VÅRD- OCH
OMSORGSNÄMNDEN
Analys av nyckeltal och möjlighet till kontroll över kostnader inom
äldreomsorg och LSS
2016-02-02
Håkan Wikman och Caroline Jogeman Version: 5.0
Innehållsförteckning
1 Sammanfattning ... 3
2 Bakgrund ... 3
2.1 Syfte, frågeställningar och avgränsning ... 3
2.2 Metoder ... 3
3 Resultat för äldreomsorgsverksamheten i Sollentuna ... 4
3.1 Utveckling av nämndens ekonomi 5 år i sammandrag ... 4
3.2 Nyckeltal för Sollentuna ... 4
3.3 Nyckeltalsjämförelse med utvalda kommuner ... 5
3.4 Särskilt boende ... 7
3.5 Hemtjänst i ordinärt boende ... 8
3.6 Övrig äldreomsorgsverksamhet ... 9
3.7 Kostnader för Sollentunas ambitionsnivå för äldreomsorg .... 10
4 Resultat för LSS-verksamheten i Sollentuna ... 12
4.1 Utveckling av verksamhetens ekonomi 5 år i sammandrag .. 12
4.2 Nyckeltal för Sollentuna ... 12
4.3 Nyckeltalsjämförelse med utvalda kommuner ... 14
5 Slutsatser och förslag till uppföljning och styrning av äldreomsorgen och LSS-verksamhetens kostnader ... 15
5.1 Redogörelse för möjligheter att minska nämndens kostnader15 5.1.1 Hemtjänst i ordinärt boende ... 15
5.1.2 Särskilt boende ... 16
5.1.3 Korttidsplatser ... 16
5.1.4 LSS verksamheten ... 16
1 Sammanfattning
Kommunledningskontoret har fått i uppdrag att redovisa en analys av
kostnads/effektivitetsjämförelser gällande äldreomsorg och LSS mellan Sollentuna och andra jämförbara kommuner. Analysen innehåller en redogörelse för möjligheter att minska
nämndens kostnader.
Vid analysen har officiell statistik används främst från Kolada. I analysen har följande
kommuner jämte Sollentuna används, för äldreomsorgen Täby, Järfälla, Solna och Nacka och för LSS-verksamheten Täby, Järfälla och Kungsbacka.
I analysen kan konstateras att Sollentuna i de flesta fallen har högre kostnader och en högre servicenivå än jämförelsekommunerna. Den höga ambitionsnivån ger inte motsvarande effekt på kvalitén, vilket framkommer i SKLs öppna jämförelser.
Ska Sollentuna behålla den nuvarande skattenivån behöver nettokostnaderna sjunka. I
rapportens slutsatser redovisas ett antal framgångsfaktorer som andra kommuner arbetade med för att få kontroll över kostnaderna både inom äldreomsorgen som LSS-verksamheterna.
2 Bakgrund
2.1 Syfte, frågeställningar och avgränsning
Kommunledningskontoret har fått i uppdrag från preliminär budget 2016 att redovisa en analys av kostnads/effektivitetsjämförelser gällande äldreomsorg och LSS mellan Sollentuna och andra jämförbara kommuner. Analysen ska innehålla en redogörelse för möjligheter att minska nämndens kostnader utifrån analys av t ex servicenivåer och bedömningar.
Uppdraget var mer omfattande från början (innehöll bl.a. att tydliggöra former för
avtalsskrivande, hantering av index som OPI (omsorgsprisindex) samt analys av avtalsmodeller.
Men med arbetet om att eventuellt överföra befintliga LOU upphandlade boenden inom LSS verksamheterna och äldreomsorgen till upphandling enligt Lagen om valfrihet (LOV) har kommunledningen avgränsat uppdraget till en analys av kostnader/effektivitet i form av nyckeltal, jämförelse med andra kommuner samt förslag på hur man kan minska kostnaderna för verksamheterna.
2.2 Metoder
Valda kommuner jämte Sollentuna i jämförelsen för äldreomsorgen är Täby, Järfälla, Solna och Nacka. För LSS-verksamheten är valda kommuner jämte Sollentuna, Täby, Järfälla och
Kungsbacka. Föreslagna jämförelsekommuner har tagits fram tillsammans med vård- och omsorgskontoret.
