntrar aktörer i regionen att söka samarbetsparter inom bland annat Östersjöregionen, samt att söka projekt inom EU:s olika program för territoriellt samarbete samt sektorsprogram. En viktig del i att positionera Västerbottens län som en stark region på en global arena är att stimulera till ett ökat internationellt samarbete genom forskning, exportfrämjande aktiviteter samt genom att attrahera utländska direktinvesteringar. Förutsättningar för att stärka samverkan mellan aktörer i regionen och aktörer runt Östersjön, i övriga EU och andra delar av värl- den kring prioriteringarna ovan, ges en viktig roll i arbetet med att stärka regionens engagemang i det internationella sammanhanget.

Ett utvecklat Kvarkensamarbete med speciell fokus på att stärka de öst-västliga kommunikationerna, färje- och flygtrafiken över Kvarken, logistikcentersamarbetet samt främjande av Kvarkenregionens utveckling inom bland annat forskning och utbildning, miljö, näringsliv, kultur samt hälso- och sjuk- vård, är viktiga verksamheter i länets territoriella samarbete. Tillika är det av betydelse med ett fortsatt samarbete inom Mittskandia, samt att formerna för samarbete med Nordland fylke fortsätter att utvecklas, exempelvis i frågor rörande turism och ökat arbetsmarknadsutbyte mellan regionerna.

Det internationella perspektivet och breda omvärldskontakter är en mycket viktig del för länets konkurrenskraft och för det territoriella lärandet. Det är därför viktigt att internationellt samarbete görs möjligt inom samtliga av EU:s kommande strukturfondsprogram även de regionala. Region Väster- botten arbetar tillsammans med de fyra nordligaste länen inom ramen för Europa Forum Norra Sve- rige för att vara en aktiv del i EU och dra största nytta av EU-medlemskapet och välkomnar en dialog med Näringsdepartementet om kommande strukturfondsperiod.

(14)

14

SAMMANFATTNING

Region Västerbotten har i presentationen av det framtida regionala tillväxtarbetet från och med 2014 utgått från dagens arbete i Västerbottens län men även kopplat till kommande strukturfondsperiod.

Analysen och prioriteringarna har tagit sin utgångspunkt från Europa 2020 strategin som också ligger till grund för länets utvecklingsstrategi för år 2007-2013 som detta arbete har baserats på. Då utvecklingsstrategin endast sträcker sig till år 2013 finns ett behov av framtida fördjupningar och vidare konkretisering av det kommande tillväxtarbetet. Den demografiska utmaningen kommer att ha en stor påverkan på arbetet med hållbar tillväxt i såväl Sverige som Västerbottens län och har därför en central roll i analys och prioriteringar.

I relation till de nationella Europa 2020 målen krävs en ambitionshöjning för länet inom samtliga fem områden som Europa 2020 strategin omfattar. Ett viktigt led i att skapa förutsättningar för att uppnå målen är att utveckla modeller för öka möjligheterna för kommuner och områden med begränsade resurser att kunna genomföra strategiskt tillväxtarbete samt modeller för ett stärkt lärande mellan de politiska nivåerna.

Västerbottens län har mycket goda möjligheter att bidra till att Sverige uppnår sina nationella mål bland annat inom målet som omfattar förnybar energi där länet tillsammans med Norrbotten idag står för 90 procent av landets totala förnybara energiproduktion. För att nå det nationella målet krävs dock bland annat en förstärkning av stamnätets och de regionala nätens kapacitet för att kunna utveckla den förnybara energiproduktionen ytterligare i länet.

För att kunna följa länets bidrag till de nationella Europa 2020 målen krävs dock att data finns till- gänglig på läns- och kommunnivå vilket idag saknas inom flera av de områden som Europa 2020 strategin omfattar. Inom Smart tillväxt prioriterar länet bland annat att ytterligare stärka länets globalt konkurrenskraftiga innovativa miljöer inom näringslivet och inom universitetens starka forsknings- områden. Länet vill även se en fortsatt bredbandsutbyggnad i mindre tätorter, småorter och glesbygd.

Inom Hållbar tillväxt prioriterar länet bland annat att öka naturresursernas bidrag till den regionala ekonomin genom att ytterligare stimulera vidareförädling, tjänsteproduktion och effektiv resursan- vändning. Länet vill också tillvarata möjligheterna med länets förnybara energikällor och vidare satsning på energieffektivitet.

Inom Tillväxt för alla prioriterar länet bland annat att stärka urbana, rurala och glest befolkade områ- dens attraktion bland annat genom stärkt funktionalitet samt satsningar på välutbyggd fysisk infrastruktur och IKT- lösningar för utveckling i hela länet.

Sammanfattningsvis kan konstateras att de flesta prioriteringar överensstämmer väl med det förslag på koncentration och fokusering för kommande strukturfondsprogram. Ett stort undantag utgörs av att länet prioriterar IKT-lösningar och infrastruktur för att möta de stora inomregionala skillnader som finns i Västerbotten i form av extrem gleshet och långa avstånd. Region Västerbotten vill därför understryka vikten av att tillgänglighet även fortsättningsvis finns med i strukturfondsprogrammet för Övre Norrland .