Största andelen nyckeltalen är hämtade från Kolada (ett verktyg som erbjuder nyckeltal som underlag för analyser och jämförelser) där senaste rapporteringen finns från 2014.
Vidare har material från andra utredningar om nyckeltalsjämförelser genomförda av kommunledningskontoret, använts.
Information har också inhämtats från andra kommuner från nätverksträffar, som bland annat Tierp och Leksands kommun.
Vid all jämförelse i rapporten har officiell statistik används. Det kan dock inte uteslutas att det ibland finnas felaktigheter i inrapportering från kommunerna när det gäller ekonomiska delen
3 Resultat för äldreomsorgsverksamheten i Sollentuna
Sollentunas nettokostnader för äldreomsorg prognostiseras 2015 till ca 504,2 miljoner kronor.
För 2014 var nettokostnaden 488,1 miljoner kronor. De ökade kostnaderna förklaras av högre beläggningsgrad på särskilt boende och korttidsplatser och en fortsatt ökande volym i hemtjänst i ordinärt boende. Mellan 2014 och 2015 har, enligt Sweco´s befolkningsprognos, antalet invånare 65 + ökat med 329 personer. Den största ökningen har skett i åldersgruppen 70 – 79 år (262 stycken).
3.1 Utveckling av nämndens ekonomi 5 år i sammandrag
För 2014 bedriver Sollentuna kommun äldreomsorg till en nettokostnad som understiger förväntad nivå med 2,4 procent. Detta är första gången sedan mätningarna började. Med den skattesats som kommunen har behöver dock nettokostnaderna sänkas ytterligare.
2010 2011 2012 2013 2014
Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg, (%) Sollentuna 10,6 6,0 8,6 3,4 -2,4
För 2015 redovisas en ökad beläggningsgrad på särskilt boende (säbo), korttidsplatser och ökad servicegrad inom hemtjänst i ordinärt boende vilket troligtvis kommer att påverka
nettoavvikelsen i fel riktning.
Andra jämförbara kommuner uppvisar en betydligt större avvikelse än Sollentunas avseende lägre kostnader än förväntad nivå. Nedan visas Sollentunas nettokostnadsavvikelse i procent för 2014 jämfört med andra jämförbara kommuner och länet.
De kommuner som ingår i jämförbara är Järfälla, Täby, Nacka, Upplands-Väsby, Sundbyberg, Tyresö och Södertälje.
3.2 Nyckeltal för Sollentuna
Varje kommun har en ”mix” av äldreomsorg grovt fördelat mellan säbo, hemtjänst i ordinärt boende, dagverksamhet och korttidsboende. Vanligtvis ser mixen ut som att man antingen har hög andel säbo och låg andel hemtjänst ordinärt boende eller tvärtom. Den kostnadseffektivaste mixen förutom att hålla låg ambitionsnivå på både säbo och hemtjänst i ordinärt boende är att hålla nere andelen säbo och satsa mer på hemtjänst i ordinärt boende upp till en viss nivå.
För Sollentuna ser mixen ut som att man har hög andel säbo och hemtjänst i ordinärt boende samtidigt.
Nedan diagram visar Sollentunas servicenivå jämfört med övriga kommuner i riket.
Diagrammet visar på andel invånare 65+ som har hemtjänst i ordinärt boende respektive säbo former för 2014. Jämförelsen är i procent.
Volymbudgeten beräknas utifrån ett genomsnittspris per brukare multiplicerat med antal brukare. Volymbudgeten för 2015 beräknades på 1954 brukare i verksamheten. Enligt
rapportering i juli 2015 fanns endast 1851 brukare i verksamheten vilket då borde resulterat i en lägre kostnad mot budget. Trots ett lägre antal brukare i verksamheten överstiger istället
kostnaderna budget. Anledningen är att andelen brukare i säbo och hemtjänst i ordinärt boende ökat. Vård- och omsorgsnämnden förklarar de ökade kostnaderna med att den äldsta
åldersgruppen (90 +) med störst vårdbehov ökat (48 brukare). Dock har både gruppen 65 – 79 år och 80 – 89 minskat (48 brukare respektive 55 brukare). Det gör att det finns en indikation på att genomsnittspriset ökat som följd av en ökad ambitionsnivå 2015.
3.3 Nyckeltalsjämförelse med utvalda kommuner
I jämförelsen, 2014, jämte Sollentuna har nyckeltal från kommunerna Nacka, Täby, Järfälla och Solna använts.
Sollentuna har i kommunjämförelsen minst andel äldre 65+
Trots att Sollentuna har minst andel 65 + och näst minst andel 80 + uppvisar Sollentunas mix på den högsta ambitionsnivån.
Som framkommer har Sollentuna en ”hög ambitionsnivå” avseende äldreomsorg som inte riktigt står i proportion till den skattesats kommunen har d.v.s. den är något för dyr för kommunens budget.
En beräkning har gjorts för att försöka beskriva de olika kommunernas ambitionsnivå. Det är viktigt att poängtera att bilden inte ger en helt komplett bild över respektive kommuns ambitionsnivå i förhållande till nettokostnadsavvikelsen. Jämförelsen förutsätter att
timkostnaden för hemtjänst i ordinärt boende per brukare och en plats o särskilt boende per brukare kostar ungefär lika mycket.
Beräkningarna baseras på andel äldreomsorg för hemtjänst i ordinärt boende respektive säbo i relation till andel invånare 65+. För Sollentunas del är, för 2014, 11,7 % av Sollentunas 15,5 % invånare 65 + beviljade hemtjänst i ordinärt boende vilket motsvarar 75 %. 4,5 % av
Sollentunas 15,5 % invånare 65 + är beviljade plats i säbo vilket motsvarar 29 %. Se nedan diagram över de olika kommunerna.
Bilden ger en viss vägledning till hur ambitionsnivå och mix påverkar nettokostnadsavvikelsen.
3.4 Särskilt boende
Inom området säbo är Sollentuna efter Solna mest generösa med att bevilja plats i boende.
Solna beviljar dock samtidigt en lägre andel hemtjänst i ordinärt boende mot Sollentuna.
En iakttagelse som kan göras för både säbo som hemtjänst i ordinärt boende är att
ambitionsnivån ökar även för åldersgruppen 65 – 79 år 2014 mot 2013. Ökningen motsvarar 26 brukare i säbo och 35 brukare i hemtjänst ordinärt boende. I diskussioner med andra kommuner, som t ex Leksand och Tierp där en granskning gjordes av brukarna som beviljats säbo,
framkom att flera brukare gått från bara ett par timmars hemtjänst i ordinärt boende till plats i säbo oavsett faktiskt vårdbehov. I avsnittet för hemtjänst i ordinärt boende visas att antalet hemtjänsttimmar per brukare i genomsnitt är lågt i Sollentuna. Trots ett lågt antal timmar per brukare i ordinärt boende ökar antalet säbo platser i Sollentuna. En fråga som är relevant att ställa är om Sollentuna liksom Tierp och Leksand, vid en granskning skulle finna brukare som beviljats plats i säbo som istället borde hanterats med ett ökat antal hemtjänsttimmar i ordinärt boende.
Enligt en tidigare utredning, se bilaga 1, framkommer att förutom en hög andel platser har Sollentuna också dyra lokalkostnader. I en tidigare mer detaljerad jämförelse med Solna och Nacka framkom att Sollentuna har flest nybyggda fastigheter vilket förklarar de höga
hyreskostnaderna. Vård- och omsorgskontoret har dessutom tidigare dragits med dubbla platser (hyror) för 2012 och del av 2013 i samband med flytt från Sollentuna sjukhus. Under 2013
började Vård- och omsorgskontoret anpassa servicegraden genom att minskat antalet externa platsköp. Från 2014 belastas inte längre Vård- och omsorgskontoret av de dubbla platserna.
Förutom höga hyreskostnader är Sollentunas vårddygnsersättning något högre än
jämförelsekommunernas. Vård- och omsorgsnämnden upphandlar till fast pris och fokuserar på kvalité.
I resultatet från Öppna jämförelser framkommer att Sollentuna from 2014 har förbättrat sitt resultat. Om förbättringen beror på att upphandlingar enligt LOU fokuserar på kvalité istället för pris eller om andra faktorer framkommer inte.
Not; Färgningen avser de 25 % av de bästa = grön osv.
3.5 Hemtjänst i ordinärt boende
Inom området hemtjänst i ordinärt boende uppvisar Sollentuna en hög ambitionsnivå. Täby har en något högre nivå än Sollentuna men där Täby istället har lägre andel i säbo.
En intressant iakttagelse mellan åren 2013 och 2014, som även kommenterades i föregående avsnitt, är att Sollentuna ökar sina insatser även för åldersgruppen 65 – 79 år (35 brukare).
Detta står i motsats till att de äldre invånarna anses bli friskare allt högre upp i åldrarna.
I den officiella statistiken från Kolada framkommer att Sollentuna har ett lågt genomsnitt av antal timmar/brukare (fr.o.m. 2013 exkluderas personer som enbart har trygghetslarm,
matdistribution eller mindre än två timmar hemtjänst per månad). Det innebär att Sollentuna är generösa med att bevilja hemtjänsttimmar till många brukare även i de lägre åldrarna
Ett motiv till att bevilja många brukare hemtjänsttimmar kan vara att kommunen önskar hålla en högre kvalité än de jämförda kommunerna. Nedan visas brukarbedömningen fyra år i rad, helhetssyn från Öppna jämförelser.
Not; Färgningen avser de 25 % av de bästa = grön osv.
Det finns flera nyckeltal från Öppna jämförelser på detaljnivå. Sollentuna får inte lika lågt betyg på alla punkter. Dock framkommer det utifrån helhetssynen att den höga ambitionsnivån inte verkar ge motsvarande effekt på kvalitén.
3.6 Övrig äldreomsorgsverksamhet
Det borde finnas ett samband mellan ambitionsnivå på säbo, kötid, hemtjänst i ordinärt boende och övriga verksamheter såsom korttidsboende, öppen verksamhet och dagverksamhet. Har en kommun mycket hemtjänst i ordinärt boende bör kostnaden för dagverksamhet och öppen verksamhet vara lägre. Sollentuna som har en hög ambitionsnivå borde då kännetecknas av låga kostnader för dagverksamhet och öppen verksamhet vilket man inte gör. När det gäller
korttidsplatser bör kötiden till säbo spela viss roll. Sollentuna som har en relativt kort kötid (i relation till jämförda kommuner) borde därför ha mindre andel kortidsboende och därmed även låga kostnader för detta. Antalet nyckeltal för dessa områden är inte lika utvecklat som för säbo och hemtjänst ordinärt boende. Nedan visas en översikt på Sollentunas kostnader för övrig verksamhet 2014 jämfört med landets genomsnitt och utifrån de 5 jämförda kommunerna max och min kostnad.
Som framgår av ovanstående tabell uppvisar Sollentuna även här en högre satsning än övriga kommuner förutom avseende kostnad för korttidsvård där Täby redovisar högre kostnader.
Kötiden till särskilt boende kan påverka kostnaden och antal dygn för korttidsplatser. I nedan redovisade staplar visas antal boendedygn/invånare 65+ och kötid till säbo. Täby har den längsta kötiden till Säbo vilket också återspeglas i deras relativt höga kostnad för
korttidsplatser. Sollentuna har en relativt kort kötid men har ändå den högsta kostnaden per kortidplats.
3.7 Kostnader för Sollentunas ambitionsnivå för äldreomsorg
I ett räkneexempel nedan görs ett försök att beskriva kostnaden för Sollentunas ”mix och ambitionsnivå”. I räkneexemplet har Täby och Järfälla valts ut som jämförelse. Täby, som också har en relativt hög ambitionsnivå har valt en mix av högre andel hemtjänst och lägre andel säbo. Järfälla håller en lägre ambitionsnivå genomgående med låg andel hemtjänst och säbo.
I beräkningen har Sollentunas mix räknats fram utifrån sin befolkningsstruktur men med den mix som Täby respektive Järfälla har. Samtliga siffror avser 2014
Som framkommer i räkneexemplet skulle Sollentuna kunna genomföra en effektivisering på ca 47 mkr (503 mkr – 455 mkr) om Sollentuna anpassade sin ambitionsnivå till Täby kommun.
Anpassningen till Täbys platsantal skulle medföra att Sollentuna ökade sina hemtjänsttimmar och sänkte antalet platser i säbo. Trots att antalet hemtjänsttimmar skulle öka skulle den totala kostnaden för Sollentuna påverkas i positiv riktning.
Med samma räkneövning men med Järfälla kommuns mix skulle Sollentuna kunna genomföra en effektivisering på ca 123 mkr (503 mkr – 380 mkr). Järfälla har en betydligt lägre
ambitionsnivå vilket medför att både hemtjänst och säbo minskar.
Som tidigare nämnts närmar sig inte Sollentuna Täbys eller Järfällas ambitionsnivå under 2015 utan ökar istället sina insatser ytterligare för säbo, korttidsplatser och hemtjänst i ordinärt boende.
Not: Beräkning, gulmarkeringarna visar de värden som använts som t ex 0,032*10771 = 345 platser i säbo enl Järfälla nivå
Ingen liknande beräkning genomförs för övrig äldreomsorg dvs korttidsboende, öppen
verksamhet och daglig verksamhet. Utifrån tidigare diagram framkommer dock att Sollentuna redovisar högst för öppen verksamhet och dagverksamhet. Avseende korttidsboende redovisar Täby kommun högre kostnad än Sollentuna.
4 Resultat för LSS-verksamheten i Sollentuna
Sollentunas nettokostnader för LSS-verksamheterna prognostiseras 2015 till ca 330 miljoner kronor. För 2014 var nettokostnaden 308,6 miljoner kronor. I beloppen ingår funktionshindrade enlig SoL med drygt 10 % av totala nettokostnaden.
4.1 Utveckling av verksamhetens ekonomi 5 år i sammandrag
För 2014 bedriver Sollentuna kommun LSS-verksamhet inom vård- och omsorgsnämnden till en nettokostnad som överstiger förväntad nivå med 10,1 procent. Utvecklingen av
nettokostnaderna har varit på en stadigt hög nivå sedan mätningen började. Med den skattesats som kommunen har behöver dock nettokostnaderna sänkas.
2010 2011 2012 2013 2014
Nettokostnadsavvikelse LSS, andel (%) Sollentuna 9,1 10,8 13,9 12,6 10,1
Sollentuna kommun bedriver LSS-verksamheten till en högre kostnad än vad som förväntas utifrån kommunens struktur och genomsnittlig ambition och effektivitet.
Sammantaget uppgår avvikelsen till 26 miljoner kronor.
Hela den högre kostnaden kan förklaras av en högre styckkostnad då kommunen kompenseras för faktisk volym i LSS-utjämningen. Nedan visas Sollentunas nettokostnadsavvikelse i procent för 2014 jämfört med andra jämförbara kommuner och länet.
De kommuner som ingår i jämförbara är Järfälla, Täby, Kungsbacka, Haninge, Karlstad, Trelleborg och Nyköping.
För LSS-verksamheten är det framförallt insatsen daglig verksamhet som avviker uppåt. Men även insatsen boende ligger över samtliga jämförelsegrupper. Vårdtyngd, löneläge och momsersättning till fristående aktörer kan troligtvis påverka men endast till mindre del.
4.2 Nyckeltal för Sollentuna
LSS – boende och daglig verksamhet - 2010-2014, kronor per vårdtagare
För insatserna daglig verksamhet och boende redovisas styckkostnader i den officiella statistiken. I definitionen exkluderas lokalkostnaden.
För båda verksamheterna ökade kostnaden varje år fram till och med 2012 respektive 2013. År 2014 minskade kostnaderna
LSS – boende och daglig verksamhet - 2014 i jämförelse, kronor per vårdtagare
Sollentuna kommun redovisar styckkostnader som kraftigt avviker från riket och jämförbara.
För daglig verksamhet är skillnaden över 50 procent. För boende är skillnaden knappt 30 procent.
De övriga kommunerna i länet uppvisar en liknande kostnadsavvikelse.
Eventuellt kan en viss avvikelse uppåt förklaras av att kommunen förväntas ha en högre vårdtyngd än genomsnittet.
Vidare kan högre löneläge och momsersättning till privata aktörer påverka
288 808 315 596 329 808 326 382 286 261
882 341 864 821 868 869
1 000 143
948 632
0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000
2010 2011 2012 2013 2014
Kronor
Kostnad daglig verksamhet enl. LSS, kr/brukare
Kostnad exkl lokalkostnader boende enligt LSS kr/brukare
I den officiella statistiken redovisas kostnaderna för LSS-verksamheten uppdelat på fyra delar plus lokaler. Det är främst kostnader för boende och övriga insatser som förklarar kostnads- ökningen. Mellan 2013 och 2014 minskade kostnaderna för LSS-verksamheten.
4.3 Nyckeltalsjämförelse med utvalda kommuner
Jämförelse kommunerna är Järfälla, Täby och Kungsbacka
Som framkommer i jämförelsen med utvalda kommuner har Sollentuna en högre
nettokostnadsavvikelse än Järfälla och Kungsbacka. Täby ligger däremot på samma nivå som Sollentuna.
4 293 4 624 4 989 5 132 5 119
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000
2010 2011 2012 2013 2014
Kronor
Lokalkostnader insatser enl LSS, kr/inv 0-64 år Kostnad övriga insatser enl LSS kr/inv 0-64 år Kostnad personlig assistans kr/inv 0-64 år
Kostnad exkl lokalkostnad boende enl LSS kr/inv 0-64 år Kostnad daglig verksamhet, enl LSS kr/inv 0-64 år TOTALT
10,1
4,1
7,3
10,0
0 2 4 6 8 10 12
Sollentuna Järfälla Kungsbacka Täby
Procent
Nettokostnadsavvikelse LSS 2014, andel (%)
Den kommun av de utvalda som har lägsta kostnaderna per brukare både inom daglig verksamhetet samt LSS boenden är Järfälla. Högsta kostnaderna har Sollentuna och Kungsbacka.
5 Slutsatser och förslag till uppföljning och styrning av äldreomsorgen och LSS-verksamhetens kostnader
5.1 Redogörelse för möjligheter att minska nämndens kostnader
Sollentunas höga kostnader för äldreomsorgen och LSS-verksamheten kan vara en konsekvens av den ambitionsnivå kommunen har. Orsaken till den höga ambitionsnivån kan sammanfattas som att den antingen beror på generösa riktlinjer eller att riktlinjerna inte efterlevs. Någon jämförelse av Sollentunas riktlinjer med jämförelse kommunerna har inte genomförts.
Sammanfattande för Sollentunas riktlinjer är att de utgår från lagstiftningen för SoL och LSS men där det i ingressen betonas att riktlinjerna endast anses vara vägledande för handläggarna och att det är individens behov som ska vara styrande.
5.1.1 Hemtjänst i ordinärt boende
Framgångsfaktorer för andra kommuner som haft liknande mix eller ”höga ambitionsnivå” är att ledningen börjat arbeta mer aktivt med stöd och uppföljning av verksamheten. Ett exempel när antalet beviljade timmar och platser i säbo ökar är att ledningen mer aktivt gått in och stöttat handläggarna. Gemensamma ärendedragningar varje vecka för att samla ärenden i syfte att göra en likvärdig bedömning i handläggargruppen, stöd till handläggare vid svåra beslut, uppföljning av genomförda beslut och efterlevnad av riktlinjer är några delar som gett effekt och sänkt
”ambitionsnivån”. Man har också poängterat vikten av att inte betala för timmar som inte är beslutade. Ledningen för Sollentunas vård- och omsorgskontor arbetar med handläggargruppen.
Det är dock osäkert vilken effekt arbetet har gett.
Andra kommuner följer dessutom särskilt upp ytterfallen. Ett ytterfall definieras som en brukare som har mer än 129 timmar per månaden med hemtjänst i ordinärt boende. Dessa brukare informeras om att de bör söka plats i säbo. När det gäller Sollentunas ytterfall görs en balansgång mot det egna valet.
286 261
231 716 296 865 289 523
948 632
802 656
948 471
829 050
0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000
Sollentuna Järfälla Kungsbacka Täby
Kronor
LSS boende och daglig verksamhet
Kostnad daglig verksamhet enl. LSS, kr/brukare
Kostnad exkl lokalkostnader boende enligt LSS kr/brukare
5.1.2 Särskilt boende
När det gäller antalet platser i särskilt boende bör en genomgång göras av de brukare som beviljats plats i säbo. I andra kommuner där en sådan genomgång genomförts har det framkommit att det finns brukare i säbo som beviljats plats utan att det funnits ett reellt vårdbehov. Det har framkommit vid sådana genomgångar att brukare gått från ett vårdbehov med få timmar/vecka i ordinärt boende till plats i säbo. De bakomliggande skälen till att bevilja plats för dessa brukare har inte varit vårdbehovet utan främst andra skäl såsom otrygghet. Även här har andra kommuner fått resultat genom att se över riktlinjerna kombinerat med stöd till handläggarna att arbeta mer aktivt med andra lösningar för att öka brukarnas trygghet. Dessa insatser har medfört lägre andel brukare i särskilt boende. Trots att antalet platser i dessa
kommuner gått ned har kötiden inte ökat vilket ansetts varit ett tecken på att kommunen tidigare haft en överkapacitet.
5.1.3 Korttidsplatser
I andra kommuner där antalet dygn varit många har riktlinjerna setts över för att få ned antalet dygn. I en kommun konstaterades att man tidigare i riktlinjerna beviljat tre veckors vistelse som generellt beslut. En ändring av riktlinjerna innebar en övergång till individuell bedömning och uppföljning per brukare utifrån faktiskt behov. Resultatet av de ändrade riktlinjerna medförde att antalet dagar på korttidsplatser gick ned. En översyn av Sollentunas riktlinjer alternativt tolkningen av riktlinjerna bör därför genomföras. Ett uppdrag har getts från nämnden till kontoret att genomföra en översyn.
5.1.4 LSS verksamheten
Den översiktliga bilden redovisar dels service- och kostnadsförhållanden för LSS jämfört med andra kommuner, dels utvecklingen över tid inom den egna kommunen kan ge vägledning för kommande prioriteringar, översyner m.m.
Nedan pekas på några förslag på åtgärder som kanske kan vidtagas om man vill minska den höga kostnadsnivån.
• Framgångsfaktorer för andra kommuner som haft liknande mix eller ”hög ambitionsnivå” är då ledningen börjat arbeta mer aktivt med stöd och uppföljning av verksamheten.
Gemensamma ärendedragningar varje vecka för att samla ärenden och göra en likvärdig bedömning i handläggargruppen, stöd till handläggare vid svåra beslut, uppföljning av genomförda beslut och efterlevnad av riktlinjer är några delar som gett effekt och sänkta kostnader.
• Gruppbostäder ska enligt lagens föreskrifter vara små. Upp till fem lägenheter och i undantagsfall kan sex lägenheter vara acceptabelt. Formen servicebostad kan innehålla betydligt fler lägenheter vilket kan ge förutsättningarna för en ökad effektivitet, exempelvis genom schemaläggning av personal.
• Om det finns utrymme att förtäta boendena inom ramen för lagstiftningen bör detta finnas med i kommunens långsiktiga boendeplanering.
• Det är viktigt hur hanteringen för att ge boendestöd enligt SoL eller LSS hanteras. Skulle ärenden som egentligen borde tillhöra LSS redovisas som SoL ärende kommer kommunen att bli utan kompensation i utjämningssystemet för LSS.
Flera av punkterna ovan har påbörjats eller pågår inom vård- och omsorgskontoret.
